Kallelse/underrättelse (75) Kommunstyrelsens förvaltning Beslutsorgan Kommunfullmäktige Tid Tisdagen 18 juni 2019, klockan Plats Ko

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse/underrättelse (75) Kommunstyrelsens förvaltning Beslutsorgan Kommunfullmäktige Tid Tisdagen 18 juni 2019, klockan Plats Ko"

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (75) Kommunstyrelsens förvaltning Beslutsorgan Kommunfullmäktige Tid Tisdagen 18 juni 2019, klockan Plats Kommunfullmäktiges sessionssal, kvarteret Postmästaren Endast ingång från Drottninggatan 11 Ärenden 1. Val av justerare: Roger Kardemark (KD) och Turid Ravlo Svensson (S) samt som ersättare Anette Lofjärd (M). Justeringsdag är tisdagen 25 juni. 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Allmänhetens frågestund 5. Information om norra stationsbron, produktionstidplan och avstängningsplan för Varbergs centrum 6. Ledamöternas frågestund 7. Anmälan om eventuella motioner och interpellationer 8. Begäran om röstsammanräkning (KS 2018/ ) 9. Begäran om entledigande och nominering av ersättare i lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk (KS 2018/ ) 10. Val av nämndemän till Varbergs Tingsrätt (KS 2019/0306-2) 11. Besluta om att nämndeman, som till följd av ändrad folkbokföring inte längre är valbar, får ha kvar sitt uppdrag under resten av 2019 (KS 2018/ ) 12. Övriga valärenden 13. Riktlinje för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott (KS 2019/0080-1) POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) Varberg TELEFAX WEBBPLATS

2 Kommunstyrelsens förvaltning Kallelse/underrättelse Utökad investeringsbudget till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2019 (KS 2019/0210-2) 15. Ansökan om investeringsbidrag Föreningen Brygghuset (KS 2019/0086-3) 16. Tertialrapport (KS 2019/ ) 17. Finansrapport per 30 april 2019 (KS 2019/0266-1) 18. Ändring av bolagsordning och ägardirektiv för Varberg Event AB (KS 2019/0185-2) 19. Köp av del av fastigheten Varberg Träslöv 19:47 (KS 2019/02461) 20. Redovisning av uppdrag till byggnadsnämnden om bygglovs- och planärenden (KS 2018/ ) 21. Svar på motion om kommunala investeringar (KS 2019/0229-2) 22. Svar på motion om belyst julgran även i serviceorterna (KS 2016/0495-9) 23. Svar på motion om bevarandeplan för Strömma kraftverk (KS 2018/ ) 24. Svar på motion om dubbel markanvisning (KS 2018/0448-3) 25. Svar på motion om att ge alla en möjlighet till en aktiv fritid (KS 2018/0472-6) 26. Svar på motion om att kartlägga utbredningen av hedersrelaterat våld och förtryck (KS 2018/0622-5) 27. Svar på motion om att bygga en hundrastgård i Bua (KS 2018/0680-5) 28. Meddelanden Gösta Bergenheim Ordförande Marcus Andersson Sekreterare 2 (75)

3 Allmänhetens frågestund

4 Information om norra stationsbron, produktionstidplan och avstängningsplan för Varbergs centrum

5 Ledamöternas frågestund

6 Anmälan om eventuella motioner och interpellationer

7 Beslutsförslag VARBERGS 1 (1) Dnr: KS 2018/ Kommunfullmäktige KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Begäran om röstsammanräkning Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. entlediga Fredrik Gustafsson (SD) från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige 2. hos länsstyrelsen begära röstsammanräkning för utseende av ny ledamot och i förekommande fall ny ersättare för Sverigedemokraterna i Varbergs kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Fredrik Gustafsson (SD) har i skrivelse 21 maj 2019 begärt entledigande från sitt uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förvaltning Protokollsutdrag Länsstyrelsen Fredrik Gustafsson PA-avdelningen Kommunkansliet POSTADRESS BESÖKSADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS WEBBPLATS

8 Beslutsförslag VARBERGS 1 (1) Dnr: KS 2018/ Kommunfullmäktige KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Begäran om entledigande och nominering av ersättare i lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. begära hos Regeringen att entlediga Christina Fermhede (SD) från uppdraget som ersättare i lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk 2. begära hos Regeringen att utse som ny ersättare i lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk. Beskrivning av ärendet Christina Fermhede (SD) har i skrivelse 3 juni 2019 begärt entledigande från sitt uppdrag som ersättare i lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk. Kommunstyrelsens förvaltning Protokollsutdrag Regeringen Christina Fermhede Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk PA-avdelningen Kommunkansliet POSTADRESS BESÖKSADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS WEBBPLATS

9 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2019/ Kommunfullmäktige KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Marcus Andersson, Val av nämndemän till Varbergs Tingsrätt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. utse följande nämndemän till Varbergs Tingsrätt Namn Kent Andersson Elinor Modelius Åse Craft Aronsson Johan Sigurdsson Sven Brunefors Lennart Skärbäck Margaretha Thunberg Anne Andersson Marianne Nord Lyngdorf Björn Jonasson Lovisa Aijmer Annika Aspeblad Fredrik Bursel Carlos Paredes Niklas Svensson Carina Nilsson POSTADRESS BESÖKSADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS WEBBPLATS

10 (2) Dnr: KS 2019/ Jörgen Pejle Karin Viklund John Thorsmyr Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige ska utse 19 nämndemän till Varbergs Tingsrätt för perioden Beslutsunderlag Beslutsförslag 5 juni Begäran om nämndemän 18 februari Kommunstyrelsens förvaltning Kristina Hylander Tf kanslichef Protokollsutdrag Varbergs Tingsrätt De valda Kommunkansliet Marcus Andersson Kommunsekreterare

11 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2018/ Kommunfullmäktige KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Marcus Andersson, Besluta om att nämndeman, som till följd av ändrad folkbokföring inte längre är valbar, får ha kvar sitt uppdrag under resten av 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. nämndeman Lennart Karlsson, som till följd av ändrad folkbokföring i september inte längre är valbar, får ha kvar sitt uppdrag under resten av Beskrivning av ärendet Lennart Karlsson har anmält att han kommer flytta från Varberg i september Han har framfört önskemål om att kvarstå som nämndeman under resten av mandatperioden som slutar 31 december Beslutsunderlag Beslutsunderlag 5 juni Övervägande När en nämndeman flyttar till en annan politisk valkrets (kommun) förfaller uppdraget även om nämndemannen fortfarande bor inom domstolens domsaga. Detta eftersom utnämningen görs av kommunfullmäktige i en viss kommun. Fullmäktige kan dock besluta att nämndemannen får ha kvar sitt uppdrag tiden ut. Detta regleras i rättegångsbalken 4 kap. 8. Ekonomi och verksamhet Förslag till beslut medför inga ökade kostnader för verksamheten. POSTADRESS BESÖKSADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS WEBBPLATS

12 Kommunstyrelsens förvaltning Kristina Hylander Tf Kanslichef Protokollsutdrag Varbergs Tingsrätt Den valde Kommunkansliet Marcus Andersson Kommunsekreterare 2 (2) Dnr: KS 2018/

13 Övriga valärenden

14 Kommunstyrelsen Ks 82 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2019/0080 Riktlinje för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. godkänna Riktlinje för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott 2. upphäva regelverk för hantering av nämndernas över- och underskott i samband med bokslut, beslutat i kommunfullmäktige 26 februari 2013, 20 Beskrivning av ärendet Kommuner har sedan 1992 års kommunallag trädde i kraft haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under år 2000 tillkom balanskravet och under 2013 infördes en möjlighet att använda en resultatutjämningsreserv. antog i september 2013 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Då förutsättningarna för kommunens styrning förändrats, bland annat genom beslut om reviderad styrmodell för kommunen, behöver dessa riktlinjer justeras. Förslaget till ny riktlinje inkluderar även principerna för hantering av nämndernas över- och underskott. Detta innebär att styrdokumentet Hantering av över- och underskott i samband med bokslut upphävs. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 23 april 2019, 179. Beslutsförslag 5 februari Riktlinje för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott. Kommunfullmäktige 26 februari 2013, 20. Övervägande Kommunallagen anger att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket innebär att de ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. Lagen innefattar krav på att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de utnyttjas effektivt. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

15 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Kommunallagen sammanfattar: För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För att utjämna svängningar i kommunens intäkter kan kommunen anta regler för hantering av resultatutjämningsreserv. Ramverket för en god ekonomisk hushållning i är fullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål, tillsammans med kommunfullmäktiges finansiella mål. Målen syftar till en långsiktig, ändamålsenlig och effektiv verksamhet och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och normer. Resultatutjämningsreserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteintäkterna så att verksamheterna får stabila förutsättningar över en konjunkturcykel. Genom nämndernas resultatreserver tydliggörs nämndernas verksamhetsansvar och större handlingsfrihet möjliggörs. Genom den omarbetade riktlinjen föreslås följande justeringar: Principer för God ekonomisk hushållning uppdateras så att de överensstämmer med ny styrmodell Hantering av nämndernas över- och underskott o Över- eller underskott upp till 0,5 procent av beslutad driftsbudget o överförs regelmässigt o Taket för nämndernas reserver är 3 procent av fullmäktige beslutad driftsbudget (minimum 2 miljoner kronor) o Användning av resultatreserv beslutas av nämnd upp till 0,5 procent av beslutad driftsbudget (minimum 2 miljoner kronor) o Vid beslut i nämnd eller kommunstyrelsen om användning av resultatreserv regleras nämndens budget och kommunens budgeterade resultat o Hamnverksamheten inkluderas i hamn- och gatunämnden o Skrivning kring fastighetsavdelningens underhållsreserv utgår o Investeringsmedel ombudgeteras regelmässigt. Ekonomikontoret ska meddelas inför beslut i nämnden om användning av positiv resultatreserv. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

16 Beslutsförslag VARBERGS 1 (3) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Malin Ung, Riktlinje för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. godkänna Riktlinje för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott 2. upphäva regelverk för hantering av nämndernas över- och underskott i samband med bokslut, beslutat i kommunfullmäktige 26 februari 2013, 20. Beskrivning av ärendet Kommuner har sedan 1992 års kommunallag trädde i kraft haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under år 2000 tillkom balanskravet och under 2013 infördes en möjlighet att använda en resultatutjämningsreserv (RUR). antog i september 2013 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Då förutsättningarna för kommunens styrning förändrats, bland annat genom beslut om reviderad styrmodell för kommunen, behöver dessa riktlinjer justeras. Förslaget till ny riktlinje inkluderar även principerna för hantering av nämndernas över- och underskott. Detta innebär att styrdokumentet Hantering av över- och underskott i samband med bokslut utgår. Beslutsunderlag Riktlinje för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott Övervägande Kommunallagen anger att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket innebär att de ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt POSTADRESS BESÖKSADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS WEBBPLATS

17 (3) Dnr: KS 2019/ sätt. Lagen innefattar krav på att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de utnyttjas effektivt. Kommunallagen sammanfattar: För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För att utjämna svängningar i kommunens intäkter kan kommunen anta regler för hantering av resultatutjämningsreserv. Ramverket för en god ekonomisk hushållning i är fullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål, tillsammans med fullmäktiges finansiella mål. Målen syftar till en långsiktig, ändamålsenlig och effektiv verksamhet och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och normer. Resultatutjämningsreserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteintäkterna så att verksamheterna får stabila förutsättningar över en konjunkturcykel. Genom nämndernas resultatreserver tydliggörs nämndernas verksamhetsansvar och större handlingsfrihet möjliggörs. Genom den omarbetade riktlinjen föreslås följande justeringar: Principer för God ekonomisk hushållning uppdateras så att de överensstämmer med ny styrmodell Hantering av nämndernas över- och underskott o Över- eller underskott upp till 0,5 % av beslutad driftsbudget överförs regelmässigt o Taket för nämndernas reserver är 3 % av fullmäktige beslutad driftsbudget (min 2 mnkr) o Användning av resultatreserv beslutas av nämnd upp till 0,5 % av beslutad driftsbudget (min 2 mnkr) o Vid beslut i nämnd eller kommunstyrelsen om användning av resultatreserv regleras nämndens budget och kommunens budgeterade resultat o Hamnverksamheten inkluderas i HGN o Skrivning kring fastighetsavdelningens underhållsreserv utgår o Investeringsmedel ombudgeteras regelmässigt Ekonomikontoret ska meddelas inför beslut i nämnden om användning av positiv resultatreserv, Justeringarna får följande konsekvenser för resultatreservernas tak samt nämndernas möjligheter att använda resultatreserven:

18 3 (3) Dnr: KS 2019/ r Tak Tidigare regelverk I Användning av reserv - nämndens mandat Efter förändring Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen I Förskole-och grundskolenämnd Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Socialnämnd I Tidigare regelverk Efter förändring I I Byggnadsnämnden I I Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hamn- och gatunämnden I I Kultur- och fritidsnämnd Servicenämnden, exkl fastighet I I Ekonomi och verksamhet Genom riktlinjen anges hur god ekonomisk hushållning uppnås i Varbergs kommun. Samråd Samråd har skett med ESG (ekonomistrategisk grupp) vid två tillfällen, och Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Samtliga nämnder Ekonomikontoret Malin Ung Budgetchef

19 1 (5) VARBERGS KOMMUN Ekonomikontoret Riktlinje för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott Inledning Kommuner har sedan 1992 års kommunallag trädde i kraft haft krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Under år 2000 tillkom balanskravet och under 2013 infördes en möjlighet att använda en resultatutjämningsreserv (RUR). Samtliga delar av regelverket ska årligen följas upp i årsredovisning och förvaltningsberättelse. Kommunallagen anger att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket innebär att de ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. Lagen innefattar krav på att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Kommunallagen sammanfattar: För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För att utjämna svängningar i kommunens intäkter kan kommunen anta regler för hantering av resultatutjämningsreserv. Denna riktlinje beskriver vad god ekonomisk hushållning betyder för Varbergs kommun och hur kommunens resultatutjämningsreserv ska hanteras. I dokumentet anges även principerna för hantering av nämndernas över- och underskott. God ekonomisk hushållning för Styrning och ledning i utgår från den styrmodell för kommunen som fullmäktige beslutat om. I styrmodellen ges en övergripande helhetsbild av hur verksamheten i kommunkoncernen leds och styrs, hur arbetet planeras och följs upp och vilka krav som ställs på nämnder och bolag. Genom styrmodellen förtydligas att det är fullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål som tillsammans med fullmäktiges finansiella mål, utgör ramverket för en god ekonomisk hushållning i Varberg. Dokumenttyp: Dokumentnamn: Diarienummer: Riktlinje God ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott KS 2019/0080 Beslutad av: Beslutsdatum: Giltig till och med: Kommunfullmäktige Tillsvidare Gäller för: Dokumentansvarig avdelning: Senast reviderad: Ekonomikontoret

20 2 (5) Målet är att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Principer för kommunens finansiella mål Ordning och reda i kommunens ekonomi är en förutsättning för en god och hållbar utveckling. En välskött ekonomi skapar trygghet för såväl företag som hushåll och lägger grunden för fler arbeten och en trygg gemensam finansiering av välfärden. De finansiella målen ska säkerställa att varje generation själv bär kostnaden för den service som den konsumerar. Målen ska därför formuleras så att de genererar ett ekonomiskt resultat som klarar framtida åtaganden såsom pensionskostnader och investeringar och gärna vara utformade som ett genomsnitt över en längre tidsperiod. De finansiella målen fastställs genom fullmäktiges årliga beslut om budget. Principer för strategiska målområden och prioriterade mål Varje mandatperiod beslutar kommunfullmäktige om ett mål- och inriktningsdokument som beskriver den politiska viljeinriktningen för den kommande fyraårsperioden. I dokumentet anges de strategiska målområden och prioriterade mål som kommunkoncernen ska arbeta mot. De strategiska målområdena ska vara fyra till sju stycken och kan spegla både yttre och inre fokus. Varje strategiskt målområde ska preciseras i ett till tre prioriterade mål som mer konkret beskriver vad som ska uppnås. Strategiska målområden och prioriterade mål fastställs genom fullmäktiges årliga beslut om budget. Bedömning av god ekonomisk hushållning Genom kommunens årsredovisning och delårsbokslut görs en samlad bedömning av om kommunens utveckling ligger i linje med en god ekonomisk hushållning. Strategiska målområden och prioriterade mål följs upp och utvärderas och en finansiell analys av kommunens ekonomiska läge genomförs. Dokumenttyp: Dokumentnamn: Diarienummer: Riktlinje God ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott KS 2019/0080 Beslutad av: Beslutsdatum: Giltig till och med: Kommunfullmäktige Tillsvidare Gäller för: Dokumentansvarig avdelning: Senast reviderad: Ekonomikontoret

21 3 (5) Kommunens resultatutjämningsreserv Resultatutjämningsreserven i är avsedd att utjämna normala svängningar i intäkterna över konjunkturcyklerna, med syfte att täcka vikande skatteunderlag vid befarad eller konstaterad lågkonjunktur. Det skall vara överskott under år av god utveckling av skatteintäkterna samt generella statsbidrag och/eller särskilda överskott i verksamheten som reserveras för resultatutjämning, eftersom syftet med utjämningen är att åstadkomma en stabil verksamhet över en konjunkturcykel. Omvänt skall inte disposition ske för att täcka underskott som uppkommit av andra skäl, till exempel att nämnderna inte hållit tilldelad budgetram. Disposition får inte heller ske för att täcka ett underskott som uppkommit till följd av underlåtenhet att anpassa verksamheten till förändringar av de långsiktiga skatteintäkterna eller förändringar i verksamhetens demografiska målgrupper. Åtgärder måste vidtas för att anpassa kostnader då förändringarna bedöms vara mer än ett år. Disposition får inte heller ske för sänkning av skattesatsen. Bedömning av när det är hög eller lågkonjunktur, görs genom att väga landets skatteunderlagsutveckling (redovisas av SKL) för budgetåret/bokslutsåret mot det genomsnittliga utfallet för de senaste 10 åren. Är prognosen/utfallet för året under genomsnittet av skatteunderlagsutvecklingen de senaste 10 åren ska det ses som lågkonjunktur och är det över skall det ses som högkonjunktur. Resultatutjämningsreserven utgör en del av kommunens egna kapital. Reservering till resultatutjämningsreserven får göras om kommunens finansiella mål är uppnådda med ett maximalt belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Ett tak fastställs för hur stort belopp som sammanlagt får finnas i reserven vid utgången av varje redovisningsår. Maximalt 10 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning får avsättas till resultatutjämningsreserven. Beslut om att använda medel från resultatutjämningsreserven ska fattas i samband med kommunens beslut om budget, men kan vid behov revideras i samband med beslut om bokslut. Vid disponering bör en bedömning göras av när konjunkturen återhämtar sig. I budgetbeslutet för kommande års budget är ianspråktagande av resultatutjämningsreserven maximerat till 2 procent av skatteintäkter Dokumenttyp: Dokumentnamn: Diarienummer: Riktlinje God ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott KS 2019/0080 Beslutad av: Beslutsdatum: Giltig till och med: Kommunfullmäktige Tillsvidare Gäller för: Dokumentansvarig avdelning: Senast reviderad: Ekonomikontoret

22 4 (5) och generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, dock inte mer än vad som är reserverat. Kommunfullmäktige skall fatta ett aktivt beslut vid förändring av resultatutjämningsreserven. Hantering av nämndernas över- och underskott Drift I samband med årsbokslut uppvisar nämnderna i regel en viss budgetavvikelse. Denna budgetavvikelse, positiv eller negativ, kan i vissa fall ackumuleras och utgöra en nämnds resultatreserv. Motivet till att tillåta resultatreserv för nämnderna är att det tydliggör det lokala verksamhetsansvaret och skapar större handlingsfrihet. Principer för nämndernas resultatreserver Över- eller underskott upp till 0,5 procent av fullmäktige beslutad driftsbudget för nämnden överförs regelmässigt till nämndens resultatreserv Över- eller underskott som överstiger 0,5 procent av fullmäktige beslutad driftsbudget för nämnden hanteras enligt följande: o nämnden ansvarar för att fastställa överskottet och framföra begäran till kommunstyrelsen om överföring till resultatreserv o överföring av överskott till resultatreserven förutsätter att nämnden bedrivit en ändamålsenlig verksamhet och att överskottet beror på egen effektivisering eller besparing o underskott balanseras regelmässigt såvida det inte beror på särskilda eller extraordinära händelser utanför nämndens kontroll o beslut om överföring av över- och underskott tas i samband med beslut om årsredovisningen Taket för nämndens resultatreserv är 3 procent av fullmäktige beslutad driftsbudget för nämnden, dock lägst 2 mnkr. Negativ resultatreserv ska vara återställd inom tre år Användning av positiv resultatreserv Användning av ackumulerade överskott beslutas av nämnd upp till 0,5 procent av fullmäktige beslutad driftsbudget för nämnden. För de nämnder där 0,5 % av beslutad driftsbudget understiger 2 mnkr, får nämnden ändå besluta om användning upp till detta belopp. Om mer än 0,5 procent av beslutad driftsbudget önskas utnyttjas ska nämnden begära detta hos kommunstyrelsen. För de nämnder där 0,5 % av beslutad driftsbudget understiger 2 mnkr, ska nämnden vid disponering av mer än 2 mnkr begära detta hos kommunstyrelsen. Dokumenttyp: Dokumentnamn: Diarienummer: Riktlinje God ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott KS 2019/0080 Beslutad av: Beslutsdatum: Giltig till och med: Kommunfullmäktige Tillsvidare Gäller för: Dokumentansvarig avdelning: Senast reviderad: Ekonomikontoret

23 5 (5) Nämndens begäran till kommunstyrelsen sker i samband med att nämnden beslutar om underlag till kommunens budget för kommande planperiod, alternativt i samband med nämndens beslut om tertialrapport, delårsrapport eller årsbokslut. Inom ramen för årets budget reglerar nämnderna själva verksamheter med över- respektive underskott. Om kommunstyrelsen bedömer att kommunen som helhet kommer att uppvisa ett negativt resultat kan kommunstyrelsen besluta att inga resultatreserver kan nyttjas därefter Ackumulerade överskott kan användas till utveckling av verksamheten, kvalitetsförbättrande åtgärder, utbildningsinsatser och liknande Överskott får inte användas så att användningen skapar en annan inriktning och nivå på verksamheten än den som är politiskt beslutad, eller på ett sådant sätt att verksamheten binds vid utgifter som inte är finansierade inom ram. Ekonomikontoret ska meddelas inför beslut i nämnden om användning av positiv resultatreserv, enligt punkterna ovan. Efter beslut i nämnden eller i kommunstyrelsen reglerar ekonomikontoret nämndens budget och kommunens budgeterade resultat i enlighet med beslutet. Åtgärder vid underskott Om en nämnd prognostiserar eller konstaterar ett underskott ska detta anmälas till kommunstyrelsen i samband med nämndens beslut om tertialrapport eller delårsrapport. Nämnden ska vidta åtgärder för att uppnå ekonomisk balans och presentera för kommunstyrelsen hur det negativa resultatet ska återställas. Investeringar Investeringsobjekt med av fullmäktige beslutad total projektkalkyl ombudgeteras regelmässigt. Överföring av investeringsmedel mellan åren sker om: projektet blivit tidsmässigt förändrat nämndens prognos för projektet i sin helhet inte överstiger den av fullmäktige beslutade projektkalkylen (projekt med prognos som överstiger beslutad projektkalkyl hanteras enligt kommunstyrelsens delegeringsförteckning) Ombudgeteringen verkställs av ekonomikontoret. Löpande investeringar, där medel avsätts årligen, ombudgeteras regelmässigt. Dokumenttyp: Dokumentnamn: Diarienummer: Riktlinje God ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv och nämndernas över- och underskott KS 2019/0080 Beslutad av: Beslutsdatum: Giltig till och med: Kommunfullmäktige Tillsvidare Gäller för: Dokumentansvarig avdelning: Senast reviderad: Ekonomikontoret

24 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige Kf 20 1 Dnr KS 2012/0107 Hantering av nämndernas över- och underskott Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till nytt regelverk för hantering av nämndernas över- och underskott i samband med bokslut förslaget tillämpas från och med beslut om 2012 års bokslut. Beskrivning av ärendet I samband med målarbetet har Ekonomikontoret fått i uppdrag att se över hanteringen av nämndernas över- och underskott. Ett förslag till resultatreserver har tagits fram av en tjänstemannagrupp och sänts ut på remiss till samtliga nämnder. Nämndernas svar på det lämnade förslaget har arbetats in i förslaget och den enda synpunkt som inte arbetats in i förslaget är socialnämndens önskemål att sätta ett högsta tak på resultatreserverna på 5 % av nämndernas budgetram. Yttrande Ekonomikontoret har i tjänsteutlåtande den 19 december 2012 föreslagit att anta förslag till nytt regelverk för hantering av nämndernas över- och underskott i samband med bokslut förslaget tillämpas från och med beslut om 2012 års bokslut. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 januari 2013, 3. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 5 februari 2013, 13. Prot. utdrag: Justerandes sign Samtliga nämnder Ekonomikontoret Utdragsbestyrkande Datum

25 Kommunstyrelsen Ks 123 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2019/0210 Utökad investeringsbudget till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2019 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. öka utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ram för mindre investeringar (objekt 36101) med kronor för 2019, till totalt 2,8 miljoner kronor. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i november 2018 beslut om nämndernas investeringsramar kommande år, genom Budget 2019 och plan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har genom detta beslut en ram för mindre verksamhetsinvesteringar på 2 miljoner kronor för Nämnden ser nu att investeringsbehoven för 2019 är större än förväntat och begär därför en utökad ram med kronor för 2019, till totalt 2,8 miljoner kronor. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 21 maj 2019, 217. Beslutsförslag 2 maj Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 25 mars 2019, 28. Övervägande För kommunens ekonomiska planering är det av stor vikt att beslut om drifts- och investeringsbudget sker inom ramen för den årliga budgetprocessen. Beslut under löpande år om utökade investeringsramar till nämnderna ska därför normalt inte ske. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med tillhörande förvaltning bildades 1 januari 2019 och deltog därför inte som nämnd respektive förvaltning i budgetprocessen hösten Nämnden beskriver nu att det finns åtaganden som inte är möjliga att genomföra inom beslutad investeringsram. Det handlar bland annat om fyra yrkeshögskoleutbildningar som Centrum för livslångt lärande anordnar med start 2019, inköp av maskiner och skyltning på gymnasieskolan samt arbetsmiljöåtgärder på arbetsmarknadsenheten. Då nämnden är nystartad sedan årsskiftet och inte hade möjlighet att delta som nämnd i budgetprocessen, är ekonomikontorets bedömning att Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

26 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens begäran om utökad investeringsram för 2019 bör bifallas. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande Datum

27 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Malin Ung, Utökad investeringsbudget till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att 1. Öka utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ram för mindre investeringar (objekt 36101) med 0,8 mnkr för 2019, till totalt 2,8 mnkr. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i november 2018 beslut om nämndernas investeringsramar kommande år, genom Budget 2019 och plan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har genom detta beslut en ram för mindre verksamhetsinvesteringar på 2,0 mnkr för Nämnden ser nu att investeringsbehoven för 2019 är större än förväntat och begär därför en utökad ram med 0,8 mnkr för 2019, till totalt 2,8 mnkr. Beslutsunderlag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens protokoll , 28 Övervägande För kommunens ekonomiska planering är det av stor vikt att beslut om driftsoch investeringsbudget sker inom ramen för den årliga budgetprocessen. Beslut under löpande år om utökade investeringsramar till nämnderna ska därför normalt inte ske. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med tillhörande förvaltning bildades den 1 januari 2019 och deltog därför inte som nämnd respektive förvaltning i budgetprocessen hösten Nämnden beskriver nu att det finns åtaganden som inte är möjliga att genomföra inom beslutad investeringsram. Det handlar bland annat om fyra yrkeshögskoleutbildningar som CLL anordnar med start 2019, inköp av maskiner och skyltning på gymnasieskolan samt arbetsmiljöåtgärder på arbetsmarknadsenheten. POSTADRESS BESÖKSADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS WEBBPLATS

28 (2) Dnr: KS 2019/ Då nämnden är nystartad sedan årsskiftet och inte hade möjlighet att delta som nämnd i budgetprocessen, är ekonomikontorets bedömning att utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens begäran om utökad investeringsram för 2019 bör bifallas. Ekonomi och verksamhet Beslut om utökad investeringsramen på 0,8 mnkr till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får ekonomiska konsekvenser för kommunen i form av ökade kostnader för ränta och avskrivningar. Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Malin Ung Budgetchef Protokollsutdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ekonomikontoret

29 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden UAN 28 Sammanträdesprotokoll Dnr UAN 2019/0072 Utökad investeringsbudget 2019 Beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar 1. Begära av kommunfullmäktige om en utökad investeringsbudget för 2019 med 800 tkr. 2. Översända skrivelsen till kommunfullmäktige Beskrivning av ärendet Nämnden har en investeringsbudget för 2019 på tkr. Behovet som har framkommit efter det att kommunfullmäktige beslutat om budgeten uppgår till tkr. Detta har att göra med åtagande, fyra yrkeshögskoleutbildningar, som kräver investering i teknisk utrustning, maskiner och anpassad skyltning inom gymnasiet mm. Beslutsunderlag Bifogad skrivelse som beskriver ärendet Övervägande Viktigt att kunna genomföra yrkeshögskoleutbildningarna, viktig med anpassad skyltning för att kunna möta elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsvariationer) Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande Datum

30 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Ks Dnr KS 2019/0086 Ansökan om investeringsbidrag Föreningen Brygghuset Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. bevilja Föreningen Brygghuset maximalt 30 procent av det belopp som Boverkets bidrag grundas på, dock maximalt kronor 2. bidraget finansieras genom disponering av 2020 års anslag till kommunstyrelsens ofördelade medel med kronor. Beskrivning av ärendet Föreningen Brygghuset ansöker om bidrag hos Boverket för byte av tak och förbättringar/ombyggnad inomhus till en total kostnad om kronor inklusive moms. Vid större investeringar i form av ombyggnad, restaurering och nybyggnad ger staten genom Boverket bidrag. Staten står för 50 procent av kostnaden, kommunen för 30 procent och föreningen för återstående 20 procent. Denna investering skulle innebära att Boverkets bidrag, 30 procent, skulle uppgå till kronor och kommunens del kronor. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 21 maj 2019, 226. Beslutsförslag 17 april Kultur- och fritidsnämnden 27 mars 2019, 46. Ansökan Föreningen Brygghuset. Övervägande Ärendet har behandlats av kultur- och fritidsnämnden 30 januari samt 27 mars och nämnden föreslår kommunfullmäktige att bevilja bidrag till denna åtgärd. Föreningen har 29 april 2019 på nytt hanterat frågan eftersom Boverket inte hinner att hantera ärendet för bidrag under Detta ändrar inte kommunfullmäktiges möjlighet att hantera frågan under 2019, däremot klargörs redan nu att bidraget inte kan överskrida den ansökningsnivå som är hanterad av kultur- och fritidsnämnden 27 mars Normalt hanterar kultur- och fritidsnämnden finansiering av diverse bidrag men då det är större nivåer hanteras dessa av kommunfullmäktige. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande Datum

31 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg, Ansökan om investeringsbidrag Föreningen Brygghuset Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta Bevilja Föreningen Brygghuset maximalt 30 % av det belopp som Boverkets bidrag grundas på, dock maximalt kronor. Bidraget finansieras genom disponering av 2020 års anslag till kommunstyrelsens ofördelade medel med kronor Beskrivning av ärendet Föreningen Brygghuset ansöker om bidrag hos Boverket för byte av tak och förbättringar/ombyggnad inomhus till en total kostnad om kr inkl moms. Vid större investeringar i form av ombyggnad, restaurering och nybyggnad ger staten genom Boverket bidrag. Staten står för 50 % av kostnaden, kommunen för 30 % och föreningen för återstående 20 %. Denna investering skulle innebära att Boverkets bidrag, 30 %, skulle uppgå till kronor och kommunens del kronor. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämnden Protokoll fört vid extra styrelsemöte i Föreningen Brygghuset måndag den 29 april. Övervägande Ärendet har behandlats av Kultur- och fritidsnämnden samt och nämnden föreslår kommunfullmäktige att bevilja bidrag till denna åtgärd. Föreningen Brygghuset har på nytt hanterat frågan eftersom Boverket inte hinner att hantera ärendet för bidrag under Detta ändrar inte kommunfullmäktiges möjlighet att hantera frågan under 2019 däremot POSTADRESS BESÖKSADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS WEBBPLATS

32 (2) Dnr: KS 2019/ klargörs redan nu att bidraget inte kan överskrida den ansökningsnivå som nu är hanterad av Kultur- och fritidsnämnden Normalt hanterar Kultur- och fritidsnämnden finansiering av diverse bidrag med då det är större nivåer hanteras dessa av kommunfullmäktige. Ekonomi och verksamhet Finansieringen får inrymmas inom kommunstyrelsens ofördelade medel för Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Ekonomikontoret Kultur- och fritidsförvaltningen

33 Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesprotokoll Kfn 46 1 Dnr KFN 2018/0192 Ansökan om investeringsbidrag Föreningen Brygghuset Beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta 1. bevilja föreningen Brygghuset kronor för byte av tak och förbättringar/ombyggnad inomhus under förutsättning att Boverket beviljar kronor. 2. därmed upphävs beslut KFN 10/2019 Beskrivning av ärendet Föreningen Brygghuset ansöker om bidrag hos Boverket för byte av tak och förbättringar/ombyggnad inomhus till en total kostnad om kronor inklusive moms. Beslut om detta ärende togs av kultur- och fritidsnämnden , 10, men i beslutet användes felaktigt namnet Fiskerilokalen i Bua istället för föreningens namn Föreningen Brygghuset. Det är Föreningen Brygghuset som ansöker om bidrag därav behöver nytt beslut tas av kultur- och fritidsnämnden. Ingen ändring i beloppssummor har skett. Beslutsunderlag Inkommen ansökan från Föreningen Brygghuset. Övervägande Vid större investeringar i form av ombyggnad, restaurering och nybyggnad ger staten genom Boverket bidrag. Staten står för 50 procent av kostnaden, kommunen för 30 procent och föreningen för återstående 20 procent. Föreningen bör sträva efter att själv i möjligaste mån finansiera de 20 procent av kostnaderna genom ideellt arbete och prioritering av egna befintliga medel. Protokollsutdrag: Justerandes signatur kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande Datum

34 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Ks Dnr KS 2019/0105 Tertialrapport Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. godkänna tertialrapport 2019 för. Kommunstyrelsen beslutar 2. kalla förskole- och grundskolenämnden till dialogsamtal med kommunstyrelsens arbetsutskott med anledning av den ekonomiska prognosen för Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har med underlag från nämnderna sammanställt tertialrapport för avseende perioden januari till april Beslutsunderlag Arbetsutskottet 28 maj 2019, 237. Beslutsförslag 21 maj Tertialrapport Övervägande Med anledning av den försämrade ekonomiska prognosen för förskole- och grundskolenämnden föreslås ett dialogsamtal mellan arbetsutskottet och förskole- och grundskolenämndens presidium. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande Datum

35 Beslutsförslag (2) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Jens Otterdahl Holm, Tertialrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning föreslår arbetsutskottet föreslå kommunstyrelsen 1. Godkänna tertialrapport 2019 för 2. Kalla Förskole- och grundskolenämnden till dialogsamtal med anledning av den ekonomiska prognosen för Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har med underlag från nämnderna sammanställt tertialrapport för avseende perioden januari till april Beslutsunderlag Tertialrapport 2019 Övervägande Med anledning av den försämrade ekonomiska prognosen för förskole- och grundskolenämnden föreslås ett dialogsamtal mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och förskole- och grundskolenämndens presidium. Ekonomi och verksamhet För att följa kommunallagen och uppnå god ekonomisk hushållning ska samtliga kommuner utarbeta finansiella mål. I Varberg har kommunfullmäktige beslutat att två finansiella mål ska vara gällande Kommunens ekonomiska utgångsläge och goda grundekonomi är bibehållet god men har försämrats något under årets första tertial men kommer att återställas fram till årsskiftet, vilket framgår av tetialrapporten. Skatteintäkterna för 2019 beräknas bli något högre än budgeterad nivå och några nämnder aviserar ett överskridande gentemot anslagen budget. Exploateringsverksamhet, skatteintäkter, avyttring av skollokaler, utveckling av demensvård är några avgörande faktorer för 2019 års prognostiserade POSTADRESS BESÖKSADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS WEBBPLATS

36 (2) Dnr: KS 2019/ resultat. I några av nämndernas prognostiserade resultat ingår en disponering av resultatutjämningsreserven, med nuvarande prognos som grund är denna disponering av resultatutjämningsreserven möjlig att göra. Kommunfullmäktiges första finansiella mål innebär att resultatet för 2019 är budgeterat till 52,3 mnkr för att klara de framtida utmaningarna. Prognosen för helåret visar ett resultat på +42 mnkr, en försämring i förhållande till budgeterad nivå med -10 mnkr. Det finansiella målet uppnås ändå för perioden beroende på det kraftigt positiva resultatet för 2017 samt de planerade resultatet för åren Det prognostiserade resultatet för 2019 försvårar till viss del arbetet med att uppnå de finansiella målen för perioden i förhållande till då budget 2019 antogs. Det är av stor vikt att de nämnder som prognostiserar ett negativt resultat åtgärdar dessa senast inför 2020 års verksamhetsår samt att planerade anpassningar genomförs under de kommande åren. Det är nödvändigt att de finansiella målen uppnås för åren bland annat för att klara kommunens stora utmaningar i form av stora investeringar, den demografiska utvecklingen med mera. Samråd Rapporten är baserad på nämndernas inrapporterade tertialrapporter. Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Ekonomikontoret Jens Otterdahl Holm Redovisningschef

37 Tertialrapport 2019

38 INLEDNING... 2 SAMMANFATTNING... 2 OMVÄRLDSANALYS... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 6 MÅLREDOVISNING... 6 Hälsa och social sammanhållning Strategisk målrområde - Miljö och klimat... 6 Bostäder... 8 Utbildning och arbete PRIORITERADE INRIKNINGAR Attraktiv arbetsgivare Valfrihet och kvalitetkonkurrens God ekonomisk hushållning VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN Sjukfrånvaro Sysselsättningsgrad Timavlönade timmar DRIFTREDOVISNING Prognos Periodens resultat INVESTERINGSREDOVISNING EXPLOATERINGSREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISIONEN VALNÄMNDEN ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN KOMMUNSTYRELSEN FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN HAMN- OCH GATUNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SERVICENÄMNDEN UTBILDNING-OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN KOMMUNENS BOLAG

