Verksamhetsberättelse MED ÅRSREDOVISNINGAR 2009

Transkript

1 Verksamhetsberättelse MED ÅRSREDOVISNINGAR 2009

2 RF = Riksidrottsförbundet RS = riksidrottsstyrelsen SF = specialidrottsförbund DF = distriktsidrottsförbund Riksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisation för hela den svenska idrottsrörelsen. I RF:s organisation ingår 68 specialidrottsförbund och Bosön, Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum. Vår främsta uppgift är att stötta medlemsförbunden och företräda idrottsrörelsen i kontakter med myndigheter, politiker med flera. En annan viktig uppgift för RF är den strategiska ledningen, till exempel när det gäller finansiering, organisationsformer och kommunikation. För att få en organisation med över 3 miljoner medlemmar fördelade på drygt föreningar att fungera måste verksamheten spridas över hela landet. Idrotts-Sverige är därför uppdelat i 21 distriktsidrottsförbund som fungerar som RF:s förlängda arm, med motsvarande uppgifter i regionen. De övergripande syftena med statsbidraget till idrotten anges av riksdagen. Idrottsrörelsen lägger själv fast målen för sin verksamhet och metoderna för att nå målen. RF har ett myndighetsansvar för statsbidraget till riksidrottsgymnasierna, specialidrottsförbunden, Sveriges Olympiska Kommitté och till lokala idrottsföreningar.

3 Innehåll Riksidrottsförbundets ordförande och generalsekreterare har ordet 4 Viktiga händelser under året 6 Idrottens ekonomiska förutsättningar avgör framtiden 8 Mer idrott för fler 10 En samlad elitsatsning 12 En demokratisk och trovärdig idrottsrörelse 14 Fler stora idrottsevenemang till Sverige 16 Tillgängliga anläggningar och idrottsmiljöer 17 Insatser för att nå målen 18 Årsredovisning Riksidrottsförbundet 22 Årsredovisning Bosön 32 Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse 40 Riksidrottsstyrelsen Idrotten i siffror 47 Riksidrottsförbundets medlemsförbund 56 Stipendier och utmärkelser 58 Svenska världsmästare 60 Riksidrottsförbundets organ, råd, projekt- och arbetsgrupper 61 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 Samtal om året som gått En har suttit i riksidrottsstyrelsen sedan 1995, varav de senaste fyra åren som ordförande. Den andre är sedan 30 november 2009 ny generalsekreterare på Riksidrottsförbundets (RF) och SISU Idrottsutbildarnas gemensamma kansli. När Karin Mattsson Weijber och Erik Strand summerar det gångna året är det med olika utgångspunkter. Men slutsatserna är desamma. Samtalet om 2009 handlar om hur svensk idrott ställts inför stora utmaningar i finanskrisens spår, om den samlade elitsatsningen och SMveckan som gick från idé till verklighet och om ett RF på frammarsch. ERIK STRAND (ES): Jag tycker inte vi ska vara blygsamma utan säga att nivån på stödet är en stor framgång. KMW: Ja, vi ska absolut vara nöjda. Frågan om framtidens stöd till idrotten har vi levt med under en lång tid, och 2009 föll till slut resultatet ut. En tredje sak som kom att prägla året är mannen här. Vi startade processen med att hitta en ny generalsekreterare i mars och var klara i juli. Så Erik har varit med under stora delar av ES: Min relation till idrotten har hittills varit utifrån mitt personliga engagemang, i mina fotbolls-, handbolls- och gymnastikföreningar och min golfklubb. Nu har jag börjat skapa mig en ny och större bild. Min känsla är att RF som organisation under 2009 på allvar etablerat sig på mediekartan, och i förlängningen hos allmänheten som idrottens paraplyorganisation, vilket ju är vårt uppdrag. KMW: Om en organisation som RF är för anonym får den inte samma gehör i dagens mediesamhälle som påverkar den allt känsligare opinionen. Det är viktigt att öka medvetenheten om RF och idrottsrörelsen, vad den faktiskt är och vad vi gör. Ordförande KARIN MATTSSON WEIJBER >> God morgon. Hur vill ni sammanfatta 2009, vad tycker ni karaktäriserade året? KARIN MATTSSON WEIJBER (KMW): 2009 har minst sagt varit innehållsrikt. Det rivstartade den 15 januari när vi fick beskedet från regeringen att de satsar 135 miljoner kronor på en samlad förbundsövergripande elitsatsning för svensk idrott. Elitsatsningen har varit en lång resa. Från starten när vi intensifierade diskussionen om behovet, via regeringsbeslutet och det konkreta jobbet med att ta fram olika dokument, till hur vi under hösten gått från ord till handling. En annan resa har varit idrottspropositionen och hur stödet till idrotten ska se ut i framtiden. När regeringen i höstas slutligen presenterade en stabil nivå på stödet med 1,2 miljarder, plus ytterligare ett år med Idrottslyftets 500 miljoner, var vi nöjda. Inte minst med tanke på den allmänna ekonomiska situationen i landet. ES: Tydlighet är viktig och här vill jag tillsammans med Karin och alla medarbetare utmana och ta ett steg framåt. På den korta tid jag har samtalat med medarbetare på kansliet har jag framför allt sett två positiva saker. Dels det fantastiska engagemanget, dels allt jobb som ett resultat av det. Men något som kan förbättras är tydligheten, att vi på alla håll jobbar åt samma håll. Om arbetet blir tydligare och vi samverkar ännu bättre kommer all energi och allt engagemang att ge ännu bättre resultat. >> I år genomförde Riksidrottsförbundet sin stämma i Visby. Reflektioner därifrån? KMW: Jag minns tydligt hur 2007 års stämma i Örebro påverkade jobbet under 2008, framför allt beslutet om organisationsutredningen som låg till grund för många av besluten i Visby Jag vill återigen lyfta fram kraft- 4

5 samlingen. Vi som är idrottens stödorganisationer måste fundera på hur vi ska rusta oss skickligare för framtiden. ES: När ni jobbade inför stämman, Karin, vet jag att ni hade väldigt mycket jobb. Tycker du att stämman och de beslut som fattades blev som ni hade förväntat er? KMW: Jag tycker det. Många har återkopplat och sagt att 2009 var den bästa stämman någonsin. Idrotten slöt upp kring många av de stora och viktiga frågorna och att gå ifrån en stämma med tydliga beslut gör det mycket lättare att jobba. En stor fråga var paketet med En strategi för framtiden. Där fick vi en del uppdrag formaliserade, det vill säga inte själva svaren men väl en inriktning. Bland annat inom stora och viktiga områden som elitsatsning, vision, värdegrund och kommunikation. >> På stämman beslutade idrotten att två nya förbund kommer med från 2010, karate och dart.vad vill ni mer lyfta fram vad gäller förbunden 2009? KMW: En fantastisk framgång har varit arbetet med och starten av RF:s och Sveriges Televisions gemensamma projekt SM-veckan ES: Ja, vilken succé och vilken suverän satsning. KMW: Ja, det är en banbrytande idé att samla flera idrotters SM-tävlingar under en vecka där de mindre idrotterna lyfts fram och uppmärksammas i media och av publiken. Jag tror att vi bara sett början av SM-veckans potential. ES: SM-veckan är ett oerhört vällovligt initiativ som vi givetvis ska understödja framöver och spinna vidare på. >> Vilka utmaningar tar vi främst med oss från 2009 och jobbar vidare med 2010? Generalsekreterare ERIK STRAND KMW: I första hand jobbet inför valet Även om vi, som Erik påpekar, ska vara nöjda med den stabila nivån på statsstödet får vi inte slappna av. Vi har flera utmaningar som vi inte vet utgången av, exempelvis vad som händer med barn- och ungdomssatsningen Idrottslyftet. ES: Vi kommer att märka finanskrisen 2010, inte minst då hushållen. Liksom landets kommuner. Finansieringsfrågan blir central, i ett vidare perspektiv än enbart pengarna idrotten får från staten. Kommer alla barn och ungdomar få en chans att utöva idrott? Den frågan är grundläggande för vårt samhälle och en demokratisk rättighet. Prislappen för att inte stötta idrotten blir annars gigantisk. KMW: 2009 var startskottet för mycket och jag tror att 2010 kommer att innehålla mindre nytt utan mer av att hålla i och utveckla det vi har satt igång. ES: Många av de saker som du tagit upp, Karin, handlar om samverkan, inte minst elitstödet där politikerna vill se en gemensam kraftsamling. Svensk idrott behöver en stark och tydlig röst, en organisation som representerar de 70 förbunden både mot organisations-sverige och regering och riksdag. En erfarenhet från 2009 är att om vi samlar krafter och arbetar inom de spelregler som finns så kommer vi att kunna flytta fram positionerna ännu mer. KMW: Det är en bra sammanfattning. Jag vill avsluta hos den enskilda idrottsföreningen och vad 2009 inneburit för deras förutsättningar i framtiden. I november presenterades två statliga utredningar med förslag om nya regler för moms och skatter. Om förslagen blir verklighet kommer idrottsföreningar att få betala, i både pengar och krånglig administration, och få svårare att skaffa egna intäkter. I slutänden är det idrottande barn och ungdomar som drabbas. Vilka förutsättningar vill vi att föreningslivet och idrotten ska ha? Var förslagen slutligen landar kommer att svara på frågan och avgör till stora delar idrottens framtid. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 Viktiga händelser under året Sveriges Riksidrottsförbund (RF) är den svenska idrottsrörelsens samlade organisation som har till uppgift att hantera för idrottsrörelsen gemensamma angelägenheter, såväl nationellt som internationellt. RF-stämman I maj samlades över 200 ombud för de 68 specialidrottsförbunden och 21 distriktsidrottsförbunden på RF-stämman, svensk idrotts högsta beslutande organ, i Visby. Till stämman hade riksidrottsstyrelsen lagt ett strategiskt huvudförslag En strategi för framtiden. Utifrån detta antogs bland annat en ny gemensam vision: Svensk idrott världens bästa. RF fick också två nya medlemsförbund: Svenska Dartförbundet och Svenska Karateförbundet. Ny idrottspolitik Dagarna före RF-stämman beslutade riksdagen om en ny idrottspolitik på grundval av regeringens proposition Statens stöd till idrotten. De viktigaste nyheterna var att hela stödet, förutom Idrottslyftet, nu tas direkt ur statsbudgeten och läggs på en stabil nivå, att stärkandet av svensk idrotts internationella konkurrenskraft fördes in som ett motiv till stöd samt att barn- och ungdomsidrotten ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. I propositionen gavs också signaler om en större frihet för RS att avgöra hur statsstödet ska användas, något som även följdes upp i budgetpropositionen under hösten. Ny generalsekreterare RF:s och SISU Idrottsutbildarnas gemensamme generalsekreterare Mikael Santoft valde under året att lämna sitt uppdrag. Efter ett rekryteringsarbete med representanter för båda organisationernas styrelser utsågs Erik Strand till ny GS. Han tillträdde sin tjänst den 30 november. En samlad elitsatsning Efter intensiva diskussioner under våren gav RF-stämman styrelsen i uppdrag att, i samverkan med Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK), inleda en för hela idrottsrörelsens gemensam och samlad elitsatsning. Grundstrukturen lades fast i ett särskilt medlardokument som alla tre styrelserna ställde sig bakom. Arbetet påbörjades under hösten genom tillsättandet av en gemensam styrgrupp. I december betalades också det första landslagsstödet ut. 6

7 RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 Idrottens ekonomiska förutsättningar avgör framtiden I RF:s uppdrag ingår att verka för ökad självständighet till vad och hur de samhällsfinansierade resurserna ska användas. Likaså ska RF verka för tydligare regler som förenklar föreningarnas administrativa arbete och förbättrar möjligheterna till en korrekt skött ekonomi. Nytt finansieringssystem När riksdagen i maj beslutade den framtida idrottspolitiken innebar det ett nytt system för statens stöd till svensk idrott. I stort sett hela statsanslaget, med undantag för den särskilda satsningen Idrottslyftet, kommer framöver att gå via den ordinarie budgeten. Detta till skillnad från det rådande systemet där det totala aktivitetsstödet har varit kopplat till Svenska Spels överskott. Motivet var att bidraget på det viset ska bli mer stabilt och förutsägbart. Beslutet hade sin grund i utredningen Föreningsfostran och tävlingsfostran, som kom 2008, och därefter regeringens proposition Statens stöd till idrotten. I propositionen slogs också fast att staten för huvuddelen av bidragsgivningen endast ska ange övergripande målformuleringar och få villkor angivna samtidigt som idrottsrörelsen ges betydande möjligheter att påverka såväl bidragens utformning som pengarnas fördelning. Detta följdes också upp i regeringens budgetproposition och regleringsbrev senare under hösten. RS hälsade förändringen med tillfredsställelse. Den var i själva verket resultatet av uttryckliga önskemål från idrottsrörelsens sida, förstärkta av den osäkerhet som råder kring den framtida spelmarknaden. RS har också under flera år verkat för en minskad statlig detaljstyrning när det gäller statsstödets användning. Beslutet om en ny idrottspolitik innehöll ytterligare två nyheter. Dels att barn- och ungdomsidrotten ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv, dels att stöd även kan lämnas till verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Det senare öppnade nya möjligheter för finansiering av den samlade elitsatsning RF-stämman gav RS i uppdrag att initiera. Skatteförslag hot mot ideella föreningar I juni lämnade den så kallade Stiftelse- och föreningsskatteutredningen sitt betänkande Moderniserade skatteregler för den ideella sektorn. I november presenterades betänkandet Mervärdesskatt för den ideella sektorn med 88

9 mera med förslag till EU-anpassning av de svenska momsreglerna. RS bedömning var att dessa utredningars förslag, om de genomförs, tillsammans utgör ett allvarligt hot mot många idrottsföreningar genom att de riskerar att få såväl ökade kostnader som en betydligt krångligare administration. RS har under utredningarnas gång aktivt försökt påverka de slutliga förslagen, framför allt genom RF:s ordförande som har förordnats som expert. Eftersom hon inte fick önskat gehör för sina synpunkter lämnade hon ett särskilt yttrande. RF:s remissvar var också kritiskt och hänvisade till 2006 års Idrottsskatteutredning som en bättre grund för en framtida proposition. Mervärdesskatteutredningen var en intern departemental utredning, men det fanns ändå möjligheter för RF att lämna synpunkter. Då de slutliga förslagen enligt RS bedömning blev negativa för svensk idrott, och för den ideella sektorn i allmänhet, inledde RF redan i november en omfattande opinionsbildning under det samlade temat Stoppa föreningsskatten. Bland annat skickades en mall för att beräkna utredningsförslagens effekter ut till landets idrottsföreningar. Budskapen har varit två: Ta Idrottsskatteutredningen som utgångspunkt för en proposition om idrottsrörelsens skatter och avgifter samt stå upp mot EU i momsfrågan och försvara svenskt föreningsliv. Dessa frågor kommer också att utgöra en central del av RF:s idrottspolitiska agerande under valrörelsen I väntan på nya skatteregler måste de nuvarande hanteras. För att göra det på bästa sätt har samverkan mellan RF och Skatteverket i form av en central samrådsgrupp fortsatt under året. En effekt av denna var den Idrottens skattedag som för andra året i rad under hösten genomfördes på Bosön. Dagen inriktades i första hand på elitidrottens frågor. Spelutredning utan fortsättning I och med att det statliga stödet till svensk idrott kopplades loss från Svenska Spels överskott har spelfrågorna minskat i betydelse för idrotten. Men genom Folkspel är idrottsrörelsen fortfarande en aktör på marknaden varför spelmarknadens framtid förblir en viktig fråga för många föreningar. I början av året skickade RS därför in sitt remissvar på den utredning om en framtida spelreglering som presenterades i slutet av Utredningen lade fram två alternativa förslag, ett som i princip innebär en fortsättning på dagens reglering men med en förstärkt kontroll och ett annat där sportspelen släpps till fristående aktörer som uppfyller vissa villkor. RS ställde sig i svaret bakom det första alternativet: ett fortsatt socialt ansvarstagande och reglerad spelmarknad som styrelsen i likhet med utredaren menar är förenlig i EG-rätten. RS betonade dock vikten av att folkrörelserna även fortsättningsvis ges möjlighet att bedriva och utveckla interaktiva spel på Internet. Vid årets slut hade regeringen fortfarande inte lagt fram någon proposition i denna fråga. Svenska Spel RF:s huvudsponsor RF-stämman 2007 beslutade, som en del av en strategi för idrottsrörelsens framtida finansiering, att RF skulle ges möjlighet att generera ökade resurser från näringslivet genom sponsring och andra typer av samarbete till gagn för hela idrottsrörelsen. I början av 2009 fick detta sitt första konkreta uttryck genom att Svenska Spel AB blev RF:s huvudsponsor. Samarbetet, som omfattar tre år, står på två ben: stöd till SF:s elit- och landslagsverksamhet samt en satsning på svensk idrotts visions- och värdegrundsarbete. Svenska Spel var också huvudsponsor för SM-veckan i juni, ett evenemang i Malmö som samlade svenska mästerskap i elva olika idrotter till en gemensam tid och plats. Svenska Spels samarbete med RF är oerhört viktigt i vår målbild att uppfattas som Idrottens bästa vän på alla nivåer. Meta Persdotter, VD, Svenska Spel Inför jul erbjöd vi alla medarbetare att stötta RF:s projekt Drive in-idrott i stället för en egen julklapp. Det har gett möjlighet att erbjuda deltagarna frukt och en vattenflaska samtidigt som ledarna kunnat få träningsoveraller och en skräddarsydd utbildning. Johan Lindvall, sponsorchef, Svenska Spel RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 Mer idrott för fler RF ska stödja SF i utveckling av strategier för ledarförsörjning och utvecklingsinsatser för idrottsledare, i utveckling av tränings- och tävlingsformer i ett barn- och ungdomsperspektiv, att behålla fler aktiva genom hela tonårsperioden, i utveckling av verksamhet som möjliggör idrott hela livet samt stödja SF:s och DF:s samverkan med skolan för att främja fysisk aktivitet. Lokalt aktivitetsstöd Det viktigaste och mest omfattande stödet till den lokala barn- och ungdomsverksamheten är det lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet). Till och med 2009 har det kommit svensk idrott till del som en andel av Svenska Spels överskott. Under året fick drygt föreningar dela på sammanlagt 630 miljoner kronor. Konstruktionen av stödet är i princip intakt sedan instiftandet Föreningarna får stöd dels per aktivitet, dels per deltagare i aktiviteten. Kontinuiteten kan vara en av anledningarna till att det är väl etablerat och av föreningarna upplevs som ett grundstöd till barn- och ungdomsverksamheten. Att stödet, tack vare det ökade anslaget via Svenska Spel, kunnat höjas väsentligt till nuvarande 24 kronor per sammankomst och 8 kronor per deltagare har naturligtvis ytterligare ökat dess betydelse. Under 2009 genomfördes ett omfattande arbete för att underlätta administrationen av LOK-stödet såväl för föreningar som centralt. Från och med redovisningen av vårens aktiviteter kunde denna endast ske digitalt, via det centrala administrationssystemet IdrottOnline. Det är självfallet svårt att fastställa definitiva orsakssamband, men vi kan konstatera att några års neråtgående trend vad gäller såväl antal sökande föreningar som aktiviteter och deltagartillfällen tycks ha brutits.

11 Idrottslyftet Det är lätt för en förening att fastna i vardagen, att inte orka lyfta blicken och tänka framåt på utveckling av både organisation och verksamhet. Ofta finns inte heller pengarna att satsa på nya verksamheter. Genom Idrottslyftet, den fyraåriga satsningen på att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och unga att börja idrotta och utveckla idrotten så att fler väljer att idrotta längre upp i åldrarna, som vid halvårsskiftet 2009 nådde halvtid, har RF haft möjlighet att stödja utvecklingsarbete såväl i lokala föreningar som i nationella förbund. Erfarenheterna från både Idrottslyftets första år och det tidigare Handslaget visar att även ett ganska litet stöd kan vara det incitament som får landets idrottsledare att ta steget att prova nya verksamheter och utveckla föreningen. Det finns mängder med exempel på hur föreningar och förbund har börjat diskutera föreningsutveckling, prova nya verksamhetsformer och söka upp nya målgrupper. Mot bakgrund av dessa positiva erfarenheter gjordes inför Idrottslyftets andra år inga större förändringar i vare sig inriktning eller fördelning av resurser. Det innebar att den övervägande delen av de totalt 500 miljoner kronorna som satsningen omfattar, närmare bestämt 280 miljoner, gick till föreningsstöd via SF och DF. 90 miljoner gick till speciella nationella insatser och 122 miljoner till förbundsutvecklingsstöd. Resterande 8 miljoner avsattes till bland annat RF:s rådgivning samt forskning och utvärdering. Samtliga SF och DF har deltagit i Idrottslyftet, DF med ett särskilt ansvar för samverkan med skolan. På föreningsnivå har drygt föreningar (en ökning med cirka 800 jämfört med det första året) genomfört nästan satsningar med sammanlagt över deltagare. Av deltagarna var 45 procent flickor och 55 procent pojkar. Liksom tidigare avsattes medel (25 miljoner kronor) för att via SISU Idrottsutbildarnas distrikt stödja de lokala föreningarnas ledarförsörjning föreningar fick sådant stöd, som i de flesta fall inbegrep ett internt utvecklingsarbete i föreningen. Till det ska läggas en särskild satsning på att skapa stödjande miljöer för unga ledare, som omfattade 550 föreningar. Ökad tillgänglighet till idrottsanläggningar och -miljöer är en förutsättning för att kunna öppna idrottens dörrar för fler. Därför gavs också under Idrottslyftets andra år stöd till detta. Sammanlagt fördelades drygt 50 miljoner kronor till 170 projekt inom 29 olika idrotter. I en satsning av Idrottslyftets omfattning är uppföljning och utvärdering en viktig del. Sex lärosäten fick under 2009 i uppdrag att utvärdera arbetet i totalt 24 SF samt RF. Syftet är att på ett så objektivt sätt som möjligt beskriva hur idrottsrörelsen uppnår Idrottslyftets mål och syften. Utvärdering kommer också att göras av arbetet inom områdena skolsamverkan och ökad tillgänglighet. Därutöver har tolv forskningsprojekt med relevans för svensk idrott generellt och Idrottslyftet specifikt beviljats medel. Idrott hela livet Inför RF-stämman 2007 tog Riksidrottsstyrelsen fram en strategisk plan för svensk idrotts folkhälsoarbete. Den konkretiserades 2009 i en handlingsplan för RF:s och SISU Idrottsutbildarnas insatser. Huvudinriktningen är att stimulera förbund och föreningar att utveckla sin breddoch motionsverksamhet i syfte att skapa förutsättningar för idrott hela livet. Som ett led i detta arbete arrangerades i februari ett breddidrottsforum med 195 deltagare. För sjätte året i rad har katalogen Idrott i skolan tagits fram i samverkan med Svenska Skolidrottsförbundet. Katalogen sprids främst till idrottslärare i landets samtliga skolor för att inspirera till samverkan mellan skolan och idrottsrörelsen. I årets upplaga var 50 SF representerade samtidigt som ett antal exempel från Idrottslyftets skolsamverkan lyftes fram. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 En samlad elitsatsning RF ska stödja SF i utvecklingen av talang- och elitplaner samt stödja SF:s samverkan med gymnasium och högskola/universitet gällande idrottsaktivas möjligheter att kombinera elitidrott och studier. RF-stämman i Visby gav riksidrottsstyrelsen i uppdrag att, i samverkan med Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK), genomföra en samlad elitsatsning. Beslutet föregicks av en intensiv diskussion under våren. Utifrån det strategiska dokument Vägval för svensk idrott som RS presenterade på Riksidrottsforum i Umeå i november 2008 gick styrelsen vidare med att i två steg konkretisera tankarna på en för hela svensk idrott samlad elitsatsning. Efter ett extra årsmöte i SOK i februari tillsattes också en så kallad medlargrupp med representanter för RF, SOK och SPK. Denna lade fram sina slutsatser i ett dokument som presenterades på RFstämman, vars beslut blev att den samlade elitsatsningen skulle bygga på medlardokumentet och RS dokument En samlad elitsatsning steg 2. Även SOK:s och SPK:s styrelser ställde sig bakom medlardokumentet. Genom riksdagens beslut att statsstöd kan ges för att stärka idrottsutövares internationella konkurrenskraft öppnades också de ekonomiska möjligheterna att göra en ordentlig satsning för att stärka förbundens elitverksamhet. Redan under våren och sommaren gjordes också två utbetalningar till SF, med resurser från Svenska Spels sponsoravtal respektive statsanslaget. I juni tillsattes en styrgrupp för den samlade elitsatsningen under ledning av Ulf Lönnqvist samt av två representanter för RF, två för SOK och en för SPK. Styrgruppen påbörjade sitt arbete i september, med fokus på att ta HUVUDPUNKTER FRÅN MEDLARDOKUMENTET RS företräder ensam den samlade svenska idrottsrörelsen gentemot riksdag och regering. SOK företräder svensk idrott i olympiska frågor. SHIF/SPK företräder svensk idrott i paralympiska frågor. Elitidrottsstödet ska vara tillgängligt för alla SF och inriktas på internationell mästerskapsnivå. En speciell styrgrupp skapas om max fem personer, exklusive ordföranden. Till styrgruppen knyts kompetenta personer i en operativ grupp. Inom denna nybildade grupp bör all elitsatsning diskuteras. fram kriterier för att fördela ytterligare medel för Det samlade elitstödet består av tre huvuddelar: Ett landslagsstöd, som ska ge möjlighet att höja den internationella konkurrenskraften och förbereda aktiva och lag för slutsteget till världstoppen. Ett riktat stöd, som ska ge individer och lag möjlighet till full satsning mot världstoppen. Ett gemensamt stöd, som ska ge SF, aktiva och ledare möjlighet att ta del av en samlad service och kompetens på elitidrottsområdet. Regeringen gav genom särskilda beslut RS möjlighet att under 2009 avsätta totalt 212 miljoner kronor för en flerårig satsning på att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft. Som komplement till det tidigare nämnda stödet kunde därför i december ett första landslagsstöd på sammanlagt 38 miljoner kronor i december utbetalas till 57 SF. RF:s elitstöd Målet med det samlade elitstödet är att successivt samordna allt stöd till SF:s elitverksamhet så att förbunden för att citera medlardokumentet endast har en part att diskutera med. Eftersom det faktiska arbetet kom igång först mot slutet av 2009, och 2010 till stor del får betraktas som ett övergångsår, har dock RF även under det gångna året fortsatt gett stöd till SF:s elitverksamhet. Den viktigaste insatsen under år 2009 har varit att i en ömsesidig dialog ge förbunden stöd i utvecklingsfrågor, bistå med kompetens samt också ge visst ekonomiskt stöd till förbundens egna elitaktiviteter. Kompetensstödet har handlat om hjälp med tester, analyser, rådgivning, träning samt utbildning för såväl aktiva som ledare och tränare inom områdena fysiologi, medicin, nutrition och psykologi. Under året har över 50 SF fått någon form av stöd. RF har också genomfört aktiviteter gemensamma för flera SF. Ett sådant utbyte har utnyttjats som stöd för framtagning av långsiktiga elitplaner men också mer allmänt för byggande av nätverk mellan ledare, aktiva och tränare. Ett nätverk som funnits i flera år är det för kvinnor i landslagsledning och som vid sin årliga höstträff samlade över 30 deltagare. Även ett antal tväridrottsliga läger har arrangerats. En ny omgång av Idrottens elittränarutbildning startade i januari med 32 deltagare, varav sju var kvinnor, från 1212

13 19 olika idrotter. En annan utbildning, som genomförts under året, är Idrottens fystränarutbildning som samlade 25 tränare från olika idrotter. Under denna utbildnings 15-åriga historia har totalt 200 tränare från förbund och elitföreningar vidareutbildats inom ämnesområdet. Riksidrottsgymnasierna Riksidrottsgymnasierna (RIG) utgör sedan länge en central del av RF:s elitidrottsstöd. För närvarande finns 58 RIG inom 37 idrotter på 49 orter med elever. Under 2009 besöktes samtliga gymnasier och arrangerades ett antal hearings med SF i syfte att skapa underlag för dimensionering av verksamheten för perioden I samarbete med Skolverket har RF också, genom en fristående forskare, gjort en utvärdering av ämnet specialidrott. Det är första gången ett gymnasieämne utvärderas nationellt. Ämnet har sedan 1980-talet utvecklats från ett smalt ämne exklusivt för RIG-verksamheten till att i dag studeras av mer än gymnasieungdomar inom olika typer av idrottsgymnasielösningar. För läsåret fick 53 aktiva från 26 specialförbund kronor vardera. Förutom det ekonomiska stödet ger stipendiet också tillgång till RF:s centrala stödfunktioner inom fysiologi, medicin, idrottspsykologisk rådgivning och nutrition. Elitidrottsstipendier I samarbete med Svenska Spel delar RF årligen ut stipendier till elitaktiva på landslagsnivå för att ge dem bättre möjligheter att kombinera sin elitsatsning med postgymnasiala studier. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 En demokratisk och trovärdig idrottsrörelse RF ska stödja SF/DF i arbetet med organisationsutveckling, skapa goda förutsättningar för ungdomars delaktighet samt verka för jämställdhet och mångfald. Ny vision och värdegrund På RF-stämman 2007 fick RS i uppdrag att inleda en bred diskussion inom idrottsrörelsen kring en gemensam vision och värdegrund för den samlade idrottsrörelsen. Denna diskussion ledde fram till det förslag som enhälligt antogs på stämman Den gemensamma värdegrunden sammanfattades i begreppen: Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel Baserad på denna värdegrund ska idrottsrörelsen sträva efter att uppnå visionen Svensk idrott världens bästa. Under 2009 har arbetet på att förankra denna vision och värdegrund på alla nivåer inom svensk idrott inletts. Som exempel kan nämnas reklamspottar i TV och en bilaga i tidningen Metros storstadsupplaga som lyfte fram föreningsidrottens grundläggande värden. I samverkan med SISU Idrottsutbildarna har också ett material Idrottens föreningslära (IFL) tagits fram för att stödja lokala idrottsföreningar att formulera en egen värdegrund och verksamhetsidé. I det materialet ingår dessutom grundläggande föreningskunskap, för att stärka föreningarna som bas för en demokratisk idrottsrörelse. Ökat ungdomsinflytande Svensk idrott är till sitt innehåll i stor utsträckning en ungdomsrörelse. Men bland förtroendevalda på alla nivåer är medelåldern fortfarande jämförelsevis hög. Mycket tyder också på att många ungdomar inte är intresserade av att delta och ta ansvar i former som de ibland uppfattar som stela och förlegade. En kontinuerlig uppgift för idrottsrörelsen som helhet är därför att öka ungdomars delaktighet och inflytande och, för att uppnå detta, främja stödjande miljöer där ungdomar kan utvecklas. På nationell nivå arbetar RF:s och SISU Idrottsutbildarnas ungdomsråd för att såväl öka ungdomsinflytandet i den egna organisationen som att stödja SF och DF i deras arbete. I samband med Riksidrottsmötet i Visby anordnades en träff för unga ledare med ett 50-tal deltagare från förbunden. Ett större antal än någonsin tidigare deltog också aktivt i debatten på stämmorna. Under hösten påbörjade rådet ett strategiarbete för att staka ut en framtida färdriktning. Ett led i detta arbete var den strategihelg som genomfördes under senhösten. Kampen mot doping Kampen mot doping fortsätter att vara en av idrottsrörelsens viktigaste trovärdighetsfrågor. Svensk idrott strävar efter att uppnå en dopingfri idrott. Det sker genom både ett omfattande kontrollprogram och en förebyggande informations- och utbildningsverksamhet. Kontroller genomförs på alla nivåer inom idrottsrörelsen, även om huvuddelen görs på idrottare på hög nivå. Under 2009 genomfördes sammanlagt kontroller varav utanför tävling. Till det ska läggas 310 prov som tagits på uppdrag av internationella organisationer, främst i anslutning till ett 50-tal olika internationella tävlingar i Sverige. Kontrollerna har genomförts med hjälp av över 160 särskilt utbildade funktionärer över hela landet. 1414

15 Antalet dopingfall har över tid minskat sett i relation till antalet tagna prov och ligger numera runt en halv procent. Dopingkommissionen hanterade under 2009 cirka 150 misstänkta förseelser varav ett 30-tal kommer att leda till bestraffning. Fyra av dessa gällde elitidrottare medan övriga berörde aktiva på lägre tävlingsnivå eller motionärer. Den 1 januari 2009 infördes ett nytt dopingreglemente, anpassat till den nya versionen av World Anti-Doping Code (WADA-koden), inom svensk idrott, kompletterat med nya föreskrifter. Införandet av de nya reglerna har på många sätt präglat verksamheten under året. Så gott som samtliga arbetsrutiner har omarbetats och anpassats till de nya förutsättningarna. Ett exempel är de förändrade dispensreglerna som krävt ett omfattande kunskapsstöd till både aktiva och läkare. Ett viktigt led i det förebyggande arbetet är strävan att förmå idrottsföreningar att vaccinera klubben mot doping. Målet är att stimulera föreningarna att vara proaktiva snarare än reaktiva att tänka efter innan det är för sent. Cirka 300 föreningar har hittills genomfört en sådan vaccination. I november 2008 lämnade en utredning, tillsatt av RS, sitt förslag rörande antidopingverksamhetens framtida organisation. Utifrån utredningens slutsatser föreslog styrelsen RF-stämman att besluta uppdra till RS att verka för att staten och idrotten ska inleda ett arbete för att det skapas en fristående nationell antidopingorganisation (NADO), som leds med ett delat ansvar mellan staten och idrottens centrala organisation. I november tillsatte regeringen en utredning under ledning av Gymnastikförbundets ordförande Malin Eggertz Forsmark med uppdrag att lägga förslag om förutsättningar och former för en sådan organisation. lokal nivå. Även när det gäller förtroendevalda ökar andelen kvinnor i styrelser och på andra ledande poster. Av idrottsrörelsens ideella ledare 2009 var, enligt en undersökning gjord av Statistiska centralbyrån, 36 procent kvinnor. I specialidrottsförbundens styrelser var andelen 31 procent, en ökning med 4 procent jämfört med Även om utvecklingen är positiv, har dock de uppsatta målen, med minst 40 procents representation av båda könen, inte uppnåtts och utvecklingen går för långsamt. Därför menade riksidrottsstyrelsen i en rapport till RFstämman att det fanns anledning att utvärdera det hittillsvarande arbetet som en grund för en ny jämställdhetsplan. Stämman gav också styrelsen i uppdrag att göra en sådan utvärdering för att utifrån denna till nästa stämma återkomma med förslag till en ny plan. Jämställd idrott Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Det övergripande målet för svensk idrotts jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden. Utvecklingen från en verksamhet av män och för män till jämställdhet går framåt, framför allt när det gäller förutsättningarna för idrottande på RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 Fler stora idrottsevenemang till Sverige Riksidrottsförbundet ska verka för en övergripande nationell strategi för flera stora idrottsevenemang samt ta fram modeller och skapa förutsättningar för fler sådana. Att få arrangera stora internationella evenemang är viktigt för svensk idrott. De ger publicitet och inspiration och kan därmed bidra till ökad rekrytering. Men de är också viktiga för Sverige. Det innebär en koncentration av tillresande människor, varav många utländska besökare. Hotellövernattningar och restaurangbesök ökar, affärernas omsättning stiger och den aktuella platsen och landet får stor uppmärksamhet i media och i allmänhetens ögon. Internationella idrottsevenemang är med andra ord mer än bara idrott de är tillväxt, växande turism och såväl nationella som kommunala skatteintäkter. Därför handlar frågan om internationella idrottsevenemang inte bara om idrottspolitik utan lika mycket om näringspolitik. I juli 2009 presenterade regeringen i en departementspromemoria förslaget att hos RF inrätta ett nationellt kompetenscentrum för att främja internationella idrottsevenemang i Sverige. RF lämnade sina synpunkter i ett remissyttrande och underströk att ett kompetenscentrum endast är ett första steg i arbetet med att få hem fler internationella evenemang till Sverige. Nästa steg bör vara att i samarbete med såväl idrottsrörelsen som andra intressenter snarast arbeta fram en övergripande nationell vision och strategi inom området som inbegriper inte bara idrotts- utan även näringspolitiska aspekter. I en sådan strategi måste frågan om det ekonomiska risktagandet ha en given plats. Regeringen återkom i budgetpropositionen under september 2009 och pekade på att 8 till 10 miljoner kronor bör avsättas till uppbyggnaden av ett kompetenscentrum. Resurserna ska hämtas ur stödet till idrotten. RS beslutade på sitt möte i december 2009 i enlighet med detta att avsätta 8 miljoner kronor för budgetåret 2010 för ändamålet. Riksidrottförbundet har även, parallellt med det idrottspolitiska påverkansarbetet, tagit fram en modell för hur kompetensstödet till förbund som vill söka internationella idrottsevenemang ska bli bättre. Detta ledde fram till att RS i december 2009 kunde lägga fast den initiala inriktningen för användningen av kompetenscentrumets resurser. Tre områden ska kunna stödjas och kommer att vara grunden för arbetet: Stöd till ansökan och visst genomförande av evenemang (efter ansökan och bedömning utifrån kriterier men även vissa evenemang som av kompetenscentrumet bedöms som principiellt intressanta att stödja). Relationsskapande insatser med andra intressenter, exempelvis värdkommuner och -städer, samarbetspartners, rese- och turistnäringen med flera. Drift av kompetenscentrum vilket inkluderar kompetensutveckling inom idrotten kring bidprocess, genomförande, upphandling, juridik med mera. 1616

17 Tillgängliga anläggningar och idrottsmiljöer RF ska stödja SF:s och DF:s arbete och kompetensutveckling inom anläggningsområdet, stimulera till nytänkande i skapande, användning och utveckling av lokaler och ytor för idrottslig verksamhet samt utveckla idrottsrörelsens kunskap och engagemang i miljöoch klimatfrågor. Anläggningar RF fördelade under 2009 cirka 20 miljoner kronor i anläggningsbidrag till 175 idrottsföreningar, som själva äger eller har långa nyttjandeavtal med sin kommun. Prioriterade områden har varit ökad tillgänglighet för barn- och ungdomsverksamhet, miljöförbättringar och näridrottsplatser. Till det ska läggas de drygt 50 miljoner som fördelades inom ramen för Idrottslyftet. Genom samverkan med kommunerna har detta stöd i de flesta fall växlats upp i form av ytterligare kommunalt stöd. Inom Idrottslyftet blev de dryga 50 miljonerna på så sätt drygt 442 miljoner, det vill säga cirka åtta gånger mer inleddes ett samarbete mellan RF och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i form av ett Kompetenscentrum för idrottsmiljöer med uppgift att samla och sprida kunskap om idrottsmiljöer och idrottsanläggningar till kommuner och idrottsrörelsen. Under 2009 har kompetenscentrumet, som delfinansieras av RF, givit ut skrifter om ägande och drift av idrottsanläggningar respektive energifrågor samt arrangerat seminarier kring motsvarande teman. En idrottens klimatpolicy RF-stämman 2007 gav efter en motion från Bandyförbundet RS i uppdrag att ta fram ett förslag till policyprogram med råd och riktlinjer för idrottsrörelsen i klimatfrågan. Det gjordes i samverkan med miljömärket Svanen i en arbetsgrupp med representanter från SF och DF. På stämman 2009 kunde så svensk idrotts första gemensamma klimatpolicy antas. Den nya policyn fokuserar på områdena anläggningar och transporter och slår bland annat fast att svensk idrott ska verka för att äldre anläggningar energieffektiviseras och nya anläggningar byggs så energieffektivt som möjligt så att klimatpåverkan från anläggningar minskar. sträva efter ett hållbart och miljöanpassat resande. Styrelsen gavs också i uppdrag att erbjuda förbunden utbildning i klimatfrågor samtidigt som SF uppmanades att ta fram egna idrottsspecifika policydokument. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 Insatser för att nå målen RF arbetar aktivt för att inom alla verksamhetsområden stödja svensk idrottsrörelse med ett intensivt påverkansarbete och omvärldsarbete, tydliggöra och synliggöra svensk idrotts identitet och profil, samarbeta med beslutsfattare och myndigheter och stimulera till forskning. Likaså med ekonomiska och administrativa insatser samt att utveckla den egna anläggningen Bosön och tillhandahålla ett gemensamt administrativt system. Idrottspolitik och opinionsbildning En av RF:s viktigaste uppgifter är att företräda svensk idrott gentemot politiska och andra beslutsfattare för att därigenom skapa bästa möjliga förutsättningar för idrotten. Det sker bland annat genom löpande kontakter med både regering, i första hand Kulturdepartementet, och riksdagens ledamöter. Men också i form av särskilda insatser. Idrottens dag i Almedalen En sådan särskild insats var aktiviteterna under sommarens politikervecka i Almedalen, där RF deltog för åttonde året i rad. Årets deltagande skedde i form av en Idrottens dag där nio SF också bidrog med prova påaktiviteter i Almedalsparken och/eller egna seminarier. RF:s seminarium hade rubriken Idrotten är guld värd oavsett konjunktur och var inriktat på nödvändigheten av att behålla den dittillsvarande nivån på det statliga idrottsstödet när det frikopplades från Svenska Spels vinst för att i stället läggas under statsbudgeten. Utgångspunkten var en ny studie av idrottsföreningarnas ekonomi som bland annat visade det statliga stödets ökade betydelse även lokalt. Seminariet samlade ett hundratal personer, bland annat representanter för sex av sju riksdagspartier, vilket var på gränsen till vad lokalen tålde. Även aktiviteterna i parken FAKTA KRING ALMEDALEN Almedalen 2009 satte rekord på alla mätbara områden: Totalt arrangerades seminarier (ökning med 58 procent jämfört med 2008) eller motsvarande av 560 arrangörer (ökning med 56 procent). 450 journalister var ackrediterade (ökning med 30 procent). Det samlade värdet av mediebevakningen i tryckta och webbaserade medier uppskattas till 112 miljoner kronor. Till det ska TV och radio läggas. Det är mot den bakgrunden RF:s, och svensk idrotts, genomslag ska bedömas. var mycket välbesökta. Allra mest uppskattat var förmodligen Gymnastikförbundets airtrack, där barn och vuxna instruerades av Veronica Wagner. Inför valrörelsen 2010 Under valår intensifieras den politiska debatten, vilket gör det både lättare och svårare för idrottsrörelsen att driva de idrottspolitiska frågorna. Fler aktörer vill göra sin röst hörd, men svensk idrott uppfattas, med sina många medlemmar, som en viktig kraft. RS lade i början av hösten fast en strategi för agerandet under valrörelsen. Erfarenheterna från tidigare år visar betydelsen av att koncentrera budskapet till några få gemensamma frågor samt att mobilisera så stora delar av rörelsen som möjligt. Utifrån detta gjorde styrelsen bedömningen att i första hand lyfta fram frågor kring idrottens framtida finansiering samt skatter. Valarbetet fick en rivstart redan i början av november 2009, då en statlig utredning lade fram sitt betänkande om mervärdesskatt för ideella föreningar. Med utgångspunkt från den vanliga idrottsföreningen inleddes ett intensivt opinionsbildningsarbete under mottot Stoppa föreningsskatten. I december öppnades också en särskild valsida på internet med information och budskap kopplade till valet. Stöd till SF Förutom det övergripande, idrottsgemensamma påverkansarbetet ger RF också stöd till enskilda förbund i för dem specifika frågor. Ett exempel gäller motorsporten, vars regelverk blivit ifrågasatt i en anmälan till Konkurrensverket. RS lämnade här ett särskilt yttrande om hur den ser idrotten i ett konkurrensrättsligt perspektiv och också betonade frågans principiella betydelse för hela idrottsrörelsen. Andra exempel berör Skyttesportförbundet, som för en diskussion med Naturvårdsverket kring bly i hagelammunition, arbetet kring den diskriminering som drabbar fyra idrotter när det gäller friskvårdsavdrag för anställda samt idrottsorganisationers möjligheter att utnyttja försvarets mark för tävling och träning. 1818

19 Internationellt arbete Enligt gällande riktlinjer för svensk idrotts internationella arbete ska idrottsrörelsen sträva efter ett större inflytande i internationella idrottsorganisationer för att förmedla den svenska idrottens demokratiska grundvärderingar påverka utformningen av de internationella tävlingssystemen så att de ger svenska idrottsutövare möjlighet att delta på samma villkor som övriga länders representanter påverka och arbeta för att fler internationella evenemang (bland annat tävlingar och konferenser) arrangeras i Sverige medverka till ett ökat internationellt utbyte som stimulerar till en positiv utveckling av svensk idrott. För närvarande innehar svensk idrott, i första hand genom SF:s representanter, cirka 300 förtroendeposter inom olika europeiska och internationella idrottsorganisationer. För att stödja förbunden i det internationella arbetet ger RF särskilda stimulansbidrag som totalt omfattar cirka 2 miljoner kronor årligen. På det europeiska planet prioriterar RF för egen del engagemanget i ENGSO (European Non-Governmental Sports Organisation), en samlingsorganisation för riksidrottsförbund eller motsvarande, olympiska kommittéer samt kombinationer av dessa i ett 40-tal europeiska länder. ENGSO representerar europeisk idrott i dess vidaste bemärkelse, från barn- och ungdomsidrott till motionsidrott och elit. Under 2009 hölls ENGSO:s 17:e generalförsamling i Paris. På förslag från Norge, med stöd av bland annat Sverige, beslutades att bilda en ENGSO Policy Review Work Group med uppgift att utvärdera den handlingsplan som antogs RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 Under det andra halvåret innehade Sverige ordförandeskapet i EU. Som ett led i detta ordförandeskap arrangerades ett så kallat sportdirektörsmöte i Solna, med deltagande från RF. Mötet behandlade bland annat frågan om idrottens särart, det vill säga betydelsen av att inte jämställa idrotten med vilken kommersiell verksamhet som helst. Denna fråga har fått ytterligare aktualitet när Lissabonfördraget trädde i kraft som EU:s grundlag den 1 december RF har också historiskt varit aktivt på europeisk nivå i arbetet för en jämställd idrott. Det arbetet bedrivs bland annat genom European Women and Sport, en fristående grupp med representanter för 41 europeiska länder med anknytning till jämställdhetsarbete. Vid gruppens åttonde stora konferens invaldes Marianne Söderberg från RF i dess så kallade Steering Group. De nordiska idrottsorganisationerna har en i stort sett liknande uppbyggnad och har dessutom en gemensam värdegrund, vilket bland annat tar sig uttryck i en enad ståndpunkt i den centrala frågan om idrottens självständighet. Det är därför naturligt för RF att ha ett nära samarbete med de nordiska systerorganisationerna. Detta manifesteras i första hand genom årliga nordiska idrottsmöten. År 2009 hölls detta på Färöarna där fokus lades på bland annat idrottens status i EU, det ideella ledarskapet, spelfrågan samt finanskrisens påverkan på idrotten. Forskning och utveckling RF bedriver sedan ett antal år en betydande forskningsoch utvecklingsverksamhet. Den omfattar forskningsuppdrag inom ett brett område och resulterade under det gångna året i ett antal rapporter kring ämnen som kostoch näringslära, äldreidrott, styrketräning för barn och ungdom samt en utvärdering av ämnet specialidrott i skolan. Samtliga rapporter görs tillgängliga på Förutom den forskning och utveckling som initieras av RF ges också via statsanslaget stöd till Centrum för idrottsforskning (CIF) i dess uppdrag att stimulera och samordna svensk idrottsforskning. Under 2009 uppgick detta stöd till 13 miljoner kronor. Bosön Bosön är idrottens utvecklingscentrum och en ledande mötesplats för svensk idrott. Ett stort antal idrottskonferenser, träningsläger och konvent genomfördes under den gångna året på anläggningen. Omkring hälften av specialidrottsförbunden förlägger delar av sin utvecklingsverksamhet till Bosön. Bland annat har Fotbollförbundet och Golfförbundet lagt merparten av sina tränarutbildningar där. Även SISU Idrottsutbildarna tillhör de stora kunderna. När det gäller den aktiva idrottsverksamheten har verksamheten i multihallen, som under året fick namnet Vinnarhallen, ökat markant. Hallen används också av allt fler idrotter. Under hösten blev en ny konstgräsplan utomhus färdig och en ny naturgräsplan började anläggas. Den beräknas vara i bruk till sommaren I slutet av 2009 byttes golvet i den stora inomhushallen. Som svensk idrotts centrala utvecklingscentrum är det viktigt att Bosön också finns i frontlinjen när det gäller miljö- och klimatanpassning. Ett energiprojekt med bergvärme sattes under 2009 i full drift, liksom återvinningsoch sophanteringen i Olympiahuset. Riksidrottsmuseet En av Riksidrottsförbundets uppgifter är att ta tillvara det idrottshistoriska arvet. Här spelar Riksidrottsmuseet en central roll. Hösten 2007 antogs en strategisk plan för museets verksamhet, som styrde arbetet även under Förutom de fasta utställningarna, som uppdateras kontinuerligt, har ett antal tillfälliga utställningar anordnats. Utställningen På med hjälmen en utställning om vikten av att använda skallen ersattes i oktober av Viljor av stål en interaktiv utställning om handikappidrott, i samarbete med Handikappidrottsförbundet. I juni öppnade en mindre utställning med anledning av 50-årsminnet av Ingemar Johanssons världsmästartitel i tungviktsboxning. Ett trettiotal olika programaktiviteter arrangerades under året, de flesta i samarbete med olika SF, föreningar, institutioner och/eller grannmuseerna. För skolverksamheten har särskilda temaspår integrerats i museets permanenta utställningar samtidigt som sex lärarkvällar arrangerats. Riksidrottsmuseet hade besökare under Totalt genomfördes 116 olika visningar, till vilket ska läggas 35 skolklasser som besökte museet utan visning. SF- och DF-dialoger Som ett led i kommunikationen med medlemsorganisationerna träffar RF regelbundet representanter för specialidrottsförbunden. Motsvarande träffar genomförs också med distriktsidrottsförbunden. Här ges förbunden tillfälle att beskriva den egna utvecklingen och de egna framtidsfrågor de arbetar med. De ges också möjlighet att ge synpunkter på den service RF erbjuder. Under 2009 genomfördes sådana träffar med 34 SF och 11 DF. Som ett led i strävan att stärka banden mellan den centrala och den regionala nivån inom såväl RF som SISU Idrottsutbildarna arrangerades i slutet av september en personalkonferens för samtliga anställda centralt och regionalt. Syftet var att ge alla medarbetare chans till 2020