Protokoll från Länshandikapprådets sammanträde

Transkript

1 PROTOKOLL Central förvaltning Sammanträde Sida 1 (12) från s sammanträde Tid: kl Plats: Liljans Herrgård, Falun Beslutande Kjell Persson (S) ordf, landstinget Gunilla Franklin (M) 2:e vice ordf, landstinget Ingela Lindahl, Rörelsegruppen Fredrik Lindström, Rörelsegruppen Kristina Nord, Hörselgruppen Karl-Erik Kohlström, Medicingruppen Gunnel Lindborg, adjg, HSO Dalarna Gunilla Berglund (C), Region Dalarna Ersättare Liv Lunde Andersson (S) för Sören Bertilsson (S) Per Pettersson (C), landstinget Lars Bäcke för Helena Fridlund, Syngruppen Axel Gustafsson för Britta Strandberg, Medicingruppen Britt Nilsson för Kickan Fält, Psykgruppen Yvonne Törnqvist, Rörelsegruppen Föredragande Kerstin Nilsson, handikappkonsulent, landstinget Sekreterare Sylwie Bergstedt, landstinget Övriga tjänstemän Birgitta Göthman, landstinget Martin Ullgren, Landstingsfastigheter Anna-Lena Jansson, tolk Carolina Frisälv, tolk

2 Central förvaltning Sammanträde Sida 2 (12) Innehållsförteckning 12 Inledning 3 13 sjustering 3 14 Dagordning 3 15 Presentation av Liljans Herrgård 3 16 Information - Tandådalen Information - Implementering av nationella riktlinjer Information Nya vårdblocket, Falu lasarett 8 19 Övriga frågor Nästa möte Avslutning 11 sjustering (underskrifter). 12

3 Central förvaltning Sammanträde Sida 3 (12) 12 Inledning Ordförande Kjell Persson hälsar alla välkomna till dagens sammanträde på Liljans Herrgård. Därefter följer presentation av de närvarande. 13 sjustering s beslut Axel Gustafsson utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 14 Dagordning Övriga frågor HSO önskar ta upp parkeringsfrågor. FSDB har synpunkter på Region Dalarnas information vid LHRs ordförandeträff den 28 maj. s beslut Dagordningen godkänns. 15 Presentation av Liljans Herrgård Ordföranden hälsar välkommen till Mona Lindkvist, anställd av DHIF vid Liljans Herrgård, som informerar om verksamheten. Liljans Herrgård ägs av Falu kommun och drivs av Dalarnas Handikappidrottsförbund - DHIF - med bidrag från Landstinget Dalarna och Falun och Borlänge kommuner. Historik Bergsman C J Melkersson, Grönbo hade stigit i graderna och blivit brukspatron och var i behov av ett ståndsmässigt boende. Han behövde en stor herrgård med många rum, rymliga verandor och terrasser, fiskdammar, lusthus och en engelsk trädgård ner mot sjön. Han beslutade sig för att bygga Liljans Herrgård och fick ett kostnadsförslag på kr och 23 öre för det hela. År 1868 började man bygga och 1881 stod herrgården klar. Samma år gifte Melkersson bort två av sina döttrar, varav den ena Hildur gifte sig med bergslagsdisponenten E J Ljungberg, grundare av Domnarvets Jernverk, Kvarnsvedens Pappersbruk, Bergslagens Praktiska Skola m m. Melkersson brukade jorden och skogen fram till sin död 1905 och lämnade en välskött gård efter sig. Därefter köpte E J Ljungberg egendomen för kronor. Man använde Liljan som sommarhus och bodde vintertid i Falun på det ståliga Bergalid, som Ljungberg låtit uppföra på Lustigknopp i Falun. Liljan sköttes då av arrendator.

