Vi ordnar BOENDE. En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter

Transkript

1 Vi ordnar BOENDE En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter

2

3 Ordföranden har ordet Människor i byutvecklingsgrupper, kooperativ och intresseföreningar runt om i landet, arbetar tillsammans för sina bygders utveckling. De utför ett mycket betydelsefullt samhällsbyggande. Med denna skriftserie vill vi uppmärksamma några av de lokala utvecklingsgruppernas viktiga insats. Vi vill sprida goda exempel bygder emellan, och också få våra makthavare att upptäcka den kapacitet och skaparkraft som finns i vårt härliga land. God läsning! Innehåll Vi ordnar boende 4 Klöverträsks invånare byggde själva 5 Docksta BTK blev hyresvärd 6 Ingmarsö importerade hyreshusen 7 Stora Skedvi erbjuder tomter 8 Lungers eldsjälar köpte skolhuset 9 Fler exempel 10 Kontakter och annonser 11 Åke Edin Ordförande Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Klöverträsk Docksta Holmsveden Stora Skedvi Lunger Ingmarsö Ornö Skribent: Nilla Johansson Frilansjournalist Omslagsfoto: Per-Erik Jonsson (Klöverträsk) Form: Ingse & Co AB/Reybekiel form AB Redaktör: Kicki Blom Ansvarig utgivare: Åke Edin Tryck: Alltryck Plus AB, Lysekil 2006 Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Stortorget 7, Stockholm Tel: , Fax: E-post: info@bygde.net Klockrike Hannäs Jämjö

4 Vi ordnar boende Bostadsproblem på landsbygden? Ja, de finns men ser olika ut i olika bygder. På många håll är tillgången på bostäder för liten, inte minst för ungdomar och unga barnfamiljer. Samtidigt tvingas äldre bo kvar i sina alltför stora och svårskötta hus i brist på seniorbostäder. I andra orter gapar hyreshus tomma och rivning ses ofta som det enda alternativet. Och i de attraktiva skärgårdsområdena finns en särskild problematik. Där har fastighetspriserna trissats upp av sommargäster och antalet åretruntboende minskar. Det här är frågor som engagerar lokala utvecklingsgrupper i hela Sverige. För att kunna behålla den lokala servicen som skola, affär, barnomsorg och kommunikationer, krävs en stabil och helst växande åretruntbefolkning. Bra och attraktiva bostäder är en av bitarna i pusslet för en levande landsbygd. I den här skriften presenteras exempel på initiativ och lösningar som både kommit till rätta med bostadsbristen och seniorboendet, räddat hyreshus och lockat inflyttare. I Klöverträsk i Norrbotten löste byborna själva sitt generationsboende. Till julen 2005 stod tre parhus inflyttningsklara. FOTO: Per-Erik Jonsson 4

5 Klöverträsks invånare tog bygget i egna händer Pingstförsamlingen var byggherre. Luleå kommun bidrog med landsbygdsstöd och länsstyrelsen gav investeringsbidrag. Klöverträsks bybor bjöd på sin arbetskraft. Det resulterade i tre parhus med sex lägenheter för både gammal och ung. Hur kan vi lösa boendesituationen för de äldre som inte längre orkar men vill bo kvar i sin hemby? Hur få unga barnfamiljer att stanna kvar eller flytta in och samtidigt rädda skolans existens? I byn Klöverträsk med cirka 300 invånare, belägen fyra mil från Luleå, hade frågorna stötts och blötts under flera år i byautvecklingsföreningen och på stormöten. Till slut hittade de lösningen. När vi ansökte hos kommunen om ett pensionärsboende, fick vi beskedet att de inte bygger ute i byarna. Däremot var kommunen positiv till byggnation i någon annans regi. Det var då vi började diskussionerna med byns företagare och föreningar, berättar byautvecklingsföreningens ordförande Rangvy Johansson. Den dialogen slutade med att byns pingstförsamling tog på sig ansvaret att vara byggherre för ett generationsboende som omfattar tre parhus med totalt fyra trerumslägenheter och två tvåor. Ett projekt som kostnadsberäknades till 4,8 miljoner kronor. Lokal kunskap Hur gick de tillväga för att förverkliga ett så kostsamt byggprojekt? Först och främst, säger Rangvy Johansson, så är det viktigt för en by att ha kunnigt och duktigt folk. Det har vi. Och det råd jag vill ge till andra är: inventera vilken kunskap som finns och dra nytta av den för att det ska gå bra och friktionsfritt! I Klöverträsk fanns både den lokala byggfirman och träfirman. Pingstförsamlingen hade redan erfarenhet av ett bygge efter att ha uppfört kyrkan i byn. Och det visade sig snart att det fanns ett stort antal frivilliga i olika åldrar som gärna ställde upp med sin arbetskraft. När bygglov och finansieringsplan var färdiga sattes bygget igång i april Det är med värme och stolthet Rangvy Johansson berättar om bybornas ideella engagemang: Med handledning från byggfirman jobbade både ungdomar och pensionärer i olika schemalagda bygglag; i fyratimmarspass på vardagskvällar måndag till torsdag mellan sex och tio samt åtta till tolv på lördagar. Men mer än en kväll i veckan har man inte behövt jobba! Det skulle inte få bli betungande. Hela byn har varit engagerad i arbetet med de tre parhusen. FOTO: Per-Erik Jonsson 65 frivilligarbetare Upp till 65 personer per vecka har hjälpt till att planera tomt, dika, gjuta grund, lägga tak, isolera, spika, hamra, måla. Samtidigt har många fått nya kunskaper och utvecklat sina färdigheter. Parallellt med bygget har vi nämligen bedrivit studiecirklar, där personer från byggfirman varit handledare, förtydligar Rangvy Johansson. Vid årsskiftet stod husen inflyttningsklara. Tack vare ett banklån på 2,4 miljoner som pingstförsamlingen beviljats, kronor i landsbygdsstöd från kommunen och ett investeringsbidrag på kronor från länsstyrelsen. Men utan ideellt arbete och material värt 1,6 miljoner kronor hade Klöverträsks generationsboende nog aldrig blivit verklighet. KONTAKTUPPGIFTER: Rangvy Johansson TEL: E-POST: rangvy.johansson@telia.com HEMSIDA: 5

6 Docksta BTK bordtennisklubben som blev hyresvärd När kommunens fastighetsbolag hade hamnat hos den statliga bostadsakuten och flera hyreshus i Docksta hotades av rivning då grep Docksta BTK in. En ideell förening blev hyresvärd och ägare till 60 lägenheter. Det var 2002 som oron spred sig i det lilla samhället Docksta i Kramfors kommun. Många lägenheter stod tomma, kommunen hade vänt sig till den statliga så kallade bostadsakuten och rivning av en del av beståndet diskuterades. Dessutom var äldreboendet nedläggningshotat. BTK har till exempel räddat skofabriken från nedläggning och byggt både ett industrihus, uthyrningsstugor och tagit över driften av slalombacke och bygdegård. En fastighetssektion bildades redan Med många års erfarenhet i ryggen lämnade alltså klubben ett bud. Sista anbudsdagen bjöd vi 1,8 miljoner, men med tillägget att vi även var intresserade av äldreboendet om vi blev köpare. För tre miljoner kronor blev de ägare till både hyresfastigheterna och äldreboendet. I föreningen fanns tillgångar, men även banklån krävdes för att klara köpet. Det var intressant att följa den lokala bankens resonemang. Den stora frågan var: Kan man verkligen låna ut pengar till en ideell förening? Men efter viss betänketid beviljades lånet. Banken litade helt enkelt på föreningen och oss som driver den, säger Hans-Erik Näslund. Docksta i Ångermanland kunde behålla sina hyreslägenheter tack vare det lokala engagemanget. FOTO: Kramfors kommun Kyrkan tog initiativet till stormöten och diskussioner mellan invånare och kommunansvariga: Vad göra? Ett förslag till lösning växte fram. Rivning skulle kosta pengar för kommunen. Att sälja husen var fördelaktigare. Följden blev att kommunen bjöd ut 60 lägenheter till försäljning på anbud. Resultatet av stormötena blev också att folk vände sig till oss i Docksta BTK och undrade om inte vi kunde köpa, säger föreningens ordförande Hans-Erik Näslund. När vi visades det förtroendet, så började vi fundera på ett bud. Fastighetssektion i klubben Föreningen hade gjort affärer förr. BTK står för bordtennisklubb, men en klubb som är mer än så. Under ett par decennier har den också drivit den lokala utvecklingen i bygden. Docksta Skapar framtidstro Tre år senare är bara ett fåtal lägenheter vakanta. En vaktmästare är anställd och hans tjänster köps även av kommunen för skolan och äldreomsorgen. Kommunen garanterade att betala hyra för äldreboendet under fyra år och ekonomin är god. Lånen har amorterats av i rask takt och vid slutet av 2005 ska skulderna vara betalda. Till slut blev ändå klubbens ekonomiska verksamhet så stor att den ideella föreningsformen kändes obekväm. I dialog med Skatteverket kom man fram till att även bilda ett aktiebolag. Så numera står Docksta BTK AB för driften och den ideella föreningen för ägandet. Hundra procent av aktierna ägs av bordtennisklubben och det är den ideella föreningen som utser bolagsstyrelsen. I botten på allt vi företar oss finns viljan att skapa jobb och värna om bygdens fortlevnad. Och det bästa med den här typen av projekt är förstås att de skapar framtidstro, säger Hans-Erik Näslund. KONTAKTUPPGIFTER: Hans-Erik Näslund TEL: E-POST: hans-erik.naslund@lrf.se 6

7 Ingmarsö hittade paketlösning åtta hus importerades från Gästrikland Det var nog i rena ilskan som vi tog det här initiativet, säger Per Oskar Eriksson när han berättar om hur Ingmarsö Fastighetsaktiebolag (IFAB) bildades och hur ön i Stockholms norra skärgård fick ett tillskott på sexton hyreslägenheter. Ön behövde fler åretruntboende barnfamiljer, inte minst för att säkerställa skolans överlevnad. Men bostäder saknades. När vi inte fick något stöd från Österåkers kommun, tog vi saken i egna händer, fortsätter Per Oskar Eriksson som är ordförande i fastighetsbolaget. Byalaget, företagargruppen och öns föreningar engagerade sig i bostadsfrågan och samlades till rådslag. Det resulterade i att några privatpersoner satsade kronor var och bildade ett fastighetsaktiebolag. De visste inte då att i Ockelbo stod åtta småhus för äldreboende tomma. Av en slump fick de vetskap om husen och att de bjöds ut till försäljning. Ingmarsöborna slog till. Ett hundra aktieägare Jämfört med att bygga nytt var det en billig lösning för oss. De kompletta men isärplockade husen transporterades från Gästrikland till Ingmarsö och uppfördes på den mark som bolaget köpt in. I maj 2002 tog landshövdingen i Stockholm första spadtaget. Våren efter stod sexton nya hyreslägenheter inflyttningsklara. Hela projektet finansierades med banklån på fem-sex miljoner och det aktiekapital som både fast- och sommarboende generöst bidragit till. Idag har vi mer än 100 aktieägare som betalat 100 kronor per aktie för olika stora poster. Tanken är inte att bolaget ska ge vinst, utan det är en investering i öns framtid och skolans fortlevnad. Mycket ideellt arbete har lagts ner i både uppförandet och renoveringar som till exempel målning och tapetsering. Motsättningar byggdes bort Tyvärr fick vi större renoveringskostnader än vi väntat oss, säger Per Oskar Eriksson. I husen fanns dolda fel som sönderfrysta ledningar, och det skapade förstås problem för oss. Ändå kan han se fördelar med att köpa färdiga, begagnade hus. Visserligen blev det dyrare än beräknat, men alternativet att bygga nytt hade kostat mer. Den stora vinsten är förstås att målet är nått: husen är bebodda och barnfamiljer, både med och utan anknytning till ön, har flyttat in. Intresset för 2-, 3- och 4-rumslägenheterna har varit stort. Tio av dem är uthyrda för permanentboende, och resterande sex används som planerat för korttidsuthyrning till sommargäster, utländska fiskare eller båtbyggarskolans elever. När fastighetsbolagets styrelse sammanträder en gång i månaden, kan de fortfarande konstatera: det gick att genomföra. Och det som vi fick på köpet, säger Per Oskar Eriksson, var att människor enades och en del motsättningar på ön byggdes bort. Bara det är mycket värt. KONTAKTUPPGIFTER: Per Oskar Eriksson TEL: E-POST: batservice@swipnet.se Till Ingmarsö kom ett skepp lastat med bostäder. FOTO: Susanne Kronholm 7

8 Tomter utöver det vanliga lockar inflyttare till Stora Skedvi Stora gårdstomter med unikt och vackert läge ett boende utöver det vanliga. Det är lockbetet som Framtidsgruppen i Stora Skedvi i Dalarna använder för att få inflyttare till bygden. Framtidsgruppen, en sektion inom Stora Skedvi hembygdsförening drog 2002 igång projektet Landsbygdsboende med stöd av Leader+ medel. Bo Söderlund som är aktiv i gruppen berättar: Vi ville helt enkelt erbjuda något som inte är så lätt att få tag på. En tomt på minst 3000 kvadratmeter, med utrymme för gårdshus, uthus, garage och kanske stall är något helt annat än en vanlig villatomt. Om läget dessutom är utvalt, gärna högt och med vacker utsikt, då blir det något alldeles unikt. Gruppen har satsat sin del av projektet i ideellt arbete, och totalt har de tagit fram elva tomter som bjudits ut till försäljning. Några av tomterna har legat på planlagt område, för andra har de ansökt om och fått förhandslov för byggnation från Säters kommun. Över huvud taget har det varit ett bra samarbete med kommunen. Våra intressen sammanfaller och vi har deltagit i gemensamma aktiviteter för att marknadsföra bygden, kommenterar Bo Söderlund. Lokal service räddas Målgruppen har i första hand varit unga barnfamiljer. Samtidigt som vi kan bjuda på en snäll uppväxtmiljö, så ger inflyttningen ett underlag för den lokala servicen, skolan och butiken. Tomterna har marknadsförts på varierande sätt, bland annat via en egen hemsida. Även broschyrer har tagits fram, riktade och utskickade i första hand till personer med anknytning till orten. Annonser i lokalpressen har vänt sig till stadsbor i Falun-Borlängeområdet. Och via mässor som Vildmarksmässan i Sollentuna, har stockholmarna getts möjlighet att förverkliga drömmen om livet på landet. Intresset för projektet har varit mycket stort. Ändå har det gått lite trögt med försäljningen, tycker Bo Söderlund. Han har en förklaring: Egen strandtomt kan bli verklighet i Stora Skedvi, lovar Framtidsgruppen FOTO: Bo Söderlund Två familjer bygger Det är helt enkelt finansieringen som är största bekymret. Bygger man för två miljoner på landsbygden, så är marknadsvärdet inte lika högt som byggkostnaden, vilket gör att lånebilden blir en helt annan än om man bygger i tätort. Men visst, bygden har fått tillskott. Hösten 2005 har två familjer börjat bygga och fler är på gång. Nästa steg i projektet är att bredda verksamheten genom att hjälpa till med att ta fram den riktiga önsketomten, anpassad efter en familjs särskilda önskemål och behov. Strandtomt? Mark som rymmer en häst? Eller kanske ängsmark? Bara att välja. Om projektet hade gått att genomföra utan Leader+ stöd? I så fall krävs det att kommunen ställer upp även ekonomiskt, menar Bo Söderlund. Visserligen har vi gjort mycket arbete ideellt, men annonsering och annan marknadsföring kostar pengar. Det måste man ha klart för sig. KONTAKTUPPGIFTER: Bo Söderlund TEL: E-POST: bosol@wmdata.com HEMSIDA: 8

9 Lungerbygden satsade på havreuppvärmt hyreshus När den gamla skolan i västmanländska byn Lunger bjöds ut till försäljning, ryckte några eldsjälar ut. En ekonomisk förening bildades och Lungerbygden fick ett eget hyreshus som värms upp med havre och förvaltas utan vinstintressen. Via en spannmålssilo fylls bränslet på till Lungers f d skola. FOTO: Anders Johansson Lungers skola lades ned redan på 60-talet och kommunen byggde om till pensionärsbostäder. Trettio år senare hade antalet pensionärer minskat och flera lägenheter stod tomma beslutade Arboga kommun att sälja huset på anbud. Vi var ett tiotal personer, de flesta företagare, som inte ville se att skolan gick oss ur händerna, säger Anders Johansson, ordförande i Lungerbygdens ekonomiska förening. Vi uppvaktade politiker och tjänstemän, gav ett bud på kronor och när andra förstod vilka ambitioner vi hade, så blev skolan vår. Inledningsvis hade de sneglat på skolan som en tänkbar samlingslokal för bygden, men varför förstöra sex lägenheter när bostäder behövdes för yngre och hemvändare? Billig uppvärmning De bildade sin ekonomiska förening, fick ett banklån på hela köpesumman och tog itu med renoveringen. Fem månader senare var lägenheterna uppfräschade och fyllda med hyresgäster. Men husets energislukande oljepanna från 60-talet stack i ögonen. När föreningen fick möjlighet att delta i ett LBU-projekt med havreuppvärmning i samarbete med LRF:s lokalavdelning, tog de förstås chansen. Här kunde vi slå två flugor i en smäll, säger Anders Johansson. Vi kunde få billigare uppvärmning, men också en ny nisch för traktens jordbrukare. Utmaningen var att bygga en spannmålssilo som inte skämde huset. Men jag tycker vi lyckades, fortsätter Anders Johansson. I början av 2005 kunde invigningen ske. Havreuppvärmningen fungerar alldeles utmärkt och vi sparar minst kronor om året. Nya framtidsplaner Allt kring huset rullar nu på. En av byns företagare sköter vaktmästarsysslorna på uppdrag, och ambitionen är att föreningens numera 32 medlemmar inte ska behöva ägna mer tid än absolut nödvändigt åt fastigheten. Vi har maximerat det ideella arbetet till två arbetsdagar per år för medlemmarna eftersom vi breddat verksamheten och nu jobbar även med andra utvecklingsfrågor för bygden. Företagande och alternativ energi är ett par exempel. Nya framtidsplaner skissas också för den gamla skolan. Några vinstintressen vill man nämligen inte veta av i Lungerbygdens ekonomiska förening. De vinster som huset genererar ska komma bygden till godo. Två eller tre nya flygelbyggnader kan bli ett sätt att lösa bostadsproblemen för äldre som vill flytta från sina alltför stora hus. De som en skara yngre är beredda att ta över. KONTAKTUPPGIFTER: Anders Johansson TEL: E-POST: anders@coompanion.se 9

10 Fler exempel Bygg och Bo i Hannäs ek. förening i Östergötlands län köpte 1992 åtta små pensionärslägenheter av Åtvidabergs kommun. De lantligt belägna bostäderna har löst bostadsproblemen för både unga och äldre (som har förtur enligt överenskommelse med kommunen). Föreningen startades av några eldsjälar och har idag ett tjugotal medlemmar. En vaktmästare med så kallat särskilt anställningsstöd har varit anställd en tid, men administration och mycket underhållsarbete utförs ideellt. På så sätt kan hyrorna hållas låga. Bygg och Bo har också köpt in och byggt om ett kapell till åretruntbostad. Huset hyrdes ut under flera år, men har nu sålts till ett ungt par som ville bosätta sig i bygden. KONTAKTUPPGIFTER: Ing-Britt Solvestad TEL: E-POST: i-b.solvestad@atvidaberg.mail.telia.com HEMSIDA: Holmsveden Fastigheter ek. förening, i samarbete med Holmsvedenbygdens intresseförening i Söderhamns kommun, blev år 2000 den räddande aktören när fem av det kommunala bostadsbolagets parhus, uppförda i mitten av 80-talet, hotades av rivning. Föreningen erbjöds att köpa husen för en miljon kronor. Köpet genomfördes av den ekonomiska föreningen som så kallat transportköp och finansierades med banklån. Fristående tomter styckades av och tre av husen såldes omedelbart till yngre personer från orten. Det var viktigt att få ungdomen att stanna kvar och bilda familj i sin hembygd. Några år senare såldes det fjärde huset. Föreningen behöll det femte som inrymmer dagis och en tvårumslägenhet. Inga vinster har tagits ut vid försäljningarna. KONTAKTUPPGIFTER: Ulf Dunderberg, TEL: E-POST: u.dunderberg@swipnet.se 10 Klockrike byråd tog tag i marknadsföringen av Motala kommuns fyra byggklara men osålda tomter. Genom hemsida, broschyr, annonser och utskick till tomtkön i Linköpings kommun har byrådet gjort reklam för att bygga och bo i Klockrike. Med gott resultat. På kort tid har en av de fyra tomterna sålts, en är nära försäljning och byn berikas nu med nya invånare. KONTAKTUPPGIFTER: Helene Oscarsson TEL: E-POST: helene.oscarsson@klockrike.se HEMSIDA: Östra Blekinge seniorboende en ideell förening som med stöd av länsbygderådet engagerat sig i boendefrågan för 50-plusare i Jämjö och omgivande småsamhällen i Karlskrona kommun. Via stormöten och studiecirklar har föreningen arbetat fram en modell för seniorboende på landsbygden. Tanken är att villor ska frigöras till barnfamiljer, och att nya bostäder, anpassade till en åldrande befolkning, ska byggas. En bostadsrättsförening har bildats och 27 hus planeras. Diskussioner kring finansiering förs med bland annat JAK-banken och Ekobanken. KONTAKTUPPGIFTER: Bengt Grönblad TEL: E-POST: b.gronblad@telia.com Kooperativ hyresrätt är en boendeform som intresserar fler och fler på landsbygden och i skärgårdsområden. På Ornö i Stockholms södra skärgård planeras femton lägenheter för både äldre, ungdomar och barnfamiljer. Den kooperativa hyresrätten ligger närmast till hands, resonerar de drygt 30 medlemmarna i den ekonomiska förening som tagit initiativ till bygget. Det är en upplåtelseform som ger medlemmarna viss möjlighet att ha kontroll över att det är åretruntboende hyresgäster som flyttar in och att bostäderna inte blir spekulationsobjekt i ett attraktivt område. KONTAKTUPPGIFTER: Lars Olsson TEL: E-POST: larsolsson@hotmail.com

11 Kontakter och annonser Boverket TEL: HEMSIDA: Hyresgästföreningen/ Riksförbundet TEL: HEMSIDA: Alla ska ha rätt till en god bostad till rimlig hyra Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige, FKU TEL: HEMSIDA: (med hänvisning till 25 lokala kooperativa utvecklingscentrum LKU) Lantmäteriverket TEL: HEMSIDA: 11

12 Skrifter i samma serie: Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg, 2006 Vi driver byskolor, 2006 Vi bevarar och brukar kulturlandskap, 2006 Vi ökar vår beredskap inför kriser, 2006 Vi skapar hållbara bygder, 2006 Vi stöder småföretagande, 2006 Vi arbetar med integration, 2006 Vi förvaltar våra naturresurser, 2006 Vi ordnar boende, 2006 Vi samarbetar med kyrkan, 2006 Vi arbetar med lokala utvecklingsplaner, 2006 Vi behöver samlingslokalerna, 2006 Vi stödjer lokal utveckling och tydliggör landsbygdens värden. Vi ser till helheten lokalt, över alla sektorer i samhället och över partigränser. Mer än utvecklingsgrupper, länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer är engagerade människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger mångfald och livskraft i hela Sverige! Stortorget STOCKHOLM Tel Fax info@bygde.net