Ansökan hos Samordningsförbundet Västerås om finansiering av projektet Jobbfokus 2.0

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (2) Diarienr UAN 2018/ Barn- och utbildningsförvaltningen Göran Thunberg Epost: goran.thunberg@vasteras.se Kopia till Samordningsförbundet Västerås Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan hos Samordningsförbundet Västerås om finansiering av projektet Jobbfokus 2.0 Förslag till beslut Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden ansöker hos Samordningsförbundet om finansiering och genomförande av det metodsökande projektet Jobbfokus 2.0, under förutsättning att nämnden för personer med funktionsnedsättning fattar likalydande beslut. Ärendebeskrivning Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden gav den 18 oktober 2017, 210, den 18 oktober 2017, 210, barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att: Återkomma till nämnden med förslag till ett metodsökande projekt för att ytterligare utreda de individuella behoven hos ungdomar i målgruppen som just slutat gymnasiet, samt de personer under 30 år som redan finns i daglig verksamhet. Återkomma till nämnden med förslag till hur skolan ska arbeta för att ge aktuella barn och ungdomar en tydligare arbetslivsinriktning i syfte att minska inflödet till daglig verksamhet och aktivitetsersättning. Utifrån uppdraget föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att nämnden ansöker hos Samordningsförbundet Västerås om finansiering och genomförande av ett treårigt projekt. Projektansökan vänder sig till uppdragets första punkt. Den andra punkten kommer att behandlas av Västerås stads respektive skolverksamheter. Ansökan föreslås göras tillsammans med nämnden för personer med funktionsnedsättning. Projektstart är tänkt till 1 september Projektet är tänkt att finansieras till största delen av Samordningsförbundet, men även Arbetsförmedlingen förväntas att via statsbidrag finansiera del av deltagarlöner. Kostnad för det treåriga projektet är cirka kronor per år och omfattar cirka 60 omfattar mellan år och vänder sig till: Ungdomar som går ut särgymnasiet och där arbetsförmågan behöver klarläggas. Unga vuxna som redan finns i daglig verksamhet och/eller i andra insatser t ex hos Arbetsförmedlingen. Implementeringsplan kommer att presenteras för beslut vid utbildnings- och arbetsmarknadsnämndensa sammanträde i maj Detsamma är planerat

2 VÄSTERÅS STAD Datum Diarienr UAN 2018/ Sida 2 (2) för nämnden för personer med funktionsnedsättning. Vid en eventuell implementering är tanken att verksamheten skall finansieras av båda nämnderna. Beslutsmotivering Syftet med projektet är att genom samverkan och samproduktion med andra myndigheter och organisationer hitta metoder för att ge varje individ en tydlig och personlig kartläggning som leder till att varje individ får en egen individuell handlingsplan utifrån sin förmåga. Det bidrar till stadens och individernas utveckling och stärker den sociala hållbarheten. Därigenom kan särskilda individanpassade utvecklings- och utbildningsinsatser samt andra kompetensstärkande och stödjande insatser ge fler unga ur gruppen möjlighet till en anställning på såväl privata som offentliga arbetsmarknaden. Detta kan ske genom ordinarie anställning eller i någon anpassad form i ett anpassat arbete. Detta förväntas ge en högre livskvalitet för individerna genom att de får vara med och bidra till samhällets försörjning. Utifrån barn- och utbildningsförvaltningens utredning (dnr UAN 2017/00233), Optimus resultat samt både barn- och utbildningsförvaltningens och sociala nämndernas förvaltnings bedömningar finns det goda skäl att utveckla såväl organisering som de insatser som omger individer i aktivitetsersättning. Det finns en uttalad oro hos berörda myndigheter i Västerås för ett ökat antal individer inom behovsgruppen där en majoritet har någon form av sammansatt problematik utifrån kognitiv förmåga och psykiatrisk/neuropsykiatrisk problematik. I ljuset av reell ökning av antalet individer med rehabiliteringsbehov ska också ses ett ökat behov av myndighetssamverkan och effektivisering av olika stöd och insatser runt varje individ. En slutsats som kan dras är det uttalade behovet av individuella lösningar, vilket är en utmaning för de samhällssystem som individerna i behovsgruppen möter. För att få en förändring till stånd när det gäller inflödet till daglig verksamhet behövs en verksamhet som kan ta vid efter gymnasieskolan för de ungdomar som ytterligare behöver prövas för arbetsmarknaden. En verksamhet som kan jobba med individens fokus i fokus. En verksamhet som på individnivå kan kartlägga varje persons intressen, förmågor och möjligheter samt hjälpa individerna i sina matchningsprocesser. För att göra det behöver vi nyttja den erfarenhet och kompetens som våra verksamheter besitter, i så kallade metodsökande projekt, där implementeringsplaner finns med från början. För att tillgodose det breda spektra av olika funktionsnedsättningar, behövs en tydlig och bra multikompentent struktur för kartläggning av individens behov och möjligheter. Bilagor 1. Projektansökan, daterad Optimusrapporten 3. Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar

3 PROJEKTANSÖKAN Datum: PROJEKTPLAN Projektbenämning: Pilotprojekt JobbFokus 2.0 Projektledare: Konsulent Anna Berger, AMA Arbetsmarknad Projektägare: Verksamhetschef Helena Clementsson, AMA Arbetsmarknad Bakgrund Många unga som avslutat sin skolgång från särskolan eller specialutformade program för personer med funktionsnedsättning övergår direkt till daglig verksamhet, trots att en förmodad arbetsförmåga finns. Utöver denna grupp finns enskilda individer som genomgått ordinarie undervisning och som trots särskilda stödinsatser bedömts inte stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta har medfört att antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS har ökat kraftigt de senaste åren, samtidigt som man kan anta att flera av dessa, särskilt ungdomar, istället skulle kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Med anledning av ovanstående gav utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden den 18 oktober 2017, 210, barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att: Återkomma till nämnden med förslag till ett metodsökande projekt för att ytterligare utreda de individuella behoven hos ungdomar i målgruppen som just slutat gymnasiet, samt de personer under 30 år som redan finns i daglig verksamhet. Återkomma till nämnden med förslag till hur skolan ska arbeta för att ge aktuella barn och ungdomar en tydligare arbetslivsinriktning i syfte att minska inflödet till daglig verksamhet och aktivitetsersättning. Denna projektansökan vänder sig till uppdragets första punkt. Den andra punkten kommer att behandlas av Västerås stads respektive skolverksamheter. Syfte med projektansökan Att genom särskilda kartläggningsmetoder, individuella utvecklings- och utbildningsinsatser samt andra kompetensstärkande och stödjande insatser hitta hållbara metoder för att ge fler unga ur målgruppen, möjlighet till en anställning eller utbildning. Anställning kan ske på såväl privata som offentliga arbetsmarknaden. Detta kan ske som ordinarie anställning, eller i någon anpassad form i ett anpassat arbete. Utbildningsinsatser görs i samverkan med stadens övriga resurser och/eller Västerås Folkhögskola och kan kombineras med en eventuell anställning. I projektet läggs grunden till en gemensam syn på målgruppen och dess individuella behov, och därigenom ges individen en möjlighet att tillsammans med projektmedarbetare, arbeta fram en egen individuell handlingsplan utifrån sitt eget intresse och sin egen förmåga, där samhällets resurser långsiktigt kan samverka för goda resultat. På detta sätt kan dessa personer förväntas få en högre livskvalitet och samtidigt bidra till sin egen och samhällets försörjning.

4 Mål 100 % av deltagarna är på rätt plats med en tydlig aktivitetsplanering. Kan han/hon stå till arbetsmarknadens förfogande skall sådan planering finnas. Kan han/hon inte stå till arbetsmarknadens förfogande skall planeringen utgå från det. Målgrupp Projektet omfattar 60 personer år och vänder sig till: Urval Ungdomar som går ut särgymnasiet och där arbetsförmågan behöver klarläggas. Unga vuxna som redan finns i daglig verksamhet och/eller i andra insatser t ex hos Arbetsförmedlingen. Urval sker i samverkan med Arbetsförmedling, Försäkringskassan, socialkontoret, skolan, daglig verksamhet, AMA Arbetsmarknad samt Region Västmanland och i samråd med individen. Medverkan kräver även individens frivilliga deltagande. Organisation Projektbeställare är Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tillsammans med nämnden för personer med funktionsnedsättning inom Västerås stad. Projektägare är AMA Arbetsmarknad inom förvaltningen för stöd, fritid och entreprenad. I styrgruppen ingår projektägare, projektledare, AMA Arbetsmarknad, strateger från SNF och BUF, Arbetsförmedlingen, Region Västmanland, Försäkringskassan, Samordningsförbundet, HR-strateg. Projektpersonal adjungeras. Projektets bemanning består av två konsulenter och en projektledare. Samverkan Ett ökat behov av samverkan mellan de olika intressenterna, och en gemensam och uthållig stödstruktur för den enskilde, kommer att behövas eftersom antalet individer med behov av rehabilitering/habilitering ökar. En väl fungerande samverkan med individens fokus i fokus är avgörande för ett lyckat utfall. Tidplan Total projekttid är Mobiliseringsfasen är två månader. Deltagartid är 15 månader/individplats. Tre grupper med 20 individplatser/grupp. Aktivitetsplan För de som under projekttiden bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande ska planering göras för inträde på arbetsmarknaden. För de som bedömts inte stå till arbetsmarknadens förfogande, ska planering göras för det. Projektperioden inleds med en tremånadersperiod, för varje deltagare med en förberedande individuell orientering/planering på AMA Arbetsmarknad. Därefter följer en praktikperiod på tre månader ute på en arbetsplats inom kommunens verksamheter (ex vård, kök, skola, lokalvård, fastighet.). Efter den perioden erbjuds, om praktiken fungerat bra, deltagaren en anställning under 9 månader, där en avtalsenlig lön utgår på halvtid. Anställningsform för deltagarna förväntas bli utvecklingsanställning, som sedan kan övergå i en trygghetsanställning alternativt vanlig anställning. 2

5 Samtliga delar i tids/aktivitetsplanen är kombinationer av arbete och andra motiverande/stödjande insatser. En framgångsfaktor är att arbetshandledarstöd söks och erhålls av respektive individ tillsammans med projektteam, för de som behöver det. Under projektet erbjuds en kommunal halvtidsanställning i 9 månader (som föregås av 6 månaders orienterings och praktikfas med praktikbeslut) samt om möjligt yrkesförberedande studier (vuxenutbildning). Uppföljning och utvärdering Projektet utvärderas enligt nedanstående punkter samt även följeforskas ur ett socioekonomiskt samhälls- och individperspektiv: Dokumentera urvalsprocess. Antal personer, ålder och kön som erhållit anställning. Dokumentera varje individs aktivitetsplan, ända fram till målet. Följ upp varje avslutad del, Samhällsorientering Anställning/praktik Yrkesutbildning mm. Försörjning vid anställningens början försörjning vid anställningens slut. Kostnad för försörjningsstöd vid anställningens början, under pågående anställning och vid avslutad anställning. Faktisk situation, arbete, studier och försörjning, AMA följer upp efter 6 månader och extern aktör följer upp 12 och 24 månader efter avslut. Då arbetet ingår i en samverkansfinansierad verksamhet läggs i projektet in i SUS (system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet) med individuell registrering och uppföljning. Projektet kommer också att knyta en extern utvärderare till projektet med uppdrag att genomföra en lärande såväl som samhällsekonomisk utvärdering. Syftet med den lärande utvärderingen är att skapa förutsättningar för hållbara resultat samt synliggöra vad som lett fram till resultaten. Utvärderingen ska innehålla en slutrapport med genomgång av uppnådda resultat, effekter, vilka metoder och arbetssätt som utvecklats, hur väl projektet har nått sina mål, mervärden, framgångsfaktorer, hinder samt slutsatser/förslag kring hur ordinarie verksamheter kan utvecklas. Syftet med den samhällsekonomiska utvärderingen är att synliggöra de ekonomiska effekterna för samhället totalt, respektive myndighets/organisations ansvarsområde och för deltagarna. Den socioekonomiska analysen skall fokusera på hur projektet styrts, samverkat, organiserats, hur resurser nyttjats, vilka värdegrunder och synsätt som tillämpats. Sammanfattningsvis kan den socioekonomiska analysen sägas ligga i linje både med den lärande och den samhällsekonomiska utvärderingen och binda samman dessa. Målsättningen med utvärderingarna är att de skall kunna ligga till grund för att bedöma projektets resultat, lönsamhet, lärande, underlätta spridning av resultatet samt vara ett beslutsunderlag för att avgöra om ett projekt skall implementeras och hur ordinarie verksamheter kan utvecklas. Den samhällsekonomiska utvärderingen kommer att redovisas i samband med Utbildning och arbetsmarknadsnämndens beslut om ev implementering i ordinarie verksamhet i projektets slutskede. Projektets framtid efter avslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning informeras i mars 2018 och tar beslut i april 2018 om att inlämna projektansökan till Samordningsförbundet. En implementeringsplan kommer, om ansökan beviljas från Samordningsförbundet, att presenteras för nämnderna i september 2018 där beslut om antagande av planen föreslås ske. Beslut om avsiktsförklaring till implementering föreslås tas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning i april Beslut om implementering fattas av de båda nämnderna i december

6 Västerås stad avser, om projektet visar bra resultat, att implementera det i ordinarie verksamhet fr.o.m. augusti Projektet omfattas efter eventuell implementering av den lokala överenskommelsen mellan Västerås stad och Arbetsförmedlingen med flera. Övergripande syfte med implementering av projektet är att det ska integreras i en verksamhet som inte exkluderar någon människa som riskerar att hamna i utanförskapet. Västerås den.. Uppdragsgivare Göran Thunberg Barn och Utbildningsförvaltningen Västerås den.. Projektledare Anna Berger AMA Arbetsmarknad Uppdragsgivare Helene Karlsson Sociala nämndernas förvaltning.. Projektägare Verks.chef Helena Clementsson AMA Arbetsmarknad Budgetkalkyl 4

7 PERSONAL Antal 2018 sep-dec Totalt Projekledare Arbetsterapeut Konsulent SUMMA lönekostnader personal Lönekostnader deltagare Statsbidrag deltagare,individuell bedömning Nettolönekostnader deltagare DRIFTKOSTNADER Hyra inventarier Fordon Inventarier Datorer leasing personal IT, nät, drift Telefoner Summa hyra inventarier Förbrukningsmaterial Arbetskläder Material Drivmedel Livsmedel Övrigt Summa förbrukningsmaterial Köp av tjänster Adm tjänster Adm tjänster,löneadm deltagare Rekrytering OH förvaltningen Hälsoinsatser Utbildning/kurser Projektledarutbildning Supported employment 3 persoer Utvärdering Summa tjänster Kvm LOKALER /kvm Lokalhyra, Omkostnader lokal Städning lokaler El,vatten,värme Summa lokaler Totala nettokostnader, att rekvirera

8 Dnr: UAN 2017/ Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Återrapport av uppdrag till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Västerås Göran Thunberg

9 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Innehållsförteckning 1. Inledning Rapport, frågor och svar Beslutsmotivering... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4. Slutsatser

10 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Inledning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gav den 22 februari 2017 barnoch utbildningsförvaltningen i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder och relevanta externa organisationer, utreda förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar. Den 24 maj 2017 beslutade utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att återremittera ärendet till barn- och utbildningsförvaltningen för ytterligare beredning. Uppdraget har efter återremissen uppgraderats till att även gälla ett antal frågeställningar ställda av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. I följande rapport redovisas dessa frågor med efterföljande, utredningsresultat, kommentarer och svar. Vem eller vilken funktion som svarat eller kommenterat anges i de flesta fall inte. Information till rapporten är inhämtad från: Chefer, rektorer, arbetsledare, handläggare, samordnare, utvecklingsledare, lärare, kuratorer, strateger inom både sociala nämndernas förvaltning och barn- och utbildningsförvaltningen, samt VHS (Västerås Handledande Samarbetsråd för funktionsfrågor), Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 3

11 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Rapport, frågor och svar Det finns en stor grupp redan nu, i daglig verksamhet. En del ska vara där, en del kan och ska göra något annat. Hur hanteras detta? Enligt personal i kommunal verksamhet, så är inte antalet personer som skulle klara arbetsmarknaden, särskilt stort inom verksamheten. I de fall som personalen på Daglig verksamheten uppmärksammar detta, så kontaktas Arbetsförmedlingen. Man menar dock att det inte är alltid som AF ger adekvat stöd till denna målgrupp. AF däremot, menar att man ger stöd utifrån dom resurser man har och säger att när dom blir kontaktade av daglig verksamheten angående personer som skull kunna ta ett arbete, så är det oftast privata aktörer inom LSS t.ex Conexi eller Misa som kontaktar AF om detta. Det framkommer att verksamheterna behöver bli bättre, på att se om personerna kan gå vidare till annan verksamhet, men det finns inte så mycket tid för det. Man menar att målen i genomförandeplaner som verksamheten gör, måste tydliggöras. Man ifrågasätter också hur utvecklande dagligverksamheten är, och frågar sig om det bara är förvaring? Verksamheter som är stora har svårare att möta varje individ! Få utförare, svårt att starta upp ett alternativ till kommunala verksamheten. Här följer några frågor och svar: Kan du svara på hur många individer som totalt finns placerade i daglig verksamhet och som är under 30 år? Svar : Enskilda under 30 år och som är beviljade daglig verksamhet är totalt 368 personer. Är det några bland dessa som enligt din uppfattning skulle kunna komma ut på ordinarie arbetsmarknad istället? I så fall hur många kan du uppskatta det till? Svar: Vi har i dagsläget 5 personer som är under anställning på den ordinära arbetsmarknaden och 1 som har gått ut i studier. Dessa har i dagsläget ett förlängt stöd via insats daglig verksamhet. Detta kan den enskilde vid behov beviljas under en sex månaders period, max två perioder, det vill säga maximalt under en 12 månader. Kvarstår anställningen därefter så avslutas insatsen Daglig verksamhet. 4

12 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Vår uppskattning är att det skulle kunna vara aktuellt med ett betydligt större antal personer, ca ett trettiotal. Däremot är vår uppskattning inte förankrad i någon statistik. Vet du hur man går tillväga när och om man upptäcker att någon individ faktiskt har möjlighet att gå till ordinarie arbetsmarknad istället för att vara i daglig verksamhet? Svar: Att aktivt arbeta för att enskilda med insatsen Daglig verksamhet regelbundet ska få möjlighet att prövas på den ordinarie arbetamarknaden ingår i det uppdrag som leverantörer för Daglig verksamhet i Västerås stad har. Det finns en upprättad rutin för tillvägagångssättet då den enskilde är aktuell för att prövas på den ordinära arbetsmarknaden. Det finns även en upparbetad samverkan med Arbetsförmedlingen, Daglig verksamhet Biståndsenheten funktionsnedsättning i detta ändamål. Nämnden för personer med funktionsnedsättning stimulerar detta arbete genom att leverantörerna har möjlighet att få, så kallad målstyrd ersättning då den enskilde kommer ut i ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden eller i CSN berättigade studier. Hur stor är gruppen funktionsnedsatta? Arbetsförmedlingen har idag 612 ungdomar under 30 år med funktionsnedsättning och olika former av ersättningar. Några är i anställning med bidrag, andra finns i ungdomsgarantin och andra insatser som finns på AF. Det är endast 15 ungdomar som finns inskrivna på AF och uppbär aktivitetsersättning. Dessa 15 deltar i ett samarbete mellan AF och FK. Arbetsförmedlare och handläggare från Försäkringskassan arbetar gemensamt för att kartlägga möjligheter till arbete eller studier. Den stora gruppen på AF består av ungdomar som är inne i anställningar med stöd, som är inskrivna i ungdomsgarantin eller i andra program och insatser som finns på AF. 60 stycken av dem är öppet arbetslösa. Arbetsförmedlingen upplever ingen ökning och säger att siffran är ganska konstant sedan Inom dagligverksamheten finns idag 689 personer, varav 368 är under 30 år. I grundsärskolan finns idag 217 personer och i gymnasiesärskolan finns 122st, varav 43 st hos Lidmanska. 5

13 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Det finns många som har fått aktivitetsersättning, men sitter hemma och gör ingenting. Hur ska vi komma åt dem? Detta är i första hand en fråga för Arbetsförmedling och Försäkringskassan. AF hänvisar frågan till FK eftersom det är deras primära uppdrag att ha koll på den gruppen. Aktivitetsersättning kan beviljas av Försäkringskassan från juli det år man fyller 19 år och längst till och med månaden innan man fyller 30 år, beslut kan omfatta en period om ett till tre år. Till sin ansökan behöver kunden lämna medicinskt underlag i form av ett läkarutlåtande om hälsotillstånd för att Försäkringskassan ska kunna ta ställning till rätten till aktivitetsersättning. Försäkringskassan ska stödja individer med aktivitetsersättning till egen försörjning. Ett regeringsuppdrag finns, som delas av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och metod för detta omfattar gemensam kartläggning och förstärkt samarbete. Det finns dokumentation för hur detta samarbete ska ske. Innan start kan ske i förstärkt samarbete så är det sannolikt att flertalet individer behöver en omfattande dos av motivering i kombination med riktad aktivitet för att komma i rutiner, få struktur och våga gå utanför dörren och träffa andra människor i direkta sammanhang. En del tillfrågade konstaterar att det är många som inte kommer ut på arbetsmarknaden, det borde därför kartläggas, anpassas och följas upp mer redan i skolan. Dock hittar Arenan en del åringar i sitt KAA-arbete (Kommunala aktivitetsansvaret). Den problembild som Arenan upplever kring elever som har behov av särskola men som väljer att skriva ut sig från särskolan och fortsätta studera på IMprogram, är att de har samma behov som tidigare men på IM programmen finns inte möjlighet att tillgodose dem. Särskolan har en verksamhet anpassad för målgruppen som är i behov av särskola och en elevpeng följer med eleven som är högre än för elever på ett nationellt program eller IM program. När en elev som har behov av särskola hoppar av sina studier och blir aktuellt för KAA har denne generellt sätt ett mer omfattande behov av stöd än vad den ordinarie verksamheten har kapacitet för. Samverkan är då en viktig faktor för att nå framgång för denna målgrupp, det är önskvärt att det finns en gemensam rutin för staden. 6

14 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Arenan har en utsedd kontaktperson mot SYV på Grund SÄR. Arenan har inte rätt att placera en elev från SÄR, utan det är mottagande och avlämnande rektor som fattar beslut om den nya skolformen är det bästa alternativet för eleven. Utdrag ur Arenans handlingsplan, som anger att allt arbete med ungdomar sker på individuell bas Arenan inventerar utifrån betygssystemet vilka elever som inte når behörighet till nationellt program vid höstterminen i åk 9. I Arenans uppdrag ingår att kartlägga vilka elever som inte uppnått behörighetskraven till ett nationellt program vid höstbetyget samt träffa elever i förebyggande syfte. Utöver detta ingår det att säkerställa att elever, föräldrar och personal har vetskap om vad det innebär att gå ett introduktionsprogram samt erbjuda kartläggningssamtal [1] för att utifrån elevens förutsättningar, behov och önskemål erbjuda lämpligt introduktionsprogram. Till dessa samtal är vårdnadshavare och berörd personal på grundskolan inbjuden att delta. Eleven får fylla i en intresseanmälan med sina val till önskat introduktionsprogram. En ny granskning av betygssystemet görs av Arenan i juni-juli då slutbetygen för eleverna är satta och gymnasieantagningen är klar med sitt antagningsförfarande. Kvarstående obehöriga elever erbjuds via hemskickat antagningsbesked, placering på introduktionsprogram. De elever som tackar ja till sin placering får ett slutgiltigt antagningsbesked med information om skolstart. I det fall eleven inte svarar eller tackar nej tas personlig kontakt i syfte att säkerställa att eleven inte ofrivilligt står utan skolplacering och att göra vidare planering. Alla obehöriga elever i åk 9 på alla grundskolor inom Västerås stad erbjuds ett individuellt samtal med studie-och yrkesvägledare eller socionom från Arenan. Detta arbete sker i samverkan med rektorer, studie-och yrkesvägledare samt elevhälsoteamen på skolan. Arenan säkerställer även att de ungdomar som har varit skolplacerade i annan kommun har en planering och detta sker i samverkan med personal från socialtjänsten. Kartläggning samt placering på introduktionsprogram av nyinflyttade ungdomar sker kontinuerligt under hela året. Alla grundskolor och gymnasieskolor inom staden har en egen kontaktperson på Arenan för att underlätta samarbetet. Arenan genomför sitt arbete med Kommunala AktivitetsAnsvaret på individuell bas, och gör följaktligen ingen åtskillnad i sitt arbete. 7

15 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Det finns dem som går i gymnasiet, individuella program t ex eller särgymnasiet. Hur förebygger vi att de inte hamnar med aktivitetsersättning. Hur gör vi så att jobb eller fortsatta studier är förstahandsalternativet De ungdomar som går individuella program följs upp enligt Arenans ansvarsområde, precis som alla andra ungdomar som är placerade i individuella program. Här finns Aktivitetsplaner för varje individ, som skolan bygger sin studieplanering runt. Dessa aktivitetsplaner har alltid ett långsiktigt perspektiv, och siktar på tiden efter gymnasiet. Intervjuer med skolpersonal på olika nivåer och platser: observera att följande text t.om sid 13 är skolornas beskrivning De flesta individuella programmen finns på Lidmanska gymnasiet. Till Lidmanska kommer elever från träningsskola. De har ganska stora svårigheter, kan ev läsa några ord och skriva sitt namn. Flera elever har också tilläggshandikapp såsom rörelsehinder eller autism. I deras fall är oftast daglig verksamhet enda alternativet. Får man ut någon elev i arbete så har man lyckats mycket väl. De nationella programmen finns på Carlforsska, Edströmska, Hahrska, Lidmanska, Rudbeckianska, Tranellska, Widénska, Västerås Waldorfskola. Det är olika hur det fungerar på de olika skolorna. På en del av skolorna har särskoleeleverna undervisning integrerat med andra elever på skolan, på andra har de enskild undervisning. Det är rektorn för respektive program som har ansvaret för de olika programmen. Idag har de flesta skolor egna kuratorer och idrottslärare, tidigare åkte Lidmanskas kurator och idrottslärare runt. Tidigare fanns yrkesvalslärare, idag ska ordinarie lärare sköta den uppgiften. Eleven kan söka pengar från AF för arbetsplatsbiträde när de gör praktik via skolan. Lidmanska har jobbat med ett projekt för APL. De genomförde utbildning för handledare på arbetsplatser och för lärare. Tog fram en broschyr. Syftet var att få fler elever att fullfölja sin APL. Här finns mer att göra. Hur ska APL utformas? Ska man ha fasta arbetsplatser? Ska eleverna vara ute på APL i grupp? Behovet av stöd är stort. Arbetsplatsen behöver information om elevens stödbehov. Ev behövs mer personal för att kunna jobba mer individuellt med APL. De skulle vilja jobba mer med detta. Man menar också att det är svårt att hitta lämpliga arbetsplatser och handledare. Det är ett stort jobb att sitta och ringa runt och jaga platser. Kan kommunen göra något? Tex vid upphandlingar kräva att den som vinner ska ta emot elever? 8

16 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Lidmanskas elever har oftast praktik på daglig verksamhet då det är dit de ska efter skolan. De på nationella program har oftast praktik på öppna arbetsmarknaden. Först om man prövat det flera gånger och det inte fungerar kan de ha praktik inom daglig verksamhet. De eleverna bör ej börja med praktik inom daglig verksamhet om det inte finns speciella skäl. Det är lärarna i samråd med föräldrarna som gör bedömningen om eleven ska till daglig verksamhet efter särgymnasiet. I februari under elevens sista (4:e) år bjuder skolan (Lidmanska) in elever och föräldrar till ett infomöte dit daglig verksamhet, Försäkringskassan, yrkesvalslärarna kommer och informerar om vad som händer efter skolan. Nästa gång ska de bjuda med AF också. Sista året åker eleverna på studiebesök på folkhögskolor. Sjövik, Fellingsbro, Bollnäs. Tredje året kommer AF till skolan och träffar eleverna. De skrivs in på AF och får hjälp att söka bidrag för arbetsplatsbiträde under sin praktik. På våren under sista året har eleven samtal med AF, de kan då skriva in sig på AF som arbetssökande. Samarbetet med AF är bra. De ser ej aktivitetsersättningen som hinder för att gå i jobb. Eleverna har förlängt barnbidrag till och med det år de fyller 19. Då kan de söka om aktivitetsersättning under förlängd skolgång, då behövs ej läkarintyg, enbart intyg att de går särgymnasium. Under sista året söker de aktivitetsersättning from att skolan slutar, då behövs läkarintyg. Kuratorn hjälper till med detta. Skolan ska intervjua/kartlägga eleverna i åk 1 inför APL. Ett frågeformulär om styrkor, svagheter, intressen mm. Där ingår även några frågor till föräldrarna. Detta samlas i ett dokument som utvärderas varje år. Används för matchning mot arbetsplats inför APL. De som går nationella program bedöms inte passa på daglig verksamhet. Om de kommer dit är beslutet väl underbyggt. En del passar inte heller på öppna arbetsmarknaden, det är en svår grupp. Det finns ofta finns även sociala bekymmer inom familjen. Det kan också vara så att många kommer till daglig verksamhet efter några år, som åringar när man varit runt i olika åtgärder tex inom AF och ofta farit illa? 9

17 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar APL (arbetsplatsförlagt lärande) För de nationella programmen har läroplanen gjorts om. Idag heter det inte praktik utan APL. APL ska vara kopplat till någon kurs man läser så att man kan träna på vissa moment. Det är väldigt kursfixerat i skolan idag, och detta har gjort det svårare att hitta praktikplatser för denna målgrupp. Det ser olika ut på de olika skolorna i Västerås när man lägger APL. Carlforska har det i 1, 2, 4, Edströmska och Hahrska i 3-4. Det finns för och nackdelar med båda. Tidigare när gymnasiesärskolan låg på samma ställe kunde skolan söka pengar från Arbetsförmedlingen (AF) för arbetsplatsbiträde under APL tiden. Man fick ca kr och kunde då ha anställd personal som bara jobbade med praktik, uppföljning mm. Idag har det blivit krångligare att söka så det är färre som söker, det är bara Carlforska som söker idag. (och ev Lidmanska). Idag måste man vara inskriven på AF, det har blivit omständligare. Idag är det lärarna som ska göra uppföljningarna av APL. Ett problem har varit, vilket har blivit bättre, att de bara har följt upp kunskapsdelen. AF har efterfrågat hur personen fungerar avseende tider, närvaro, kommunikation mm. Det är mkt tuffare att hitta praktikplatser på arbetsmarknaden idag. En del friskolor betalar för praktikplatser, det leder till en konkurrens den kommunala skolan inte kan bemöta. Det är konkurrens om platserna mellan olika skolor och inom skolans egna program. Ordinarie program har också svårt att hitta platser. Det är ett stort problem eftersom praktik fyller många syften, till exempel att, många av eleverna avslöjas när de kommer ut på praktik, de klarar inte att arbeta. Ganska många avhopp från APL. Idag ska lärare ha hand om uppföljning mm under APL. Hur orkar de med det samt att undervisa? Jobbigt för AF då de kommer att behöva ha kontakt med väldigt många lärare nu när det är flera skolor. Läraren ska även ha överlämningen till AF och daglig verksamhet. Utlokalisering av gymnasiesärskolan Splittringen av gymnasiesärskolan är inte enbart positiv. Tidigare kunde personalen stötta varandra och gå in för varandra på ett annat sätt. Idag kan det komma elever som borde vara på Lidmanska men som söker ett nationellt program. Några av dessa skulle behöva assistent men det finns ej att tillgå. 10

18 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar På Rudbeck är särskoleeleverna inte integrerade. Har egen lokal i källaren, äter ej med de andra eleverna. De är ej inkluderade. Flera av dem går till daglig verksamhet trots att flera skulle klara arbete. Många behöver ha någon med sig när de tex går till AF. Ej alla skolor som gör det. Då gymnasiesär låg på ett ställe gjordes det. Då fanns även kurator och skolsköterska på plats. Det är mer tungrott nu menar man, och för de elever som läser integrerat så funkar det så där vissa kurser fungerar men inte hela kurser utan mera moment detta gäller framför allt inom yrkeskurser. Övriga tankar och funderingar från skolan Carlforska hade 11 elever i våras, 3 gick till daglig verksamhet. Finns mkt social problematik kring eleverna. Tror det har ökat från nationella program till daglig verksamhet. Antalet elever på särskolan följer storleken på årskullarna. Har ingen känsla av att föräldrar väljer daglig verksamhet till barnen pga att de vill få aktivitetsersättningen. Ett mellansteg mellan skolan och vad man ska göra sen vore bra. Typ ett fungerande Jobbfokus (tidigare verksamhet inom AMA Arbetsmarknad) Daglig verksamhet skulle behöva omorganiseras. Är stelbent idag. Det finns konsulenter där som ska jobba mot att få ut personer på öppna arbetsmarknaden. Hur fungerar det? Skolorna gör bra bedömningar kring om eleven bör gå till daglig verksamhet, gör ej felbedömningar. De flesta som går till daglig verksamhet är väl prövade. Det finns personer som varit på 12 praktikplatser, ingen har funkat, sen går man till daglig verksamhet. Idag finns det bara daglig verksamhet att slussa till om man inte klarar ett arbete på öppna arbetsmarknaden. Är nog FK som har koll på hemmasittare med aktivitetsersättning. Hahrskas mål med särskolan är att eleverna ska bli anställningsbara. Under skoltiden är ett problem att man inte kan strypa aktivitetsersättningen, oavsett om eleven är i skolan eller uteblir. Det är lätt att bränna platser hos arbetsgivarna. IMyrk bränner många platser vilket påverkar särskolans elever. IMind och Språkintro är svåra. På Edströmska är särskoleeleverna sällan med övriga elever. Finns övriga elever som inte vill att de ska vara med. På Harhska har integreringen funkat bra. 11

19 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Från Lidmanska gymnasiet går nästan ingen ut i arbete pga för stora svårigheter. Där finns en praktiksamordnare på 25%. Stor personalomsättning på Lidmanska sen splittringen. I mitten av åk 4 sker kontakt med AF. Ibland är skolan med, ej alltid. Psykologutredning kan tas med då. Går igenom vad eleven har gjort, hur det funkar. Ibland fler möten med AF, på höst och vår i 4:an. AF gjorde djup kartläggning. Därefter möte med blivande handläggare på AF. Då är AF-handläggare, elev, skola, förälder med. Om allt funkar bra för eleven kan den få Sius-konsulent direkt. Om personen behöver mer tid blir det arbetsträning via AF. Aktivitetsersättningen upphör då skolan slutar. Om in på AF kan man på aktivitetsstöd. Eleven får själva söka aktivitetsersättning med hjälp av föräldrar. Kan ha daglig verksamhet utan aktivitetsersättning. Nackdel med att skriva in sig på AF är att man ev ej får pengar. Kan dock inte se att det är en orsak till att man söker daglig verksamhet. Vad anser biståndshandläggare? Det är den som beslutar om personen ska ha rätt till daglig verksamhet enligt LSS. Skolan kan tycka, den enskilde eller företrädare ansöker, biståndshandläggare beslutar. Daglig verksamhet kan beviljas den som inte studerar eller arbetar och som ingår i personkretsen enligt LSS 1, dvs har en utvecklingsstörning eller diagnos inom autismspektrat. Har det gjorts någon utvärdering av utplaceringen av gymnasiesär? Lärvux kan vara ett alternativ efter särgymnasiet. Där kan man läsa med aktivitetsersättning. Lärlingsutbildning via Lärvux, individanpassad, aktivitetsersättning. Att daglig verksamhet än mer jobbar med att jobba ut personer i arbete. Att de kan ge fortsatt stöd till den arbetsgivare som anställer. Använda sina individuella placeringar. Daglig verksamhets individuella placering borde utökas och jobba mer mot att personerna går över i jobb. Nåt stöd inom kommunen borde finnas kvar som arbetsgivarna kan kontakta vid behov. Fasta platser i kommunen för denna målgrupp, gärna inom de områden som utbildningarna bedrivs inom. Skulle daglig verksamhet, AMA, och gymnasiesärskolan kunna samverka? Ungdomar kan ha sin aktivitetsersättning och samtidigt ha en arbetsmarknadsinsats som är individuell? Det framhålls också från skolan att det finns samordnade team inom gymnasieskolan som består av rektorer och specialistkompetenser. Där samordnas inflödet vid val till gymnasiesärskolan, samordning av praktikplatser, 12

20 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar koppling till ex AF och övergång till arbetslivet, hela vägen mässan, samordning av individuella val med mera. VHS anser att det finns för lite vidareutbildning för målgruppen och undrar om vi kan ordna något i Västerås för målgruppen. Folkhögskolor finns, men inte så mycket mer. Mera praktik och inte bara praktisera på daglig verksamhet. Varför ökar gruppen i daglig verksamhet? Diagrammet visar antalet människor i de respektive verksamheterna över de senaste nio åren. 56 % av det totala antalet människor i Daglig verksamhet är människor över 30 år, och eftersom aktivitetsersättningen upphör när man fyller 30, försörjs dessa via sjukersättning (varaktig) eller försörjningsstöd. Denna siffra gäller för samtliga åren som redovisas, med viss variation. Åldersfördelning inom Daglig verksamhet i % år ca 44% år ca 23% år ca 17% år ca 12% år ca 3% 65- ca 1% 13

21 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Detta innebär att statistiken för deltagare inom daglig verksamhet som är under 30 år och därmed uppbär aktivitetsersättning, ser ut som nedan: Orsaker till ökningen i daglig verksamhet kan vara att fler får diagnoser som innebär att de kvalar in i personkretsen enligt LSS. Färre lämnar daglig verksamhet, det är mer av en livstidsanställning. En faktor som man inte kan bortse ifrån är att befolkningen ökar. Inställning redan från tidig ålder att det är daglig verksamhet som är enda alternativet. För att beviljas insatsen daglig verksamhet, krävs ingen behovsbedömning så som det krävs för de andra insatserna enligt LSS. Kriteriet för att beviljas daglig verksamhet är utöver personkretstillhörighet, endast att den enskilde inte studerar eller förvärvsarbetar. Det måste finnas med studier i den omfattning man klarar av för att komplettera sina betyg Det kan ske t ex hos folkhögskolan eller vuxenutbildningens specialpedagogiska grupp eller reguljär vuxenutbildning för den som klarar det. Enligt VHS kan elever läsa efter olika kursplaner på grundskolan men detta sker knappt. Grundsärskolan kan läsa en del ämnen från Grundskolan och Träningsskolan kan läsa efter Grundsärskolan. 14

22 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Möjlighet till studier finns även inom Vuxenutbildning och bland annat den Specialpedagogiska gruppen som idag finns på Eductus, och från årsskiftet på Frimanska. Gruppen är för neuropsykiatriskt funktionshindrade (typ grav asperger eller adhd) med en normalbegåvning dvs ej för personer med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada som ju är på Lärvux. Det finns givetvis många elever med denna sortens problematik även i vanlig undervisning och Vuxenutbildningscentrum har som rutin att man måste ha testat vanlig undervisning först (många klarar ju vanlig undervisning pga att upplägget i Vux är annorlunda än gymnasiet) för att kunna kvalificera sig för specialpedagogiska gruppen. Det finns i dagsläget 14 platser. Eleverna kommer via studievägledare antingen från annan undervisning i vux eller via vägledningen där man ser att en person har multiproblematik bakom sig och på så sätt kan gå direkt in. Man skulle säkert kunna fylla lika många platser till, men antalet platser är en avvägning kopplad mot ekonomin. Hur stoppa inflödet till daglig verksamhet. Perspektivet gymnasieskola, både särgymnasiet, nationella program och individuella program, skall finnas med Praktikplatserna i skolan, kan inte bara anordnas inom Daglig Verksamheten. Arenan har i år, initierat samverkan med grund o gymnasiesär, om en gemensam rutinbeskrivning för att inte tappa bort eleverna. Syftet är att säkra att jobb och/eller fortsatta studier är förstahandsalternativet. Detta bör också fungera preventivt för onödiga placeringar på Daglig verksamheten. En del kan gå vidare på en gång. En del kan behöva stöttning ännu längre. Viktigt att ingen lämnas eller kommer tillbaka där man var förut, hur säkerställs det? Det går inte att garantera. Det handlar för målgrupper inom Nämnden för funktionsnedsatta om en varaktig funktionsnedsättning som ofta medför en nedsatt förmåga att hantera förändringar i tillvaron, samt förändringar som påverkar den fysiska, psykiska eller existensiella hälsan. Alla måste hjälpa till att ta emot personer med funktionsnedsättningar. Fler måste öppna upp för praktikanter, lönebidragsanställning och individuella platser men för detta krävs handledare. Ingen erbjuds praktik på särgrundskolan. Detta bedöms som viktigt. Samordningsförbundet har en egen verksamhet Samordningsteam som tagits fram i samarbete med AMA Arbetsmarknad. Hit remitteras många individer med olika former av funktionsnedsättningar, främst från Försäkringskassan och 15

23 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar psykiatrin, men även från kommunens arbetsmarknadsverksamhet. Verksamheten är individinriktad och ger goda resultat i form av att många individer med främst psykiska diagnoser kan rehabiliteras till ordinarie arbetsmarknad istället för daglig verksamhet som för en del skulle vara alternativet. Hur förstärka SYV och APL så att det leder till fortsatta jobb eller studier (kan vara inom vuxenutbildningen) så individer inte hänvisas till daglig verksamhet eller inaktivitet och blir hemmasittare med aktivitetsersättning? Anpassning och kartläggning redan i skolan. Ny teknik bör används i större utsträckning än vad som görs idag, och hjälpmedel behövs i skola och DV. Skolan har ansvar för att arbeta mer med metoder för handledning som stöd i skolarbete och praktik. Överlämning efter gymnasiet, vem tar ansvar för detta? Idag sker samverkan där flera aktörer är inblandade, t.ex skola, arbetsförmedling, försäkringskassa, koordinator för daglig verksamhet inom SNF, den enskilde individen och hans/hennes vårdnadshavare/företrädare. Varje elev ska få en kartläggning och en individuell plan, hur går vi vidare. Vi behöver flera som tar emot personer med funktionsvariationer i alla verksamheter och speciellt inom förvaltningar och bolag. Men också skolor förskolor. Vad händer när aktivitetsersättningen tar slut en dag? (Alltså försörjningsstöd, sjukpenning, kostnader för samhället) Den enskilde individen kan beviljas en varaktig ersättning från Försäkringskassan, eller så blir det ingen fortsättning inom socialförsäkringssystemet? Där är det försörjningsstöd som är alternativet. Om den enskilde har en anställning så ser förutsättningarna helt annorlunda ut. För elever som gått i särskolan är det vanligt att man får varaktig sjukersättning. Valmöjlighet måste finnas, många klarar nog inte att både ha praktik och plugga En del kanske ska koncentrera sig på bara studier eller bara praktik, en del på bara arbete. Det måste helt och hållet vara individuella planeringar utifrån varje individs intresse och möjlighet. 16

24 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Vad behöver vi göra för att skruva i de befintliga strukturer som redan finns för att få till en förändring Tydliga målsättningar redan från grundskola och gymnasiet om att klara ett arbete. Staden behöver kunna erbjuda en varaktig arbetshandledning. Det finns flera metoder att utgå ifrån i det stödet. Andra myndigheters ansvar för målgruppen, såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, vad gör de? Hur arbetar de med målgruppen? Kan vi samverka bättre? 3. Diskussion/analys Att daglig verksamheten har ökat i antalet människor har varit känt en lång tid. Redan i februari 2016 kom ett uppdrag från kommunstyrelsen (dnr 2015/950-KS-042, 329) att ge nämnden för personer med funktionsnedsättning och utbildnings och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att ta upp överläggningar med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med anledning av volymutvecklingen för daglig verksamhet enligt LSS. Detta uppdrag har sitt ursprung från att sociala nämndernas förvaltning hösten 2015 inbjöd såväl Försäkringskassa som Arbetsförmedling till en dialog. Förvaltningen beskrev den upplevda situationen med att många unga människor med någon form av diagnos och/eller funktionsnedsättning hänvisas till nämnden för personer med funktionsnedsättning verksamheter för en meningsfull sysselsättning. (Hänvisning till rapport DNR:2016/72-NF754 lämnad till KS ) Arbetsförmedlingen menar att de ger det stöd de har resurser till för att ge personer med nedsatt arbetsförmåga stöd till anställning. Psykiatrin inom region Västmanland har en hög belastning av gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatrisk problematik. Dessa personer upplever ofta utanförskap med en bristfällig skolgång både på högstadiet och gymnasiet med oavslutade studier. Försäkringskassan beskriver en liknande problematik, i form av att många unga personer i åldern år beviljas aktivitetsersättning. Regelbundna träffar mellan olika myndigheter, pågick under hösten 2015 för att hitta samverkansformer för personer, främst unga vuxna upp till 30 år. En gemensam projektansökan för ESF medel inleddes, men kunde inte fullföljas då samverksanparten Samordningsförbundet inte kunde stödja projektidén då 17

25 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar ansökan förutsatte att samordningsförbunden i länet (Västra Mälardalen, Norra Västmanland samt Västerås) gick in med resurser. Projektet skulle syfta till att stödja unga vuxna med aktivitetsersättning som var utan sysselsättning att komma ut i arbetslivet genom praktik och eller studier. I projektidén ingick även arbetsstödjare för att utgöra ett stöd till deltagare och arbetsgivare som ställde sig till förfogande för projektet. En avgörande faktor för att arbetsgivare ska anställa personer med funktionsnedsättning är att de kan få stöd och handledning i olika situationer som kan uppstå, och som kan kräva särskild kompetens för att stötta arbestgivaren och den anställde. (Supported employment) I samband med att elever slutar gymnasiesärskolan skall planering ske i samverkan runt varje elev. De parter som samverkar för att varje elev ska komma vidare till rätt verksamhet/ huvudman är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, lärare eller studie och yrkesvägledare från gymnasieskolan samt koordinator för daglig verksamhet från Biståndsenheten funktionsnedsättning inom Sociala nämndernas förvaltning. Den enskilda eleven får vägledning och information om vilka alternativ som finns för dem efter avslutad skolgång. Koordinatorn från Sociala nämndernas förvaltning bidrar med viktigt information till eleven och övriga samarbetspartners om vad till exempel daglig verksamhet kan erbjuda, och kan bedöma om det blir det bästa alternativet för eleven. Det är viktigt att inte vara för snabb med att utesluta insatser från andra, t ex Arbetsförmedlingen. Ett samarbete med utbildnings och arbetsmarknadsnämnden, AMA och Socialkontor ekonomi inom Sociala nämndernas förvaltning påbörjades under Målet var att hitta andra vägar till arbete/studier för personer med funktionsnedsättning som kommer till nämndens för personer med funktionsnedsättning verksamheter. Ett exempel kan vara AMAs verksamheter för de som har en högre arbetsförmåga än vad som krävs inom daglig verksamhet LSS. Verksamheten inom AMA står närmare arbetsmarknaden, och de enskildas möjligheter att gå vidare till en anställning eller studier är betydligt större än inom daglig verksamhet LSS eller verksamheter för sysselsättning inom socialpsykiatrin F-kassan tog senare ett initiativ till en projektansökan hos Samordningsförbundet Västerås kallat Optimus. Projektansökan godkändes och finansierades av SF. Deltagande parter var förutom FK, också Arbetsförmedling, Region Västmanland och Västerås stad. Dessa bildade också projektets styrgrupp och som tillägg har en extern analytiker utsetts av styrgruppen. Det beslutades att använda projekt Optimus, som förstudie till vad som behöver göras för målgruppen, och därigenom täcka in behovet av input från externa organisationer. Strateg på barn- och utbildningsförvaltningen har även informerat 18

26 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar VHS på ordinarie sammankomster och de har varit mycket positiva till kommunens engagemang kring funktionsnedsatta. Syftet med projekt Optimus var: Att genom intervjuer utforska behovsgruppens egna tankar och idéer om vad som är bra och till hjälp i det stöd som ges Att genom intervjuer utforska behovsgruppens egna tankar och idéer om vad som kan utvecklas och göras annorlunda för att stödet ska bidra till utveckling framåt Att utforska gränsytan mot övriga aktörer runt individerna och vad som bidrar och kan utvecklas vidare Att hitta bästa möjliga samverkansmodell som ger varje person ett optimalt fortsatt stöd Att undersöka vilka insatser som kan leda till snabbare vägar ut i samhället med varaktigt resultat Att på kommunnivå utforska förekommande framgångsfaktorer för unga med aktivitetsersättning Att föreslå en modell/metod som kan implementeras och utveckla arbete och resultat med behovsgruppen Detta syfte bedömdes vara en utmärkt grund för att användas som förstudie för det projekt förvaltningarna bedömde skulle behövas för att ge en ökad kunskap, förståelse samt en gemensam syn på människor med funktionsvariationer. Därför avvaktades resultatet av Optimus. En av slutsatserna som Optimus redovisar är: Vad bör/kan utvecklas och/eller göras annorlunda för att nå bättre utfall för individer med aktivitetsersättning? Frågans inriktning handlar om hur olika organiseringar, insatser och stöd kan utvecklas för att än bättre svara upp mot de behov som föreligger på individnivå. Inom det lösningsfokuserade förhållningssättet är utgångspunkten att every case is different vilket betyder att situationer, sammanhang och förutsättningar är individuella och ser olika ut. En tanke som uppstått i arbetet med detta uppdrag är det uttalade behovet av individuella lösningar, vilket är rådande utmaning för de samhällssystem som individerna i behovsgruppen möter. Oavsett hur den individuella rehabiliteringsplanen ser ut, så framstår det personliga bemötandet som ytterst betydelsefullt för den individuella processen framåt. 19

27 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Enligt t ex Bordin (1994) eller Müssener (2009) är det personliga mötet och den professionelles förmåga att skapa en allians med deltagaren helt avgörande för utvecklingsprocessen framåt. För en framgångsrik återföring av hemmasittarna/personerna med aktivitetsersättning till någon form av yrkesliv bör metodik som Supported employment eller liknande användas. Det är i det personliga mötet som den professionelle stärker individens tilltro till sig själv och sammanhanget genom förhållningssätt/metodik som ex. lösningsfokus). Det kan handla om att: Motivera deltagare och väcka hopp om att förändring är möjligt Bistå i sökande efter möjliga arbetsplatser på orten Ta kontakt med anhöriga för att stötta deltagare att omförhandla hemsituationen för att möjliggöra rehabilitering Analys av kvalifikationskraven för anställning Analys deltagares arbetsförmåga, kompetens och färdigheter. Matchning mellan praktik/arbete/chef och deltagare Utifrån Optimus resultat och de intervjuer som genomförts i samband med detta uppdrag, så finns det goda skäl att utveckla den organisering och de insatser som omger individer i aktivitetsersättning, samt ungdomar som annars riskerar att komma in i ett beroende av aktivitetsersättning. Det finns en uttalad oro hos berörda myndigheter i Västerås, om den ökning av antal individer man ser inom behovsgruppen där en majoritet har någon form av psykiatrisk problematik. I ljuset av reell ökning av antalet individer med rehabiliteringsbehov ska också ses ett ökat behov av myndighetssamverkan och effektivisering av olika stöd och insatser runt varje individ. Med utgångspunkt i rapporten Optimus, samt tidigare erfarenheter med målgrupperna bedömer barn- och utbildningsförvaltningen att det finns goda möjligheter att genom strukturerade insatser nå målsättningen. Detta bör ske i samverkan med andra förvaltningar och förankring med stadsledningskontoret (för att få ett kommunövergripande perspektiv) samt med berörda externa organisationer, för att nå en gemensam syn på behovsgruppen samt goda resultat för individerna i målgruppen. 20

28 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättning? Insatser för dessa personer bör inledas redan i grundskolan, här behöver kartläggning av de individuella behoven stärkas. Det är nödvändigt att redan här börja prata arbete med individen och gruppen runt denne, det bör vara primärt. Att planera för daglig verksamhet bör ske först när man konstaterat i samverkan mellan skola, individ och familjen, att ett arbete på öppna arbetsmarknaden är uteslutet. Studie- och yrkesvägledning kan vara den funktion på grundskolan som på ett salutogent sätt, samverkar med individens familj och övriga nätverk för att nå detta. Individens handlings/aktivitetsplanering måste vara individuell, realistisk, långsiktig och sikta mot livet efter skolan. Handlings/aktivitetsplaneringen ska föregås av noggrann kartläggning utifrån vad individen har för intresse, möjligheter och förmåga att utföra ett arbete eller att fortsätta studier i kombination med jobb/skola och måste göras för varje individ. Planen skall vara ett levande dokument som också följer individens utveckling. Viktigt är också att relationen mellan individen och den som ska vara behjälplig i planeringen blir tydlig. Planen måste därför långsiktig följas upp av samma person så långt det är möjligt. När det inte längre är möjligt ska de ske en personlig överlämning till ny ansvarig person som noggrant skall informeras om aktivitetsplaneringen tillsammans med individen. Det kan också behövas en verksamhet efter skoltiden som kan prova, träna och matcha ungdomarna mot ett arbete, för de ungdomar som kan vara osäkra om de ska söka sig till arbetsmarknaden eller till daglig verksamheten. Det kan ju också vara så att det i denna verksamhet visar sig att det inte fungerar för ungdomen i en anställning. Kostnader för detta är svåra att ange, men det kan vara så att det måste stärkas upp på studie och yrkesvägledarsidan redan i grundskolan, för att få hållbar långsiktighet i planeringen för varje individ. Uppskattade kostnader (väldigt svårt att säga) men låt oss säga att vi skulle anställa ytterligare 3 studie och yrkesvägledare på heltid, för att säkerställa inriktning mot arbete i första hand redan i grundskolan: 3 st Studie och yrkesvägledare med en månadslön på kr x1,40x1,12x3= kr/år En verksamhet efter gymnasietiden som kartlägger och matchar ungdomar mot passande arbete kostar ca 4,5miljoner/år. 21

29 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar En grov uppskattning av kostnader för att öka antalet människor som hamnar rätt utifrån sin funktionsnedsättning och kanske går ut i arbete istället för daglig verksamhet, skulle utifrån ovanstående beräkning vara ca 7 miljoner kr per år. Troligen landar kostnaden för detta nånstans på dessa siffror, men samtidigt minskar sannolikt kostnaden för daglig verksamhet, och i förlängningen också kostnader för försörjningsstödet, så det skulle kunna handla om en omprioritering av befintliga pengar, mellan nämnder. 4. Slutsatser För att få en förändring när det gäller inflödet till Daglig verksamhet så bör en tydlig målsättning finnas redan från grundskola och gymnasiet om att eleven ska klara ett arbete. Vi behöver i högre grad, kunna erbjuda en varaktig arbetshandledning och studiehandledning. För detta behöver skolan erbjuda en tydlig organisation med studie och yrkesvägledare som tar sin roll med dessa individer på allvar. Varje individs behov, möjligheter och vilja måste vara styrande för en individuell långsiktig planering. Handledning måste finnas på varje praktik/arbetsplats. Det behövs också en verksamhet som kan ta vid efter gymnasieskolan för dom ungdomar som ytterligare behöver prövas för arbetsmarknaden. Kommunen jobbar idag med att få fram så kallade resursjobb. Detta handlar om att staden skall skapa arbeten för hundratals människor med olika funktionsnedsättningar. Dessa jobb skall vara av skiftande karaktär där en del är anpassade för att individen ska kunna ha sitt jobb där. Andra ska vara mer av arbetstränande karaktär, för individer som har siktet inställt på den privata marknaden, i yrken som kommunen inte kan erbjuda. För att tillgodose det breda spektrat av olika funktionsnedsättningar, behövs en tydlig och bra multikompentent struktur för kartläggning av individens behov och möjligheter. Vi kan idag hitta dessa strukturer inom t.ex Samordningsteam på Malma gård. Slutligen framhålls vikten av att elever i särskolan bör ha en APL på en arbetsplats även om det är svårt att få fram såna platser. APL inom daglig verksamheten ska ju vara ett sistahandsalternativ och då för de som har svårigheter av den omfattning att det är mycket svårt att vara på en ordinär arbetsplats. Det framgår av intervjuer att det är brist på resurser för att jobba med APL, därför bör detta betecknas som ett utvecklingsområde för skolan. 22

30 VÄSTERÅS STAD Rapport om förutsättningar samt kostnader för kartläggning och insatser för personer med varierande grad av funktionsnedsättningar Vi kan alltså skönja tre utvecklingsområden inom kommunen, för att minska tillströmningen till daglig verksamhet och aktivitetsersättning. Dessa är: Handledning och målsättning inom grundskola och gymnasiet. Uppsamlingsverksamhet och ytterligare utredning/vägledning efter gymnasiet. Utveckling och samarbete mellan AMA-Arbetsmarknad och Daglig verksamhet. Bilaga Rapport - Optimus - Optimal samverkan för kunder med funktionsnedsättning och aktivitetsersättning 23

31 Optimus Optimal samverkan för kunder med funktionsnedsättning och aktivitetsersättning 2016 Rapport Optimus Åsa Kjellberg Försäkringskassan Västerås Urban Norling, Norling Education AB Alf Uttermalm, Försäkringskassan Västerås Uppdrag givet av Samordningsförbundet Västerås

32 Förord De senaste åren har antalet beslut om aktivitetsersättning ständigt ökat. Fler personer söker aktivitetsersättning och färre personer lämnar förmånen. Diagnosområde för besluten finns övervägande inom psykiatrin. I Försäkringskassans uppdrag ingår att stödja individer till egen försörjning. Det stödet kan se ut på olika vis och ska bemöta individen på ett adekvat sätt. Eftersom antalet beslut om aktivitetsersättning ständigt ökar, så är det angeläget att efterforska framgångsfaktorerna för vägen till arbetsförmåga. Här är det intressant att veta hur individen själv ser på sitt stöd från Försäkringskassan och från samhället? Vad är bra, vad kan bli ännu bättre och finns det något som individen upplever negativt, och är det något som individen saknar? Det är vidare intressant att veta hur individen tänker relaterat en väg till förändring och egen försörjning. Således finns ett behov att ta reda hur individen ser på sin rehabilitering och i detta syfte uppstod tanken att driva dessa frågor i ett projekt som kom att få namnet Optimus. Projekt Optimus är beviljat av Samordningsförbundet Västerås för perioden maj december 2016 relaterat projektmandat författat av Alf Uttermalm, samverkansansvarig vid Försäkringskassan i Västerås. Försäkringskassan funktionsnedsättning (FN) Västerås är projektägare. En styrgrupp är bildad kring projektet, med deltagare från de myndigheter som är knutna till Samordningsförbundet Västerås. Styrgruppen träffats en gång i månaden för dialog, uppföljning och beslut. Beslut har tagits om vilket urval som projektet ska arbeta med och vilka avgränsningar som behöver göras. Till projektet har knutits en fristående konsult för processtöd och utvärdering. Huvuduppgiften i projektet har varit att samla in, analysera och sammanställa data till ett underlag som stärker förutsättningarna att dra i de friska trådarna och på så vis skapa möjligheter för en mer individanpassad rehabilitering. Målet är att kunna ger fler individer möjlighet att delta i anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering och därigenom nå arbetsförmåga i en realistisk omfattning med stöd för övergång till egen försörjning. Projektet omfattar också att föreslå den metodik som tydligt understödjer individernas väg till ett möjligt arbete och egen försörjning och därigenom öka målgruppens trygghet. Arbetssättet som tillämpats i projektet är kartläggande individuella intervjuer, med lösningsfokuserad inriktning. Ansatsen har varit att fånga upp det som individen själv upplever kan påverka sina möjligheter och sin motivation, samt finna starkare och mer individrelaterade metoder och adekvata stödinsatser för optimal övergång från aktivitetsersättning till egen försörjning. November 2016 Åsa Kjellberg- projektledare Projekt Optimus 2

33 Sammanfattning Uppdraget är ett kartläggnings- och metodutvecklingsuppdrag för målgruppen unga (19-29 år) i aktivitetsersättning. Det vi skulle göra/undersöka var; att genom intervjuer utforska behovsgruppens egna tankar och idéer om vad som är bra och till hjälp i det stöd som ges att genom intervjuer utforska behovsgruppens egna tankar och idéer om vad som kan utvecklas och göras annorlunda för att stödet ska bidra till utveckling framåt att utforska gränsytan mot övriga aktörer runt individerna och vad som bidrar och kan utvecklas vidare att hitta bästa möjliga samverkansmodell som ger varje person ett optimalt fortsatt stöd att undersöka vilka insatser som kan leda till snabbare vägar ut i samhället med varaktigt resultat att på kommunnivå utforska förekommande framgångsfaktorer för unga med aktivitetsersättning att föreslå en modell/metod som kan implementeras och utveckla arbete och resultat med behovsgruppen Vad har vi gjort? Datainsamling har gjorts genom 34 semistrukturerade intervjuer med deltagare som omfattas av aktivitetsersättning. Den geografiska avgränsningen är Västerås stad. Könsfördelningen var 17 kvinnor och 17 män. Respondenterna var fördelade i fyra urvalsgrupper. Data har transkriberats och analyserats genom meningskoncentrering. Utöver intervjuer har projektgruppen läst forskningsrapporter och annan relevant litteratur för området. Samtal och dialog har förts med olika utförare (gränsytor) runt individer i aktivitetsersättning i syfte att förstå och lära om förekommande regler, procedurer, förutsättningar och villkor. Vad blev resultatet? Aktivitetsersättning är ett bra och fungerande stöd för behovsgruppen. Samtidigt är det ur ett individperspektiv och inte minst ur ett samhällsperspektiv ytterst angeläget att utveckla förutsättningarna för att individens rehabiliteringsprocess skall få de bästa förutsättningar att nå framgång. I analys av inhämtad data så framträder betydelsen av ett kontinuerligt stöd över tid, en tydlig individuell plan, tät uppföljning, ett metodiskt bemötande samt myndighetssamverkan med individens fokus i fokus som helt avgörande för ett lyckat utfall inom i vad som för individen är en rimlig tid. 3

34 Innehållsförteckning FÖRORD 2 SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND 5 2. UPPDRAGET 6 3. BEHOVSGRUPPEN 6 4. PROBLEMBESKRIVNING 7 5. SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR 8 6. MÅL 8 7. TEORI 9 8. METOD FÖR DATAINSAMLING INTERVJU & PROCEDUR INTERVJUGUIDE URVAL ANALYS LÖSNINGSFOKUS RESULTAT RESULTAT A RESULTAT B RESULTAT C RESULTAT D EXEMPEL AV ANALYSSPÅR FRÅN SAMTLIGA URVALSGRUPPER EKONOMISKT UTFALL PROJEKT OPTIMUS DISKUSSION SLUTSATS OM SAMVERKAN OM IMPLEMENTERING REFERENSLISTA BILAGOR 26 4

35 1. Bakgrund Ett stort antal unga i Västmanland befinner sig i slutfasen med pågående aktivitetsersättning och antalet nya ansökningar tenderar att öka varje år. Aktivitetsersättningen är en flexibel försäkring som i sig ger många möjligheter att fortsätta mot egenförsörjning. Personliga handläggare som arbetar inom området funktionsnedsättning vid Försäkringskassan har ett stort och tydligt engagemang för sina kunder. Aktivitetsersättning kan beviljas från juli det år man fyller 19 år och längst till och med månaden innan man fyller 30 år, beslut kan omfatta en period om ett till tre år. Till sin ansökan behöver kunden lämna medicinskt underlag i form av ett läkarutlåtande om hälsotillstånd för att Försäkringskassan ska kunna ta ställning till rätten till aktivitetsersättning. Försäkringskassan ska stödja individer med aktivitetsersättning till egen försörjning. Ett regeringsuppdrag som delas av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, metod för detta omfattar gemensam kartläggning och förstärkt samarbete. Det finns dokumentation för hur detta samarbete ska ske. Innan start kan ske i förstärkt samarbete så är det sannolikt att flertalet individer behöver en omfattande dos av motivering i kombination med riktad aktivitet för att komma i rutiner, få struktur och våga gå utanför dörren och träffa andra människor i direkta sammanhang. Detta är en dialog som har förts relaterat aktivitetsersättning på handläggarnivå vid Försäkringskassan i Västerås under en längre tid. Det finns i nuläget fler olika vägar för individen att förbereda sig för förstärkt samarbete. Det kan ske stegvis via daglig verksamhet och de praktik- och företagsplatser som erbjuds där. En annan möjlighet är via Samordningsteamets olika insatser i Västerås. Vidare kan individen själv ta kontakt med en arbetsplats för en praktikplats. Vid de olika motiverande och förberedande situationer som kan vara aktuella sker en dialog med handläggare på Försäkringskassan och aktuell arbetsplats. En gemensam skriftlig plan formas, en plan som gemensamt följs upp och som vid behov revideras. Det långsiktiga syftet för planen är att individen ska komma närmare ett lönearbete, ett arbete som fungerar för den personen vilket ofta innebär ett väl bemötande och anpassat lönearbete i realistisk omfattning. Enligt uppgifter i Försäkringskassans Rapport dec 2015, har beviljandet av aktivitetsersättning har ökat varje år sedan Fram till år 2020 väntas det totala nybeviljandet öka med omkring 4 procent per år. Antal aktivitetsersättning dec 2015 uppgick för Västmanlands län till 1236, fördelat på män: 654 och kvinnor 582. Beräknat på oktobersiffra 2016 för Försäkringskassan Västerås, motsvarar det en ökning med 34 ärenden, från 685 till 718. Regeringen har betonat det gemensamma uppdraget som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har, att tillsammans stötta individer till lönearbete och egen försörjning, och klargjort att fler unga personer med aktivitetsersättning bör få stöd till egen försörjning. Det är även en uppfattning som man delar vid Försäkringskassan, dock anses att alltför många individer har lång väg att gå innan det är möjligt att delta i anpassad arbetslivs- 5

36 inriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen. De metoder som idag är tillgängliga via Försäkringskassan bemöter dock inte alla individer som har aktivitetsersättning. Alla huvudmän i samordningsförbundet upplever att målgruppen ökar, med risk att personerna fastnar i utanförskap. Behov föreligger för kompletterande och nyanserade insatser, som möjliggör att fler individer erhåller stöd i att förbereda och rusta sig för anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering. Personliga handläggare vid Försäkringskassan FN i Västerås har lyft sin oro kring målgruppen, och man anser att det finns en partiell arbetsförmåga hos ett antal kunder som borde tas tillvara till gagn får såväl individ som för samhälle. Individperspektiv som fångas upp i intervjuer talar för att ett inspirerande och motiverande moment efterfrågas, i form av någon verksamhet som fångar upp och bryter det utanförskap som förlamar och förstärker den negativa trenden av isolering. Goine (2013) visar att målgruppen är komplex och att de som börjat få ersättningen tenderar att fastna i utanförskap. I rapporten 10 år med aktivitetsersättning är det tydligt att de flesta som en gång kommer in i aktivitetsersättning också stannar där tills de fyller 30 år. 2. Uppdraget Uppdraget är ett kartläggnings- och metodutvecklingsuppdrag för målgruppen unga (19-29 år) i aktivitetsersättning. Deltagande parter är Samordningsförbundet Västerås och därigenom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västerås stad samt Landstinget i Västmanland. I tillägg har en extern analytiker utsetts av projektets styrgrupp i samråd med samordningsförbundets tjänsteman. Angeläget är att kartlägga målgruppen på individnivå parallellt med gränsytan mot övriga aktörer i syfte att hitta bästa möjliga samverkansmodell och därmed kunna säkra att varje person har ett optimalt fortsatt stöd. Målet är att utveckla sätt och metod som genererar ett snabbare och mer individuellt stöd -rätt insatser för varje person för varaktiga och hållbara resultat. Projektet pågår tiden 1 april tom 30 november Behovsgruppen Behovsgruppen är personer år bosatta i Västerås med beviljad aktivitetsersättningen. Beslut kan beviljas tidigast from juli månad det år individen fyller 19 år, och som längst kan ett beslut om aktivitetsersättning omfatta tid tom månaden innan individen fyller 30 år. Således är det unga individer som har beslut om aktivitetsersättning. De individer som beviljas aktivitetsersättning bedöms ha en nedsatt arbetsförmåga under minst ett år på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning. Nedsättningen kan bedömas till omfattning 25, 50, 75 eller 100 %. 6

37 4. Problembeskrivning Trots att aktivitetsersättning är en smidig försäkringsform som ger möjlighet till ett flexibelt stöd tenderar personer att fastna i sin situation (Socialförsäkringsrapport, 2013:2). Majoriteten i behovsgruppen har någon form av psykiatrisk problematik. Utfall visar att individer i aktivitetsersättning har svårigheter att tillgodogöra sig de rehabiliterings åtgärder som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har att erbjuda. Utifrån samtal och avstämningar med de personliga handläggare som arbetar med aktivitetsersättning i Västerås framkommer att ökningen av personer med aktivitetsersättning upplevs som bekymmersam. Inlåsningseffekten upplevs av handläggarna som reell samtidigt som man menar att det hos många personer i aktivitetsersättningen finns både resurser och förmågor som med utvecklade insatser skulle kunna tas tillvara än bättre och främja individens stegförflyttning mot självförsörjning. Målgruppen upplevs också som inbördes heterogen, trots t ex samma diagnos, vilket gör arbetet komplext. Upplevelsen är även att motivationsarbetet är komplicerat och att det är betydelsefullt med tillgång till ett spektrum av insatser. Samverkan med externa aktörer behöver också utvecklas så att det finns ett sammanhållet tänk kring målgruppens möjligheter och förmågor. År 2003 tillkom ersättningsformen aktivitetsersättning. Den ersätter tidigare förtidspension. Syftet med ersättningsformen aktivitetsersättning är att det ska vara en aktiv försäkringsform där individen i möjligaste mån och från sina egna förutsättningar ska stöttas vidare mot olika former av egen försörjning. Under de år som aktivitetsersättning funnits har antalet ansökningar och antalet beslut om aktivitetsersättning ständigt ökat, vilket ligger till grund för projekt Optimus. En påtaglig ökning har skett av beslut om aktivitetsersättning under de senaste 10 åren i Västmanland. År 2005 var antalet i länet ca 500, och under år 2016 var antalet i länet ca En ökning av beslut har även skett i Västerås. Uppgifter i tabell nedan visar antal beslut om aktivitetsersättning i Västerås för oktober månad de senaste tre åren. I länet lämnar i nuläget ca 70 personer varje år aktivitetsersättningen eftersom de fyller 30. Detta antal förväntas öka påtagligt kommande år utifrån det höga inflödet av unga. Tabell 1, statistik FK (2016) Oktober 2014 Ålder Kvinna Man Total 19 år år år Total år: Oktober 2015 Ålder Kvinna Man Total 19 år år år Total år: Oktober 2016 Ålder Kvinna Man Total 19 år år år Total år:

38 5. Syfte & frågeställningar Projekt Optimus syfte: Att genom intervjuer utforska behovsgruppens egna tankar och idéer om vad som är bra och till hjälp i det stöd som ges Att genom intervjuer utforska behovsgruppens egna tankar och idéer om vad som kan utvecklas och göras annorlunda för att stödet ska bidra till utveckling framåt Att utforska gränsytan mot övriga aktörer runt individerna och vad som bidrar och kan utvecklas vidare Att hitta bästa möjliga samverkansmodell som ger varje person ett optimalt fortsatt stöd Att undersöka vilka insatser som kan leda till snabbare vägar ut i samhället med varaktigt resultat Att på kommunnivå utforska förekommande framgångsfaktorer för unga med aktivitetsersättning Att föreslå en modell/metod som kan implementeras och utveckla arbete och resultat med behovsgruppen Uppdragets övergripande frågeställningar: Vad anser individer i behovsgruppen själva om vad som fungerar (är till hjälp)? Vad anser individer i behovsgruppen själva bör förändras (utvecklas)? Vad i gränsytorna runt individen fungerar väl (framgångsfaktorer)? Vad bör/kan utvecklas och/eller göras annorlunda för att nå bättre utfall? 6. Mål Projekt Optimus mål: Att hjälpa personer med aktivitetsersättning och huvudsak psykiatriska- och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som är i slutfasen av sin aktivitetsersättning vidare med fortsatt optimalt stöd. Att kartlägga individens behov men också matcha detta mot utbudet. Att utforska vilken metodik som lämpar sig bäst för att understödja individernas väg till ett möjligt arbete och egenförsörjning och därigenom öka målgruppens trygghet. Att kunna ge en bild på kommunnivå över samarbetsaktörer och dess möjligheter att hjälpa unga med aktivitetsersättning. Att utforma en rapport som redovisar projekt Optimus arbete och resultat för Samordningsförbundet Västerås och dess ingående parter. 8

39 7. Teori I en artikel i tidskriften Vårdforskning 2001 skriver Hjördis Björvell, med.dr och Professor em. i omvårdnad vid Karolinska Institutet i Stockholm om torierna self-efficacy, sence of coherence (KASAM) och empowerment. Björvells (2001) artikel passar väl in med vad som framkommit som betydelsefullt för den undersökta behovsgruppen i projekt Optimus. Self-efficacy, Bandura (1977), betyder att man har tilltro till sin egen förmåga är besläktat med Antonowskys teori om betydelsen av känsla av sammanhang. Mycket av vad människor gör styrs av vad de tilltror sig vara möjligt att klara och har därför mycket att göra med hur vi tänker. Bandura menar att psykologiska och därmed kognitiva tillvägagångssätt, oberoende av vad det är, på ett eller annat sätt förändrar vår känsla av att klara av olika saker. Också våra förväntningar på vad vi kan klara har betydelse för hur vi hanterar stress och hur stor ansträngning som krävs för att klara av stressrelaterade situationer. En behandling eller bara ett sjukvårdsbesök (eller myndighetsbesök) kan vara anledning nog till att utlösa stresskänslor om professionella inte är uppmärksamma på individens reaktioner som kan vara nog så individuella. Om man i sammanhanget vill hjälpa individen att fokusera lösningar i stället för enbart problem bör professionella utforska hur den enskilde individen tänker och tror är möjligt att åstadkomma av egen kraft när det gäller hanterbarhet och utveckling i den egna vardagen. Det är de hälsosamma beteenden och åtaganden som individen har i sitt vardagliga liv som behöver värderas, förstärkas, tydliggöras och respekteras. Antonovsky (1979) som var sociolog med medicinsk inriktning förespråkade en tydligare salutogen-hälsoinriktad (fokusering på hälsan) orientering i sjukvården som en parallell till den traditionella patologifokuseringen. Han såg hälsa som ett alltid, men till varierande grad, närvarande självskattat tillstånd och menade att människan alltid strävar efter ett så bra välbefinnande som möjligt. Antonovsky menar inte att den medicinska behandlingen skall reduceras, utan han vill också föra upp andra hälsofrämjande åtgärder på dagordningen så att individen själv kan delta i beslut och åtgärder på ett aktivt sätt. Antonovsky utvecklade begreppet Sense of Coherence, känsla av sammanhang (KASAM). Enligt honom byggs en persons känsla av sammanhang upp under ungefärligen de första tjugofem åren och beskrivs som dennes övergripande förståelse för vad som är av betydelse, förmåga att hantera stressrelaterade händelser och till sist dennes motivation för engagemang och inlevelse i för individen viktiga frågor. Hjördis Björvell i läkartidningen (1999) att empowerment är en process genom vilken individer, samhällen och organisationer skaffar sig herravälde över sina liv. Empowerment har både en samhällelig och en psykologisk, individuell dimension. Båda måste vara i samklang för att den enskilde individen skall stärkas på bästa sätt. I praktiken handlar det om att bemyndiga individens förmåga, kraft, befogenhet och makt att vara med och besluta om och delta i sin egen utvecklings- och hälsoprocess framåt. När professionella arbetar till- 9

40 sammans med individen utifrån en empowerment-filosofi blir det naturligt att i någon mån släppa den traditionella patologifokuseringen (fokuseringen på de sjukliga förändringarna i kroppen) till förmån för ett mera hälsoinriktat tänkande. Individen har oftast en begränsad patologi- och anatomikunskap, men känner sitt hälsobeteende väl. Sammanfattningsvis så kan empowerment uppnås genom bekräftande möten mellan individ och professionella och genom utbildning. Honnörsorden för begreppet empowerment är samarbete, respekt, reflexion, tillåtelse, ömsesidighet, kraftöverföring och empati. Empowerment avser att kanalisera och förstärka individens inneboende kraft till förmån för ett aktivt deltagande och medbestämmande. 8. Metod för datainsamling Som huvudmetod för datainsamling och den kvalitativa forskningsintervjun har halvstrukturerade intervjuer genomförts. Kvale & Brinkman (2009) skriver att genom en kvalitativ forskningsintervju kommer kunskap att byggas samt att forskningsintervjun är en interpersonell situation, ett samtal mellan två personer om ett ämne av gemensamt intresse och att den halvstrukturerade livsvärldsintervjun söker få beskrivningar av intervjupersonens livsvärld i syfte att tolka de beskrivna fenomenens mening. Utifrån syftet och frågeställningarna har projekt Optimus valt intervju som datainsamlingsmetod som det bästa sättet att fånga upp deltagarnas uppfattningar. I jämförelse med enkät så anser vi att intervjun ger bättre förutsättningar för frågeställaren att utforska respondents svar. Intervjuguiden är en utgångspunkt samtidigt som det i själva intervjutillfället ges möjlighet att kunna ställa kompletterande utforskande frågor utifrån respondentens svar. En halvstrukturerad livsvärldsintervju söker förstå teman i den levda vardagsvärlden ur undersökningspersonens eget perspektiv, vilket passar väl in med undersökningens syfte. Intervjun är ett hantverk precis som Kvale et al (2009) skriver, behärskar intervjuaren tekniken kan hon koncentrera sig på ämnet och innehållet i intervjun. Själva hantverket är bl.a. att både kunna följa och att leda, men framförallt att kunna vara observant på vad som sägs. Att följa respondenten så att han/hon känner sig respekterad och sedd, att kunna ställa relevanta frågor på svar som ges, och därigenom kunna utforska intressanta delar och spår i samtalet kräver träning. Det föreligger både risker och fördelar med intervjuer i att intervjuaren kan leda/kontrollera diskussionen i en viss önskad riktning likväl som att diskussionen kan ta en oönskad riktning i förhållande till den tänkta frågeställningen. 8.1 Intervju & procedur Etiska överväganden baseras på de forskningsetiska principerna inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning utgivna av Vetenskapsrådet (2006), Regler och riktlinjer för forskning (humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning). Innan intervjuer ägde rum lämnades information till respondenterna om deras roll i undersökningen och om de villkor och inslag som rimligen kunde tänkas påverka deras villighet att medverka i den aktuella undersökningen. För att få kontakt med individer har projektet valt brev och telefon. Brev är formulerade så att varje individ får information om projektets syfte och att projektleda- 10

41 ren önskar individens hjälp för att stödinsatser för ungdomar kan bli mer meningsfulla och till större nytta. Syftet som anges är att utveckla gemensamma resurser för att bättre kunna möta och stödja de som har aktivitetsersättning. Brevet är ödmjukt formulerat med tydlighet vad gäller såväl sekretess och tystnadslöfte som valfrihet att delta (se bilaga 1 - Inbjudan). Möjlighet ges för återkoppling både via telefon och via mail. När individen fått avgöra var en intervju ska ske så väljs ofta Försäkringskassan, man säger att det är lätt att hitta dit och att man känner sig trygg där, vilket inneburit att de flesta intervjuer har skett på Försäkringskassan. Ett fåtal intervjuer har skett på ett bokat rum i Biblioteket. Och några intervjuer har skett över telefon. Här är bedömningen att det är bättre med en intervju via telefon än ingen alls, och att det är bättre med begränsade synpunkter än inga alls. 8.2 Intervjuguide Inför de semistrukturerade intervjuerna upprättades en intervjuguide (se bilaga 2 - Intervjuguide). Ambitionen var att skapa ett behagligt samtalsklimat där både intervjuare och respondent upplevde en god samarbetsallians. De frågor som ställdes utgår från ett lösningsfokuserat förhållningssätt vilket innebär respektfulla och öppna frågar som utforskar respondentens egna föreställningar, upplevelser och tolkningar. Exempel på frågor i intervjuguiden: Utifrån att vi sitter här - vad var det som gjorde att du valde att medverka i intervjun? Vad mer? Utifrån att du har aktivitetsersättning det stöd och den hjälp du erhållit så här långt- Vad har varit till hjälp för dig? Vad skulle du säga har varit mest till hjälp? Utifrån dina erfarenheter av aktivitetsersättning och vad det inneburit för dig- Vad skulle du se som värt att utveckla? Vad skulle bli annorlunda till följd av det? Vad mer? 8.3 Urval Den behovsgrupp som projekt Optimus vänder sig till är individer som har beslut om aktivitetsersättning och är bosatta i Västerås. Urvalet har avgränsats till de individer som haft beslut om aktivitetsersättning i minst ett år där försäkringskassan tillsammans med individen planeras och sammanställer en plan över vad som ska ske under tiden med aktivitetsersättning. Urvalet ska representera olika situationer som individer med aktivitetsersättning kan befinna sig i. De olika urvalsgrupperna beskrivs nedan, och benämns urvalsgrupper A, B, C och D. Ambitionen var att varje urvalsgrupp omfattar 15 individer (totalt 60 per- 11

42 soner). Bestämning av de olika urvalsgrupperna och antal respondenter har skett i samråd med styrgruppen för projekt Optimus. Vid urval för intervjuer har även beaktats fördelning mellan kvinnor och män. Urvalsgrupp A - omfattar individer som är aktiva i det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, d.v.s. individer som redan deltar i någon form och omfattning av anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering. Urvalsgrupp B - omfattar individer som under perioden juli december 2016 fyller 30 år och därmed inte längre har rätt till aktivitetsersättning. Inom detta urval ryms t ex individer som söker sjukersättning. Sjukersättning kan beviljas i hel eller partiell omfattning, och kan givetvis kombineras med arbetssökande eller lönearbete i kompletterande omfattning. Vidare inom detta urval ryms även individer som inte har rätt till sjukersättning, och som kan ha möjlighet till sjukpenning i särskilda fall eller väljer andra vägar för sin försörjning. Urvalsgrupp C - omfattar individer som har biståndsbeslut av biståndshandläggare vid Västerås Stad, och som deltar i någon form av daglig verksamhet med placering på en praktik eller företagsplats med prognos för lönearbete på sikt. Kontakt har tagits med koordinator Anna Parnfelt vid Västerås stad för uppgift om vilka anordnare och vilka arbetskonsulenter som kan vara aktuella. I nästa steg har kontakt tagits med varje arbetskonsulent. Information har lämnats till arbetskonsulent om projekt Optimus och dess syfte. Arbetskonsulent har i sin tur informerat deltagare, ett skriftligt samtycke har använts när individ är intresserad att delta i projektet. Urvalsgrupp D - omfattar individer som av Försäkringskassan bedöms ha prognos för anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering och/eller annan förberedelse för arbete under beviljad period med aktivitetsersättning. Försäkringskassan grundar i dessa ärenden sin bedömning på uppgifter i det läkarutlåtande om hälsotillstånd som bifogats till ansökan. Under tid med aktivitetsersättning kan Försäkringskassans bedömning förändras, det beror på vad som sker kring individen. 8.4 Analys Forskningsintervjun är ett samtal om den mänskliga livsvärlden, där den muntliga diskursen förvandlas till texter som ska tolkas (Kvale et al, 2009). Hermeneutiken är alltså dubbelt relevant för intervjuforskning: först genom att kasta ljus över den dialog som skapar de intervju-texter som ska tolkas och sedan genom att klarlägga den process där intervjutexter tolkas, vilket kan återigen kan uppfattas som en dialog eller ett samtal med texten (Kvale et al, 2009). När det gäller analys av transkriberade texter har ett fenomenologisk hermeneutiskt förhållningssätt tillämpats i vilket man undersöker människors upplevelser genom intervjuer, naiv läsning, strukturanalys följt av jämförelser och helhetstolkning. Intresset riktas mot den levda erfarenheten (genom syftesfrågorna och intervjuguiden) och med det 12

43 undersökta fenomenet i fokus (Olsson & Sörensen, 2011). Analys av data tar sin utgångspunkt i de frågeställningar som är ställda i syftet för detta projekt. Analysen är en bearbetning av kvalitativ empiri i vilket vi utgått från en av de sju principer för hermeneutisk tolkning som (Kvale et al, 2009) redovisar. Den princip vi valt att utgå ifrån är att tolkningen av mening avslutas när man kommit fram till en god gestalt, till ett inre sammanhang av texten, utan logiska motsägelser. På motsvarande sätt upphör tolkningen av en intervju när meningarna i olika teman bildar rimliga mönster och ingår i en sammanhängande enhet. Efter transkriberingen har intervjuerna analyserats i en koncentrerad version, d v s en sammanfattning av det viktigaste som framkommit under intervjuerna. Denna meningskoncentrering innebär att transkriberingstexten koncentreras till en kortare sammanfattande text (Kvale et al, 2009). I resultatkapitlet är meningskoncentrationen av intervjusvaren kategoriserade och kopplade till ställda syftesfrågor. I analysprocessen har vi valt att dela upp data i tre olika kategorier enligt följande: Vad anser individer i behovsgruppen själva om vad som fungerar (är till hjälp)? Vad anser individer i behovsgruppen själva bör förändras (utvecklas)? Vad i gränsytorna runt individen fungerar väl (framgångsfaktorer)? 8.5 Lösningsfokus Utifrån att arbetsprocessen i projekt Optimus utgått och tillämpat ett lösningsfokuserat förhållningssätt så anser vi det relevant att rapporten innehåller en kort beskrivning av vad som kännetecknar det lösningsfokuserade förhållningssättet. Vad är det människor gör som medför att du känner dig bra till mods? Will Schutz (2001) forskning och utveckling av FIRO-teorin från 1950-talet, gör gällande att alla människor har behov av att känna sig betydelsefulla, kompetenta och omtyckta. I det vardagliga praktiska arbetet med människor påverkas resultatet av hur professionella lyckas med att skapa en bra plattform och samarbetsallians med individen/gruppen. Att professionella i sin yrkesutövning bidrar till att individen känner sig betydelsefull, kompetent och omtyckt är en fundamental och viktig framgångsfaktor i arbetet med behovsgruppen. Hur lyssnar vi, vad väljer vi ut och vad bygger vi vidare på i samtal med klienter (från behovsgruppen)? Hur förhåller vi oss till behovsgruppen (vilka förantaganden finns och hur påverkar de agendan)? Lösningsfokuserad korttidsterapi utvecklades under början av talet av Steve de Shazer och Insoo Kim Berg som arbetade med familjeterapi vid Brief Family Therapy Center (BFTC) i Milwaukee, USA. I lösningsfokus utgår man ifrån att problem och lösning inte behöver hänga ihop alls. De kan befinna sig i olika världar/paradigm. 13

44 Det lösningsfokuserade arbetssättet utgår ifrån följande fyra grundprinciper; Gör mer av det som fungerar! Om det inte fungerar: gör något annorlunda! Bevara det som är helt: om det inte är trasigt ha inte sönder det! Går det för långsamt: sänk farten! Harry Korman (2013) ger sin definition av Lösningsfokus så här Lösningsfokus är en dialogisk kompetensmodell där fokus är på klientens önskade framtid, tidigare framgångar och de styrkor och resurser hos klienten och i dennes nätverk som kan förklara tidigare framgångar. Klienter och behandlare samarbetar i dialoger för att tillsammans bygga lösningar, snarare än att utforska och lösa problem. Ett sätt att beskriva Lösningsfokus är genom PLUS-modellen av Mikael Hjert där P står för Plattformsarbete, L står för Lösningsscenario, U står för undantag och S står för steg framåt. Plattformsarbetet handlar om att bygga en samarbetsallians med klienten för att därigenom erhålla goda förutsättningar för samkonstruktion av lösningar som för klienten är tilltalande och genomförbara. I plattformen tydliggörs vad samtalet ska handla om (målet för samtalet), oftast utifrån frågeställningen om klientens egna förhoppningar om vad samtalet ska leda till. Lösningsscenariot kan liknas vid ett framtidsmoln i vilket samtalsledaren hjälper klienten (genom frågor) att formulera detaljerade beskrivningar av hur han/hon vill ha det (istället) och hur han/hon och andra (i sammanhanget) kommer att lägga märke till att förändring skett (tecken). Undantag betyder i lösningsfokus sådant som redan fungerar eller har fungerat tidigare och som kan vara användbart och till hjälp i arbetet med att skapa förändring/utveckling i riktning mot den önskvärda framtiden (hur man vill ha det istället). Det finns alltid tillfällen då problem eller bekymmer inte är lika påtagligt starka likväl som det alltid finns användbara styrkor, kompetenser, resurser och färdigheter att upptäcka och synliggöra. Steg syftar på att göra något som när det görs, är ett litet (ett mindre steg ökar sannolikheten att det faktiskt görs) steg i rätt riktning. Men det skulle också kunna syfta till det engelska signs (tecken), i den meningen att klienten ska hålla utkik och lägga märke till när bra saker händer t.ex. undantag, och då fundera på vilka faktorer som var viktiga och betydelsefulla för att just det där önskvärda undantaget ägde rum. Att planera för och se sig själv kunna ta små steg inom bara några dagar, och/eller att lägga märke till när saker fungerar bra (bättre), är faktorer som stödjer klientens hopp och tilltro till stegförflyttning framåt i den riktning klienten själv vill. 9. Resultat Ambitionen i projekt var att genomföra semistrukturerade intervjuer med 15 individer från respektive urvalsgrupp, totalt 60 individer. Den inbjudan till medverkan som skickats ut har varit den samma för alla urvalsgrupper. Antalet genomförda intervjuer blev mindre i antal än den initiala svarsfrekvensen, totalt genomfördes 34 intervjuer (57%). Det ofullständiga 14

45 antalet respondenter (i förhållande till ambitionen) har olika orsaker ex. sjukdom, att man ångrat sig eller att man ej varit kontaktbar. Vi har valt att redogöra för resultaten under tre av de frågeställningar som ställs i uppdraget; Vad anser individer i behovsgruppen själva om vad som fungerar (är till hjälp)? Vad anser individer i behovsgruppen själva bör förändras (utvecklas)? Vad i gränsytorna runt individen fungerar väl (framgångsfaktorer)? 9.1 Resultat A 13 intervjuer är genomförda inom urvalsgrupp A som omfattar individer som är aktiva i det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, d.v.s. individer som redan deltar i någon form och omfattning av anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering. Könsfördelningen är sex kvinnor och sju män. Vad anser individer i behovsgruppen själva om vad som fungerar (är till hjälp)? Bemötande och behandling av handläggare (professionella)- bekräftad, lyssnad och trodd på Jobba utan stress (hållbarhet över tid) att få processa det som sker Bli stöttad, få förklarat, få alternativ i rehabilitering få påverka och besluta själv genom att vara en delaktig i processen Ha en bra planering som ger stabilitet, struktur, tydliga ramar, rutiner Möjlighet till sysselsättning och sociala sammanhang Att få träffa samma läkare Att känna ett sammanhang (betydelse) Vad anser individer i behovsgruppen själva bör förändras (utvecklas)? Kontakten med psykiatrin (olika läkare, svarstider mm) Tydlig och rak information (och sedan kunna göra egna val) Möjligheten att kontakta handläggare (telefontider) Möjlighet till sysselsättning (praktik) och sociala sammanhang (motverka ensamhet) Utredningar vs individens egna förslag Att handläggningstider kortas generellt (ger vinster för all parter) Vad i gränsytorna runt individen fungerar väl (framgångsfaktorer)? Stor stöd med arbetsterapeut vid Arbetsförmedlingen Att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen lyssnar på vad individen vill/tänker Gemensam kartläggning Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen (blir tydligt) Möjligheter till olika typer av stöd (rehabiliteringsinsatser mm) Kurator på Habiliteringen i Västerås (stort stöd) Arbetslivsresurs (utredningar) Arbetscenter inom Västerås stad stöd i sysselsättning Malma gård stöd i sysselsättning och social utveckling 15

46 9.2 Resultat B Sju intervjuer är genomförda inom urvalsgrupp B som omfattar individer som under perioden juli december 2016 fyller 30 år och därmed inte längre har rätt till aktivitetsersättning. Inom detta urval ryms t ex individer som söker sjukersättning. Könsfördelningen är fyra kvinnor och tre män. Vad anser individer i behovsgruppen själva om vad som fungerar (är till hjälp)? Att få träffa samma läkare, psykolog och arbetsterapeut Bli stöttad, få förklarat, få alternativ i rehabilitering få påverka och besluta själv genom att vara en delaktig i processen Regelbundna personliga möten med handläggare (utöver telefonkontakt) Bemötande och behandling av handläggare (professionella)- bekräftad, lyssnad och trodd på Att samtalskontakter fungerar bra är stödjande (att tillit skapas) Ha en bra planering som ger stabilitet, struktur, tydliga ramar, rutiner Tydlig överlämning av Försäkringskassan till andra parter vid övergång till sjukersättning Vad anser individer i behovsgruppen själva bör förändras (utvecklas)? Kontakten med vård/psykiatri (olika läkare, långa svarstider mm) Bemötandet i det att inte behöva känna sig ifrågasatt Tydlighet i information mellan kundens gränsytor ex. arbetsförmåga Att handläggningstider kortas generellt (ger vinster för all parter) Vad i gränsytorna runt individen fungerar väl (framgångsfaktorer)? God man som sköter ekonomi Personalen vid Stentorpet beröms Att få träffa rätt psykolog Bemötandet hos handläggare på Försäkringskassan beröms Kommunpsykiatrin Accenten Västerås Stad stöd i praktik/arbetsträning SIUS arbetsförmedlingen stöd i anpassade arbetsuppgifter Biståndshandläggare för boende sysselsättning Västerås stad fungerat smidigt Boendestödjare framstår som mycket viktig part Förvaltares roll framstår som en viktig part i att brygga förtroendelänkar mellan gränsytor 9.3 Resultat C Sex intervjuer är genomförda inom urvalsgrupp C som omfattar individer som har biståndsbeslut av biståndshandläggare vid Västerås Stad, och som deltar i någon form av daglig verksamhet med placering på en praktik eller företagsplats med prognos för lönearbete på sikt. Könsfördelningen är tre kvinnor och tre män. Vad anser individer i behovsgruppen själva om vad som fungerar (är till hjälp)? Att få träffa samma läkare, psykolog och arbetsterapeut 16

47 Bli stöttad, få förklarat, få alternativ i rehabilitering få påverka och besluta själv genom att vara en delaktig i processen Regelbundna personliga möten med handläggare (utöver telefonkontakt) Bemötande och behandling av handläggare (professionella)- bekräftad, lyssnad och trodd på (känna sig på väg mot ett socialt sammanhang, bli vuxen=självkänsla) Ha en bra planering som ger stabilitet, struktur, tydliga ramar, rutiner Utredning av psykolog och arbetsterapeut ger nödvändiga svar (remiss) Anpassad praktikplats Vad anser individer i behovsgruppen själva bör förändras (utvecklas)? Kontakten med vård/psykiatri (olika läkare, långa svarstider mm) Bemötandet i det att inte behöva känna sig ifrågasatt Tydlighet i information mellan kundens gränsytor ex. arbetsförmåga, ekonomi Möjligheten att kontakta handläggare (telefontider) Att handläggningstider kortas generellt (ger vinster för all parter) Vad i gränsytorna runt individen fungerar väl (framgångsfaktorer)? Personalen vid Stentorpet beröms (aldrig dömd, känner sig sedd) Bra stöd av familjeläkaren MISA daglig verksamhet ger stöd och trygghet Hjälp och stöd av boendestödjare God man som bistår med ekonomisk hantering/planering 9.4 Resultat D Åtta intervjuer är genomförda inom urvalsgrupp D omfattar individer som av Försäkringskassan bedöms ha prognos för anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering och/eller annan förberedelse för arbete under beviljad period med aktivitetsersättning. Könsfördelningen är fyra kvinnor och fyra män. Vad anser individer i behovsgruppen själva om vad som fungerar (är till hjälp)? Att få träffa samma läkare, psykolog och arbetsterapeut Bli stöttad, få förklarat, få alternativ i rehabilitering få påverka och besluta själv genom att vara en delaktig i processen (bestämma själv) Regelbundna personliga möten med samma handläggare (utöver telefonkontakt) Bemötande och behandling av handläggare (professionella)- bekräftad, lyssnad och trodd på (känna sig behövd) Ha en bra planering som ger stabilitet, struktur, tydliga ramar, rutiner Tillgång till praktikplatser och aktiviteter Anpassad praktikplats Vad anser individer i behovsgruppen själva bör förändras (utvecklas)? Kontakten med vård/psykiatri (olika läkare, långa svarstider mm) Möjlighet till sysselsättning (praktik) och sociala sammanhang (motverka ensamhet) Att handläggningstider kortas generellt (ger vinster för all parter) Tillgång till psykolog och arbetsterapeut 17

48 Tydlig, samlad och anpassad information till kunden om olika möjligheter och alternativ Utveckla praktikplatser med arbetslivsinriktad rehabilitering för unga som saknar arbetslivserfarenhet ex. kom igång platser (stärka självkänslan) Möjligheten att kontakta handläggare (telefontider) Vad i gränsytorna runt individen fungerar väl (framgångsfaktorer)? Stort stöd av arbetskonsulent (LSS) att finna anpassade praktikplatser MISA daglig verksamhet ger stöd och trygghet (kontaktperson) Ätstörningsenheten mycket bra första samtal God man som bistår med ekonomisk hantering/planering 9.5 Exempel av analysspår från samtliga urvalsgrupper Ensamhet Flera respondenter säger att de spenderar sin mesta tid ensamma det framkommer i många av intervjuerna att man isolerar sig mer ju längre tiden går, att det upplevs svårare och svårare att ta och ha sociala kontakter, och det framgår att många har sina (ibland enda) kontakter med andra människor via internet. Struktur Flera respondenter säger att de saknar struktur och rutiner, och att de vill ha struktur och rutin men inte är kapabla att nå detta på egen hand. Framgår att många med framgång får och fått stöd i denna process av kommunens boendestödjare (biståndsbeslut). I den bästa av världar Ingen av de som fått frågan om hur de skulle se ut för dem i den bästa av världar har sagt att de vill ha det som nu. Flertalet säger att de vill ha ett arbete, några säger att de vill ha ett arbete på deltid. Flertalet säger också att de vill ha lön och kunna spara och resa, och ha ett vanligt liv med vänner och familj. Aktivitet Flera respondenter skulle gärna vara/delta i någon form av sysselsättning/riktad aktivitet, med valbara aktiviteter och möjlighet till flexibla tider (inom dagtid!) Kontakt Flera respondenter säger att de skulle föredra att handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kunde nås på telefontider, säger att det är svårt att vänta på återkoppling man hinner glömma sin fråga, och man säger också att det generellt är svårt att svara i telefonen. Möte med vården Många individer uppger att det är väldigt påfrestande med olika läkare vid varje besök främst inom psykiatrin. Att behöva upprepa sin historia vid varje nytt besök upplevs till viss del kränkande eftersom alla uppgifter redan är lämnade och finns i journalen att läsa, och till viss 18

49 del som ett slöseri med tid och resurser både patientens tid men främst vårdens/läkarens tid vilket upplevs vara direkt kopplat till vårdens kostnad. Individer nämner även att nya läkarkontakter hela tiden innebär att man som patient inte får chans att få/skapa tillit. Egen vilja Fler individer säger att all framgång och förändring måste viljas av dem själva annars så händer ingenting. Svarstider Många säger att det väldigt lång tid att få ersättning för kostnader som överenskommits relaterat aktiviteter (inom ramen för aktivitetsersättning). Man säger att väntan två tre veckor för t ex ett busskort eller träningskort tär på ekonomin. Många individer säger att det tar alldeles för lång tid för Försäkringskassan med beslut, och att fyra månader är galet lång tid när man inte vet hur det ska bli och väntar varje dag. Individer anser att handläggningstid vid Försäkringskassan för ansökan om aktivitetsersättning är alldeles för lång, och att ovetskapen om beslut (både om och när) skapar stor oro och stress. KASAM och bemötande I en intervju med ett ombud (förälder till kund) sägs att det tar tid med förändring för ungdomar med ADHD/Asperger problematik. Ombud menar att känslan att vara behövd trots mina problem och att se att jag kan klara saker trots mina problem är bärande för all kontakt och förändring. Vidare är det angeläget att individen får rutiner och struktur, och att individen kommer hemifrån, bort från hemmasittande och ensamhet. Ombud menar att det gör stor skillnad för individen att få vara sedd och behövd, och att ha något att göra en uppgift, och att bli bekräftad! I motsats till detta blir det istället ensamhet, man drar sig tillbaka, vänder på dygnet, känner sig utanför, känner sig misslyckad. Skillnaden märks i självkänsla och egenvärde. Skam Ombud anser att ungdomar skäms över att inte följa mallen och att det medför att de drar sig undan, inte tar sig ut därför och tappar struktur och rutiner. Det är den erfarenhet och uppfattning som ombudet har från egna barn och från deras kamrater. Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning kombinerad med medicinsk behandling och rehabilitering har betydelse relaterat förutsättningar för ett bättre mående. Det framkommer vid fler intervjuer att individer upplever oro och otrygghet i samband med ny ansökan om aktivitetsersättning när en period upphör. En kvinna född 1990 berättade att hon, när beslutet om aktivitetsersättning dröjde, mer och mer isolerade sig och spenderade mer tid vid sin dator, och att hon under denna ovissa ekonomi dragit på sig skulder genom att ta sms-lån. Att ha beslut om aktivitetsersättning innebär en förutsättning för ett vuxenliv, verklig trygghet med stabil ekonomi, kunna ha en egen bostad, bo tillsammans med någon, vara självständig! Allt detta gör att man mår bättre. Uttalat av man född

50 Gränsytor Fler synpunkter framkommer i intervjuer om betydelsen av boendestöd. Boendestöd söks vid biståndshandläggare och finns att få i fler olika former, allt från fysisk väckning på morgonen för att komma upp ur sängen och komma iväg till t ex praktik eller sysselsättning, till att vara ett stöd vid inköp av matvaror och tillagning av matlådor, att träna upp struktur i vardagen med tvätt, disk, städning till att ha ett stöd som följer med t ex på läkarbesök och möten med Försäkringskassan. 10. Ekonomiskt utfall Projekt Optimus Finsam 9.0 medel Budgeterade kostnader Utfall Personalkostnader Kr Kr Utbildning mm Kr -- Projektledarstöd Kr Kr Totalkostnad Kr Kr Finsam 9.0 medel utlyses under våren 2016 där möjligheten till att söka extra medel om max kr gavs. 11. Diskussion Ekonomi På Försäkringskassans hemsida finns information som säger att; Du får ditt beslut inom cirka 4 månader från att du ansökte. Förhoppningsvis har individen sökt aktivitetsersättning och lämnat läkarutlåtande om hälsotillstånd i god tid så glapp kan undvikas i utbetalningen, samtidigt som det finns många faktorer och situationer som kan påverka detta som ex. besökstid vid vården för att få ett nytt läkarutlåtande till sin ansökan. För individer i aktuell behovsgrupp så är fyra månader en lång tid. Långa svarstider och handläggningstider påverkar individens rehabiliteringsprocess negativt. Försäkringskassan kan aldrig ge ett förhandsbesked, man får vänta till beslutet är klart. Givet svar i genomförda intervjuer så är antagandet att individen kan bli försämrad och backa i sitt mående när det trasslar med ekonomin, oavsett orsaken till detta? Ett annat antagande är att individen inte hämtar ut sin dyra medicin när ekonomin är skör, vilket ger fler negativa effekter. Utifrån redovisade resultat framträder en koppling mellan den ekonomi som aktivitetsbidraget medför och starten av en rehabiliteringsprocess vars framgång i många delar är avhängig att ekonomin är stabil (om än låg) över tid. Förskjutningar, uteblivna ersättningar påverkar rehabiliteringsprocessen negativt och fördröjer individen utvecklingsprocess. Just ekonomin är avgörande för läkarbesök, transporter, olika aktiviteter och inte minst för självkänslan att kunna följa en plan som man själv varit del i att utforma. 20

51 Bemötande och kontakt Försäkringskassan ger på sin hemsida information om aktiviteter, på samma sida som information om ansökan. Där står det; När du har fått aktivitetsersättning får du en personlig handläggare. Tillsammans med din personliga handläggare tar ni fram en plan för vad du ska göra under tiden du får aktivitetsersättning. Det kan vara allt från hobbys och idrotter till mer arbetslivsinriktade aktiviteter. Det viktigaste är att det är aktiviteter som du mår bra av och som gör att du kommer närmare arbetsmarknaden. Att ha en plan som man själv har varit med och utformat förefaller vara till stor hjälp för individen. Det som framkommer i intervjuerna är även betydelsen av hur individen blir bemött och hur samarbetsalliansen byggs mellan den professionella och klient. Samtidigt som bemötandet har en stor betydelse för hur individen upplever tilltro, respekterad och lyssnad på så förefaller upplevelserna variera stort beroende på vem individen träffar. Här väcks tankar om ett mer sammanhållet system med en väl utvecklad och gemensam bemötande kultur som är till hjälp och stöd i rehabiliteringsprocessen. En av respondenterna skrev; jag hade turen att träffa rätt person. I det fallet gjorde just bemötandet stor skillnad för klienten som kände sig sedd och betrodd vilket förde hela processen framåt. Utifrån att den individuella planeringen är just individuell så föreligger behov av att regelbundet kunna få kontakt med och träffa sin handläggare som i sin tur kan bistå med att öppna dörrar till andra viktiga gränsytor allt för individens bästa intresse och utveckling under den tid han/hon har aktivitetsersättning. Det är av stor betydelse att kunna ha tät kontakt med de individer som startar en aktivitet, att stämma av hur det fungerar, om de är nöjda med valet av aktivitet, att bekräfta framgång och uppmuntra till fortsatt aktivitet samt stämma av hur individen ser sina möjligheter att öka i omfattning och/eller prova annan eller ytterligare en aktivitet. Praktik och aktivitet Vi har anledning att tro att fler individer skulle vara intresserade att prova/delta i t ex praktik som en aktivitet om det fanns ett utbud av olika praktikplatser att testa, och om individen tillsammans med sin handläggare fick göra ett studiebesök för att se hur det ser ut, vad man kan göra på praktiken och vilka som finns där kort sagt bilda sig en uppfattning om platsen och uppgiften. Troligen skulle detta vara en framgångsfaktor, särskilt om man betänker att de allra flesta som har aktivitetsersättning aldrig har etablerat sig på arbetsmarknaden och därmed inte har någon erfarenhet. Det skulle sannolikt också vara en framgångsfaktor för den som testar en praktikplats genom att den individen per automatik får rutiner, tider att passa visserligen individuella tider men ändå en start till förändring. Den som testar en praktikplats kan ta sig hemifrån med jämna intervaller, och med stor sannolikhet också att träffa andra människor. Av de svar som framkommit i denna undersökning kan man utläsa att en praktikplats ger möjlighet för individen att stärka sin självbild och sin självkänsla och att det finns en vinst i att kunna erbjuda individer en förberedelse innan själva praktiken. Det kan konstateras att det finns många fördelar med möjlighet till aktiviteter/sammanhang, nämner sociala kontakter, rutiner, strukturer, stärka sina intressen eller få nya intressen, vara en i gruppen, minska utanförskap och hemmasittande, tillgång till studiebesök, kanske få välja från en praktikbank, och ha något att göra, och både få bekräftelse vid främst närvaro men 21

52 även vid eventuell frånvaro. Som ett ombud uttryckte det i en intervju, det vore bra för individen att ha ett ställe att gå till, att få se/höra att någon blir glad när man kommer. Samma ombud sa ekonomin är oerhört avgörande för en ung person, man har egna krav på sig att klara sig själv och man skäms när det inte fungerar. Då är det väldigt svårt att ta egna initiativ, som att t ex hitta en aktivitet inom ramen för aktivitetsersättning och ännu svårare att själv våga ta kontakt för en praktikplats. Sammantaget framstår det som mycket betydelsefullt att få möjlighet att vistas i ett socialt sammanhang, ha en kontinuitet och en sysselsättning utan krav, för att få rutiner, träffa andra i samma ålder (viktigt!) och ha något att göra, att få en bra struktur på dagarna. Det skulle skapa bra framförhållning inför t ex praktikplats. Att vara i sysselsättning innebär också att dygnsrytmen blir bättre, och att man därmed är mer i fas och förberedd om/när Arbetsförmedlingen ringer och säger att det finns en praktikplats att besöka på tisdag nästa vecka. Förändring Olika individer har olika behov och olika kapacitet, och är även olika motiverade till någon form av aktivitet. Det är dock svårt att bortse från att någon form av aktivitet är viktig för att påbörja en förändring, en förändring som på längre sikt öppnar upp och tydliggör egna möjligheter och förmågor så att individen upplever framsteg och framgång och både ser sina möjligheter och är motiverad att själv medverka till och nå en förändring. En kommentar från ett ombud klargör dennes uppfattning, att individen skäms över att inte leva upp till de upplevda kraven och att ungdomar skäms över att inte följa mallen och att detta medför att de drar sig undan och inte tar sig ut och därför tappar de struktur och rutiner. Det är den erfarenhet och uppfattning som ombudet har från egna barn och från deras kamrater. Det är starka affekter som påverkar dessa unga individer. Just skam-affekten är ju den starkaste av alla, och om någon affekt bör undvikas så är det just denna (se bilaga 3 Rädsla & ångest). Att uppleva skam och skuld speglar vilka förväntningar som olika individer upplever sig ha på sig själva och på sina förmågor i relation till normsamhället. Vården Det framgår i flera av intervjuerna att många individer är missnöjda med läkarsituationen. Man saknar en egen stabil och återkommande läkar-/vård-kontakt, främst inom Psykiatrin. Många individer säger att de upplever en känsla av att läkarna (stafett) inte tar sig tid att läsa igenom journalen innan läkarbesöket sker, och att de ställer samma frågor som tidigare har besvarats fler gånger. Man lyfter fram synpunkter som det är inte lönt att betala, samma som sist och inget händer. Denna uppgivenhet över bemötandet och det faktiskt långa svars- och väntetider är inte till hjälp i rehabiliteringsprocessen tvärtom. Gränsytor Intressant är det samarbete som under 2016 har startat med utförarna Misa och Conexi inom daglig verksamhet vid Västerås stad. Det är en stegförflyttning från sysselsättning via praktik till egen försörjning i ett lönearbete. Samarbetet innebär att en individ som har beslut om aktivitetsersättning och biståndsbeslut om daglig verksamhet, och som genom praktik nått möjlighet till anställning med stöd från Arbetsförmedlingen parallellt med sin anställning, får 22

53 behålla sitt beslut om daglig verksamhet med syftet att behålla trygghet. Individen har kvar sin tidigare kontakt vid daglig verksamhet i liten omfattning i sex månader med möjlighet att förlänga kontakten i ytterligare sex månader. Detta för att möjliggöra en optimal trygghet i det stora steg som övergång till anställning innebär, och för att kunna konstatera att förändringen är stabil och hållbar över tid innan beslut om daglig verksamhet upphör. Individen ansöker vid Försäkringskassan att ha sin aktivitetsersättning vilande under tid med anställning. Detta upplägg ger olika positiva effekter; ökad/bättre självkänsla, självförtroende, hälsa, social förmåga och kompetens. Sammantaget finns då bättrade möjlighet att klara arbetspraktik, studier och komma i anställning. Betydelsefullt Aktivitetsersättning är ett bra och fungerande stöd för behovsgruppen. Samtidigt är det ur ett individperspektiv och inte minst ur ett samhällsperspektiv ytterst angeläget att utveckla förutsättningarna för att individens rehabiliteringsprocess skall få de bästa förutsättningar att nå framgång. I analys av inhämtad data så framträder betydelsen av ett kontinuerligt stöd över tid, en tydlig plan, tät uppföljning, ett metodiskt bemötande samt myndighetssamverkan med individens fokus i fokus som helt avgörande för ett lyckat utfall inom i vad som för individen är en rimlig tid. 23

54 12. Slutsats En av de övergripande frågeställningarna i uppdraget lyder; Vad bör/kan utvecklas och/eller göras annorlunda för att nå bättre utfall för individer med aktivitetsersättning? Frågans inriktning handlar om hur olika organiseringar, insatser och stöd kan utvecklas för att än bättre svara upp mot de behov som föreligger på individnivå. Inom det lösningsfokuserade förhållningssättet är utgångspunkten att every case is different vilket betyder att situationer, sammanhang och förutsättningar är individuella och ser olika ut. En tanke som uppstått i arbetet med detta uppdrag är det uttalade behovet av individuella lösningar, vilket är rådande utmaning för de samhällssystem som individerna i behovsgruppen möter. Oavsett hur den individuella rehabiliteringsplanen så framstår det personliga bemötandet som ytterst betydelsefullt för den individuella processen framåt. Enligt t ex Bordin (1994) eller Müssener (2009) är det personliga mötet och den professionelles förmåga att skapa en allians med deltagaren helt avgörande för utvecklingsprocessen framåt. För en framgångsrik återföring av hemmasittarna/personerna med aktivitetsersättning till någon form av yrkesliv bör metodik som Supported employment eller liknande användas. Det är i det personliga mötet som den professionelle stärker individens tilltro till sig själv och sammanhanget genom förhållningssätt/metodik som ex. lösningsfokus). Det kan det handla om att (se bilaga 3 Rädsla/Ångest): Motivera deltagare och väcka hopp om att förändring är möjligt Bistå i sökande efter möjliga arbetsplatser på orten, Supported employment. Ta kontakt med anhöriga för att stötta deltagare att omförhandla hem-situationen för att möjliggöra rehabilitering Analys av kvalifikationskraven för anställning Analys deltagares arbetsförmåga, kompetens och färdigheter. Matchning mellan praktik/arbete/chef och deltagare Utifrån denna rapports resultat så finns det goda skäl att utveckla den organisering och de insatser som omger individer i aktivitetsersättning. Det finns en uttalad oro hos berörda myndigheter i Västerås stad om den ökning av antal individer man ser inom behovsgruppen där en majoritet har någon form av psykiatrisk problematik. I ljuset av reell ökning av antalet individer med rehabiliteringsbehov ska också ses ett ökat behov av myndighetssamverkan och effektivisering av olika stöd och insatser runt varje individ. Aktivitetsersättning är ett bra och fungerande stöd för behovsgruppen. Samtidigt är det ur ett individperspektiv och inte minst ur ett samhällsperspektiv ytterst angeläget att utveckla förutsättningarna för att individens rehabiliteringsprocess skall få de bästa förutsättningar att nå framgång. I analys av inhämtad data så framträder betydelsen av ett kontinuerligt stöd över tid, en tydlig individuell plan, tät uppföljning, ett metodiskt bemötande 24

55 samt myndighetssamverkan med individens fokus i fokus som helt avgörande för ett lyckat utfall inom i vad som för individen är en rimlig tid Om samverkan På Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) hemsida står att ett samordningsförbund kan ses som en struktur för att få samverkan mellan myndigheterna att fungera över tid. Det innebär att verksamheten inte enbart bedrivs i form av tillfälliga projekt utan mer som en ordinarie samverkansverksamhet. God samverkan framstår som en betydelsefull och viktig framgångsfaktor för individer inom behovsgruppen. Samordnade möten, beslut och uppföljningar spar tid och resurser. Dessutom stärks samsyn kring hur man på bästa sätt kan ge individuellt och välgrundat stöd. Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle, utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114). Tydliga roller, tydlig kommunikation, tydligt mandat från respektive myndighet och medverkande part är till hjälp för individens stegförflyttning och utveckling framåt Om Implementering En viktig framgångsfaktor för implementering av nya metoder, arbetssätt och/eller organiseringar är att implementeringsstrategin finns med redan tidigt i planering av projekt och/eller start av verksamhet och att det finns en tydlig förankring hos berörda instanser. Socialstyrelsens har gett ut en skrift som med fördel kan användas i ett kommande eller pågående implementeringsarbete. Några av de framgångsfaktorer som redovisas i Socialstyrelsens handbok för en lyckad implementering är; Kompetens hos användarna, En stödjande organisation Ett effektivt ledarskap Tillsammans med metodtrohet skapar dessa faktorer bättre förutsättningar för att den nya metoden används som det är avsett. Därmed ökar sannolikheten att verksamheten kommer målgruppen/behovsgruppen till godo. 25

56 13. Referenslista Antonovsky A. (1979). Health, stress and coping. San Francisco: Jossey-Bass Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review, 84, No.2, Stanford University Bordin. ES. (1994) - The working alliance: Theory, research, and practice. Björvell, H. (1999). Patient empowerment målet är bättre hälsa och stärkt beslutanderätt. Läkartidningen, volym 96, nr 44 Björvell, H. (2001). Det räcker inte att le vackert. Artikel - Vårdforskning tidskrift Försäkringskassan. (2013). Socialförsäkringsrapport 2013:2. Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Goine, H. (2013). Tio år med aktivitetsersättning. En studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Socialförsäkringsrapport 2013:2. Försäkringskassan. Jackson, Z. P., McKergow, M. (2002). The Solution Focus The Simple Way to positive change. London: Nicholas Brealey Publishing. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur. Müssener, U. Svensson, T. & Söderberg, E. (2009). Vilken betydelse har positivt bemötande för återgång till arbete. Socialmedicinsk tidskrift. vol 86, nr 3. Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber Schutz, W. (2001). Den goda organisationen: The Human element. En modell för utveckling av människor, grupper och organisationer. Natur & Kultur Socialstyrelsen Artikelnr Om implementering ISBN Vetenskapsrådet (2006). Regler och riktlinjer för Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från: Nationella nätverket för samordningsförbund NNS och Kunskapsbanken Bilagor Bilaga 1 Inbjudan Bilaga 2 Intervjuguide Bilaga 3 Rädsla & Ångest 26

57 Optimus Optimalt resultat för kunder med funktionsnedsättning och aktivitetsersättning 27