Innehållsförteckning:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning:"

Transkript

1 Samverkansområde Skydd, undsättning och vård Studieresa Dallas och New Orleans 2010

2 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning 2. Inledning 2.1. Bakgrund 2.2. Syfte med studieresan 2.3. Program 2.4. Finansiering 2.5. Deltagare på resan 3. Dallas, Texas 3.1. FEMA Region Huvudkontoret Environmental and Historical preservations section National Processing Services Center (NPSC) 3.2. University of North Texas samt Tulane University University of North Texas, Denton Tulane University, New Orleans 4. New Orleans, Lousiana 4.1. Besök på New Orleans Emergency Operations Center 4.2. Studiebesök i stadsdelen Hollygrove 4.3. National Evacuation Conference Bilaga 1. Besöksprogram för SOSUV januari februari 2010 Bilaga 2. Emergency Support Functions 2

3 1. Sammanfattning Nedan följer en sammanfattning av gjorda erfarenheter och reflektioner dels generella och dels specifika från inträffade händelser efter studiebesök på bl.a. FEMA i Denton, Texas, Emergency Operations center i New Orleans och deltagande vid National Evacuation Conference. Erfarenheterna kommer från ansvariga för planering och operativ personal med erfarenheter från ett antal inträffade allvarliga händelser och speciellt hurricane Katrina som visade sig få ett annat händelseförlopp än man hade förväntat sig. Generellt upplevde vi att många av de erfarenheter vi i Sverige och inom Samverkansområde skydd, undsättning och vård har gjort överensstämmer med de erfarenheter man gjort och de åtgärder som man har vidtagit i USA. Krisberedskapssystemen bygger på likartade principer såsom likhet, närhet och ansvar samt på ett gemensamt synsätt när det gäller system för ledning och samverkan. Uppbyggnaden av krisberedskapen i USA har skett mycket utifrån de erfarenheter man har gjort efter inträffade händelser. Därtill har man börjat att med hjälp av forskning och utveckling ta fram metoder och tekniska hjälpmedel för såväl planering, genomförande av insatser som återuppbyggnadsfasen. Förutsättningarna för medborgarnas krismedvetenhet och beredskap håller på att förstärkas bl.a. genom publicering av handboken Are You Ready, an In-dept Guide to Citizen Preparedness, utgiven av FEMA. Uppmärksammas bör politikens inflytande/påverkan på insatsernas utformning vid en kris. På nationell nivå kan katastroftillstånd utlysas av presidenten och då kan staten ställa resurser till förfogande under förutsättning att den drabbade delstaten begär och accepterar den erbjudna hjälpen. Olika partitillhörigheter hos presidenten och guvernören i delstaten kan innebära att hjälp inte efterfrågas. Samverkan på alla nivåer är en förutsättning för en effektiv krishantering såväl före, under som efter en kris och det är en fördel om de som planerar även är de som ska genomföra insatserna. Viktigt att planera för olika typer av händelser och ha en generell förmåga för detta som kan anpassas till det oväntade. Tendensen är annars att man planerar för det som redan har inträffat och att det blir en annan typ av händelse nästa gång. Med hjälp av privata företag har olika simuleringsverktyg utvecklats för att kunna planera för och genomföra storskalig evakuering. Kommunikationen är en avgörande framgångsfaktor vid en insats, dels inom och mellan olika verksamheter men även gentemot medborgarna. En gemensam terminologi har utvecklats inom de olika verksamheterna och en anpassad terminologi för information till medborgarna har tagits fram vid olika händelser.. Kända personer har använts med gott resultat vid kommunikationen med medborgarna. Ibland har det varit nödvändigt att bryta mot regelverket och normala rutiner för att kunna göra en effektiv räddningsinsats t.ex. minskad säkerhetskontroll på flygplatsen vid snabb evakuering. Återuppbyggnadsfasen är en oftast lågprioriterad fas trots att det egentligen är den viktigaste fasen som både tar längst tid och kostar mest pengar. Den består av en teknisk praktisk del men även en mental/psykologisk del som kan ta tiotals år att bearbeta. Den psykologiska delen drabbar flera olika grupper på olika sätt i det drabbade samhället. Evakuering av ett stort antal medborgare är bl.a. en stor logistisk utmaning och beroende av en väl fungerande informationsinsats som kräver en noggrann förberedelse. Medborgare med särskilda behov bör finnas med i planeringen för att tillgodose de speciella krav som dessa 3

4 grupper kan komma att kräva. Evakuering av patienter från sjukhus kräver också en noggrann planering och förberedelse innan ett genomförande. Många kräver att få ta med sig sina husdjur vid evakuering och då kan det vara såväl sällskapsdjur av olika slag som boskap. I syfte att ständigt förbättra krishanteringsförmågan har FEMA skapat en webbplats för erfarenhetsåterföring inom krisberedskapsområdet. Där kan de som har behörighet ta del av t.ex. utvärderingar av inträffade händelser, goda exempel och erfarenheter, praktiska tips m.m. Under slutet av vår vistelse i New Orleans så spelades Super Bowl mellan The New Orleans Saints mot the Indianapolis Colts i Super Bowl XLIV på Sun Life Stadium, Miami. The New Orleans Saints vann och detta var inte bara en idrottslig prestation utan också ett bevis på att New Orleans hade rett ut stormen och rest sig och kommit tillbaka. Segerfesten hade båda dessa dimensioner och bidrar säkert till bearbetningen av det psykologiska traumat hos många invånare i New Orleans. Erfarenheterna och lärdomarna från studieresan till USA kommer att komma till användning i det fortsatta arbetet inom samverkansområde Skydd, undsättning och vård, exempelvis i arbetet med att ta fram underlag till inriktning av anslag 2:4 Krisberedskap. Vissa sakfrågor som uppmärksammades på studieresan kommer dessutom att hanteras av samverkansområdet i särskild ordning. 2. Inledning 2.1 Bakgrund Samverkansområde Skydd, undsättning och vård (SOSUV) bestod i januari 2010 av representanter från Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Kustbevakningen, Tullverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och MSB 1. I SOSUV finns även representanter från länsstyrelserna, landstingen och kommunerna. Syftet med samverkansområdet är att samla myndigheter som arbetar med skydd, undsättning och vård för att tillsammans analysera och genomföra krisberedskapshöjande åtgärder. SOSUV har tidigare åkt på 3 internationella studieresor i syfte att skaffa sig lärdomar via så kallade best practice samt knyta värdefulla kontakter. SOSUV var i Rom 2006 för att besöka stadens myndighetsgemensamma ledningscentral, Bryssel 2007 för att utöka kunskapen om och samarbetet med EU och Nato/Pff och 2008 åkte man till Emergency Planning Collage i York för att få ta del av lärdomarna från terroristattacken mot London. I januari 2010 åkte samverkansområdet till USA för att dra lärdomar om hur man hanterade erfarenheterna efter orkanen Katrina 2005 och andra orkaner efter den. Denna reserapport är skriven tillsammans av de som deltog i studieresan och syftar till att summera de lärdomar och kunskaper som resan bidrog till Syfte med studieresan Syftet med SOSUV:s studieresa formulerades enligt nedan: Syftet med studieresan är att representanterna i SOSUV ska få kunskaper om hur man arbetar med samverkan mellan olika aktörer på olika nivåer i USA. Genom besöket får 1 Från och med mars 2010 deltar även SMHI i arbetet. 4

5 SOSUV se hur de olika aktörerna förbättrat sin förmåga att förutse skadliga naturfenomen, skydda befolkning och egendom samt efteråt återuppbygga och återgå till normalläge igen. Representanterna i SOSUV ska, genom studieresan, öka sina kunskaper om det amerikanska systemet, lära sig av så kallade best practise samt få idéer om hur vi kan driva det svenska krisberedskapsarbetet framåt. Att knyta kontakter med amerikanska kollegor på området är i sig ett viktigt mål med resan Program Under studieresan besöktes 2 städer i 2 olika delstater. Studieresan inleddes i Denton, precis utanför Dallas, i delstaten Texas och fortsatte sedan till New Orleans i delstaten Lousiana. Svenska ambassaden i Washington var till stor hjälp och ordnade med programmet. Studieresan hade ett program som sträckte sig över 6 dagar, från söndag den 31 januari till fredag den 5 februari. Programmet finns i Bilaga Finansiering Varje organisation finansierade sina egna kostnader för studieresan. MSB finansierade, utöver sina egna representanter, studieresan för en kommun- och en landstingsrepresentant enligt avtalet som slutits mellan MSB med SKL Deltagare på resan Peter Forsström, länsstyrelsen i Dalarna. Johan Gert, MSB. Jesper Grönvall, Svenska ambassaden i Washington. Annika Hedelin, Västra Götalandsregionen. Eva Kristoferson, Åre kommun. Örjan Martinsson, Kustbevakningen. Michael Mohr, Svenska ambassaden i Washington. Håkan Nilsson, Malmö Stad. Per-Åke Nilsson, Socialstyrelsen. Anna Pettersson, MSB. Åke Samuelsson, Tullverket. Pierre Strid, Västerviks kommun. Håkan Söderholm, Länsstyrelsen i Västernorrland. Annika Wallengren, Transportstyrelsen. 5

6 3. Dallas, Texas 3.1. FEMA Region Huvudkontoret FEMA (Federal Emergency Management Agency) region 6 ansvarar för fem delstater i södra USA och har sitt huvudkontor i Denton strax utanför Dallas. Region 6 har ett ansvar för krisberedskap och krishantering när det gäller förberedelser för, hantering av och återuppbyggnad efter en kris eller katastrof som är större än en delstat klarar av. FEMA har inget operativt ansvar utan mer av en samordnande roll när det gäller faserna före och under en kris. Däremot när det gäller återuppbyggnadsfasen har FEMA en operativ roll i så motto att man är ansvarig för den ekonomiska delen. Genom en federal fond kan FEMA stå för upp till 75 % av kostnaderna för återuppbyggnad. För att FEMA ska aktiveras fullt ut krävs att guvernören i respektive delstat ansöker hos presidenten om att utfärda en s.k. katastrofdeklaration. Om presidenten utfärdar en sådan kan FEMA agera med fullt mandat. På regionkontoret jobbar ca 100 personer på heltid och ytterligare ca 500 personer finns på en s.k. reservlista. Det är frivilliga som kan kallas in om presidenten har utfärdat en katastrofdeklaration. På regionkontoret finns ledningscentral med dygnet runt omvärldsbevakning av regionen samt även mobila enheter som kan transporteras ut till katastrofplatser för att utgöra främre ledning. I ledningscentralen samlas de Emergency support functions (ESF) som krävs för att skapa en gemensam lägesbild och för att samordna insatsen. Det finns 15 st ESF:er som ser likadana ut över hela USA (Bilaga 2). Slutsatser och reflektioner Ansvars- och närhetsprincipen påminner om den svenska modellen. Det är först och främst den lokala nivån som ska hantera krisen, därefter den delstatliga. Den federala nivån träder inte in förrän dessa nivåer är otillräckliga. Eftersom man sedan 2009 fram till februari 2010 haft 13 händelser där man har aktiverats så borde man ha en god förmåga att hantera kriser som inträffar. Man får hela tiden öva skarpt. Då en gemensam ledningscentral finns borde det också underlätta samordningen. Den mobila ledningscentralen kan också göra att krishanteringen och samordningen effektiviseras. En stor fördel är att man har delat in de olika stödfunktionerna i ESF:er. Det gör att de som har att samverka under en kris vet vilka ingår i de olika ESF:en. 6

7 En skillnad jämfört med svenska systemet är att FEMA även har ett ekonomiskt ansvar för återuppbyggnad vilket gör att andra kompetenser blir nödvändiga, inte bara den traditionella krishanteringsförmågan. Risken finns att politik blir inblandat i krishanteringen eftersom presidenten beslutar om deklaration eller inte. Det skulle kunna vara olyckligt om guvernören och presidenten inte är på god hand med varandra. Det finns också en uppenbar risk att hjälpen skulle kunna fördröjas om guvernören inte påkallar någon deklaration. Läs mer: National Response Framework: Emergency Support functions: FEMA:s handbok till privatpersoner: Environmental and Historical preservations section Sektionens uppgift är kontrollera att FEMA:s projekt eller insatser är i linje med den lagstiftning som finns på miljöområdet. Utan ett godkännande från sektionen stoppas projekten och FEMA:s finansiering uteblir. Sektionen undersöker bland annat projektens eller insatsernas effekter på vattendrag, skyddade djursorter, historiska platser (exempelvis indianernas historiska platser) osv. I French Quarter i staden New Orleans finns många äldre hus och efter orkanen Katrina lade FEMA ned mycket tid och pengar på att se till att husen bevarades. Slutsatser och reflektion: I Sverige har vi kommit relativt långt när det gäller miljölagstiftning och miljöaspekter analyseras ofta i krisberedskapsarbetet. I Sverige är det länsstyrelserna som har motsvarande uppgift att se till miljö och kulturhistoria, ofta sker detta genom länsstyrelsernas plan- och samhällsplaneringsavdelningar. I USA är historiska och kulturella värden mycket viktiga och i krisberedskapssammanhang är sådana platser/objekt med i det som man vill skydda, det skyddsvärda. I Sverige har vi fört den diskussionen, bland annat kopplat till risk- och sårbarhetsanalyser, eftersom de kulturella värdena inte anses vara lika viktiga i Sverige. Diskussionen pågår även inom utvecklingen av begreppet samhällsviktig verksamhet. Läs mer: Environmental and Historical preservations section : 7

8 National Processing Services Center (NPSC) Om en guvernör anser att de lokala och regionala (state) resurserna inte räcker till i ett krisläge kan hon eller han begära hjälp från den federala nivån (via Stafford Act). Detta görs genom att guvernören skickar en förfrågan om hjälp via FEMA till presidenten. FEMA gör en egen bedömning som skickas med till presidenten som avgör om den federala nivåns resurser ska sättas in i krisen. En av de nationella resurserna som finns att tillgå är den ekonomiska katastrofhjälp som kan betalas ut till privatpersoner vid katastrofer. Det är dock enbart personer som inte har en egen försäkring eller som inte kan få hjälp via lån (small business administration disaster Loans) som kan ansöka om och få pengar från FEMA. För att kunna hantera förfrågningarna om katastrofhjälp har FEMA 3 stycken National Processing Service Centers som är regionala callcenters dit personer som är drabbade av katastrofen får ringa in och anmäla sina behov. Normalt är cirka 800 personer anställda i dessa callcenters. Vid speciella tillfällen, exempelvis vid större katastrofer skalar man upp verksamheten, tar in extrapersonal och huserar i inhyrda kontorsbyggnader. Normalt kan de hantera ca per dag med normal bemanning. Under Katrina försökte dock samtal per dag ta sig fram till NPSC. Allmänheten har ett telefonnummer dit de kan ringa och ange sina behov och de kan även anmäla sig via ett formulär på Internet. Ungefär 95% av hanteringen är numera automatiserat med elektroniska formulär. När en person ringer in till NPSC genomgår den en cirka 15 minuter lång intervju där personen på NPSC avgör om personen är berättigad till hjälp eller inte. Efter det skickas en FEMA-inspektör ut för att undersöka skadorna som uppgivits i ansökan. FEMA har exempelvis husinspektörerna på beredskap dygnet runt över hela USA. Normalt tar det 3-4 dagar från det att ansökan kommer in tills det att pengarna är utbetalda, väntetiderna blir dock mycket längre om något stort händer. Målet är dock att alla ska få ersättningen inom 10 dagar. Slutsatser och reflektion: I Sverige har vi inte samma sätt att se på ersättning som man har i USA. I Sverige jobbar staten utifrån ansvarsprincipen där alla är ansvariga för sin verksamhet, oavsett händelse. Det ekonomiska stöd som finns betalas ut till myndigheter, länsstyrelsen och kommuner i förväg. Det finns inget motsvarande generellt system för den enskilda medborgaren i Sverige utan detta hanteras generellt av det privata försäkringssystemet eller av Försäkringskassan exempelvis vid arbetslöshetsersättning och sjukersättning. Dock har staten bl.a. i samband med skadorna efter stormen Gudrun beslutat om att ge skattesubvention till skogsägare som en form av skadeersättning. Behovet av storskaliga callcenterfunktioner är större i USA eftersom det kan vara så många som samtidigt behöver hjälp. I Sverige är vi dock bra på att snabbt sätta upp ett gemensamt callcenter kopplat till allmänhetens informationsbehov vid en kris. Under fågelinfluensan och Den nya influensan startade MSB upp gemensamma callcenter dit allmänheten kunde ringa och få svar på sina frågor. Denna lösning är inte alls lika omfattande som den som presenterades i NPSC men den har visat sig vara tillräcklig för de behov vi haft i Sverige. Läs mer: Hemsidan där man kan ansöka om katastrofhjälp: 8

9 3.2. University of North Texas samt Tulane University University of North Texas, Denton Sedan 1983 bedrivs en utbildning inom krishantering på kandidatnivå Emergency Administration and Planning Program vid University of North Texas. I nuläget finns ca 1000 utbildade som mest arbetar inom det offentliga men även inom sjukvård, Non- Govermental Organizations, privat och utomlands elever examineras per år och det finns även möjlighet för internationella studenter att genomgå utbildningen. Utbildningen bedrivs i partnerskap med FEMA och regionkontor 6. Det planeras även att erbjudas utbildning på magisternivå och doktorandnivå. I utbildningen används bl a olika programvaror för lägesbild och insatshantering såsom E-team m.fl Tulane University, New Orleans Vi besökte även Tulane University i New Orleans. Deras utbildning inom krishantering heter Homeland Security Studies. Utbildningen fokuserar på att förbereda studenterna för att kunna agera i ledande positioner vid en händelse. Ledarskapsperspektivet ingår i alla kurser. Utbildningen har sedan 2005 bedrivits på kandidatnivå och erbjuds nu även på magisternivå. Målgruppen för utbildningen är redan yrkesverksamma och därför sker föreläsningarna på kvällstid. Slutsatser och reflektion: I USA finns flera utbildningar inom området krishantering. Här finns möjlighet för svenska utbildningar att samarbeta och utbyta kunskap och erfarenheter samt även erbjuda utbytesprogram för studenterna. Det borde även finnas möjlighet till utbyte inom forskning. Läs mer: University of North Texas utbildning inom krishantering: Tulane University utbildning inom krishantering: 9

10 4. New Orleans, Lousiana 4.1. Besök på New Orleans Emergency Operations Center Emergency operations center (EOC) lyder under enheten i för Homeland Security-frågor i kommunen New Orleans och är gemensam för några lokala områden. EOC svarar för arbetet före, under och efter en katastrof i området. Under förberedelseskedet är operationscentret bemannat med cirka 23 personer som bevakar och analyserar olika händelser. De arbetar även med att ta fram planverk för olika scenarier. Inför stormen Katrina förberedde sig människorna i New Orleans sig på att möta en storm med starka vindar och stora materiella förluster. De olika aktörerna i staden arbetade var för sig och utifrån sin egen planläggning. Nu blev det inte som man förutsett utan fördämningar brast och mycket stora vattenmängder lade stor del av staden under vatten. Räddningsarbetet fick nu ta sig andra former och det framstod allt tydligare ett behov av samverkan. Efter stormen Katrina har man satt sig ned och diskuterat och identifierat vilka risker som finns och vilka som kan bli drabbade i olika skeden och efter det kommit fram till vilka som borde samverka kring dessa scenarion. En viktig lärdom är att de redan i planeringen har med sig representanter för de invånare som har särskilda behov. Även ekonomer deltar i planeringsskedet. Ledningsfunktionen på EOC består av en övergripande operativ chef och ett ledningsstöd med funktioner för information, samverkan, logistik, planering, operativ ledning, finansiering och administration. Stabens operativa enhet kan växa från två till 58 operatörer beroende på behovet. Planeringsfunktionen arbetar parallellt med frågor på kort och lång sikt. Exempelvis planerar man direkt för återtransport av kommuninvånarna vid en evakuering. Logistikfunktionen arbetar med frågor som flödet av medicin, tillgång till lokaler, mat- och vattenförsörjning. Den nuvarande ledningsorganisationen med staben är uppbyggd utifrån ett gemensamt koncept för samverkan. Vid kommunikation med allmänhet och media är det viktigt att visa upp en enad front och förmedla ett gemensamt lättfattat budskap, det ger en styrka även om förutsättningarna är svåra. De krisledningsfunktioner med ledningsstöd/staber som finns på flera myndigheter i Sverige har stora likheter med den organisation som har byggts upp på EOC efter orkanen Katrina. Några olikheter är att EOC har en funktion för säkerheten i arbetet och för egen personal. Dessutom finns en finansiell och en fiskal funktion som är engagerade i ett tidigt skede. Den nya organisationen är prövad i samband med stormen Gustav och EOC kan inte nog poängtera vikten av utbildning, träning och övning och att alla som kan tänkas bli involverade i en händelse är med och planerar för densamma. Erfarenheter från inträffade händelser under ett antal år säger att framgång i hantering av kriser bygger på samverkan, flexibilitet och ett gemensamt synsätt. Detta gäller såväl före - vid planering som både under - vid insats som efter - vid utvärderingen av genomförda insatser och framför allt vid återuppbyggnaden. 10

11 Representanter för människor med särskilda behov som blinda, döva eller på annat sätt är förhindrade att kunna röra sig obehindrat deltar i planeringen. Detta är en av de lärdomar vi vill ta med hem. Återuppbyggnadsfasen är en oftast lågt prioriterad fas trots att det egentligen är den viktigaste fasen som både tar längst tid och kostar mest med pengar. Den består av en teknisk praktisk del men också av en mental/psykologisk del som kan ta tiotals år att bearbeta. Den psykologiska delen drabbar flera olika grupper på olika sätt i det drabbade samhället. Det är stor skillnad på människor som har ekonomiska möjligheter att genom försäkringar och andra skyddsåtgärder gardera sig mot samhällskriser och på dem som inte har dessa förutsättningar och blir av med allt och måste börja om från noll igen. Fortfarande efter nästan 5 år återstår mycket av den praktiska tekniska återuppbyggnaden av vissa delar av New Orleans. Vissa områden är jämnade med marken och kommer så att förbli medan andra fortfarande har skadade och förstörda hus kvar utan åtgärd. Andra områden har återuppbyggts men det är ingen som vill eller törs bo där, då samma sak kan hända igen. Räddningspersonalen som gjorde insatser under såväl Katrina som Gustav har en väldigt stark samhörighetskänsla såväl inom den egna organisationen som mellan olika organisationer. Detta märktes tydligt då de under vårt besök träffade varandra vid olika tillfällen. Slutsatser och reflektion: EOCs erfarenheter om identifierade brister stämmer väl överens med de brister som vi har identifierat vid de seminarieövningar som vi har genomfört inom SO SUV. Åtgärder som de har vidtagit stämmer väl överens med de åtgärdsförslag som tagits fram av SUV. Lärdomar ur ett svenskt perspektiv: - Planera för en samlokaliserad ledning på nationell, regional och lokal nivå. - Säkerställ en funktionell ledningsplats för ledning och ledningsstöd som utformas utifrån - ett separat ledningsutrymme för beslutsfattare - ett utrymme för planerings- och informationsmöten (stabsmöten) - behovet av gemensamma eller kompatibla kommunikationssystem - behovet att kunna möta massmedia - ett gemensamt informationscenter - ett utrymme som går att anpassa till en flexibel organisation - Utgå från ett gemensamt synsätt på system för ledning och samverkan med bl.a. - flexibel organisation som kan expandera - gemensam terminologi - standardiserad lednings- och stabsmetodik - utvecklad funktion för regional samordning och rådgivning - Vid planeringen gäller det att man gör den tillsammans och utgår från flera olika typer av händelser. Det är viktigt att man utvecklar en gemensam terminologi så att olika verksamheter/organisationer som ska samverka förstår varandra och att man tillsammans har en begreppsapparat/ett språk som allmänheten och media kan förstå. 11

12 - Anpassa planeringen till människor som har särskilda behov (blinda, döva, rörelsehindrade etc.) genom bl.a. att de deltar vid planeringen - Planera för gemensam pressinformation för att ge en ensad bild - Använd kända personer för att presentera information till allmänheten - Utveckla medborgarnas krismedvetenhet genom informationsinsatser och utbildning - Säkerställ att berörd personal utbildas, tränar och övar Läs mer: Delstaten Lousianas hemsida där de försöker få medborgarna att ta ansvar för sin egen evakuering: Studiebesök i stadsdelen Hollygrove Hollygrove, är ett område i New Orleans som drabbades hårt av översvämningar under stormen Katrina. Före stormen hade området närmare invånare, varav 95 procent var afro-amerikaner. Hollygrove är lågt beläget och stod två meter under vatten och elektricitet saknades helt under tre månader efter stormen. Översvämningen och elektriciteten var helt återställda först efter 13 månader. Evakuering genomfördes av hela området och de bosatta kunde återvända efter en månad under förutsättning att de hade tillgång till egen elgenerator. Området hade redan innan händelsen en hög kriminalitet vilken har ökat kraftigt efter Katrina. Idag, efter fem år, står fortfarande 67 procent av husen tomma. Flertalet har mycket stora skador. Till exempel är flera hus märkta med uppgift om att räddningstjänsten inte kommer att gå in i händelse av brand. Vägarna i området är i dåligt skick. AARP arrangerade och deltog i vårt studiebesök i Hollygrove. AARP är en opolitisk organisation som grundades 1958 och som finns i 50 stater i USA med medlemmar i Louisiana (40 milj. i USA). Organisationens målsättning är att förbättra livskvaliteten och skapa en positiv social situation för personer som är 50+ och för deras familjer. De arbetar på olika sätt med att skapa ett beboeligt samhälle, bland annat genom att verka för att äldre kan bo kvar i egna hemmet så länge som möjligt och hjälper också till med att bygga upp sociala nätverk. AARP valde att visa just Hollygrove då det finns flera engagerade personer som bor i området som kan illustrera underifrånperspektivet. 12

13 Vad såg vi? De dräneringskanaler som går genom området översvämmades. Den kanal som låg som gräns mellan Hollygrove och det närliggande kommersiella området Jefferson hade en skyddsvall som var konstruerad för att skydda Jefferson på Hollygrove's bekostnad. Detta innebar att skadorna i Hollygrove blev än mer omfattande. Hela området drabbades, affärer, bostäder, skolor etc. Några hus är bebodda men de flesta står tomma i mer eller mindre obeboeligt skick. Återuppbyggnaden pågår framför allt på enskildas initiativ, vilket går mycket sakta. Vi såg några exempel på aktiviteter för att stimulera lokalbefolkningen. Studenter hade designat en busskur för att stimulera till ökad användning av kollektiva färdmedel. Busskuren hade dock inte placerats ut ännu. Ett annat exempel var Hollygrove Farm and Market, som startades i syfte att få människor att äta hälsosammare kost genom ekologisk odling och försäljning av dessa produkter. Vi förevisades också ett exempel på återuppbyggnad i området i form av ett helt nytt hus där det gamla hade bränts ner två gånger. Den lokala intresseorganisationen och flera som vi träffade upplevde att de hade problem med att få gehör från myndigheterna. Det var tydligt att marginaliserade människor blir än mer drabbade i en katastrofsituation. Alla som evakuerades har inte återvänt då det inte går att använda husen. Många av dem som evakuerades till andra områden i och utanför Louisiana har inte återvänt. Vad kan vi lära? - Tar vi i tillräcklig omfattning hänsyn till människors olika behov och resurser i vår planläggning? - Det tar lång tid att återställa elförsörjningen. Hur klarar vi det i Sverige där vi är än mer beroende av el för all försörjning? - Entusiastiska eldsjälar kan uträtta stordåd. Vi bör bli bättre på att ta tillvara dessa. - Det är viktigt att samhällsfunktionerna och infrastrukturen återställs så snart som möjligt. Detta bland annat för att minska risken för att någon form av laglöshet ska utvecklas. Här är de boendes egna initiativ och möjlighet att vara delaktiga viktigt. - Hur motverkar vi att ett tidigare utrymt område blir laglöst land med hög kriminalitet? - Hur planerar vi att skydda liv och egendom under och efter en storskalig utrymning? Läs mer: Mer om AARP: Hollygrove Farm and Market: 13

14 4.3. National Evacuation Conference Allmänt: Fokus på konferensen var stora evakueringar av miljonstäder vid händelser med viss förvarning såsom orkaner. Mycket av evakueringarna bygger på planer med olika zoner både geografiskt och kopplat till storleken på hotet. Fokus har tidigare varit på egen evakuering med bil och mycket av konferensen ägnades åt olika simuleringar av detta. Efter Katrina har det uppmärksammats att alla inte har möjlighet att evakuera med egen bil och därför behövs metoder och planer för att hjälpa de utan bil att evakuera. Slutsatser och reflektion: Sverige har inte samma problem med orkaner och evakuering som i USA. Det finns dock andra händelser i Sverige som kan orsaka behov av evakuering i olika omfattning. Tänkbara scenarion är översvämning, dammbrott, kärnenergiolycka och andra olyckor med farliga ämnen. Förutsättningarna för evakuering blir olika beroende på om det finns tid innan den farliga situationen uppstår eller om det är oförberett. Jämför bärgning av ett urspårat tåg med farligt gods då utsläppsrisken ökar när bärgningen påbörjas eller en situation där det farliga ämnet släpps ut direkt i samband med urspårningen. Möjligheterna att specifikt planera för utrymning varierar också. Vid t.ex. dammbrott kan riskområdena redan i förväg definieras medan vid farligtgodstransporter är det tveksamt att upprätta planer för alla tänkbara ämnen utefter deras transportvägar på väg, järnväg och vatten. En av frågorna som lyftes på konferensen var problematiken kring att nå de svagaste och mest sårbara människorna i samhället, både med information och med åtgärder. Man räknar med att cirka 30 % av USA:s medborgare är sårbara (svaga, sjuka, handikappade, äldre) vilket ställer särskilda krav på planeringen. En tydlig slutsats som framhölls på konferensen var att det är viktigt att det finns flexibilitet i förmågan att fatta beslut på alla nivåer. Detta framhölls tydligast av General Russel Honoré som var den som ledde den federala insatsen efter Katrina. Hans erfarenheter var bl a att man vid en krissituation behöver fundera på syftet med en hjälpåtgärd kontra syftet med regelverket för den aktuella åtgärden. Ett exempel på detta var evakuering av människor från New Orleans med flyg där inte säkerhetskontroller och id-kontroller kunde genomföras enligt gällande regelverk men behovet av att transportera människor till platser där de kunde få hjälp, boende, mat, vård mm. var stort. På konferensen presenterades ett arbetssätt att ta tillvara på erfarenheter från olyckor och kriser. FEMA har en webbplats för delning av erfarenheter som amerikanska myndigheter får tillgång till (LLIS.gov). Webbplatsen består av följande delar: - Erfarenhetsrapporter - Goda exempel (kvalitetssäkrade) - Goda erfarenheter (ej kvalitetssäkrade) 14

15 - Praktiska tips - Utvärderingar av händelser - Bibliotek över planer, rutiner, rapporter mm. Informationen i de fyra första punkterna är särskilt bearbetad av FEMA för att vara lättillgängligt och kärnfullt. Webbplatsen erbjuder även nyhetsbrev, diskussionsforum, kalender och projektgrupper för gemensamt arbete. LLIS påminner om informationskällan RIB integretrat beslutsstöd och en del av det arbete som bedrivs vid MSB:s enhet för lärande av olyckor och kriser. Många av de frågor som avhandlades på konferensen handlade om logistik. Det framhölls att i förväg sluta kontrakt med bussföretag och undersöka tillgång till chaufförer kan vara kritiskt för att genomföra masstransporter. Även en sådan enkel sak som att säkra tillgång till GPS och mobiltelefon till bussarna spelar stor roll i ett krisläge. Det var även ett stort fokus på att snabbt kunna transportera evakuerade medborgare tillbaka till sina hem. En annan viktig fråga var kommunikation och information. Man lägger ned mycket tid och pengar på att utveckla metoderna för att informera allmänheten via exempelvis TV, radio och hemsidor. Ibland använder man sig av kända personer för att presentera informationen till allmänheten. Utbildar krismedvetenheten hos medborgarna. Läs mer: FEMA:s sida om hur företag, privatpersoner ska förbereda sig inför olika sorters kriser: Lessons learned Information Sharing: Om National Evacuation Conference: 15

16 Bilaga 1. Besöksprogram för SOSUV januari- februari 2010 Lördag 30 januari Resa från Sverige till Dallas, Texas Söndag 31 januari Gemensam briefing & genomgång av veckans program Middag hos Sveriges vicekonsul vid honorärkonsulatet i Dallas Måndag 1 februari Besök på FEMA (Federal Emergency Management Agency) regionkontor VI i Denton, TX Tisdag 2 februari Rundtur i Dallas Flyg från Dallas till New Orleans Onsdag 3 februari Besök på New Orleans Emergency Operations Center Besök/möte med representanter för Livable Communities Steering Committee for the Holly Grove community Registrering & mottagning vid konferensen National Evacuation Conference, arrangerad av Stephenson Disaster Management Institute Torsdag 4 februari Deltagande i National Evacuation Conference Fredag 5 februari Deltagande i National Evacuation Conference Svensk panel på temat The Swedish National Air Medevac system: Experiences from the 2008 Mumbai terror attack med Annika Wallengren och Per-Åke Nilsson som huvudtalare Fredag Måndag Resa från New Orleans, Lousiana, till Sverige 16

17 Bilaga 2. Emergency Support Functions ESF #1 Transportation Aviation/airspace management and control, Transportation safety, Restoration and recovery of transportation infrastructure, Movement restrictions, Damage and impact assessment ESF #2 Communications Coordination with telecommunications and information technology industries, Protection, restoration, and sustainment of national cyber and information technology resources ESF #3 Public Works and Engineering Infrastructure protection and emergency repair, Infrastructure restoration, Emergency contracting support for life-saving and life-sustaining services ESF #4 Firefighting Coordination of Federal firefighting activities, Support to wildland, rural, and urban firefighting operations ESF #5 Emergency Management Coordination of incident management and response efforts, Issuance of mission assignments, Resource and human capital, Incident action planning, Financial management ESF #6 Mass Care, Emergency Assistance, Housing and Human Services Mass care, Emergency assistance, Disaster housing, Human services ESF #7 Logistics Management and Resources Support Comprehensive, national incident logistics planning, management, and sustainment capability Resource support (facility space, office equipment and supplies, contracting services, etc.) ESF #8 Public Health and Medical Services Public health, Medical,Mental health services, Mass fatality management ESF #9 Search and Rescue Life-saving assistance, Search and rescue operations ESF #10 Oil and Hazardous Materials Response Oil and hazardous materials (chemical, biological, radiological, etc.) response, Environmental short- and long-term cleanup ESF #11 Agriculture and Natural Resources Nutrition assistance, Animal and plant disease and pest response, Food safety and security, Safety and well-being of household pets ESF #12 Energy Energy infrastructure assessment, repair, and restoration, Energy industry utilities coordination, Energy forecast ESF #13 Public Safety and Security Facility and resource security, Security planning and technical resource assistance, Public safety and security support, Support to access, traffic, and crowd control ESF #14 Long-Term Community Recovery Social and economic community impact assessment, Long-term community recovery assistance to States, tribes, local governments, and the private sector ESF #15 External Affairs Emergency public information and protective action guidance, Media and community relations, Congressional and international affairs, Tribal and insular affairs 17

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar Sverige och USA gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar USA är en viktig internationell samarbetspartner för Sverige och Europa när det gäller samhällsskydd och beredskap. USA har omfattande

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Mötesplats Transporter 2014

Mötesplats Transporter 2014 PRELIMINÄRT PROGRAM Mötesplats Transporter 2014 14-15 oktober i Malmö Representanter från kommuner och landsting Välkommen till Mötesplats Transporter 2014! Datum: den 14-15 oktober 2014 Plats: Hotell

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB)

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB) Arbetsbeskrivning för Skåne Nordvästs Kommunikatör i Beredskap (KiB) 0 Detta dokument utgör slutrapport på projektet Kriskommunikation Skåne Nordväst. Dokumentet utgör ett förslag på beredskapsorganisation

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Katastrofberedskap med barnet i fokus

Katastrofberedskap med barnet i fokus 2:a Barnsäkerhetsforum / 10:e Nordiska Skadekonferensen Svenska Mässan 15 oktober 2013 Mikael Engvall Instruktör Barnintensivvård (BIVA) Barn är inte små vuxna i samband med stora olyckor (heller...) Anatomi

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-06-17 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Krisledningsplan Ärende 16 UTB 2013-297 Sammanfattning

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

SOSUV:s studiebesök i Helsingfors 2011 10 26 27

SOSUV:s studiebesök i Helsingfors 2011 10 26 27 SOSUV:s studiebesök i Helsingfors 2011 10 26 27 Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård genomförde den 26-27 oktober en studieresa till Helsingfors. Syftet var att informera sig om hur man arbetar

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020 kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

Att tackla ungas arbetslöshet och utanförskap Lärdomar från Frankrike. Catherine Belotti - socialinnovation

Att tackla ungas arbetslöshet och utanförskap Lärdomar från Frankrike. Catherine Belotti - socialinnovation Att tackla ungas arbetslöshet och utanförskap Lärdomar från Frankrike Catherine Belotti socialinnovation Ungas arbetslöshet och utanförskap i Frankrike - Några fakta Arbetslöshet i Frankrike (09/2013)

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. PRESIDIET 536:e SAMMANTRÄDET 29 MAJ 2007

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. PRESIDIET 536:e SAMMANTRÄDET 29 MAJ 2007 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Pt 7 a) PRESIDIET 536:e SAMMANTRÄDET 29 MAJ 2007 Ärende: Punkt 7 a) på dagordningen Stöd till ledamöterna/läkar- och kuratorsmottagningen FÖR KÄNNEDOM Syftet

Läs mer

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet Information för EKO på Södertuna slott den 24 maj 2012 Michael Patrickson Kort om MSB Vi är cirka 850 anställda Vi finns i Karlstad, Kristinehamn,

Läs mer

Samhällets krisberedskap Förmåga 2006/2007. Bilaga 2: Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006

Samhällets krisberedskap Förmåga 2006/2007. Bilaga 2: Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006 Samhällets krisberedskap Förmåga 2006/2007 Bilaga 2: Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006 0027/2007 Innehåll Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006 5 Samordnad information

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

MSB Diarienummer: 2014-1243 Datum: 14-03-06 SAMVERKANSOMRÅDENAS STUDIERESOR TILL USA I OKTOBER 2013: ERFARENHETER AV ORKANEN SANDY

MSB Diarienummer: 2014-1243 Datum: 14-03-06 SAMVERKANSOMRÅDENAS STUDIERESOR TILL USA I OKTOBER 2013: ERFARENHETER AV ORKANEN SANDY MSB Diarienummer: 2014-1243 Datum: 14-03-06 SAMVERKANSOMRÅDENAS STUDIERESOR TILL USA I OKTOBER 2013: ERFARENHETER AV ORKANEN SANDY SAMVERKANSOMRÅDENAS STUDIERESOR TILL USA I OKTOBER 2013: ERFARENHETER

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Upprättad av Mark Boustedt, tf presschef Granskad av Monika Samuelsson, kommunikationsdirektör Fastställd av Carina Clemin, beredskapschef Reviderad den 2012-02-06 Version Dnr Kriskommunikationsplan kommunikationsinsatser

Läs mer

KOMMUNIKATIV PLATTFORM

KOMMUNIKATIV PLATTFORM KOMMUNIKATIV PLATTFORM ITS the Swedish way Samlingsbegrepp Wien 2012 ITS the Swedish way Samhällsbehov Innovativ R&D Affärslösningar ITS i samverkan mellan näringslivet myndigheter och akademi Budskap

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Verksamhetsplan juli 2013 juni 2014 Sektionen för Energi och miljö

Verksamhetsplan juli 2013 juni 2014 Sektionen för Energi och miljö Verksamhetsplan juli 2013 juni 2014 Sektionen för Energi och miljö Sektionen Sektionen är fortfarande växande och det är viktigt att verksamheten under 2013-2014 präglas av att antalet programstuderande

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser

Risk- och sårbarhetsanalyser Risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Nyheter inom området Jonas Eriksson - MSB Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser MSB har bemyndigats att utfärda föreskrifter

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet

Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet Studieresa till New York med fokus på trygghet och säkerhet I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott, det ena värre

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Dnr KS/2012:200-168 Innehåll 1 Kriskommunikationsplanens syfte... 3 2 Användning av kriskommunikationsplanen... 3 2.1 När ska kriskommunikationsplanen användas?... 3 3 Syfte och

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-07

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-07 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Promemoria 2005-06-07 Malin Modh Frågor till rådgivningspanelen de första 20 veckorna Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen inrättades

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

Samhällssäkerhet på Kistamässan

Samhällssäkerhet på Kistamässan Samhällssäkerhet på Kistamässan 16-17 november 2011 på Kistamässan Mötesplatsen med fokus på samhällssäkerhet, beredskap och krishantering Registrera dig på Huvudpartners Myndigheter/Branschorganisationer

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

Rätt säkerhet 2009-05-25. Kris

Rätt säkerhet 2009-05-25. Kris Rätt säkerhet 2009-05-25 Kris Ingen katastrof med en etablerad incidenthantering Krister Gillén Combitech AB Kjell Wilhelmsson fd CISO, Saab AB 1 Det här skall vi prata om Vad vi upptäckte att vi behövde

Läs mer

Vardagssamverkan Blåljus

Vardagssamverkan Blåljus U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

KAMEDO. Historik och uppgifter. Katastrofmedicinska observatörsstudier. (tidigare Katastrofmedicinska Organisationskommittén)

KAMEDO. Historik och uppgifter. Katastrofmedicinska observatörsstudier. (tidigare Katastrofmedicinska Organisationskommittén) Historik och uppgifter Katastrofmedicinska observatörsstudier (tidigare Katastrofmedicinska Organisationskommittén) 1964 Försvarsmedicinska forskningsdelegationen 1974 FOA 1988 Socialstyrelsen observatörer

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer