Årsredovisning Foto: David Huynh. Den lilla banken med det stora hjärtat 1

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Foto: David Huynh Den lilla banken med det stora hjärtat 1

2 Årsredovisning för år 2013 Ordinarie sparbanksstämma med huvudmännen hålles tisdagen den 15 april 2014 kl på Hishults Nya Gästgivaregård. 2

3 Innehållsförteckning VD-kommentar 4 Förvaltningsberättelse 7 Nyckeltal 5 år i sammandrag 9 Resultat-/Balansräkningar 5 år i sammandrag 10 Resultaträkning 11 Balansräkning 12 Rapport över förändring i eget kapital 13 Kassaflödesanalys 14 Noter 15 Underskrift av styrelsen 43 Revisionsberättelse 44 Företagsstyrning 46 Sparbankens huvudmän 48 Sparbankens styrelse, revisorer och valberedning 49 3

4 Året som gått i banken och min tro om framtiden Tiden går, och vi lägger nu ännu ett år till bankens mångåriga historia. I år är det 130 år sedan banken 1884 startade sin verksamhet i Hishult och 110 år sedan verksamheten i Skånes Fagerhult tog sin början. Det känns smått fantastiskt att vi fortfarande står på egna ben, när nu Skåne blir två sparbanker fattigare genom bildandet av Sparbanken Skåne (tidigare Sparbanken 1826 och Färs & Frosta Sparbank) samt att Sparbanken Öresunds verksamhet övertas av Swedbank och den nybildade Sparbanken Skåne. Vi kan konstatera att kraven på banker blir hårdare både när det gäller styrning och ekonomisk stabilitet, och detta med all rätt. Som insättare och kund i en bank, ska man ju kunna känna sig trygg med att pengarna förvaltas väl och finns där att plocka ut när man behöver dem. Under 2013 ökade bankens affärsvolym med nära 6%, vilket vi är nöjda med efter några år då den stått ganska stilla. Såväl in- som utlåning ökade, men vi hade också hjälp av stigande börskurser, vilket påverkar värdet på kundernas innehav i fonder. Bankens rörelseresultat blev det genom tiderna bästa, bland annat till följd av att kreditförlusterna nu är nere på en acceptabel nivå. I vårt verksamhetsområde var 2013 ett riktigt tufft år, då två stora arbetsgivare i Skånes Fagerhult lade ner sina verksamheter. Vi ser ganska många privatpersoner med dålig återbetalningsförmåga och vi hoppas på en vändning i konjunkturen under 2014 så att fler arbetstillfällen kan erbjudas. I Hishult gläds vi åt att den nya skolan kommer stå klar under våren. Det känns som en liten garanti för att byn ska locka barnfamiljer både att stanna kvar och att flytta hit. Den trånga sektorn är avsaknaden av hyreslägenheter. Det finns många äldre människor som vill lämna över sina hus och trädgårdar till de unga familjerna, men då måste det finnas lägenheter för dem att flytta till. Någon som hade vågat satsa på att bygga några mindre lägenheter i Hishult hade välkomnats av byns innevånare. Vi ser även fram emot att det planerade trygghetsboendet vid skolan färdigställs under året. Vi fortsätter vårt proaktiva arbete med att bjuda in kunder till rådgivning i banken. Att ha ett gott försäkringsskydd vid t ex arbetslöshet eller att ha en liten sparad buffert på banken har väl aldrig känts så aktuellt som nu när kanske grannen blivit utan arbete. När vi nu har en dålig tillväxt i samhället och det låga ränteläget innebär ett försämrat räntenetto i banken, måste vi vårda de kunder vi har och göra affärer med dem som skapar mervärde både för kund och bank. På det sättet kan vi dels hålla nere kreditförlusterna och dels förhoppningsvis få nya kunder till banken, då vi får nöjda kunder som talar väl om oss. Efterfrågan på krediter var något högre under 2013 än under 2012 och vi har placerat bottenlån i egen portfölj för att minska ner på vårt stora likviditetsöverskott. Att hitta en acceptabel avkastning på vår likviditet utan att ta några risker är svårt, så det gäller att hitta en bra balans mellan in- och utlåning. Som liten bank är kompetensfrågan både gällande personal och styrelse av största vikt. Både under 2012, 2013 och 2014 har och kommer vi att ha några som är föräldralediga. Det är svårt att hitta vikarier med rådgivarkompetens, men hittills har det löst sig riktigt bra. I år går en av våra företagsrådgivare i förtidspension, och ersätts av en som tidigare arbetat mot privatmarknaden. Hon har många års bankerfarenhet, kan vår lokala marknad och har en gedigen ekonomiutbildning i botten, så vi tror det kommer fungera utmärkt. Nya regelverk gällande intern styrning och kontroll i bankerna gäller från den 1 april i år, och alla banker måste nu ha en policy för tillsättande av nya styrelseledamöter. Detta ställer stora krav på bankens valberedning och ofta måste man gå utanför den geografiska närheten för att hitta ledamöter som uppfyller kraven. Jag tror att man i en sparbankstyrelse som vår ska ha en mix av personer med lokal känsla och kännedom, och personer med djupare insikt i riskhantering och kreditbedömning. Tidigare har nog det senaste saknats i en del bankstyrelser, men det får heller inte bli så att vi på styrelsenivå helt tappar engagemanget för det lokala, då det är därför vi har ett berättigande på vår marknad. 4

5 2014 blir en utmaning när det gäller att hålla räntenettot uppe. Till skillnad mot många andra sparbanker är vi inga storägare i Swedbank, så en god aktieutdelning har för vår del inte samma betydelse som den har för andra. Vi har dock en strategi att varje år öka vårt innehav i Swedbank lite, så att sparbankskollektivet ska fortsätta vara en stark ägare med chans att påverka viktiga beslut, och för att vi alla anser att det är ett mycket givande samarbete. Vi ser med ödmjuk tillförsikt fram emot ett år där vi fortsätter att träffa kunder och prata sparande, försäkringar, amorteringar och annat som har med en sund och hållbar ekonomi att göra. Vi hoppas på en konjunkturvändning vilket skulle ha en positiv inverkan på arbetsmarknaden och köpkraften och som också på sikt innebär ett lite högre ränteläge. På kostnadssidan har vi investerat i uppfräschade banklokaler, vilket var välbehövligt. I övrigt håller vi igen på det mesta, men försöker synas i lite reklam för att få fler kunder att inse att det fortfarande finns små och personliga bankalternativ. Vi anser idag att vi har en tillfredsställande kapitalbuffert som klarar även ett tufft stressat scenario kommer vi att ytterligare förbättra vår ekonomiska ställning och vi kommer fortsätta att stötta det lokala närings- och föreningslivet. Vi vill att våra kunder ska ha en stor tilltro till banken som en stark och trygg samarbetspartner, och vi vill under 2014 hälsa många nya kunder välkomna till Den lilla banken med det Stora Hjärtat! Ett stort tack till kunder, personal, styrelse och huvudmän som alla bidrar till att vi kan ha en alldeles egen bank - för bygdens bästa! Hishult den 10 mars 2014 Christina Hartzell 5

6 Omvärld Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de stora ekonomier som överraskade. Mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxt-ekonomierna snarare var den omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår med 3,7 % uppräknat i årstakt en uppgång från 1,8 % halvåret före. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal Reserv (Fed) beslutade strax före jul att minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljarder dollar per månad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter varför inkommande data kommer att vara avgörande hur snabbt Fed kommer att minska obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande tillit både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9 % i december, nivåer som är väsentligt lägre än europeiska centralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under 2 %. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5 % till 0,25 % i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditetsåtgärder har diskuterats varför datautvecklingen under närtid kommer att vara avgörande för ECB:s nästkommande räntemöten. I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med 0,8 % i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) förbättrades under senare delen av året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bostadsinvesteringarna steg med 14 % i årstakt och det förutses en fortsatt stark ökning under 2014 på basis av att fler bostäder påbörjas. Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra länder. Det är framför allt lägre transportpriser och låga prishöjningar inom hotell & restaurang som pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen 0,1 % i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2 %. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken som i december sänkte sin styrränta från 1 % till 0,75 %, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana med en första räntehöjning under första kvartalet Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån. Under 2014 beräknas att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan 6

7 Styrelsen för Sparbanken Boken ( ), får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2013, bankens 110:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Sparbanken Boken är en egen bank med den geografiska huvudmarknaden i Örkelljunga och Laholms kommuner. Våra kunder är främst privatpersoner, småföretag, föreningar och organisationer. Tillsammans med dessa vill vi skapa trygga och starka relationer. Sparbanken Boken strävar efter att på våra orter tillhandahålla all den bankservice som våra kunder efterfrågar. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 8,8 mkr att jämföra med 7,3 mkr föregående år. Ökningen beror till största delen på minskade kreditförluster. Räntenettot uppgick till 18,4 mkr, vilket är en minskning med 1,5 mkr eller -7,5 % under året. Under år 2013 förändrades reporäntan från 1,00 % vid årets början till 0,75 %, vilket har påverkat bankens räntesättning av in- och utlåning. Erhållna utdelningar uppgick till 0,6 mkr och avser i huvudsak aktieinnehavet i Swedbank AB. Provisionsnettot uppgick till 6,2 mkr, vilket är en ökning med 0,4 mkr. Ökningen beror på ökade intäkter avseende betalningsförmedling, inlåningsprovisioner, värdepappersprovisioner och minskade provisionskostnader. Provisionsnettots andel av bankens totala intäkter utgör 23,3%. I Nettoresultat av finansiella transaktioner ingår såväl realiserade resultat som orealiserade värdeförändringar på finansiella instrument. För innevarande år blev nettot av finansiella transaktioner 0,8 mkr, samma som föregående år. Under året har vi sålt aktier i Swedbank AB och gjort en vinst på 0,2 mkr. Övriga rörelseintäkter utgör 0,7 mkr, och består bland annat av fastighetsintäkter. Rörelsekostnader exklusive kreditförluster uppgick till 16,0 mkr, en ökning med 1,7 mkr. Personalkostnader ökade med 1,2 mkr till 9,4 mkr. Kreditförluster netto har minskat under året och uppgår till 1,9 mkr. Av de bokförda kreditförlusterna utgör 5,9 mkr konstaterade kreditförluster varav 4,6 mkr reserverats tidigare. Sparbankens ställning Balansomslutningen uppgick vid 2013 års slut till 722,4 mkr, en ökning med 20,7 mkr eller 2,9 % under året. Inlåningen från allmänheten ökade med 11,3 mkr, eller 1,8 %, och uppgick vid årsskiftet till 628,9 mkr. Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB har vi för våra kunder förmedlat placeringar, med vid årsskiftet ett sammanlagt marknadsvärde om 270,5 mkr, en ökning med 53,9 mkr. Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 523,6 mkr, en ökning med 12,8 %. Av den totala utlåningen utgör 59,7 mkr räntebunden utlåning, varav 40,0 mkr är räntebundna mindre än ett år. Summan av till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Jordbrukskredit AB förmedlade krediter uppgick till 603,7 mkr, en minskning med 37,6 mkr eller 5,9 %. Vi har därmed mer utlåning som är förmedlad än vad banken har i egen portfölj. Sparbankens totala affärsvolym ökade under året med 5,5 % till mkr. Av detta utgör 976 mkr av till samarbetspartners förmedlade volymer. Genomsnittlig affärsvolym uppgick till mkr. Sparbanken hade vid årsskiftet placerat 99,5 mkr i räntebärande värdepapper. Under året har vi totalt sett ökat vårt innehav av Swedbankaktier och dessa utgör numera Swedbank A-aktier. Härutöver har sparbanken aktier i Sparbankernas Försäkring AB. Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. 7

8 Det sammanlagda beskattade egna kapitalet uppgår till 85,7 mkr. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av år 2013 uppgick till 1,98. Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag - nyckeltal samt Resultat- och balansräkningar 2009 till Sparbankens innehav av aktier i Swedbank AB Sparbanken äger A-aktier i Swedbank AB. Dessa aktier klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas och värderas till verkligt värde mot eget kapital och övrigt totalresultat. Sedan förvärvet av preferensaktierna har marknadskursen gått upp med 205 %. På bokslutsdagen värderades aktierna till kr 10,0 mkr, vilket innebär att bankens fond för verkligt värde uppgår till 6,7 mkr. Medelantalet anställda är 10 varav 9 i banktjänst. Samtliga rådgivare är certifierade och kompetensutveckling pågår löpande i banken. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Bankens principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen kommenteras i not 10. Förväntad framtida utveckling För år 2014 förväntar vi oss en fortsatt låg efterfrågan på krediter. Dock räknar vi med en viss utlåningsökning gällande bottenlån i egen portfölj. Inlåningen förväntas vara tämligen stabil. Vår strategi att bjuda in kunder till rådgivning fortsätter under 2014 och både gällande privat- och företagskunder ligger fokus på sparande, pension och försäkringar. Då volymerna inte beräknas öka nämnvärt budgeterar vi med ett räntenetto 2014 i nivå med eller något högre än Vi räknar med att provisionen från Swedbank Hypotek kommer att vara i nivå med 2013 och att intäkter från bland annat försäkringsförmedling kommer att öka något. Vi kommer att ha fortsatt strikt kostnadskontroll och vi budgeterar med ett resultat på 10,8 mkr före kreditförluster. Kreditförlusterna förväntas under 2014 inte överstiga 1 mkr. Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare information om de risker och osäkerhetsfaktorer som påverkar sparbankens verksamhet återfinns i not 3. Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör kr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden kr Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,98 (föregående år 2,19). Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 8

9 Fem år i sammandrag Volym Affärsvolym ultimo, tkr förändring under året, % 5,49-0,86-3,40 6,04 18,68 Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet 12,03 11,01 10,21 9,63 10,21 Beskattat eget kapital + 78,0 % (73,7 % t.o.m. år 2012) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot 1,98 2,19 1,83 1,63 1,33 Kapitalbas/Kapitalkrav Primärkapitalkvot 2,08 2,07 1,76 1,63 1,64 Primärkapital i % av riskvägda placeringar Resultat Placeringsmarginal 2,57 2,95 2,86 2,64 2,66 Räntenetto i % av medelbalansomslutning Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,26 1,31 1,21 1,24 1,44 Rörelseresultat/affärsvolym 0,42 0,35 0,31 0,11 0,38 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 8,38 7,27 7,09 2,52 8,66 Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster 0,60 0,53 0,58 0,65 0,66 Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster 0,67 0,73 0,74 0,92 0,74 Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar 1,85 2,22 1,74 3,06 0,90 Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå 0,40 1,04 0,73 1,27 0,47 Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) samt kreditgarantier Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

10 Resultat- och balansräkning, tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader 1) Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning per 31 december Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital ) Inkl avskrivningar på materiella tillgångar 10

11 Resultaträkning 1 januari 31 december, tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari 31 december, tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som har omförts till eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat Årets övrigt totaltresultat Årets totalresultat

12 Balansräkning per den 31 december, tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar 19 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 8 8 Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital 27 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 28 - Garantier Åtaganden 29 - Övriga åtaganden

13 Rapport över förändringar i eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Omvärderingar överförda till resultat- räkningen vid avyttring Årets resultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Omvärderingar överförda till resultat- räkningen vid avyttring Årets resultat Utgående eget kapital

14 Kassaflödesanalys 1 januari 31 december, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar på materiella tillgångar Kreditförluster (+/-) Inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning (-/+) av utlåning till allmänheten Ökning av inlåning från allmänheten Förändring av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa Utlåning till kreditinstitut Avgår skulder till kreditinstitut -8-8 Summa Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

15 Noter 1. Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Sparbanken Boken, organisationsnummer , som är sparbank med säte i Hishult. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Sparbanken tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 19 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 15 april De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 30). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se även not 31. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.(presentation av övrigt totaltresultat). Ändringen innebär att poster inom Övrigt totaltresultat har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan omföras till årets resultat. Jämförelsesiffrorna har rubricerats om enligt den nya uppställningen. 15

16 IFRS 13 Värdering till verkligt värde. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. De nya upplysningskraven framgår av not 30. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. - Räntekostnader inkluderar premie för insättningsgarantin, samt avgift till Stabiliseringsfonden Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. De har dock inte periodiserats över lånets löptid. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter och betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. 16

17 Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde via resultaträkningen - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar - Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser och andra förluster än kreditförluster. Ersättning till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Kortfristiga ersättningar En avsättning för vinstandelar redovisas när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådan betalning till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. 17

18 Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på utskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, räntebärande värdepapper samt obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Lånelöften redovisas ej i balansräkningen. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier i Swedbank AB samt onoterade aktier redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt 18

19 värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer Sparbanken till del angående följande förlusthändelser: a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp c) Beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Sparbanken utvärderar på individuell basis om ett nedskrivningsbelopp finns och om en kreditförlust ska redovisas. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning och anser därför inte att det föreligger något nedskrivningsbehov på gruppnivå. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens metod föra att fastställa dessa reserver är genom löpande utvärdering av lånestocken. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens 19

20 kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivningen direkt mot eget kapital. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificerats tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not 12 och 16. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och 20