Per Malm. Vi har en skyldighet att göra staden vackrare Johan Röklander sparar energi i Jönköping SID 8

Transkript

1 EN TIDNING OM ENERGI, KLIMAT OCH MILJÖ FÖR DIG I JÖNKÖPINGS LÄN Nr KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050 Vi har en skyldighet att göra staden vackrare Johan Röklander sparar energi i Jönköping SID 8 Fagerhult i Habo lär världen om ljus SID 16 Guide: spara på värmen SID 22 Giftfri julstädning SID 25 Per Malm Gör upp med energitjuvarna SID 10

2 VÄLKOMMEN +E är en tidning för dig som bor och verkar i Jönköpings län. Tidningen tar upp aktuella miljöfrågor med fokus på energi och klimat. Namnet +E står för plusenergi där visionen är att Jönköpings län ska minska energianvändningen och öka produktionen av förnybar energi så att det blir ett överskott. E står också för ekologi, engagemang och entreprenörskap. Ansvarig utgivare Minoo Akhtarzand, landshövdning Produktion Getaware ekonomisk förening (Camino) redaktion red@plus-e.se Annonsbokning andreas.lind@display-umea.se Grafisk form Cecilia Cromnow OMSLAGSFOTO Christina Lindqvist (foto) Negar Mahmoudi (retusch) Tryck & repro Zetterqvist tryckeri Papper Expo press 52g Foto:Gustav Lindh höstmörkret har fallit och då är det extra viktigt att kunna tända ljus, ha det mysigt och må bra. Därför känns det helt rätt att det här numret av +E fokuserar på ljus och belysning. Det roliga är att vi idag med ny teknik kan få bättre belysning samtidigt som vi minskar elanvändningen och utsläppen. Det är vad hållbar utveckling handlar om. En utveckling som innebär att vi mår bättre, utan att samtidigt ställa till det så att andra mår sämre. till vår stora glädje kan vi konstatera att det är många verksamheter i länet som satsar på hållbar utveckling bland annat genom att satsa på ändamålsenlig belysning. IKEA i Jönköping har bytt ut sin belysning till LED-lampor, belysningsföretaget Fagerhult forskar om hur olika slags ljus påverkar oss och verkstadsindustrin Sigarv AB minskar sina energikostnader med bättre belysning. Alla kan vara med och bidra till ett förbättrat belysningsbestånd och samtidigt minska kostnaderna och utsläppen av koldioxid. Låt oss göra det hemma, på kontoret, i industrin, i affären och på offentliga platser. Och låt oss Alla kan vara med och bidra till ett förbättrat belysningsbestånd Med +E kommer ljuset göra det nu. Man kan behöva lära sig lite nytt om LED-belysning och andra alternativ och man kan behöva se lite längre än till inköpspriset. Nästan alltid tjänar man på det i längden. idag innehåller stora delar av energiförsörjningen i Europa av kolkraft. Även om vi kan glädja oss åt att svenska systemets användning av kolkraft är marginell kan vi inte vara helt oberörda då det europeiska systemet är ihopkopplat. Genom att använda belysningen på ett effektivt och klokt sätt kan vi minska användningen av elenergi, minska behovet av kolkraft, minska utsläppen av koldioxid och därmed minska påverkan på klimatet. Utöver detta kan vi verka för utbyggnad av förnybara energikällor. Allt detta är en del av visionen om att vara ett Plusenergilän Då ska vi ha minskat energianvändningen i länet med ca 40 procent och ökat produktionen av förnybar energi till den grad som gör det möjligt att även kunna exportera. Minoo Akhtarand landshövding i Jönköpings län Finansiärer 2

3 På god väg Runt om i länet investeras tid och resurser i projekt som spar energi, ökar tryggheten och gör våra samhällen vackrare med hjälp av smartare belysning. Här bjuds på ett axplock. VÄLKOMMEN Nytt regionalt energikontor ska byggas upp Forskningsinstitutet Swerea SWECAST AB med säte i Jönköping har fått i uppdrag av Regionförbundet, Landstinget, Länsstyrelsen och Energimyndigheten att bygga upp ett regionalt energikontor. Energikontoret ska stärka den kommunala energi- och klimatrådgivningen, vara en viktig del i det strategiska regionala klimatarbetet och samverka med Klimatrådet. Fokus är energieffektivisering och förnybar energi. Samverkansprojekt planeras bland annat inom belysningsområdet och verksamheten ska drivas i nära samverkan med näringsliv, forskning och samhälle. Mats Holmgren, VD för Swerea SWECAST AB och medlem i Klimatrådet Det vita ljuset gör att färger blir klarare I ett projekt med att utveckla Nässjös stadskärna har vi arbetat med att få enhetliga ljuskällor och armaturer i ett stråk från Resecentrum, på och över torget vidare till Stadsparken. Den nya ljuskällan (metallhalogenlampor) är mer energieffektiv och armaturerna är vackrare. Det vita ljuset gör att färger blir klarare, mer naturliga och att konturer syns tydligare vilket ökar trygghetskänslan. Just nu pågår projektet i Stadsparken och enligt beräkningar som gjorts kommer den nya belysningen att halvera energianvändningen för park- och gatubelysning. Stina Granberg, planerings- och utvecklingschef, Nässjö kommun kvicksilverlampor ska bytas ut Nu får Jönköpings kommun energieffektivare gatubelysning! Genom ett samarbete med Jönköpings Energi AB kommer kvicksilverlampor att bytas ut under de närmaste tre åren. De flesta kommer att ersättas med LED. Det betyder att energianvändningen minskar från MWh/år till MWh/år, vilket innebär en besparing på ca 2,4 miljoner kr/år. Även underhålls- och utbyteskostnaden beräknas minska med kr/år tack vare längre livslängd på den nya ljuskällan. Det blir också en vitare och mer distinkt ljusbild. Rolf Sandström, verksamhetschef på tekniska kontoret, Jönköpings kommun Vi har hittat den optimala lampan Vi har hittat den optimala lampan (LED) till våra adventsljusstakar och den är så bra att den kan accepteras även i våra hem. Den är på 0,3 W jämfört med den gamla som är på 3 W. Den lyser lika bra som den gamla 3 W glödlampan och håller timmar jämfört med den gamla som bara höll timmar. Den betalar sig på en gång. Fabrikatet är konstsmide och vi har beställt nästan lampor. Alla ljusstakar inom kommunens verksamhet ska få de nya lamporna, fastighetsskötarna kommer att ansvara för detta. De gamla lamporna ska lämnas till återvinningen. Kurt Jansson, energi- och klimatrådgivare i Eksjö kommun 3

4 DIN SIDA Insändare Dela med dig Dela med dig om vad du tycker om tidningens innehåll och ämnen. Ett urval av era insändare kommer att publiceras här. Skicka din insändare till via +E:s egna facebook-sida eller med snigelpost. Adressen hittar du på sidan 31. Samtliga publicerade insändare belönas med varsin biobiljett. Läsarnas gör det själv -tips! Här är några av de tips vi fick in på hur man bäst återanvänder gamla kläder och annat. Badrumsmatta Av utslitna kläder i olika färger som jag gillar, klipper jag långa remsor som man gör när man klipper matt-trasor. T-shirts och lite elasiska tyger blir lättast att jobba med. Av dessa gör jag sedan flätor. Fläta ganska hårt och gör en i taget. Börja tillverka mattan i mitten och rulla flätan hårt runt sig själv och sy fast slingorna väl med varandra. Anslut med nästa fläta och håll på så tills mattan är klar. Då är det bara att vända på den och njuta av sin egentillverkade matta. Anette Gustafsson, Rörvik Tygdekorationer Ruggiga murriga gamla 70-tals dukar och löpare i brunt senapsgult och rostfärgat och anda färger med för den delen kan köpas i mängder på second hand för en spottstyver. Tvätta, repa upp och virka svampar, kakor, bullar eller lussekatter! Hur trendigt som helst Birgitta Andersson, Värnamo Grattis vinnarna! Grattis till Birgitta Andersson i Värnamo, Anette Gustafsson i Rörvik, Frida Turesson i Värnamo och Eva Göransson i Jönköping som belönas med varsitt exemplar av boken Materialens Magi som tack för att ni skickade era bästa gör-det-själv-tips. Se exempel ovan. Nya leksaker Georg Nordgren i Habo och Catarina Andersson i Hok belönas med varsin biobiljett för korrekt lösning på Energikrysset. Se lösning på nästa sida. Nytt korsord hittar du på sidan 31. Anders, 8 år, har gjort en rymdraket av klädnypor. Mitt barn Anders 8 år är den som är bäst hemma på gör-det-själv. Behöver han en rymdraket i leken eller en bostad till gosedjuret så bygger han det med hjälp av toarullar, förpackningar av olika slag och gamla paketsnören m.m. som vi samlar i ett pyssel- och byggskåp. Eva Göransson, Jönköping Varför nämndes inte såpnötter? KRITIK Reagerade lite då jag läste artikeln Tvätta mindre vårda mer i nummer 3, Så gott som alla vanliga tvättmedel är miljömärkta. Att köpa miljömärkta tvättmedel sker därför automatiskt. Sedan bör all tvätt av hygienskäl inte tvättas i 30 grader såsom underkläder och sängkläder. Men det mest anmärkningsvärda är att såpnötter (eller tvättnötter) inte nämns alls. Såpnötter innehåller inga kemikalier som kan förorena vår natur och är därmed ett bra miljöval. Dess såpa utsöndras vid 30 grader eller mer. När såpan är slut i dom slängs de i de komposterbara soporna. Även om de är importerade är det ett alternativ som är värt att nämnas i en artikel om att tvätta miljövänligt. De säljs på marknader, i hälsokostbutiker och givetvis på Internet. I övrigt är +E en bra tidning. Hoppas ni kommer skriva mer om klimatsmarta tips för allmänheten, till exempel om helvegetarisk kosthållning, ekologiska hudvårds och hygienprodukter och ekologiska alternativ till rengöringsmedel då människor oftast rengör sig själva och sina hem med produkter som varken är bra för dem eller naturen. Kultiing Vetlanda Hej Kultiing, Tack för din synpunkt. Du var faktiskt inte ensam om att tipsa om just såpnötter till detta nummer. Vi frågade Stefan Lundvall, som är miljöstrateg Länsstyrelsen, om vad han tycker om såpnötter; Jag använder såpnötter själv ibland och tycker att de fungerar och är ett bra alternativ. Fast det är inte självklart att de från ett livscykelperspektiv är bättre än ett miljömärkt tvättmedel som produceras i närheten. En stor fördel med såpnötter är att de består av naturliga ämnen och av förnyelsebart material. En nackdel är att de tranporteras långt för att komma hit Hoppas för övrigt att du gillar våra tips på giftfri städning på sidan 25. Redaktionen +E 4

5 Lösning energikrysset nr 3 Tre röster I SÅDAN SATT EKOR N KÄNNER MÅNGA FÖR MIL- JÖFÖRSTÖ- RINGEN NINA WEIBULL SÄTT ATT BLI KVITT TELEFON- FÖRSÄL- JARE FUNK- TIONELLT GER GE- MENSAM EGENDOM LÄRA OM SAMSPEL MELLAN ORGANIS- MER OCH DESS MILJÖ UTVINNS UR MOSSE SIST I F BLOMNING HAR EN SOM ÄR ALTA FRAMÅT MED NR 21, PROGRAM FÖR VÅR MILJÖ REMMA- LAGSTUR I FIN NATUR? 6 JUNI 1944 VAR DAGEN D E L Ä G A N D E E K O L O G I T O R V I TILLÄGG UTAN KRÖ- FÖRST S T SNATTAS SNÅLANDE OCH GNI- DANDE G RUNDA OCH AVLÅNGA BETECK- NING FÖR GAS VI EJ VILL HA I HUS KAR KOTTE- TRÄD HÖLJA ÖVER DAG DÅ RESURSERNA FÖRBRUKATS FÖR DETTA ÅR A MENS SANA IN CORPORE SANO L E X T R A R N FOLKUNG- ARNA Ä T T G R A N UTAN VÄLSLIPAD YTA O P U T S A D KAN SÄT- TAS IHOP MED TAI C H I O R O 91:ANS TJEJ FIRAS 26 SEPT. E L V I R A TYPISK BRITISK JULMAT K A L K O N BÖRJAN PÅ NU OCH SLUTET PÅ SEN N J A HAR SIN EGEN FLORA T U N N T A R M KONJUNK- TIV AV MED FAIR FÖR BÄTTRE ARBETS- VILLKOR T R A D E LÅNG- STRÄCKT F A D R E N STRÖM Å S P ÄR BJÄSSE JAG FÖR- HÖJD STÅR VERK AV STRIND- UTSKOTT SOM ETT BLÅTT GRANSKAR PARTI STATSRÅD FÖRE VÅR HAGE I SÅNGEN LOTTER MED SAMMA PRIS U M SKROVLIG I RÖSTEN VINDPUST BRA KOM- MUNIKA- TIONSME- DEL FÖR MILJÖN ÅLDERMAN TAR IFRÅN T I O R L A S S Ä VILL FRIA- REN HA HELT KORKAD PLACERA- DES BOLL- SPORT N E S T ROCKBAND EN GÅNG B I L P O O L DOMKYR- KOSTAD H E S EN KÄNS- LA SOM SLÅR DET SLÅR MAN OM IBLAND MESTA K I R A GÄLLER BLOTT DET NÄRMASTE OMRÅDET OFFRA ETT DÅLIGT KORT TID PÅ DAGEN RUND RING E DEN HÄFTIGA FARTEN Ö S E T DRAG SOM HITLER FÖREDROG A R I S K A ETT LITET ORD SOM NING ATT GÖRA A V KAN HA MED KAP- VÄXT- HUSGAS SOM GÖR NYTTA I BILAR M VARA V O R E JOULE SÅ KORT DET S STYCK BEVIS PÅ OSKULD S T GÅR J A H A K U SUNFLEET I JÖNKÖ- BERG PING LINGON- LIKT BÄR PÅ HEDEN M J Ö L O N FICK STRYK S EN FJÄRT PÅ KINE- MATOGRA- FEN? B I O G BETALD TECKNAD AKTIE B T A S A K A PALLAR I D S M I L J Ö V Ä N L I G A V E FLOD I SCHWEIZ A TPX -12 VÄLJ ICKE VAL MÖN INGA! Detta goda råd blir med omstuvade bokstäver en period då vi från Naturskyddsföreningen kan få hjälp i valet av fisk och skaldjur. V A R STINKER RAPACE O S A R HÄNDA C A Y E D A S K A KYLER N VIS PÅ NÅT VIS K L O K KLATSCHA TILL S T E L A TRÄD TILLSAM- MANS E SÖDER MEN INTE ÄR INTE AKROBA- TER ÖLÄNDSK PÅ SPIRAS MED BLIR SÅ HÄN- DER DET PEP- PARSORT SYD K A R I N K A L K S T E N DOMÄN I VÅRT LAND S E Foto: Catarina Kristensson Namn Cristina Virdung Ålder 59 Yrke Präst Bor Jönköping Känner du till tidningen +E sedan tidigare? Ja, jag visste till och med att den var på gång eftersom vi annonserade i första numret. Jag är också engagerad i länets Klimatråd i en undergrupp som träffas för att prata om livsstil och energi Tror du att tidningen kan påverka människors beteenden? Ja, genom att ge konkreta exempel som finns i verkligheten. Jag blev själv sugen på att hälsa på hos energibonden Mikael Wiik i Aneby som ni skrev om i första numret Namn Jonas Larsen Ålder 41 Yrke IT-arkitekt Bor Skillingaryd Har du sett att du fått +E hem i brevlådan? Jag har bara sett första numret. Jag undrade först lite varför och från vem den kom. Jag rev ut receptet med nässelpeston och sparade det. Tror du att tidningen kan påverka människors beteenden? Ja! Tidningen innehåller många bra exempel som inspirerar. Men jag skulle vilja att det blev tydligare vem utgivaren är så att man förstår var den kommer ifrån. DIN SIDA Namn Roger Ödebrink Ålder 58 Yrke Personalansvarig på Rosenlunds åkeri Bor Vaggeryd +E på facebook TIPS Lär dig mer om vad som händer inom energi, klimat och miljöområdet inom Jönköpings län och interagera med redaktionen, genom vår Facebook-sida. Sök på Tidningen +E Redaktionen +E Vad tycker du om att man satsar på en tidning om energi, klimat och miljö i länet? Det tycker jag är jättebra. Vi måste sätta fokus på de här frågorna och behöver fler som går ihop, såsom kommuner och landsting. Vad krävs för att lyckas tror du? Det är en bra fråga. Det finns nog en stor risk att folk slänger tidningen för att de tror att det är reklam. Vi är lite speciella i mitt hushåll eftersom vi alla är politiker och alltid skummar igenom det som kommer i brevlådan. 5

6 JULKLAPPSTIPS Juletid behöver inte betyda stress och dyra klappar. Med lite fantasi och god vilja skapar du de bästa presenterna med hjälp av kunskap och prylar du redan har. Text Johanna stål och Caroline Petersson illustration Emma Hanquist Ge av dig själv Om du tänker efter vad dina nära och kära verkligen behöver visst finns det då mängder av saker du själv har att dela med dig av. Tid är pengar. Du har garanterat någon bland din släkt och dina vänner som gärna skulle få mer tid över till vardagen. Varför inte erbjuda dem din tid genom hjälp med matlagning då och då, ta hand om barnen några kvällar i månaden eller pyssla om trädgården eller krukväxterna. Har du själv svårt med din tid önska dig samma sak i gengäld. Det är mycket roligare när man hjälps åt. Kunskap är makt. Har du kunskap eller erfarenhet som dina nära och kära skulle kunna dra nytta av? Är du bra på att massera ge en gratis massage, kan du grunderna i Indesign håll en nybörjarkurs och är du en hajare på att fynda second-hand ge bort en guidad tur med dig själv som smakråd. Upplev tillsammans. Känner du själv att du har för lite tid med dina vänner? Varför inte dra med dem på dina äventyr? Ta med dem på en gratis prova-på kurs i salsa, bjud på en utflykt till ditt hemliga smultronställe eller erbjud en kväll med uppläsning från din favoritbok i mysig atmosfär. 6

7 Ge av din kreativitet Skapa nytt av något gammalt. JULKLAPPSTIPS Så ett frö. Har du någon fin växt eller grönsak? Plocka ett frö och låt det gro några centimeter högt. Använd en gammal kaffekopp som är kantstött och inte längre används, till att plantera i. Vackert och enkelt. Smyckad re-design. Har du gamla klockor byrålådan? Plocka loss själva uret och bind fast det på en silverkedja som du lätt hittar second-hand. Det blir ett snyggt och tidsenligt halssmycke. Inspirerande inslagning. Använd lästa glossiga magasin som inslagspapper till dina presenter. Det sparar papper och pengar och blir dessutom snyggare och roligare än de andra presenterna under granen. Varför inte använda ett gammalt nummer av +E? För mer tips se sidan 21. Ge av dina pengar Kanske tillhör du dem som ändå känner att du vill lägga lite pengar på dina gåvor. Varsågod här följer några tips på hur dina pengar kan göra dubbelt gott. Hos Kiva.org köper du presentkort för mikrolån till en entreprenör i ett utvecklingsland. På Ettklickforskogen.se har du möjlighet att ge bort ett träd eller en del skog för att stödja bevarandet av Iglekärrs gammelskog. Starta ett sparkonto på Ekobanken.se för att vara med att stödja till exempel rättvis handel eller ekologisk odling. Köp en get åt en familj i Zambia hos Gavokatalogen.barnfonden.se. Mjölken minskar risken för undernäring och sjukdomar. Hjälp till att bygga en vattenpump i Nepal via Presentermotfattigdom.se. Till en vän som du gärna vill ha besök av passar ett presentkort på en tågbiljett utmärkt. Varför inte stödja kulturen och ge bort ett presentkort till en konsert eller teater? 7

8 VARDAGSHJÄLTE Barndomen Jag växte upp i en liten by långt ute i skogen med en mamma som hade ett starkt miljöengagemang. Jag fick lära mig allt ifrån att safta och sylta till att bekämpa kemikalier i kläder. När jag själv blev förälder kom det där tillbaka lite grann. Foto: fred v Idrottskarriären Jag är utbildad mulle & strövledare och hade egna grupper fram till ett par år sedan. Jag har också ett förflutet inom Fältbiologerna och Frilufsfrämjandet. Foto: sigfrid lundberg Johan Röklander gör framtiden ljusare Text Caroline Petersson foto Christina Lindqvist Som en av endast fyra kommunalanställda belysningsplanerare i landet har Johan Röklander en unik möjlighet att vara med och skapa en vackrare och mer energissmart stad. Jag känner att jag har goda förutsättningar att göra stor skillnad. Jag får ta debatten med folk på ett bra sätt. Ibland får jag backa för att jag blir överbevisad, ibland får jag stå på mig extra mycket när jag vet att jag har rätt. Jag sitter med Johan Röklander i Jönköpings kommuns lokaler och pratar om ljus och framtiden. Som kommunens belysningsplanerare har Johan uppdraget att skapa en visuellt vacker stad samtidigt som han ska spara energi och pengar. Det kan låta som en motsättning, men ofta har vi för mycket och onödig belysning i våra städer berättar Johan. Vi har sparat energi i alla projekt jag varit involverad i utom ett. Undantaget var arbetet med en gångtunnel där det inte fanns belysning tidigare, säger Johan. Energibesparningen sker genom att man minskar elförbrukningen såväl som behovet av underhåll med hjälp av modernare teknik och smartare planering. Ett aktuellt exempel som Johan är involverad är Atollenprojektet i centrala Jönköping där en av de nya gatorna som byggs enbart kommer att belysas med hjälp av skyltfönster längs med gatan. Här blev det en konflikt där folk sa att så kan vi inte göra och där jag menar att vi inte har någon skyldighet att lägga in mer ljus. Däremot har vi en skyldighet att göra staden vackrare och i det här fallet räcker det med belysningen från skyltfönstren. Johan förklarar att konflikterna som uppstår i jobbet delvis beror på att ljus är väldigt emotionellt. Det är inte så mycket baserat på fakta utan på personligt tyckande och personliga erfarenheter. Det handlar om att upplysa om alternativ en så att folk ser att oj, gick det att göra så. De projekt Johan jobbar med har med belysning i utomhusmiljö att göra. Här finns stor besparingspotential inte minst genom nya styrsystem som kommer stort för utomhusbruk. Det handlar om enkla lösningar där man dimmar ner belysningen vissa tider på dygnet men också om närvarosensorer som vi börjat experimentera med. Vi har gjort en gång- och cykelväg i Jönköping som är nerdimmad till 20 procent men som dimmas upp till 100 procent när du kommer dit och där ljuset sedan följer din rörelse. Det är viktigt att man på håll ser att det finns ljus, så att man vet att vägen är belyst när man närmar sig. Men det är inte genom de konkreta, enstaka åtgärderna som Johan känner att han gör störst skillnad. Det gör han istället när han är ute och upplyser och utbildar andra. Han är flitigt anlitad som föreläsare, både inom och utanför kommunen Det är en liten exhibitionistisk ådra jag har, att stå framför folk och delge något, att få en reaktion och att sedan ta hand om den reaktionen och bolla tillbaka den. En ådra som Johan för övrigt också får utlopp för genom sin sidoverksamhet som illusionist och eldkonstnär. JOHAN RÖKLANDER Ålder 37 bor I Huskvarna familj Gift och har tre söner Egen blogg luxgerulus. blogspot.com 8

9 Ljusintresset 2004 började jag läsa till ljusdesigner i Jönköping. Jag har ett ganska stort teknikintresse i grunden, samtidigt som jag har en estetisk ådra som jag inte riktigt fick utlopp för. En kompis skulle läsa ljusdesign, och när jag läste om utbildningen såg jag en möjlighet att få kombinera mina två intressen. Det visade sig passa mig väldigt bra. Johan Röklander uppträder under Earth Hour i Jönköping. Foto: Christina Lindqvist Illusionisten Jag har en hobby som växt till ett företag som jag driver vid sidan av mitt arbete. Mest handlar det om trolleri och om eldkonst. De tre senaste åren har jag uppträtt i samband med Earth Hour i Jönköping. Johan om Hur mycket som kan sparas Belysningsbranschen har tagit fram siffror på att vi kan spara procent bara på att byta teknik. Här i Jönköping kan vi spara ännu mer då tekniken är gammal. Vi har hittills upphandlat av totalt enheter där den äldsta tekniken ska bytas ut de närmaste tre åren. LYSDIODER (LED) Som inom många branscher finns en glad övertro på vad den senaste tekniken kan åstadkomma. Tekniken med lysdioder (LED) är ytterligare en ljuskälla som vi ska förhålla oss till. Tekniken håller på att bli riktigt bra, det är inget snack om det, men det finns en liten rädsla just nu att prata om nackdelarna bland annat för att det investeras stora summor just nu i att utveckla tekniken. Lär dig mer om LED-tekniken i reportaget om Fagerhult på sidan 16. Jag har goda förutsättningar att göra skilland TIPS för hemmet Mitt bästa råd är att vara hårdare mot marknaden. Det är inte rimligt att man som privatkonsument ska behöva betala flera hundra kronor för en LED-lampa och att man tar fram lampor med en livstid på 25. Korta livslängden och halvera priset i stället. I övrigt kan man se över sin användning av belysning. Har vi tänt när vi går ut ur rummen och kan vi ha lite goa styrsystem hemma? Det finns rätt billiga system med fjärrkontroller där du kan tända och släcka all belysning på ett och samma ställe. Se också till att du har dimning på dina lampor, då drar de mindre och du får en mysig anpassad belysning till det du behöver. 9

10 Oavsett var Per Malm (övre bilden) befinner sig kan han via mobilen se till att kompressorn inte står på i onödan. I det nedsläckta rummet i verkstaden (bilden i mitten) brukar det lysa hela dagen trots att personalen bara är där någon timme om dagen. 10 Henric Davidsson (till höger) är energirådgivare i Värnamo kommun.

11 På jakt efter energitjuvar Midnatt råder, tyst det är i huset. Alla sova, släckta äro ljusen. Eller? På många industrier är det inte alls tyst och mörkt i lokalerna fast ingen är där och arbetar. Här finns det stora möjligheter att spara energi. +E har följt med på nattvandring hos en industri i Forsheda. Text & Foto Martin Wänerholm I DET HÄR RUMMET är det för mycket belysning. Du kan ta bort en del utan att försämra arbetsmiljön, säger Henric Davidsson och pekar upp på lysrören i taket. Henric är energirådgivare i Värnamo kommun och genomför nattvandring hos företag runt om i kommunen. Mitt emot honom på golvet i den stora lokalen står Per Malm. Han är VD och delägare till verkstadsindustrin Sigarv AB i Forsheda utanför Värnamo. Platsen där Henric tycker att det är för mycket ljus är en hall med en rad stora svarvar och andra maskiner. En svag lukt av olja kan anas i rummet och i en liten container ligger metallspån som frästs bort i en av maskinerna. Det är här som bolaget tillverkar sina produkter: verktyg och prototyper till fordon- eller möbelindustrin. Henric får Per att berätta hur utrymmet används. Det visar sig att det mesta arbetet sker i en del av hallen men belysningen är lika stark överallt. Förslaget blir att anpassa belysningen så den kan stängas av i de delar som inte används så ofta. Ett annat tips är att se till att det är rätt belysning som används. Och det arbetet har företaget redan påbörjat. I en tunna i hörnet står gamla utbytta lysrör som ska skickas iväg. De är mycket tjockare än de moderna lysrören som nu finns i taket i delar av fabriken. Dessutom drar de mycket mer el än dagens varianter. En annan sak att fundera på för Per är om den belysning som finns verkligen sitter på rätt ställe. Om någon i den fem personer starka personalen ska arbeta vid en arbetsbänk kanske det viktigaste är att ha bra punktbelysning istället för att ha många lysrör högt upp i taket. HOS SIGARV GJORDE Henric en nattvandring redan förra året. Nu är han tillbaka för att diskutera mer. Det kallas nattvandring men genomförs ofta på eftermiddagen, när arbetarna på företaget har gått hem och alla maskiner borde vara avstängda. Syftet är att hitta förbättringar i verksamheten för att spara energi. Sedan förra året har företagets energikostnad minskat med 11

12 Sigarv AB Sigarv AB är ett familjeföretag som startade 1946 i Forsheda utanför Värnamo. Då var företagets huvudprodukt en nagelklippare men den finns inte längre kvar i sortimentet. Idag tillverkar de prototyper och verktyg till fordon- och möbelindustrin. Sedan några år ägs företaget av kusinerna Per Malm och Carl Bengtsson. Per är också VD för företaget. sigarv.se 12

13 Vi har en fördel att vi är ett litet företag, om vi bestämmer något så gör vi det kr, vilket är en betydande summa för företaget. Minskningen beror till viss del på att elpriserna har gått ned. Men ny belysning kan ha bidragit med drygt hälften av besparingen. Och då har företaget fortfarande mycket kvar att göra för att minska förbrukningen ytterligare. Henric säger att vi ska lyssna på tystnaden. Men det är inte helt tyst. Ett svagt pysande ljud hörs från flera håll. Det är tryckluft som står och läcker. Tryckluft används ofta på företag för att driva olika verktyg. Han sätter fingret på en tunn slang och berättar att även om det bara är ett litet utsläpp så kostar det kr per år. Och det är bara läckage från en slang. På Sigarv finns många slangar. Per och Henric går fram till en nästan två meter hög stor gul plåtlåda som står i ett eget litet rum. Det är kompressorn som tillverkar tryckluften. Tryckluften lagras sedan i en tank. Även om kompressorn är avslagen så fortsätter tryckluften att läcka ut från tanken till de slangar som finns i loka len. Till 99,9 procent står kompressorn på när jag gör nattvandring. Det är ju för att det läcker ut tryckluft som hela tiden ska ersättas. Men hos Sigarv är kompressorn avstängd nu efter jobbet. Ibland behöver de dock ha kompressorn igång några timmar när alla gått hem. Per tar fram telefonen och visar hur han med ett knapptryck kan stänga av kompressorn hemifrån. Jag gillar att använda ny teknik. Jag skulle vilja installera mätare som visar hur mycket olika delar i produktionen förbrukar. Det skulle jag vilja ha hemma också. HENRIC PÅPEKAR ATT nattvandring inte bara är något för industrin utan går att göra även hemma. På egen hand kan man då titta till exempel på belysning, hur gammalt kylskåpet är eller om tv:n står på standby. I vissa fall kan energirådgivaren åka ut och hjälpa till. Per blir mycket intresserad och undrar varför inte Henric berättat det tidigare, han vill gärna spara el även hemma. Bland annat har han funderat på att installera solvärme för att värma upp poolen som finns hemma i huset. Han har även funderat på att installera solceller på taket till industribyggnaden men anser inte att det är ekonomiskt lönsamt än. Henric berättar att det finns stöd att söka för att installera solceller (från Länsstyrelsen). Det finns också stöd för att göra mer djupgående energikartläggningar för företag som använder mer än 500 MWh per år. Det är dock inget för Sigarv vars elräkningar visar betydligt lägre nivåer. Företag kan behöva en morot för att komma igång med arbetet. De flesta är medvetna om att något borde göras men även om de snabbt skulle tjäna in pengarna för investeringarna så gör de ingenting. Men Per är intresserad och han har påbörjat arbetet, säger Henric. Per ser glad ut och svarar snabbt. Jag har viljan men det har inte gått så fort som jag tänkt. Även om de inte når upp till 500 MWh per år ska användningen bli lägre om Per får bestämma. Och det får han. Vi har en fördel att vi är ett litet företag, om vi bestämmer något så gör vi det. Är det ett större företag ska frågan kanske behandlas i en ledningsgrupp och allting tar mycket mer tid. FRÅN KOMPRESSORN GÅR ett stort tjockt rör genom väggen och ut i lokalen på andra sidan. På det här viset tar Sigarv tillvara på värmen som bildas från kompressorn för att värma upp arbetslokalerna. Det tillsammans med värmen från alla maskiner gör att oljepannan som de har bara behöver användas från oktober till april. Men oljepannan ska ändå snart bytas ut mot något miljövänligare. Det blir en kort diskussion om lämpligt alternativ, innan Pers uppmärksamhet fokuserar på något annat. 13

14 Tilläggsisolering är något som snabbt lönar sig 1 Från kompressorn leds varm luft ut i verkstadslokalen. Det bidrar till minskad oljeanvändning för uppvärmning. 2 Ett pysande ljud visar att tryckluftsslangen läcker vilket innebär stor energiförbrukning. 3 De gamla uttjänta lysrören är mycket tjockare än dagens moderna energisnåla varianter. 4 Det finns många typer av lysrör i lokalerna. Sigarv testar nu lysrör med rörelsesensorer. Titta. Nu tänds det i rummet bredvid fast vi är här. De testar nu en ny typ av lysrör med inbyggd rörelsesensor, men den har inte fungerat bra. Ibland tänds lamporna trots att ingen är i rummet. Istället kommer de satsa på vanliga lysrör och separata rörelsesensorer. UNDER NATTVANDRINGEN blir det mycket tittande i taket för Per och Henric för att diskutera belysning, ventilation eller isolering som är nästa punkt på Henrics agenda. Han berättar om vikten av att isolera, särskilt i de delar av byggnaderna som är byggda Tilläggsisolering är något som snabbt lönar sig. Men det är viktigt att fundera igenom allting innan det görs. Ett hus är ju en helhet och ändras något på ett ställe kan det få effekter någon annanstans, det kan bli problem med fukt istället. Per är medveten om att isolering behövs. Här skulle vi behöva isolera taket. Men vi har ju sparat allting på vinden så vi måste röja ut lite först. Vi hade en person i somras som skulle göra det men han blev sjuk och sen har arbetet stått stilla. Per och Henric pratar och skrattar mycket. Det märks att de har ett engagemang för energifrågor och att de träffats förr. Första gången de sågs var på ett energiseminarium för något år sedan. Då hade energirådgivarna ett projekt om nattvandringar tillsammans med Energikontor Sydost. Det var Energimyndigheten som bekostade det vilket innebar att det inte kostade något för företagen. Energikontor Sydost arbetar i Kalmar och Kronobergs län men även kommunerna i Jönköpings län fick vara med i projektet då det inte fanns något energikontor här. Men nu under hösten startar ett energikontor även här i länet och Henric ser fram emot att tillsammans med personal därifrån få vara med i andra projekt framöver. DAGENS TRÄFF ÄR ÖVER och när Per släcker sista lampan och låser ytterdörren till tegelbyggnaden har han fått flera förslag som kan spara ytterligare energi. Högt upp på dagordningen står fortsatt arbete med belysningen och att tilläggsisolera vinden. Samtalet har nu lämnat energiområdet och rör istället ett gemensamt intresse för de två, nämligen jakt. Den senaste vildsvinsjakten diskuteras ivrigt. Och snart börjar årets höjdpunkt, älgjakten. Det finns mycket att tala om. Men precis innan de skiljs åt på parkeringen säger Per: Men nu har vi ju inte bestämt när du har tid att komma och titta på energianvändningen hemma hos mig. Nattvandra hemma Vill du själv se över dina energitjuvar? Du kan då titta på uppvärmningssystemet, droppande kranar, isolering, typ av fönster, hur varmt det är inomhus, vilka maskiner som står på standby, hur gamla vitvarorna som till exempel kyl och frys är. Vill du veta mer vad du bör titta på och vad du kan göra för åtgärder kan du kontakta energirådgivaren i din kommun. Energirådgivaren kan i vissa fall göra hembesök. 3 14

15 1 2 Magasin +E Lär dig mer Nattvandring Nattvandring genomförs efter arbetstid för att hitta energitjuvar och syftar till att göra företagen mer medvetna om sin energianvändning och enkla åtgärder för att minska den. I flera kommuner i Jönköpings län genomförs nu nattvandringar utan kostnad. Kontakta energirådgivaren i din kommun om du vill veta mer. Energikartläggning Genomgång med mer detaljerade beräkningar och eventuellt mätningar av elförbrukning på enskilda maskiner. Det här är inte en del av nattvandringen utan är en tjänst som går att köpa från olika energikonsulter. Bidrag för energikartläggning kan sökas till och med 2014 hos Energimyndigheten. Det täcker 50 procent av kostnaden upp till maximalt kr. Nattvandring på skola Nattvandring förekommer inte bara på industrier utan även på skolor. Det går till på ett likartat sätt och besöket sker när verksamheten har slutat. En skillnad är att mer fokus läggs på beteendefrågor till exempel att släcka belysning på kvällar na. Nattvandring på skolor är fortfarande ganska ovanligt i länet men även här kan du fråga kommunens energirådgivare om det finns möjlighet. 4 Så mycket kan sparas Det finns ingen exakt siffra på hur stor besparingspotentialen för svenska företag är, men enligt Roger Gunnarsson på Energikontoret sydost skulle små och medelstora företag i Sverige kunna minska sin energi förbrukning med procent. Belysningen är en mycket viktig del i detta. För svensk verkstadsindustri beräknas enbart belysningen stå för procent av energiförbrukningen. 15

16 ENTREPRENÖR 1995 Tre företag i Europa, däribland Fagerhult, fick uppgiften att inför en europeisk belysningsmässa konstruera en ny belysningsamatur för ny lyrörsteknik (t5). Med hjälp av en ny optisk konstruktion kunde man öka effektivteten med hela procent mot dåtidens lysrörsarmaturer. basic T5 är en funktionell lysrörsbelysning särskilt lämpad för trånga utrymmen 1999 Fagerhult blev certifierade enligt miljöledningssystemet ISO som innebär att företaget uppfyller grundläggande krav på hur miljöarbetet organiseras och kommuniceras internt och extern. Huvuddelen av företagets produktionsanläggningar är idag certifierade. Fagerhult LEDer forskning om belysning text caroline petersson foto Jakob Börjeson Tommy Govén är forskningschef på Fagerhult och har under sina 15 år på företaget varit med om en revolutionerande resa där fokus har skiftat från belysning av föremål till hur ljus påverkar vårt välbefinnande. Utomhus kommer LEDbelysningen ta över Vad fokuserar ni på inom er forskning? År 2002 kom medicinska bevis om att det finns en tredje receptor på näthinnan som påverkar vårt välmående. Hela den här kunskapen fick mig och Fagerhult att börja forska kring hur vi upplever ljuset och på vilket sätt ljuset påverkar vår vakenhet, prestation och kreativitet. Vi bedriver sedan 2002 världsledande forskning i samarbete med Lunds universitet och Universitetet i London och Istanbul för att kunna utveckla framtida belysningssystem som är bättre anpassade för våra behov och kan få oss att må bättre. Vad har ni kommit fram till? Bland annat att skolelever mår och presterar bättre i ett ljusare rum och att upplevelsen i hög grad påverkas av ljuset på väggar och tak. Vi har konstaterat att det finns en ljushet på ca 100 candela per kvadratmeter som är optimal för vårt väl befinnande. En positiv slutsats från våra studier är att LED-belysning i de här ljusnivåerna upplevs som både ljusare och av bättre kvalitet än ljus från lysrör. Det innebär att det finns stora besparingseffekter samtidigt som vi kan förbättra kvalitén. Framtida studier ska bland annat titta på hur vi kan förbättra statusen för människor på äldreboenden som inte har möjlighet att komma ut i dagsljus. Hur ser du på LED-teknikens framtid? Med den potential som jag ser kommer det att bli den dominerande ljuskällan inom de närmaste 5-10 åren. Framförallt utomhus kommer LED-belysningen att ta över, men även i våra hem och arbetsplatser. Problemet idag är att många av produkterna som finns i detaljhandeln är av en helt annan kvalité än de vi använder oss av på den professionella marknaden och det finns därför en risk att man blir väldigt besviken när man köper hem en LED- lampa idag. I framtiden tror jag att vi kommer att se på ljus på samma kritiska sätt som vi ser på ljud. En radio är alltid försedd med ett reglage och det är självklart att man på en ljudanläggning kan variera diskant och bas. Med hjälp av LED-tekniken kan vi i framtiden variera nivån och färgtemparaturen i samma ljuskälla så att den blir varmare och kallare efter behov. Vilka av era produkter på Fagerhult använder LED-tekniken idag? Det finns idag ett flertal produkter framförallt inom den offentliga sektorn, exempelvis för kontor och utomhusbelysning. Produkterna är framtagna med en holistisk syn för att ljuset skall upplevas kvalitativt utan att ge avkall på energieffektiviteten. De allra första produkterna som kom ut på marknaden var spotlights och accentbelysning. Vilka är dina bästa nybörjartips till den som vill må bättre genom ljus? På arbetsplatsen ska man ha det ljusast där man arbetar. Helst ska belysningen vara orienterad vid din arbetsplats så att du själv kan reglera den. Dessutom bör du ha ett jämt omfältsljus på väggarna men samtidigt se till att du har en varierande ljussättning exempelvis med förstärkt ljus på vissa platser eller en varierad färgsättning. Du bör alltid ha ett ljus som återger färger så som de är och undvika bländning från belysningen. 16

17 2003 Fagerhult utvecklade den första LEDprodukten: ett nödljus (emled) som bestod av en enda diod för att lösa nödbelysning. Vid denna tidpunkt var det helt nytt att använda LED för att lösa denna application. Sedan 2-3 år har företaget i stort sett alla utvecklingsresurser på framtagning av LED- produkter. Multiliume Flat är den senaste LED-armaturen för allmänbelysning i kontor) Företaget började med vattenkraftsel för att minska sin klimatpåverkan. Dessutom gjorde man för första gången en livscykelanalys på ett urval produkter i kontorsmiljö och kom fram till att användningen av en produkt ger upphov till den största energiförbrukningen. Lär dig mer Det började med en julklapp Julen 1943 ville Bertil Johansson från Fagerhult i Habo kommun ge sin mor en läslampa i julklapp. För att få den precis som han ville ha den bestämde han sig för att tillverka den själv. Resultatet blev inte bara en lampa utan också idén om att Bertil skulle försörja sig på att tillverka lampor. Idag, knappt 70 år senare är Fagerhult Sveriges mest framgångsrika belysningsföretag och ett av de största och ledande i Norra Europa med anställda och verksamhet i 17 länder. fagerhultgroup.se LED-teknik LED är en förkortning av Light Emitting Diod (lysdiod). Tekniken utnyttjar små ljusdioder som lyser kraftfullt med mycket hög energieffektivitet. Vanliga glödlampor eller halogenlampor förbrukar 6-8 gånger mer el eftersom LED-lampan är mycket effektiv på att förvandla el till ljus och utvecklar lite värme när den är tänd. LED-lampan har också en överlägset mycket bättre livslängd (upp till timmar, jämfört med timmar för en glödlampa och timmar för en lågenergilampa). Utfasning av glödlampan EU har kommit överens om att användning av glödlampor ska fasas ut på marknaden eftersom de inte är tillräckligt energieffektiva. I september 2012 förbjöds försäljning av klara 40, 25 och 15 watts glödlampor. Även kraven på halogenlampor och lågenergilampor kommer att skärpas succesivt. Information om utfasningen och vilka alternativ som finns hittar du på Energimyndigheten. energimyndigheten.se 17

18 DEN NYA GENERATIONEN VÄRMEPUMPAR. Naturen tjänar oss Det talas allt mer om ekosystemtjänster och om vikten av biologisk mångfald. Linda Hassel på Länsstyrelsens naturavdelning, reder ut begreppen och förklarar varför vi har anledning att bry oss. text caroline petersson Foto tobias jansson NYHET! G3 Thermia Diplomat Optimum G3 I 40 år har vi lett utvecklingen av värmepumpar, och nu har vi överträffat oss själva. G3:an är vår bästa värmepump någonsin. Thermia Atec BÄST I TEST! Luft/vattenvärmepumpen som har bäst årsverkningsgrad och ger dig störst besparing, enligt Energimyndighetens test Anderstorp A-VVS i Anderstorp AB, Bankeryd Bankeryds Rör AB, Forserum Forserums Rör AB, Gnosjö Gnosjö VVS, Hillerstorp VVS Mats Lindblom AB, Jönköping Wallins Rör, Jönköping/Taberg R.A.s Rör AB, Jönköping/Tenhult Tenhults Rör, Nässjö Forserums Rör AB, Nässjö Knutsson El, Kyla och Värme AB, Rydaholm Peter Blomqvist VVS AB, Smålandsstenar Rörbolaget i Smålandsstenar AB, Sävsjö Sävsjö Rörtjänst AB, Tranås Knutsson El, Kyla och Värme AB, Vaggeryd Vaggeryds Rörinstallationer AB, Vetlanda Vetlanda Rör AB, Visingsö L Forsberg Installatör AB, Värnamo Bravida- Franssons Rör, Vad är ekosystemtjänster? Ekosystemtjänster är ett försök att värdera nyttan av de tjänster som naturen ger oss gratis och som ofta tas för givna. Några konkreta exempel är vatten, råvaror som kan användas till mat, arter som bidrar till pollinering, möjlighet till naturturism och rekreation samt buffring av klimatförändringseffekter. Lokalt har vi Vättern som ger oss vårt dricksvatten. Enligt FN-studien Millennium Ecosystem Assessment som har genomförts sedan 2001 har tillståndet hos ekosystemen och tillgången på ekosystemtjänster världen över försämrats kraftigt på senare år. En bibehållen biologisk mångfald är en grund för alla ekosystemtjänster. Hur jobbar ni med att bevara den biologiska mångfalden i Jönköpings län? Dels genom traditionellt skyddsarbete, dels genom särskilda insatser för hotade arter, så kallade åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Vi följer också upp vad som händer i naturen genom miljöövervakning av både land och vattenmiljöer och uppmuntrar markägare att göra extra naturinsatser via landsbygdsprogrammet. Allt detta sammanställs nu i en landskapsstrategi, där syftet är att bevara och utveckla biologisk mångfald och ekosystemtjänster i länet. Vad kan man som enskild göra? Man kan försöka se helheten och tänka att det lilla faktiskt kan påverka. Köp närproducerat, åk mer kollektivt eller försök att cykla oftare, ät mer vegetarisk mat, åk tåg istället för flyg vid långa resor och ge dig ut och njut av naturen.

19 Vi följer upp vad som händer i naturen INBLICK Visste du att? FN:s miljöprogram UNEP- WCMS uppskattar att det finns 14 miljoner arter på jorden. Av dessa är omkring 1,74 miljoner hittills vetenskapligt beskrivna. I Ecuador har forskare hittat 245 arter av träd på en enda hektar, vilket kan jämföras med Sverige som totalt sett har ett 40-tal inhemska arter. Regnskogens artrikedom utgör ett gigantiskt apotek. Enligt Världsnaturfonden WWF har 40 procent av alla mediciner aktiva substanser som bygger på ämnen i växtriket 19

20 En annons från Länsstyrelsen. Skyddsvärda träd Kattugglor trivs i gamla ekar. Foto: Lars Petersson. Gamla, grova och ihåliga träd utgör viktiga livsmiljöer för en mängd hotade arter som olika lavar, insekter fåglar och fladdermöss. Kulturlandskapet som vi är vana vid, med ängar och hagar, håller på att växa igen. Detta leder till att stora och andra värdefulla träd minskar i antal. Träden kvävs när gran och hassel sluter sig om dem. De gamla träden bär spår av äldre tiders jordbruk och berättar om vår historia. Skyddsvärda träd behöver bevaras och skyddas både för att säkra naturvärdena men även för att bevara den kulturhistoria som finns knuten till träden. Sedan år 2006 har cirka skyddsvärda träd inventerats i Jönköpings län. En del av träden behöver frihuggas, beskäras eller restaureringshamlas för att inte dö. Länsstyrelsen kommer under två år att jobba i ett projekt som syftar till att genomföra åtgärder som gynnar skyddsvärda träd. Projektet finansieras av EU genom Landsbygdsprogrammets stödform Utvald miljö. Du som är markägare kan få stöd för att bevara träd i odlingslandskapet. Följande trädmiljöer prioriteras: grova och gamla träd, framförallt ekar gårdsträd och träd i parkmiljöer alléer och andra vägnära träd hamlade träd. Träden får inte stå på mark som har miljöstöd eller annat stöd. Trädet måste vara skyddsvärt (jätteträd > 1 m i diameter, övriga lövträd än ek > 80 cm i diameter, alléträd, hamlade träd, mycket gamla träd, döda träd och hålträd >40 cm i diameter) för att omfattas av bidraget. Vill du hjälpa till att bevara skyddsvärda träd, den biologiska mångfalden och ett stycke kulturhistoria? Kontakta Marielle Gustafsson på Länsstyrelsen. E-post: marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se Telefon: En ek i behov av frihuggning. Foto: Henrik Gustafsson.