39 Inledning Sammanfattning För att följa kommunallagen och uppnå god ekonomisk hushållning ska samtliga kommuner utarbeta finansiella mål. I Varberg har kommunfullmäktige beslutat att två finansiella mål ska vara gällande: I arbetet med att uppnå God ekonomisk hushållning ska samtliga kommuner utarbeta finansiella mål vilka för är: 1. Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 120 mnkr per år för perioden (år 2017 minst 100 mnkr). 2. Soliditetsnivån ska som genomsnitt ej understiga 59 procent (exkl pensionsåtaganden samt exkl internbankslån till bolagen) per år för perioden Faktorer som påverkar kommunens möjligheter att uppnå de finansiella målen är: Kommunens ekonomiska utgångsläge Osäkerhetsgraden i driftskostnaderna Skatteintäkternas fluktuation Investeringsnivån Befolkningsförändringar Statliga beslut och åtgärder Kommunens ekonomiska utgångsläge och goda grundekonomi är bibehållet god men har försämrats något under årets första tertial men kommer att återställas fram till årsskiftet, vilket framgår av tetialrapporten. Skatteintäkterna för 2019 beräknas bli något högre än budgeterad nivå och några nämnder aviserar ett överskridande gentemot anslagen budget. Exploateringsverksamhet, skatteintäkter, avyttring av skollokaler, utveckling av demensvård är några avgörande faktorer för 2019 års prognostiserade resultat. I några av nämndernas prognostiserade resultat ingår en disponering av resultatutjämningsreserven, med nuvarande prognos som grund är denna disponering av resultatutjämningsreserven möjlig att göra. Kommunfullmäktiges första finansiella mål innebär att resultatet för 2019 är budgeterat till 52,3 mnkr för att klara de framtida utmaningarna. Prognosen för helåret visar ett resultat på +42 mnkr, en försämring i förhållande till budgeterad nivå med -10 mnkr. Det finansiella målet uppnås ändå för perioden beroende på det kraftigt positiva resultatet för 2017 samt de planerade resultatet för åren Det prognostiserade resultatet för 2019 försvårar till viss del arbetet med att uppnå de finansiella målen för perioden i förhållande till då budget 2019 antogs. Det är av stor vikt att de nämnder som prognostiserar ett negativt resultat åtgärdar dessa senast inför 2020 års verksamhetsår samt att planerade anpassningar genomförs under de kommande åren. Det är nödvändigt att de finansiella målen uppnås för åren bland annat för att klara kommunens stora utmaningar i form av stora investeringar, den demografiska utvecklingen med mera. 2

40 Omvärldsanalys Regeringen har den 10 april lagt fram 2019 års vårändringsbudget och 2019 års ekonomiska vårproposition. Den ekonomiska vårpropositionen syftar till att ange politikens inriktning för perioden Vårändringsbudgeten anger förändringar i årets budget. Nedan sammanfattas några av satsningarna: 475 miljoner kronor satsas på elevassistenter inom skolan. Statsbidraget till kommuner med socioekonomiskt utsatta områden förstärks med 321 miljoner kronor. Två riktade statsbidrag till äldre slopas: 200 miljoner kronor för trygghetsvärdar i trygghetsboenden och 110 miljoner kronor för förbättrad personalkontinuitet inom hemtjänsten. Utöver detta har en förenkling av de 500 miljoner kronor som tidigare avsåg äldreboendegaranti aviserats. Dessa kommer nu istället betalas ut efter antal äldre i kommunerna. Statsbidragen för fritidspengen på 50 miljoner kronor respektive obligatoriskt kommunalt föräldraskapsprogram på 75 miljoner kronor utgår. Vårändringsbudget och vårpropositionen innehåller få delar som kan ge en vägledning för hur kommunerna ska hantera de utmaningar som finns i närtid. Förhoppningsvis kommer höstpropositionen innehålla fler delar. De medel som nu tillförs kommunsektorn är riktade bidrag, inte generella och långsiktiga vilket hade varit att föredra för kommunsektorn. Regerings bedömning av samhällsekonomin BNP-tillväxten i Sverige bedöms 2019 och 2020 bli lägre än de senaste åren. Avmattningen i den internationella konjunkturen, liksom sjunkande bostadsinvesteringar samt en inbromsning i offentlig konsumtion i Sverige, antas bidra till den svagare svenska tillväxten. Resursutnyttjandet i samhällsekonomin bedöms vara högre än normalt både 2019 och Det är en förklaring till den låga BNP-tillväxt som beräknas dessa år. Den konjunkturförsvagning som regeringen räknar med 2019 och 2020 tar samhällsekonomin mot ett läge av normalkonjunktur Den förväntade konjunkturförsvagningen i Sverige väntas innebära att de senaste årens förstärkning av arbetsmarknaden upphör. Sysselsättningen bedöms öka i en långsammare takt under 2019, till följd av en mer dämpad efterfrågan samt en långsammare tillväxt av befolkningen i arbetsför ålder. Även tillväxten i arbetskraften väntas avta. Arbetslösheten 2019 beräknas vara oförändrad jämfört med År 2020 bedöms sysselsättningen och arbetskraften fortsätta stiga, men i en betydligt långsammare takt än under föregående år. En närmast obetydlig uppgång i den relativa arbetslösheten (antalet arbetslösa som andel av arbetskraften) beräknas ske kommande år. Tillväxten i sammanvägd BNP i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel beräknas bli lägre de kommande åren. Trots detta antas den svenska exportmarknaden växa snabbare 2019 och 2020, än Exportprognosen för 2019 och 2020 visar dock tillväxt ungefär som för helåret Den svenska kronan förstärks något kommande år men kvarstår på en svag nivå. Nettoexporten beräknas bidra positivt till BNP-utvecklingen både 2019 och

41 Bostadsinvesteringarna bedöms minska de närmaste åren. De senaste årens goda inkomstutveckling, den starka utvecklingen på arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor är faktorer som talar för en fortsatt hög efterfrågan på bostäder 2019 och 2020, varför en hög nivå på byggandet ändå kvarstår. Hushållens konsumtion bedöms växa i en mer måttlig takt 2019, jämfört med tidigare år, men konsumtionstillväxten antas bli högre redan Hushållens disponibla inkomster beräknas öka i långsammare takt när sysselsättningsuppgången mattas av. Konsumtionstillväxten väntas dock inte dämpas i motsvarande grad då hushållen antas dra ned på sitt höga sparande. De offentliga konsumtionsutgifterna väntas utvecklas svagt de kommande åren. Det förklaras bl.a. av att de migrationsrelaterade utgifterna förknippade med nyanländas första år i Sverige successivt minskar. Samtidigt ökar den offentliga sektorns inkomster i svagare takt, jämfört med perioden när inkomsterna steg ovanligt snabbt. Det beror dels på att skatteunderlaget såsom lönesumman inte väntas öka lika snabbt, dels på tidigare beslutade skattesänkningar. Stigande löner i omvärlden samt ett fortsatt högt resursutnyttjande på arbetsmarknaden i Sverige bedöms ge något högre löneökningar framöver. 4

42 Effekt för För blir effekten av den svenska ekonomins utveckling att skatteunderlaget kommer att minska under de kommande åren med början 2020 i förhållande till den budget och långtidsbudget som antogs av kommunfullmäktige år Processen med att utarbeta en budget utifrån kommunens finansiella mål och god ekonomisk hushållning blir, med svagare utveckling av skatteunderlaget, mer krävande och kommer att ställa större krav på prioriteringar. Även den demografiska utveckling kommer att bli en stor utmaning för Sveriges kommuner och i stor utsträckning för växande kommuner som. Den demografiska utvecklingen för är kraftigare än för landet som helhet vilket framgår av ovanstående diagram. En kraftig demografisk utveckling ställer även krav på en hög investeringsnivå vilket får ställas i relation till de finansiella målen. Kommunen och framförallt bolagen kommer de kommande åren att ha stora investeringsnivåer och i dessa nivåer ingår framförallt stora investeringar i bostäder, vattenoch avloppsanläggningar men även skolor, äldreboenden, stadsutvecklingsprojekt med mera. 5

43 Förvaltningsberättelse Målredovisning Miljö och klimat Bakgrund Klimatförändringar och miljöproblem hör till vår tids stora globala utmaningar. Lokalt är det en utmaning att förhålla sig till de förändringar som redan har skett eller snart kan förväntas vara en realitet. Prioriterat mål - Förenkla för människor så att fler gör det som är bättre för miljön. Sammanfattande bedömning Bedömningen avser i vilken grad målet kommer att vara uppfyllt vid målperiodens slut. Trenden visar om det skett någon förändring i bedömningen sedan föregående rapportering. Bedömning Trend Beskrivning av periodens arbete Arbete inom hållbara resor och transporter Arbetet med att ta fram planeringsunderlag som stödjer hållbart resande pågår. Underlagen är viktiga pusselbitar för att skapa en helhetssyn inom området. Framtagandet av en bil- och godsplan samt revidering av cykelplan och plan för mobility management är tre delar som leder till att förverkliga ställningstagandena i Trafikstrategi Att inkludera och förbättra underlag gällande hållbart resande i samhällsbyggnadsprocessen har stor betydelse. Gemensamma underlag och övergripande åtgärder kan utvecklas för att skapa ett hållbart trafiksystem och för den strategiska infrastrukturplaneringen. Resurser läggs idag på hållbart resande i stadsutvecklingsprojektet särskilt i samband med projektet Varbergstunneln. En ny parkeringsstrategi är också under framtagande. Projekt inom cykelfrämjande åtgärder har inletts, exempel är Cykel bygg om och bygg nytt samt Cykel inre tvärstråk. Arbetet med kollektivtrafikåtgärder ligger ännu inte i fas och arbete med att ta fram prioriteringsunderlag har gjorts under våren. Systematiskt miljöarbete och hållbar samhällsplanering har i Aktuell Hållbarhets ranking (Sveriges miljöbästa kommun) kommit på 3:e plats i kategorin Mindre städer. Implementeringsarbetet med kommunens hållbarhetsmål är i ett slutskede där förvaltningar och bolag har getts möjlighet att genom en metod, väsentlighetsanalys, kunnat kartlägga och prioritera respektives verksamhets arbete med att uppnå hållbarhetsmålen och använda detta arbete i framtagandet av nya mål för kommande mandatperiod. Kultur- och fritidsnämnden har under 2019 beslutat att ytterligare miljödiplomera en verksamhet, Kungsäters lokalbibliotek samt att arbete med att minska svinn från 6

44 konstgräsgranulat fortsätter. Inom Socialnämnden har ett pilotprojekt kring digitala signeringslistor genomförts, ett exempel på hur en teknisk lösning kan bidra till kvalitetssäkring samt effektivt och miljövänligt resursutnyttjande. Varbergs Fastighets AB planerar att miljöcertifiera egna fastigheter med nya certifieringssystemet Miljöbyggnad Drift och Förvaltning för lansering höst/vinter Målsättningen är att minst fyra fastigheter ska certifieras under perioden Kompletterande data för energiuppföljning ska ytterligare även förbättra och möjliggöra energioptimering av fastigheter inom bolaget. Förnybar energi och energieffektivisering har en av Sveriges största solcellsparker (Solsidan) och säljer sedan länge enbart förnyelsebar el, ViVa. Det pågår även arbete för ytterligare vindkraft samt marknadsföring av solcellspaket och laddinfrastruktur. Medvetenhet gällande energieffektivisering bedöms fortsatt hög runt om i kommunkoncernen. Att tillägga är att utsläpp av koldioxid är nästan noll, då 98.9 procent fossilfritt bränsle används för att drifta våra fastigheter. Servicenämndens mål att samtliga fordon under 2019 ska vara fossilfria uppfylls vid tertialet till 78 procent. För att nå målet krävs ytterligare fossilfria lösningar för större transportbilar. Insatser för en hållbar upphandling Utbildningsinsatser för kommunens personal har gjorts inom området för hållbar upphandling, vilket kommer att fortsätta. Tillsammans med Näringslivs- och destinationskontoret har Upphandlingsavdelningen inplanerade möten med näringslivet kring Lagen om offentlig upphandling. Detta för att skapa bättre förutsättningar och möjligheter att sälja till offentliga aktörer. Inom området för ekologiska inköp uppgick andelen under årets första tertial till 35 procent i likhet med det satta målet. Omvärldsbevakning visar att ambitionsnivån inom området behöver höjas. Ett nytt nationellt mål är att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år Upphandling är ett viktigt verktyg för att nå mål inom hållbarhet och insatser och ambitioner behöver tydligare klargöras. Prognos och kommentar har goda resultat inom målområdet och är på rätt väg för att skapa bra förutsättningar att nå god måluppfyllelse avseende miljö och klimat. Starka resultat återfinns bland annat inom energieffektivisering, förnybar energi och i arbetet med att ställa om till en energieffektiv och fossilfri fordonsflotta. Det är viktigt att kommunen fortsätter att sikta högt och att ett kontinuerligt förbättringsarbete fortlöper. Aktivt arbete pågår även inom en rad andra områden som har betydelse för god måluppfyllnad. Det finns dock områden där särskilda satsningar kommer att krävas om kommunen ska nå ett fullgott resultat för målperioden: Inom området för upphandling så behöver kommunens ambitioner för hållbar utveckling tydliggöras, både ur ett inköps- och beställarperspektiv. Insatser för en hållbar mobilitet och att förändra resenärers attityder och beteenden kräver ett samordnat och kontinuerligt arbete på lång sikt. 7

45 En förutsättning för god måluppfyllelse är att kommunen löpande följer upp och utvärderar resultatet av sitt arbete. Målformuleringar och kvalitet på inrapporterat material behöver bitvis förbättras. För ett systematiskt och koncernövergripande hållbarhetsarbete krävs även fortsatt implementering av kommunens hållbarhetsmål. En koncerngemensam plattform behöver upprättas för att möjliggöra ökad samverkan och delad kunskap samt utvecklad uppföljning och analys av nämnders och bolags hållbarhetsarbete. Bostäder Bakgrund Varbergs inneboende attraktivitet och geografiska läge skapar förutsättningar för en god livskvalitet och gör att många vill flytta hit. tar ansvar för att hela kommunen ska växa, på ett målmedvetet och planerat sätt och med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i fokus. Befolkningstillväxten i Varberg har varit positiv under flera decennier och ökar i stadig takt. Det är viktigt att kommunens bostadsförsörjning har beredskap för den prognosticerade befolkningstillväxten. Varberg behöver fler bostäder, såväl i staden som på landsbygden. Utbyggnaden i kommunen ska främst ske i staden, i serviceorterna och i samhällen längs regionala kollektivtrafikstråk. Den bästa jordbruksmarken ska i största möjliga utsträckning skyddas från exploatering. Kommunen strävar efter att ha en blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter, ägandelägenheter och småhus samt olika boendeformer för äldre. Med en bra blandning ökar förutsättningarna för integration i samhället. Prioriterat mål - Fler bostäder med olika upplåtelseformer ska byggas i hela kommunen. Sammanfattande bedömning Bedömningen avser i vilken grad målet kommer att vara uppfyllt vid målperiodens slut. Trenden visar om det skett någon förändring i bedömningen sedan föregående rapportering. Bedömning Trend Beskrivning av periodens arbete Effektivare processer Kommunen har under 2018 aktivt arbetat med att fördjupa och förbättra samhällsbyggnadsprocessen, ett arbete som fortsatt under Flera aktiviteter har genomförts eller planeras, med syfte att stärka kunskap och gemenskap inom kommunens samhällsbyggande förvaltningar och bolag. Förutsättningarna för samarbete har förbättrats vilket i sin tur bidrar till effektivare processer. Kommunen har utarbetat ny rutin för att möta exploatörer i tidiga skeden och tydligare beskriva vad de kan förvänta sig av kommunen och skapa en gemensam målbild i projekt och på så sätt uppnå en ökad kundnöjdhet. 8

46 Stadsbyggnadskontoret har inlett en översyn av rutiner, teknikstöd, ansvar och roller och kartlagt åtgärdspunkter som kommer att förbättra flöden och samarbete mellan avdelningarna och på så sätt skapa effektivare processer. Planberedskap Begreppet planberedskap beskriver den beredskap som kommunen har i form av byggklara detaljplaner som är klara att genomföras. Byggnadsnämndens målsättning för god planberedskap är att anta detaljplaner innehållande 700 bostäder, vilket det är osäkert om nämnden kommer uppnå Gällande antalet ansökningar om planbesked så ser utvecklingen stark ut framöver och i dagsläget finns inga tecken på avmattning. Strategisk beredskap För att långsiktigt möjliggöra för fler bostäder pågår arbete med fyra fördjupade översiktsplaner för serviceorterna Veddige, Rolfstorp-Skällinge, Kungsäter och Tvååker. För några av kommunens mindre tätorter pågår arbete med ortsutvecklingsstrategier. Ett flertal strategier är under framtagande, exempelvis pågår arbete med en VA-plan. För att nå ett mer hållbart transportsystem har arbete med en ny parkeringsstrategi påbörjats. Även arbetet med en ny bostadsförsörjningsstrategi har inletts. Byggda bostäder Utbyggnadsplan 2019 har tagits fram och antagits av kommunstyrelsen, vilken visar på en ökande bostadsbyggnation både på kort och på lång sikt. Kommunen arbetar för en ökad spridning av nya bostäder geografiskt över kommunen samt varierad utformning så att en bredare målgrupp tilltalas. Läge på bostadsmarknaden Läget på bostadsmarknaden är starkt kopplat till konjunktur, befolkningsförändringar och omvärldsläge. På nationell nivå börjar en försvagad tillväxt synas, men det är fortsatt lönsamt att bygga bostäder i Varberg. Kommunen arbetar för en ökad bredd av bostäder som ska kunna nå även de som i dagsläget står långt från bostadsmarknaden. Ökad inkludering och attraktiva livsmiljöer för ett hållbart samhälle står i fokus. Prognos och kommentar För att långsiktigt möjliggöra för fler bostäder i olika delar av kommunen pågår arbete med fyra fördjupade översiktsplaner samt arbete med ortsutvecklingsstrategier för de mindre orterna. Kommunens utbyggnadsplan tillsammans med markanvisningsplan och befolkningsprognos har visat sig vara kraftfulla verktyg för att samordna de insatser som behövs för en mer effektiv samhällsbyggnad. Ekonomiska och personella resurser stäms av och nyttjas mer effektivt än tidigare samtidigt som hållbarhet i alla dimensioner vägs in. Organisationen står väl rustad för en långsiktig utbyggnad över hela kommunen. 9

47 Utbildning och arbete Bakgrund Kunskap och bildning är nyckeln till framgång och personlig utveckling. Genom att barn, unga och vuxna ges möjlighet till bra utbildning, så skapas goda förutsättningar till arbete och egen försörjning. Ett gott företagsklimat skapar fler företag och fler arbetstillfällen. Genom arbete och egen försörjning stärks människors självkänsla men även delaktigheten och sammanhållningen i samhället ökar, detta gäller inte minst de nya varbergare som sökt sig hit från omvärldens oroligare hörn. Prioriterat mål - Inspirera och stödja så att fler elever uppnår godkända betyg efter såväl grundskola som gymnasieskola. - Ett gott företagsklimat där fler uppmuntras till företagande. Sammanfattande bedömning Bedömningen avser i vilken grad målet kommer att vara uppfyllt vid målperiodens slut. Trenden visar om det skett någon förändring i bedömningen sedan föregående rapportering. Bedömning Trend Beskrivning av periodens arbete Insatser för att öka valkompetens kvaliteten i undervisningen och stärka elevers Under målperioden ligger fokus på att stärka pedagogers skicklighet för att lyfta barns och elevers resultat. Skolan arbetar för att utveckla undervisningspraktiken genom kollegialt lärandet. Strukturer och organisation utvecklas så att pedagoger möts för att tillsammans utvärdera och analysera hur undervisningen påverkar elevernas lärande. I analys med förstelärare inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet under januari och februari framkommer att Ämnesdidaktiskt kollegium (ÄDK) och andra kollegiala utvecklingsprocesser är direkt kopplat till en kvalitativ undervisning. Förskole- och grundskoleförvaltningen har under mandatperioden arbetat med förvaltningsövergripande strukturer och processer för samverkan mellan skola och arbetsliv genom Modern arbetslivsorientering (MOA). Eleverna uttrycker i elevenkät avseende MOAmässan att de fått nya tankar om framtida gymnasie- och yrkesval och/eller att de blivit mer säkra på framtida gymnasie- och yrkesval. En stor andel svarar att de är nyfikna på att veta mer samt mer intresserade av arbetslivet. Utvärderingen visar tillsammans med tidigare års analyser att MOA är positivt för elevernas valkompetens. En annan process som pågår är Arkitekter i Skolan, där elever i årskurs 4 tillsammans med projektledare, landskapsarkitekt och stadsguide planerat för den nya utflyktslekplatsen som ska anläggas i stadsdelen Håsten. Förbättrat företagsklimat satsar aktivt på att utveckla och förbättra den service som erbjuds företagare som verkar i kommunen, genom ett förvaltningsövergripande systematiskt företagsklimatarbete. Bland annat har utbildningsinsatser genomförts, med fokus på medveten kommunikation, service och myndighetsutövning. 10

48 Arbetet med företagsklimatet präglas till allt större del av stadsutvecklingen och de om- och nybyggnationer som ska göras i staden. I slutet av 2018 skapades ett nytt mötesforum, BRICmöten (Byggröra i centrum), vilket har fortsatt att vara ett viktigt dialogforum i syfte att informera och hämta in synpunkter och förslag för att underlätta under byggtiden från verksamheter som är aktiva i centrala Varberg. I mars släpptes den senaste servicemätningen avseende företagsklimatet. Denna visar en förbättring för kommunen avseende Nöjd-kund-index (NKI). I mätningen för 2018 får en totalpoäng på 70, vilket kan jämföras med 66 vid föregående års mätning. Ett område som får ett fortsatt lågt betyg är bygglov, där resultatet även fortsättningsvis till stor del förklaras av långa handläggningstider. Under början av 2019 har dock stadsbyggnadskontoret särskilt fokuserat på bygglovshanteringen. Effekten av detta är att köerna för bygglov nu har arbetats bort och efter sommaren kommer en ny digital tjänst att lanseras. Arbetet för att bättre stödja de individer som står långt ifrån arbetsmarknaden fortsätter och samverkan med bland andra arbetsförmedlingen, försäkringskassan, Region Halland och utbildningssamordnare utvecklas. Ett arbete pågår för att tillsammans med andra aktörer skapa goda möjligheter till självförsörjning för de nyanlända personer som har ett lagstadgat ansvar att ta emot. Prognos och kommentar Elever och föräldrar ska kunna känna tillit till att deras skola håller hög kvalitet och att varje elev har möjlighet att utvecklas och nå samtliga mål som anges i skolans styrdokument. Långsiktiga strategier bidrar till goda skolresultat i. Företagens vilja och förmåga att ge sysselsättning är avgörande för att hålla nere arbetslösheten och skapa en positiv ekonomisk utveckling. I kontakten med kommunen ska näringslivet mötas av god service och en positiv inställning. SKL:s, mätning av företagsklimatet visar på förbättringar, vilket bedöms vara ett resultat av de medvetna satsningar som gjorts på att utveckla företagsklimatet. Prognosen för målområde Utbildning och arbete är god. Med nuvarande utvecklingstakt bör målen för perioden uppnås. 11

49 Hälsa och social sammanhållning Bakgrund Att känna trygghet i vardagen samt känna gemenskap och delaktighet i samhället är viktigt för vår trivsel och därmed vår hälsa. De ungas ohälsa har ökat och skillnader i hälsa har ökat mellan olika grupper i samhället. Prioriterat mål - Bättre hälsa genom att inspirera till ett aktivt liv. - Delaktigheten i samhället ska öka. Sammanfattande bedömning Bedömningen avser i vilken grad målet kommer att vara uppfyllt vid målperiodens slut. Trenden visar om det skett någon förändring i bedömningen sedan föregående rapportering. Bedömning Trend Beskrivning av periodens arbete Aktivt elevhälsaarbete och tidiga insatser för barn och unga Statistik över elevers mående i skolan och vårdnadshavares upplevelse av sitt barns förskola indikerar överlag positiva resultat. Eleverna i ala skolor mår i övervägande majoritet bra, trivs och känner sig trygga i skolan. Även inom förskolan visar uppföljningen på hög trivsel och kvalitet, vilket bland annat kopplas till det aktiva barnhälsaarbetet som sker i verksamheterna. arbetar aktivt för att möjliggöra tidiga insatser för barn och unga i behov av vård och stöd och för att öka deras delaktighet i de insatser som ges. De utvärderingar som gjorts av de arbetssätt som används i kontakten med barn och unga inom socialförvaltningens verksamhet visar att det skett en förändring från ett föräldraperspektiv till ett barn- och familjeperspektiv. Under året kommer ett nytt arbetssätt att testas kring unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser. Bland annat har ett internt stödteam inrättats som en resurs för handläggare och personal och som kan konsulteras i ärenden kring komplex beteendeproblematik. Insatser för att stärka delaktigheten och den sociala sammanhållningen Att känna gemenskap och delaktighet i samhället är viktigt för både trivsel och hälsa. En rad insatser genomförs för att stimulera och ge möjlighet till fysisk aktivitet och kulturupplevelser. Arbetet sker medvetet för att skapa inkludering och för att nå grupper som riskerar att hamna utanför. Det kan emellertid konstateras att förekomsten av barn och unga som är fysiskt aktiva minskar i kommunen, vilket är en utveckling i fel riktning. Riktade insatser genomförs till grupper som av olika anledningar behöver stöd för att hitta fritidssysselsättningar och denna verksamhet utvecklas kontinuerligt. Kommunens verksamheter jobbar på olika sätt för att skapa ökad delaktighet för kommunens målgrupper och för utökat medskapande i de tjänster och den verksamhet som erbjuds. Bland annat genom rådsgrupper, digitala mötesplatser, dialog och utvärdering. 12

50 Utveckling av vård och insatser för äldre Aktivt arbete pågår för att utveckla vårdkedjor och skapa en sammanhållen och kvalitativ vård för olika målgrupper. Sedan 2018 gäller överenskommelsen kring trygg och effektiv hemgång. Samverkan med Region Halland är ett viktigt område men trots den nya överenskommelsen noteras brister i samverkan kring patienter i samband med utskrivning och ett utvecklingsarbete pågår inom området. Socialförvaltningen arbetar aktivt för att öka nöjdheten hos äldre som bor på särskilt boende. Bland annat används välfärdsteknik inom verksamheten, vilket förenklar vardagen och underlättar nya arbetssätt. Inkludering Det sker aktiv samverkan mellan kommunens verksamheter och med andra aktörer för att utveckla stödet till nyanlända i deras etablering i samhället. Arbete kring långsiktig inkludering pågår och samtliga verksamheter i kommunen deltar i det systematiska arbetet kring den nya inkluderingsstrategin. Under året har alla nyanlända erbjudits boende i kommunens genomgångsbostäder i avvaktan på att de själva finner bostad. Antalet kvotflyktingar har ökat, vilket innebär att fler familjer med barn behöver bostad. Ett utvecklingsområde framöver är att lösa bostadsbehoven för denna målgrupp. Prognos och kommentar Varberg ska vara en bra kommun för människor i olika åldrar och människor med olika bakgrund. Långsiktiga strategier och målinriktat arbete har lett till goda resultat avseende hälsa och social sammanhållning i kommunen. Även om skillnader kan ses mellan olika åldrar och grupper till exempel kvinnor och män. Det sker kontinuerlig utveckling av kommunens verksamheter för att kunna ge vård och stöd till de grupper som har behov av detta. Exempelvis erbjuds tidiga insatser till barn och unga samt insatser för att öka nöjdheten hos dem som bor på särskilt boende. Varberg ska vara en bra plats att leva på, tillgänglig för alla människor. Målet är att alla medborgare ska kunna ta del av samhällets totala utbud. De satsningar som pågår med bland annat inkludering och för att utveckla och anpassa utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter bidrar till att förstärka invånarnas delaktighet i samhället. Prognosen för målområde Hälsa och social sammanhållning är god. Med nuvarande utvecklingstakt bör målen för perioden uppnås. 13

51 Prioriterade inriktningar Attraktiv arbetsgivare Bakgrund Kommunen är till för människor i Varberg. Bästa möjliga service skapas med motiverade, engagerade och kunniga medarbetare. För att uppnå det krävs öppenhet, delaktighet, korta beslutsvägar och ett gott ledarskap. Där är samverkan och god arbetsmiljö nyckelord. Kommunens tillväxt samt den pågående generationsväxlingen och den ökande konkurrensen om medarbetarna ställer stora krav på kommunen som arbetsgivare och ett fortsatt arbete för att stärka kommunens attraktivitet är viktigt. Kommentar Under perioden har fortsatta dialoger förts med flera av förvaltningarna med anledning av ökande sjukfrånvarotal. Frågan är högst aktuell på nämnderna och ett ökande fokus på frågan har noterats, vilket är både nödvändigt och positivt. I årets personal- och hälsobokslut konstaterades att antalet tillbud och arbetsskador har ökat markant, vilket också föranleder ökad uppmärksamhet kring frågor om säkerhet och arbetsmiljö. En omfattande utbildningsinsats om förtroendevaldas arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar planeras tillsammans med Arbetsmiljöverket. Förskole- och grundskolenämnden engagerade en stor del av kommunen i vårens MOA-mässa för grundskolans elever årskurs åtta (MOA står för modern arbetslivsorientering). På mässan visades många av kommunens yrken upp. För att stödja processen med att utveckla en effektiv och ändamålsenlig organisation har ett flertal nya e-tjänster införts som underlättar flera administrativa processer inom personalområdet. Arbetet med att levandegöra visionen har fortsatt genom att samtliga chefer i koncernen har deltagit i nätverksdialoger under första delen av året. Lönekartläggning och jämställdhetsanalys har genomförts, vilka ligger till grund för årets löneöversyn. Personalkontoret konstaterar att det råder fortsatt hög efterfrågan av råd och stöd till både chefer och medarbetare. Detta är troligtvis en ihållande effekt av en växande kommun och en allt större rörlighet på arbetsmarknaden, vilket påverkar såväl administrativa tjänster, arbetsmiljö, som stödinsatser. Valfrihet och kvalitetkonkurrens Bakgrund Fristående och kommunala utförare ska ha likvärdiga förutsättningar för att kunna driva sin verksamhet. Kommunens roll blir att underlätta för kundvalen, skapa rättvisa och konkurrensneutrala ersättningssystem samt kvalitetsgranska verksamheterna och göra informationen om skillnaderna lättillgänglig för medborgarna. 14

52 Kommentar Barn och elever i har stora möjligheter att välja verksamhetsform och huvudman. I Varberg finns möjlighet att välja både fristående och kommunal förskola samt fristående pedagogisk omsorg. Inom grundskola och fritidshem samt gymnasieskola finns det också alternativ vad gäller kommunal respektive fristående huvudman. På kommunens hemsida lämnas information om såväl de kommunala som de fristående verksamheterna. Mätning i april 2019 visar att 22,4% av barnen inom förskola och pedagogisk omsorg går i fristående verksamhet, vilket är en ökning med 0,5% jämfört med motsvarande mätning föregående år. Inom grundskolan är andelen som går i fristående verksamhet 6,9%, vilket också är en ökning jämfört med föregående år då andelen var 5,8% (för helåret 2018 var motsvarande siffra 6,8%). Under perioden januari till april 2019 har tillsynsbesök genomförts vid samtliga fristående förskolor. Inom social omsorg finns etablerade arbetssätt för att möjliggöra valfrihet och kvalitetskonkurrens. Socialnämnden har avtal med externa utförare inom hemtjänst, särskilda boenden, sysselsättning psykiatri, sysselsättning missbruk, familjerådgivning, matdistribution, trygghetslarm samt bostad med särskild service LSS. Inom socialnämndens verksamhetsområde erbjuds en jämförelsetjänst för att underlätta informationsinhämtning och jämförelser vid val av utförare. Socialförvaltningen arbetar också med kvalitetsdeklarationer i syfte att tydliggöra vad kunden kan förvänta sig av respektive verksamhet, oavsett utförare. God ekonomisk hushållning Bakgrund Kommunallagen anger att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket innebär att de ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. Vad ska kommunen göra? För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommentar God ekonomisk hushållning innebär att de finansiella målen ska uppnås men även att verksamheternas målarbete uppnås. Ett bokslut som följer de ekonomiska planerna, men där verksamheternas mål ej uppnås, är inte god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen är satta för perioden och det sista året under denna period är nu påbörjad vilket innebär att den indikation som nu ges av hur målen uppnås borde vara ganska säkra. Den beskrivningen av nämndernas arbete med de fyra strategiska målområdena, som presenteras under avsnitt målredovisning, ger en positiv indikation om att denna del av en god ekonomisk hushållning i stort sett kommer att uppfyllas. Där måluppfyllelsen är något sämre finns ändå en bild av vad som måste göras för att uppnå målen. 15

53 Den ekonomiska delen av god ekonomisk hushållning är lättare att prognostisera. Resultatet för helåret beräknas till 42 mnkr vilket är 10 mnkr sämre än budgeterad nivå. Den prognostiserat negativa avvikelsen från budgeterad nivå med 10 mnkr förklaras framförallt av att nämndernas verksamheter överskrider budgeterad nivå med 21 mnkr vilket till viss del vägs upp av att skatteintäkterna beräknas bli 5 mnkr bättre än budgeterad nivå. Även finansnettot ger en positiv avvikelse som beräknas till 6 mnkr som följd av en hög utdelning från Kommuninvest. Försäljning av tillgångar/exploateringsmark är en viktig del av arbetet med att uppnå de finansiella målen. Under perioden kommer en stor del av denna försäljning att ske i slutet av denna period medan investeringar och drifteffekter för bland annat stadsutvecklingsprojektet kommer att påbörjas i början av planeringsperioden. Det är avgörande att försäljning av tillgångar/exploateringsmark verkligen genomförs i planerad omfattning, viktigt för att kommunens finansiella mål ska kunna uppnås och därmed en fortsatt god grundekonomi. Inför framtiden är det viktigt att beakta att exploateringsförsäljningen ska ses som intäkt av engångskaraktär, utan denna blir resultatet avsevärt lägre och kostnadssidan måste anpassas därefter. Slutsats God ekonomisk hushållning utifrån ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv uppnås för 2019 förutsatt att de nämnder som har aviserat negativa resultat åtgärdar dessa senast inför 2020 års verksamhetsår samt att planerade anpassningar genomförs under de kommande åren. Förutsatt att detta genomförs är det genomsnittliga resultatet för perioden nu +123 mnkr, att jämföra med det finansiella målet 120 mnkr. Även det finansiella målet soliditet beräknas uppnås för perioden Avstämning finansiellt mål 1, Resultatnivå Mnkr Finansiellt mål Budgeterat resultat Redovisat/ prognostiserat resultat Periodens 123 genomsnittliga resultat Avstämning av finansiellt mål 2 % Finansiellt mål 59,0 59,0 Budgeterad soliditet 64,9 62,8 Redovisad/ 66,1 62,3 prognosticerad soliditet Periodens genomsnittliga soliditet ,0 57,4 57,3 58, ,0 55, ,0 54, ,0 55, ,0 58, ,0 61, ,0 58,7

54 Väsentliga personalförhållanden Har ökningen av sjukfrånvaron avstannat? Den totala sjukfrånvaron sett till de senaste tolv månaderna var i mars 6,8 procent. Det är en klart högre nivå jämfört med motsvarande period 2018, och något högre jämfört med Rörelsen i sjukfrånvaroutvecklingen är dock att nivån inte längre ökar, utan att det snarare kan noteras en minskning av den totala sjukfrånvaron under de tre första månaderna. Rörelsen följer utvecklingen 2017 när sjukfrånvaron minskade jämfört med året före. Utvecklingen är därmed annorlunda än 2018 då det noterades en kraftig ökning under årets första månader. Bilden förstärks vid en jämförelse av sjukfrånvaronivåerna månad för månad. Bortsett från januari har nivån på sjukfrånvaron 2019 varit lägre än I mars 2019 var den totala sjukfrånvaron 7,6 procent, jämfört med 8,3 procent i mars Den korta sjukfrånvaron sett till de senaste tolv månaderna har minskat något sedan årsskiftet. I mars var nivån lägre än 2018, och i nivå med Sett till respektive månad noteras samma mönster som beskrivits ovan, det vill säga att nivån är lägre än motsvarande månader I februari var den korta frånvaron 4,3 procent jämfört med 4,9 procent 2018, och i mars 3,4 procent jämfört med 4,6 procent När det gäller den längre sjukfrånvaron, över 60 dagar, är trenden vanligtvis att nivån är låg under sommaren, med en kraftig ökning under hösten, och motsvarande minskning under våren. Nivån på den långa sjukfrånvaron har varit högre under perioden april 2018 mars 2019 jämfört med föregående år. Det noteras också att minskningen under årets första tre månader (månad för månad) inte riktigt är i nivå med minskningstakten under tidigare år. Av den totala sjukfrånvaron har andelen medellång (15-59 dagar) och lång sjukfrånvaro ökat. Andelen anställda utan någon sjukfrånvaro har under perioden varit något högre jämfört med motsvarande period föregående år. Tillsammans med den lägre nivån av kort sjukfrånvaro kan det indikera att ökningen av nyinsjuknandet, och därmed risken för längre sjukfrånvaro, har stannat av. Få timmar utförda av timavlönad personal och en hög genomsnittlig sysselsättningsgrad Efter att ha haft en trend där timavlönad tid har ökat något, har ökningen nu stannat upp. Under perioden är andelen timavlönad tid samma jämfört med motsvarande period föregående år. Nivån på timavlönad tid är lägst av alla Sveriges kommuner. Sysselsättningsgraden har under perioden fortsatt att öka. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för samtliga anställda totalt Sjukfrånvaro för samtliga anställda 1 14 dagar Sjukfrånvaro 60 dagar eller längre av total sjukfrånvaro Andel anställda utan någon sjukfrånvaro Apr 2019 Mar 6,75% 2,99% 38,20% 32,92% 2017 Apr 2018 Mar 6,55% 3,05% 37,12% 31,58%

55 Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 2019 Mar 94,66% 2018 Mar 94,61% 2018 Apr 2019 Mar 4,02% 2017 Apr 2018 Mar 4,03% Timavlönade timmar Andel timmar utförda av timavlönade i % Driftredovisning Prognos Prognosen efter april pekar mot ett resultat på strax över 42 mnkr vilket är 10 mnkr sämre än det budgeterade resultatet och 18 mnkr sämre än prognosen efter februari. De största förändringarna återfinns inom förskole- och grundskolenämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen. Finansiering Finansieringen av den kommunala verksamheten väntas bli 11 mnkr starkare än budget vilket beror gynnsam utveckling av de generella statsbidragen och ett starkare finansnetto tack vare en större utdelning från Kommuninvest än förväntat. Nämndernas drift Kommunstyrelsen visar på en prognos som avviker negativt mot budget på 2 mnkr. Avvikelsen kommer av utrangering av anläggningstillgångar kopplade till två förskolor. I februariprognosen väntades exploateringsverksamheten göra ett större överskott än budgeterat men är denna prognos justerad till nivå med budget. Förskole- och grundskolenämnden har sedan februari justerat sin prognos från en budget i balans till ett budgetunderskott på 11 mnkr. Förändringen föranleds av förändrade ekonomiska förutsättningar inom förskola och pedagogisk omsorg samt grundskola och fritidshem. Inom förskoleverksamheten blir avetablering av paviljonger vid Österängens förskola och flyttkostnader vid Söderlyckans förskola högre än förväntat. Inom grundskoleverksamheten är det flera olika faktorer som bidrar till den förändrade prognosen. Hyreskostnader har tillkommit på Ankarvallen och Väröbackaskolan efter beslut av budget och evakueringen av Mariedalsskolan beräknas bli högre än förväntat. De förväntade intäkterna i form av statsbidrag från Skolverket och Migrationsverket ser totalt sett ut att bli lägre än förväntat, exempelvis uteblir statsbidrag för läxhjälp helt då Skolverket prioriterade huvudmän med låg andel gymnasiebehöriga elever. Kostnaderna för skolskjuts är högre än förväntat och utredning har påbörjats. Vid uppföljning per april ser barn- och elevantalet i förskola, grundskola och fritidshem, ut att vara högre än underlaget för ramberäkningen. Socialnämnden väntas göra ett underskott mot budget på 6 mnkr. Det är en försämring mot den prognos som lämnades efter februari med samma belopp. Den negativa prognosen beror till största del på tidigare beslut om att nytta resultatreserv för att utveckla demensvården och hantera den så kallade gymnasielagen för ensamkommande. Bakom prognos döljer sig några verksamheter med ekonomiska utmaningar för året men där effekterna bör kunna hanteras inom nämndens ram på de återstående åtta månaderna. 18

56 Hamn- och gatunämnden har beslutat att nyttja en miljon ur sin resultatreserv för att använda till gatuunderhåll (åtgärder på vägar, GC-vägar, dikesrensning, linjemålning osv). Detta görs eftersom underhåll som skulle varit gjort 2018 senarelades med anledning av den negativa helårsprognosen, syftet är således att komma ikapp. Kultur- och fritidsnämndens har beslutat att nyttja lite mer än en miljon ur sin resultatreserv till bland annat; residens inom Art inside Out, friskvårdssatsning, ökade kostnader för simskoleskjutsar, genomförande av en konstplan samt till inköp av inventarier och utrustning till ny samlingslokal i Kungsäter. Övriga nämnder rapporterar inga eller små avvikelser mot beslutad budget. Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Förskole- och grundskolenämnd Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Socialnämnden Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Hamn- och gatunämnden Kultur- och fritidsnämnd Servicenämnd Summa nämndernas drift Utfall ,2-0,4 1,3-1,7-97,7-466,9-122,2-381,4-7,3 0,5-36,7-54,1-17, ,9 Budget ,8-1,9-0,8-4,7-187, ,4-315, ,8-18,0-11,5-114,6-151,4-32, ,6 Prognos ,2-1,9-0,8-4,7-189, ,4-315, ,8-18,0-11,5-115,7-152,5-32, ,0 Avvikelse 14,5 0,0 14,5-20,8-65,3-86,1-20,8-65,3-86,1 0,0 0,0 0, , , ,1-21,4 966,5 165,9 5, , ,2 481,4 11, , ,4 497,6 17, ,3-10,8 16,2 5,9 11,3-33,9 52,3 42,2-10,1 Övriga kommungemensamma poster Kommungemensamma avräkningar Ofördelade budgetmedel Summa övriga kommungemensamma poster Verksamhetens nettokostnad Finansiering Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansnetto Summa finansiering Resultat -0,4 0,0 0,0 0,0-1,8-11,0 0,0-6,0 0,0 0,0-1,1-1,1 0,0-21,4 Periodens resultat Resultatet för perioden januari till april uppgår till -34 mnkr vilket för perioden är en normal nivå. Verksamhetens nettokostnad har ökat med sex procent vilket för perioden motsvarar 70 mnkr. Nettokostnaden visar den kostnadsnivå som finns i verksamheterna efter att intäkter 19

57 för bidrag, avgifter och försäljning är avdragna. På lång sikt är det viktigt att inte nettokostnaden ökar snabbare än skatteintäkterna eftersom kommunen då kommer få problem med att hålla ekonomin i balans. Ökningen av nettokostnaderna på sex procent speglar en växande kommun och eftersom skatteintäkterna med generella statsbidrag och utjämningar växer i nästan samma takt bedöms utvecklingen vara i balans. Investeringsredovisning Årets utfall och prognos Investeringsbudgeten för året uppgår till nära 956 mnkr. I budgeten ingår 247 mnkr som överförts från föregående års investeringsbudget. Nettoutgiften för årets fyra första månader är 101 mnkr, vilket kan jämföras med 110 mnkr samma period Flera stora investeringsprojekt är i sin uppstartsfas, vilket förklarar att endast 11 procent av årets budget hittills använts. De största utgiftsposterna till och med april avser reinvesteringar i fastigheter, Mariedalskolan och den nya bad- och simanläggningen på Håsten. Utöver dessa förväntas även nytt särskilt boende i Träslöv, stadshus A och markförvärv medföra höga utgifter under året. Nämndernas samlade årsprognos är 539 mnkr, vilket innebär att 56 procent av den totala investeringsbudgeten förväntas upparbetas under året. Den relativt låga upparbetningsgraden förklaras av att flera stora projekt är senarelagda eller tidsmässigt försenade, det handlar bland annat om förskolorna Klapperstenen, Applagården, Limabacka och Snickerns, men även det nya särskilda boende i Träslöv, bad- och simanläggningen på Håsten och Varbergs räddningsstation. Även kultur- och fritidsnämndens inköp av ny bokbuss blir något försenad, med leverans under Hamn- och gatunämnden rapporterar om flera pågående entreprenader och prognostiserar en upparbetningsgrad på 83 % av nämndens planerade investeringar under året, vilket är betydligt högre än utfallet för Utflyktslekpark Håsten, Innerhamnen fästningsområdet, Tenaljterrassen och Offentliga toaletter är emellertid några projekt som är tidsmässigt förskjutna och avviker från årets budget. Den negativa prognosen för servicenämnden förklaras av högre utgifter än beräknat för Söderlyckans förskola och Mariedalsskolan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har begärt utökad investeringsram 2019 med 0,8 mnkr, bland annat för nya yrkeshögskoleutbildningar. Nämndens begäran behandlas av kommunfullmäktige i juni. 20

58 Kommunstyrelsen Servicenämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Hamn- och gatunämnden Förskole- och grundskolenämnden Socialnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utfall jan-april ,3 52,9 0,0 1,9 23,1 0,3 0,7 0,0 0,0 101,1 Budget 2019 Prognos 2019 Avvikelse 583,6 119,0 0,8 14,6 124,2 96,8 13,8 0,4 2,8 955,9 279,8 121,2 0,8 7,4 103,5 8,9 13,7 0,0 3,6 538,9 303,8-2,2 0,0 7,2 20,7 87,9 0,0 0,4-0,8 417,0 Projektprognoser För de projekt som är fleråriga lämnar nämnderna även prognoser för projekten i sin helhet och kommenterar förväntat utfall mot budget för hela projektperioden. Sammantaget visar nämndernas projektprognoser en god efterlevnad till upprättade projektkalkyler, med en positiv avvikelse på drygt 3 mnkr. Förstärkning av Fästningspiren, Applagårdens förskola, Ankarvallen omklädning och Offentliga toaletter är några projekt som visar positiva avvikelser mot upprättade projektkalkyler. För andra projekt såsom uppgradering och renovering av hamnens pirhuvud, Fästningsbadet och Mariedalsskolan förväntas de sammantagna utgifterna överstiga projektkalkylen. En förklaring till den negativa avvikelsen för dessa projekt är högre entreprenadkostnader än beräknat. Exploateringsredovisning Att budgetera och prognostisera exploateringar är osäkert eftersom överklagande, försenade upphandlingar, oförutsedda markförhållande eller lägre efterfrågan påverkar utfallet med stora belopp. Budget 2019 är visserligen upprättad efter de förutsättningar som ansågs rimliga våren 2018, men tyvärr följer inte alltid verkligheten det som budgeterats. Kassaflöde Exploateringsnettot efter fyra månader är 10,8 mnkr. Dvs inkomsterna som nu är 35,1 mnkr, är 10,8 mnkr högre än utgifterna på 24,3 mnkr. Både inkomster och utgifter förväntas bli lägre under 2019 än vad som var budgeterat. Stora inkomster från externa exploateringsområden försenas eftersom färdigställandet dröjer, men även kommunala exploateringsområden har fördröjts och då uteblir budgeterade inkomster för tomtförsäljning och markanvisning. Förseningarna innebär också att utgifterna blir lägre. Totalt beräknas inkomster och utgifter till ca 140 mnkr vardera, dvs med ett netto nära noll. Resultatpåverkan Det budgeterade resultatet är drygt 40 mnkr för 2019 års exploateringen. Årsprognos efter april är lika med årets budget beloppsmässigt. Men även det prognostiserade resultatet har lägre intäkter än årets budget. Det motverkas i sin tur att budgeterade förluster och kostnader senareläggs när genomförande av projekt fördröjs. 21

59 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Mnkr Utfall jan- april 2019 Utfall jan- april 2018 Budget 2019 Bokslut 2018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader 221, ,7-58, ,3 213, ,1-51, ,8 896, ,2-170, ,8 846, ,7-164, ,7 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster 966,5 165,9 25,3-20,6-34,2 932,6 146,9 23,7-21,8-21, ,2 481,4 90,0-78,5 52, ,9 449,5 83,9-63,1 115,5 Periodens resultat -34,2-21,4 52,3 115,5 Utfall jan-april 2019 Utfall jan-april 2018 Budget 2019 Bokslut , ,4 162,1 0, , , , ,0 158,0 0, , , , ,5 200,0 0, , , , ,3 167,2 0, , ,1 Bidrag till statlig infrastruktur 257,3 274,8 245,5 263,1 Omsättningstillgångar Förråd m. m. Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 167,9 326,9 0,0 175,9 670,7 154,7 357,4 0,0 148,6 660,7 180,0 247,9 0,0 150,0 577,9 177,0 352,5 0,0 319,0 848, , , , ,7 Balansräkning Mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 22

60 Mnkr Utfall jan-april 2019 Utfall jan-april 2018 Budget 2019 Bokslut ,2 312, , ,1-21,4 312, , ,4 52,3 312, , ,2 115,5 312, , ,4 160,0 136,8 170,0 152,6 437,2 597,2 432,4 569,2 262,6 432,6 442,9 595, , , , , , , , , , , , , , , , ,9 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Periodens resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 23

61 Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige I januari genomfördes en politikerutbildning för samtliga politiker i kommunen. Kommunfullmäktige har haft tre sammanträden under perioden. Kommunrevisionen Kommunrevisionen har under årets fyra första månader fattat beslut om granskning av bland annat kommunens efterlevnad av GDPR samt granskning av resursfördelningen till grundskolan. Valnämnden Förberedelserna inför val till Europaparlamentet 26 maj pågår. 7 april var det även omval till kommunfullmäktige i Falun, vilket innebar att väljare från Falun kunde förtidsrösta i Varberg. Överförmyndarnämnden Verksamheten bedrivs som planerat. Ny tillförordnad avdelningschef sedan januari Det är betydligt färre ensamkommande barn inskrivna i verksamheten än under tidigare år. Det påverkar verksamheten både vad gäller budget och arbetstid för handläggarna. Arbetet med årsräkningarna pågår för fullt och en hel del är redan granskade. Årsredovisningen för 2018 är redovisad enligt plan i både Varberg och Falkenberg. Flytt till stadshus A är planerad till juni 2019 och kommer att innebära en hel del merarbete för förvaltningen. Inga avvikelser i övrigt. Kommunstyrelsen Ett stort fokus för kommunstyrelsens förvaltning ligger fortsatt på stadsutvecklingsprojektet. Arbete med att ta fram systemhandling för stationsområde samt planering och samordning av trafik under byggtid kopplat till Varbergstunneln pågår. Fokus ligger på konsekvenser av Västra Vallgatans avstängning på grund av ledningsarbete. Markanvisningstävlingen för Västerport etapp 1 startade den 1 april och pågår till och med den 14 maj. Det är nu cirka 40 intressenter kvar i tävlingen. Markanvisningstävlingen angående hotell i Västerport vanns av Casmé. Planering av en ny stadsdel, Östra Träslöv, där kommunen äger stora delar av marken har startat genom att planeringsdirektiv har tagits fram. För näringslivets behov har planering inletts för ett nytt verksamhetsområde i Himle intill E6:an där kommunen köpt in mark. Utbyggnadsplan 2019 har tagits fram och antagits av kommunstyrelsen. Den digitala turistinformationen förbereds inför öppningen i maj med ny utformning och digitala skärmar. 24

62 Förskole- och grundskolenämnden I januari 2019 öppnade en ytterligare avdelning för omsorg på obekväm arbetstid (kvällar, nätter och helger) på Stenåsa förskola och verksamheten är nu dubbelt så stor sett till antal platser. Barnen vid Söderlyckans förskola flyttar tillbaka till nyrenoverade lokaler i maj Flytten sker från Österängens förskola där de varit placerade sedan sommaren I grundskola och fritidshem planerar verksamheten för tillbakaflytt till nya Mariedalsskolan där elever hälsas välkomna till skolan i samband med läsårsstart 19/20. Den 20 mars 2019 genomfördes för första gången en yrkesmässa (MOA-mässan) för alla elever i årskurs 8. Yrkesföreträdare från näringslivet i Varberg, och Region Halland deltog i skapandet av och genomförandet under mässan. Utvärderingar av elever, yrkesföreträdare och besökande kommuner samt SKL visar på en mässa med hög kvalitet för elevernas valkompetens och ett lyckat genomförande. Ett intensivt förvaltningsövergripande arbete har under ett antal månader pågått med att ordna PRAO-platser åt eleverna i årskurs 8 genom ett samarbete mellan förskole- och grundskoleförvaltningen och andra kommunala förvaltningar och bolag. Eleverna genomför sin PRAO under våren 2019 och kommer vid detta första tillfälle att göra det i kommunal verksamhet. Socialnämnden Äldreomsorg Generellt är behovet av insatser inom äldreomsorgen lägre än beräknat och förändringen märks främst inom hemtjänsten där antalet hemtjänsttimmar fortsatt ligger på en lägre nivå än beräknat. Även kön till särskilt boende är i hanterbar, dock har beläggningen inom korttiden varit hög under årets första månader vilket främst förklaras av att fler personer har allt mer komplexa vårdbehov. Inom hälso- och sjukvårdsenheten ses fortsatt allt fler patienter med komplexa hälsoproblem och den avancerade vården har ökat. Det gäller främst äldre och multisjuka samt personer med stora funktionsnedsättningar. Förändringstrycket på den kommunala hälso- och sjukvården är stort och det har skett en förskjutning av vårduppdraget från sjukhusvården till kommunal hälso- och sjukvård. Orsaker som påverkat förskjutningen är bland annat de nya bestämmelser kring utskrivningsklar som trädde i kraft 2018, kortare vårdtider och att utskrivning av medicinskt färdigbehandlade patienter från sjukhuset går snabbare. Sammantaget leder det till att åtgärder för medicinsk vård, rehabilitering och habilitering i större utsträckning behöver utföras i den kommunala hälso- och sjukvården. Ensamkommande barn Inom verksamheten för ensamkommande barn ses fortsatt svårigheter med att få en ekonomi i balans. Orsaken till underskottet är ett kraftigt minskat antal barn (drygt 60%) jämfört med hösten 2017 samt förändrade sänkta ersättningsnivåer. Ett omställningsarbete motsvarande drygt 50 mnkr har genomförts men då volymerna är låga och ersättningsnivåerna i princip halverats ses svårigheter att nå ekonomisk balans även efter att omställningen är klar. Beräknat underskott för 2019 är ca 4 mnkr. 25

63 Placeringar av barn Under hösten 2018 och våren 2019 har antalet barn som är i behov av institutionsplaceringar ökat. Dessutom är de barn som har behov av insatser yngre vilket leder till att omfattningen av insatserna är stora. Detta påverkar även familjehemsplaceringar då yngre barn har behov av att en av familjehemsföräldrarna är hemma, motsvarande en föräldraledighet. Byggnadsnämnden Bygglovsavdelningen får en ny chef I början av 2019 så påbörjades rekrytering av ny bygglovschef. Rekrytering är avslutad och den nya chefen beräknas börja under sommaren. Fler uppdrag till drönarna Från Stadsutvecklingsprojektet har avdelningen för geografisk information fått ett stort uppdrag för drönardokumentation av 19 fokuspunkter. Förvaltningens 3D-modell används för samrådsmöten och nu senast för Detaljplan av Västerport etapp 1. Effektivare bygglovsprocess Avdelningarna bygglov och kundtjänst har inlett ett stort samarbete där man har sett över rutiner, teknikstöd, ansvar och roller och kartlagt åtgärdspunkter som kommer att förbättra flöden och samarbete mellan avdelningarna. Enklare att ansöka om nybyggnadskartor Det har nu också blivit enklare att ansöka om nybyggnadskartor via hemsidan med de nya beställningsblanketterna och informationen kring dem. Hög efterfrågan på planbesked Gällande antalet ansökningar om planbesked så ser utvecklingen stark ut framöver där man inte kan se tecken på avmattning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Förberedelse av implementering av ny version av ärendehanteringssystem, ECOS 2, pågår. Det består till stora delar av städning av arkiv och avslut av ärenden i enlighet med nya ärendebegrepp. Samtidigt pågår förberedelse för e-arkiv och består också av arkivvård. Livsmedelsverket har annonserat om införandet av en ny riskmodell för livsmedelstillsyn. Modellen anger vilken typ av tillsyn som ska utföras av kommuner respektive Livsmedelsverket själva. Riskmodellen kan komma att påverka möjliga intäkter för 2020 och framåt. Livsmedelsverket har även annonserat om en ny debiteringsmodell för livsmedelskontrollen 2020 med efterdebitering istället för dagens årsavgifter som tas ut i början av året. Senaste besked om detta är att Livsmedelsverket ska återkomma under sommaren med besked. Det är även varit fortsatt fokus på stadsutvecklingsprojektet och deltagande i förbättrad samhällsbyggnadsprocess. Förvaltningen har nu åter full bemanning på tillsvidaretjänster. 26

64 Hamn- och gatunämnden Förvaltningen har i början av året upptäckt angrepp av granbarkborre på tre platser i kommunens tätortsnära skogar. Det är flera hundra kvadratmeter i Påskbergsskogen, Brunnsbergsskogen och Furubergsskogen som har avverkats. Att angreppen sker just nu tror vi beror på den svåra torkan förra året. Själva avverkningen bedöms i nuläget vara kostnadsneutral eftersom förvaltningen får intäkter för de träd som avverkas. Däremot kommer avverkningen medföra behov av återplantering vilket kommer generera kostnader. Under perioden har förvaltningen rekryterat flera nya medarbetare. Detta är en viktig del i att nå en ökad upparbetningsgrad på nämndens egna investeringsprojekt samt att kunna erbjuda goda leveranser vad gäller kommunens exploateringsprojekt samt övriga beställningar. Under inledningen av året har det varit högtryck i projektverksamheten. Egenregiverksamheten arbetar bland annat med att färdigställa Tvååker central park och mötesplats i Stråvalla och det pågår även flera upphandlade entreprenader. Kultur- och fritidsnämnden Många aktiviteter har genomförts i hela kommunen och stort fokus har lagts på samarbeten, inom förvaltningen och med andra aktörer. Hög grad av kommunens barn och unga har nåtts via arrangemang inom bibliotek, skolteater och övrig ungdomsverksamhet. Inte minst Kulturskolan upplever ökande intresse från barn och besökare. Bland uppmärksammade aktiviteter finns exempelvis inkluderingsenhetens uppstart av en mansgrupp, Drag Queen Story Hour på biblioteket och konstutställningen Still Burning. Friluftslivet stärks i och med det Outdoorprojekt som pågår. Aktiv Senior är nu fulltaliga bemanningsmässigt och verksamheten ökar på ett uppskattat sätt. Flera idrottsföreningar avancerar till vilket är glädjande men kan medföra behov av ökade resurser framöver. Ungdomsverksamheten har haft utmaningar kring arbetsmiljö i lokaler, åtgärder kring detta vid sidan om nyrekryteringar har påverkat verksamheten. Arbetet med miljödiplomering fortgår liksom den positiva trenden kring jämställd resursfördelning. Servicenämnden Serviceförvaltningen har sedan 1 april 2019 ny organisation, förvaltningen har minskat med en avdelning. Under inledningen av 2019 har kost och städ implementerat ett digitalt system för att utföra egenkontroll i kommunens alla kök. Numera dokumenteras alla kontroller med hjälp av läsplatta. Det nya arbetssättet förenklar egenkontrollen och innebär en ökad säkerhet om någon enhet missat att utföra sin kontroll. Fastighetsavdelningen har nu en plan för investeringsbudgeten för underhåll och alla projekt är resurssatta. Kommunikation av underhållsplanen till berörda verksamheter har skett. Bygglovsprocessen är prioriterad på IT-avdelningen. Arbetet med Säker Digital kommunikation har resulterat i ett lösningsförslag så att kommunens verksamheter ska kunna skicka känsliga personuppgifter via e-post. IT-avdelningen har startat ett projekt - Borta med 27

65 Vinden - för att bygga ett nytt dokumentlager som ska kopplas mot Medarbetarwebben. Vidare jobbas det med att få de nya säkerhetsprodukterna på plats i Office365. Ersättningsrekryteringar pågår på flera avdelningar, där framförallt IT-avdelningen har problem med lönekonkurrensen. Utbildning-och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bildades 1 januari Den nya nämnden består av delar från förskole- och grundskolenämnden, från socialnämnden och från kommunstyrelsen. Från förskole- och grundskolenämnden fördes gymnasieskolans verksamhet över och från socialnämnden fördes arbetsmarknadsenheten och delar av integrationsenheten över och från kommunstyrelsen fördes Centrum för livslångt lärande (CLL) över till den nya nämnden. Under årets första månader 2019 så har förvaltningen förberett en omorganisation som kommer att träda i kraft från och med den 1 juli Den innebär i stora drag att vuxenutbildningen, integrationsenheten och arbetsmarknadsenheten bildar en avdelning. Detta innebär en tydligare inriktning mot arbetslinjen samt att samordningsvinster görs. CLL blir ett mer renodlat campus som består av yrkeshögskolan, Alexandersonsinstitutet och ett campus för högskoleutbildningar. 28

66 Kommunens bolag Koncernen visar ett resultat om 109,6 mnkr, jämfört med 127,8 mnkr motsvarande period föregående år. Resultatprognos för koncernen är 169,6 mnkr vilket är 63,6 mnkr bättre än budgeterat. Den främsta bidragande orsaken till den höga prognosen beror på fastighetsförsäljning samt hyreshöjning hos Varbergs Bostads AB. Varberg Energi, Varbergs Fastighet samt Varberg Vatten prognostiserar lägre resultat än budgeterat. Varbergs Bostad visar ett resultat om 76 mnkr efter årets första tertial. Bolaget prognostiserar ett resultat om 94,4 mnkr jämfört med budgeterat resultat om 27,3 mnkr. Det är först och främst försäljning av fastigheten Jorden som påverkar både resultatet och prognosen med ca 61 mnkr. Andra faktorer som påverkar prognosen är överenskommelsen om en hyreshöjning på 2,3%. Varberg Fastighets resultat efter fyra månader uppgår till 4,9 mnkr, vilket är 1,7 mnkr sämre än föregående år. Resultatminskningen beror främst på att de kommunala projekten minskat med 36 % mot samma period Helårsprognosen visar på ett resultat om 14 mnkr, vilket är 1 mnkr sämre än budget. Anledningen till det är att de kommunala projekten minskar med 100 mnkr till följd av uppskjutna beställningar. Varberg Energi koncernen redovisar ett resultat om 33 mnkr. Prognosen för helåret är 67,4 mnkr och understiger budget med 3 mnkr. Det är främst minskad försäljning av fjärrvärme som genererat lägre vinst pga. varmare väder. Moderbolaget visar ett resultat om -2,8 mnkr vilket är 0,9 mnkr lägre än förra året. Den främsta anledningen till detta är höjning av borgensavgiften från 0,5% till 0,92%. Betalning av de beslutade koncernbidragen genomförs under årets andra tertial. Intäkter Kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter fin. poster Utfall jan-apr ,8-477,1-73,1 136,6-27,0 109,6 Utfall jan-apr ,2-431,7-67,5 151,9-24,1 127,8 29 Prognos Budget Avvikelse 1 893, ,2-231,3 250,7-81,1 169, , ,4-229,4 188,9-82,9 106,0-84,4 148,2-1,9 61,9 1,8 63,6

67 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Ks Dnr KS 2019/0266 Finansrapport per 30 april 2019 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. godkänna finansrapport per 30 april Beskrivning av ärendet Internbanken ska enligt finanspolicyn upprätta en rapport innehållande information om kommunkoncernens finansiella verksamhet, sammanställa och kontrollera finansiella risker, följa upp utfall mot limiter och säkerställa att finanspolicy och tillämpningsanvisningar efterlevs. Rapporten ger en sammanfattad bild över den finansiella verksamheten och hur den har bedrivits per 30 april Den finansiella verksamheten har skötts inom de av kommunfullmäktige fastställda ramar på ett säkert sätt utan spekulativa inslag och med en betryggande säkerhet. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 28 maj, 243. Beslutsförslag 15 maj Finansrapport 30 april Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande Datum

68 Beslutsförslag VARBERGS 1 (1) Dnr: KS 2019/ Kommunfullmäktige KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Merja Olmedo, Finansrapport per 30 april 2019 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Godkänna finansrapport per 30 april 2019 Beskrivning av ärendet Internbanken ska enligt finanspolicyn upprätta en rapport innehållande information om kommunkoncernens finansiella verksamhet, sammanställa och kontrollera finansiella risker, följa upp utfall mot limiter och säkerställa att finanspolicy och tillämpningsanvisningar efterlevs. Rapporten ger en sammanfattad bild över den finansiella verksamheten och hur den har bedrivits per den 30 april Den finansiella verksamheten har skötts inom de av kommunfullmäktige fastställda ramar på ett säkert sätt utan spekulativa inslag och med en betryggande säkerhet. Beslutsunderlag Finansrapport Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Merja Olmedo Finansekonom Protokollsutdrag Merja Olmedo Stefan Tengberg POSTADRESS BESÖKSADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS WEBBPLATS

69 ) Varbergs kommun KOMMUNLEDNINGSKONTOR Finansrapport Bolagens lånevolym (mnkr) Derivat (mnkr) % 44% 1,52% 1,60% Räntekostnad senaste 12 mån (mnkr) 60,6 61,1 Genomsnittlig räntebindning (i år) 1,71 1,46 Räntebindning (i %) andel < 1 år 42% 54% Kapitalbindning (i år) 2,73 2,73 Kapitalbindning andel < 1 år i % 17% 19% Likviditet på koncernkontot (mnkr) Kommunkoncernens lånevolym (mnkr) Marknadsvärde derivat (mnkr) Derivat i % av skuld Snittränta senaste 12 mån Under årets första tertial 2019 har internbanken varken refinansierat eller nyupplånat kapital. Koncernens likviditet är på väg neråt enligt planen men är fortfarande god och bibehålls med kontinuerlig uppföljning. Planerade nyupplåningar inom ramen för budget görs tillsammans och i samförstånd med bolagen. Årets första låneförfall på 145 mnkr är i juni och i samband med det görs nyupplåning för Varberg Vatten med 120 mnkr. Sammanlagt kommer internbanken att låna 265 mnkr i juni. Bolagens gällande marknadsmässiga borgensavgifter: Varbergs Bostad Varbergs Fastighet Varberg Energi Varbergs Stadshus Varberg Vatten Checkräkningskredit Avgift ,44% 0,57% 0,71% 0,92% 0,00% 0,35% Avgift ,39% 0,52% 0,66% 0,50% 0,00% 0,35%

70 ) Varbergs kommun KONINIUNLEDNINGS KONTOR r Koncernens vägda räntefördelning 50% 45% 40"/4 35% 30"/4 25% 20"/4 15% 10"/4 5% 0% 0-1 år - Tot norm 5-7 år 3-5 å r 1-3år - Tot lägst Den gråa stapeln anger maximal andel av räntebindning inom varje tidsintervall och den orangea stapeln står för minimum andel räntebindning sammanvägd för hela koncernen. I tidsintervallet 0-1 år ryms alla räntesäkringar som förfaller inom ett år men också allt kapital som är lånat till rörlig ränta. - Tot max 7-l0år Aktuell Internbanken följer upp bolagens räntestrategier och dess efterlevnad och gör vid behov räntesäkringar för att göra ränteflöden mer stabila till kostnad. 55% av totala skuldportföljen är räntesäkrad per 30/ vilket är 11 procentenheter högre en vid årsskiftet och helt enligt planen. Internbankens uppfattning är att bolagens räntefördelningar följer väl de beslutade räntestrategierna som också framgår av tabellen ovan.

71 ) Varbergs kommun KONINIUNLEDNINGS KONTOR ~% ~% 4~ 4~ ~% ~% 3~ 3~ 2~ 2~ ~% 2~ 15% 15% 10% 10% 5% 0%, ,. 0-1 År 1-2 År År 3-4 Å r 4-5 År Riskm andat min/max 5-6 År Å. r Normalfördelning Kapitalbindningen speglar kommunkoncernens finansieringsrisk och för att minimera risken ska god betalningsberedskap garanteras genom att fördela kapitalbindningstiderna inom olika intervaller. Kapitalbindningen är jämt fördelad och strukturen uppfyller kraven i Finanspolicy. Internbanken försöker synkronisera både nyupplåning och refinansiering till samma tidpunkter, då refinansiering/nyupplåning av stora lånevolymer i vissa fall kan ge ränterabatter. 6-7 År 5% 0% 8-9 Å r 9-lOÅr över 10 År - Akt uell Internbanken har valt att göra några längre kapitalbindningar för att garantera betalningsberedskap även på lite längre sikt. Koncernens räntekostnad fortsätter att sjunka trots ökat lånevolym och snitträntan har sjunkit från 1,6 % årsskiftet till 1,52 % per

72 ) Varbergs kommun KOMMUNLEDNINGSKONTOR Största långivaren är Kommuninvest som har en andel på 95% av allt lånat kapital på koncernen. Handelsbanken:2,38% Kommuninvest :95,16% Nordic lnvestment Bank:2,46% Största motparten för derivatavtal är Nordea med en andel på 39%. Andra motparter syns i grafen nedan. Marknadsvärden på derivat är negativa. Danske Bank:22,3% Nordea:38,89% '-swedbank:13,38% \seb:12,93%

73 ) Varbergs kommun KOMMUNLEONINGS KONTOR Reporäntans utveckling Riksbanken beslutade vid sitt senaste möte att lämna reporäntan oförändrad på -0,25 procent. Senaste tiden utfall tyder på att inflationstrycket är lite svagare än väntat och reporäntan kommer att ligga kvar på samma nivå längre tid än vad som bedömdes i februari. Nästa höjning av reporäntan kommer enligt Riksbanken att ske motet slutet av 2019 eller i början på Datum Reporänta, Inlåningsränta Utlåningsränta förändring i % enheter ,25-0,25-0,25-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,50-0,35-0,35-0,35-0,35-0,25-0,25-0,10 0,00 0,00 0,25-1,00-1,00-1,00-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,25-1,10-1,10-1,10-1,10-1,00-1,00-0,85-0,75-0,75-0,50 r ' 'I' j rr j r r r ' r r r r r; r r r; r ' '' r 0,50 0,50 0,50 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,40 0,40 0,40 0,40 0,50 0,50 0,65 0,75 0,75 1,00

74 Kommunstyrelsen Ks 132 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2019/0185 Ändring av bolagsordning och ägardirektiv för Varberg Event AB Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. godkänna ändring i Varberg Event AB:s bolagsordning 1 så att den lyder Bolagets firma är Arena Varberg AB, 2. godkänna ändring av Varberg Event AB:s ägardirektiv så att det av direktivet framgår att bolaget heter Arena Varberg AB. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 22 januari 2019, 13, att godkänna att Varberg Event AB genomför föreslaget namnbyte till Arena Varberg AB. För att namnbytet formellt ska kunna ske krävs en ändring i bolagsordningen. Även ägardirektivet bör ändras så att bolagets nya namn framgår i handlingen. Efter att en ändring av bolagsordningen godkänts av fullmäktige och underställts bolagsstämman genomförs registrering hos Bolagsverket. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 21 maj 2019, 228. Beslutsförslag 21 maj Kommunfullmäktige, 22 januari 2019, 13. Förslag till ändrad bolagsordning för Varberg Event AB. Förslag till ändrat ägardirektiv för Varberg Event AB. Övervägande Kommunfullmäktige beslutade 22 januari 2019, 13, att godkänna att Varberg Event AB genomför namnbyte till Arena Varberg AB. Beslutet fattades efter att Varberg Event AB hade kommit in med en anhållan till fullmäktige om att ägaren godkänner bolagets önskemål om att få byta företagsnamn från Varberg Event AB till Arena Varberg AB. I anhållan uppgav bolaget att samlingsnamnet och varumärket Arena Varberg mottagits mycket positivt av deras kunder och intressenter, varvid det för bolaget blivit tydligt att ett formellt namnbyte också bör ske. Ett formellt namnbyte på bolaget är en logisk konsekvens av lanseringen av varumärket Arena Varberg och lär bidra till ökad tydlighet mot kunder och intressenter. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

75 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll För att namnbytet formellt ska kunna ske krävs en ändring i bolagsordningen. Även ägardirektivet bör ändras så att bolagets nya namn framgår i handlingen. Efter att en ändring av bolagsordningen godkänts av fullmäktige och antagits av bolagsstämman genomförs registrering hos Bolagsverket. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande Datum

76 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Lisa Holmdahl Pedersen, Ändring av bolagsordning och ägardirektiv för Varberg Event AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna ändring i Varberg Event AB:s bolagsordning 1 så att den lyder Bolagets firma är Arena Varberg AB, 2. godkänna ändring av Varberg Event AB:s ägardirektiv så att det av direktivet framgår att bolaget heter Arena Varberg AB. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 22 januari 2019, 13 att godkänna att Varberg Event AB genomför föreslaget namnbyte till Arena Varberg AB. För att namnbytet formellt ska kunna ske krävs en ändring i bolagsordningen. Även ägardirektivet bör ändras så att bolagets nya namn framgår i handlingen. Efter att en ändring av bolagsordningen godkänts av fullmäktige och underställts bolagsstämman genomförs registrering hos Bolagsverket. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut att godkänna att Varberg Event AB:s namnbyte till Arena Varberg AB, Kf 13, 22 januari 2019 Förslag till ändrad bolagsordning för Varberg Event AB Förslag till ändrat ägardirektiv för Varberg Event AB Övervägande Kommunfullmäktige beslutade den 22 januari 2019, 13 att godkänna att Varberg Event AB genomför namnbyte till Arena Varberg AB. Beslutet fattades efter att Varberg Event AB har hade kommit in med en anhållan till fullmäktige om att ägaren godkänner bolagets önskemål om att få byta företagsnamn från Varberg Event AB till Arena Varberg AB. I anhållan uppgav bolaget att samlingsnamnet och varumärket Arena Varberg mottagits mycket positivt av deras kunder och intressenter, varvid det för bolaget blivit tydligt att ett formellt namnbyte också bör ske. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX Varberg E-POSTADRESS WEBBPLATS

77 (2) Dnr: KS 2019/ Ett formellt namnbyte på bolaget är en logisk konsekvens av lanseringen av varumärket Arena Varberg och förväntas bidra till ökad tydlighet mot kunder och intressenter. För att namnbytet formellt ska kunna ske krävs en ändring i bolagsordningen. Även ägardirektivet bör ändras så att bolagets nya namn framgår i handlingen. Efter att en ändring av bolagsordningen godkänts av fullmäktige och antagits av bolagsstämman genomförs registrering hos Bolagsverket. Ekonomi och verksamhet Ett byte av namn på bolaget till Arena Varberg AB förväntas bidra till ökad tydlighet mot kunder och intressenter. [Chef] Titel Protokollsutdrag Lisa Holmdahl Pedersen

78 Kommunfullmäktige Kf 13 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2018/0633 Anhållan om nytt företagsnamn för Varberg Event AB Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. godkänna att Varberg Event AB genomför föreslaget namnbyte till Arena Varberg AB. Förslag till beslut på sammanträdet Ann-Charlotte Stenkil (M) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordföranden ställer fråga på bifall eller avslag till kommunstyrelsens förslag och finner det bifallet. Beskrivning av ärendet Varberg Event AB har till fullmäktige inkommit med anhållan om att ägaren godkänner bolagets önskemål om att få byta företagsnamn från Varberg Event AB till Arena Varberg AB. Beslut om detta fattades i styrelsen 7 november Enligt bolaget har införandet av samlingsnamnet och varumärket Arena Varberg mottagits mycket positivt av deras kunder och intressenter, varvid det blivit tydligt att ett formellt namnbyte på själva bolaget också bör ske. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 18 december 2018, 264 Arbetsutskottet 4 december 2018, 527. Beslutsförslag 22 november Anhållan om nytt företagsnamn för Varberg Event AB, daterad 21 november Övervägande Kommunstyrelsens förvaltning är av uppfattningen att ett formellt namnbyte på bolaget är en logisk konsekvens av lanseringen av varumärket Arena Varberg och att det samtidigt lär bidra till ökad tydlighet mot kunder och intressenter. Efter godkännande av fullmäktige genomförs registrering hos Bolagsverket i Sundsvall. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

79 Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Protokollsutdrag: Justerandes signatur Varberg Event AB Kommunkansliet Utdragsbestyrkande Datum

80 BOLAGSORDNING FÖR VARBERG EVENT AB Antagen av kommunfullmäktige 18juni 2013, 72, reviderad 20 december 2016, 181, 21 maj 2018, Kf x. 1 Firma Bolagets firma är Varberg Event AB Arena Varberg AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i. 3 Föremål för bolagets verksamhet Bolaget skall, inom, bedriva evenemangs- och mässverksamhet samt därmed förenlig verksamhet. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Varberg EventsBolagets uppdrag är att tillhandahålla lokaler och koncept samt att arrangera attraktiva arrangemang för kommunen, medborgarna och näringslivet i Varberg. Bolagets verksamhet ska bedrivas utifrån affärsmässiga och långsiktigt hållbara principer i enlighet med ägarens målsättning samt bedrivas i syfte att ge ett värde för kommunen, medborgarna och näringslivet. I sina kontakter med kommunens medlemmar har bolaget att beakta likställighetsprincipen enligt kommunallagen 2:2. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Varbergs Stadshus AB. 5 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån som hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 6 Fullmäktiges rätt till ställningstagande Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i möjlighet att ta ställning innan beslut fattas i verksamheten som är av principiella betydelse eller annars av större vikt. 7 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor.

81 8 Antal aktier I bolaget skall finnas lägst 1500 och högst aktier. 9 Styrelse Styrelsen skall bestå av minst 3 och högst 9 ledamöter och högst s suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i för tiden från den ordinarie bolagsstämman som följer närmast efter det att val i kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser bland styrelseledamöterna ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 10 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor och en suppleant, som båda skall vara auktoriserade revisorer. Uppdraget som revisor och revisorssuppleant gäller till slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 11 Lekmannarevisorer För granskning av om bolaget sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig skall fullmäktige utse högst två lekmannarevisorer med lika många suppleanter. Uppdrag som lekmannarevisor och som suppleant gäller för den tid som fullmäktige bestämmer, dock längst intill slutet av den ordinarie bolagsstämman som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 12 Räkenskapsår Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 13 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 14 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman.

82 15 Ärenden på ordinarie bolagsstämma På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling Val av ordförande vid stämman. Upprättande och godkännande av röstlängd. Val av en eller två justeringsmän. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. Godkännande av dagordning. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse. Framläggande av lekmannarevisorernas granskningsrapport. Beslut om fastställelse av resultaträkning och balansräkning. Beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst och förlust enligt den fastställda balansräkningen. 10. Beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. 11. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorerna och lekmannarevisorerna. 12. Val av revisorer och revisorssuppleanter, när så skall ske. 13. Rapport om fullmäktiges utseende av styrelseledamöter, ordförande och vice ordförande. 14. När så erfordras, rapport om fullmäktiges utseende av lekmannarevisorer och suppleanter till dessa. 15. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller 16. bolagsordningen. 16 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i.

83 VARBERGS KOMMUN Ägardirektiv för Varberg Event AB Arena Varberg AB Antaget av kommunfullmäktige 21 april 2015, 67, reviderat 20 december 2016, Kf 181, 21 maj 2019, Kf xx. 1. Föremålet för bolagets verksamhet Föremålet för Arena Varberg AB:s (bolagets) verksamhet är enligt bolagsordningen att Bedrivabedriva evenemangs- och mässverksamhet samt därmed förenlig verksamhet. 2. Bolagets ändamål Varberg EventsBolagets uppdrag är att tillhandahålla lokaler och koncept samt att arrangera attraktiva arrangemang för kommunen, medborgarna och näringslivet i Varberg. Bolagets verksamhet skall bedrivas utifrån affärsmässiga och långsiktigt hållbara principer i enlighet med ägarens målsättning samt bedrivas i syfte att ge ett värde för kommunen, medborgarna och näringslivet. Verksamheten ska primärt bedrivas i och i anslutning till Sparbankshallen, men även på andra platser i kommunen varvid nyttan för kommunen, boende och besökare skall vara bestämmande. Konkurrenssituationen gentemot det privata näringslivet ska alltid beaktas. 3. Ekonomiska riktlinjer och mål Verksamheten skall bedrivas utifrån affärsmässiga och långsiktigt ekonomiskt hållbara principer Bolagets självförsörjningsgrad i förhållande till kostnader i lagd budget, ska över tid, uppgå till minst 45 procent. 4. Miljö Bolaget skall i sin verksamhet följa utvecklingen inom miljö- och energiområdet och alltid beakta miljöaspekten av bolagets verksamhet. Bolaget skall aktivt arbeta för god resurshushållning och sträva efter att minska den yttre miljöpåverkan.

84 2 (2) Fel! Hittar inte referenskälla. Fel! Hittar inte referenskälla.fel! Hittar inte referenskälla. 5. Ärenden av principiell beskaffenhet Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i möjlighet att ta ställning innan beslut fattas i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Bolaget skall härvid samråda med moderbolagets styrelse som har att besluta om frågan skall underställas kommunfullmäktige. Frågor av principiell beskaffenhet är bl.a. åtgärder som innebär ny eller ändrad inriktning på verksamheten ingående av avtal eller överenskommelser som medför väsentlig förändring av balansräkningen eller oavsett kontraktsvärdet - är av strategisk eller principiell betydelse för kommunen bildande av dotterbolag 6. Övrigt Dessa ägardirektiv kompletteras av en bolagspolicy för kommunala bolag i. Härutöver regleras bolagets verksamhet och Förhållande till kommunen genom lagar och författningar, bolagsordning, övriga policydokument samt civilrättsliga avtal. Efter fastställande av kommunfullmäktige skall ägardirektiv och bolagspolicy antas av bolagsstämma i bolaget.

85 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Ks Dnr KS 2019/0246 Köp av del av fastigheten Varberg Träslöv 19:47 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. godkänna överenskommelse, undertecknad av säljaren 30 april 2019, varigenom förvärvar del av Varberg Träslöv 19:47 för kronor 2. att utöka investeringsramen för markköp, objekt 31220, med kronor. Kommunstyrelsen beslutar 1. ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en försäljning av bostadshuset på fastigheten. Beskrivning av ärendet Under åren har diskussion förts med säljaren om att köpa fastigheten Varberg Träslöv 19:47. Förra året bestämde sig säljaren att sälja det markområde som finns med i den fördjupade översikten. Flera intressenter har visat intresse av att köpa fastigheten, men kommunen har nu kommit överens om ett avtal. Området är cirka 8,8 ha. Köpeskillingen är kronor. I köpet ingår bostadshuset som har ett värde mellan kronor. Kommunens räntekostnad för köpet blir kronor årligen tills marken exploateras. Markområdet ligger söder om det kommande vattentornet i Träslöv och gränsar till kommunens mark. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 21 maj 2019, 213. Beslutsförslag 2 maj Överenskommelse, undertecknad 30 april Kartor. Övervägande Förvärvet anses vara av stor betydelse för den framtida planeringen. Området finns med i den fördjupade översiktsplanen som bostäder. Då området gränsar till kommunens fastighet Träslöv 15:1, kommer kommunen få stor rådighet när planeringen för området Östra Träslöv genomförs. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande Datum

86 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Leif Andersson, Köp av fastigheten Varberg Träslöv 19:47, del av Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. godkänna överenskommelse, undertecknad av säljaren 30 april 2019, varigenom förvärvar del av Varberg Träslöv 19:47 för kronor 2. att utöka investeringsramen för markköp, objekt med kronor. Beskrivning av ärendet Under åren har diskussion förts med säljaren om att köpa fastigheten Varberg Träslöv 19:47. Förra året bestämde sig säljaren att sälja det markområde som finns med i den fördjupade översikten. Flera intressenter har visat intresse av att köpa fastigheten men kommunen har nu kommit överens om ett avtal. Området är cirka 8,8 ha. Köpeskillingen är kronor. I köpet ingår bostadshuset som har ett värde mellan kronor. Kommunens räntekostnad för köpet blir kronor årligen tills marken exploateras. Markområdet ligger söder om det kommande vattentornet i Träslöv. Marken gränsar till kommuns mark. Beslutsunderlag Överenskommelse, undertecknad 30 april Kartor. Övervägande Samhällsutvecklingskontoret anser att förvärvet är av stor betydelse för den framtida planeringen. Området finns med i FÖP som bostäder. Då området gränsar till kommunens fastighet Träslöv 15:1, kommer kommunen få stor rådighet när planeringen för området Östra Träslöv genomförs. Ekonomi och verksamhet Området som förvärvas omfattar cirka 8,8 Ha. Köpeskilling är POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER TELEFAX Varberg E-POSTADRESS WEBBPLATS

87 (2) Dnr: KS 2019/ kronor, 142 kr/kvm. Bostadshuset har ett värde mellan kronor och kan behållas och hyras ut eller så kan man avstycka en tomt och sälja bostadshuset. Köpeskillingen ska belasta kommunens konto för markförvärv. Förrättning är inlämnad av säljaren och kostnaden för denna delas mellan säljaren och köparen. Kommunens räntekostnad för köpet blir kronor årligen tills marken exploateras. Samråd Ärendet har samråtts inom kontoret. Josefin Selander Samhällsutvecklingsdirektör Protokollsutdrag Samhällsutvecklingskontoret Säljaren Ekonomikontoret Leif Andersson Markförvaltare

88 Kommunstyrelsen Ks 135 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2018/0288 Redovisning av uppdrag till byggnadsnämnden om bygglovs- och planärenden Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. godkänna redovisning av uppdrag om bygglovs- och planärenden till byggnadsnämnden, kommunfullmäktige 19 juni 2018, 116 och 18 december 2018, 274, och anse uppdraget som slutfört. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 19 juni 2018, 116, att ge byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstid för bygglovsärenden samt att ta fram metoder och arbetssätt som medger att entreprenör kan bidra med resurser och eget arbete i bygglovshandläggningen och framtagandet av planer. För att göra detta fick byggnadsnämnden kronor från kommunstyrelsens ofördelade medel Uppdraget skulle presenteras för kommunfullmäktige senast 18 december 2018 och byggnadsnämnden inkom då med redovisning. Redovisningen ansågs dock inte innehålla en tillräckligt konkret åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstid, och det var inte heller tillräckligt tydligt hur entreprenörer själva skulle kunna bidra med egna resurser i bygglovshandläggningen eller i framtagandet av planer. Därför godkändes inte byggnadsnämndens redovisning av uppdraget, utan istället förlängdes tiden för redovisning till 18 juni Uppdraget grundade sig i ett initiativ från Alliansen och Miljöpartiet efter att Sveriges kommuner och landstings samt Svenskt näringslivs mätningar av företagsklimatet i Varberg visade att de åtgärder man vidtagit 2017 för att förbättra företagsklimatet gett resultat. Dock visade mätningarna samtidigt att området bygglov fick lägre resultat än de uppsatta målen, främst beroende på långa handläggningstider och ineffektivitet i processen. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 28 maj 2019, 246. Beslutsförslag 16 maj Byggnadsnämnden 25 april 2019, 145. Kommunfullmäktige 18 december 2018, 274. Kommunfullmäktige 19 juni 2018, 116. Övervägande Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

89 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden har nu kommit in med en ny redovisning som visar att uppdraget är genomfört bland annat genom att bättre gransknings- och handläggningsrutiner införts samt införande av bättre systemstöd och digitaliserad ärendehantering inom bygglovområdet. Byggnadsnämnden bedömer att dessa åtgärder har stor potential att effektivisera bygglovhandläggningen, korta handläggningstiderna och därmed leverera bättre service till medborgarna. Inom detaljplaneområdet handlar byggnadsnämndens beslut om att införa en ny modell för närmare samverkan i detaljplaneprocessen, som enklast kan beskrivas som ett stafettlopp där exploatören och kommunen tar aktivt ansvar i olika delar av arbetet. Genom att erbjuda exploatörerna att, om de så önskar, själva ta ansvar för att ta fram sådana planeringsunderlag som kommer att krävas i arbetet, kan den väntetid som finns idag nyttjas på ett konstruktivt sätt. I ett kommande steg är avsikten att helt eliminera väntetiden för projekt där allt erforderligt planeringsunderlag har tagits fram. Byggnadsnämnden bedömer att detta kommer att innebära en avsevärt bättre samverkan mellan kommun och exploatör och ett bättre nyttjande av tiden i processen. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande Datum

90 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2018/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Maria Svenningsson, Redovisning av uppdrag till byggnadsnämnden om bygglovs- och planärenden Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. godkänna redovisning av uppdrag om bygglovs- och planärenden till byggnadsnämnden, kommunfullmäktige 19 juni 2018, 116 och 18 december 2018, 274, och anse uppdraget som slutfört. Beskrivning av ärendet 19 juni 2018, 116, gav kommunfullmäktige byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstid för bygglovsärenden samt att ta fram metoder och arbetssätt som medger att entreprenör kan bidra med resurser och eget arbete i bygglovshandläggningen och framtagandet av planer. För att göra detta fick byggnadsnämnden kronor från kommunstyrelsens ofördelade medel Uppdraget skulle presenteras för kommunfullmäktige senast 18 december 2018 och byggnadsnämnden inkom då med redovisning. Redovisningen ansågs dock inte innehålla en tillräckligt konkret åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstid, och det var inte heller tillräckligt tydligt hur entreprenörer själva skulle kunna bidra med egna resurser i bygglovshandläggningen eller i framtagandet av planer. Därför godkändes inte byggnadsnämndens redovisning av uppdraget, utan istället förlängdes tiden för redovisning till 18 juni Uppdraget grundade sig i ett initiativ från Alliansen och Miljöpartiet efter att Sveriges kommuner och landstings samt Svenskt näringslivs mätningar av företagsklimatet i Varberg visade att de åtgärder man vidtagit 2017 för att förbättra företagsklimatet gett resultat. Dock visade mätningarna samtidigt att området bygglov fick lägre resultat än de uppsatta målen, främst beroende på långa handläggningstider och ineffektivitet i processen. Beslutsunderlag Beslutsförslag 16 maj POSTADRESS BESÖKSADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS WEBBPLATS

91 (2) Dnr: KS 2018/ Byggnadsnämnden 25 april 2019, 145. Kommunfullmäktige 18 december 2018, 274. Kommunfullmäktige 19 juni 2018, 116. Övervägande Byggnadsnämnden har nu inkommit med en ny redovisning som visar att uppdraget är genomfört bland annat genom att bättre gransknings- och handläggningsrutiner införts samt införande av bättre systemstöd och digitaliserad ärendehantering inom bygglovområdet. Byggnadsnämnden bedömer att dessa åtgärder har stor potential att effektivisera bygglovhandläggningen, korta handläggningstiderna och därmed leverera bättre service till medborgarna. Inom detaljplaneområdet handlar byggnadsnämndens beslut om att införa en ny modell för närmare samverkan i detaljplaneprocessen, som enklast kan beskrivas som ett stafettlopp där exploatören och kommunen tar aktivt ansvar i olika delar av arbetet. Genom att erbjuda exploatörerna att, om de så önskar, själva ta ansvar för att ta fram sådana planeringsunderlag som kommer att krävas i arbetet, kan den väntetid som finns idag nyttjas på ett konstruktivt sätt. I ett kommande steg är avsikten att helt eliminera väntetiden för projekt där allt erforderligt planeringsunderlag har tagits fram. Byggnadsnämnden bedömer att detta kommer att innebära en avsevärt bättre samverkan mellan kommun och exploatör och ett bättre nyttjande av tiden i processen. Ekonomi och verksamhet Beslutet att godkänna redovisning av uppdraget får inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Kommunstyrelsens förvaltning Kristina Hylander Tf kanslichef Protokollsutdrag Byggnadsnämnden Uppdragslistan Maria Svenningsson Kommunsekreterare

92 Sammanträdes protokoll Byggnadsnämnden Bn Dnr: SBK Byggnadsnämndens redovisning av uppdrag från kommunfullmäktige Beslut Byggnadsnämnden beslutar i enlighet med kommunfullmäktiges beslut den 18 december , översända protokoll från byggnadsnämndens sammanträde den 13 december tillsammans med förvaltningens beslutsförslag till kommunfullmäktige såsom byggnadsnämndens redovisning av uppdrag rörande effektivisering inom bygglov- och detaljplanområdet 1. Skäl för beslut Nedanstående dokumentation innehåller åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstider för bygglovärenden samt förslag på metoder och arbetssätt som medger att entreprenörer i högre utsträckning kan bidra med eget arbete. Med detta anser byggnadsnämnden att uppdraget är redovisat enligt kommunfullmäktiges beslut 19 juni 2018 och 18 december Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige uppdrog i juni 2018 till byggnadsnämnden att ta fram en åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstider för bygglovsärenden samt föreslå hur entreprenörer kan bidra med resurser och arbete i såväl bygglovhandläggning och framtagande av detaljplaner. Enligt beslutet skulle detta redovisas för kommunfullmäktige i december Kommunfullmäktige beslutade i december om förlängd tid för byggnadsnämndens uppdrag, med redovisning senast vid fullmäktiges sammanträde i juni Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni att 1. uppdra åt byggnadsnämnden att ta fram en åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstid för bygglovsärenden, 2. uppdra åt byggnadsnämnden att ta fram metoder och arbetssätt som medger att entreprenör kan bidra med resurser och eget arbete i bygglovshandläggningen och framtagande av planer, 3. uppdra åt byggnadsnämnden att till kommunfullmäktige återkomma med en särskild rapport med anledning av ovanstående uppdrag senast 18 december 2018, samt 4. ur kommunstyrelsens ofördelade medel 2018 tillföra byggnadsnämnden 300 ooo kronor för uppdragen enligt ovan. Justerandes sign /~, (_-,:;j'> I Datum, e;:,,.._

93 Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden Bn 145 (forts) 16 Dnr: SBK Byggnadsnämnden beslutade den 25 oktober att återrapportera nämndens uppdrag och överlämna förvaltningens förslag till kommunfullmäktige, samt att nämnden kommer att prioritera bland de föreslagna åtgärderna vid nämndens kommande sammanträde i november. Ärendet bordlades vid novembersammanträdet, men vid nämndens sammanträde den 13 december 2018 beslutade nämnden att uppdra åt förvaltningen att 1. senast vid byggnadsnämndens sammanträde den 31 januari lämna djupare information om utvärderingen av goda exempel med korta handläggningstider avseende bygglovshandläggningen. 2. starta förvaltningens förslag på prioriterade åtgärder för effektivisering inom bygglovsverksamheten. 3. starta tillämpning av den redovisade modellen för närmare samverkan i detaljplaneprocessen steg 1 samt identifiera en lämplig "pilotplan för tillämning av steg senast till byggnadsnämndens sammanträde den 25 april 2019 återrapportera om hur arbetet fortskrider Kommunstyrelsens förvaltning bedömde att byggnadsnämndens rapport (enligt beslutet 25 oktober 2018) inte innehåller en tillräckligt konkret åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstid, och att det inte heller är tillräckligt tydligt hur entreprenörer själva skulle kunna bidra med egna resurser i bygglovshandläggningen eller i framtagandet av planer. Mot denna bakgrund föreslog kommunstyrelsen den 27 november 2018 (föregått av kommunstyrelsens arbetsutskott 20 november 2018) kommunfullmäktige besluta att återsända redovisning av uppdrag om bygglovs- och planärenden till byggnadsnämnden, då uppdraget inte anses slutfört, samt att tiden för uppdraget förlängs och redovisning ska ske till kommunfullmäktige senast 18 juni Kommunfullmäktige fattade den 18 december 2018 beslut i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Stadsbyggnadskontoret kan konstatera att vid tidpunkten för kommunfullmäktiges beslut i december 2018 om förlängning av byggnadsnämndens uppdrag, hade byggnadsnämnden redan fattat beslut rörande konkreta åtgärder inom bygglov- och detaljplaneområdet. Dessa framgår av byggnadsnämndens protokoll den 13 december 2018 inklusive förvaltningens tjänsteskrivelse. Det handlar i korthet om att införa bättre gransknings- och handläggningsrutiner samt bättre systemstöd och digitaliserad ärendehantering inom bygglovområdet. Förvaltningen bedömer att dessa åtgärder har stor potential att effektivisera bygglovhandläggningen, korta handläggningstiderna och därmed leverera bättre service till medborgarna. Inom detaljplaneområdet handlar Justerandes sign ~estyrkande. I Ll4-

94 Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden Dnr: SBK Bn 145 (forts) byggnadsnämndens beslut om att införa en ny modell för närmare samverkan i detaljplaneprocessen, som enklast kan beskrivas som ett stafettlopp där exploatören och kommunen tar aktivt ansvar i olika delar av arbetet. Genom att erbjuda exploatörerna att, om de så önskar, själva ta ansvar för att ta fram sådana planeringsunderlag som kommer att krävas i arbetet, kan den väntetid som finns idag nyttjas på ett konstruktivt sätt. I ett kommande steg är avsikten att helt eliminera väntetiden för projekt där allt erforderligt planeringsunderlag har tagits fram. Förvaltningen bedömer att detta kommer att innebära en avsevärt bättre samverkan mellan kommun och exploatör och ett bättre nyttjande av tiden i processen. Byggnadsnämndens samlade redovisning framgår således av byggnadsnämndens beslut 25 oktober inklusive förvaltningens rapport, byggnadsnämndens beslut 13 december inklusive förvaltningens tjänsteskrivelse, samt detta beslut inklusive förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag Byggnadsnämndens beslut 13 december Förvaltningens beslutsförslag, daterad 31 oktober 2018 Byggnadsnämndens beslut 25 oktober Förvaltningens rapport Handlingsplan för effektivisering och ökad måluppfyllelse inom detaljplane- och bygglovverksamheterna, 18 oktober 2018 Protokollsutdrag: Justerandes sign Kommunstyrelsens förvaltning

95 Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden Bn Dnr: SBK Nämndens prioriteringar angående åtgärdsplan för effektivare rutiner Beslut Byggnadsnämnden beslutar senast vid byggnadsnämndens sammanträde den 31 januari 2019 lämna djupare information om utvärderingen av goda exempel med korta handläggningstider avseende bygglovshandläggningen. 2. starta förvaltningens förslag på prioriterade åtgärder för effektivisering inom bygglovsverksamheten. 3. starta tillämpning av den redovisade modellen för närmare samverkan i detaljplaneprocessen steg 1 samt identifiera en lämplig "pilotplan för tillämning av steg senast till byggnadsnämndens sammanträde den 25 april 2019 återrapportera om hur arbetet fortskrider. 1. Förslag till beslut under sammanträdet Ulrika Ericsson (M) föreslår bifall till utskottets förslag med tillägget att senast vid byggnadsnämndens sammanträde den 31 januari 2019 lämna djupare information om utvärderingen av goda exempel med korta handläggningstider avseende bygglovshandläggningen. Beslutsordning Ordförande ställer proposition på utskottets beslutsförslag med Ulrika Ericssons (M) tilläggsyrkande och finner det bifallet. Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadskontoret redovisade i rapporten Handlingsplan för effektivisering och ökad måluppfyllelse inom detaljplane- och bygglovverksamheterna, , bland annat ett antal konkreta förslag till åtgärder för att effektivisera och korta handläggningstiden för bygglovrespektive detaljplaneärenden. I detta beslutsförslag presenterar förvaltningen vilka åtgärder som bedöms mest ändamålsenliga för att både öka effektiviteten och korta handläggningstider samt öka exploatörernas delaktighet i processen. Nämnden har i beslut den 22 november 2018 bordlagt ärendet. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni att Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

96 Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden Dnr: SBK Bn 376 (forts) uppdra åt byggnadsnämnden att ta fram en åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstid för bygglovsärenden, 2. uppdra åt byggnadsnämnden att ta fram metoder och arbetssätt som medger att entreprenör kan bidra med resurser och eget arbete i bygglovshandläggningen och framtagande av planer, 3. uppdra åt byggnadsnämnden att till kommunfullmäktige återkomma med en särskild rapport med anledning av ovanstående uppdrag senast 18 december 2018, samt 4. ur kommunstyrelsens ofördelade medel 2018 tillföra byggnadsnämnden 300 ooo kronor för uppdragen enligt ovan. 1. Stadsbyggnadskontoret har i rapporten Handlingsplan för effektivisering och ökad måluppfyllelse inom detaljplane- och bygglowerksamheterna, , beskrivit ramförutsättningar för bygglov- och detaljplaneverksamheten, hur förvaltningen arbetar idag och utvecklingspotentialen inom respektive verksamhet. Rapporten redovisar ett antal olika möjliga åtgärder för effektivisering av verksamheten, utan någon inbördes rangordning eller prioritering. Byggnadsnämnden har vid sammanträde 25 oktober 2018 beslutat att översända förvaltningens rapport till kommunfullmäktige i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Stadsbyggnadskontoret redovisar i detta beslutsförslag förvaltningens syn på hur det fortsatta arbetet med effektivisering och ökad exploatörsmedverkan inom bygglov- och detaljplaneverksamheten bör ske. Förslagen nedan ska läsas mot bakgrund av till rapporten enligt ovan och utgör essensen av de åtgärder som presenteras där. Modell för närmare samverkan i detaljplaneprocessen Stadsbyggnadskontoret vill ta initiativet till bästa möjliga samverkan i stads- och samhällsbyggandet, såväl inom kommunkoncernen som mellan kommunen och olika samhällsaktörer. Ett välfungerande samarbete mellan stadsbyggnadskontorets medarbetare och exploatörer/beställare av detaljplanläggning, är en nyckelfaktor för framgång och ett kvalitativt samhällsbyggande. Ansökan, 4 mån. I I I Detaljplanläggning, 1,5-2,5 år Väntetid, 1,5-2 år... _ ~~ Illustration över dagens planeringsprocess Bärande principer i den modell som förvaltningen föreslår är: Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

97 Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden Dnr: SBK Bn 376 (forts) Delaktighet - den sökande bör i större omfattning, mer systematiskt och med bättre underlag erbjudas möjligheten att ta fram utredningar/underlag som är till nytta i det fortsatta arbetet. Dialog - den sökandes ideer om utveclding av sin fastighet ska bemötas positivt samtidigt som förvaltningen tydligt ska kunna återkoppla vad som är realistiskt/önskvärt ut ett allmänt perspektiv (ÖP, FÖP, antagna strategidokument, i övrigt kända förhållanden). Effektivare planprocess - att i alla projekt hitta den mest effektiva formen för projektets genomförande, så att allas resurser används optimalt. En del i detta är att låta de exploatörer som vill ta fram utredningar/underlag, en annan del är att stadsbyggnadskontoret tar ett större ansvar för framdriften i mindre ärenden där så är lämpligt. Delaktighet Ett första steg är att utnyttja den väntetid som finns idag. Det kan ske genom att i direkt anslutning till nämndens beslut om positivt planbesked ge de exploatörer som är intresserade, möjligheten att ta fram sådant utredningsunderlag som kommer att behövas i detaljplanläggningen. Det ger exploatörerna möjlighet att nyttja väntetiden för att bygga upp en större kunskap kring planeringsförutsättningarna, samtidigt som det innebär en avsevärd tidsbesparing. Förvaltningen bedömer att flertalet av tekniska utredningar som regelmässigt tas fram under planarbetet, är möjligt att låta exploatörerna ta ansvar för utan att plan- och bygglagens krav på objektivitet och neutralitet kan ifrågasättas. Det innebär att tidsbesparingen för den efterföljande planläggningsfasen kan bli avsevärd, och att större fokus kan riktas mot att säkerställa projektets kvaliteter. Ansökningsfas Planläggningsfas Utredningsfas I I I I :: I - I L Illustration av önskad planeringsprocess Det ska dock understrykas att vissa delar av detta underlag inte kan tas fram innan planförslaget börjar ta form. Exploatörens insats avser framförallt ldarläggandet av planeringsförutsättningarna (rådande förhållanden), medan utredningar som redovisar följderna av/konsekvenser måste tas fram under detaljplaneläggningen. Dialog Med ovanstående förslag skapas förutsättning för en tätare dialog mellan kommunen och exploatörer under utredningsfasen, vilket även ger möjlighet för en dialog kring projektets innehåll, omfattning och gestaltning. Justerandes sign Utdrags bestyrkande Datum

98 Sammanträdes protokoll Byggnadsnämnden Dnr: SBK Bn 376 (forts) Under plansamordningen kommer regelmässigt fram ett antal frågor som behöver utredas närmare. Förvaltningen föreslår därför att en kontakt tas med den sökande i direkt anslutning till byggnadsnämndens beslut om positivt planbesked, där denna erbjuds möjligheten att själv ansvara för framtagande av utredning/underlag rörande planeringsförutsättningarna. Om den sökande förklarar sig villig till detta, lägger handläggaren och den sökande fast en plan för avstämningar längs vägen. Det är i denna modell den sökande som har huvudansvaret för att utredningarna kommer fram i den omfattning och med den kvalitet som har överenskommits. Ansökningsfas Utredningsfas Planläggningsfas Exploatör Projektkoord. Kommun Illustration av dialog och ansvarsfördelning i planeringsprocessen I ett andra steg kan övervägas om ett projekt ska gå direkt till uppstart av detaljplanläggning efter att planeringsförutsättningarna är klarlagda så långt det är möjligt. Förvaltningen anser att det kan vara intressant att pröva ett sådant arbetssätt i en "pilotplan" samtidigt som det studeras närmare vilka konsekvenser det skulle kunna få om det tillämpas mer allmänt. Effektivare planprocess Det finns behov av en mer flexibel modell för framtagande av detaljplaner än den som tillämpas idag. Nuvarande modell, som är ett uttryck för en överenskommelse mellan förvaltningarna, går ut på att tillämpa projektstyrningsmodellen i alla detaljplaneärenden. Det innebär att ett projektdirektiv ska tas fram för alla detaljplaneärenden, och en projektgrupp ska tillsättas för att stötta handläggaren i planens framtagande. På liknande ställs ofta likartade krav på underlag/utredningar oberoende av planens omfattning och innehåll. Det är uppenbart att många mindre planuppdrag inte behöver samma resurser som större, mer komplexa planer. Stadsbyggnadskontoret behöver föra samtal med respektive förvaltning/bolag kring önskemål, förväntningar och eventuella krav utifrån deras respektive roll och ansvar i planeringen. Det är stadsbyggnadskontorets bedömning att det finns en avsevärd potential till effektivisering och bättre hushållning med kommunala resurser genom att tillämpa en mer flexibel modell. Justerandes sign Utdrags bestyrkande Datum

99 Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden Bn 376 (forts) Dnr: SBK Åtgärder och rutiner för snabbare handläggning i bygg lovsärenden De nya bestämmelserna om reduktion av bygglovtaxan träder i kraft den 1 januari För att i så hög utsträckning som möjligt kunna uppfylla de nya kraven behöver bygglovsavdelningen ha en effektiv och digitaliserad handläggning. Effektivisering kan bland annat uppnås genom att ha en omfattande rådgivning, både digital och personlig, till bygglovsökanden för att på så sätt få så många kompletta ansökningar som möjligt. Till detta behöver handläggningsrutiner utvecklas och kompetensbehovet behöver säkerställas över tid. Bättre gransknings- och handläggningsrutiner Senast den 1 januari 2019 kommer nya rutiner att vara införda på bygglovsavdelningen. När ansökan kommer in till förvaltningen kommer ett informationsbrev att skickas ut till den sökande samma dag eller senast dagen efter. I brevet kommer det att informeras om: Tidsfrister för meddelande av beslut Föreläggande om komplettering (om det behövs kompletteringar kommer ett brev att sldckas ut inom tre veckor) Nödvändig förlängning (om det är nödvändigt för handläggningen kan tidsfristen förlängas tio veckor) Avgift (inom tidsfrist och om tidsfristen överskrids) Möjligheterna att överklaga Verkställighet Lagändringar Förenklad delgivning Kontaktuppgifter Granskning av nya ärenden kommer att ske varje dag av en granskningsgrupp. Den består av en bygglovsadministratör, två bygglovshandläggare och vid behov en byggnadsinspektör. När granskningen är avslutad sldckas eventuellt ett föreläggande om komplettering ut till den sökande tillsammans med namn och kontaktuppgifter på den handläggare som ansvarar för ärendet. När kompletteringen inkommit börjar tio-veckorsperioden löpa. Behövs ingen komplettering är det inom tio veckor efter ansökningsdatumet som ärendet ska handläggas. Stadsbyggnadskontoret kommer med de nya rutinerna att få bättre kontroll och mer tid för handläggning. Den sökande kommer också i ett tidigt skede veta vem som handlägger ärendet. Det innebär att huvuddelen av alla delegationsärenden kommer att kunna handläggas inom tio veckor. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

100 Sammanträdesprotokoll Byggnadsnämnden Bn 376 (forts) Dnr: SBK När det gäller den politiska behandlingen av ett ärende bör, enligt propositionen, nämndhanteringen rymmas inom de tidsfrister som föreskrivs. Byggnadsnämndens sammanträdesplanering utgör därför inte skäl att förlänga fristen. Detta betyder att det kan komma ärenden som inte kommer att kunna avgöras inom tio veckor, i synnerhet under sommaruppehållet. Åtgärder för att snabba på handläggningen i ärenden som normalt tas i byggnadsnämnden kan vara: Ökad delegationen till handläggarna. Ökad delegation för byggnadsnämnden arbetsutskott. Byggnadsnämnderna sammanträder oftare. Förbättrat systemstöd och digital ärendehantering Ett arbete har startats upp tillsammans med kommunens IT-avdelning för att möjliggöra en helt digital ärendehandläggning. Ett första steg är att den sökande, med hjälp av e-legitimation, ska kunna logga in på Varbergs hemsida för att se var i bygglovsprocessen ärendet ligger, vilken handläggare som ansvarar för ärendet, om ansökan är utskickat för grannhörande, om det har kommit in remisser från andra förvaltningar/myndigheter, om och när ärendet ska upp i byggnadsnämnden osv. Detta tillsammans med ett mer stabilt fungerande EDP Vision Bygg gör att handläggningen kommer att gå smidigare och snabbare. Sammanfattningsvis bedömer stadsbyggnadskontoret att bättre gransknings- och handläggningsrutiner tillsammans med förbättrat systemstöd och digital ärendehantering är de två åtgärder som har störst potential att effektivisera bygglovshandläggningen och korta handläggningstiderna. Förvaltningen konstaterar också, liksom i rapporten, att ett långsiktigt arbete med att säkerställa kompetensen i organisationen är avgörande för en välfungerande verksamhet över tid. Det är i detta sammanhanget avgörande att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och behålla duktiga medarbetare. Besluts underlag Handlingsplan för effektivisering och ökad måluppfyllelse inom detaljplane- och bygglowerksamheterna, daterad 18 oktober Justerandes sign Utdragsbestyrkande Datum

101 Kommunfullmäktige Kf 274 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2018/0288 Redovisning av uppdrag till byggnadsnämnden om bygglovs- och planärenden Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. återsända redovisning av uppdrag om bygglovs- och planärenden till byggnadsnämnden, kommunfullmäktige 19 juni 2018, 116, då uppdraget inte anses slutfört 2. tiden för uppdraget förlängs och redovisning ska ske till kommunfullmäktige senast 18 juni Beskrivning av ärendet 19 juni 2018 gav kommunfullmäktige byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstid för bygglovsärenden samt att ta fram metoder och arbetssätt som medger att entreprenör kan bidra med resurser och eget arbete i bygglovshandläggningen och framtagandet av planer. För att göra detta fick byggnadsnämnden kronor från kommunstyrelsens ofördelade medel Uppdraget skulle presenteras för kommunfullmäktige senast 18 december 2018 och byggnadsnämnden har nu inkommit med redovisning. Uppdraget grundade sig i ett initiativ från Alliansen och Miljöpartiet efter att Sveriges kommuner och landstings samt Svenskt näringslivs mätningar av företagsklimatet i Varberg visade att de åtgärder man vidtagit 2017 för att förbättra företagsklimatet gett resultat. Dock visade mätningarna samtidigt att området bygglov fick lägre resultat än de uppsatta målen, främst beroende på långa handläggningstider och ineffektivitet i processen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 27 november 2018, 244. Arbetsutskottet 20 november 2018, 489. Beslutsförslag 19 november Byggnadsnämnden 25 oktober 2018, 293 med tillhörande handlingsplan. Kommunfullmäktige 19 juni 2018, 116. Övervägande Kommunstyrelsens förvaltning anser att byggnadsnämndens rapport inte innehåller en tillräckligt konkret åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstid, och det är inte heller tillräckligt tydligt hur entreprenörer själva skulle kunna bidra med egna resurser i Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

102 Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll bygglovshandläggningen eller i framtagandet av planer. Därför föreslås kommunfullmäktige att inte godkänna byggnadsnämndens redovisning av uppdraget, utan istället förlänga tiden för redovisning till 18 juni Protokollsutdrag: Justerandes signatur Byggnadsnämnden Utdragsbestyrkande Datum

103 Kommunfullmäktige Kf 116 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2018/0288 Uppdrag till byggnadsnämnden bygglovsärenden Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. uppdra åt byggnadsnämnden att ta fram en åtgärdsplan för effektivare rutiner och kortare handläggningstid för bygglovsärenden 2. uppdra åt byggnadsnämnden att ta fram metoder och arbetssätt som medger att entreprenör kan bidra med resurser och eget arbete i bygglovshandläggningen och framtagande av planer 3. uppdra åt byggnadsnämnden att till kommunfullmäktige återkomma med en särskild rapport med anledning av ovanstående uppdrag senast 18 december ur kommunstyrelsens ofördelade medel 2018 tillföra byggnadsnämnden kronor för uppdragen enligt ovan. Förslag till beslut på sammanträdet Ann-Charlotte Stenkil (M) och Mikael Bonde (L) föreslår bifall enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordförande ställer fråga på bifall eller avslag till kommunstyrelsens förslag och finner det bifallet. Beskrivning av ärendet Under 2017 tog kommunstyrelsen initiativ till åtgärder för att förbättra företagsklimatet i hela Varberg. För att styra arbetet sattes mätbara mål upp och en handlingsplan för det förvaltningsövergripande arbetet togs fram. SKL:s mätning Löpande insikt och Svenskt näringslivs attitydmätning avseende företagsklimatet utgör värdemätare för måluppfyllnaden års mätning i SKL:s Löpande insikt, som presenteras 2018, är positiv på många områden, men bygglov får betydligt lägre resultat än de uppsatta målen. Det är i första hand handläggningstider och effektivitet i processen som enligt mätningarna drar ner kundernas upplevelse av bygglovshandläggningen. För att komma till rätta med det krävs åtgärder. Att förbättringar inom området uppnås är viktigt, inte bara utifrån förbättrat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

104 Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll företagsklimat, utan också för hela kommunens möjligheter att utvecklas och växa. Nämnden behöver därför särskilt fokusera på detta och ta fram en åtgärdsplan för att åstadkomma förbättringar. Flera entreprenörer efterfrågar möjligheten att med egen personal bidra ytterligare i framtagandet av underlag i planprocessen och i enskilda bygglovsärenden. Denna efterfrågan bör bejakas och arbetssättet i förvaltningen anpassas för att göra det möjligt. Sammantaget förväntas föreslagna åtgärder bidra till effektivare handläggning och därmed kortare handläggningstider. Samtidigt kan egen personals arbetstid omfördelas från repetitiva regelstyrda uppgifter till mer komplicerade ärende som kräver svårare överväganden. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 29 maj 2018, 120. Arbetsutskottet 22 maj 2018, 249. Uppdrag från Alliansen + MP. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Byggnadsnämnden Ekonomikontoret Utdragsbestyrkande Datum

105 Kommunstyrelsen Ks 139 Sammanträdesprotokoll Dnr KS 2019/0229 Svar på motion om kommunala investeringar Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. avslå motionen med hänvisning till att motionens intentioner som grund omhändertas i det löpande årliga budgetarbetet. Förslag till beslut på sammanträdet Jana Nilsson (S) föreslår bifall till motionen. Ann-Charlotte Stenkil (M) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beskrivning av ärendet Birgitta Sagdahl Wildtberg (S) har inkommit med en motion som föreslår att kommunen i framtiden, i görligaste mån, fördelar resurserna så att ett bättre förhållande mellan investeringarna i stad och på lands/kust-bygd kan nås. Beslutsunderlag Arbetsutskottet 21 maj 2019, 218. Beslutsförslag 28 april Motion, inkommen 9 april Övervägande Kommunfullmäktige fastställer varje år en budget för nästa kalenderår (budgetår) samt en plan för de därefter fyra kommande åren. Den del av budgeten som avser investeringar planeras med ett långsiktigt fokus där bland annat översiktsplaner är en långsiktig viktig förutsättning. Kommunens totala investeringsnivå är planerad att som ett genomsnitt uppgå till 500 miljoner kronor/år vilket är möjligt att genomföra om de finansiella målen uppnås. I det årliga budgetarbetet inkommer respektive nämnd med förslag till budget för de kommande fem åren och då är några av förutsättningarna kommunens befolkningsutveckling samt översiktsplaner vilket styr investeringsbehovet. I förutsättningarna för detta arbete ingår självklart Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

106 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll även kommunens vision Västkustens kreativa mittpunkt som ska skapa förutsättningar för tillväxt i hela kommunen. Protokollsutdrag: Justerandes signatur Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande Datum

107 Beslutsförslag VARBERGS 1 (2) Dnr: KS 2019/ Kommunstyrelsen KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg, Svar på motion om kommunala investeringar Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. avslå motionen med hänvisning till att motionens intentioner som grund omhändertas i det löpande årliga budgetarbetet. Beskrivning av ärendet Birgitta Sagdahl Wildtberg (S) har inkommit med en motion som föreslår att kommunen i framtiden, i görligaste mån, fördelar resurserna så att ett bättre förhållande mellan investeringarna i stad och på lands/kust-bygd kan nås. Beslutsunderlag Motion från Birgitta Sagdahl Wildtberg (S) Övervägande Kommunfullmäktige fastställer varje år en budget för nästa kalenderår (budgetår) samt en plan för de därefter fyra kommande åren. Den del av budgeten som avser investeringar planeras med ett långsiktigt fokus där bl a översiktsplaner är en långsiktigt viktig förutsättning. Kommunens totala investeringsnivå är planerad att som ett genomsnitt uppgå till 500 mnkr/år vilket är möjligt att genomföra om de finansiella målen uppnås. I det årliga budgetarbetet inkommer respektive nämnd med förslag till budget för de kommande fem åren och då är några av förutsättningarna kommunens befolkningsutveckling samt översiktsplaner vilket styr investeringsbehovet. I förutsättningarna för detta arbete ingår självklart även kommunens vision Västkustens kreativa mittpunkt som ska skapa förutsättningar för tillväxt i hela kommunen. Ekonomi och verksamhet Investeringar för hela kommunen hanteras årligen i kommunens budgetarbete. POSTADRESS BESÖKSADRESS Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX Varberg ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS WEBBPLATS

108 Kommunstyrelsens förvaltning Stefan Tengberg Ekonomidirektör Protokollsutdrag Ekonomikontoret Birgitta Sagdahl Wildtberg (S) 2 (2) Dnr: KS 2019/0229-2

109 Motion till fullmäktige Kommunala investeringar Varberg har idag ca innevånare. År 2030 är storleken på Varberg beräknad till Expansionsprognosen är ju som bekant att Norra Kusten får ett tillskott på en stor del av Varbergs nya medborgare och kommer därför att kräva mer av kommunens investeringar. Idag bor hälften av Varbergarna i innerstaden och hälften bor utanför stadskärnan. De som bor utanför betalar lika hög skatt som alla andra, och borde också åtnjuta samma del av investeringarna. Detta är inte fallet idag. Låt oss erinra att ett av kommunfullmäktiges mål var låt hela Varberg leva. N:a Kustens S-förening föreslår: - att kommunen i framtiden, i görligaste mån, fördelar resurserna så att vi kan nå ett bättre förhållande mellan investeringarna i stad och på lands/kust-bygd Motionen är antagen av N:a Kustens S-förenings medlemsmöte 9 april 2019 Upptagen som egen motion den 9 april 2019 Birgitta Sagdahl Wildtberg