4 Central förvaltning Sammanträde Sida 4 (12) Efter Ljungbergs död 1915 sköttes Liljan av brorssonen, agronom Gylfe Melkersson. Om honom sägs att när pigorna gick för att mjölka på morgonen mötte de ofta Gylfe på väg hem från krogen. Liljan som skogs- och lantbruk kördes i botten, såldes och drevs som pensionat under några år köpte Ernst Lind, köpman (och ornitolog) Liljans herrgård och herrgården försågs med uppstoppade fåglar och böcker sålde Ernst Lind gården till Stora Kopparbergs kommun för en halv miljon, med förbihållet att han fick bo kvar till sin död, som inföll Kommunens stora planer Man planerade ett stort fritids- och nöjescenter i Falun Borlängeområdet och började köpa upp stora arealer mark ägde kommunen 2,5 miljoner kvm mark omkring Liljan och Karlsvik. Man började skissa på Dalecarlia City, med egyptisk arkitekt. Projektet fick inte det gensvar man förväntat sig och av alla storslagna planer blev intet sålde kommunen jord och skog till Mats Åkesson. Kvar i kommunens ägo blev herrgården med omgivning. Liljan idag Sedan mer än 30-tal år tillbaka är Liljan en tillgång för funktionshindrade barn, ungdomar och vuxna. DHIF och de ca 25 medlemsföreningarna nyttjar gården flitigt för träning och tävlingar i handikappidrott, rullstolsträning, årsmöten och andra sammankomster, utbildning och rekreation. Övriga besökare Enskilda funktionshindrade med assistenter Enskilda och grupper från handikapprörelsen Särskolor och äldreboenden Kommunala handikapprådet Korttidshemmet i Falun Socialförvaltningen i Falun Målgruppen personer med funktionsnedsättning har alltid företräde, men det finns möjligheter att Landstinget, Falun och Borlänge kommuner ges tillgång till möteslokaler där lunch, kaffe och annan service kan erbjudas. Detta endast på tider då inga andra bokningar finns. Liljankommittén ställer upp idéellt och håller i 5 grillkvällar / kulturkvällar med underhållning under sommaren. Även följande aktiviteter kan erbjudas: Flotturer med fiske för rullstolsburna, elektronskytte för synskadade, Air hockey, bollspel, Boccia, Kubb, naturslingor och promenadvägar, femkamper, fika och mat catering.

5 Central förvaltning Sammanträde Sida 5 (12) Under 2012 hade 244 dagar bokats för olika aktiviteter. Liljans Herrgård har med sin anpassning till och aktiviteter för funktionshindrade en verksamhet som är unik i Sverige. Kontaktpersoner Liljans Herrgård Personalen, dvs Mona Lindkvist och Kjell Brodin tar emot bokningar och sköter verksamheten. Telefonnummer till Liljans Herrgård: E-post liljansherrgard@spray.se s beslut Antecknar informationen till protokollet. 16 Rekreationsverksamhet i Tandådalen 2013 Handikappkonsulent Kerstin Nilsson informerar om Landstinget Dalarnas rekreationsverksamhet i Tandådalen Antalet gäster i Tandådalen 2012 var 900 och behöver bli fler. Tandådalens fjällhotell kan ta emot upp till ca 1100 gäster under en säsong. Handikappkonsulenten hoppas på många ansökningar och en aktiv säsong i Tandådalen Landstinget och föreningarna har tillsammans ett ansvar för att temaveckorna ska kunna fortsätta och bli så bra som möjligt. Temaveckorna i Tandådalen 2013 gäller perioden 23 juni 28 september (v 26 v 39). Några veckor har hittills registrerats, dvs veckorna 26, 27 och 30. Bilaga 16 Sista ansökningsdag är 28 juni. Nytt för i år är att Poolariet kommer att drivas av egen personal, dvs landstinget har anställt en badvakt som tidigare arbetat på Experium vid Lindvallen. Två nya fritidsledare och en ny sjukgymnast har också anställts. Ej remisstvång till sjukgymnast Landstinget Dalarna har inget remisstvång till sjukgymnast. Sjukgymnastiken kommer att satsa mycket på gruppaktiviteter. Rekommendation En rekommendation (intyg) som påvisar om gästen kan klara sig själv eller om hjälpare/assistent behövs är nödvändigt. Rekommendationen utfärdas av personal eller annan som i sin yrkesroll kan bedöma detta. Det kan vara distriktssköterska, läkare, kurator eller psykolog.

6 Central förvaltning Sammanträde Sida 6 (12) Avbokningsavgift Nytt för i år är också en avbokningsavgift: 4 2 veckor före beviljad temavecka 400 kr senare än 2 veckor före beviljad temavecka 600 kr Gästavgifter 2013 En höjning av avgifterna har beslutats av Landstingsstyrelsen och av Landstingsfullmäktige Gästavgift hel vecka för personer boende i Dalarna: kr för vuxna kr för barn och ungdomar (3-14 år) Gästavgift hel vecka för personer från andra landsting: kr för vuxna kr för barn och ungdomar (3-14 år) Ledamöterna nämner att det kan vara svårt för många att delta i rekreationsveckorna pga ekonomiska skäl och undrar om det finns några fonder att söka bidrag från. Hos Falu Minnesfond kan personer boende inom Falu kommun söka bidrag. Landstinget erbjuder också gästerna att göra delbetalning av avgiften för vistelse i Tandådalen. Gunnel Lindborg tipsar om att man kan höra av sig till respektive hemkommun och få en förteckning över de fonder som finns. Ordföranden tackar för informationen. s beslut Antecknar informationen till protokollet. 17 Information implementering av Nationella riktlinjer i Dalarna Ordföranden hälsar välkommen till Birgitta Göthman från avdelningen för kunskapsstyrning vid landstingets Medicinska enhet, som informerar om arbetet med implementering av nationella riktlinjer i Dalarna. Nationella riktlinjer Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för olika diagnosgrupper, t ex diabetes, stroke, rörelseorganens sjukdomar, cancersjukdomar, psykosociala insatser och palliativ vård.

7 Central förvaltning Sammanträde Sida 7 (12) Handläggningsordning för Nationella riktlinjer (NR) Birgitta Göthman beskriver handläggningsordningen för de Nationella riktlinjerna. Socialstyrelsen utarbetar först en preliminär version av riktlinjerna, som skickas ut till landsting och sjukvårdsregioner för synpunkter och analys. Bilaga 17 Politiska beslut inom Landstinget Dalarna När Socialstyrelsen slutligen utarbetat definitiva Nationella riktlinjer, skickas dessa ut till landsting och sjukvårdsregioner. Landstinget Dalarna måste då se till att ett politiskt beslut tas om de Nationella Riktlinjerna i Landstingsstyrelsen, Landstingsfullmäktige och av LS-ordföranden. LS-ordföranden ger en uppdragsbeskrivning till förvaltningschefen, som därefter sprids via verksamhetscheferna ut i de olika verksamheterna. Kunskapsspridning av riktlinjer Verksamhetscheferna kan sedan vända sig till Birgitta Göthman m fl på Avdelningen för kunskapsstyrning, för införande av förändringar i olika sjukvårdande behandlingar, t ex när det gäller prostatacancer. Övergripande inriktning för hälso- och sjukvård i Landstinget Dalarna Hälso- och sjukvården i Dalarna ska kännetecknas av god vård på lika villkor, vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, säker och effektiv och erbjudas i rimlig tid. En hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Kvalitetsregister Landstinget Dalarna mäter i olika kvalitetsregister hur de olika processerna går, t ex när det gäller Stroke och Diabetes. Förbättringsarbete Förbättringsarbete pågår inom landstinget för vården av Stroke och Diabetes. En strävan är också att det ska finnas likvärdig vård. Frågor och synpunkter från ledamöterna Medcingruppen berättar att Hjärt- och Lungsjukas förening fick uppgiften att titta på Nationella riktlinjer för gruppen Hjärt och Lungsjuka. Hur är det inom andra diagnosområden? Svar Birgitta Göthman: Landstinget bjuder in patientföreningar samt professionen för information. En del patientgrupper medverkar även i processerna. Medicingruppen: Vad är nu som gäller angående PSA-provet (prostatacancerprov)? Svar: Det som gäller är vilka indikationer som behövs för att göra provet och informera patienten. PSA-proverna anses ej tillförlitliga, utan en del grupper behöver tätare kontroller. Det bästa är om alla parter samarbetar

8 Central förvaltning Sammanträde Sida 8 (12) inom sjukvården, dvs både sjukhuskliniker och primärvård för patienternas bästa. Rörelsegruppen: Åldersgränsen 74 år för mammografi är för låg. Detta är inte bra, med tanke på att människor lever längre idag. Artros är en av de största folksjukdomarna idag. Reumatikerförbundet via informatörer - arbetar ideellt med kunskapsspridning till patienter för att underlätta livet för kroniskt sjuka. Det medför att köer och operationskostnader minskar. Medicingruppen: Primärvården har för mycket att göra för att kunna genomföra processer. Detta är problematiskt. Därför behövs mer styrning av riktlinjer från centralt håll. Ekonomisk kompensation behövs som morot. Svar: Jag håller med om detta. Medicingruppen: Kan jag som patient få ta del av Nationella riktlinjer? Svar: Information om Nationella riktlinjer finns på Socialstyrelsens hemsida Ordföranden tackar för informationen. s beslut Antecknar informationen till protokollet. 18 Information Nya Vårdblocket, Falu lasarett Ordföranden hälsar välkommen till projektledare Martin Ullgren från Landstingsfastigheter som informerar om Falu lasaretts nya vårdblock (NVB). Historik Byggnationen av Nya vårdblocket är ett av de största projekten och började planeras 2004, då en problembeskrivning gjordes. Beräknad kostnad för projektet uppskattades till 600 miljoner. Projektet Nya Vårdblocket - NVB Projektet / byggnaden Nya Vårdblocket vid Falu lasarett kommer att vara klart 28 juni. Därefter återstår att färdigställa markanläggningen. Inflyttning i NVB kommer att göras i augusti oktober 201. Projektet innefattar ny vårdbyggnad och om- och tillbyggnad av Akutmottagningen. Höghuset, som ligger mellan Nisserska huset och Södra vårdblocket, blir nio våningar högt och kvadratmeter stort.

9 Central förvaltning Sammanträde Sida 9 (12) I förslagshandlingen, som även innehåller ritningar om tillgänglighet, står angivet vad som ska beaktas avseende handikappfrågor. Akuten - NVB Akutmottagningen blir dubbelt så stor som idag. Akutmottagningen byggs nu för besökare och blir därmed en av de största i landet. Gamla akutmottagningen kunde ta ca patienter. Ambulansstation - NVB En ny ambulansstation ska byggas där den provisoriska stationen ligger idag, på Vasagatan 28. Byggstart är mars - juni AVA AVA kommer att bli klart januari 2014, med utökning av platser. Vårdavdelningar - NVB På varje plan finns 3 vårdavdelningar och 1 mottagningsdel, en s k integrerad öppen- och mottagningsdel. Vårdavdelningarna består av 90% enkelrum, för att undvika smittspridning och med tanke på integritet. Fördelen med enkelrum är att enklare undersökningar kan genomföras på plats. Alla dörrar in till avdelningarna har utomatiskdörröppning. Vård- / patientrummens dörrar har inte automatisk dörröppning. Dagkirurgi - NVB Byggstart för dagkirurgi blir november december Patienthotell - NVB Ett patienthotell kommer att ligga nära receptionen och vårdavdelningarna, i hus 4, på plan 7 9. Man måste kunna klara sig själv om man ska bo på patienthotellet. Synpunkter och frågor från ledamöterna Rörelsegruppen: Det är alltid något fel på handikapptoaletterna på Falu lasarett. Hoppas att de nya toaletterna inom Nya vårdblocket blir bra. Svar Martin Ullgren: Det hoppas jag också, men kan inte försäkra detta. Hur är hissarna utrustade? Svar: Hissarna har en stående panel, med mått som överensstämmer med standarden i samhället. Håller landstinget budgeten, med tanke på 600 miljoner för NVB-projektet? Svar: Ja, det gör vi. Vad gäller angående helikopterplatta?

10 Central förvaltning Sammanträde Sida 10 (12) Svar: Helikopterplattan ska ligga på parkeringshuset (byggs på 1 våning på parkeringsdäcket). Vad gäller beträffande handikapplatser vid akutintaget? Svar: Det blir 2 platser. Jag hänvisar till Hans Liljeberg vid landstingets centrala förvaltning för ytterligare parkeringsfrågor. Hur blir skyltningen? Svar: Program håller på att tas fram. Landstingets riktlinjer för skyltning ska följas som standard. Handikappkonsulenten uttrycker att vill vara med och påverka när det gäller skyltningen. Vi måste även ha mer samarbete mellan Landstingsfastigheter och handikappföreningarna om skyltningen inom NVB. Svar: OK, jag tar till mig detta. Vad händer med gamla patienthotellet Ängsklockan? Svar: Vi vet inte ännu, eventuellt kan det bli parkeringsplatser. Återstående inom NVB Kompletteringar / slutställande Besiktningar Verksamheterna flyttar in 20 aug 11 oktober Officiell invigning 20 september 2013 Studiebesök Om man vill komma på studiebesök på Nya Vårdblocket, är det bäst att komma före 20 augusti Ordföranden tackar för informationen. s beslut Antecknar informationen till protokollet. 19 Övriga frågor Parkering HSO önskar ta upp frågan om parkering. Ordföranden föreslår att parkeringsfrågan istället tas upp i s Arbetsutskott. Färdtjänsttillstånd

11 Central förvaltning Sammanträde Sida 11 (12) FSDB vill framföra synpunkter på Region Dalarnas information vid LHR ordförandeträff den 28 maj, angående färdtjänsttillstånd. FSDB anser att Region Dalarnas information vid LHR ordförandeträff 28 maj, inte genomfördes på ett bra sätt samt att objektivitet i svar / ställningstaganden ibland saknades vid besvarandet av frågor från deltagarna. s beslut Antecknar informationen till protokollet. 20 Nästa sammanträde Nästa sammanträde med : Tid: Onsdag 18 september, kl Plats: Landstingshuset, Sammanträdesrum Futurum s beslut Antecknar informationen till protokollet. 21 Avslutning Ordföranden tackar för idag och önskar alla en trevlig sommar!

12 Central förvaltning Sammanträde Sida 12 (12) sjustering Vid protokollet Sylwie Bergstedt Kjell Persson Ordförande Axel Gustafsson Justering Justeringen har genom anslag tillkännagivits på Landstingshusets anslagstavla, plan 3, Vasagatan 27, Falun. - - Anslagstid: Nämndadministratör

13 Landstingets handläggningsordning för de Nationella riktlinjerna SoS utarbetar nationella riktlinjer (NR) Regionen SoS gör nationell uppföljning av NR efter 1-2 år se bild 5 Landstingsdirektören ger verkställighetsuppdrag till berörd verksamhet inom HS i LD se bild 4 SoS gör revidering av NR efter 3-4 år kunskapsseminarium preliminär version Sjukvårdsregionerna för synpunkter Regionen Regionen preliminär gapanalys i respektive landsting se bild 2 kunskapsseminarium Regionens synpunkter via SVN till SoS SoS färdig version Landstingsstyrelsen beslutar om uppdrag till införande i LD se bild 3 Regionens samverkansnämnd Gemensam politisk rekommendation till koordinerat införande Regionavdelning Medicinska enh./ Kunskapsstyrning avd.

14 Landstingets handläggningsordning för de Nationella riktlinjerna Bild 2 I arbetet med varje Nationell riktlinje gör SoS en preliminär version som skickas till landstingen och regionerna med begäran om synpunkter inför slutförandet av riktlinjen. Inom U/Ö regionen lämnas landstingens samlade synpunkter av Samverkansnämnden. Underlaget tas fram av den regionala utvecklingsgruppen som utser huvudansvarig för arbetet. Varje landstingsrepresentant i gruppen har ansvar att ta fram underlag från sitt landsting. I LD görs detta på följande sätt: Utvecklingsgruppens representant tar med uppdraget till den medicinska enhetens avdelning för kunskapsstyrning för gemensam planering. Där utses ansvarig handläggare för att ta fram underlaget och klargörs vilka verksamheter inom hälso- och sjukvården som berörs. Uppdraget redovisas till landstingets kunskapsstyrningsgrupp, KSG-W/T. Ansvarig tar därefter kontakt med berörda verksamhetschefer och går igenom förslaget till NR och gör en sk gap- och konsekvensbeskrivning. Detta innebär att systematiskt beskriva aktuell praxis, resurser och kompetens inom befintlig verksamhet och jämföra det med föreslagna rekommendationer i riktlinjen. Konsekvensbeskrivningen skall omfatta beräkning/bedömning av vilka ekonomiska, organisatoriska och kompetensmässiga förändringar som krävs för att motsvara rekommendationerna i NR. Ansvarig tar även kontakt med berörd patient-/ brukarförening för avstämning om hur de ser på nuvarande vård och på ev behov av förbättringar relaterat till NR-förslaget. Utvecklingsgruppen arrangerar ett regionalt kunskapsseminarium tillsammans med Socialstyrelsen om den föreslagna riktlinjen. Ansvarig tar fram förslag på deltagare från landstinget som skall inbjudas till kunskapsseminariet. Förslaget presenteras för KSG-W/T som fastställer det. Ansvarig bjuder in de föreslagna deltagarna i god tid innan seminariet och ombesörjer att de har underlag. Ansvarig gör därefter en sammanställning av framtagna uppgifter och synpunkter från Dalarna och gör en samlad beskrivning och analys av de synpunkter som framkommit. Detta presenteras för KSG-W/T för godkännande. Ansvarig lämnar därefter underlaget till huvudansvarig i utvecklingsgruppen. Bilaga: Mall för systematisk genomgång av nuläge och riktlinjer/gapbeskrivning åter start

15 Landstingets handläggningsordning för de Nationella riktlinjerna Bild 3 När Socialstyrelsen lämnat ut slutlig version av NR gör regionala utvecklingsgruppen förslag till Samverkansnämndens politiska viljeinriktning (PVI) för den aktuella riktlinjen. I anslutning till detta påbörjas arbete med att utforma förslag till politiskt uppdrag för Landstinget Dalarna rörande riktlinjen. Initiativ till detta arbetet åligger regionavdelningen som påbörjar samarbete med ansvarig för medicinska enhetens avdelning för kunskapsstyrning. Samordnaren för avdelningen för kunskapsstyrning utser en ansvarig handläggare för den aktuella riktlinjen. Denna planerar fortsatt samarbete och arbetsfördelning tillsammans med regionavdelningen. Ansvarig handläggare ombesörjer att arbetet med förslag till politiskt uppdrag genomförs med följande moment och ordning: Kontakta berörda verksamhetschefer Tillsammans med verksamhetscheferna ta fram aktuell beskrivning av nuvarande vård- och behandlingspraxis och systematisk jämföra detta med riktlinjernas rekommendationer. Göra beskrivning och analys av iakttagna skillnader, dvs göra en sk gap-analys. Den gap-analys som är gjord i samband med den preliminära riktlinjen bör användas som utgångspunkt och kan ibland vara tillräcklig. Se Mall för gapbeskrivning Beskriva verksamheternas bedömning av vilka konsekvenser ett införande/ tillämpning av rekommendationerna skulle medföra, kompetensmässigt, organisatoriskt, ekonomiskt, resultatmässigt,etc. Kontakta berörda patient-/ brukarföreningar för beskrivning av deras syn på aktuell vård- och behandlingssituation jämfört med rekommendationerna. Sammanställa uppgifter från ovanstående aktiviteter och stämma av dem med uppgiftslämnarna. Utarbeta förslag till politiks uppdrag med stöd av uppdragsmall och föra in uppgifterna ovan. Se Mall för uppdragsbeskrivning Presentera förslaget för LD:s kunskapsstyrningsgrupp, KSG-W/T, innan det läggs fram till den politiska beredningsgruppen för kunskapsstyrningsfrågor. Bjuda in representanter för berörda verksamheter och patientföreningar att delta/medverka vid genomgången av riktlinjen med den politiska beredningsgruppen. Beredningsgruppens uppgift är att rekommendera/ställa sig bakom uppdragsförslaget och lämna det till landstingsstyrelsens arbetsutskott, AU, för beslut. Efter beredningsgruppens möte färdigställa och diarieföra förslaget inför AU enligt gällande handläggningsordning ( e-comm). åter start

16 Landstingets handläggningsordning för de Nationella riktlinjerna Bild 4 Verkställighetsbeslut När AU beslutat om uppdraget ska verkställighetsbeslut fastställas av Hälso-och sjukvårdens förvaltningschef. Ansvariga handläggare skriver utkast till verkställighetsbeslut och presenterar det för KSG-W/T-gruppen för godkännande. Förslaget lämnas därefter av ansvarig till förvaltningschefens kansli för handläggning. Undertecknat verkställighetsuppdraget lämnas enligt förvaltningschefens anvisning till berörda verksamhetschefer och läggs ut på förvaltningens intranät. åter start

17 Landstingets handläggningsordning för de Nationella riktlinjerna Bild 5 Socialstyrelsen gör nationell utvärdering ( eller uppföljning ) av varje Nationell riktlinje. I samband med att de publicerar rapport om utvärderingen arrangerar regionala utvecklingsgruppen tillsammans med Socialstyrelsen ett kunskapsseminarium för genomgång, fördjupning och samråd rörande utvärderingen med särskilt fokus på resultat för Uppsala- Örebroregionen. Seminariet riktas till landstingens politiker, ledning verksamhetschefer och företrädare för professionen. I Landstinget Dalarna ansvarar regionavdelningen för att bevaka Socialstyrelsens arbete med utvärderingar av Nationella riktlinjer och att löpande informera politiska beredningsgruppen, KSG-W T, medicinska enheten/avdelningen för kunskapsstyrning inför kommande handläggning, analys uppföljningens resultat. Någon vecka före publiceringen skickar Socialstyrelsen rapporten till landstingen via kontaktpersonerna för öppna jämförelser. Landstingen ges därmed möjlighet att ta del av rapportens resultat inför publiceringen. Kontaktpersonen rapporten till avdelningen för kunskapsstyrning för handläggning. Ansvarig handläggare utses. Ansvarig handläggare gör följande : anmäler rapporten som ärende till landstingets kunskapsstyrningsgrupp (KSG-W T) och föreslår deltagare till kunskapsstyrningsseminariet kontaktar berörda verksamhetsföreträdare för preliminär analys av rapportens innehåll och rekommendationer om förbättringsområden skriver i samråd med chefen för medicinska enheten förslag till pressmeddelande skickar inbjudan till deltagarna i kunskapsseminariet deltar i kunskapsseminariet och dokumenterar det som är relevant för landstinget gör i samråd med berörda verksamhetsföreträdare analys och ställningstagande till rapportens rekommendationer och förslag till förbättringsåtgärder och presenterar detta till KSG-WT för beslut om KSG-WT bedömer att förslagen kräver politiskt beslut upprättar ansvarig handläggare ärende och lämnar det till handläggaren för den politiska beredningsgruppen efter beslut skriver handläggaren förslag till verkställighetsuppdrag och lämnar detta till förvaltningschefens kansli handläggaren erbjuder företrädare för berörd verksamhet stöd genomförande av förbättringsåtgärder åter start

18 Mall för gapbeskrivning 1 till mallen på Navet Central förvaltning Regionsamordning Namn handläggare datum. Underlag för beskrivning av aktuell praxis jämfört med rekommendationer i preliminära Nationella Riktlinjer för xxx Rekommendationerna gäller xxxx Rekommendationerna aktuell gap-beskrivning Hälso-och sjukvården bör Görs Görs inte Vad behöver utvecklas Kommentar Övriga rekommendationer gällande prioriteringarna Kan Kan i undanstagfall Bör endast inom ramen för FoU Bör inte H-S_kan i undantagsfall H-S bör inte. H-S bör endast inom ramen för vetenskapliga studier.. åter start Registrering av indikatorerna Indikator Ja nej kommentar Uppgiftslämnare : Namn, funktion och verksamhet

19 Mall för uppdragsbeskrivning Centrala enheten Regionavdelningen Namn på handläggare UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRDEN AV xxx 1 LD diarienr datum till mallen på Navet ( sid 1)Sammanfattning av uppdragen Här förs uppdragen in i kortfattad from under följande rubriker Generellt Prioriterade områden Uppföljning Landstinget Dalarna ( sid 2 ) INLEDNING Uppdragsbeskrivning är ett uttryck för den politiska viljeinriktningen för vården av xxxx inom Landstinget Dalarna inför implementeringen av de Nationella riktlinjerna för xxx (årtal). Uppdragsbeskrivningen kan även vara ett underlag för horisontella prioriteringar. Basen för uppdragsbeskrivningen är Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för xxx och på Samverkansnämndens rekommendationer. Uppdragsbeskrivningen baseras också på en läges-/behovsanalys för Dalarna. Avsikten med uppdragsbeskrivningen är att o ge ett behovs- och befolkningsfokus som grund för uppdrag till verksamheten o skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården ska åstadkomma inom ramen för tillgängliga resurser o på ett öppet sätt redovisa prioriteringar samt o ge underlag för uppföljning dels av fortsatt implementering, dels verksamhetens kvalitet. åter start Uppdragsbeskrivningen avser att fokusera på strategiskt viktiga områden. ÖVERGRIPANDE INRIKTNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET DALARNA Hälso- och sjukvården i Dalarna ska kännetecknas av närhet och god vård på lika villkor. God vård innebär att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, säker samt effektiv och att den kan erbjudas i rimlig tid. En hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. 1