Kartläggning av RFID i svensk byggindustri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av RFID i svensk byggindustri"

Transkript

1 Användande och möjligheter för radiofrekvensidentifikation Jonas Elmqvist Gustaf Hjertquist Examensarbete Väg- och Vattenbyggnadsprogrammet Lunds Tekniska Högskola, LTH Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, 2006

2 Kartläggning av RFID i svensk byggindustri -Användande och möjligheter för radiofrekvensidentifikation Författare: Jonas Elmqvist och Gustaf Hjertquist Handledare: Fredrik Friblick Joakim Jonsson Examinator: Everth Larsson Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Lunds Tekniska Högskola Mediatryck Lund

3 Förord Det här examensarbetet har skrivits för avdelningen Teknisk Logistik vid Lunds Tekniska Högskola i samarbete med Prolog Bygglogistik AB. Det utgör det sista momentet i vår utbildning på Väg- och Vattenbyggnadsprogrammet. Vi skulle vilja tacka våra handledare Joakim Jonsson, Prolog Bygglogistik AB och Fredrik Friblick, Teknisk Logistik, LTH. Vidare vill vi tacka alla de aktörer som har intervjuats: Andreas Johansson, Skanska, Caroline Nord, NCC Komponent, Daniel Hellström, LTH, Flemming Lund Jenssen, Saint-Gobain Isover, Gunnar Westin, Lambertsson, Göran Terning, PEAB, Jan Byfors, NCC, Johan Fors, Optimera, Kenneth Johansson, Safetool, Lars-Erik Sjögren, Knauf Danogips, Per Samuelsson & Martin Persson, Vest-wood, Olle Samuelsson, BEAst, Refik Salievski, Skanska Byggsystem, Urban Wallin, Bygglogistik Göteborg, Åke Eriksson, Arcona. Utan deras hjälp hade detta arbete inte varit möjligt att genomföra. Malmö, oktober 2006 Jonas Elmqvist & Gustaf Hjertquist 3

4 4

5 Sammanfattning Titel: Författare: Handledare: Problem: Syfte: Metod: Kartläggning av RFID i svensk byggindustri Jonas Elmqvist Gustaf Hjertquist Fredrik Friblick, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik, Lunds tekniska högskola. Joakim Jonsson, Prolog Bygglogistik AB Vad vet aktörer inom byggindustrin om RFID-teknik, används tekniken idag och vilka tankar har aktörer inom byggindustrin gällande ett eventuellt RFID-nyttjande? Finns det möjligheter för RFID i byggindustrins framtida utveckling? Var finner man drivkrafter för RFID och vilka är dessa? Syftet med arbetet är att ge klarhet i hur RFID idag används i svensk byggindustri samt se på vad som talar för respektive emot ett i framtiden ökat användande. Studien syftar även till att ta reda på vad som kan krävas av byggindustrin för att göra ett ökat användande möjligt. Då vi gör en kartläggning av användandet av RFID i den svenska byggbranschen anser vi att det holistiska synsättet måste appliceras. Projektets problemställning var ett paradigm där slutsatsen var öppen. Ansatsen kan därför ses som induktiv där den övergripande modellen kommer att vara kvalitativ. Den forskningsmetod rapporten bygger på och syftar tillbaka till faller enligt vårt synsätt i samklang, med typen av studie vi avser göra, med Grounded Theory, eller grundad teori. Informationsinsamlingen har främst varit genom intervjuer och observationer. Slutsats: I byggbranschen har det länge funnits ett behov att kunna ha bättre kontroll på både material och personal. Det finns i dagsläget inte något utbrett och allmänt använt system för identifiering av dessa. RFID används idag i viss mån inom svensk byggindustri. Vissa skillnader finns mellan olika kategorier i 5

6 försörjningskedjan men överlag befinner sig branschen enligt innovationscykeln i innovationens dimma. De faktorer som talar för att ett användande av RFID i den svenska byggindustrin ska bli verklighet är att: Tekniken fyller ett behov Tiden är rätt Kunskapsnivån är hög Aktörerna är positiva till tekniken Tidigare studier på alternativa identifikationssystem gjorts De faktorer som talar emot ett användande av RFID i den svenska byggindustrin ska bli verklighet är att: RFID ska ersätta en teknik som inte finns RFID är inte en helhetslösning (för artikelidentifikation) Byggbranschen är konservativ För att RFID skall börja nyttjas i högre omfattning av byggindustrin krävs följande: Förbättra kunskapsåterföring Pilotfall för att tydliggöra fördelar och vardaglig nytta Måste täcka fler funktioner Samarbete över företagsgränserna Alla aktörer måste ta ett större ansvar som drivare Sammanfattningsvis: Byggindustrin är positiv och medveten om RFID men för passiva för att tekniken skall börja nyttjas över företagsgränserna. Utvecklingsviljan är hög i byggindustrin, många utvecklingsprojekt är igång och RFID kommer lite i skymundan. Mycket behöver utvecklas i byggindustrin innan en implementering av RFID över företagsgränserna är möjlig. Det kommer fortfarande att dröja innan RFIDs fulla potential slår igenom i byggbranschen då andra projekt prioriteras. Byggarbetsplats-, person- och verktygskontroll ligger närmst i tiden. 6

7 Abstract Title: Authors: Supervisor: Problem: Purpose: Method: A survey of the implementation of RFID within the Swedish construction industry Jonas Elmqvist Gustaf Hjertquist Fredrik Friblick, Department of Industrial Management and Logistics, Lund Institute of Technology. Joakim Jonsson, Prolog Bygglogistik AB What does players in the Swedish construction industry know about the underlying technology of RFID, is the technology used today and what thoughts do they have considering a potential usage of the technology. Are there opportunities for RFID in the construction industries future development? Where does one find driving forces for RFID and which ones are these? The purpose with this report is to shed light on how RFID is used in the Swedish construction industry today and what factors that speaks for respectively against an increase in RFID-use. This report also aims to map the different action that needs to be taken by the Swedish construction industry to enable an increase in the usage of RFID. Because this is a mapping of the RFID-use in Swedish construction industry we decided that we must approach this subject with a holistic point of view. The paradigm of this problem was that the conclusion was open and constantly altered as the work proceeded. The approach can therefore be seen as inductive where the overlying model will be qualitative. The research method this report is based upon and also according to us the most appropriate one is the grounded theory. The gathering of the information for this report has mainly been done through interviews and observations. Conclusion: Means for better control of both materials and personnel has long been sought after by the construction industry and today there are no such systems which are widely 7

8 spread and could be considered as a generally applicable system for identification. RFID are, at present time, used in some areas of the construction industries supply chain. There are some differences between the different actors but accordingly to the innovation cycle the construction industry as a whole still remains in the fog of innovations Factors that are in favour of the use of RFID in the Swedish construction industry are as follows: The technology fills a need The time is right The level of knowledge is high Players are positive to the technology Studies of alternate means for identifications has been made Factors that are not in favour of the use of RFID in the Swedish construction industry are as follows: RFID are supposed to replace a technology that does not really exist RFID can not be seen as an overall solution(for article identification) The construction industry is known to be a conservative industry If RFID are to be used in a higher extent in the Swedish construction industry following improvements needs to be done: Improve and convey the knowledge between organisations better Pilot cases to exemplify the avail and daily benefits Must cover more areas of use Cooperation between companies All companies must take a greater responsibility and act as drivers 8

9 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE OCH MÅLSÄTTNING AVGRÄNSNINGAR MÅLGRUPP BEGREPP PROLOG BYGGLOGISTIK AB DANSKT TEKNOLOGISKT INSTITUT METOD VETENSKAPSTEORI FORSKNINGSMETODER OCH VETENSKAPSTEORETISKA TRADITIONER TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR FRAMSTÄLLNING AV PROJEKTET INTERVJUTEKNIK RFID HISTORIA TEKNIKEN BAKOM RFID RFID-systemet RFID-taggen SÄKERHET HUR ANVÄNDS RFID IDAG INNOVATIONSCYKELN FÖR NYA TEKNOLOGIER TEORI RELATERAD TILL BYGGINDUSTRIN FÖRSÖRJNINGSKEDJAN Försörjningskedjans aktörer Informationsflöden Supply Chain Management INFORMATIONSTEKNIK Affärssystem och Advance Planning and Scheduling Kommunikationssystem LEAN MANAGEMENT ID EMPIRI MATERIALTILLVERKARE Intervjuade aktörer Aktörernas synsätt och användande av RFID Drivkrafter Integritet Utveckling MATERIALLEVERANTÖRER OCH GROSSISTER Intervjuade aktörer Aktörernas synsätt och användande av RFID Drivkrafter Integritet

10 5.2.5 Utveckling BYGGENTREPRENÖRER Intervjuade aktörer Aktörernas synsätt och användande av RFID Drivkrafter Integritet Utveckling INDUSTRIALISERADE BYGGENTREPRENÖRER Intervjuade aktörer Aktörernas synsätt och användande av RFID Drivkrafter Integritet Utveckling INTRESSEORGANISATIONER Intervjuade aktörer Aktörernas synsätt och användande av RFID Drivkrafter Integritet Utveckling KVANTITATIVA RESULTAT ANALYS VAD VET AKTÖRER INOM BYGGINDUSTRIN OM RFID-TEKNIK? Materialtillverkare Materialleverantörer och grossister Byggentreprenörer Industrialiserade byggentreprenörer Intresseorganisationer ANVÄNDS RFID INOM BYGGINDUSTRIN IDAG? HUR SER AKTÖRER INOM BYGGINDUSTRIN PÅ RFID-NYTTJANDE? Materialtillverkare Materialleverantörer och grossister Byggentreprenörer Industrialiserade byggentreprenörer Intresseorganisationer INTEGRITET VAR FINNER MAN DRIVKRAFTER FÖR RFID OCH VILKA ÄR DESSA? MÖJLIGHETER FÖR RFID I BYGGINDUSTRINS FRAMTIDA UTVECKLING? Materialtillverkare Materialleverantörer och grossister Byggentreprenörer Industrialiserade byggentreprenörer Intresseorganisationer KVANTITATIVA RESULTAT SLUTSATS ANVÄNDANDE FÖR OCH EMOT RFID ÅTGÄRDER SUMMERING KÄLLFÖRTECKNING...87 Litteratur

11 Rapporter...87 Artiklar...87 Intervjuer...89 Muntliga källor...89 Internet...89 BILAGOR...91 BILAGA 1, FRÅGEFORMULÄR DTI...91 BILAGA 2, KOMPLETTERANDE INTERVJUFRÅGOR

12 12

13 1. Inledning I detta kapitel behandlas kort bakgrunden till RFID samt problemformulering och syfte som tillsammans utmynnar i en stabil plattform vilken legat till grund för rapporten. Kapitlet innefattar även målgrupp, avgränsningar och förklaringar till ord och beteckningar som används i rapporten. 1.1 Bakgrund Förmågan att identifiera har genom historien alltid varit ett behov och en nödvändighet för mänskligheten 1. När Karl XI slogs mot danskarna utanför Lund i december 1676 identifierades de egna trupperna genom en kvist fäst i hatten 2, varje enskild bil kan idag identifieras med en specifik VIN-kod (vehicle identification number) 3 och varor världen över förses med streckkoder för möjlighet till automatisk identifikation. RFID, Radio Frequency IDentification är det senaste inom identifikationsområdet. Tekniken erbjuder möjligheter att lagra större mängder information och ger större avläsningsmöjligheter än andra identifikationssystem. Istället för optisk avläsning, som används vid avläsning av streckkoder, använder RFID radiovågor för att transportera information. De möjligheter till spårning och identifiering av artiklar och personer som RFID erbjuder ger möjlighet att nyttja tekniken inom en rad områden. Detta har gjort tekniken uppmärksammad och den används idag i många branscher och sammanhang. Det uppmärksammas i medier om hur radiotaggar smyger in i våra liv 4 och om hur tekniken används för bagagehantering 5, i lokaltrafik och i skidanläggningar 6. För identifiering av varor och gods används inom den svenska byggindustrin idag mestadels ett visuellt system där leveranser kontrolleras genom att se vad det är kontra vad som står på följesedeln. Försök att införa ett standardiserat streckkodssystem har gjorts. Med utredningen Kolliettikettbygg 2002 försökte en rad ledande aktörer genom intresseorganisationen BEAst få fram ett standardiserat identifikationssystem. Något egentligt genomslag har dock inte kolliettiketten fått och streckkoder används idag fortfarande i mycket liten utsträckning av branschen. Identifiering av personal är även det något där byggindustrin ligger efter många andra branscher. I byggsvängen har det varit lite High Chaparall. Folk 1 Wyld, D. (2005) Right frequency for government sid Wyld, D. (2005) Right frequency for government sid. 8 4 Holm, N. (2006) Sydsvenskan 27/3 5 Fagerström, A. (2006) Sydsvenskan 2/4 6 Heldmark, T. (2006) SvD 10/9 13

14 kliver bara rakt in på bygget utan hjälm och skyddskläder. De säger att de ska prata med någon de känner eller lämna material. Någon annan snor med sig material. 7 RFID är ett verktyg för effektiv identifikation och det återstår att se om tekniken i någon större omfattning kommer att börja användas av byggbranschen. Ett konservativt tankesätt har länge präglat den svenska byggindustrin och införandet av ny teknik går ofta trögt. Danskt Teknologiskt Institut genomför våren 2006 ett europeiskt kartläggningsprojekt på uppdrag av ERA build och EU. I detta projekt efterfrågas det hur långt kommet RFID-användandet är i Sverige. 1.2 Problemformulering Vad vet aktörer inom svensk byggindustri om RFID-teknik, används tekniken idag och vilka tankar har aktörer inom byggindustrin gällande ett eventuellt RFID-nyttjande? Hur ser möjligheterna ut för RFID i den svenska byggindustrins framtida utveckling? Var finner man drivkrafter för RFID och vilka är dessa? 1.3 Syfte och målsättning Syftet med arbetet är att ge klarhet i hur RFID idag används i svensk byggindustri samt se på vad som talar för respektive emot ett i framtiden ökat användande. Studien syftar även till att ta reda på vad som kan krävas av byggindustrin för att göra ett ökat användande möjligt

15 1.4 Avgränsningar RFID är en förhållandevis ny teknik för folk i allmänhet, varför det skrivs mycket visionära artiklar om tekniken. Denna rapport ämnar se till de praktiskt- och realistiskt tillämpbara applikationsområdena och idéerna för användning av RFID-teknologin. Studien kommer att begränsas till att undersöka försörjningskedjan; materialtillverkare materialleverantör/grossist entreprenör/byggarbetsplats, inom den svenska byggnadsindustrin (figur 1) våren Materialflöde Leverantör Grossist Materialtillverkare Byggnadsentreprenör Informationsflöde Monetärt flöde Figur 1 Försörjningskedjan definierad i rapporten 1.5 Målgrupp Främsta målgruppen för examensarbetet är aktörer i byggindustrin intresserade av effektiviserat material- och personalflöde samt aktörer som är nyfikna på hur ny teknik används och kan användas. Examensarbetet är också avsett för studenter och forskare med intresse för byggindustrin. 1.6 Begrepp I rapporten förekommer en rad begrepp och här redogörs det för hur dessa definieras. Byggindustrin Den del av byggsektorn som är direkt sysselsatt med byggande och anläggande benämns ofta byggindustrin. Till byggindustrins verksamheter räknas uppförande av byggnader och anläggningar men också ombyggnad, reparation och underhåll av byggnader. 8 Byggbranschen I rapporten definieras byggbranschen på samma sätt som byggindustrin. 8 Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn (2002), Betänkande av byggkommissionen, SOU 2002:115, s201 15

16 Drivkrafter En drivkraft är en yttre kraft som orsakar rörelse eller mer specifikt en omständighet som främjar ett visst handlande 9. I rapporten kan det röra sig om personer, företag, organisationer etc. som på något sätt försöker förändra eller vars beteende leder till förändring. EAN European Article Numbering. Streckkodssystem utvecklat i Europa för identifiering av dagligvaror. Koden består av 13 siffror representerade av streck vilka möjliggör maskinell avläsning optiskt (figur 2). 10 ICT Information and Communication Technology (Informations- och kommunikationsteknologi). 11 Figur 2. Streckkod av typ EAN Industriellt byggande Helt eller delvis färdigbyggda element, industriellt producerade i fabriker och levererade i moduler, monteras på den slutgiltiga tomten. Byggentreprenören är här en modern monteringsindustri som samordnar ett stort antal leverantörer som medverkar till att färdigställa projekt på en arbetsplats. 12 Konceptet industriellt byggande kan karakteriseras i åtta punkter: Planering och kontroll av processer 2. Utvecklade tekniska system 3. Byggelement tillverkade på annan plats 4. Långvariga relationer mellan aktörer 5. Supply chain management integrerat i byggprocessen 6. Kundfokus 7. Användning av informations- och kommunikationsteknologi 8. Systematisk resultatmätning och återbruk av erfarenheter Intresseorganisation Sammanslutning som arbetar för medlemmarnas ekonomiska bästa. Utmärkande för intresseorganisationen är att den utgör en påtryckargrupp och bl.a. genom lobbyverksamhet försöker påverka beslutsfattare att ta en för organisationen och dess medlemmar gynnsam ställning. De är också ofta Fernström, G et al. (1998) Industriellt byggande växer och tar marknad s Lessing, J. et al. (2005) Industrialised housing: definition and categorization of the concept 16

17 företrädda i offentliga utredningar. Intresseorganisationen försöker även påverka den allmänna opinionen genom uttalanden och annonser samt utgivning av tidningar och böcker. 14 Just in time, J-I-T Ett synsätt och en produktionsfilosofi som står för att eliminera allt slöseri genom att leverera varor i precis rätt kvantitet och vid precis den tidpunkt då de behövs i produktionen. 15 RFID Radio Frequency IDentification, samlingsbegrepp för flera metoder att identifiera personer eller ting med hjälp av radioteknik. 16 RTLS Real time locating systems. Systemet går ut på att i realtid kunna spåra objekt på ett begränsat område. Radiotaggar appliceras på det objekt som skall spåras och med hjälp av flera avläsningsanordningar, vilka fångar upp taggarnas reflekterade radiovågor, beräknas objektets position genom matrisekvationer (figur 3). 17 Figur 3. RTLS, fyra läsare registrerar en tag ganisation 15 Mattsson, S. (2004) Logistikens termer och begrepp s

18 1.7 Prolog Bygglogistik AB Prolog grundades 2001, är stationerat i Malmö och har idag 10 anställda. Företaget jobbar för effektiviserat byggande genom de tre ledorden: kunskap, process och resultat. Arbetet bedrivs genom en rad effektiviseringsprojekt, nationella logistikutbildningar samt hjälp till företag i byggbranschen att förbättra lönsamheten genom effektivare verksamhet. Resultat uppnås genom att se till helheter framför enskilda aktiviteter och detta uppnås genom Prologs spetskompetens i förändringsarbete inom byggprocessen. 1.8 Danskt Teknologiskt Institut DTI (Danish Technological Institute) grundades 1906 och har idag cirka 850 anställda. DTI är ett icke vinstdrivande företag som arbetar för både den privata och den offentliga sektorn och erbjuder tjänster som konsultering, tester, certifiering och träning. Fokus för DTIs verksamhet ligger i att ständigt förkorta tiden från det att ny kunskap utvecklas till dess att den blir värdeskapande för deras kunder. 18

19 2. Metod I detta kapitel kommer vedertagna forskningsmetoder att redovisas. Förutom att förklara rapportens struktur beskriver vi även hur insamlandet av data gått tillväga samt vår egen ståndpunkt till de beskrivna metoderna. För att göra en undersökning eller kartläggning är det viktigt med trovärdighet och därför även viktigt att man följer vissa bestämda metoder och mönster på ett sätt som är väl strukturerat och lätt att följa. Metoden kan ses som ett sätt att underbygga undersökningsresultaten. 2.1 Vetenskapsteori Vetenskapsteori är en teori om andra teorier, ungefär på samma sätt som dessa andra teorier är teorier om delar av verkligheten. 19 Vetenskapsteori kan kort sammanfattas som läran om vetenskap. Alltså hur och vilka olika synsätt det finns att angripa teorier inom vetenskapen. Inom vetenskapsteorin används en rad olika begrepp och föreställningar. Nedan följer korta beskrivningar av några begrepp vilka är av intresse för arbetets fortskridande. Paradigm Ett paradigm, vilket kan översättas till förebildligt mönster eller uppsättning av grundpremisser, 20 kan sägas vara antaganden och grundläggande frågor vilka medför olika ställningstaganden, det är dessa paradigm som styr forskningen. Ett paradigm kan vara både individuellt eller allmänt vedertaget och det är sällan verbaliserat eller uttalat utan visar sig snarare i anförda metoder och kriterier. 21 Holism och atomism Man kan välja att se tillvaron på två olika sätt. Det atomistiska synsättet menar att det går att härleda allt ner till atomnivå och att helheten inte är mer än summan. Det holistiska synsättet menar att helheten är mer än summan och att det är omöjligt att enbart studera mindre enskilda delar för att generalisera helheten. 22 Deduktiva och induktiva principer Dessa är de två grundläggande sätten att skaffa sig nytt vetande (figur 4). Den deduktiva ansatsen innebär bevisandets väg och den induktiva innebär 19 Andersen, H. (1994) Vetenskapsteori och metodlära 20 Andersen, H. (1994) Vetenskapsteori och metodlära s Dahlberg K. (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare s Andersen, H. (1994) Vetenskapsteori och metodlära s.33 19

20 upptäckandets väg 23. Utgångspunkten för den deduktiva principen är att man har en fast förståelseram. Man kan säga att en deduktiv slutsats blir följden av de redan förutbestämda förutsättningarna. Den induktiva principen är uppbyggd på att slutsatsen kommer från en serie enskilda upplevelser. Man söker i insamlat material efter generella och teoretiska slutsatser. 24 Det som går att konstatera är följande: En deduktiv slutsats kan alltid betraktas som giltig om den är logisk men den behöver dock inte vara sann. En induktiv slutsats kommer alltid vara mer eller mindre sann. Mycket ovanligt dock att den är 100 % sann. 25 Deduktiva tankesätt förespråkas främst av rationalister medan empirister förespråkar de induktiva. Den extrema rationalisten försummar det vi kan lära oss av våra erfarenheter och den extrema empiristen förringar värdet av teoretiska spekulationer. 26 Empirism Induktiv eller Hypotetiskt deduktiv metod Induktiv metod Atomism Reduktionism Klassisk medicinsk forskning - Positivism Kvalitativa ansatser och metoder - Humanvetenskap Holism Matematisk statistisk grundforskning Filosofi Deduktiv metod Deduktiv metod Rationalism Figur 4 En beskrivning av olika vägar för att ta fram kunskap Holme, M. Solvang B. (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder s Wallén, G. (1996) Vetenskapsteori och forskningsmetodik s Gunnarson, R. (2002) Dept of Prim Health Care Göteborg University - Research methodology web site

21 Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder Utgångspunkten för en kvantitativ forskningsansats är att allt kan mätas och ska kunna presenteras numeriskt. För att metoden ska kunna kvalificeras som kvantitativ måste det föreligga en viss rangordning av det insamlade materialet. Metoden ses som en envägskommunikation helt på forskarens villkor. 28 Forskaren ska ha distans till det studerade ämnet och inte vara en del av det, alltså ha ett jag-, det-förhållande till studien. Envägskommunikationen innebär höga krav på insikt i vald frågeställning. I en kvalitativ forskningsansats är strävan förståelse. Man söker en helhet och ett sammanhang av det studerade ämnet genom att se varje informationskälla som ett individuellt subjekt med unika egenskaper. 29 Forskaren skall försöka se ur studiesubjektets perspektiv när insamlade data analyseras. 30 Åsikterna går isär gällande de kvalitativa metodernas giltighet. Somliga menar att de är oprecisa och ovetenskapliga medan andra menar att de är de enda som är giltiga. Sammanfattningsvis kan sägas att de kvalitativa studierna inte har något värde i sig om de inte motiveras väl. 31 Validitet och reliabilitet Med validitet, eller modellens giltighet, menas att modellen är fri från systematiska fel. Ett resultat visar hög validitet om man mäter bara det man avser att mäta och ingenting annat. Det centrala med reliabilitet, modellens pålitlighet, är att man ska kunna upprepa sin studie med samma ingångsparametrar och visa samma resultat. Reliabiliteten påvisar inte studiens tillförlitlighet utan bara dess reproducerbarhet Forskningsmetoder och vetenskapsteoretiska traditioner Det finns ett antal olika forskningsmetoder och nedan följer en kort beskrivning av synsätt som är av intresse för rapporten. Positivismen Den positivistiska uppfattningen innebär att forskningen ska stå utanför både moral och etik. Forskarens primära mål är att finna sanningen till varje pris utan påverkan av omvärldens värderingar. Idealet innebär heller inte bara en sådan frihet från yttre påverkan utan även att forskaren själv ställer sig ovanför 28 Andersen, H. (1994) Vetenskapsteori och metodlära 29 Holme, M. Solvang B. (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder 30 Alvesson, M. Sköldberg, K. (1994) Tolkning och reflektion 31 Andersen, H. (1994) Vetenskapsteori och metodlära 32 ibid. 21

22 sina egna värdepremisser och etiska åsikter. Den enda kravet forskaren har ligger i det etiska imperativet att finna sanningen. 33 Systemteori Definitionen av ett system är där en grupp av objekt växelverkar och där objekten inte har samma egenskaper som systemet som helhet. Exempel kan vara solsystemet eller ett vädersystem. Föregångaren till systemteorin kan man säga är ekologin där man även måste studera helheten och inte isolera var objekt för sig. Systemteorin uppstod ur ett behov av att följa komplexa och växande system där en rad faktorer växelverkar med varandra. Det grundläggande för systemteorin är att helheten är mer än summan av delarna. 34 Hermeneutik Ordet i sig kan översättas till tolkningskonst eller tolkningslära. Läran härstammar från tolkningsproblem i samband med teologin, även i vissa humanistiska områden, i försök med att tolka äldre texter. Hermeneutik handlar således om tolkning av innebörder i den bredaste bemärkelse. Hermeneutik används ofta inom ämnen som psykologi och juridik där tolkningar är av största vikt. Vid tolkandet växlar man mellan del- och helhetsperspektiv och varje nytt delmoment kan leda till ett nytt sätt att tolka tidigare genomgånget material. Tolkningen framkommer genom en växling mellan tolkningen av den delen man jobbar med och den framväxande helheten. I hermeneutik måste man sätta tolkningen i en kontext, en sådan kan till exempel vara tidsaspekten. 35 Fenomenologi Fenomenologi grundas på empiriska studier av människans upplevelser och föreställningar. Dessa sammanfattas i världsbilder eller tankemönster. Svårigheten ligger i att förmedla sin upplevelse till andra och betydelsen av att bli förstådd betonas. I den positivistiska filosofin är prövningen av kunskapen gentemot yttervärlden grundläggande medan förhållandet för fenomenologin är nästan motsatsen och där upplevelsen är det centrala. Verkligheten är sådan som den omedelbart upplevs. 36 Grounded Theory En av de mest väsentliga punkterna när man pratar om Grounded Theory är att materialet ger teorin och inte tvärtom. Alltså att det inte finns en bakomliggande hypotes utan att teorin som framkommer formas allteftersom forskningen fortskrider och helt utan förhandsuppfattningar. Att vara 33 Holme, M. Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder s Wallén, G. (1993) Vetenskapsteori och forskningsmetodik s Wallén, G. (1993) Vetenskapsteori och forskningsmetodik s ibid. 22

23 förutsättningslös är att inta en viss hållning och enligt forskare är detta en mycket ansträngande och aktiv process Tillvägagångssätt för framställning av projektet Huvuddelen av det insamlade materialet till denna rapport kommer från intervjuer och observationer. Resterande del material kommer från litteraturstudier. Intervjuerna har skett genom öppna diskussioner i möte med intervjuobjekten där samtalen har varit fria och lediga. Detta sätt valdes för att få fram maximalt med indata. Ett fåtal intervjuer har skett över telefon. Ett frågeformulär har tillhandahållits av DTI och utöver det har ett formulär framtagits av oss för att vidare utveckla och komplettera frågorna ställda för DTI. Dessa bägge presenteras i bilaga 1 och 2. Med de bägge frågeformulären strävade vi mot att få en enhällig och lättöverskådlig struktur i intervjuerna. De två formulären flyter inom vissa områden samman och tillsammans ger de ett fylligt material. Då vi gör en kartläggning av användandet av RFID i den svenska byggindustrin ser vi att det holistiska synsättet måste appliceras. Vårt resultat skall inte bara vara en summa av parametrar utan fakta som passerar genom vår intervjuprocess och granskning skall leda till en helhet med ett resultat högre än summan av parametrarna. Det hade inte varit möjligt i det här fallet att få ett önskvärt resultat med någon annan infallsvinkel. Bild 1. Intervjuerna har skett genom öppna diskussioner i möte med intervjuobjekten där samtalen har varit fria och lediga. Vi började betrakta projektets problemställning med ett paradigm där slutsatsen var öppen. Ansatsen kan därför ses som induktiv, det vill säga att beroende på hur intervjuobjekten svarar kommer slutsatsen att växa fram över 37 Wallén, G. (1993) Vetenskapsteori och forskningsmetodik s

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

RadioFrekvensIdentifiering (RFID)

RadioFrekvensIdentifiering (RFID) SIS/TK446 Automatisk Identifiering och Datafångst En teknik för automatisk identifiering och datafångst Resumé Detta dokument ger en kort överblick av, vad det är, systemet, frekvenser, en jämförelse med

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Bygglogistik vid Linköpings universitet

Bygglogistik vid Linköpings universitet Bygglogistik vid Linköpings universitet Andreas Ekeskär Doktorand i bygglogistik Institutionen för teknik och naturvetenskap LiU Norrköping andreas.ekeskar@liu.se 013-36 30 32 www.kts.itn.liu.se/bygglogistik

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

NY Teknik - RFID. Verktyg & Teknik för lönsam Logistik. Göteborg 30 november Gillis Levander Auto ID Konsult AB

NY Teknik - RFID. Verktyg & Teknik för lönsam Logistik. Göteborg 30 november Gillis Levander Auto ID Konsult AB NY Teknik - RFID Verktyg & Teknik för lönsam Logistik Göteborg 30 november 2004 Gillis Levander Auto ID Konsult AB 070 343 60 70 1 RFID Myt eller verklighet Vad bygger förväntningarna på Vad är realistiskt

Läs mer

Det nya byggandet såser det ut!

Det nya byggandet såser det ut! Det nya byggandet såser det ut! , Tyréns AB, Malmö Bakgrund som konstruktör och logistikkonsult Forskare inom industriellt byggande Tyréns satsar på industriellt byggande, som tekniska konsulter. Avdelning

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Framtidens fordon. Douglas Halse TE14A 2015-03-09

Framtidens fordon. Douglas Halse TE14A 2015-03-09 Framtidens fordon Douglas Halse TE14A 2015-03-09 Abstract This essay is about the potential of future transportation methods. Firstly I picked three different transportation methods that has future potential

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Effekter av införande av agila metoder. Daniel Sundmark Mälardalens högskola

Effekter av införande av agila metoder. Daniel Sundmark Mälardalens högskola Effekter av införande av agila metoder Daniel Sundmark Mälardalens högskola Agila metoder Agila metoder Values T. ex., working software over comprehensive documentation (Agile manifesto) Agila metoder

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits Dnr: 999/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education

Läs mer

Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp

Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp Institutionen för teknik och design, TD Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp Mapping of Derome Skog AB s purchase of raw material Växjö 2008 Examensarbete nr: TD XXX/2008 Emma Svensson Avdelningen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

OFFENTLIG INFORMATION. A government of the people, by the people, for the people - ABRAHAM LINCOLN

OFFENTLIG INFORMATION. A government of the people, by the people, for the people - ABRAHAM LINCOLN OFFENTLIG INFORMATION A government of the people, by the people, for the people - ABRAHAM LINCOLN VAD ÄR PROBLEMET? Att det som produceras för offentliga medel blir tillgängligt för alla medborgare är

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet

Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Vi omsätter kunskap till hållbar lönsamhet Silf Competence.ppt 1 K229 Supply Chain och Lean Six Sigma+LEAN Silf Competence.ppt 2 K229 Vad är Supply Chain? Innehåll Vad är Lean, Six Sigma och Six Sigma+Lean

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING Nu ett nytt kompetenskrav! Parul Sharma Head of CSR Compliance, Advokatfirman Vinge Leverantörsled; inköp och upphandling Nu ett nytt kompetenskrav! Miljö Mänskliga

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad To Need or not to Need Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad betyder behov? Vad är skillnaden

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Från osäkerhet till säkerhet ISO 27004 för mätning

Från osäkerhet till säkerhet ISO 27004 för mätning Från osäkerhet till säkerhet ISO 27004 för mätning Lars Gunnerholm LGY Konsult AB Ordförande i AG3 Mätning lars.gunnerholm@telia.com 070 671 66 89 Lite om innehållet i presentationen, syftet är att ge

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

skriva vetenskapligt

skriva vetenskapligt skriva vetenskapligt Varför skriva så mycket? Vad är en effektiv text? Hur ska jag börja? Empiri Organisera Skrivandets förstadie Vad vill jag/vi skriva om? Varför? Research Sortering Strukturering/planering

Läs mer

Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon?

Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon? Arsen gabros rapport Är elbilen framtidens fordon? Namn: Arsen gabro Klass: Te14a Datum: 2015-03-05 Abstract This essay is about the future of electric cars and the aim of this essay explain what the current

Läs mer

Möjligheter med RFID inom byggbranschen

Möjligheter med RFID inom byggbranschen Möjligheter med RFID inom byggbranschen Nyckelpunkter för en implementering inom materialhanteringsprocessen Lukas Nowikowski & Helena Kranjcec Examensarbete inom Väg- och Vattenbyggnadsprogrammet Lunds

Läs mer

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750

Användarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750 Användarhandbok MHL to HDMI Adapter IM750 Innehåll Inledning...3 MHL to HDMI Adapter-översikt...3 Komma igång...4 Smart Connect...4 Uppgradera Smart Connect...4 Använda MHL to HDMI Adapter...5 Ansluta

Läs mer

Är kunskap = vetenskap?

Är kunskap = vetenskap? Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Metodlära + Vetenskapligt skrivande Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Den 3 november Kursintroduktion, genomgång av litteratur och examinationsformer etc. OBS!!! Vid samtliga träffar konferensrum 3 Den 10 november 10-13 Fokus: Vetenskapsteori

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i juni 2008 Fyra röster om vägen mot en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 11 juni arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet, en branschträff på temat Mot en lönsammare byggprocess.

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Cacheminne Intel Core i7

Cacheminne Intel Core i7 EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...

Läs mer

TEK125 Logistik. Ola Hultkrantz Division of Logistics and transportation Chalmers University of Technology 1

TEK125 Logistik. Ola Hultkrantz Division of Logistics and transportation Chalmers University of Technology 1 TEK125 Logistik Chalmers University of Technology 1 Kursens syfte och innehåll Logistik handlar om de kostnadskrävande men värdeskapande aktiviteterna kopplade till materialflöden, till exempel planering,

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Resultatkonferens 2015. Välkommen!

Resultatkonferens 2015. Välkommen! Resultatkonferens 2015 Välkommen! Lite kort information Säkerhet Quality Hotel Reception Lunch Stadshotellet Tallkotten Middag kl 18 Stadshotellet Tallkotten Utvärdering till Katarina 2000 Vintage Resultatkonferens

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer