Doktorand- barometern 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Doktorand- barometern 2014"

Transkript

1 Doktorandbarometern 2014

2 DOKTORANDBAROMETERN 2014 Innehåll sid Inledning Bakgrund Tidigare undersökningar Rapportens syfte och uppläggning 2. Metod Genomförande Undersökningsgruppen Resultatredovisning 3. Resultat Bakgrundsfrågor Nöjd Doktorand Index Forskarutbildningen i sin helhet 4. Analyser och jämförelser Tidigare års mätningar Övriga erfarenheter och doktorandernas villkor på HH Könsskillnader Bilaga 1 Redovisning av enkätens frågor (exklusive fritext) Bilaga 2 Åtgärdsplan Doktorandbarometern

3 DOKTORANDBAROMETERN

4 DOKTORANDBAROMETERN Inledning Bakgrund Högskolan i Halmstad (HH) har sedan 2010 rätt att utfärda doktorsexamen inom två områden: informationsteknologi och innovationsvetenskap utökades rättigheterna till att även gälla forskarutbildning inom ett tredje område: hälsa och livsstil. Det innebär att HH numera har egna doktorander 1 som bedriver sina forskarstudier helt inom ramen för högskolans egen verksamhet. Att erbjuda bra möjligheter till forskarutbildning, och rätt att utfärda examina, är och har varit högt prioriterade mål för högskolan och dess forskningsnämnder. Men även dessförinnan har pågående forskarutbildning varit en betydande angelägenhet inom högskolans verksamhet. HH har haft (och har naturligtvis fortfarande) doktorander som är verksamma i Halmstad, men inskrivna som forskarstuderande vid andra lärosäten. Sedan tidigare finns samverkansavtal ingångna med Örebro Universitet, Högskolan i Skövde och Högskolan i Jönköping avseende forskarutbildning i olika ämnen. Därtill har det även tidigare bedrivits handledning och givits kurser på forskarutbildningsnivå vid HH. Mot ovanstående bakgrund är det naturligtvis av stor vikt att högskolan kan erbjuda de doktorander som finns vid HH goda arbetsvillkor och en god kvalitet i forskarutbildningen. Den återkommande undersökningen Doktorandbarometern (tidigare Doktorandspegeln) vid HH är ett led i det kvalitetsarbetet. Den senaste doktorandbarometern har genomförts i februari Syftet med undersökningen har varit att kartlägga upplevelser och erfarenheter av utbildningen, doktorandinflytande och delaktighet, rekrytering och antagning, samt studiemiljö. Resultatet från denna undersökning är det som presenteras och analyseras i föreliggande rapport. Tidigare undersökningar Den första Doktorandspegeln vid HH genomfördes 2004 av forskningsnämnderna som ett gemensamt projekt. Doktorandspegelns frågor hämtades till stor del från den riksomfattande undersökning av doktorandernas villkor som Högskoleverket genomfört och publicerade som Doktorandspegeln Högskoleverket vände sig i sin undersökning till ett urval av alla doktorander i Sverige, men det gick inte att särskilja uppgifter om Högskolan i Halmstads doktorander i den undersökningen. Alla doktorander som var verksamma i Halmstad var inskrivna vid annat lärosäte och redovisades som doktorander vid det lärosätet. De villkor som gäller för doktorander som finns vid lärosäten utan eget vetenskapsområde, som t.ex. HH före 2011, kan antas skilja sig från villkoren för de doktorander som är anställda, inskrivna och bedriver sin forskarutbildning vid samma lärosäte. Det kan gälla frågor som handledning, arbetsvillkor, anställningsförhållanden m.m., som kan få en annan innebörd om forskarutbildningen, åtminstone formellt, sker vid ett annat lärosäte än där man är anställd och där man bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Det var mot den bakgrunden som de två forskningsnämnderna 3 vid HH beslöt att genomföra en gemensam undersökning som vänder sig till de doktorander som finns i Halmstad i syfte att skapa ett underlag för bedömning av doktorandernas situation och om det fanns skäl att genomföra några förbättringsåtgärder. Doktorandspegeln 2004 visade också på ett antal skillnader mellan doktoranders situation inom FNHS och inom FNTN. Det visade sig t.ex. att många doktorander inom FNHS område var adjunkter som bedrev sin forskarutbildning på en mindre del av sin tid, vid sidan av sin huvudgärning som lärare. En stor del av handledning och kurser sköttes av det lärosäte där de var inskrivna och inte i Halmstad. För många doktorander inom FNTNs område var förhållandena de motsatta: de var anställda som dokto- 1 Med doktorander avses här, i enlighet med högskoleförordningens terminologi, alla de som är antagna till forskarutbildning, oavsett om de är anställda på doktorandtjänst eller på någon annan typ av tjänst. 2 Högskoleverket (2003). Doktorandspegeln 2003, Högskoleverkets rapportserie 2003:28 R. 3 Forskningsnämnden för Humaniora och samhällsvetenskap (FNHS) och Forskningsnämnden för Teknik och naturvetenskap (FNTN) slogs den 1 januari 2011 samman till en nämnd; Fakultetsnämnden (FN). Den senare har därefter, genom en sammanslagning med tidigare Utbildningsnämnden (UN) och Lärarutbildningsnämnden (LN), bildat nuvarande Forsknings- och utbildningsnämnden (FUN). 5

5 DOKTORANDBAROMETERN 2014 rander vid HH, arbetade främst med sin forskarutbildning, hade handledaren i Halmstad och bedrev huvuddelen av sin forskarutbildning vid HH. Resultatet av Doktorandspegeln 2004 pekade på att det fanns en del problem, t.ex. med handledningssituationen inom FNTNs område. Det medförde att FNTN genomförde ett antal förändringar; t.ex. beslöt man att inom FNTN bilda ett forskarutbildningsråd som bevakade forskarutbildningen och att alla doktorander ska ha en stödkommitté med disputerade forskare. Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet beslöt de två forskningsnämnderna att genomföra en ny gemensam undersökning under hösten Denna följdes sedermera upp av en ny doktorandspegel våren 2009, avseende förhållandena under hösten På samma sätt gjordes en ny uppföljning av dåvarande Fakultetsnämnden och Lärarutbildningsnämnden under vintern , vilken kom att benämnas Doktorandbarometern Syftet med föreliggande rapport är att beskriva och analysera resultatet från HH14, samt där det är möjligt göra jämförelser med tidigare års undersökningar. Eftersom upplägget för undersökningen 2014 skiljer sig avsevärt från Doktorandbarometern 2011 är det dock en mycket liten del av materialet som möjliggör exakta jämförelser. Rapporten har följande uppläggning: Efter denna inledning görs en kort metodgenomgång, främst redovisning av undersökningens genomförande, svarsfrekvens etc., samt principer för rapportens resultatredovisning. Därefter presenteras resultatet av årets doktorandbarometer, HH14, varpå resultatet analyseras och i någon mån jämförs med tidigare års undersökningar. I Bilaga 1 redovisas enkätens frågor och svarsfrekvenser för gruppen doktorander vid HH i sin helhet. Svaren på de två avslutande öppna frågorna redovisas av konfidentialitetsskäl inte i sin helhet. Rapportens syfte och uppläggning Den undersökning som presenteras i denna rapport, Doktorandbarometern 2014 (HH14), utgör fortsättningen på arbetet med att belysa doktorandernas situation på Högskolan i Halmstad. Undersökningen har genomförts av Forskningsoch utbildningsnämnden (FUN) och avser de förhållanden som gällde för doktoranderna på HH under

6 DOKTORANDBAROMETERN Metod Genomförande Doktorandbarometern 2014 genomfördes under perioden 6/2 20/ Ett med en länk till doktorandbarometern HH14 skickades den 6/ ut till de 92 personer på HH som enligt FUN var registrerade på forskarutbildning under Den första av tre påminnelser skickades ut den 13/2, den andra den 17/2 och den sista skickades ut den 19/ Efter den sista påminnelsen hade 63 doktorander påbörjat besvarandet av enkäten och 59 av dessa (64 %) hade fullföljt den. Undersökningsgruppen kan då konstateras bestå av 92 personer och de 59 personer som har besvarat enkäten utgör 64 %. Undersökningsgruppen Av dem som besvarade enkäten angav 23 att de var inskrivna på Högskolan i Halmstad, 7 på Göteborgs universitet, 6 på Örebro universitet, 5 på Chalmers tekniska högskola, 5 på Lunds universitet, 4 på Högskolan i Jönköping, 3 på Karolinska institutet, 2 på Linnéuniversitet och 1 på vardera Linköpings universitet, Malmö högskola, Uppsala universitet samt Åbo Vasa (Finland). Därutöver har 1 doktorand angett Annat lärosäte i Sverige. Av naturliga skäl (HH:s nyförvärvade forskarutbildningsrättigheter) är andelen egna doktorander väsentligt mycket större i HH14 än vid tidigare doktorandbarometrar. Bland HH:s egna doktorander som deltagit i undersökningen tillhör 13 forskarutbildningsområdet Informationsteknologi och 10 Innovationsvetenskap. 1 doktorand har angivit tillhörighet till forskarutbildningsområdet Hälsa och livsstil. På frågan om tillhörighet till forskningsmiljö svarade 21 doktorander att de tillhör Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), 19 Embedded and Intelligent Systems Research (EIS), 13 Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL), 3 Bio- och miljösystemforskning (BLESS), 3 Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL), samt 2 Maskinteknisk produktframtagning (MTEK). 41 doktorander svarade att de har bedrivit merparten av sin forskarutbildning vid HH, medan 13 angivit annat lärosäte. 6 doktorander säger sig ha bedrivit merparten av forskarutbildningen vid tillämpningsmiljö (exempelvis industri, sjukhus, skola och offentlig förvaltning). Resultatredovisning HH08 HH11 HH14 Antal svar Svarsfrekvens (%) Totalt antal doktorander TABELL 2.1. SVARSFREKVENSER I DOKTORANDSPEGELN 2008 (HH08), DOKTORAND- BAROMETERN 2011 (HH11) OCH DOKTORANDBAROMETERN 2014 (HH14). Den relativt låga svarsandelen och det begränsade antalet svar gör att alla resultat måste tolkas med stor försiktighet. När svarsandelarna är låga i en totalundersökning, vilket är fallet för HH08, HH11 och HH14, kan man ifrågasätta hur väl de svarande representerar gruppen doktoranderna som helhet. Några avancerade bortfallsanalyser för att belysa den frågan har inte gjorts. I de tabeller som redovisas används procent som redovisningsgrund, och vid beräkningen av de procentuella andelarna har internt bortfall inkluderats. En möjlig orsak till eventuellt internbortfall kan vara att de icke svarande doktoranderna inte har upplevt frågan som relevant för den egna situationen som forskarstuderande, och att det har saknats ett svarsalternativ där de har kunnat redovisa detta. Eftersom procent används som redovisningsgrund i den här rapporten bör det påpekas att det finns en skillnad mellan svaren på undersökningens mer allmänna frågor och de frågor (egentligen påståenden) som utgör grunden för beräkningen av ett s.k. Nöjd Doktorand Index (NDI). I det första fallet syftar procenttalen på hur stor andel av doktoranderna som har angett respektive svarsalternativ på den specifika frågan. I det senare fallet har doktoranderna i undersökningen ombetts att ta ställning till ett antal påståenden utifrån en 6-gradig skala, där 1 står för Instämmer inte alls och 6 för Instämmer helt. Nöjdhetsindexet (%) baseras på en uträkning av samtliga svar. Principen för beräkning av indexvärden för varje NDI-fråga/-påstående åskådliggörs i Tabell 2.2 nedan. Alla svar multipliceras med poängen för varje rad. I exemplet har 36 personer svarat Instämmer helt, vilket innebär 36 x 5 = 180 7

7 DOKTORANDBAROMETERN 2014 (svaren för Vet ej/ingen åsikt räknas inte med i indexet). Därefter adderas alla värden under Poäng x antal svar, vilket i det här exemplet blir Totalt antal svar är i det här fallet 546, vilket betyder att högsta möjliga värde blir 5 x 546 = 2730 (eftersom 5 är högsta möjliga poäng). Index beräknas sedan genom att den totala summan för denna fråga divideras med den maximala summan (om alla respondenter hade svarat Instämmer helt ), dvs. 1668/2730 = 61 %. Index för frågan i det här exemplet blir således 61 %. Svarsalternativ Poäng per alternativ Antal svar Poäng x antal svar 1. Instämmer inte alls Instämmer helt Vet ej/ingen åsikt TABELL 2.2. PRINCIPEN FÖR UTRÄKNING AV NÖJD DOKTORAND INDEX (NDI). KÄLLA: QUICKSEARCH. Resultatredovisningen, som görs i nästa kapitel, utgår från följande princip: Dels grupperas doktoranderna efter om de är inskrivna på HH:s egen forskarutbildning ( HHD ) eller vid ett annat lärosäte ( Annat ). Dels görs en gruppering efter huruvida doktoranderna har angivit att de bedriver merparten av sin forskarutbildning vid en tillämpningsmiljö ( Tillämp ) eller vid HH alternativt annat lärosäte ( Övriga ). Dels redovisas även siffrorna för två av HH:s egna forskarutbildningsområden: innovationsvetenskap ( IV ) respektive informationsteknologi ( IT ). 4 Gruppen HH14, slutligen, avser samtliga doktorander i undersökningen. 4 Då endast en doktorand i undersökningen har angett tillhörighet till det tredje (och ännu relativt nystartade) forskarutbildningsområdet, hälsa och livsstil, redovisas inte resultatet för detta område för sig självt på samma sätt som för de två andra. 8

8 DOKTORANDBAROMETERN Resultat Bakgrundsfrågor Doktorandbarometern 2014 (HH14) inleddes med ett antal bakgrundsfrågor. Några av dessa (tillhörighet till forskningsmiljö etc.) har redan redovisats i föregående kapitel. I detta avsnitt ges en översikt, för att ge en bild av doktoranderna i undersökningen. Av doktoranderna i HH14 är 43 % kvinnor och 57 % män. 16 % är 29 år eller yngre, 32 % mellan 30 och 39 år, 29 % mellan 40 och 49 år, och 23 % 50 år eller äldre. 75 % av doktoranderna i undersökningen svarade att de är gifta eller sambo. 46 % uppgav att de har barn under 18 år. I undersökningen svarade 57 % av doktoranderna att ingen av deras föräldrar har en examen från universitet/högskola eller högskoleutbildning på kandidatnivå. 27 % svarade att båda föräldrarna har en sådan examen. 12 % av doktoranderna i undersökningen uppgav att de deltagit i forskarutbildning innan de blev formellt antagna (s.k. skuggdoktorander ). De huvudsakliga anställningsformerna för doktoranderna i undersökningen är anställning som doktorand (43 %) eller som adjunkt (27 %). 15 % svarade, på frågan om försörjningsform, att de har anställning utanför högskolan, med tid för egen forskning. Övriga doktorander hade annan typ av anställningsform eller finansiering. Aktivitetsgrad på forskarutbildning och omfattning av undervisning/institutionstjänstgöring redovisas i Tabell 3.1 och 3.2. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH % % % % TABELL 3.1. AKTIVITETSGRAD, HUR STOR DEL AV HELTID SOM ÄGNAS ÅT FORSKARUTBILDNING. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 0 % % Mer än 20 % TABELL 3.2. UNDERVISNING ELLER ANNAN INSTITUTIONSTJÄNSTGÖRING. Nöjd Doktorand Index En stor del av Doktorandbarometern 2014 utgörs av en serie frågor som tillsammans utgör grunden för ett Nöjd Doktorand Index (NDI). Doktoranderna i undersökningen har ombetts att ta ställning till ett antal påståenden utifrån en 6-gradig skala, där 1 står för Instämmer inte alls och 6 för Instämmer helt. Nöjdhetsindexet (%) baseras på en uträkning av samtliga svar. Alla frågor har även haft alternativet Vet ej/ingen åsikt, men detta räknas inte med i nöjdhetsindexet. Ett medelvärde på 0-59 markerar lågt resultat, förbättringspotential, och godkänt resultat. NDI är uppdelat på följande fem indexområden: 1) Rekrytering och antagning, 2) Uppföljning, 3) Handledning, 4) Forskarutbildningens innehåll, samt 5) Studiemiljö. Dessa områden redovisas i varsitt avsnitt nedan, varefter en sammanfattning av nöjdhetsindexet som helhet görs. Indexområde 1: Rekrytering och antagning Det första indexområdet rör rekrytering och antagning till forskarutbildningen. De påståenden som doktoranderna har ombetts ta ställning till handlar om tillgång på information innan antagningen, förhandsinformation om forskarutbildningen etc. Resultaten redovisas i Tabell 3.3. I samband med frågorna/påståendena som utgör grund för det första indexområdet ställdes också frågan hur doktoranderna fick sin information om möjligheten att bli antagen till forskarutbildning. Som framgår av Tabell 3.4 är det ingen större skillnad mellan grupperna, utom i det avseendet att de doktorander som bedriver merparten av sin forskarutbildning vid en tillämpningsmiljö framför allt har fått sin information genom sin arbetsgivare eller sin yrkesutövning 5. 5 Den relativt stora andel som svarat annat på frågan anger huvudsakligen att de själva sökte information: jag frågade, var själv pådrivande, letade efter passande forskningsmiljö, egna kontakter etc. 9

9 DOKTORANDBAROMETERN 2014 Information hur gå tillväga för att bli antagen Information om målen innan forskarutbildningens start Bild av vad som förväntades redan vid antagning Stöd och stimulans från lärare på grundutbildningen Förhandsinformation om forskarutbildningen Inblick i rättigheter och skyldigheter före start Totalt för indexområde 1 Informerad av lärare på grundutbildningen Annons om doktorandanst. eller forskarutb. Informationsmaterial om forskarutb. vid lärosätet Information genom arbetsgivares kontakt med lärosätet Information genom yrkesutövning HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH TABELL 3.3. INDEXOMRÅDE 1: REKRYTERING OCH ANTAGNING. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH Annat TABELL 3.4. INFORMATION OM MÖJLIGHET ATT BLI ANTAGEN TILL FORSKARUTBILDNING. Indexområde 2: Uppföljning Det andra indexområdet rör uppföljning av forskarstudierna. De påståenden som doktoranderna har ombetts ta ställning till handlar om upprättande och uppföljning av den individuella studieplanen. Resultaten (som inte skiljer sig nämnvärt mellan de olika grupperna) redovisas i Tabell 3.5 nedan. I samband med påståendena som utgör grund för det andra indexområdet ställdes också frågan om den individuella studieplanen hade följts upp eller upprättats under de senaste 12 månaderna, vilket 91 % av doktoranderna svarade ja på. Delaktighet i upprättandet av individuell studieplan Uppföljning av individuell studieplan Studieplanen innehåller klara, tydliga mål Studieplanen ger stöd i forskarutbildningen Totalt för indexområde 2 HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH TABELL 3.5. INDEXOMRÅDE 2: UPPFÖLJNING. Indexområde 3: Handledning Det tredje indexområdet rör handledningen. De påståenden som doktoranderna har ombetts ta ställning till handlar om doktorandernas upplevelser av stöd, engagemang och intresse från handledarnas sida, möjlighet att arbeta självständigt etc. Resultaten redovisas i Tabell 3.6. I samband med frågorna/påståendena som utgör grund för det tredje indexområdet ställdes också frågor om handledningen. Resultatet av detta redovisas i nedanstående tre tabeller. Som framgår av dessa har en större andel av HH:s egna doktorander sina handledare i Halmstad än de som är inskrivna vid ett annat lärosäte. De förra säger sig också ha fått mer handledningstid under en månad än de senare, medan en större andel av doktoranderna vid andra lärosäten har upplevt brister i handledningen än doktoranderna vid HH:s egen forskarutbildning. Samtliga doktorander vid tillämpningsmiljö har sin huvudhandledare i Halmstad. 10

10 DOKTORANDBAROMETERN 2014 Handledaren/-na skapar engagemang och motivation Handledaren/-na visar intresse för forskarstudierna Nöjd med stöd från handledare Har kunnat arbeta självständigt Omfattningen av handledning motsvarar behovet Handledaren/-na ger klara besked om vad som förväntas Totalt för indexområde 3 Huvudhandledare vid HH Biträdande handledare vid HH Beroendesituation till handledare som känts besvärande Brister i handledning Övervägt att byta handledare HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH TABELL 3.6. INDEXOMRÅDE 3: HANDLEDNING. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH TABELL 3.7. ANDEL (%) DOKTORANDER SOM HAR HUVUDHANDLEDARE RESPEKTIVE BITRÄDANDE HANDLEDARE VID HH. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH timmar timmar TABELL 3.8. UPPSKATTAT ANTAL TIMMARS HANDLEDNING UNDER EN MÅNAD. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH TABELL 3.9. ANDEL (%) DOKTORANDER SOM SVARAT JA PÅ OVANSTÅENDE FRÅGOR. Indexområde 4: Forskarutbildningens innehåll Det fjärde indexområdet rör forskarutbildningens innehåll. Påståendena som doktoranderna har ombetts ta ställning till handlar om möjligheter till deltagande i vetenskapliga konferenser och seminarier, kontakter med det omgivande samhället, stöd i avhandlingsarbetet och utbudet av forskarutbildningskurser vid HH. Resultaten redovisas i Tabell 3.10 nedan. Värt att notera är det jämförelsevis mycket låga värdet (28 %) på frågan om man instämmer i påståendet att det finns tillräckligt med relevanta forskarkurser vid HH. När det gäller skillnader mellan HH:s egna doktorander och de inskrivna vid annat lärosäte kan noteras att de förra i högre grad instämmer på flera av påståendena (särskilt ifråga om kontakter med det omgivande samhället) timmar Möjlighet att presentera forskning vid konferenser Möjlighet att presentera forskning vid seminarier Samlat stöd i arbetet med licentiatuppsats/ avhandling Kontakter med det omgivande samhället Kvaliteten på seminarieverksamheten Kvaliteten på forskarutbildningskurserna Tillräckligt med relevanta forskarkurser vid HH Totalt för indexområde 4 HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH TABELL INDEXOMRÅDE 4: FORSKARUTBILDNINGENS INNEHÅLL. I samband med frågorna/påståendena som utgör grund för det fjärde indexområdet ställdes också frågor om doktorandernas deltagande i konferenser, publicering av egen forskning samt presentation av egen forskning vid seminarium, inom ramen för forskarutbildningen. Detta redovisas i nedanstående tre tabeller. Som framgår av tabellerna säger sig en ganska stor 11

11 DOKTORANDBAROMETERN 2014 andel av doktoranderna i HH14 ha deltagit i nationella och/ eller internationella konferenser, samt presenterat egen forskning vid seminarium. Som synes i Tabell 3.10 ovan instämde också doktoranderna, i synnerhet HH:s egna, i stor utsträckning att möjlighet finns till dessa aktiviteter. 63 % av doktoranderna i HH14 säger sig även ha publicerat egen forskning i nationella och/eller internationella sammanhang. Här bör framhållas de ganska låga siffrorna när det gäller doktorandernas uppfattning om sina möjligheter att kombinera privatliv och forskarstudier samt undervisning och forskarstudier. Det går även att se en viss skillnad mellan HH:s egna doktorander och de inskrivna vid annat lärosäte, där de senare i lägre grad än de förra instämmer i att det fungerar väl att kombinera privatliv respektive undervisning med forskarstudier. Ja, nationell Ja, internationell Ja, både nationell och internationell HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH Nej Ja, i nationella sammanhang Ja, i internationella sammanhang Ja, både nationella och internationella sammanhang TABELL DELTAGANDE I VETENSKAPLIGA KONFERENSER INOM RAMEN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH Nej TABELL PUBLICERING AV EGEN FORSKNING INOM RAMEN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 Ja Nej TABELL PRESENTATION AV EGEN FORSKNING VID SEMINARIUM INOM RAMEN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN. Indexområde 5: Studiemiljö Det femte indexområdet rör studiemiljön. De påståenden som doktoranderna har ombetts ta ställning till handlar om arbets- och utbildningsmiljön, upplevelsen av tillhörighet, kombinationen av privatliv och forskarstudier etc. Resultaten redovisas i Tabell Möjlighet att träffa andra doktorander vid HH Tillfreds med den fysiska arbetsmiljön Upplevt stöd från doktorandkollegor Känna sig som accepterad medlem av forskarkollektivet Utbildningsmiljön kreativ och innovationsdrivande Tillfreds med stödet från studierektor Egen forskning uppmärksammas i forskningsmiljön Förmåga att hantera stress i forskarutbildningen Kombinationen av privatliv och forskarstudier Kombinationen av undervisning och forskarstudier Totalt för indexområde 5 HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH TABELL INDEXOMRÅDE 5: STUDIEMILJÖ. 12

12 DOKTORANDBAROMETERN 2014 I samband med frågorna/påståendena som utgör grund för det femte indexområdet ställdes också ytterligare frågor om studiemiljön- och situationen. 58 % av doktoranderna svarade att de under forskarutbildningen har upplevt press/ stress som gett negativa erfarenheter. 86 % anger att de har erbjudits att delta i nätverk för doktorander vid HH. 63 % säger att de känner till studierektorns roll och funktion inom forskarutbildningen. 61 % svarar att de vet vart de ska vända sig angående konflikter och andra studiesociala problem. På frågan om man någon gång under forskarutbildning har upplevt sig bli diskriminerad svarar 86 % av doktoranderna nej. Bland de som säger sig ha upplevt diskriminering anges som orsaken kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller religion/trosuppfattning. På frågan om vem eller vilka man upplevt sig diskriminerad av svarar 75 % (av de som säger sig ha upplevt diskriminering) andra anställda vid högskolan. 12 % uppger andra doktorander vid högskolan och 12 % den egna handledaren vid högskolan. 38 % anger att den upplevda diskrimineringen skett i situationer utanför högskolan, men i rollen som doktorand 6. Nöjd Doktorand Index totalt NDI beräknas utifrån en sammanslagning av samtliga indexfrågor. Det totala indexvärdet för alla fem indexområdena ligger för HH14 på 68 %. Det betyder att totalt NDI för HH14 ligger på förbättringspotential, på gränsen till godkänt resultat. Totalt NDI för HH:s egna doktorander ligger något högre (71 %) än för doktorander inskrivna vid annat lärosäte (65 %). Uppdelat på HH:s egna forskarutbildningsområden ligger totalt NDI för innovationsvetenskap något högre (75 %) än för informationsteknologi (66 %). Varje indexområde har därefter sitt eget värde, vilket redovisas i Tabell 3.15 nedan. Som framgår får, i HH14, indexområdet Handledning högst medelvärde (78 %), medan området Rekrytering och antagning får lägst värde (59 %). HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH Uppföljning Rekrytering och antagning Handledning Forskarutbildningens innehåll Studiemiljö Totalt Index TABELL NDI - FÖRDELAT PÅ DE FEM DELOMRÅDENA. 6 Med tanke på redovisningen i procenttal bör det dock betonas att det rör sig om totalt 8 doktorander som säger sig ha upplevt sig diskriminerade. Det innebär att 12 % motsvarar 1 doktorand. Detta sagt utan att för den skull på något sätt nonchalera graden av allvar i de enskilda upplevelserna. 13

13 DOKTORANDBAROMETERN 2014 Forskarutbildningen i sin helhet I undersökningen ställdes även ett antal frågor om doktorandernas upplevelser av och inställning till forskarutbildningen i sin helhet. Doktoranderna ombads att på den 6-gradiga skalan ta ställning till påståendet Jag är tillfreds med min forskarutbildning så här långt. Medelvärdet för doktoranderna i undersökningen som helhet (HH14) blev 71 %. På frågan om kraven inom forskarutbildningen svarade 59 % av doktoranderna att de anser att kraven varken är för låga eller för höga. 17 % anser kraven vara för höga och 2 % alldeles för höga. 5 % menade att kraven var något för låga, medan 17 % sade sig inte ha någon uppfattning. Därutöver ställdes fyra frågor som handlar om samlade erfarenheter av forskarutbildningen, sett i backspegeln och i relation till framtiden. Resultatet för dessa frågor redovisas i de fyra tabellerna nedan. Sammantaget ger doktorandernas svar på frågorna intrycket av en överlag tämligen positiv erfarenhet av och inställning till forskarutbildningen. En stor andel (90 %) skulle definitivt eller förmodligen rekommendera sin forskarutbildning till andra. 89 % skulle definitivt eller förmodligen vilja fortsätta forska efter sin doktorsexamen och 73 % vilja arbeta vid HH. Det är också en stor andel (85 %) som säger att de definitivt eller förmodligen skulle ha påbörjat forskarutbildningen om valet hade skett nu. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 Definitivt Förmodligen Förmodligen inte Definitivt inte TABELL FORTSÄTTA FORSKA EFTER DOKTORSEXAMEN? HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 Definitivt Förmodligen Förmodligen inte Definitivt inte TABELL OM VALET SKULLE SKE NU SKULLE DU DÅ VÄLJA ATT PÅBÖRJA FORSKARUTBILDNINGEN? HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 Definitivt Förmodligen Förmodligen inte Definitivt inte TABELL JAG SKULLE REKOMMENDERA MIN FORSKARUTBILDNING TILL ANDRA. HHD Annat Tillämp Övr IV IT HH14 Definitivt Förmodligen Förmodligen inte Definitivt inte TABELL ARBETA VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD EFTER DOKTORSEXAMEN? 14

14 DOKTORANDBAROMETERN Analyser och jämförelser Tidigare års mätningar Vad som särskilt noterades när undersökningsresultatet från Doktorandbarometern 2011 (HH11) presenterades var dels att nästan hälften av doktoranderna i undersökningen sade sig ha upplevt press/stress i sin forskarutbildning som har gett negativa erfarenheter, och dels att en så pass stor andel som 80 % av doktoranderna i HH11 sade sig vilja arbeta vidare på HH efter avlagd doktorsexamen. Medan det förstnämnda av dåvarande Fakultetsnämnden sågs som något att förbättra, uppfattades det senare som ett tecken på att HH trots allt kan sägas erbjuda en tämligen god miljö för doktorander verksamma vid lärosätet. Dessa båda frågor tillhör de få som återkommer även i HH14. Vi kan konstatera att det även den här gången är en hög andel (73 %) som säger sig definitivt eller förmodligen vilja arbeta på HH efter doktorsexamen. Samtidigt fortsätter även andelen doktorander som säger sig ha upplevt press/stress som gett negativa erfarenheter att vara hög: 58 % i HH14 mot 47 % i HH11. Mot det senare kan sägas att en stor andel (85 %) även i HH14 säger att de definitivt eller förmodligen skulle ha påbörjat forskarutbildningen om valet hade skett nu (siffran i HH11 var 84 %). Det är svårt att göra några rättvisande jämförelser mellan HH14:s Nöjd Doktorand Index och frågorna i HH11 och tidigare mätningar. Vi kan åter notera att totalt NDI i HH14 hamnade på 68 %, vilket ligger på gränsen mellan förbättringspotential och godkänt resultat. I HH11 fick doktoranderna i undersökningen sätta ett sammanfattande betyg på sin forskarutbildning, där 9 % gav betyget Dåligt, 56 % Bra och 35 % Mycket bra. Det skulle kunna uppfattas som att doktoranderna som är verksamma vid HH, i stort och överlag, fortsätter att ha en övervägande positiv upplevelse och erfarenhet av sin situation även om det på vissa områden fortfarande finns sådant som behöver förbättras, vilket vi ska återkomma till i närmast följande avsnitt. Övriga erfarenheter och doktorandernas villkor på HH För att ge en något fördjupad bild till de kvantitativa resultat som har redovisats i föregående kapitel ska i detta avsnitt några undersökningsresultat av mer kvalitativ karaktär presenteras och diskuteras. I HH14 ställdes avslutningsvis två öppna frågor med möjlighet för doktoranderna själva att formulera synpunkter och idéer. Den första frågan löd: Vad tycker du utifrån dina erfarenheter att HH kan göra för att förbättra forskarutbildningen och villkoren för doktorander vid HH? Den andra frågan löd: Vilka övriga erfarenheter av att vara doktorand vill du lyfta fram? Den första frågan besvarades av 30 och den andra av 14 doktorander. I det följande presenteras en kort analys av svaren. Då liknande teman har tagits upp under de två olika frågorna presenteras endast en gemensam analys. De utdrag från svaren som presenteras nedan har, vid behov, underkastats vissa justeringar för att undvika möjligheten att identifiera de svarande. De teman som tas upp i svaren från HH14 liknar till stor del vad som framkom då (i princip) samma frågor ställdes till doktoranderna i HH08 och HH11. Svaren handlar också den här gången nästan uteslutande, antagligen beroende på den första frågans formulering, om de ramvillkor som kringgärdar doktoranderna på HH. Synpunkter på själva forskarutbildningens kvalitet och innehåll kommenteras nästan inte alls. En återkommande synpunkt, även den här gången, är upplevelsen av brist på sammanhang, känslan av att inte bli sedd eller uppskattad av organisationen, samt intrycket av att doktoranderna allt som oftast marginaliseras/osynliggörs inom högskolans verksamhet: Tjänsteplanerarna, studierektorer och verksamhetschefer måste få mer tid och kunskap känns som det bara är en pappersprodukt nu och pengar, pengar. Mer kreativitet, dynamik, träffar, mer verbal kommunikation, mer VI-känsla på HH. 15

15 DOKTORANDBAROMETERN 2014 Lagt mycket tid på att försöka hitta pengar (ansökningar) till det ena och det andra. Är väl under uppbyggnad i Halmstad kan bara bli bättre här. Ha bättre chefer som visar ngt intresse (menar ej sekt.chefer) som nu finns knappt ngn energi i luften TUNGT!!!!! En del kommentarer som ännu mer specifikt berör doktorandernas arbetssituation handlar om svårigheten att kombinera sina forskarstudier med undervisningsuppdrag: Svårt att kombinera med arbete som adjunkt eftersom detta arbete alltid går före. Man ska inte behöva jobba dag och natt för att göra ett gott jobb som doktorand. Ska vi undervisa är det bra med en gradvis övergång vi bör jobba i kluster! Minska undervisningstiden till förmån för forskning under åtminstone en kortare period för att få mer sammanhållen tid till reflektion. För att kunna producera ett material måste det finnas tid att få vara i tänkande utan att behöva avbryta med undervisning samtidigt, förödande för forskningsprocessen... Liksom i tidigare undersökningar (t.ex. HH11) påtalas behovet av att skapa sammanhang, gärna högskoleövergripande, för doktoranderna och forskarutbildningen på HH: Mer gemensamma aktiviteter för doktorander på alla sektioner skapa forum för att hjälpa/stötta och forska ihop trots olika sektionstillhörighet. Det behövs en spark i baken för att ta sig tid. Samla regelbundet alla doktorander oberoende av forskarmiljö. Skapa tvärprofessionella forskarutbildningskurser och doktorandseminarier. We need colleagues (other PhD students in the same area) around us to be able to discuss. I believe interaction increases the productivity. And definitely, the salary can be improved. Skulle önska att alla forskarmiljöerna träffades under gemensamma former men dock med parallella agendor. Varför ska någon stängas ute på en liten skola som denna? Kan man inte lära av varandra ändå? Mycket är gemensamt som metod och liknande. Även att kunna utbyta erfarenheter i rollen som doktorand. Det är inte doktoranderna som stänger ute, utan de forskare (docenter) som ansvarar för det övergripande projektet. Förutom behovet av sammanhang efterlyser några av doktoranderna i HH14 ett tydligare klargörande (för alla berörda parter) om doktorandernas rättigheter och skyldigheter, samt information om forskarutbildningens mål, innehåll och framtidsperspektiv: Vid antagning av nya doktorander så rekommenderar jag att ge dem tydliga punkter som beskriver vad som förväntas av dem. En arbetsbeskrivning hade varit väldigt bra att ha för doktorander, jag minns inte att jag fick en sådan när jag startade. Att organisationen (sektionschef, verksamhetschef, studierektor, forskningsmiljö mm) vet vad som gäller. Jag var tvungen att under lång tid själv betala resor till och från mina kurser pga att INGEN ville ta ansvar...detta har satt mig i en mkt besvärlig ekonomisk situation där jag behövt låna pengar av min familj för att ha råd att bedriva min forskarutbildning. Detta har lett till mkt stress som i sin tur har påverkat min hälsa! Okunskap om vad som gäller och doktoranders rättigheter är stora brister! The information in the website about the doctoral programs is very difficult to find, the process is not very clear. On the other hand, we don t have an annual report or information about the available courses for next term. Jag måste söka information och lägga mkt tid på att ge kunskap om hur saker bör fungera till ansvariga vilket tar tid från det jag borde fokusera på dvs forskningen och mina kurser. Det finns väldigt lite information om hur man tar sig vidare när doktorandutbildningen tar sig mot sitt slut. Givetvis är det upp till doktoranden att söka sig om efter arbete men jag tror att ge doktorander information om hur man kan ta sig vidare hade varit bra (vilket också ligger i HHs intresse för marknadsföring). Samtidigt lyfts även fram positiva erfarenheter av doktorandskapet och forskarutbildningen: Det är tufft att vara doktorand men också KUL och stimulerande. Roligt, utmanande och lärorikt!!! Samarbete med extern part och att få ynnesten att arbeta med mysterier riktiga problem, är ytterst engagerande. Svaren på de öppna frågorna måste naturligtvis bedömas efter sin egenart; de är uttryck för enskilda personers uppfattningar. Likväl tycks svaren harmoniera tämligen väl med det övriga (övergripande) resultatet från HH14. Överlag är doktoranderna som är verksamma vid HH positiva till forskarutbildningen och doktorandskapet i sig, men upplever ett behov av mer och bättre information, en ökad känsla av samhörighet och större möjligheter till kunskapsoch erfarenhetsutbyte, samt en arbetssituation som minskar risken för stress och svårigheter att kombinera forskarstudierna med andra åtaganden. Därtill framhålls även här behovet av fler forskarkurser vid HH. 16

16 DOKTORANDBAROMETERN 2014 Könsskillnader I en särskild analys har studerats huruvida det finns några väsentliga skillnader mellan de kvinnliga och manliga doktoranderna i undersökningen, avseende de förhållanden som har beskrivits tidigare. I likhet med tidigare års mätningar finns det i HH14 ganska få sådana skillnader. En av de skillnader som ändå kan noteras är att en avsevärt större andel av de manliga doktoranderna (55 %) är inskrivna på HH:s egen forskarutbildning jämfört med de kvinnliga doktoranderna i undersökningen (19 %). En lika stor andel av kvinnorna (19 %) är inskrivna vid Örebro universitet, och en nästan lika stor andel (15 %) vid Högskolan i Jönköping, dvs. vid lärosäten med vilka HH har samverkansavtal. En skillnad som fortfarande består (från bl.a. HH11) är att en större andel av männen (73 %) har sin huvudhandledare i Halmstad jämfört med de kvinnliga doktoranderna (60 %), även om det tidigare ganska stora gapet mellan grupperna, i det här avseendet, har minskat i HH14. Vad gäller biträdande handledare är skillnaden ännu större. Medan 70 % av de manliga doktoranderna har minst en biträdande handledare i Halmstad är motsvarande siffror för kvinnorna 48 %. De manliga doktoranderna säger sig också ha fått något mer handledningstid än de kvinnliga doktoranderna. När det gäller konflikter och studiesociala problem finns det några påtagliga skillnader i HH14. Bland de kvinnliga doktoranderna säger sig 25 % ha upplevt sig diskriminerade under forskarutbildningen, jämfört med 6 % bland männen. 32 % av kvinnorna säger sig även ha blivit särbehandlade eller kränkta under forskarutbildningen. Motsvarande siffror bland de manliga doktoranderna är 9 %. Angående press/stress under forskarutbildningen som har gett negativa erfarenheter säger sig 72 % av de kvinnliga doktoranderna ha upplevt detta, medan siffran bland de manliga doktoranderna är 47 %. På de avslutande frågorna som rör doktorandernas erfarenheter av forskarutbildningen i sin helhet (om man vill fortsätta forska efter doktorsexamen, skulle påbörja forskarutbildningen om valet hade skett nu, etc.) svarar de manliga doktoranderna något mer positivt än de kvinnliga. Det ska dock sägas att dessa skillnader likväl är relativt små. 17

17 Bilaga 1 Redovisning av enkätens frågor

18

19

20

DOKTORANDSPEGEL HH 2004

DOKTORANDSPEGEL HH 2004 DOKTORANDSPEGEL HH 2004 Högskoleverket genomför regelbundet en undersökning av doktoranders villkor, den så kallade Doktorandspegeln. I den undersökningen särredovisas inte de doktorander som finns knutna

Läs mer

Doktorandspegeln 2006

Doktorandspegeln 2006 Doktorandspegeln 2006 Jämförelse med Doktorandspegeln 2004 vid HH och den nationella Doktorandspegeln 2003 Doktorandspegeln är genomförd av FN SBVH och FN TN Resultatet i sammanfattning... 3 1. Om Doktorandspeglarna

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Dnr: L2015/77 2015-06-03 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Beslutad av rektor för Högskolan i Halmstad 2015-06-03 Handlingsplanen för lika villkor revideras varje år och utgår från Diskrimineringslagen

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Dnr: L 2015/91 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Området och ämnet Området Innovationsvetenskap betecknar ett område där

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Utdrag ur Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i välfärdssamhället

Utdrag ur Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i välfärdssamhället 1 (7) Utdrag ur Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i välfärdssamhället 1 Områdesbeskrivning Området Människan i välfärdssamhället ramar in ett kunskapsfält, där såväl den enskilda

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

ICT - Inklusive undernoder KTH

ICT - Inklusive undernoder KTH ICT - Inklusive undernoder KTH Medarbetarundersökning Rapport ICT skolan 2013 ICT - Inklusive undernoder Bakgrund I det här dokumentet kan du ta del av resultatet för din avdelning samt jämföra det med

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi Fakultetsnämnden för teknik och natur STUDIEPLAN 2013-05-06 Dnr HS 2011/26-62 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi 1 Ämnesbeskrivning Informationsteknologi är det ämne

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

Individuell studieplan

Individuell studieplan INDIVIDUELL STUDIEPLAN 1 (av 18) Individuell studieplan Diarienummer Dagens datum (åååå-mm-dd) Forskarstuderande Efternamn Förnamn Personnummer Adress Hemtelefon/Mobiltelefon E-post Antagen till forskarutbildning

Läs mer

Högskolebibliotekets användarundersökning 2013. Personal Resultat och analys

Högskolebibliotekets användarundersökning 2013. Personal Resultat och analys Högskolebibliotekets användarundersökning 2013. Personal Resultat och analys Bakgrund och syfte... 4 Bakgrund... 4 Mål... 4 Metod och genomförande... 4 Skala... 5 Undersökningsområden... 5 Bakgrundsfaktorer...

Läs mer

Uppföljnings- och Alumni-undersökning. bland personer som tagit doktorsexamen. vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998.

Uppföljnings- och Alumni-undersökning. bland personer som tagit doktorsexamen. vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998. Uppföljnings- och Alumni-undersökning bland personer som tagit doktorsexamen vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998 Resultatrapport 2006-04-28 Skrivkraft Magnus Lindgren Uppföljnings- och Alumni-undersökning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI)

Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI) Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI) Umeå Universitet Projektledare Quicksearch: Anna Kilander Tiina Stridh Syfte och Bakgrund SYFTE Medarbetarundersökningen är ett viktigt hjälpmedel för att

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom området hälsa och livsstil

Beslut om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom området hälsa och livsstil 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson Reg.nr 2013-04-23 42-64-13 Högskolan i Halmstad Rektor 08-563 086 89 gun.eriksson@uk-ambetet.se Beslut om tillstånd att utfärda examina på

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning HÖGSKOLAN I BORÅS REGLER Sid 1 (8) Regler vid doktorandanställning vid Högskolan i Borås Fastställd av rektor 2012-12-18, dnr 796-12-10 Innehållsförteckning 1 Värdegrund... 2 2 Inledning... 2 3 Antagning

Läs mer

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/554 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/554 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/554 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng Studieplanen för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik är fastställd av Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva

Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva på forskarnivå i Ladok Sid: 1 / 11 Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva Innehåll 1. Inledning... 2 2. Etablering och antagning... 2 3. Grundexamen (Behörighetsbakgrund)... 3 4. Handledare...

Läs mer

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/561 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/561 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/561 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i PSYKOLOGI Psychology Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007 (dnr CF 62-240/2007).

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematikdidaktik Fastställt datum 2014-12-12 FTK Dnr: 2014/389 4.3.1 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som

Läs mer

Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi

Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi Fastställd av forskarutbildningsrådet vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrott med inriktning mot didaktik Physical Education and Sport Pedagogy Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap

Läs mer

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1 Konstnärliga fakulteten i Malmö STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: Konstnärlig doktorsexamen i fri konst

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för NT vid MdH, 2002-02-00, reviderad 2007-06-14.

Läs mer

Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI)

Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI) Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI) Karolinska Institutet Projektledare Quicksearch: Anna Kilander Syfte och Bakgrund SYFTE Medarbetarundersökningen är ett viktigt hjälpmedel för att kartlägga

Läs mer

Allmän studieplan för Industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för Industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola 1 (13) Dnr. MDH 1.1-23/14 Allmän studieplan för Industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Gäller för alla doktorander antagna till forskarutbildningsämnet efter 2014-12-16. Doktorander

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Forskarutbildningen - från behörighetsbedömning till examen

Forskarutbildningen - från behörighetsbedömning till examen Flöde Forskarutbildningen 1(7) Forskarutbildningen - från behörighetsbedömning till examen Denna hantering gäller fr o m 1 april 2014 Uppgift Vem Kommentar När Behörighetsbedömning Forskarutbildningsstöd

Läs mer

Teknisk fysik med inriktning mot vågutbredning/ signalbehandling

Teknisk fysik med inriktning mot vågutbredning/ signalbehandling Fakultetsnämnden MNT 2008-06-04 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Teknisk fysik med inriktning mot vågutbredning/ signalbehandling Studieplanen har föreslagits av Matematiska och systemtekniska

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Gäller fr.o.m. 2013-07-01. Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2013-04-09. 2 Allmän studieplan för

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi MITTUNIVERSITETET Fakulteten för humanvetenskap Rådet för utbildning på forskarnivå 2012-10-08 Dnr MIUN 2006/1794 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi Fastställd av Rådet för utbildning

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Medarbetarenkät på vård- och omsorgsförvaltningen 2010 (Nöjd Medarbetar Index NMI) resultatredovisning och förslag till åtgärder

Medarbetarenkät på vård- och omsorgsförvaltningen 2010 (Nöjd Medarbetar Index NMI) resultatredovisning och förslag till åtgärder VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsnämndens handling nr 15/2010 RESULTATREDOVISNING 1(20) 2010-08-30 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Lena Andréasson

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå till doktorsexamen i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå till doktorsexamen i STUDIEPLAN 2013-03-21 Dnr HT 2013/10 Humanistiska och teologiska fakulteterna Språk- och litteraturcentrum Grekiska Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå till doktorsexamen i grekiska Planen

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen Rapport 2012:1 R Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01 www.hsv.se Rapport 2012:1 R Orsaker till

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning Dnr 59-2009-252 Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 Fastställd av Utbildningsnämnden 2009-02-10 Inledning 1. Utgångspunkter för arbetet med breddad rekrytering 2. Organisation och ansvar 3.

Läs mer

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Reg.nr 641-5485-11 SAKKUNNIGAS YTTRANDE 2012-05-22 Granskning av ansökan

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET

INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET Sid 1 (7) INDIVIDUELL STUDIE- OCH FINANSIERINGSPLAN MED UPPFÖLJNING FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID UMEÅ UNIVERSITET Del A) Övergripande plan för år (Ifylles i omedelbar anslutning till antagningen)

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i Statsvetenskap (Doctoral studies in Political Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

Studieplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-??-??.

Studieplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-??-??. 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Numerisk analys (General study programme for PhD- studies in Numerical Analysis) (inkl. studieplan för utbildning till licentiatexamen)

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Rapport 2014:18. Justeringar och förtydliganden 2015-03-20

Rapport 2014:18. Justeringar och förtydliganden 2015-03-20 1(5) Rapport 2014:18 Justeringar och förtydliganden 2015-03-20 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå Genomgående har begreppet doktorandernas måluppfyllelse förtydligats till hur lärosätet

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Åtgärdsprioritering

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

Rapport 2008:23 R. Doktorandspegeln 2008

Rapport 2008:23 R. Doktorandspegeln 2008 Rapport :23 R Doktorandspegeln Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Doktorandspegeln Utgiven av Högskoleverket Högskoleverkets

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer