PUNKT 12 RÄTTSVÄSENDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PUNKT 12 RÄTTSVÄSENDET"

Transkript

1 PUNKT 12 RÄTTSVÄSENDET Rättsväsendet Rättsväsendet arbetar för den enskildes trygghet och säkerhet. Målet är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Rättsväsendet ansvarar bland annat för att förebygga och utreda brott, lagföra personer (väcka åtal mot), verkställa utdömda påföljder samt bevaka brottsoffers rättigheter. Med rättsväsendet menar man Polisen, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar och Brottsförebyggande rådet samt Brottsoffermyndigheten. Justitiedepartementet ansvarar för rättsväsendets myndigheter. Kriminalvården 1 Kriminalvården omfattar frivård, häkte och fängelse. Frivården ansvarar för icke frihetsberövande straff, exempelvis skyddstillsyn. De kontrollerar också personer med intensivövervakning (fotboja) och gör personutredningar i brottmål. Häktena ansvarar för brottsmisstänkta personer och fängelserna för dem som döms till frihetsberövande straff. Justitiedepartementet 2 Ansvarar i Regeringskansliet bland annat för rättsväsendets myndigheter samt lagstiftning inom områdena för civilrätt, statsrätt, processrätt och straffrätt. På regeringens webbplats finns information om regeringens politik och beslut samt propositioner, utredningsbetänkanden m.m. Rättsmedicinalverket 3 Rättsmedicinalverket (RMV) är central förvaltningsmyndighet för rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik med cirka 350 anställda. Verksamheten bedrivs vid tio avdelningar runtom i landet. Ekobrottsmyndigheten 4 Ekobrottsmyndigheten (EBM) är en specialistmyndighet för ekobrottsbekämpning. Myndighetens uppgift är att förebygga, upptäcka, förhindra, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Verksamheten riktas mot den grova ekonomiska brottsligheten och mot den så kallade vardagsbrottsligheten. EBM är den drivande och samverkande kraften i kampen mot ekonomisk brottslighet. Brottsförebyggande rådet 5 Brottsförebyggande rådet (Brå) tar fram fakta och sprider kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. På webbplatsen hittar du brottsstatistik och information om brottsutveckling och brottsförebyggande arbete. Brottsoffermyndigheten 6 Om den som begått brott saknar förmåga att betala skadestånd, eller om gärningsmannen är okänd, och om det inte finns någon försäkring som täcker skadorna, kan offret ha rätt till aspx aspx - 31k

2 brottsskadeersättning från staten. Den ersättningen kompenserar framförallt personskador och kränkning. Brottsoffermyndigheten som beslutar om sådana ersättningar, har ansvar för Brottsofferfonden och är Kunskapscentrum i brottsofferfrågor. Kustbevakningen 7 Kustbevakningen är den svenska kustbevakningsmyndigheten. Det är en civil myndighet underordnad Försvarsdepartementet. Kustbevakningen övervakar och kontrollerar sjötrafiken och fisket, värnar miljön och hjälper människor till sjöss längs hela Sveriges kust samt i Mälaren och Vänern. Skatteverket 8 Skatteverket är förvaltningsmyndighet för skatt, folkbokföring och bouppteckningar. Verksamheten bedrivs till största delen på våra kontor, som finns över hela landet. Där tar vi emot och granskar deklarationer och hanterar andra skatteärenden åt medborgare och företag. En del kontor sköter även folkbokföringsärenden, t.ex. flyttningar, personbevis, och bouppteckningsärenden. Kronofogdemyndigheten 9 Kronofogdemyndigheten kallas ofta Kronofogden och är en statlig myndighet som arbetar med skuldfrågor. Syftet med Kronofogdens verksamhet är att den som har skulder ska bli behandlad på ett riktigt och lagligt sätt och att den som har pengar att fordra ska få hjälp att driva in dem. Tullverket Tullverkets uppgifter är knutna till handeln med varor och varuflödet över gränserna. Tullverket som är en statlig myndighet, strategiskt placerad utmed Sveriges gräns, övervakar gränserna så att inte varor som narkotika, vapen, alkohol m.m. olagligt förs in eller ut ur Sverige. Bekämpning av narkotikasmuggling, storskalig alkohol- och tobakssmuggling samt ekonomisk brottslighet är områden som prioriteras högt. För att bedriva en effektiv bekämpning av brottsligheten är Tullverket beroende av din, allmänhetens och företagens hjälp. Samarbete sker även nära med andra myndigheter. Tullverket står ständigt till allmänhetens förfogande för att hjälpa dig som privatperson med vad du får föra med dig när du reser in eller ut ur Sverige. Genom Sveriges medlemskap i EU är det svenska tullverket en del av en europeisk tullunion. Det innebär att medlemsstaterna har en gemensam tullagstiftning och tulltaxa. Utöver samarbete med övriga medlemsländer ingår Tullverket i ett omfattande internationellt samarbete för att förebygga och bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Sveriges Domstolar 10 Sveriges Domstolar består av mer än 100 olika myndigheter och nämnder. Dessa är högsta domstolen, hovrätter, tingsrätter, regeringsrätten, kammarrätter, länsrätter, hyres - och arrendenämnder, Rättshjälpmyndigheten och Domstolsverket. Sveriges Domstolars huvuduppgifter är att avgöra tvistemål, brottmål, tvister mellan enskilda och myndigheter, html aspx - 31k

3 hyres - och arrendetvister samt handlägga rättshjälpsärenden. Domstolarna dömer efter de lagar som riksdagen beslutar. Domstolen är till för medborgarna. Den agerar med respekt för individerna och med makt att bestämma straff och lösa tvister. Domstolen är en stabil aktör i demokratins tjänst i det mångkulturella och mångfacetterade samhället. Den är det självklara forumet för tvistlösning. Så lyder ett utdrag ur Sveriges Domstolars vision för framtiden. Det är med den visionen för ögonen som Domstolsverket och domstolarna arbetar för att bygga ett ännu effektivare domstolsväsende, som på ett rättssäkert sätt kan utföra sitt uppdrag. Domstolen kan ge allmänna upplysningar av mer formell art. Till exempel kan de tala om hur en stämningsansökan ska fyllas i och allmänt beskriva hur en rättegång går till. Domstolen lämnar uppgifter om mål och ärenden utifall en begäran är så specificerad att de enkelt kan hitta uppgiften. Om det krävs särskild efterforskning måste den som vill ha en uppgift i regel själv leta i arkiven. Domstolen ger inte juridisk rådgivning. Vänd dig till en advokatbyrå om du till exempel vill ha råd om hur en process ska läggas upp rent juridiskt. Eftersom det är viktigt att domstolen är objektiv och opartisk lämnar de inte besked om hur en rättsregel bör tillämpas i ett enskilt fall. Domstolsväsendet 11 Att få sin sak prövad av en opartisk och självständig domstol är en grundläggande rättighet för varje svensk medborgare, likaväl som att den som blivit anklagad för ett brott ska betraktas som oskyldig "intill dess hans skuld lagligen fastställts". I Sverige har vi tre typer av domstolar: de allmänna domstolarna som består av tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. De allmänna förvaltningsdomstolarna, det vill säga länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten, samt specialdomstolarna som avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. Hyres - och arrendenämnderna avgör tvister mellan t ex hyresgäster och hyresvärd. Rättshjälpsmyndigheten tar hand om ärenden enligt rättshjälpslagen, som inte avgörs i någon domstol. Som en del i rättsväsendet har Sveriges Domstolar rättssäkerheten som sitt viktigaste övergripande mål. I vår svenska grundlag har domstolarna en självständig ställning. Varken riksdagen eller någon myndighet får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. Verksamheten vid domstolarna styrs av riksdagen genom lagstiftning. Ansvaret för beredningen av frågor för Sveriges Domstolar ligger hos Justitiedepartementet, som också är det departement som har huvudansvar för våra grundlagar och övrig lagstiftning inom statsrätten, den allmänna förvaltningsrätten, processrätten, civilrätten, samt straffrätter aspx - 31k

4 Tingsrätten 12 Tingsrätten är den första domstolen du kommer i kontakt med i ett brottmål. Tingsrätten avgör också tvistemål mellan enskilda individer, exempelvis familjemål. Tingsrätten hanterar även andra typer av ärenden, till exempel adoptioner och bodelningar. Tingsrätter finns fördelade över hela landet, från Ystad i söder till Gällivare i norr. Dessa varierar i storlek från ett tiotal anställda till flera hundra. Tingsrätterna har en lokal förankring - de mål som prövas i tingsrätten kommer från de kommuner som ingår i tingsrättens domkrets (ett geografiskt område som ingår i tingsrättens upptagningsområde, vanligtvis ett antal kommuner). Målen i tingsrätten delas in i tre kategorier: tvistemål, brottmål och ärenden. Tvistemål Många tvister har en förmögenhetsrättslig karaktär och kan handla om exempelvis krav på pengar, tolkning av ett avtal eller något annat ekonomiskt åtagande. En annan stor grupp av tvistemål är familjerättsliga tvistemål, till exempel mål gällande skilsmässa eller mål gällande barns boende, umgänge och underhåll. Brottmål Tingsrätterna handlägger och dömer också i brottmål. Ett brottmål uppstår när ett brott begåtts - det vill säga om det enligt brottsbalken eller annan straffbestämmelse kan utdömas ett straff. Det kan till exempel handla om vålds-, tillgrepps-, narkotika-, skatte- och trafikbrott. När det förekommer misstanke om brott är det polisens uppgift att utreda misstanke om brott genom en så kallad förundersökning. Ansvarig för förundersökningen är åklagaren, som också tar ställning i frågan om målet ska föras vidare till domstol. Ärenden Utöver tvistemål och brottmål beslutar dessutom tingsrätten i ärenden som till exempel rör adoption, bodelning, förvaltare och god man. Inskrivningsärenden Inskrivningsmyndigheten, som sorterar under tingsrätten, är den myndighet som skriver in aspx

5 lagfarter i fastighetsregistret. Inskrivningsmyndigheter finns idag vid sju tingsrätter i landet; Hässleholm, Eksjö, Uddevalla, Norrtälje, Mora, Härnösand och Skellefteå. Hovrätten 13 Hovrätten är andra instans i de brottsmål och domstolsärenden som överklagas från en tingsrätt inom hovrättens domkrets. Det finns sex hovrätter i Sverige. Högsta domstolen 14 Högsta domstolen (HD) är i Sverige den ena av de två parallella högsta instanserna i det allmänna domstolsväsendet. Högsta domstolen är sista instans i tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt. Högsta instans i förvaltningsmål är däremot Regeringsrätten. För den som inte är nöjd med vare sig tingsrättens eller hovrättens domslut, är Högsta domstolen den sista instans du kan överklaga till. Det är inte alla mål som går att överklaga till Högsta domstolen. För att ett mål ska tas upp krävs prövningstillstånd. Detta ges av Högsta domstolen och i stort sett bara i de fall där det är viktigt att få fram en dom som kan vara vägledande för landets tingsrätter och hovrätter. Sådana domar kallas prejudikat. Att du anser att hovrätten har bedömt en sak fel, räcker alltså inte för att ett prövningsstillstånd ska meddelas. Det betyder att hovrätten i praktiken blir den sista instansen i de flesta mål. Polisens uppgifter 15 Till Polisens uppgifter hör bland annat att förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, bedriva spaning och göra brottsutredningar. I Polislagen (1984:387) beskrivs Polisens uppdrag på följande sätt: Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet ska Polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Polisens uppgifter är att förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar av ordningen samt ingripa när sådana har inträffat och att bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal. De skall även lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av Polisen. Regleringsbrev Uppdraget kompletteras årligen genom det regleringsbrev som regeringen utfärdar. Där talar regeringen om vilka mål de vill se med polisverksamheten. Här finns också uppgifter om vilka återrapporteringskrav som regeringen ställer på Polisen. I regleringsbrevet framgår också hur mycket pengar som Riksdagen beviljat för Polisens verksamhet under ett år. Hos polisen kan man ansöka om pass och nationellt ID-kort. Handlingarnas utfärdas på Polisens passexpeditioner. Man måste inte vända sig till den passexpedition som finns på den ort där man är folkbokförd. Alla som ansöker om pass, även barn och ungdomar under 18 år, måste personligen ansöka om pass på passexpeditionen. Ansökningshandlingen skrivs inte i förväg utan det görs maskinellt i kassan. Passet kostar 400 kronor inklusive foto och avgiften betalas vid ansökningstillfället. 13 sv.wikipedia.org/wiki/hovrätt - 20k

6 Gamla, giltiga pass ska samtidigt lämnas in för makulering, men får sedan behållas. Passfoto tas alltid på passexpeditionen i samband med ansökan. Ta med legitimation vid ansökan. Godkänd legitimation är: Svenskt pass, inte äldre än tre månader efter giltighetstidens utgång Svenskt körkort Svenskt SIS-märkt id-kort Nationellt id-kort Om legitimation saknas kan närvarande make/maka, sambo, förälder eller myndigt syskon med egen legitimation styrka din identitet. Provisoriskt pass är inte giltigt som legitimation vid ansökan om pass. Personer som nyligen ändrat namn ska även ta med personbevis. Ett sådant beställs hos Skatteverket. När en person från annat land fått ett svenskt medborgarskap, läggs detta in i folkbokföringsregistret av Skatteverket inom några dagar. Om man ansöker om pass innan denna information lagts in måste man ta med beslutet från migrationsverket. För den som kommer från något av de nordiska länderna utfärdar Länsstyrelsen beslutet. För den som kommer från övriga länder utfärdar Migrationsverket beslutet. Om du förlorat ditt pass eller nationella id-kort ska du anmäla det till Polisen. Det kommer då att spärras. Använd aldrig ett förlustanmält pass. Det är spärrat och kan inte användas. Den som reser med ett spärrat pass kommer att få problem vid passkontrollen. Den som förlorar sitt pass eller nationella id-kort utomlands ska kontakta närmaste svenska ambassad eller konsulat. Det är lika viktigt att du vänder dig till Polisen om du skulle hitta eller få tillbaka ditt pass eller nationella id-kort. Om du inte har fått ut ett nytt pass eller nationellt id-kort kan Polisen häva spärren så att du kan använda dem igen. Har du fått ett nytt pass eller nationellt id-kort är du skyldig att lämna det gamla för makulering. Främlingspass 16 Om man saknar ett giltigt pass och inte kan skaffa ett sådant, kan migrationsverket utfärda ett främlingspass. En förutsättning för det är att man genom intyg eller på annat sätt kan visa att man inte kan få ett pass i hemlandet eller i det land där man har uppehållstillstånd. En person under 18 år måste ha föräldrarnas medgivande för att få ett främlingspass. Ansökan om främlingspass görs på en särskild blankett. Den kan beställas via Internet; via fax , eller genom att skriva till Migrationsverket, Distributionen, Norrköping. Ansökan lämnas genom ett personligt besök på någon av Migrationsverkets tillståndsenheter. Den närmaste ligger i Sundsvall. Man behöver inte boka tid i förväg. Till ansökan skall bifogas: Personbeviset för pass, får inte vara äldre än 3 månader. Personbeviset beställs på det lokala skattekontoret , eller på Internet Eventuellt tidigare utfärdat pass Andra handlingar som kan styrka ens identitet Eventuellt bevis på permanent uppehållstillstånd Föräldrars/Vårdnadshavandes tillstånd för barn under 18 år 16

7 Dessutom kan det bli aktuellt att fylla i en blankett om möjligheterna att få ett hemlandspass eller en annan handling som gäller som pass. Det formuläret får man i så fall på tillståndsenheten. Man behöver inte ta med något fotografi. Fotograferingen görs när man ansöker. Att ansöka om främlingspass kostar för närvarande 750 kr. Personer som kommer till Sverige inom ramen för flyktingkvoten är befriade från ansökningsavgiften. Om ansökan är komplett tar det två till fyra veckor att få främlingspasset. Passet måste hämtas ut personligen. Ett främlingspass gäller högst fem år och kan inte förlängas. Om man har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller främlingspasset till det datum uppehållstillståndet gäller. Om man vill förlänga sitt uppehållstillstånd bör man samtidigt ansöka om ett nytt främlingspass. Åklagarmyndigheten 17 Åklagarnas uppgift är att leda förundersökningen av ett brott, att besluta om åtal ska väckas och att föra talan i domstolen. Åklagarmyndigheten består av 43 åklagarkammare, Riksåklagarens kansli samt fyra nationella utvecklingscentrum. På finns information om åklagarnas arbete, RÅ:s verksamhet i Högsta domstolen, pressmeddelanden, med mera. Åklagarens uppgift 18 Åklagaren har tre huvuduppgifter; att utreda brott, att fatta beslut om åtal ska väckas eller inte, samt att framträda i domstolen. Tillsammans med polisen utreder åklagaren brott. Han eller hon kan då ha kontakt med brottsmisstänkta, brottsoffer och vittnen och samarbetet med polisen är nära. När brottsutredningen (förundersökningen) är färdig bedömer åklagaren om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal i domstol. Är det ett mindre allvarligt brott och den misstänkte erkänner kan åklagaren själv utdöma böter, så kallat strafföreläggande. Då blir det ingen rättegång. Om åtal väcks blir det rättegång i domstolen. Åklagaren har till uppgift att bevisa att den åtalade begått brottet. Han eller hon förhör den misstänkte, vittnen och experter för att bevisa att den misstänkte är skyldig. När ett brott kommit till polisens kännedom inleds en förundersökning. Förundersökning är ett annat ord för brottsutredning. Målet är att utreda vem som kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal. Åklagaren leder förundersökningen från det att en viss person skäligen kan misstänkas för brottet. Vid mindre allvarliga brott genomför polisen förundersökningen från början till slut. Som förundersökningsledare är åklagaren ansvarig för att brottet utreds på bästa möjliga sätt. Utredningen genomförs av polisen efter åklagarens direktiv. Åklagaren följer utredningen fortlöpande och tar hela tiden ställning till vilka utredningsåtgärder och beslut som krävs. När utredningen gäller grov och komplicerad brottslighet deltar åklagaren ofta direkt i utredningen, vid rekonstruktioner av brottet eller vid viktiga förhör. Hur en förundersökning närmare går till beror naturligtvis mycket på vilken typ av brott som utreds. Efter ett våldsbrott kan polisen genomföra brottsplatsundersökning och hålla förhör med brottsoffer, vittnen och misstänkta aspx 18

8 Förundersökningsledaren kan besluta om tvångsmedel som till exempel avspärrning av brottsplatsen, husrannsakan i byggnader eller beslag av bevisföremål. När förundersökningen är klar är det dags för åklagaren att fatta beslut om han eller hon ska väcka åtal eller inte. Om åklagaren på objektiva grunder bedömer att det finns tillräckliga bevis för att den misstänkte har begått ett brott är åklagaren skyldig att väcka åtal. En rad överväganden måste göras innan beslutet fattas. Om åtal väcks är det sedan åklagarens uppgift att bevisa för domstolen att ett brott har begåtts. Om det inte finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts kan åtal inte väckas. Det kan till exempel bero på att den misstänkte förnekar och att det inte finns något vittne eller någon teknisk bevisning som knyter den misstänkte personen till brottet. Ibland står det klart redan under förundersökningen att det inte går att bevisa något brott. Åklagaren fattar då beslut om att lägga ned förundersökningen. Ett sådant beslut har samma innebörd som ett beslut att inte väcka åtal. För båda besluten gäller att utredningen kan tas upp på nytt om det kommer fram nya uppgifter om brottet. Den som har blivit utsatt för brott; målsäganden, blir alltid underrättad om vilket beslut åklagaren fattat. En viktig del av åklagarens arbete är förberedelse och framträdande i rätten (domstolen). De flesta åklagare tillbringar en eller två dagar i veckan i rätten. Genom sitt beslut om åtal och den beskrivning av brottet som åklagaren då gör, sätter åklagaren ramarna för brottmålsprocessen. Vid rättegången har åklagaren en ställning som part i målet. Åklagaren hävdar under rättegången att en person har begått ett visst brott, sedan bedömer domstolen om så är fallet. Åklagarens uppgift i domstolen är att bevisa att brottet har begåtts. Om den misstänkte förnekar brott måste åklagaren presentera så mycket bevis att det anses styrkt utom rimligt tvivel att det som påstås verkligen har hänt. Åklagaren måste dock vara objektiv och även redovisa sådant som talar till den misstänktes fördel. Om det kommer fram nya uppgifter under rättegången som förändrar ärendet, kan åklagaren behöva göra en ny bedömning i åtalsfrågan. I undantagsfall kan åtalet läggas ner under pågående rättegång. Åklagaren har en mycket aktiv roll i domstolen. Misstänkt 19 När ett brott begåtts, utreds det av en förundersökningsledare. Det är förundersökningsledaren som avgör om en person är misstänkt för brottet. Som misstänkt har man i vissa fall rätt att få en offentlig försvarare. Det kan man få redan under förundersökningen eller till en eventuell rättegång. Man har rätt till offentlig försvarare om det finns behov, med hänsyn till utredningen om brottet, om man riskerar annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl eller personliga förhållanden. Om man vill ha en offentlig försvarare under förundersökningen ska man ta kontakt med åklagaren, som är förundersökningsledare vid grövre brott. Åklagaren väcker frågan hos domstolen. Det är sedan domstolen som fattar beslut om offentlig försvarare. Om åtal redan är väckt kan man vända sig direkt till domstolen för att få en offentlig försvarare under rättegången. 19

9 Vid rättegången avgör domstolen hur stor del av kostnaden för försvararen som den misstänkte själv ska betala. När förundersökningen är färdig får den som misstänks för brottet information om detta. Den misstänkte har rätt att ta del av allt material och om han eller hon vill att polisen ska utföra fler utredningsåtgärder, till exempel förhöra fler vittnen, kan han eller hon begära det. Förundersökningsledaren beslutar om dessa åtgärder ska utföras. Om man är oense kan tingsrätten pröva frågan. Vittne 20 Vid utredningen av ett brott är det viktigt att alla uppgifter som har betydelse för utredningen kommer fram. Annars kanske polis och åklagare inte får en fullständig bild av vad som har hänt, vilket kan leda till att den som har begått brottet inte kan dömas för det. Polis och åklagare får därför hålla förhör med alla som har upplysningar att lämna. Så är till exempel fallet om man har sett ett brott begås eller om man har fått veta något som har med brottet att göra. Även om man inte känner till eller har sett något, så kan det vara viktigt att man berättar just det. I Sverige har vi allmän vittnesplikt. Det betyder att man är skyldig att vittna i domstol om åklagaren eller den misstänkte och hans försvarare anser att det behövs. Man kan alltså inte bestämma själv om man vill vittna eller inte. Undantag görs bara om man till exempel är nära släkt med den åtalade. Känner man sig orolig finns hjälp och stöd att få. På många domstolar finns vittnesstöd och särskilda väntrum för vittnen. Ta kontakt med tingsrätten före förhandlingen om du har frågor om hur det ser ut på just den tingsrätten. Ungdom 21 I Sverige blir man straffmyndig vid 15 års ålder. Om den misstänkte är under 15 år kan brottet ändå utredas, men ärendet går inte till domstol och huvudansvaret för vad som kommer att hända ligger hos de sociala myndigheterna. För den som är mellan 15 och 17 år, "ungdom" i rättsväsendets ögon, gäller särskilda regler. Brottsoffer Ärendet ska handläggas snabbt om offret för ett brott är under 18 år och brottet har riktats mot offrets liv, hälsa, frihet eller frid. Ett ungt brottsoffer kan få ett målsägandebiträde som stöd under rättegången. Det är viktigt med en snabb reaktion från samhället så att kopplingen mellan brott och påföljd blir tydlig. Därför krävs särskilt snabb handläggning av ärendet om en ungdom är misstänkt för brottet. Även ungdomar kan bli frihetsberövade, dvs. anhållna eller häktade. Detta sker endast då det gäller allvarlig brottslighet som t ex grovt rån då vapen är inblandat, misshandel med kniv etc. Det är vanligt att ungdomar får åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande, men om åtal väcks och det blir rättegång underrättas eller kallas vårdnadshavare till huvudförhandlingen i domstolen. Den som misstänks har större rätt än vuxna att få en offentlig försvarare. För ungdom som misstänks för brott gäller särskilda påföljder. Från den 1 januari 2007 införs (efter riksdagsbeslut) nya påföljder för ungdomar. En av dessa är "ungdomsvård" som är ett åtgärdsprogram från socialtjänsten. En annan påföljd för ungdomar är "ungdomstjänst" som kan jämföras med den samhällstjänst som vuxna kan dömas till. Har man gjort sig skyldig till riktigt allvarlig brottslighet kan man dömas till "sluten ungdomsvård " i max fyra år

10 Brottsoffer 22 Att bli utsatt för ett brott är ofta traumatiskt och skrämmande och en del brottsoffer kan behöva stöd för att kunna hantera rättsprocessen. Rättsväsendet har en skyldighet att på olika sätt stödja den som utsatts för brott. Under förundersökningen (brottsutredningen) ska åklagaren både ta hänsyn till sådant som talar för och till sådant som talar emot den misstänkte. Åklagaren måste således vara opartisk och objektiv. Samtidigt som åklagaren ska vara objektiv har brottsoffret ibland önskemål om stöd från åklagaren. Detta kan ibland vara svårt att förena. Men det kan inte anses strida mot kravet på objektivitet att en åklagare lämnar information av allmän karaktär, t.ex. berättar hur en rättegång går till. Åklagaren får däremot inte t.ex. diskutera med brottsoffret vad denne bör säga under förhöret i domstolen. Under rättegången kallas brottsoffret för målsägande. Åklagaren kan ansöka hos domstolen om målsägandebiträde, en advokat som ska tillvarata målsägandens intresse i domstolen. Om förutsättningarna för att få målsägandebiträde inte är uppfyllda, kan åklagaren informera målsäganden om möjligheten att i stället få hjälp av en stödperson från en ideell organisation. Om målsägaren vill träffa åklagaren inför rättegången, kan han eller hon höra av sig till åklagarkammaren. Det brukar alltid vara möjligt att ordna ett kort möte innan rättegången börjar. Finns det frågor om rättegången, förundersökningen eller annat, går det bra att höra av sig till polisen eller åklagarkammaren. Om det inte finns målsägandebiträde är det i de allra flesta fall åklagarens uppgift att föra skadeståndstalan, dvs. under rättegången yrka på skadestånd för målsägande. Genom polisen får åklagaren reda på vad han eller hon ska yrka för skadestånd. Åklagaren har ansvar för att målsäganden får ett korrekt och vänligt bemötande under hela rättsprocessen. På Internet under finns mycket bra information i ämnet. Anda sidor för den vetgirige

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se Information från Brottsoffermyndigheten 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2018 Illustrationer: Maria Wall. Produktion: Matador kommunikation. Tryck: Taberg

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring

Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-06-05 Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: 08-508 09 526 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2018-08-23 Snabbare

Läs mer

ÅKLAGARE. en länk i rättskedjan

ÅKLAGARE. en länk i rättskedjan ÅKLAGARE en länk i rättskedjan Foto: Stefan Jerrevång/TT, Thomas Carlgren, Anders Wiklund/TT, Maja Suslin/TT, Lars Jansson Produktion: Nimbus Communication AB Tryck: Ale Tryckteam AB, 01/2018 UR VÅR VISION

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst Avdelning 1 DOM Mål nr B 16354-12 2013-03-27 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Lotta Nielsen Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad PETER

Läs mer

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Vad är rättshjälp? Innehåll

Vad är rättshjälp? Innehåll Rättshjälp 1 Innehåll Vad är rättshjälp? Vad är rättshjälp?... 3 Rättsskydd i din försäkring... 5 Rådgivning... 6 Ung i rättssamhället... 7 Ny i Sverige... 7 Snabbguide till rättshjälp... 8 Vem kan få

Läs mer

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen SFS nr: 2002:329 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2002-05-08 Ändring införd: t.o.m. SFS 2012:582 Allmänna

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

PROCESSRÄTT Daniel Nordström

PROCESSRÄTT Daniel Nordström PROCESSRÄTT Daniel Nordström AGENDA Juridiska begrepp Svenska domstolarna Rättegångsförfarande vid tvistemål Juridik hjälp Alternativa konfliktlösningsmetoder Skiljeförfarande Förhandlingsteknik vid tvistemål

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

Identitetskort för folkbokförda i Sverige

Identitetskort för folkbokförda i Sverige Identitetskort för folkbokförda i Sverige Från och med april 2013 ser Skatteverkets id-kort ut så här. Det id-kort som utfärdats mellan 2009 och mars 2013 är giltiga fram till den dag som anges på kortet.

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle GÄVLE TINGSRATT DOM meddelad i Gävle Mål nr B 2402-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Agneta Klinga Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Gävle Målsägande Sekretess A Sekretess Målsägandebiträde:

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Regeringsbeslut I:11 2017-10-19 Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Justitiedepartementet Polismyndigheten Åklagarmyndigheten Rättsmedicinalverket Kriminalvården Domstolsverket Attunda tingsrätt

Läs mer

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten Datum Sida 2013-11-27 1 (4) Dnr Dubbelbestraffning Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt?

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att

Läs mer

2011-06-15 meddelad i Gävle

2011-06-15 meddelad i Gävle DOM Mål nr B 2305-10 2011-06-15 meddelad i Gävle 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Birgitta Fernlund Åklagarkammaren i Gävle 1. Målsägande 804 28 Gävle Målsägandebiträde: Advokat Bengt

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem; SFS 1999:1137 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Regeringen

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket; ÅFS 2013:3 Konsoliderad version Konsoliderad

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

1 GÄVLE TINGSRÄTT Enhet 2. DOM meddelad i Gävle

1 GÄVLE TINGSRÄTT Enhet 2. DOM meddelad i Gävle 1 GÄVLE TINGSRÄTT DOM 2014-06-10 meddelad i Gävle Mål nr: B 811-14 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Paul Olov SEBASTIAN Hedenberg Hammarsten, 19830905-6938 Södra Slottsgatan 22 D Lgh 1202 802 53

Läs mer

meddelad i Solna. Åklagare Kammaråklagare Peter Svedén Åklagarmyndigheten Västerorts åklagarkammare i Stockholm - Mängd

meddelad i Solna. Åklagare Kammaråklagare Peter Svedén Åklagarmyndigheten Västerorts åklagarkammare i Stockholm - Mängd SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 2 Rotel 2:1 DOM Mål nr B 7993-12 2012-11-01 meddelad i Solna 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Peter Svedén Åklagarmyndigheten Västerorts åklagarkammare i

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2016:37 Utkom från trycket den 16 februari 2016 utfärdad den 4 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:646 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen SFS nr: 2003:69 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2003-02-27 Ändring införd: t.o.m. SFS 2013:450

Läs mer

1 SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM meddelad i Solna

1 SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM meddelad i Solna 1 DOM 2015-10-15 meddelad i Solna Mål nr: B 5246-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Don Christian Tasic Stevic, 19890423-5119 Slåttervallsgatan 4 Lgh 1304 115 44 Stockholm Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Om du har varit omhändertagen för samhällsvård och blivit utsatt

Läs mer

1 SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 4. DOM meddelad i Solna

1 SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 4. DOM meddelad i Solna 1 DOM 2014-11-05 meddelad i Solna Mål nr: B 7352-14 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad DON Christian Tasic Stevic, 19890423-5119 Sundbyvägen 49 163 45 Spånga Åklagare Kammaråklagare Ann Lidén Åklagarmyndigheten

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

Lag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag

Lag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag Lag och Rätt 7E I alla samhällen har det funnits lagar och regler om hur vi ska förhålla oss till varandra. De första skriva lagarna kom för minst 4000 år sedan hos Sumererna i dagens Irak. För att samhällen

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna och barn

Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna och barn Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna och barn Obs! Det finns flera sätt att bli svensk medborgare. Testa vilket som passar dig bäst i Medborgarskapsguiden på www.migrationsverket.se På webbplatsen

Läs mer

meddelad i Malmö

meddelad i Malmö Avdelning 4 DOM Mål nr B 7817-09 2010-06-24 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Johan Larsson Malmö åklagarkammare Tilltalad Omid Mosavi, 800908-6177 Amiralsgatan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 november 2011 Lag om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rambeslutet om alternativa påföljder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åklagarväsendets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Publicerad den 20 november 2018 Utfärdad den 15 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. 2006:78 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut; SFS 2005:500 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens

Läs mer

Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk

Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk Bevisinsamling Måle n Döms för brott Tillräckliga skäl att åtala Sannolika skäl misstänkas Skälig misstanke

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

1 FALU TINGSRÄTT Enhet 1 1:8. DOM meddelad i Falun

1 FALU TINGSRÄTT Enhet 1 1:8. DOM meddelad i Falun 1 meddelad i Falun Mål nr: B 3756-18 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Per TOMMY Emanuelsson, 19620421-7134 Malmgatan 28 A Lgh 1102 774 33 Avesta Åklagare Kammaråklagare Johan Knies Åklagarmyndigheten

Läs mer

2013-10-16 meddelad i Varberg

2013-10-16 meddelad i Varberg VARBERGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1754-13 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Anders Johansson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Målsägande CW Företrädd av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 juni 2019 B 381-19 PARTER Klagande 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. JM Ombud och målsägandebiträde: Advokat L-ÅC Motpart

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen; SFS 2002:329 Utkom från trycket den 4 juni 2002 utfärdad den 8 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Begångna brott 1. Våldtäkt mot barn

Begångna brott 1. Våldtäkt mot barn BORÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 3456-11 2011-12-30 meddelad i Borås 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Åsa Askenbäck Åklagarkammaren i Borås Målsägande Målsägande A Målsägandebiträde:

Läs mer

Skattebrottslag (1971:69)

Skattebrottslag (1971:69) Smugglingslagen m.m./brottsbalken m.m. 1 1 [1901] Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt. Lagen tillämpas inte i fråga

Läs mer

SKV 720 utgåva 5. Identitetskort för folkbokförda i Sverige

SKV 720 utgåva 5. Identitetskort för folkbokförda i Sverige SKV 720 utgåva 5 Identitetskort för folkbokförda i Sverige Från och med april 2013 ser Skatteverkets id-kort ut så här. Det id-kort som utfärdats mellan 2009 och mars 2013 är giltiga fram till den dag

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

Om Högsta förvaltningsdomstolen

Om Högsta förvaltningsdomstolen Om Högsta förvaltningsdomstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna förvaltningsdomstolarna avgör mål mellan 2 myndigheter och enskilda personer eller

Läs mer

meddelad i Uppsala

meddelad i Uppsala DOM Mål nr B 914-13 meddelad i Uppsala 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Michael Ehrencrona Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Uppsala Tilltalad Mohamed Intikaf Peer Mohamed, 761229-1059

Läs mer

Internationella barndagen den 1 oktober Louise Lundqvist, jurist

Internationella barndagen den 1 oktober Louise Lundqvist, jurist Internationella barndagen den 1 oktober 2018 Louise Lundqvist, jurist louise.lundqvist@brottsoffermyndigheten.se Innehåll Brottsoffermyndighetens verksamhet Ersättning till brottsoffer Brottsskadeersättning

Läs mer

Rätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år särskilt vid ett frihetsberövande

Rätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år särskilt vid ett frihetsberövande Beslutade den 29 november 2017 Rätten till försvarare vid förhör med misstänkt över 18 år särskilt vid ett frihetsberövande Sammanfattning Åklagare ska, när denne är förundersökningsledare, inför ett förhör

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2014:649 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om internationell rättslig hjälp i brottmål; Utkom från trycket den 26 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Domstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018

Domstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018 Förvaltningsrätten Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Förvaltningsrätten avgör tvister mellan enskilda personer, företag och myndigheter. Hit vänder man sig om

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar

Läs mer