En utvärderande studie av HVB-hemmet Kurön Hoppets ö av Johan Holmdahl

Transkript

1 En utvärderande studie av HVB-hemmet Kurön Hoppets ö av Johan Holmdahl

2 Författare: Johan Holmdahl Frälsningsarmén 202 ISBN Frälsningsarmén Högkvarteret, Programkontoret 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...5. Inledning...6. Syfte Metod och material Disposition Kurön en beskrivning av verksamheten Målgruppen Beläggningsstatistik och placeringstid Ledning och personal Finansiering och ekonomi Inskrivningsförfarande och individuella genomförandeplaner Regler och bestämmelser Målsättningar Vilken behandling erbjuds och finns tillgänglig Evidensbaserade och andra behandlingsinriktade insatser Eftervård Skola och sysselsättning Den kristna tron och dess aktiviteter Övriga fritidsaktiviteter Statistik över utskrivningar Personalens perspektiv Vad kännetecknar undersökningsgruppen? Vilka behov uppfattas brukarna ha? Om verksamhetens målsättning Att verksamheten bedrivs på en avskild ö Om verksamhetens stöd Om brukarna har tillräckligt att göra på verksamheten Om problem i personalgruppen Om kompetensutveckling och handledning Om samarbeten med Frälsningsarméns övriga verksamheter Om socialtjänsten Om verksamhetens regler och bestämmelser Om den kristna tron och dess aktiviteter...3 3

4 3.3 Sammanfattning av personalens perspektiv Brukarnas perspektiv Vad kännetecknar undersökningsgruppen? Om verksamhetens lokalisering och miljö Om verksamhetens personal Om behandlingen och det stöd som finns och erbjuds Om den kristna tron och dess aktiviteter Om verksamhetens regler och bestämmelser Om maten som serveras Om vad det finns att göra på verksamheten Känner sig brukarna trygga på verksamheten? Vad tycker brukarna om övriga brukare? Sammanfattning av brukarnas perspektiv Avslutande och sammanfattande diskussion Ett omfattande utbud av behandlingsinsatser Ett fungerande men icke färdigutvecklat kontaktmannaskap Ett visst missnöje med stödet kring myndighetskontakter och medicinutdelning En pågående uppbyggnad av utslussnings- och eftervårdsarbetet Kuröns miljö och isolerade läge Fullständig sysselsättning och fritidsaktivitet men ändå för lite? En aktiv kristen samvaro En engagerad men (splittrad) personalgrupp med ett gott bemötande Höga ambitioner med personalens utbildningsnivå och kompetens För lite undersköterskekompetens inom personalgruppen? Tydliga men för många och individuella regler För korta placeringstider och otillräcklig information...50 Litteraturförteckning

5 Sammanfattning I Sverige bedriver Frälsningsarmén ett antal olika slags boenden för personer i hemlöshet. Ett av dessa är Kuröns HVB-hem (hem för vård och boende). Det är den här verksamheten som föreliggande rapport behandlar. Det övergripande syftet med den här utvärderande studien är att beskriva och analysera verksamheten med särskilt fokus på dess organisering, arbetssätt, målsättningar och metoder men även brukarnas livssituation och behov, deras uppfattningar om personalen och den behandling och det stöd som tillhandahålls på verksamheten. Studien bygger på brukarnas och personalens perspektiv vilka samlats in med hjälp av enkäter kompletterat med kvalitativa intervjuer för personalen men även genomgång av olika verksamhetsdokument och tillhörande statistik. Det empiriska materialet består sammanlagt av 37 enkäter varav 8 är personalenkäter och 9 är brukarenkäter, en gruppintervju med verksamhetens tre kuratorer, ytterligare intervjuer med tre anställda, ett antal informella samtal med några anställda samt verksamhetsberättelser och likaså tillhörande statistik mellan De huvudsakliga resultaten är sammantaget mycket positiva även om det finns vissa kvalitetsmässiga brister och svagheter. Samtidigt är den behandling psykosocial behandling/stöd och läkemedelsbehandling som tillhandahålls och erbjuds brukarna under omfattande utveckling. Strävan är denna skall vara kunskapsbaserad, dvs. vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta kommer inte minst till uttryck genom att man nyanställt utbildad personal även om resultaten med personalen indikerar på en viss tveksamhet kring om den kompetensutveckling som erbjuds dem är tillräcklig. Ett omfattande utbud av behandlingsinsatser finns på verksamheten och detta uppfattas vara heltäckande för målgruppen utifrån personalens och brukarnas perspektiv. När det gäller verksamhetens kristna samvaro pekar resultaten också på att denna tillräcklig även om flertalet av den kristna personalen anser att tron bör synas mer. På verksamheten finns det dessutom en pågående uppbyggnad av ett utslussnings- och eftervårdsarbete. Resultatet indikerar att Frälsningsarmén lokala kårer bör visa ett större intresse och en större aktiv medverkan att delta i detta arbete. Resultatet visar också att brukarna har överlag en mycket god uppfattning av verksamheten, behandlingen, personalen och deras bemötande. Samma mönster återfinns generellt i resultatet med personalen även om det finns vissa problem inom personalgruppen genom olika grupperingar som representerar olika grundläggande förhållningssätt. Resultaten visar också på att verksamheten regler upplevs som tydliga av såväl personal som brukare, vilket är positivt. Däremot visar resultatet att en del av de anställda är av den uppfattningen att det finns för många regler. Hälften anser att nya regler kan uppkomma utifrån en personals uppfattning, vilket är negativt. Det kan sammanfattas med att olika regler gäller för olika brukare. Ytterligare brister och svagheter som utkristalliserats rör organisering av kontaktmannaskapet som är intimt förknippat med en del av personalens uppfattningar rörande brist på såväl tid och personalresurser. Resultatet visar dessutom finns det problem med stödet kring myndighetskontakter och medicinutdelning utifrån brukarnas perspektiv. Verksamheten lever också med att brukarnas placeringstider generellt är för korta för att dessa skall kunna få en adekvat behandling. Dessutom dras verksamheten med stora kostnader pga. av underhåll av fastigheter, fartygsverksamheten m.m. trots av man har en relativt god beläggning. Detta är ett bekymmer utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Nyckelord: Frälsningsarmén, hemlöshet, HVB-hem, beroende, missbruk. 5

6 . Inledning På Frälsningsarméns högkvarter, närmare bestämt programkontoret, inrättades från och med mars 200 en utredaretjänst. Arbetet innebär huvudsakligen att utföra en serie utvärderande studier av Frälsningsarméns verksamheter för människor i hemlöshet. Syftet med studierna är att bedöma vad det finns för styrkor och svagheter i verksamheterna med särskilt fokus på de senare. Verksamheterna kommer att granskas kritisk och olika metoder och analytiska verktyg kommer att användas. Resultaten kommer att relateras till vetenskaplig kunskap inom ämnesområdet och vidare kommer resultaten från varje utvärderande studie också att relateras till nästa i jämförande syfte, vilket innebär att kunskapen om verksamheterna ackumuleras för varje studie som genomförs. Dessutom kommer samtliga studier att mynna ut i en nationell handlingsplan för samtliga verksamheter som riktar sig till denna målgrupp. Utvärderingsdesignen och dess förfaringssätt kännetecknas av en renodlad empirisk analys. Avsikten är att ta fram adekvata underlag för att Frälsningsarmén skall få mer kunskap om sina verksamheter men även för att kunna säkerställa, vidareutveckla och höja kvaliteten på dessa. Med de utvärderande studierna finns således en tanke om att de skall fungera som styrmedel. Det här arbetet kan relateras till den debatt om det sociala arbetets praktik och ligger i linje med olika typer av kvalitetsarbete som förespråkas och som i varierande grad utförs inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och frivilliga organisationer. Inte minst inom socialtjänsten har det förts en debatt om att det är angeläget att man skall verka för en förstärkt kunskapsutveckling i anslutning till det praktiska sociala arbetet. Särskilt fokuseras kunskap kring olika insatser och deras metoder samt behov och krav på utvärdering, däribland inom hemlöshetsområdet (SOU 2008:8) och missbruksområdet (SOU 20:35). Centralt är begreppet evidensbaserade metoder. Det innebär att den kunskap som används och de insatser som görs skall vara baserade på forskningsresultat som visar på olika metoders effektivitet. En evidensbaserad praktik skall baseras på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. Samtidigt bör man notera att en evidensbaserad praktik är något som används oprecist, på olika sätt och utifrån skilda definitioner när det gäller socialt arbete i Sverige (Bergmark & Lundström 2006). Med en evidensbaserad praktik hänför man oftast också till kontrollerade effektstudier och utvärderingar som mäter olika metoders resultat. Att utföra den typen av studier av människobehandlande organisationer, dvs. organisationer som arbetar direkt med människor, är av flera skäl svårt, t.ex. att de kräver kontrollgrupper som inte får insatsen. Dessutom är de tämligen begränsade när det gäller vägledning av det sociala arbetets praktik. Det beror bl.a. på att resultaten är på gruppnivå och är därmed inte självklart giltiga på individnivå. Ingen enskild metod har dessutom visat sig vara den bästa för t.ex. missbrukare. Forskning pekar också på att evidensbaserade metoder inom missbrukarvården inte ger någon skillnad i utfall när dessa jämförs, däremot visar de på utfall i jämförelse om inga interventioner alls existerar. Vidare pekar studier (t.ex. Webb 200) på att det inte är metoden i sig som är den utslagsgivande faktorn utan relationen mellan den professionelle och brukaren. Det är inte heller säkert att professionella använder sig av vad som sägs vara de bäst effektiva metoderna utan agerar utifrån sin egen personliga erfarenhet och förståelse. Sammantaget är det befintliga kunskapsunderlaget av specifika metoder och deras evidens idag mycket begränsat. De utvärderande studierna av Frälsningsarméns verksamheter för människor i hemlöshet i Sverige kan också relateras till det Med effektstudier avses kortfattat utvärderingar som mäter insatsers och metoders resultat. För att mäta vilken effekt dessa har krävs företrädesvis metaanlyser, systematiska översikter av flera välgjorda experimentella studier eller åtminstone en relativt stor RCT-studie (Random Controll Trial) eller evidens från försök (experiment) som inte lever upp till kraven från RCT, dvs. matchade kontrollgrupper eller liknande. 6

7 forskningsarbete som äger rum inom Frälsningsarmén i England och Irland, vars intention är att årligen genomföra en undersökning om de mest utsattas behov (The Salvation Army 2008). Att Frälsningsarmén i Sverige har tillsatt en utredare för att se över deras verksamheter för människor i hemlöshet är ett steg mot ökad kunskap och den kvalitetsutveckling som idag förespråkas. Dessutom ligger det i linje med Frälsningsarméns egna rutiner för kvalitetsarbete, där det betonas både utvärdering och uppföljning av verksamheterna. Om vi specifikt ser till hemlöshet har det varit ett forskningsområde sedan länge och det har publicerats flera studier och liknande inom området, t.ex. om dess omfattning och karaktär, människor i hemlöshet livssituation, egenskaper, beteenden, hälsa och överlevnadsstrategier, men även samhällets ambitioner, hjälpsystem och försök att motverka hemlöshet och stödja människor i hemlöshet, om hemlöshetsdiskurser samt den stigmatisering som de upplever i olika sammanhang. Trots detta är kunskapen inte tillräcklig. Till exempel konstaterade Hemlöshetskommittén i början av 2000-talet i sitt delbetänkande (SOU 2000:4) att kunskapen om hemlöshetens orsaker och dynamik i hög grad var bristfälliga. Det framhölls att det funnits en svag relation mellan kunskapsutbildning och praktik när det gäller insatser mot hemlöshet. Dessutom konstaterades att det fanns för lite kunskap som kunnat vägleda insatserna och de problem man mött i praktiken på hemlöshetsområdet. Beijer (2007) har också senare i en kunskapsöversikt pekat på att större delen av insatserna mot hemlöshet bedrivs helt utan riktning och utvärdering. År 2007 inledde regeringen en nationell strategi mot hemlöshet, som löpte fram till Strategin har utvärderats och resultaten visar att de 23 lokala utvecklingsprojekt som ingått har kunnat visa på några konkreta resultat, t.ex. saknas det inom kommunerna kunskap om välfungerande insatser för hur hemlösheten skall bekämpas (Denvall et al 20). Det har däremot genomförts en rad genomarbetade förslag under senare år (t.ex. SOU 200:95, SOU 2005:88) men svårigheterna ligger i hur de här idéerna skall förverkligas (Denvall et al 20). Enligt Börjeson (2005) utgår den större delen av forskning kring människor i hemlöshet och deras situation från professionella, de hemlösa får sällan själva komma till tals. Själv har jag också framhållit att s.k. brukarstudier med personer i hemlöshet och som fått delge sina egna uppfattningar av specifika boendeinsatser och det stöd de fått där är väldigt få (Ingmarsson & Holmdahl 200). Dessutom är frågan om brukarperspektivet centralt i den pågående utvecklingen av en evidensbaserad praktik. En viktig evalueringsaspekt i de utvärderande studierna av Frälsningsarméns verksamheter för människor i hemlöshet är således att ha ett brukarperspektiv. Att de själva har fått göra sina röster hörda innebär också att de utvärderande studierna kan betecknas som brukarstudier. Vem som är en brukare kan definieras olika beroende på sammanhang. En gemensam nämnare enligt socialstyrelsen (2005) är att det handlar om personer som agerar servicemottagare eller användare inom den offentliga sektorn. I den här utvärderande studien utgörs brukarna av de personer som är inskrivna på HVB-hemmet Kurön. Således bidrar den här studien med ytterligare kunskap i ett annars begränsat forskningsområde. Avslutningsvis bör det sägas att det här är den femte utvärderingsrapporten av Frälsningsarméns verksamheter för människor i hemlöshet.. Syfte Det övergripande syftet med den här utvärderande studien är att beskriva och analysera Kurön och dess verksamhet. På verksamheten finns det två intressenter: personal och brukare. Studien bygger främst på deras respektive uppfattningar av verksamheten vilka samlats in med hjälp av olika metoder, främst enkäter för båda intressenterna kompletterat med kvalitativa intervjuer för 2 Sedan 2009 då hemlöshetsstrategin löpte ut finns inte någon fortsättning på det här arbetet på nationell nivå. 7

8 personalen. Dessutom bygger studien på dokument- och litteraturstudier. Utifrån intressenternas perspektiv vill jag öka förståelsen för hur man arbetar och vilka uppfattningar man har om Kurön. Studien syftar inte enbart till att beskriva verksamheten och dess innehåll utan också till att utifrån de olika perspektiven peka ut vilka styrkor respektive svagheter som finns med verksamheten. Därmed skall studien bidra med att ge de anställda och andra professionella inom Frälsningsarmén underlag för att utveckla och förbättra kvaliteten på verksamheten, något som slutligen även kan hjälpa brukarna. Särskilt fokus ligger på verksamhetens organisering, arbetssätt, målsättningar och metoder men även brukarnas livssituation och behov, deras uppfattningar om personalen och den behandling och det stöd som tillhandahålls på verksamheten. Dessutom har ett försök gjorts att belysa en del av de frågor kring verksamheten som är och varit aktuella centralt inom Frälsningsarmén. Resultaten som utkristalliserats har också relaterats och jämförts med andra resultat från liknande studier inom hemlöshetsområdet, inte minst tidigare studier av Frälsningsarméns verksamheter för hemlösa och i relation till de resultat som specifikt framkommit i en tidigare rapport av Kurön (Blomberg 2009)..2 Metod och material Den här utvärderande studien har genomförts med hjälp av flera metoder och bygger på flera olika typer av material. Dessa utgörs framför allt av enkäter men även intervjuer och genomgång av verksamhetsberättelser med tillhörande statistik. Två enkäter har använts, en personalenkät och en brukarenkät. Båda enkäterna inbegriper ett antal frågor med såväl öppna som slutna svarsalternativ men även ett antal påståenden. Innehållet i enkäterna har konstruerats mot bakgrund av Frälsningsarméns kvalitetshandböcker, resultat från tidigare utvärderande studier av Frälsningsarméns verksamheter som riktar sig till människor i hemlöshet (se Holmdahl 200, 20¹, 20², 202) och tidigare brukarstudier med människor som lever i hemlöshet (se Ingmarsson & Holmdahl 200). Ytterligare material som varit användbart vid konstruktionen av brukarenkäten är ASI 3 (Addiction Severity Index) och socialstyrelsens enkät för deras kartläggning av hemlösheten omfattning och karaktär Personalenkäten består av två delar. Den första delen syftar till att få en bild av personalgruppen och innehåller ett antal bakgrundsfrågor om t.ex. namn, kön, ålder, ursprung, utbildning, arbetslivserfarenhet, egen erfarenhet av missbruk/hemlöshet och religiositet. Den andra delen av enkäten består av frågor men även påståenden som studien särskilt syftar till att fokusera, t.ex. verksamhetens mål, regler, personal, behandling, stöd och hjälp, metoder och kristna miljö. Även brukarenkäten består av två delar. Den första delen som syftar till att få en beskrivning av brukarna, består i stort sett enbart av frågor med slutna svarsalternativ om ålder, ursprung, familj, tidigare boendesituation, religiositet, utbildnings- och yrkesbakgrund, tid i hemlöshet, fysisk hälsa samt alkohol- och narkotikaanvändning. Den andra delen består av påståenden varav vissa utgörs av sådana som studien särskilt syftar till att fokusera. Påståendena innefattar sådana om t.ex. verksamhetens lokalisering och miljö, kristna tro, mat, aktiviteter, regler, säkerhet, övriga gäster, personal samt behandling och stöd. Kortare kvalitativa intervjuer med några ur personalgruppen och några få informella samtal med några få anställda har också använts som ett komplement till personalenkäternas resultat och för att kunna ge en mer kvalitativ bild av dessa. Beträffande intervjuerna var dessa generellt riktade kring vissa specifika uppfattningar som de intervjuade gett uttryck för i enkäten. Urvalet av 3 ASI är en konstruerad intervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. ASI-intervjun fokuserar inte enbart missbruket utan beaktar även missbruksrelaterade problem av relevans för den enskilde och för vården. 8

9 personalen har också främst ägt rum utifrån enkäten. Ambitionen var att urvalet skulle vara så varierat möjligt. Olika karakteristika såsom kön, ålder, tjänstetitel, ursprung, religiositet och olika uppfattningar om verksamheten utgjorde kriterier för urval av intervjupersoner. Dessutom har dokumentstudier genomförts av verksamhetsberättelser och tillhörande statistik. Det empiriska materialet som samlades in för Kuröns verksamhet består sammanlagt av 37 enkäter varav 8 är personalenkäter och 9 är brukarenkäter, en gruppintervju med verksamhetens tre kuratorer, ytterligare intervjuer med tre anställda varav en ägde rum via telefon, ett antal informella samtal med några anställda, samt verksamhetsberättelser och likaså tillhörande statistik mellan Disposition Den här rapporten består av fem kapitel. I det här kapitlet, som utgör det första, har en kortfattad inledning till den utvärderande studien och dess syfte, metod och material presenterats. Därefter kommer ett andra kapitel som beskriver och ger läsaren en översiktlig bild av Kurön och dess verksamhet. Detta kapitel bygger på intervjuer och samtal med personal, verksamhetsberättelser och tillhörande statistik och annan dokumentation. Kapitel tre och fyra utgör studiens resultat avseende personalens och brukarnas uppfattningar om verksamheten. Dessa kapitlet bygger således på vad som framkommit i såväl personal- och brukarenkäterna som intervjuerna med personalen. Kapitel tre presenterar personalens perspektiv av verksamheten och kapitel fyra presenterar brukarnas perspektiv. I det femte och sista kapitlet förs en avslutande och sammanfattande diskussion utifrån en jämförelse mellan personalens och brukarnas perspektiv men även i förhållande till den tidigare studien av Kurön (se Blomberg 2009) och en del av de frågor kring verksamheten som är och varit aktuella centralt inom Frälsningsarmén. Här presenteras även ett antal slutsatser kring verksamhetens styrkor och svagheter. 9

10 2. Kurön en beskrivning av verksamheten Kurön är ett av Sveriges större HVB-hem 4 (hem för vård eller boende) med helinackordering. Verksamheten vänder sig till män, kvinnor och par, från 23 år med alkohol och andra typer av drogmissbruk. Flera befinner sig dessutom i hemlöshet och saknar bostad. 5 Idag finns det på verksamheten 63 platser varav 5 stycken är till för kvinnor men även par. De här två sistnämnda målgrupperna började man ta emot Verksamheten som är lokaliserad på en ö i Mälaren utanför Adelsö och Björkö startades av Frälsningsarmén 92 och som är dess huvudman och ägare. 6 Verksamheten utgörs idag av ett 20-tal byggnader och hus vid vattnet och bryggan där verksamhetens fartyg tar personal och brukarna till och från ön. Området kan beskrivas som ett slags pittoreskt och charmigt Bullerbyn med trähus och tillhörande trädgårdar och äppelträd. 7 Verksamheten befinner sig idag i en omfattande förändrings- och utvecklingsprocess och står inför stora utmaningar men även utvecklingsmöjligheter när det gäller dess innehåll men även beträffande renoveringar av fastigheter m.m. 2. Målgruppen Kuröns målgrupp är heterogen och består av män, kvinnor och par med olika bakgrund, erfarenheter och livshistorier. De är mantalsskrivna i flera olika kommuner, även om flertalet kommer från Stockholmsområdet. 8 Den gemensamma nämnaren är att brukarna har någon form av alkohol- eller annan drogproblematik. Utöver det här tillkommer eventuell psykiska funktionshinder 9, psykiska sjukdomar och somatiska sjukdomar. En del har s.k. samsjuklighet (dubbeldiagnos), dvs. att den enskilde individen både har ett missbruk/beroende och en psykiatrisk (eller somatisk) sjukdom (Socialstyrelsen 2009). En del brukare är också hemlösa och saknar bostad. Utifrån ett juridiskt perspektiv tar verksamheten emot placeringar enligt SoL (Socialtjänstlagen) 4 kap. Det inbegriper att personer som inte själva kan tillgodose sina behov eller inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till ekonomiskt bistånd av socialnämnd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Vidare tar man emot placeringar enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) 27. Det inbegriper personer som behöver vård i annan form utanför LVM-hemmet. Dessutom tar man emot s.k. 34. Det inbegriper personer som behöver särskild noggrann tillsyn. 4 HVB är vanlig insats inom socialtjänsten för vård av personer med missbruk eller beroende och avser yrkesmässigt drivna hem inom myndighetens ansvarsområde som tar emot personer för vård eller behandling tillsammans med ett boende. 5 Socialstyrelsen (20) senaste definition av hemlöshet utgår från fyra hemlöshetssituationer: ) akut hemlöshet, 2) instititutionsvistelse och kategoriboende, 3) långsiktiga boendelösningar samt 4) eget ordnat kortsiktigt boende. Brukarna på Kurön ingår i situation 2, dvs. institutionsvistelse och kategoriboende. Den här situationen innebär att personen är intagen eller inskriven på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänsten, landstinget eller hos en privat vårdgivare, alternativt på HVB-hem eller SiS-institution (som tillhör Statens institutionsstyrelse). 6 Ön är 85 hektar stor och består av skogs- och åkermark. 7 Utöver brukarnas rum består en del av husen av t.ex. personalkontor, matsal, bostäder, växthus, skola m.m. 8 Kurön har riksintag och ramavtal med ett stort antal kommuner och nya ramtalsavhandlingar pågår kontinuerligt. 9 Ett funktionshinder innebär delvis eller total begränsning av en psykisk eller fysisk förmåga, t.ex. kognitiva nedsättningar och rörelsehinder. 0

11 2.2 Beläggningsstatistik och placeringstid På Kurön för man bl.a. statistik över verksamhetens beläggning, vilken följs upp både månadsoch årsvis. I diagram redovisas den sammanlagda beläggningen i procent för brukarna på verksamheten Diagram : Beläggningsstatistik i procent för Kurön Som framgår av diagram sjunker beläggningsnivån mellan för att därefter successivt stiga. Orsakerna till att beläggningen sjönk den här perioden är flera, t.ex. att kommunerna först och främst placerade sina klienter på sina egna institutioner och att öppenvården byggts ut mer och mer. Från 2008 och framåt ökar däremot beläggningen. Detta beror på att man från och med 2009 började ta emot kvinnor och par. Under 20 har verksamheten också haft en särskild hög beläggning, omkring 9 procent. Hur lång placeringstid och hur länge brukarna är inskrivna och vistas på Kurön skiftar avsevärt. Genomsnitt för placeringstiden ligger initialt på omkring två månader men ofta utökas placeringstiden ytterligare och majoriteten av brukare är inskrivna fyra till sex månader. Det bör också framkomma att det finns brukare som enbart är på verksamheten i två veckor till dem som varit där flera år. 2.3 Ledning och personal Högsta beslutande organ för Kurön är Frälsningsarméns ledningsråd. 0 På verksamheten finns det också en ledningsorganisation som består av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef. Dessa har också en ledningsgrupp som inkluderar några ur verksamhetens personalgrupp: ekonomiansvarige/receptionist, sjuksköterska, kaplan/pastor, internatföreståndare 2, husmor 3 och förste kurator. På verksamheten finns det personal dygnet runt och personalgruppen består av 0 Frälsningsarméns ledningsråd är organisationens högsta beslutande organ i Sverige och består av sex personer: den territoriella ledaren, chefssekreteraren, personalchefen, programchefen, förvaltningschefen och den biträdande förvaltningschefen. Arbetet som sjuksköterskan, som har beroende- och psykiatrikompetens, inbegriper bl.a. medicinansvar, göra medicindosetter och att göra bedömningar av brukarnas sjukdomstillstånd och omvårdnadsbehov. Arbetet kan också ske i samarbete med den konsulterande läkaren/psykiatrikern. 2 Internatföreståndarens arbetsuppgifter består huvudsakligen i att ansvara för själva boendet. 3 Husmorens arbetsuppgifter är bl.a. att samordna arbetet i köket och göra dess inköp.

12 28 personer som tillsammans har 26 heltidstjänster. 4 Av personalgruppen är 5 kvinnor och 3 män. Personalgruppen består, utöver redan nämnda, av ytterligare två kuratorer 5, sex behandlingsassistenter (vårdare) 6, fem verkmästare/arbetsledare, en speciallärare, fyra storköksassistenter, två skeppare/sjöbefälhavare och en chaufför. Vidare tillkommer två konsulter: en läkare/psykiatriker som är på verksamheten var 4:e dag och en handledare (psykolog) som är på verksamheten var 20:e dag. Dessutom finns det en sommarvikariepool för de anställda samt en särskild vikariepool för skepparna/sjöbefälhavarna. När det gäller personalgruppens utbildningsnivå är ambitionen att uppnå en generellt högre kompetens och utbildningsnivå som svarar mot kraven i missbruksutrednings förslag (se SOU 20:35) men även socialstyrelsens tillsynsenhets krav då kritik framförts på bl.a. grundutbildning för några få anställda. Ambitionen på Kurön är att samtliga nyanställda skall ha utbildning motsvarande minst tvåårig mental- eller underskötskeutbildning eller motsvarande behandlingsassistentutbildning. Under den senaste tiden har också ett antal konkreta förändringar genomförts i personalgruppen, t.ex. har två nyexaminerade socionomer med lång arbetslivserfarenhet anställts som kuratorer, en undersköterska har anställts som behandlingsassistent, fyra brukare på verksamheten har blivit lönebidragsanställda hantverkare/arbetsledare för fastighet (arbetsgruppen reparation och underhåll) och som däckpersonal på verksamhetens fartyg. Vidare har personalen deltagit i konferenser och utbildningar. Den personal som har lägst formell utbildning håller också på att kompetensutvecklas för att få formell kompetens. Dessutom har handledning av en extern handledare genomförts var tredje vecka för hela personalgruppen. Två anställda, kaplanen och en av kuratorerna, har också utbildats i Italien i familjeklubbsmetodiken. 2.4 Finansiering och ekonomi Kurön har en prekär ekonomisk situation. Verksamheten finansieras genom de ramavtal de har med flera kommuner. Priserna behöver däremot höjas successivt då de i skrivande stund ligger på en alltför låg ersättningsnivå i relation till branschens nivåer. Vidare har stora ekonomiska investeringar gjorts varav en del har haft karaktären av att vara löpande. Investeringar kommer fortsättnings att krävas på bl.a. fastigheter och tillhörande tekniska lösningar, fast egendom, transport 7 till och från ön. Bortser man från de här kostnaderna har verksamheten arbetat med ett högt kapacitetsutnyttjande och har också ett relativt gott ekonomiskt resultat. Investeringskostnader och löpande underhåll har dock medfört kraftiga och årliga budgetunderskott vilket inneburit att Frälsningsarmén fått gått in med extra finansiering. Även finansieringen av verksamhetens skola har ägt rum med ett visst tillskott av Frälsningsarméns folkhögskola som är dess huvudman. 4 Personal arbetstider är mellan klockan sju på morgonen och fram till klockan halv nio på kvällen. Därefter finns det personal som har sovande jour. Generellt råder det hög bemanning även under nätter och helger. Uppemot sju anställda kan finnas i tjänst. 5 Kuratorernas arbete har både administrativa och behandlande inslag. De förstnämnda utgörs bl.a. av kontakt med myndigheter och den sistnämnda utgörs bl.a. av motiverande samtal av terapeutisk karaktär, både enskilt och i grupp. 6 Det bör dock påpekas att några få behandlingsassistenter i skrivande stund inte har den formella kompetensen men att de håller på att få kompetensutveckling för detta. 7 Verksamheten är beroende av yrkesmässig sjötrafik för transport av både personal, brukare, gods, anhöriga, uppdragsgivare m.m. För detta äger och förvaltar verksamheten två stycken fartyg vilket också kräver två stycken heltidsanställda skeppare. Att driva en sjöfartsverksamhet kräver mycket stora ekonomiska investeringar och även stor administration och logistik. 2

13 2.5 Inskrivningsförfarande och individuella genomförandeplaner För att kunna bli inskriven och flytta in som brukare på Kurön krävs att uppdragsgivaren, dvs. kommunernas socialtjänster genomför en beställning och anger bl.a. tid för placering, kostnader och övriga detaljer. Det bör dock poängteras att uppdragsgivarna oftast inte skickar något placeringsbeslut eller uppdrag. Dialogen med socialtjänsten sker istället när den individuella genomförandeplanen upprättats och som reglerar överenskommelsen mellan uppdragsgivaren, brukaren och verksamheten. 8 Flera av dem som blir inskrivna på verksamheten har före inflytten genomgått fyra dagars av avgiftning. När brukaren kommer till verksamheten sker ett inskrivningsförfarande som kan sägas följa ett antal steg. Först äger ett mottagande av vederbörande och dennes bohag och grejor rum. Brukaren får då genomgå provtagning av såväl alkohol och andra droger. Därefter fyller man i en inskrivningsblankett som innehåller uppgifter om brukarens namn, personnummer m.m. och han eller hon tilldelas ett rum. När brukaren väl har landat, ungefär inom en vecka 9, sker ett möte med någon av kuratorerna som har ett s.k. inskrivningssamtal med brukaren. I det här samtalet använder sig kuratorerna av en mall och ett frågeformulär som syftar till att kartlägga personen och dennes situation här-och-nu. Detta frågeformulär innehåller flera livsområden i likhet med en ASIintervju. 20 Inskrivningssamtalet innehåller följande punkter: placering enligt SoL, bostad, utbildning/arbete, ekonomi, familjesituation, sociala relationer, fritid, fysisk/psykisk hälsa, missbruk, tidigare vårdinsatser, motivation, planering och övrigt. När det gäller verksamhetens utredning och dokumentation sker detta i ett eget utvecklat databaserat system som är godkänt av socialstyrelsen. En individuell genomförandeplan skall också upprättas tillsammans med brukaren där dennes egna önskemål och mål beaktas förutsatt att de är realistiska för uppdraget (se vidare avsnitt 5). Dessutom är de kopplade till den behandling och det stöd som finns tillgänglig och som erbjuds på Kurön. Målen varierar men handlar bl.a. om nykter- och drogfrihet, ekonomi, återknyta kontakten med anhöriga. Den individuella genomförandeplanen används sedan som ett redskap under placeringstiden med brukaren. Det bör poängteras att de individuella genomförandeplanerna är under utveckling och har tagits fram sedan socialstyrelsens tillsynsenhet riktat kritik på avsaknaden av sådana. Dessa planer skall styra och vägleda arbetet med den enskilde brukaren och utgörs av en planering som slutligen skall leda till utslussning. Frågor som rör t.ex. bostad, arbete och eftervård är centrala och sker i direkt samverkan med uppdragsgivaren och en del av Frälsningsarméns andra sociala verksamheter. 2.6 Regler och bestämmelser På Kurön finns det flera regler och bestämmelser som brukarna förbinder sig att följa under deras vistelse där. Om en brukare vägrar att följa dessa kan det leda till avvisning, dvs. att brukaren får lämna ön och komma tillbaka nästa dag, eller till utskrivning, dvs. att brukaren skrivs ut. Det är enbart två regler som leder till omedelbar utskrivning: våld eller hot om våld men även manipulerat urinprov. Övriga regler och bestämmelser utgörs av följande. När brukarna återkommer till ön, från att ha varit på fastlandet, skall deras bagage och ytterkläder visiteras vid begäran från den 8 När en brukare flyttar/skrivs ut ger verksamheten avslutningsvis en slutrapport till uppdragsgivaren om att man har fått det man beställt. 9 Under den första veckan bör också brukaren delta i samlingen ny på Kurön där det bl.a. ges information om hur verksamheten fungerar, om kamratföreningen, om arbetsgrupper, skolan m.m. 20 Det bör påpekas att Kurön erbjuder kommunerna ASI-utredningar, något som dock inte kommit igång vilket bl.a. kan bero på att dessa innebär ytterligare ekonomiska kostnader för kommunerna. Ambitionen är att i framtiden dock utföra ASI-utredningar på samtliga brukare som skrivs in på verksamheten. 3

14 personal som tar emot brukarna. Vidare skall all provtagning av brukarna göras enligt personalens anvisningar. Brukarna skall blåsa i alkometern och/eller lämna urinprov vid begäran. Vägran att blåsa i alkometer eller lämna urinprov betraktas som ett positivt resultat och medför generellt avvisning eftersom det råder nolltolerans på verksamheten. Emellanåt återfaller dock personalen till tiden innan regeln om nolltolerans och genomför individuella bedömningar om brukaren är lindrigt påverkad. Blir brukaren inte avvisad vid dessa tillfällen skall han eller hon vara i sitt rum. De rum som brukarna bor i får visiteras när personalen begär det. Likaså brevförsändelser och paket öppnas vid begäran tillsammans med personal. Vidare beslagtas och förverkas all alkohol och andra droger. Detsamma gäller pornografi och sexhjälpmedel. Inte heller är etablering av parrelationer/förhållanden tillåtna under vistelsen. Knivar och vapen tas om hand och återfås vid utskrivning. 2.7 Målsättningar Kuröns övergripande syfte är att utföra ett professionellt behandlingsarbete i enlighet med gällande lagstiftning, nationella riktlinjer, vetenskap och väl beprövad erfarenhet. Ändamålet är och har varit att bedriva vård och rehabilitering av personer med missbruks- och beroendeproblematik avseende alkohol och andra droger. Konkret innebär detta att hjälpa brukarna att bearbeta sitt alkohol- och drogberoende och finna utvägar ur detta. 2.8 Vilken behandling erbjuds och finns tillgänglig? På Kurön erbjuds behandling till brukarna. Denna består dels av s.k. underhållsbehandling, vilken kan sägas vara synonymt med läkemedelsbehandling, dels psykosocial behandling 2. Förenklat innebär läkemedelsbehandling farmakologisk behandling som syftar till att underlätta abstinensfasen och minska risken för återfall i missbruk (SOU 20:35). Förenklat innebär psykosocial behandling systematiska och teoretiskt grundade metoder som används för att hjälpa människor att komma ifrån sitt missbruk eller beroende och se konsekvenserna av ett fortsatt missbruk. Den senare behandlingen är dessutom inriktad mot den enskildes psykosociala livssituation samt avser påverka individens motivation, beteende, attityder, känslor och tankar (Ibid). Den behandling som ligger i fokus här är den psykosociala behandlingsformen. Innan vi går in på denna bör man dock säga något om läkemedelsbehandlingen. Denna genomförs av den anställda sjuksköterskan (och den konsulterande läkaren/psykiatrikern) som även bedriver sjukvård och ger rådgivning. 22 Den psykosociala behandlingen genomförs i en miljöterapeutisk tradition som för Kurön kortfattat innebär en organisationsform där behandlingen grovt sett innefattar fyra övergripande delar med tillhörande insatser. Fokus sätts på miljöns fysiska, sociala och psykologiska sidor med målet att utveckla och motivera brukarna. Konkret kan brukarna få stöd med t.ex. medicinsk omvårdnad och sin psykiska och fysiska hälsa, sin missbruks- och beroendeproblematik, sin sociala situation, kontakt med myndigheter och anhöriga, arbete, utbildning och försörjning, framtidsplanering och eftervård. 2 Det bör framkomma att psykosocial behandling betraktas som synonymt med psykosocialt stöd som förenklat innebär insatser som syftar till att stabilisera och vidmakthålla individens livssituation vid missbruk eller beroende. Det kan dels bestå av generella insatser, t.ex. kontaktperson, personligt ombud, försörjningsstöd, dels specifika insatser t.ex. att t.ex. stärka självkänslan, förebygga återfall och motivera, underlätta social samvaro och kamratstöd, organisera livet utan droger, boende- och sysselsättningsinsatser liksom mer generell social träning. 22 Brukarnas medicin hämtas på apoteket en gång i veckan till Kurön. En del av brukarna har själva hand om sina mediciner, t.ex. vid somatiska sjukdomar. Däremot får brukarna hämta antidepressiva mediciner och licenspreparat hos sjuksköterskan enbart vid bestämda tider. 4

15 Behandlingen kan sägas vara under en omfattande utveckling där man bl.a. tagit fasta på missbruksutredningens förslag för missbruks- och beroendevården samt socialstyrelsens tillsynsenhet råd och anvisningar. Den psykosociala behandlingens fyra delar är: evidensbaserade och andra behandlingsinriktade insatser, skola och sysselsättning, den kristna aktiviteter, och övriga fritidsaktiviteter. Dessa är alla integrerade delar av den behandling som ges och erbjuds till brukarna som således kan vara fullt sysselsatta från morgon till kväll om de så vill och önskar. Innan vi går in närmare på respektive del och dess insatser som delvis är överlappande bör det också tilläggas att det i behandlingsarbetet finns tre centrala komponenter: behandlingskollegiet, teamen och kontaktmannaskapet. Dessa beskrivs kortfattat nedan: Behandlingskollegiet Behandlingskollegiet består av verksamhetschefen, den biträdande verksamhetschefen, sjuksköterskan och de tre kuratorerna. Det är interkollegialt samarbete mellan dessa personer där de bl.a. informerar varandra och diskuterar de enskilda brukarna, deras mående och ärenden i övrigt för att få en helhetsbild över samtliga brukare. Teamen Personalen är indelade och arbetar i tre team med ett gemensamt ansvar för ett visst antal brukare. I varje team ingår bl.a. en kurator och ett antal kontaktpersoner som är informerade om de ingående brukarna. Sjuksköterskan ingår i samtliga team. Varje kurator är ansvarig för sitt team. Kontaktmannaskapet Man arbetar också utifrån ett kontaktmannaskap som innebär att varje brukare har en kontaktperson samt är kopplad till en given kurator. 23 De ur personalgruppen som är kontaktpersoner är samtliga sex behandlingsassistenter och ytterligare några anställda. Att vara kontaktperson innebär att man har huvudansvaret för ett antal brukare och deras välmående på verksamheten samt att se till att någon inte glöms bort och att de blir sedda. Det kan t.ex. handla om att stödja brukarna med att sköta sin hygien, tvätta, myndighetskontakter och följa med dem på resor från ön 24. Hur många brukare som man är kontaktperson för varierar. Kontaktpersonerna kan betraktas som kuratorernas förlängda arm ut i verksamheten och som är med brukarna i vardagen. Dessutom håller man på verksamheten s.k. storforum en gång i veckan eller var fjortonde dag. Storforumet är obligatoriskt och innebär ett möte där alla som vill kan komma med ris och ros och förslag till chefen eller biträdande verksamhetschefen, och där ny information från verksamheten kommuniceras. 23 De brukare som har en behandlingsassistent som kontaktperson har automatiskt även ytterligare en kontaktperson, nämligen den assistent som går motsatt vecka på schemat. 24 Om en brukare skall åka från ön tilldelas dem en grön lapp för att de skall kunna åka med båten. På denna står avgångstid och returtid. En del brukare har dock behov av stöd och hjälp när de skall åka från ön för att göra något ärende. Kontaktpersonens eller den personal/frivilligarbetare som följer med får då som arbetsuppgift något som kan liknas vid ledsagning, dvs. att brukaren får stöd att ta sig till och från aktiviteter på fastlandet. Anledningen till varför en brukare har behov av ledsagning är individuellt men beror på olika svårigheter som hindrar denne att själv genomföra aktiviteten. Svårigheterna kan t.ex. utgöras av svårigheter att själv åka kommunala färdmedel, rädslan för att återfalla i missbruk, minnessvårigheter eller att personer har LVM och inte får åka själv. 5

16 2.8. Evidensbaserade och övriga behandlingsinriktade insatser Som en del av den psykosociala behandlingen på Kurön bedrivs evidensbaserade och andra behandlingsinriktade insatser. Under senaste tiden har flera av dessa utvecklats och är ännu under utveckling. Dessutom har brukarna möjlighet att få akupunktur, energimassage 25 och taktil stimulering 26. Beträffande utvecklingen av de evidensbaserade och andra behandlingsinriktade insatserna har bl.a. missbruksutredningens förslag för missbruks- och beroendevården varit vägledande (se SOU 20:35). De här insatserna är individuellt anpassade och syftar till att kunna erbjuda bästa möjliga utveckling för brukarna. De bedrivs såväl enskilt som i grupp. Behandlingstiden varierar, från fyra veckor upp till över ett år. Utgångspunkten är ett holistiskt synsätt vilket förenklat innebär att man ser till helheten, dvs. att förstå hela brukaren, dennes handlingsförmåga och sätta alla dennes delar i ett sammanhang. Brukarens mål och handlingsförmåga är centralt utifrån vad han eller hon vill och därför är den individuella genomförandeplanen viktig för att brukaren skall känna sig delaktig i sin behandling. De evidensbaserade och andra behandlingsinriktade insatserna utgörs av: Återfallsprevention som bl.a. används vid behandlingar av missbruk av alkohol och andra droger. Insatsen syftar till att hjälpa människor att kunna leva nyktert och drogfritt och att göra eventuella återfall så korta och lindriga som möjligt. På Kurön genomförs insatsen i grupp en gång i veckan av den biträdande verksamhetschefen eller kaplanen. Visionen är att kuratorerna skall gå utbildning i insatsen och därefter bli ansvariga för den. MI-Samtal (motiverande intervjuer) som bl.a. används vid behandlingar av missbruk av alkohol och andra droger. Insatsen syftar till att hjälpa människor att förändra beteenden. På Kurön sägs all behandling vila på MI och konkret använder sig kuratorerna av MI-samtal såväl med enskilda brukare som i grupp. KBT (kognitiv beteendeterapi) inbegriper flera olika former av psykoterapier och används bl.a. för att behandla t.ex. missbruk. Insatsen går ut på att förändra människors tankar och känslor och därmed deras beteenden och lära in nya färdigheter som är bristfälliga. På Kurön används KBT av den biträdande verksamhetschefen i enskilda samtal med brukare i överenskommelse med placerande socialtjänst. ART (aggression replacement training) är ett beteendeträningsprogram som används för att träna människor som har beteendeproblem. Insatsen syftar bl.a. till att minska aggressivitet för att förhindra återfall i normbrytande beteende. På Kurön hålls ART av en av behandlingsassistenterna tre gånger varannan vecka i slutna grupper. AA- och NA-möten (anonyma alkoholister och anonyma narkomaner) genomförs på verksamheten såväl slutet som öppet med deltagare som kommer till verksamheten från andra AA-grupper. Mötena hålls dels av brukarna själva minst en gång i veckan. Tolvstegsprogrammet 25 Energimassage som också ibland benämns traditionell japansk massage syftar till att stimulera energiflödet i kroppen och används både i avslappnande och uppiggande syfte. 26 Taktil stimulering är en medveten och strukturerad lätt beröring som aktiverar huden och sinnesorganen. Det är sinnesträning och en metod som används i omsorg och träning för friskvård och hälsa men används också som en neuropsykologisk och neurofysiologisk behandlingsform, dvs. relationen mellan hjärnans funktioner och individens beteende samt nervsystemets funktioner. 6

17 utgår från att alkoholism och kemiskt beroende är en sjukdom som är behandlingsbar och som det går att tillfriskna från. Familjeklubbar fungerar på verksamheten både som en behandlingsinsats och som en del av utslussningen och eftervården. Det är en typ av självhjälpsgrupp och ett familjebaserat nätverksarbete som bygger på systemteori. Insatsen vänder sig både till den missbrukande individen och till personer i dennes närhet och syftar till att diskutera och försöka att hitta lösningar på missbruksproblemet och andra relaterade problem. Utgångspunkten är att finns det missbruksproblem i familjen så har hela familjen problem och samtliga är i behov av hjälp. I samarbete med Kurön hålls en familjeklubb på en av Frälsningsarméns lokala församlingar (templet i Stockholms innerstad) där flera familjer i samma grupp träffas tillsammans med en stödjande lärare, s.k. servant teacher. Denna hålls en kväll i veckan och leds av Kuröns kaplan. Såväl inskrivna som utskrivna, dvs. före detta brukare och deras anhöriga ingår i klubben. Ytterligare en familjeklubb har nyligen startat på Adelsö för brukare som är långtidsboende på Kurön. Denna hålls också en kväll i veckan utav en av kuratorerna Eftervård En mycket viktig del men som också är en ny del av behandlingen på Kurön är att brukarna skall erbjudas en effektiv utslussning och eftervård. Utslussning kan beskrivas som ett planerat upplägg av sista delen av placeringstiden på en institution samt först perioden i boende utanför institutionen (Pettersson 2009:4). Med eftervård avses fortsatt stöd i någon form efter behandlingsvistelsens slut (Ibid). För Kurön innebär det här att brukaren har möjlighet till helgvistelse på Kurön efter utskrivning men även att eftervården skall äga rum genom den behandlingsinriktade insatsen familjeklubbar. Ambition är att bygga upp en process av behandling och utslussning till självhjälpsgrupper, vilket konkret innebär att brukarna vid utskrivning skall ha möjlighet till kontakt med Frälsningsarméns lokala kårer, dvs. arméns lokala församlingar runt om i landet. I anslutning till de lokala kårerna skall det finnas familjeklubbar. Detta har redan påbörjats. Idag dag besöks Sundbybergs kår en onsdag i månaden, Sociala centret en söndag i månaden och Templets kår två gånger per termin. Därutöver besöks vissa gudstjänster i Svenska kyrkan på Adelsö Skola och sysselsättning Som en del av den psykosociala behandlingen på Kurön bedrivs också en vuxenskola med specialpedagogisk inriktning genom fristående folkhögskolekurser, t.ex. data. Huvudman är Frälsningsarméns folkhögskola i Ågesta. Utbildningen är individuellt anpassat och syftar till att kunna erbjuda bästa möjliga utveckling för den enskilde brukaren. Denna verksamhet är också under utveckling. Under 20 har man börjat föra in olika praktiska moment som en del av utbildningsverksamheten och planering och erbjudande av yrkesutbildningar har påbörjats. Ambitionen med dessa är att de skall leda till praktik och eventuell anställning. Yrkesutbildningar består av valfria hantverksyrken med inriktning mot sjöfart, jord och skogbruk samt trädgård och blomster. Under vistelsen och som en del av den psykosociala behandlingen på verksamheten har brukarna också arbetsträning som är frivillig att delta i och utifrån vad brukarna anser sig klara av och orka med. Samtidigt bör det poängteras att personalen ser brukarnas deltagande som näst intill obligatorisk då driften av verksamheten hänger på att flera vill arbeta. Dessutom kan var och en numera skräddarsy sin psykosociala behandling, där arbetsträning vid sidan om skola, samtalsgrupper m.fl. är de inslag som ingår i behandlingen. Brukarna får välja att bli placerade i 7

18 någon av de sex arbetsgrupper som finns tillgängliga på verksamheten och som har en personal som arbetsledare. Arbetsgrupperna utgörs av: köket, hemvård/städ, tvätteriet, trädgården, skog och jordbruket samt reparation och underhåll. Dessutom finns det möjlighet för brukarna att arbeta i kamratföreningens kiosk. Beträffande arbetsgrupperna fungerar dessa väldigt olika, t.ex. utför brukarna i hemvården/tvätteriet sitt arbete mer eller mindre självständigt medan brukarna i köket arbetar väldigt tät tillsammans Den kristna tron och dess aktiviteter Kuröns verksamhet har sin utgångspunkt i den kristna tron och en humanistisk grundsyn. Som en del av den psykosociala behandlingen för brukarna kan de, om de önskar, delta i verksamhetens kristna samvaro och aktiviteter. Förutom att en stor andel av personalen är kristen finns det även en kaplan (pastor), en tjänst som tillkom under 2008, som har huvudansvar för verksamhetens kristna aktiviteter. Den kristna tron kommer konkret till uttryck genom att brukarna erbjuds en kristen samvaro dels genom andliga möten, dvs. gudstjänster, andakter och sångstunder, dels genom livsåskådningsgrupper, dvs. andliga samtal och bibelsamtal. Samtliga av dessa är för brukarna frivilliga att delta i, med undantag av den morgonandakt som hålls varje vardagsmorgon och som är obligatorisk för både personal och brukare. På denna går man även igenom vad som sker under dagen på verksamheten. När det gäller såväl antalet andliga möten som antalet livsåskådningsgrupper för man på verksamheten statistik om detta. I diagram 2 redovisas det totala antalet andliga möten per år på Kurön mellan Diagram 2: Antal andliga möten per år på Kurön Som framgår av diagram 2 hade man sammanlagt 458 andliga möten Året därpå, dvs. 2006, sjönk antalet till 378 möten och åren därefter, fram till 2009, är antalet andliga möten relativt konstant. År 200 sjunker antal andliga möten åter och är nu nere på 299 stycken. Från 2005 är det en förminskning med omkring 33 procent. Året därefter, 20, har däremot en ökning ägt rum till 355 stycken. Studerar man däremot antalet genomförda tillfällen för livsåskådningsgrupperna på verksamheten framträder en motsatt tendens. Istället för att successivt sjunka som antalet andliga möten ovan visar resultatet på att livsåskådningsgrupperna ökar. I diagram 3 redovisas antalet genomförda tillfällen för livsåskådningsgrupperna på Kurön mellan

19 Diagram 3: Antal genomförda tillfällen för livsåskådningsgrupper på Kurön Som framgår av diagram 3 genomfördes 5 tillfällen för livsåskådningsgrupper Året därpå, dvs. 2008, sjönk antalet tillfällen till elva stycken. Därefter sker en successiv ökning, från elva stycken till 40 tillfällen under såväl 200 och Övriga fritidsaktiviteter Som en del av den psykosociala behandlingen finns det på Kurön också möjlighet till en mängd fritidsaktiviteter, såväl utomhus- som inomhusaktiviteter. De förstnämnda innefattar båtar och fiskeutrusning, minigolfbana, fotbollsplan och volleybollplan men även goda möjligheter till promenader och jogging. De sistnämnda innefattar bordtennis, skytte, dart, biljard och styrketräning. Flera av aktiviteterna arrangeras av den kamratförening som finns på Kurön och vars medlemskap 27 ger tillgång till flera av aktiviteterna. Föreningen har som huvudsyfte att ge guldkant åt fritiden på Kurön och består av både brukare och personal. Föreningen arrangerar olika slags tävlingar, filmvisningar, resor och utflykter, artistbesök, bingokvällar, har datorer, fiskegrejer, cyklar, båtar, prenumerationer och gym samt driver en kioskverksamhet för medlemmarna. Under sommaren anordnas också ett antal sommarresor i föreningens regi. Under 20 genomfördes t.ex. en sommarresa till Mariefred och Gripsholms slott och under vintern genomförde man en skidresa till Sälen. Under 20 har man också vid två tillfällen rest in till Stockholm för att gå på museum och teater. Utöver det har det t.ex. också under det senaste året funnits tre frivilligarbetare från Adelsö och som varit engagerade i Hantverkshuset på Kurön. De har även hållit i en matlagningskurs för intresserade brukare. Kontinuerliga studiebesök sker också på ön, bl.a. från olika kommuners socialtjänster, myndigheter, högskolor, folkhögskolor och besök från andra verksamheter inom Frälsningsarmén som riktar sig till människor i hemlöshet. 2.9 Statistisk över utskrivningar I diagram 4 redovisas antalet planerade och oplanerade utskrivningar från Kurön Med planerade utskrivningar avses att brukaren t.ex. flyttat vidare till eget eller annat adekvat boende 27 Som medlem har man möjlighet att delta i medlemsmöte som hålls varannan vecka och komma med förslag som kamratföreningens styrelse sedan hjälper till att genomföra. Således ingår det någon form av demokratiträning. 9

20 medan oplanerade utskrivningar avser att brukaren flyttat från verksamheten av andra orsaker, t.ex. återfall i missbruk. Diagram 4: Planerade och oplanerade utskrivningar från Kurön Planerade utskrivningar Oplane rade utskrivningar Som framgår av diagram 4 har 874 planerade utskrivningar ägt rum mellan Motsvarande siffra för oplanerade utskrivningar är 543. Nivån för planerade och oplanerade utskrivningar är relativt stadig mellan Därefter ökar de planerade utskrivningarna drastiskt, såsom de oplanerade utskrivningarna sjunker drastiskt. De planerade ökar från 6 till 98 stycken mellan , vilket motsvarar en ökning på omkring 4 procent. De oplanerade sjunker däremot från 02 till 25 mellan De här större förändringarna beror på reliabiliteten, dvs. noggrannheten i mätningarna av statistikföringen. Orsaken är att olika personal har fört statistiken. 20