Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet"

Transkript

1 Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet Rapport från 2013 års avgångsenkät Planeringsenheten Planeringsenheten Umeå Telefon

2 Fastställd av rektor Dnr: FS

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 FAKULTET... 7 KÖN, ÅLDER OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN... 7 ANTAGNING, TIDIGARE EXAMEN OCH MOTIV... 8 TILLFREDSTÄLLELSE MED UTBILDNINGEN... 9 ARBETSMILJÖ... 9 VETENSKAPLIG MILJÖ STUDIERNA INDIVIDUELL STUDIEPLAN HANDEDNING KUNSKAPER FRAMTIDA KARRIÄR OCH ARBETE SAMMANFATTANDE DISKUSSION DISKUSSION OM OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Bilaga 1. KOMMENTARER FRÅN DOKTORANDERNA Bilaga 2. ENKÄTFRÅGORNA

4 4

5 SAMMANFATTNING I arbetet med kvalitetssäkring av utbildning på forskarnivå ingår en avgångsenkät för dem som står i begrepp att disputera. Resultaten därifrån presenteras i denna rapport. Avgångsenkäten innehåller frågor och påståenden om doktorandernas sociala bakgrund och om hur de uppfattar den vetenskapliga miljön och arbetsplatsmiljön. Den innehåller frågor om hur doktoranderna uppfattar utbildningens innehåll, avhandlingsarbetet och vilka kunskaper som utbildningen gett, men enkäten ger även en indikation om vilka framtida arbetsuppgifter som väntar direkt efter disputationen. Enkäten har genomförts under tre år och en jämförelse av svaren är ett underlag för kvalitetsarbetet för utbildning på forskarnivå. Svarsfrekvensen för 2013 var 78 procent. Enkäten bestod av 52 frågor och påståenden. Doktoranderna uppmanades besvara dem antingen med ett enkelt svar eller med en skattning utefter en 6 gradig skala där 1 betyder att man inte alls instämmer och 6 betyder att man instämmer helt. Svaren behandlades således kvantitativt. Dessutom fanns ett fält för fritext för annat som man ville framföra. En kort jämförelse med resultaten tidigare enkäter sammanfattas vid varje svar. Samtliga fakulteter är representerade och i rapporten diskuteras de samlade resultaten för hela universitetet. Resultaten visar att svarsfrekvensen var högre bland kvinnorna. 56 procent av de som besvarade enkäten var kvinnor 0ch 44 procent var män. Vidare visar resultaten att majoriteten var under 39 år vid disputationen. Flertalet av de som svarade hade sin bakgrund vid Umeå universitet och valde utbildningen efter eget ämnesintresse. En majoritet instämde i påståendet att man rekommenderar forskarutbildning vid Umeå universitet till andra. Närmare hälften ansåg att både arbets- och den vetenskapliga miljön var övervägande god. Påståendet att forskarutbildningen är en stressig period stärks av enkätsvaren, men ändå hade jämförelsevis få personer varit sjukfrånvarande sammanhängande under 14 dagar eller längre. En annan arbetsplatsfråga är om man utsatts för kränkande särbehandling eller trakasserier. 15 procent uppger att man blivit utsatt. Den vetenskapliga miljön har en stor betydelse under hela utbildningen och av svaren framgår att man upplevde den kreativ och inspirerande. Däremot upplevdes seminariemiljön inte positivt i samma utsträckning, medan möjligheterna att delta i konferenser och workshops var goda. Mer än hälften, mellan 58 och 78 procent för varje frågesvar, instämde i påståendena att kraven under studierna var rimliga och att den gett relevanta kunskaper och färdigheter. Mindre än hälften ansåg att kurserna vara relevanta och att kvaliteten på kurserna var hög. Däremot instämde man inte i samma utsträckning att information om vilka kunskaper och färdigheter utbildningen ska ge eller att information om skyldigheter och rättigheter gavs tillfredsställande. Heltidsstudier bedrevs i hög grad under dagtid mellan 40 och 50 timmar i veckan. En övervägande majoritet hade upprättat och följt upp den individuella studieplanen och instämde i att uppföljningarna fungerat väl. Handledningen fungerade väl för en majoritet av de som besvarat enkäten. Man ansåg att handledarna gav konstruktiv kritik på avhandlingsarbetet, diskuterade vetenskapliga frågor, metoder och allmänna ämnesfrågor samt att handledning gavs i tillräcklig utsträckning. Både huvudhandledare och biträdande handledare var övervägande män. 5

6 En övertygande majoritet, mellan 80 och 76 procent för varje frågesvar, instämde i att man vid disputationen kunde identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar och att analysera och kritiskt värdera forskning och andra kvalificerade uppgifter. Något färre personer, en mindre andel än 70 procent, instämde i att de har kunskaper för att undervisa och handleda inom högre utbildning, att bedöma vetenskapens roll i samhället och för att samverka med det omgivande samhället. Majoriteten instämde i påståendet att de vid disputationen hade kunskaper att muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat. Något mer än hälften hade tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalificerat arbete inom offentlig sektor. Knappt hälften ansåg sig ha kunskaper och färdigheter för att bedriva kvalificerat arbetet inom näringsliv. En mindre andel doktorander, ansåg att de hade kunskaper för vetenskapligt ledarskap och projektledarskap. Man hade i varierande grad tillsammans med handledarna eller på annat sätt tagit del av information om fortsatta karriären efter examinationen. Vid disputationen hade knappt hälften anställning för forskning eller undervisning vid Umeå universitet eller annat nationellt eller internationellt lärosäte. Resterande andel hade i varierande grad sysselsättning inom andra områden, medan 25 procent inte hade någon anställning direkt efter examen. Vid en jämförelse mellan de rapporterade svaren från tidigare år framstår områden som behöver diskuteras och åtgärdas. Dessa diskuteras sist i rapporten. De sammanfattas i informationsåtgärder, utveckling av kunskaper och färdigheter, värdegrundsfrågor där man motarbetar kränkningar och trakasserier och kvalitetssäkringsåtgärder. 6

7 INLEDNING I arbetet med att kvalitetssäkra utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet ingår en avgångsenkät som genomförs varje år. Svaren kommer att ge en kontinuerlig indikation på utbildningens kvalitet genom att tidsserier möjliggörs där svaren kan jämföras årsvis under en tidsföljd. Vidare utgör svaren en av flera kvalitetsaspekter och är ett led i uppföljning och tillsyn av utbildningen som underlag för kommande diskussioner. Under andra halvan av december 2010 introducerades avgångsenkäten. Några veckor innan disputation har den sedan dess sänts via e-post till personer som disputerar. Avgångsenkäten 2013 innehöll frågor om doktorandernas sociala bakgrund och om hur de uppfattade den vetenskapliga miljön och arbetsplatsmiljön. Den innehöll även frågor om utbildningen, den individuella studieplanen, handledningen och vilka kunskaper som utbildningen gett, men även frågor som ger en indikation om framtida sysselsättning. Frågorna i enkäten var desamma som 2011 och 2012 En jämförelse mellan svaren från tidigare års rapporter görs sammanfattningsvis i samband med presentationen av varje fråga. Enkäten bestod av 52 frågor och påståenden. Doktoranderna uppmanades besvara dem antingen med ett enkelt svar eller med en skattning utefter en 6 gradig skala där 1 betyder att man inte alls instämmer och 6 betyder att man instämmer helt i påståendet. Svaren behandlas således kvantitativt. I tillägg fanns ett fält för fritext för övrigt som man ville framföra. Enkäten sändes till 163 personer, 127 besvarade frågorna och påståendena. Svarsfrekvensen var 78 procent. Svaren från frågorna och påståendena indelas fortsättningsvis i olika kategorier som presenteras under olika rubriker. FAKULTET Samtliga fakulteter är representerade i enkätsvaren. Svarsfrekvensen avspeglar i stort fördelningen mellan antalet registrerade och aktiva doktorander. Som framgår nedan är bortfallet störst vid Humanistisk fakultet där drygt hälften svarade. Vid Samhällsvetenskaplig svarade tre fjärdedelar. Svarsfrekvensen var störst vid Medicinsk och Teknisk-naturvetenskaplig fakultet där åtta av tio besvarade enkäten. Svaren fördelas enligt följande: Humanistisk fakultet 6 svar, 2 kvinnor och 4 män, av 11 utsända enkäter. Medicinsk fakultet 66 svar, 44 kvinnor och 22 män, av 83 utsända enkäter. Samhällsvetenskaplig fakultet 24 svar, 15 kvinnor och 9 män, av 32 utsända enkäter. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 30 svar, 10 kvinnor och 20 män, av 37 utsända enkäter. KÖN, ÅLDER OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN I rapporten betraktas både kön, ålder och sociala förhållanden i form av familjeförhållanden och föräldrars eventuella högskoleexamen som basdata. 56 procent av de som besvarade enkäten var kvinnor och 44 procent var män. Som en jämförelse kan nämnas att av de som tog ut doktorsexamen 2013 var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Majoriteten, 70 procent, av både kvinnor och män var under 39 år. Resterande var över 40 år. Medianåldern var 42 år. Fördelningen mellan kvinnor och män var lika upp till 40 år. Ett större antal kvinnor än män var över 40 år. 7

8 21 personer, 11 kvinnor och 10 män, var under 29 år. 68 personer, 34 kvinnor och 34 män, var mellan 30 och 39 år. 19 personer, 10 kvinnor och 9 män, var mellan 40 och 49 år. 15 personer, 11 kvinnor och 4 män, var mellan 50 och 59 år. 4 personer, 3 kvinnor och 1 man, var över 60 år. Majoriteten, 90 procent, antogs efter Endast 3 personer antogs före april 1998 medan resten, 6 procent, antogs i tidsperioden mellan 1998 och En person avstod från att svara. En fråga som aktualiserats under senare år är förekomsten av personer som inte antas i samband med att studierna påbörjas, utan att antagning istället sker efter att avhandlings-projektet eller deltagande i kurser redan pågått en tid. Resultaten från tidigare års enkäter visade liknande förhållanden med en majoritet som var under 39 år vid disputationen. Jämfört med föregående år har antalet äldre än 50 år fördubblats 2013, samtidigt som de mellan 40 och 49 år minskat i antal. 93 personer, 77 procent, var gifta eller samman-boende, majoriteten av dessa var kvinnor. Drygt hälften, 58 procent, av de som besvarade enkäten hade inte barn under 18 år. Av dessa var 41 kvinnor. Enkätsvaren från 2011 och 2012 visar att antalet personer som hade hemmavarande barn var i majoritet. Av de som besvarade enkäten hade 55 procent föräldrar som hade högskoleexamen om minst 3 år, medan resterande, utom 2 personer som inte visste, inte hade en akademisk examen. Motsvarande andel bland svaren från 2012 års enkät var 52 procent. ANTAGNING, TIDIGARE EXAMEN OCH MOTIV I det här kapitlet samlas data kring om man var antagen före den 1 april 1998, eller före eller efter Här efterfrågas även om var aktiv med studierna innan man antogs, om man var aktiv i en forskarskola, var man tog sin grundutbildningsexamen och även motivet för att påbörja studierna personer, 34 kvinnor och 29 män, var inte aktiva med studierna innan antagning. 25 personer, 15 kvinnor och 10 män, var aktiva mellan 1 och 6 månader innan antagning. 14 personer, 7 kvinnor och 7 män, var aktiva mellan 7 och 12 månader innan antagning. 24 personer, 14 kvinnor och 10 män, var aktiva mer än 1 år innan antagning. Hälften av de som svarade var inte aktiva med studierna innan antagning. Övriga var aktiva under olika tidslängder mer än 1 månad innan antagning. En person svarade inte på frågan. Mer än hälften av de som aktiva innan antagning var kvinnor. Resultaten skiljer sig inte från tidigare års enkätsvar då en knapp majoritet av de som var aktiva innan antagning var kvinnor. Tre fjärdedelar var inte anknuten till en forskar-skola. Andelen är jämförbar med tidigare års enkätsvar. En majoritet, ungefär två tredjedelar, totalt 79 personer, hade sin grundutbildningsexamen från Umeå universitet. Det är en lägre andel jämfört med resultaten från de två tidigare enkäterna, då andelen med grundexamen från Umeå universitet var mellan 76 och 78 procent. Tillsammans med de som hade examen från andra universitet i Sverige utgör andelen 81 procent, dvs. 103 personer. Resterande hade examen från länder i eller utanför Europa.

9 Ingen av de som besvarade enkäten hade examen från ett lärosäte i Norden. Den andelen har varit mycket låg även i tidigare enkätresultat. 79 personer, 52 kvinnor och 25 män, hade sin grundutbildningsexamen vid Umeå universitet. 24 personer, 12 kvinnor och 12 män, hade sin grundutbildningsexamen från annat nationellt lärosäte. 7 personer, 2 kvinnor och 5 män, hade sin grundutbildningsexamen frän lärosäte i land i Europa. 15 personer, 5 kvinnor och 10 män, hade sin grundutbildningsexamen från lärosäte i land utanför Europa. Mindre än hälften av personerna, 42 procent, angav eget ämnesintresse som motiv till att påbörja studierna, medan en dryg tredjedel började med avsikten till en karriär som lärare/forskare inom akademin. Ytterligare 7 procent avsåg att ta en examen för en forskarkarriär utanför akademin och en lika stor andel angav annan karriär. 8 procent angav att motivet var annat. instämde och instämde helt i påståendet att man rekommenderar forskarutbildningen vid Umeå universitet till andra. Resultaten är jämförbara med tidigare års enkäter. Tolkningen att de som besvarat enkäten är positiva till utbildningen förstärks av att över tre fjärdedelar återigen skulle välja utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet. Men här är osäkerhetsmarginalerna större eftersom 14 procent inte tog ställning i frågan. Kvinnorna är positiva i högre grad än männen. Resultaten är jämförbara med svaren från både 2011 och 2012 års enkäter. ARBETSMILJÖ Svarsalternativen som täcker in frågor om arbetsmiljön anger hur man introducerades vid institutionen, om arbetsmiljön var god, om man hade tillgång till arbetsplats, frekvens av sjukfrånvaro, om man upplevt stress samt om man utsatts för kränkningar eller trakasserier. Svaren för påståendet att introduktionen på institutionen fungerade väl varierade (fig. 1). Andelen som började med eget ämnesintresse som motiv var större under både 2011 och 2012 jämfört med I övrigt var resultaten jämförbara. Men samtidigt var andelen som påbörjade studierna med ett motiv om en annan karriär inom akademin lägre. TILLFREDSTÄLLELSE MED UTBILDNINGEN Ett mått på nöjdhet brukar i enkäter mätas genom frågor om man rekommenderar andra att följa det egna exemplet. I det här fallet efterfrågades om man rekommenderar andra att påbörja forskarstudier vid Umeå universitet. En majoritet, 64 procent, Fig. 1. Staplarna anger antal personer som instämde i att introduktionen på insitutionern fungerade väl. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 124 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 8 personer inte ta ställning. 9

10 Drygt en tredjedel instämde eller instämde helt. Andelen överväger inte om man jämför med övriga ställningstaganden. Var femte person instämde inte eller inte alls i svarsalternativet. 6 procent kunde inte ta ställning i frågan. Det är ingen större skillnad mellan att kvinnor och män är nöjda. Svaren från tidigare års enkäter anger att andelen som var nöjda med introduktionen var större då, samtidigt som andelen missnöjda var större Mindre än hälften, 42 procent, av de som besvarade enkäten instämde eller instämde helt i påståendet att arbets- och studiemiljön var god (fig. 2). Drygt 12 procent svarade att de inte instämde eller inte alls instämde i påståendet. 6 procent kunde inte ta ställning i frågan. dator. Det är en andel som är jämförbar med svaren från tidigare års enkäter. Likaså hade en majoritet, 95 procent, inte varit sjukfrånvarande längre än 14 dagar samman-hängande under det senaste läsåret. Det var kvinnor som varit sjukfrånvarande. Sett över hela studietiden var kvinnorna i majoritet bland de 14 procent som varit sjukfrånvarande 14 dagar eller mer under en sammanhängande period. När andelen som varit sjukfrånvarande sammanhängande under 2013 eller tidigare under utbildningen jämförs med motsvarande resultat för tidigare enkäter märks ingen större skillnad. Andelen kvinnor som varit frånvarande var något större Vid den senaste medarbetarindex 2011 syntes ingen skillnad i hur man uppfattade hälsa och välbefinnande vid en jämförelse mellan index för doktorander och lärarkategorierna. Beskrivningen av utbildningen som en tid av stress styrks av svaren i enkäten. På frågan om man har upplevt stress eller press som haft negativa konsekvenser för hälsan och studierna svarade en majoritet att så varit fallet. 22 procent hade upplevt det ofta medan 24 procent angav att det skedde sällan och 38 procent någon enstaka gång. Drygt hälften av de som upplevde stress och press 2013 var kvinnor. Fig. 2. Staplarna anger antal personer som instämde i att arbets- och studiemiljön var god. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 126 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 7 personer inte ta ställning. Vid 2012 års enkät angav hälften att de instämde eller instämde helt i påståendet. Samtidigt var andelen som inte instämde eller inte alls instämde betydligt lägre, 6 procent, jämfört med tidigare år. En stor majoritet, 91 procent, som besvarade enkäten hade tillgång till en arbetsplats med 21 kvinnor och 7 män upplevde ofta stress och press under studierna som hade negativa konsekvenser. 17 kvinnor och 14 män upplevde sällan stress och press under studierna som hade negativa konsekvenser. 26 kvinnor och 22 män upplevde stress och press någon enstaka gång som hade negativa konsekvenser. 7 kvinnor och 12 män upplevde inte stress och press under studierna som hade negativa konsekvenser. 10

11 En annan viktig arbetsplatsfråga är om man blivit utsatt för kränkande särbehandling eller trakasserier. 19 personer hade blivit utsatt 2013 jämfört med 15 personer år Det är alltså fler jämfört med tidigare år. Det var 11 kvinnor och 8 män som besvarade frågan med ja. Årets resultat visar en skillnad jämfört med tidigare år då det var en tydlig majoritet kvinnor som blev utsatta, medan antalet män var betydligt högre personer svarade att man inte blivit utsatt och 2 hade inte besvarat frågan. 7 kvinnor och 6 män utsattes för kränkande språkbruk. 4 kvinnor och 2 män utsattes för skriftliga kränkningar. 3 kvinnor utsattes för utfrysning. 6 kvinnor och 1 man utsattes genom osynliggörande. 1 man utsattes för förföljelse. 2 kvinnor och 1 man utsattes för hot. 2 män utsattes för ovälkommen beröring. 4 kvinnor och 1 man utsattes för andra typer. 7 kvinnor och 2 män kränktes/trakasserades av handledare. 3 kvinnor och 4 män kränktes/trakasserades av lärare/forskare 1 kvinna och 2 män kränktes/trakasserades av andra doktorander Eftersom det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling vid Umeå universitet är det anledning att analysera frågan vidare. Enkätsvaren indikerar att det är ett problem som ska tas på allvar. I enkäten kunde man ange flera alternativ som orsak till den kränkande särbehandlingen eller trakasserierna. Om en person utsattes av flera typer av kränkande särbehandling/trakasserier kan därför det totala antalet vara större. 3 kvinnor och 1 man kränktes/trakasserades på grund av sin könstillhörighet. 1 kvinna och 1 man kränktes/trakasserades på grund av sin etniska tillhörighet. 1 man kränktes/trakasserades på grund av sin religion/trosuppfattning. 1 kvinna och 1 man kränktes/trakasserades på grund av sin ålder. 7 kvinnor och 6 män kränktes/trakasserades på grund av andra orsaker. I enkäten efterfrågades vilken typ av kränkande särbehandling/trakasserier som personerna var utsatt för. Även här kan en och samma person ha angett att man blivit utsatt för olika typer av kränkningar. 11 VETENSKAPLIG MILJÖ Den vetenskapliga miljön har en stor betydelse för att doktoranderna ska få optimala förhållanden under studietiden. En väsentlig del i utbildningen är att utveckla både kunskap, färdighet och förståelse inom ämnet och det egna projektet men även att träna förmågan att presentera och diskutera forskningsresultat. I det här kapitlet samman-ställs resultaten av hur man värderade seminariemiljön, möjligheterna att delta i konferenser men även hur man värderade den vetenskapliga miljön mer övergripande. Av svaren framgår att seminariemiljön inte upplevdes positiv (fig. 3). Andelen som instämde eller instämde helt i påståendet var en fjärdedel. Jämfört med tidigare års enkätsvar var andelen något större än 2011, men mindre än De som inte eller inte alls all instämde i påståendet var knappt en fjärdedel. Den största andelen, närmare 50 procent, instämde således i alternativen 3 och 4.

12 Fördelningen mellan andel kvinnor och män som instämde eller instämde helt var lika. påståendet. Det var ingen större skillnad mellan kvinnor och mäns påståenden. Samtidigt som seminariemiljön inte upplevdes positivt ansåg man att den vetenskapliga miljön i större utsträckning var kreativ och inspirerande (fig. 5). Närmare hälften instämde eller instämde helt medan 16 pro- Fig. 3. Staplarna anger antal personer som anser att seminariemiljön var kreativ och inspirerande. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 127 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 8 personer inte ta ställning. Fig. 5. Antal personer som anser att den vetenskapliga miljön var kreativ och inspirerande. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 127 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 2 personer inte ta ställning. cent inte eller inte alls instämde i påståendet. Det var ingen större skillnad mellan kvinnors och mäns svar. Resultaten var likartade med svaren från tidigare års enkäter. Fig. 4. Antal personer som anser att möjligheterna att delta i nationella och internationella konferenser och workshops var goda. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 127 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 4 personer inte ta ställning. Möjligheterna att delta i nationella och internationella konferenser och workshops upplevdes relativt goda (fig. 4). 64 procent instämde eller instämde helt, medan 8 procent inte eller inte alls instämde, i 12 STUDIERNA Frågan om doktoranderna bedömde att kraven under studierna var rimliga men även om utbildningen gav relevanta kunskaper och färdigheter är väsentlig information inför fortsatta diskussioner om kvaliteten i utbildningen. Svaren från dessa frågor sammanställs i detta kapitel. En följdfråga blir i vilken utsträckning som doktoranderna tillägnat sig information om målen för kunskap och färdigheter som utbildningen förväntades ge. I enkäten

13 efterfrågas även svar om forskarkursernas kvalitet och relevans men även frågor av mer studie-administrativ art. I det senare fallet rör det sig om påståenden om information om rättigheter och skyldigheter, samt studiearbetstiden och om resurser och finansiering. I detta kapitel anges även frågor om meritering under studietiden. Något över hälften, 58 procent, instämde eller instämde helt i påståendet att kraven under studietiden var rimliga (fig. 6). Endast var tionde person instämde inte eller inte alls i påstående. Fig.7. Staplarna anger antal personer som anser att utbildningen gett relevanta kunskaper. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 127 personer besvarade frågan. Kvinnor och män instämde i lika hög grad. Andelen som inte instämde eller inte alls instämde var endast 5 procent. Tidigare år var det endast ett fåtal eller inga personer som inte instämde eller inte alls instämde i påståendet. En något mindre andel, 72 procent, angav att man fått med sig relevanta färdigheter inför det fortsatta yrkeslivet (fig. 8). Fig. 6. Staplarna anger antal personer som anser att den vetenskapliga miljön var kreativ och inspirerande. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 127 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 2 personer inte ta ställning. Vid 2011 års enkät var det en så stor andel som 35 procent som instämde helt i påståendet. Motsvarande andel hade minskat till 22 procent 2012, och för 2013 var andelen 27 procent. Var tionde som svarade instämde inte eller inte alls i påståendet. Det var ingen större skillnad mellan kvinnornas och männens svar. En majoritet, 78 procent, instämde eller instämde helt i påståendet att utbildningen gav relevanta kunskaper (fig. 7). Andelen var 10 procentandelar högre jämfört med 2012 års enkätsvar. Men ändå lägre jämfört med 2011 års svar. Fig.8. Staplarna anger antal personer som anser att utbildningen gett relevanta kunskaper. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 127 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 2 personer inte ta ställning. 13

14 Andelen är jämförbar med resultaten från 2011 och 2012 års enkätsvar. Det var något fler kvinnor än män som instämde eller instämde helt i påståendet. Tidigare år var det något färre som instämde eller instämde helt. Endast ett fåtal personer instämde inte eller inte alls i påståendet. Resultaten från tidigare års enkäter anger ett likartat resultat. färre personer som inte instämde eller inte alls instämde i påståendet. Andelen var 16 procent 2013, 2012 var andelen 20 procent, en minskning från Fig.10. Staplarna anger antal personer som anser att det gavs tillfredsställande information om doktoranders rättigheter och skyldigheter. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 124 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 2 personer inte ta ställning. Fig.9. Staplarna ager antal personer som anser att det gavs tillfredsställande information om vilka utbildningen gett relevanta kunskaper. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 124 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 5 personer inte ta ställning. Variationen i antalet kurser och hur stor andel som är obligatoriska är påtaglig där antalet varierar från ämne till ämne och mellan fakulteterna. En fjärdedel instämde eller instämde helt i påståendet att man fått tillfredsställande information om vilka kunskaper och färdigheter som utbildningen skulle ge (fig. 9). Det var en något lägre andel jämfört med 2012 års svar. Hälften av de som instämde eller instämde helt i denna fråga var kvinnor. Tidigare år var denna andel något större. En av frågorna som doktoranderna hade att ta ställning till var om informationen om doktoranders rättigheter och skyldigheter gavs tillfredsställande (fig. 10). Mindre än hälften instämde eller instämde helt i påståendet. Det är fler än tidigare år. Det var ingen skillnad mellan andelen kvinnor och män. Jämfört med tidigare år var det Fig.11. Staplarna anger antal personer som anser att kurserna var relevanta för utbildningen. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 124 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 3 personer inte ta ställning i frågan. 14

15 De obligatoriska kurserna ges ofta som fakultetsegna där en större andel doktorander från flera ämnen ges möjlighet att delta. Knappt hälften av de svarande instämde i att kurserna var relevanta för utbildningen (fig. 11). Det är en något större andel jämfört med tidigare år. 13 procent instämde inte eller inte alls i påståendet. Kvinnorna var i större utsträckning mindre nöjda med påståendet. Som figuren anger varierar antalet svar och endast 12 procent instämmer helt i påståendet. Det är endast någon procentandel högre än året innan. De som då var missnöjda, de som inte eller inte alls instämde i kursernas relevans, var några procentandelar lägre. instämde inte eller inte alls i påståendet. Det är en lägre andel jämfört med föregående år. En majoritet instämde i att resurserna och finansieringen för studiernas genomförande och för konferenser och workshops var tillräckliga (fig. 13 och fig. 14). 70 procent instämde eller instämde helt i påståendet att resurserna och finansieringen var tillräckliga för att genomföra studierna (fig 13). Mindre än hälften instämde i påståendet att kurserna höll hög kvalitet (fig. 12). Andelen är jämförelsevis högre med tidigare års svar. Endast något mer än var tionde instämde helt i att kvaliteten var hög. En något större andel män än kvinnor var missnöjda. Likaså var andelen som instämde helt något större bland männen. Fig.13. Staplarna anger antal personer som anser att reurser och finansiering var tillräckliga för studiernas genomförande. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 127 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 6 personer inte ta ställning i frågan. Fig. 12. Staplarna anger antal personer som anser att kvaliteten på kurserna var hög. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 125 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 4 personer inte ta ställning. Doktoranderna bedrev studierna i hög grad på dagtid under arbetstid. Andelen kvinnor och män var lika stora. Andelen är jämförbar med tidigare års resultat. Var tionde person Fig.14. Staplarna anger antal personer som anser att reurser och finansiering för konferenser och worshops etc. var tillräckliga. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 127 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 4 personer inte ta ställning i frågan. 15

16 Det är en likvärdig andel jämfört med resultaten för tidigare års enkäter, 64 procent 2012 och 70 procent Kvinnorna instämde i högre grad helt med påståendet. När det gäller påståendet att resurserna och finansieringen för att delta i konferenser och workshops var tillräckliga instämde över hälften, 67 procent, att så var fallet (fig. 14) var andelen mer än 10 procentandelar lägre. Fler kvinnor än män instämde helt i påståendet. Endast 6 procent instämde inte eller inte alls, vilket är en halvering jämfört med personer, 53 kvinnor och 37 män undervisade under studietiden. 19 personer, 11 kvinnor och 8 män, hade annan institutionstjänstgöring under studietiden. 18 personer, 9 kvinnor och 9 män, hade kliniktjänstgöring under studietiden. 7 personer, 2 kvinnor och 5 män, hade meritering inom företag under studietiden. 6 personer, 3 kvinnor och 3 än hade meritering inom offentlig förvaltning under studietiden. 11 personer, 8 kvinnor och 3 män, hade studentfackliga uppdrag under studietiden. 8 personer, 2 kvinnor och 6 män, hade annan meritering under studietiden. En majoritet av doktoranderna som besvarade enkäten undervisade vid universitetet under studietiden. Flertalet av dessa var kvinnor. Av de 71 procent som undervisade rekommenderade närmare 90 procent andra doktorander att undervisa under studietiden. Något mer än hälften, 54 procent, av de som besvarade enkäten hade annan meritering än undervisning. 8 personer besvarade inte frågan. En klar majoritet av dessa, 9 av 10, rekommenderar andra doktorander att ha annan meritering under studietiden. När man jämför med tidigare års resultat, hade en något större andel personer annan meritering än undervisning. Mindre än en fjärdedel, 23 procent, instämde eller instämde helt i att informationen om meritering i form av undervisning eller annat fungerade väl. Samtidigt var det en fjärdedel som inte eller inte alls instämde i påståendet. Samtidigt som man kan anta att informationen inte fungerade instämde knappt hälften av de som haft undervisning eller annan meritering inte eller inte alls att studierna inte blev lidanden av detta. INDIVIDUELL STUDIEPLAN Av de som besvarade enkäten hade 93 procent Umeå universitets individuella studie- och finansieringsplan med uppföljning. Hälften var kvinnor och hälften var män. Andelen var något större än vad som framkom i tidigare års enkätsvar, då den låg under 90 procent. Bland de som hade den individuella studieplanen följde 90 procent upp den minst en gång per år. 22, personer, 10 kvinnor och 12,män, följde upp den individuella studieplanen minst en gång per termin. 84 personer, 49 kvinnor och 35 män, följde upp den individuella studieplanen minst en gång per år. 11 personer, 4 kvinnor och 7 män, följde upp den individuella studieplanen minst en gång under studietiden. 3 personer, 3 kvinnor, följde aldrig upp den individuella studieplanen. Umeå universitets regler föreskriver att den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år, vilket alltså 90 procent av de som hade den gjorde. Närmare var femte doktorand följde upp den varje termin. Av svaren framgår även att så stor andel som 9 procent endast följde upp den minst en gång under studietiden. 16

17 Mindre än hälften, 42 procent, instämde eller instämde helt i att uppföljningarna fungerade väl, medan mer än var tionde person inte eller inte alls instämde i påståendet. Kvinnorna var betydligt mindre positiva än männen i denna fråga. HANDLEDNING Handledning på forskarnivå är en väsentlig fråga för kvaliteten vid Umeå universitet. Universitetet strävar kontinuerligt efter att handledning ska bedrivas professionellt och i tillräcklig utsträckning. Huvudhandledaren var i 63 procent av fallen en man, medan andelen män bland biträdande handledare var 61 procent. Andelen manliga huvudhandledare är jämförbar med 2012 års resultat och något mindre än året dessförinnan. Andelen manliga biträdande handledare har varierat. 61 procent anger att de hade en manlig biträdande handledare. I förra årets enkätsvar var andelen män betydligt större, 72 procent manliga biträdande handledare. Av de som besvarade enkäten saknade 6 personer en biträdande handledare. I det följande anges svaren för om man instämde i att handledningen fungerade väl, om man fick konstruktiv kritik på avhandlingsarbetet, om handledarna diskuterade vetenskapliga-, metod- och ämnesfrågor med doktoranden samt i vilken utsträckning handledning gavs. Som framgår av figur 15 och 16 instämde majoriteten i att handledningen i stort fungerat väl. Andelen som instämde eller instämde helt i påståendet att handledningen från huvudhandledaren fungerat väl var 62 procent (fig. 15). Resultatet är jämförbart med tidigare år då andelen var över 60 procent. En lika stor andel kvinnor som män instämde i påståendet. En något mindre andel, 54 procent, instämde eller instämde helt i att handledningen från biträdande handledare fungerat väl (fig. 16). Fig.15. Staplarna anger antal personer som besvarade påståendet att handledningen från huvudhandledaren fungerade väl. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 126 personer besvarade frågan. Av dessa kunde en person inte ta ställning. Fig.16. Staplarna anger antal personer som besvarade påståendet att handledningen från biträdande handledare fungerade väl. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 124 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 6 personer inte ta ställning. Det var en lägre andel jämfört med 2012 års enkät. Fler män än kvinnor instämde eller instämde helt i frågan. Något mer än hälften, 52 procent, instämde eller instämde helt i påståendet att handledarna gav konstruktiv kritik på avhandlingsarbetet. Det är en minskning jämfört 17

18 med resultatet från 2012 års enkät, då motsvarande andel var 74 procent. Kvinnor och män uttryckte sig vara nöjda i samma utsträckning. Ett av påståendena rörde huruvida handledarna diskuterade vetenskapliga frågeställningar med doktoranderna. Närmare 70 procent av de som besvarade enkäten instämde eller instämde helt i detta. Både kvinnor och män instämde i lika grad. Några procentandelar lägre, 67 procent, instämde eller instämde helt i att handledning gavs i tillräcklig utsträckning. Männen instämde i högre grad än kvinnorna. Till frågan om vem som gav mest handledning erbjöds olika svarsalternativ. En majoritet, 73 procent, svarade att det var huvudhandledaren och 12 procent att det var biträdande handledaren. Jämfört med 2012 års enkätsvar var det 5 procentandelar fler som huvudsakligen fick handledning av huvudhandledaren medan färre, 5 procentandelar lägre, angav biträdande handledare som huvudsaklig handledare. 85 procent angav alltså att det var någon av handledarna som gav mest handledning i praktiken. I övrigt rörde det sig om enstaka andra personer som gav mest handledning, det var andra lärare/-forskare vid institutionen (2 procent), annan lärare/-forskare utanför institutionen (2 procent) eller annan person i 3 procent av fallen. 8 procent kunde inte ta ställning i denna fråga. Vid en jämförelse med tidigare års enkäter sågs inga större skillnader i svaren. När det gäller frågan om hur ofta man haft handledning visar resultaten att en majoritet uppskattade handledningstiden till minst en gång i månaden eller oftare. Mindre än hälften, 40 procent, fick handledning en gång i veckan eller oftare, medan ytterligare 43 procent uppskattade handledningstiden mellan minst en gång eller en gång i månaden. 35 personer, 26 kvinnor och 11 män, uppskattade att de fick handledning minst en gång i veckan under studietiden. 16 personer, 13 kvinnor och 3 män, uppskattade att de fick handledning en gång i veckan under studietiden. 38 personer, 22 kvinnor och 16 män, uppgav att de fick handledning minst en gång i månaden under studietiden. 17 personer, 14 kvinnor och 3 män, uppgav att de fick handledning en gång i månaden under studietiden. 11 personer, 8 kvinnor och 3 män, uppgav att de fick handlening mindre än en gång i månaden under studietiden. 8 personerer tog inte ställning i frågan och 2 personer svarade inte. Men det är värt att poängtera att 9 procent uppskattade handledningstiden till mindre än en gång i månaden och att 6 procent inte kunde ta ställning i frågan. Med tanke på att enkäten sändes till samtliga doktorander, oavsett om de bedrev studierna på heltid eller deltid, hela eller delar av studietiden, och fick handledning i motsvarande grad, kan andelen som fick handledning mindre än en gång i månaden kanske inte anses vara alltför uppseendeväckande. Tidigare års enkätsvar gav liknande resultat. Enkätsvaren gav även en uppfattning om hur vanligt det var med byte av handledare och vilka orsakerna var. 89 procent av de som besvarade enkäten hade inte bytt handledare. Det är en högre andel jämfört med tidigare års enkäter. Bland de som angav att man bytt handledare var orsaken att handledaren avslutat sin anställning vanligast, 4 procent. Färre andelar uppgav att orsaken var att man inte fått handledning i tillräcklig utsträckning eller att man inte fått relevant handledning. Två personer angav andra orsaker till handledarbytet. Ytterligare två personer besvarade inte frågan. 18

19 Fler personer än de som bytt handledare hade övervägt att byta, 20 procent. Orsakerna till övervägandena var att man upplevt brister i handledningen, att man inte fått den i tillräcklig utsträckning eller att den inte varit relevant, eller att det är andra orsaker. efterfrågas även hur informationen inför disputationen fungerat. Svaren varierade, men var i huvudsak positiva, en majoritet instämde eller instämde helt i de flesta påståenden. Resultaten från båda frågorna om man bytt eller övervägt att byta handledare under studietiden är jämförbara med svaren från tidigare års enkäter. KUNSKAPER De mest väsentliga delarna i utbildningen är hur väl man tillgodogjort sig den och vilka kunskaper och färdigheter man tar med sig som färdig doktor. De nationella examensmålen som anges i högskoleförordningen anger vad som förväntas om kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Fig. 17. Staplarna anger antal personer som svarade att man har tillräckliga kunskaper att självständigt identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 127 personer besvarade frågan. I enkäten har personerna tagit ställning till olika påståenden om att man har tillräckliga kunskaper och färdigheter utifrån olika perspektiv, bl.a. att självständigt identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar, att analysera och kritiskt värdera forskning och kvalificerade uppgifter, att göra forskningsetiska bedömningar eller att bedöma vetenskapens roll i samhället. Men de kunskaper som man har fått under utbildningen kan även diskuteras i termer av att man kan söka finansiering till egen forskning, att undervisa och handleda inom högskolan, eller att svara för ledarskap i olika situationer. En del i utbildningen ska svara mot att man har förmåga att presentera forskning och forskningsresultat och visa fördjupad insikt i vetenskapens roll i samhället. Dessa förväntade kunskaper, färdigheter och förmågor samt förhållningssätt har sammanfattats som förvärvade kunskaper i enkäten. I samband med att doktoranderna ska ta ställning till påståenden om detta 19 Fig. 18. Staplarna anger antal personer som svarade att man har tillräckliga kunskaper för att analysera och kritiskt värdera forskning och kvalificerade uppgifter. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 127 personer besvarade frågan. En majoritet ansåg att man har kunskaper att självständigt identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar och att analysera och kritiskt värdera forskning och andra kvalificerade uppgifter (fig. 17 och 18).

20 44 procent instämde helt och 32 procent instämde i att man har tillräckliga kunskaper för att självständigt identifiera och formulera vetenskapliga problemställningar. Sammantaget är det jämförbart med tidigare år, även om andelen som instämmer helt är högre Kvinnorna var i högre grad positiva. En högre andel, 76 procent, instämde eller instämde helt i att man har tillräckliga kunskaper för att analysera och kritiskt värdera forskning och kvalificerade uppgifter. Det var en något lägre andel om man jämför med tidigare års svar. Svaren för om man instämmer eller inte instämmer om man kan bedöma vetenskapens roll i samhället varierar i mindre grad (fig. 20). En majoritet, 75 procent, bedömer att de har tillräckliga kunskaper att bedöma vetenskapens roll i samhället, jämfört med att endast ett fåtal uttryckte sig negativt till detta påstående. Kvinnorna var positivt inställda i högre grad än männen. Andelen som instämde eller instämde helt tidigare år var lägre. En majoritet, 70 procent, instämde eller instämde helt i att man har tillräckliga kunskaper för att självständigt göra forskningsetiska bedömningar (fig. 19). Endast tre personer menade att man inte instämde alls och två personer svarade att man inte kunde ta ställning. Något fler kvinnor än män svarade positivt. Vid en jämförelse med tidigare års enkäter var det några procentandelar mer som instämmer i frågan under Fig. 20. Staplarna anger antal personer som svarade att man har tillräckliga kunskaper för att bedöma vetenskapens roll i samhället. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 126 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 3 inte ta ställning. Fig. 19. Staplarna anger antal personer som svarade att man har tillräckliga kunskaper för att självständigt göra forskningsetiska bedömningar. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. 127 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 2 inte ta ställning. Fig. 21. Staplarna anger antal personer som svarade att man har tillräckliga kunskaper för att söka finansiering till egen forskning. 127 personer besvarade frågan. Av dessa kunde 2 personer inte ta ställning i frågan. 20

21 Andelen som har tillräckliga kunskaper att söka finansiering till egen forskning (fig. 21) var lika stor jämfört med 2011 års enkät, men högre än 2012 års svar. Andelen kvinnor som instämde helt var något lägre jämfört med männen. Andelen som instämde eller instämde helt var 8 procentandelar högre jämfört med 2012, men lika stor som vid 2011 års enkät. Frågan om undervisning på högskolenivå redovisades i kapitlet om studierna. Där framgick att en stor andel, 71 procent, hade erfarenheter av undervisning under sin studietid. När det gäller frågan om man anser sig ha tillräckliga kunskaper för att undervisa och handleda på högskolenivå var 70 procent positiva. Mer än en tredjedel instämde helt. Kvinnor och män instämde i lika hög grad. I den här frågan var resultaten jämförbara med både 2012 och 2011 års enkäter. Svaren från påståendena att man hade kunskaper att svara för vetenskaplig ledning och projekt-ledning var inte lika övertygande positiva (fig. 22 och 23). Mindre än hälften, 35 procent, instämde eller instämde helt, medan hälften var mer osäkra i sina uttalanden om hur väl man ansåg sig kunna utöva vetenskaplig ledning (fig. 22). Var tionde instämde inte eller inte alls i påståendet. Kvinnorna instämde eller instämde helt i mindre grad än männen. Resultaten är jämförbara med 2012 års enkätsvar. Fig. 23. Staplarna anger antal personer som svarade att man har tillräckliga kunskaper för att svara för projektledning. 127 personer svarade. Av dessa kunde 7 inte ta ställning. Något mindre än hälften ansåg sig ha kunskaper att svara för projektledning (fig.23). 46 procent instämde eller instämde helt i påståendet. Några procentandelar mindre, 43 procent, var mer osäkra i sin bedömning, medan färre än var tionde inte instämde eller inte instämde alls. En större andel av kvinnorna som svarade var mer osäkra än männen. Fig. 22. Staplarna anger antal personer som svarade att man har tillräckliga kunskaper för att svara för vetenskaplig ledning. 127 personer svarade. Av dessa kunde 7 inte ta ställning. Vid en jämförelse med tidigare års enkätsvar var andelen som instämde eller instämde helt lägre var motsvarande andel över hälften och något lägre Över hälften, 66 procent, instämde eller instämde helt i påståendet att man har tillräckliga kunskaper att samverka med det omgivande samhället (fig. 24). Endast en mindre andel instämde inte i påståendet. En större andel kvinnor bedömde att deras kunskaper var högre i denna fråga. Resultaten är jämförbara med svaren från 2012 års enkät, men lägre än 2011 års svar. 21

22 En nästan lika stor andel, 60 procent, ansåg sig ha kunskaper att självständigt integrera sina kunskaper i forsknings- eller utvecklingsarbete (fig. 25). Knappt var tredje person instämde helt i påståendet. En majoritet, 88 procent, instämde eller instämde helt i påståendet att man har tillräckliga kunskaper att muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning eller forskningsresultat (fig. 26). Över hälften av kvinnorna instämde eller instämde helt medan andelen män var ytterligare 10 procentandelar högre. Andelen som instämde eller instämde helt var högre jämfört med 2012 Fig. 26. Staplarna anger antal personer som svarade att man har tillräckliga kunskaper för att muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat. 127 personer svarade. Fig. 24. Staplarna anger antal personer som svarade att man har tillräckliga kunskaper för att samverka med det omgivande samhället. 127 personer svarade. Av dessa kunde 5 inte ta ställning. Endast en mycket liten andel instämde inte eller inte alls. Hälften av kvinnorna och nästan 9 av 10 män instämde eller instämde helt i påståendet. Vid en jämförelse med tidigare års enkäter är resultaten jämförbara, om än en övervikt av de som instämde eller instämde helt vid 2011 års undersökning. Fig. 25. Staplarna anger antal personer som svarade att man har tillräckliga kunskaper för att självständigt integrera sina kunskaper i forsknings- och utvecklingsarbete. 125 personer svarade. Av dessa kunde 7 inte ta ställning. 22 När det gäller möjligheterna till att man ansåg sig ha kunskaper till framtida arbete inom offentlig sektor, näringsliv eller eget företag varierade svaren hur väl man ansåg sig förvärvat kunskaper och färdigheter som en förberedelse för detta. Över hälften instämde eller instämde helt i att man kan utföra kvalificerat arbete inom offentlig sektor och näringslivet. Resultatet var lika som under 2011 och 10 procentandelar högre än Något mindre än hälften instämde eller instämde helt i att man har kunskaper att

23 utföra kvalificerat arbete inom näringslivet. Här var det en så stor andel som var fjärde person som inte kunde ta ställning. Resultaten var jämförbara med 2012 års enkät, men lägre än procent instämde eller instämde helt i påståendet att man har tillräckliga kunskaper att utföra kvalificerat arbete i eget företag. Här var det var femte person som inte kunde ta ställning. Resultaten var jämförbara med tidigare års enkätsvar. Inför disputationen är det flera olika moment som ingår innan själva disputationstillfället. Det är allt från att ansöka om disputation, publicera avhandlingen i Umeå universitets publiceringsdatabas, spikning och tryckning. Dessutom ingår att skriva pressmeddelande och ha kontakt med medierna. alls (fig. 27). Andelarna är jämförbara med 2012 års resultat medan de som svarade instämmande var något fler FRAMTIDA KARRIÄR OCH ARBETE Ett antal påståenden i enkäten rör vilken sysselsättning man har efter examen och hur man planerat för framtida karriärvägar. Enkätsvaren visar att man i varierande grad fått information från handledare eller tagit del av annan information om fortsatta karriärvägar. 39 procent instämde eller instämde helt i att handledaren/handledarna hade diskuterat deras framtida karriär. Men var fjärde person instämde inte eller inte alls i påståendet. Endast var fjärde kvinna medan drygt hälften av männen instämde eller instämde helt i detta. En så stor andel som 25 procent instämde alltså inte eller inte alls i påståendet. Under tidigare år var denna andel mer än en tredjedel. Var tredje person som besvarade enkäten instämde eller instämde helt i att de tagit del av annan information av planering för den fortsatta karriären. Den andelen har ökat sedan tidigare års enkäter. Fig. 27. Staplarna anger antal personer som besvarade påståendendet om att informationen inför disputationen fungerade väl. 1 anger Instämmer inte alls och 6 anger Instämmer helt. Informationen om vad som ska göras ges på olika nivåer inom universitetet, bl.a. av Universitetsbiblioteket och Kommunikationsenheten. 70 procent instämde eller instämde helt i påståendet att informationen inför disputationen fungerade väl. Enstaka personer, 6 procent, instämde inte eller inte När det gäller frågan om hur sysselsättningen ser ut efter examen angav 48 procent att man har anställning som forskare eller lärare vid ett nationellt eller internationellt lärosäte. I den andelen dominerade de som har fortsatt anställning vid Umeå universitet (34 procent). Resultaten var relativt likvärdiga i jämförelse med tidigare års enkätsvar. 13 procent, kommer att arbeta eller har sin fortsatta anställning inom sjukvården var motsvarande andel 21 procent, 2012 var den 14 procent och detta är säkert andelar som inte är konstant genom åren. 23

Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet

Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet Rapport från 2015 års avgångsenkät Planeringsenheten Planeringsenheten 901 87 Umeå Telefon 090-786 50 00 www.planering.umu.se Fastställd

Läs mer

Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet

Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet Rapport från 2016 års avgångsenkät Planeringsenheten www.planering.umu.se Dnr FS 1.6.2-909-17 2 3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 6 2. INLEDNING...

Läs mer

Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet

Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet Avgångsenkät för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet Rapport från 2017 års avgångsenkät Planeringsenheten www.planering.umu.se Dnr FS 1.6.2-278-18 2 3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING...6 2. INLEDNING...

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3

Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3 Alumnstudie forskarutbildningen Bilaga 3 BAKGRUND 1. Kön Kvinna Man Annat 2. Ålder 30 år eller yngre 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61 år eller äldre 3. Vid vilken fakultet var du doktorand? Historisk-filosofisk

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Dnr U 2013/469 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap

Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-03-15 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Dnr U 2013/509 Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-09-05 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/819 Allmän studieplan för licentiatexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 17 november 2016.

Läs mer

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/799 Allmän studieplan för licentiatexamen i litteraturvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 16 december 2015.

Läs mer

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/795 Allmän studieplan för licentiatexamen i religionsvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 18 februari 2016.

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap

Allmän studieplan för licentiatexamen i Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/782 Allmän studieplan för licentiatexamen i Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska

Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 1 oktober 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/817 Allmän studieplan för licentiatexamen i slaviska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den juni 2016. Studieplanen

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2018/777 Allmän studieplan för licentiatexamen i sinologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 18 december 2018. Studieplanen

Läs mer

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/264 Allmän studieplan för doktorsexamen i historia Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 3 maj 2016 och ersätter

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Dnr: U 2015/776 Allmän studieplan för licentiatexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen kompletteras med

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/811 Allmän studieplan för licentiatexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/820 Allmän studieplan för doktorsexamen i romanska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 17 november 2016.

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i nationalekonomi till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Allmän studieplan för forskarutbildning i nationalekonomi till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet 2018-10-19 Dnr U 2018/644 Nationalekonomiska institutionen Allmän studieplan för forskarutbildning i nationalekonomi till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet Studieplanen är fastställd

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing)

Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing) FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls-

Läs mer

För doktorsexamen ska doktoranden

För doktorsexamen ska doktoranden Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-911-14 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i rättsvetenskap Syllabus for the PhD program

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP U 2018/715 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arbetsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Umeå Institute of Design www.uid.umu.se Dnr FS 4.1.1-365-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR STYRDOKUMENT Dnr U 2016/114 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: 2015/800 Allmän studieplan för doktorsexamen i litteraturvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december 2015

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/818 Allmän studieplan för doktorsexamen i slaviska språk Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE STYRDOKUMENT Dnr U 2016/112 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I IDROTTSVETENSKAP

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I IDROTTSVETENSKAP STYRDOKUMENT Dnr U 2016/118 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I IDROTTSVETENSKAP Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete, 240 högskolepoäng Den allmänna studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/803 Allmän studieplan för licentiatexamen i språkvetenskaplig databehandling Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/633 Allmän studieplan för doktorsexamen i humaniora med utbildningsvetenskaplig inriktning Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/808 Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U2015/732 Allmän studieplan för doktorsexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 26 november 2015.

Läs mer

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/416 Allmän studieplan för doktorsexamen i kulturstudier Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 22 september 2016.

Läs mer

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/415 Allmän studieplan för licentiatexamen i kulturstudier Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 22 september 2016.

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/812 Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap 2007-09-28 Dnr G 213 1227/07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2017/658 Allmän studieplan för licentiatexamen i språkvetenskaplig databehandling Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Medie- och kommunikationsvetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Medie- och kommunikationsvetenskap 1(6) Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Medie- och kommunikationsvetenskap (Doctoral Studies in Media and Communication Studies) Studieplanen är fastställd

Läs mer

Allmän studieplan i utbildning på forskarnivå i samhällsvetenskapliga miljöstudier, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan i utbildning på forskarnivå i samhällsvetenskapliga miljöstudier, 240 högskolepoäng Allmän studieplan i utbildning på forskarnivå i samhällsvetenskapliga miljöstudier, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-362-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Vägledning för utbildningsutvärderingar

Vägledning för utbildningsutvärderingar UPPSALA UNIVERSITET utbildningsutvärderingar på forskarnivå Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2018-11-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Aspekter

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2018/778 Allmän studieplan för doktorsexamen i sinologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 18 december 2018. Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i (ämne)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i (ämne) MALL ALLMÄN STUDIEPLAN (ÄMNE) 1 2014-11-27 2016-02-04 (korr.) 2018-10-08 (korr.) Dnr U 2014/720 Fakultetsstyrelsen Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i (ämne) Mall för allmän studieplan är

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete Dnr HS2018/125 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete (Doctoral studies in Educational Work) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd

Läs mer

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen Allmän studieplan för doktorsexamen i vetenskapsteori Dnr: U 2013/767 Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 19 december 2013. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå Individual study plan for doctoral (third-cycle) studies

Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå Individual study plan for doctoral (third-cycle) studies Dnr 3149/2.4.3/2016 Fastställd av Fakultetsnämnden 2016-11-16 Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå Individual study plan for doctoral (third-cycle) studies Revideringshistorik Styrgruppsbeslut

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP U 2018/714 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi

Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi = Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 juni 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/417 Allmän studieplan för licentiatexamen i Datalingvistik Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 30 mars 2017.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi HS2018/796 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) 2 Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/809 Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr:U2015/777 Allmän studieplan för doktorsexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 3 maj 2016. Studieplanen

Läs mer

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/787 Allmän studieplan för doktorsexamen i konst- och bildvetenskap Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i forskningspolitik till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Allmän studieplan för forskarutbildning i forskningspolitik till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet 1 2018-10-19 Dnr U 2018/593 Företagsekonomiska institutionen Allmän studieplan för forskarutbildning i forskningspolitik till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet Studieplanen för forskarutbildning

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria

Allmän studieplan för doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/798 Allmän studieplan för doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december

Läs mer

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X) Appendix C - Jämförelse: Doktorand/disputerad och övriga Enkätundersökning riktad till de med godkänt examensarbete i

Läs mer

Utbildning på forskarnivå ska ge internationella kontakter bland annat i form av medverkan vid forskningskonferenser.

Utbildning på forskarnivå ska ge internationella kontakter bland annat i form av medverkan vid forskningskonferenser. U 2018/718 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/788 Allmän studieplan för licentiatexamen i etnologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december. Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska

Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska = Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 12 november 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap

Allmän studieplan för licentiatexamen i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap Allmän studieplan för licentiatexamen i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2 juni 2008. Studieplanen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2016/444 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK 1(5) 2010-12-14 Dnr: 306-31-0185-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2007-05-31.

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR STYRDOKUMENT Dnr U 2016/113 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I ÄMNESDIDAKTIK MED INRIKTNINGAR Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Lathund för individuella studieplaner

Lathund för individuella studieplaner LATHUND 2018-08-13 1 Kansli EHL Charlina Lunvald Lathund för individuella studieplaner I ISP-systemet ligger ansvaret för att initiera en studieplan på huvudhandledare. Igen annan kan skapa en studieplan.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-356-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE STYRDOKUMENT Dnr U 2016/111 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I IDROTTSVETENSKAP

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I IDROTTSVETENSKAP STYRDOKUMENT Dnr U 2016/117 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I IDROTTSVETENSKAP Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/821 Allmän studieplan för licentiatexamen i grekiska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

GU 2019/1464 Bilaga 10:1 SFS

GU 2019/1464 Bilaga 10:1 SFS Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete, 240 högskolepoäng Den allmänna studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DIDAKTIK, 240 HÖGSKOLEPOÄNG

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DIDAKTIK, 240 HÖGSKOLEPOÄNG ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DIDAKTIK, 240 HÖGSKOLEPOÄNG Studieplanen för utbildning på forskarnivå i didaktik är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen till doktorsexamen i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Studieplan för forskarutbildningen till doktorsexamen i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet Datum 2014-06-16 Dnr U 2014/465 1 Fakultetsstyrelsen Studieplan för forskarutbildningen till doktorsexamen i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/810 Allmän studieplan för doktorsexamen i tyska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialantropologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialantropologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialantropologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007, reviderad

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet MITTUNIVERSITETET 2011-02-15 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet 1. Vad är en doktorand 1 kap 4 HF: Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

Allmän studieplan. Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, Umeå. Sid 1 (5)

Allmän studieplan. Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, Umeå. Sid 1 (5) Samhällsvetenskapligafakulteten Umeåuniversitet,90187Umeå Allmänstudieplan Dnr502297812 Sid1(5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Genusvetenskap Syllabus for the PhD program in Gender Studies

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i. Beslutad av Akademiskt kollegium Gäller fr.o.m

Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i. Beslutad av Akademiskt kollegium Gäller fr.o.m 1 (5) Forskarutbildning Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i välfärdssamhället Beslutad av Akademiskt kollegium 2018-04-12. Gäller fr.o.m. 2018-04-12. 1 Områdesbeskrivning Området

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi HS2017/255 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi (inkluderande inriktning geografididaktik och regionalt samhällsbyggande) Doctoral studies

Läs mer

BESLUT. 2. Mål för utbildningen. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Medie- och kommunikationsvetenskap Media and Communication Studies

BESLUT. 2. Mål för utbildningen. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Medie- och kommunikationsvetenskap Media and Communication Studies Malmö universitet / Fakulteten för kultur och samhälle 1(6) BESLUT Fastställt i forskningsoch forskarutbildningsnämnden 2010-12-21 Konsekvensändrad 2012-10-08; 2016-09-06; 2017-06-27; 2018-08-08 Ändrad

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign med licentiatexamen som slutmål

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign med licentiatexamen som slutmål Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Umeå Institute of Design www.uid.umu.se Dnr FS 4.1.1-796-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FILM OCH MEDIA

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FILM OCH MEDIA Dnr K2011/80 1 De konstnärliga högskolorna i Malmö ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FILM OCH MEDIA 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: Konstnärlig doktorsexamen i film och

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Kulturgeografi inom ramen för forskarskolan i Regionalt samhällsbyggande

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Kulturgeografi inom ramen för forskarskolan i Regionalt samhällsbyggande Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i Kulturgeografi inom ramen för forskarskolan i Regionalt samhällsbyggande (Doctoral Studies in Human Geography for

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer