Innehållsförteckning:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning:"

Transkript

1 Samverkansområde Skydd, undsättning och vård Studieresa Dallas och New Orleans 2010

2 Innehållsförteckning: 1. Sammanfattning 2. Inledning 2.1. Bakgrund 2.2. Syfte med studieresan 2.3. Program 2.4. Finansiering 2.5. Deltagare på resan 3. Dallas, Texas 3.1. FEMA Region Huvudkontoret Environmental and Historical preservations section National Processing Services Center (NPSC) 3.2. University of North Texas samt Tulane University University of North Texas, Denton Tulane University, New Orleans 4. New Orleans, Lousiana 4.1. Besök på New Orleans Emergency Operations Center 4.2. Studiebesök i stadsdelen Hollygrove 4.3. National Evacuation Conference Bilaga 1. Besöksprogram för SOSUV januari februari 2010 Bilaga 2. Emergency Support Functions 2

3 1. Sammanfattning Nedan följer en sammanfattning av gjorda erfarenheter och reflektioner dels generella och dels specifika från inträffade händelser efter studiebesök på bl.a. FEMA i Denton, Texas, Emergency Operations center i New Orleans och deltagande vid National Evacuation Conference. Erfarenheterna kommer från ansvariga för planering och operativ personal med erfarenheter från ett antal inträffade allvarliga händelser och speciellt hurricane Katrina som visade sig få ett annat händelseförlopp än man hade förväntat sig. Generellt upplevde vi att många av de erfarenheter vi i Sverige och inom Samverkansområde skydd, undsättning och vård har gjort överensstämmer med de erfarenheter man gjort och de åtgärder som man har vidtagit i USA. Krisberedskapssystemen bygger på likartade principer såsom likhet, närhet och ansvar samt på ett gemensamt synsätt när det gäller system för ledning och samverkan. Uppbyggnaden av krisberedskapen i USA har skett mycket utifrån de erfarenheter man har gjort efter inträffade händelser. Därtill har man börjat att med hjälp av forskning och utveckling ta fram metoder och tekniska hjälpmedel för såväl planering, genomförande av insatser som återuppbyggnadsfasen. Förutsättningarna för medborgarnas krismedvetenhet och beredskap håller på att förstärkas bl.a. genom publicering av handboken Are You Ready, an In-dept Guide to Citizen Preparedness, utgiven av FEMA. Uppmärksammas bör politikens inflytande/påverkan på insatsernas utformning vid en kris. På nationell nivå kan katastroftillstånd utlysas av presidenten och då kan staten ställa resurser till förfogande under förutsättning att den drabbade delstaten begär och accepterar den erbjudna hjälpen. Olika partitillhörigheter hos presidenten och guvernören i delstaten kan innebära att hjälp inte efterfrågas. Samverkan på alla nivåer är en förutsättning för en effektiv krishantering såväl före, under som efter en kris och det är en fördel om de som planerar även är de som ska genomföra insatserna. Viktigt att planera för olika typer av händelser och ha en generell förmåga för detta som kan anpassas till det oväntade. Tendensen är annars att man planerar för det som redan har inträffat och att det blir en annan typ av händelse nästa gång. Med hjälp av privata företag har olika simuleringsverktyg utvecklats för att kunna planera för och genomföra storskalig evakuering. Kommunikationen är en avgörande framgångsfaktor vid en insats, dels inom och mellan olika verksamheter men även gentemot medborgarna. En gemensam terminologi har utvecklats inom de olika verksamheterna och en anpassad terminologi för information till medborgarna har tagits fram vid olika händelser.. Kända personer har använts med gott resultat vid kommunikationen med medborgarna. Ibland har det varit nödvändigt att bryta mot regelverket och normala rutiner för att kunna göra en effektiv räddningsinsats t.ex. minskad säkerhetskontroll på flygplatsen vid snabb evakuering. Återuppbyggnadsfasen är en oftast lågprioriterad fas trots att det egentligen är den viktigaste fasen som både tar längst tid och kostar mest pengar. Den består av en teknisk praktisk del men även en mental/psykologisk del som kan ta tiotals år att bearbeta. Den psykologiska delen drabbar flera olika grupper på olika sätt i det drabbade samhället. Evakuering av ett stort antal medborgare är bl.a. en stor logistisk utmaning och beroende av en väl fungerande informationsinsats som kräver en noggrann förberedelse. Medborgare med särskilda behov bör finnas med i planeringen för att tillgodose de speciella krav som dessa 3

4 grupper kan komma att kräva. Evakuering av patienter från sjukhus kräver också en noggrann planering och förberedelse innan ett genomförande. Många kräver att få ta med sig sina husdjur vid evakuering och då kan det vara såväl sällskapsdjur av olika slag som boskap. I syfte att ständigt förbättra krishanteringsförmågan har FEMA skapat en webbplats för erfarenhetsåterföring inom krisberedskapsområdet. Där kan de som har behörighet ta del av t.ex. utvärderingar av inträffade händelser, goda exempel och erfarenheter, praktiska tips m.m. Under slutet av vår vistelse i New Orleans så spelades Super Bowl mellan The New Orleans Saints mot the Indianapolis Colts i Super Bowl XLIV på Sun Life Stadium, Miami. The New Orleans Saints vann och detta var inte bara en idrottslig prestation utan också ett bevis på att New Orleans hade rett ut stormen och rest sig och kommit tillbaka. Segerfesten hade båda dessa dimensioner och bidrar säkert till bearbetningen av det psykologiska traumat hos många invånare i New Orleans. Erfarenheterna och lärdomarna från studieresan till USA kommer att komma till användning i det fortsatta arbetet inom samverkansområde Skydd, undsättning och vård, exempelvis i arbetet med att ta fram underlag till inriktning av anslag 2:4 Krisberedskap. Vissa sakfrågor som uppmärksammades på studieresan kommer dessutom att hanteras av samverkansområdet i särskild ordning. 2. Inledning 2.1 Bakgrund Samverkansområde Skydd, undsättning och vård (SOSUV) bestod i januari 2010 av representanter från Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Kustbevakningen, Tullverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och MSB 1. I SOSUV finns även representanter från länsstyrelserna, landstingen och kommunerna. Syftet med samverkansområdet är att samla myndigheter som arbetar med skydd, undsättning och vård för att tillsammans analysera och genomföra krisberedskapshöjande åtgärder. SOSUV har tidigare åkt på 3 internationella studieresor i syfte att skaffa sig lärdomar via så kallade best practice samt knyta värdefulla kontakter. SOSUV var i Rom 2006 för att besöka stadens myndighetsgemensamma ledningscentral, Bryssel 2007 för att utöka kunskapen om och samarbetet med EU och Nato/Pff och 2008 åkte man till Emergency Planning Collage i York för att få ta del av lärdomarna från terroristattacken mot London. I januari 2010 åkte samverkansområdet till USA för att dra lärdomar om hur man hanterade erfarenheterna efter orkanen Katrina 2005 och andra orkaner efter den. Denna reserapport är skriven tillsammans av de som deltog i studieresan och syftar till att summera de lärdomar och kunskaper som resan bidrog till Syfte med studieresan Syftet med SOSUV:s studieresa formulerades enligt nedan: Syftet med studieresan är att representanterna i SOSUV ska få kunskaper om hur man arbetar med samverkan mellan olika aktörer på olika nivåer i USA. Genom besöket får 1 Från och med mars 2010 deltar även SMHI i arbetet. 4

5 SOSUV se hur de olika aktörerna förbättrat sin förmåga att förutse skadliga naturfenomen, skydda befolkning och egendom samt efteråt återuppbygga och återgå till normalläge igen. Representanterna i SOSUV ska, genom studieresan, öka sina kunskaper om det amerikanska systemet, lära sig av så kallade best practise samt få idéer om hur vi kan driva det svenska krisberedskapsarbetet framåt. Att knyta kontakter med amerikanska kollegor på området är i sig ett viktigt mål med resan Program Under studieresan besöktes 2 städer i 2 olika delstater. Studieresan inleddes i Denton, precis utanför Dallas, i delstaten Texas och fortsatte sedan till New Orleans i delstaten Lousiana. Svenska ambassaden i Washington var till stor hjälp och ordnade med programmet. Studieresan hade ett program som sträckte sig över 6 dagar, från söndag den 31 januari till fredag den 5 februari. Programmet finns i Bilaga Finansiering Varje organisation finansierade sina egna kostnader för studieresan. MSB finansierade, utöver sina egna representanter, studieresan för en kommun- och en landstingsrepresentant enligt avtalet som slutits mellan MSB med SKL Deltagare på resan Peter Forsström, länsstyrelsen i Dalarna. Johan Gert, MSB. Jesper Grönvall, Svenska ambassaden i Washington. Annika Hedelin, Västra Götalandsregionen. Eva Kristoferson, Åre kommun. Örjan Martinsson, Kustbevakningen. Michael Mohr, Svenska ambassaden i Washington. Håkan Nilsson, Malmö Stad. Per-Åke Nilsson, Socialstyrelsen. Anna Pettersson, MSB. Åke Samuelsson, Tullverket. Pierre Strid, Västerviks kommun. Håkan Söderholm, Länsstyrelsen i Västernorrland. Annika Wallengren, Transportstyrelsen. 5

6 3. Dallas, Texas 3.1. FEMA Region Huvudkontoret FEMA (Federal Emergency Management Agency) region 6 ansvarar för fem delstater i södra USA och har sitt huvudkontor i Denton strax utanför Dallas. Region 6 har ett ansvar för krisberedskap och krishantering när det gäller förberedelser för, hantering av och återuppbyggnad efter en kris eller katastrof som är större än en delstat klarar av. FEMA har inget operativt ansvar utan mer av en samordnande roll när det gäller faserna före och under en kris. Däremot när det gäller återuppbyggnadsfasen har FEMA en operativ roll i så motto att man är ansvarig för den ekonomiska delen. Genom en federal fond kan FEMA stå för upp till 75 % av kostnaderna för återuppbyggnad. För att FEMA ska aktiveras fullt ut krävs att guvernören i respektive delstat ansöker hos presidenten om att utfärda en s.k. katastrofdeklaration. Om presidenten utfärdar en sådan kan FEMA agera med fullt mandat. På regionkontoret jobbar ca 100 personer på heltid och ytterligare ca 500 personer finns på en s.k. reservlista. Det är frivilliga som kan kallas in om presidenten har utfärdat en katastrofdeklaration. På regionkontoret finns ledningscentral med dygnet runt omvärldsbevakning av regionen samt även mobila enheter som kan transporteras ut till katastrofplatser för att utgöra främre ledning. I ledningscentralen samlas de Emergency support functions (ESF) som krävs för att skapa en gemensam lägesbild och för att samordna insatsen. Det finns 15 st ESF:er som ser likadana ut över hela USA (Bilaga 2). Slutsatser och reflektioner Ansvars- och närhetsprincipen påminner om den svenska modellen. Det är först och främst den lokala nivån som ska hantera krisen, därefter den delstatliga. Den federala nivån träder inte in förrän dessa nivåer är otillräckliga. Eftersom man sedan 2009 fram till februari 2010 haft 13 händelser där man har aktiverats så borde man ha en god förmåga att hantera kriser som inträffar. Man får hela tiden öva skarpt. Då en gemensam ledningscentral finns borde det också underlätta samordningen. Den mobila ledningscentralen kan också göra att krishanteringen och samordningen effektiviseras. En stor fördel är att man har delat in de olika stödfunktionerna i ESF:er. Det gör att de som har att samverka under en kris vet vilka ingår i de olika ESF:en. 6

7 En skillnad jämfört med svenska systemet är att FEMA även har ett ekonomiskt ansvar för återuppbyggnad vilket gör att andra kompetenser blir nödvändiga, inte bara den traditionella krishanteringsförmågan. Risken finns att politik blir inblandat i krishanteringen eftersom presidenten beslutar om deklaration eller inte. Det skulle kunna vara olyckligt om guvernören och presidenten inte är på god hand med varandra. Det finns också en uppenbar risk att hjälpen skulle kunna fördröjas om guvernören inte påkallar någon deklaration. Läs mer: National Response Framework: Emergency Support functions: FEMA:s handbok till privatpersoner: Environmental and Historical preservations section Sektionens uppgift är kontrollera att FEMA:s projekt eller insatser är i linje med den lagstiftning som finns på miljöområdet. Utan ett godkännande från sektionen stoppas projekten och FEMA:s finansiering uteblir. Sektionen undersöker bland annat projektens eller insatsernas effekter på vattendrag, skyddade djursorter, historiska platser (exempelvis indianernas historiska platser) osv. I French Quarter i staden New Orleans finns många äldre hus och efter orkanen Katrina lade FEMA ned mycket tid och pengar på att se till att husen bevarades. Slutsatser och reflektion: I Sverige har vi kommit relativt långt när det gäller miljölagstiftning och miljöaspekter analyseras ofta i krisberedskapsarbetet. I Sverige är det länsstyrelserna som har motsvarande uppgift att se till miljö och kulturhistoria, ofta sker detta genom länsstyrelsernas plan- och samhällsplaneringsavdelningar. I USA är historiska och kulturella värden mycket viktiga och i krisberedskapssammanhang är sådana platser/objekt med i det som man vill skydda, det skyddsvärda. I Sverige har vi fört den diskussionen, bland annat kopplat till risk- och sårbarhetsanalyser, eftersom de kulturella värdena inte anses vara lika viktiga i Sverige. Diskussionen pågår även inom utvecklingen av begreppet samhällsviktig verksamhet. Läs mer: Environmental and Historical preservations section : 7

8 National Processing Services Center (NPSC) Om en guvernör anser att de lokala och regionala (state) resurserna inte räcker till i ett krisläge kan hon eller han begära hjälp från den federala nivån (via Stafford Act). Detta görs genom att guvernören skickar en förfrågan om hjälp via FEMA till presidenten. FEMA gör en egen bedömning som skickas med till presidenten som avgör om den federala nivåns resurser ska sättas in i krisen. En av de nationella resurserna som finns att tillgå är den ekonomiska katastrofhjälp som kan betalas ut till privatpersoner vid katastrofer. Det är dock enbart personer som inte har en egen försäkring eller som inte kan få hjälp via lån (small business administration disaster Loans) som kan ansöka om och få pengar från FEMA. För att kunna hantera förfrågningarna om katastrofhjälp har FEMA 3 stycken National Processing Service Centers som är regionala callcenters dit personer som är drabbade av katastrofen får ringa in och anmäla sina behov. Normalt är cirka 800 personer anställda i dessa callcenters. Vid speciella tillfällen, exempelvis vid större katastrofer skalar man upp verksamheten, tar in extrapersonal och huserar i inhyrda kontorsbyggnader. Normalt kan de hantera ca per dag med normal bemanning. Under Katrina försökte dock samtal per dag ta sig fram till NPSC. Allmänheten har ett telefonnummer dit de kan ringa och ange sina behov och de kan även anmäla sig via ett formulär på Internet. Ungefär 95% av hanteringen är numera automatiserat med elektroniska formulär. När en person ringer in till NPSC genomgår den en cirka 15 minuter lång intervju där personen på NPSC avgör om personen är berättigad till hjälp eller inte. Efter det skickas en FEMA-inspektör ut för att undersöka skadorna som uppgivits i ansökan. FEMA har exempelvis husinspektörerna på beredskap dygnet runt över hela USA. Normalt tar det 3-4 dagar från det att ansökan kommer in tills det att pengarna är utbetalda, väntetiderna blir dock mycket längre om något stort händer. Målet är dock att alla ska få ersättningen inom 10 dagar. Slutsatser och reflektion: I Sverige har vi inte samma sätt att se på ersättning som man har i USA. I Sverige jobbar staten utifrån ansvarsprincipen där alla är ansvariga för sin verksamhet, oavsett händelse. Det ekonomiska stöd som finns betalas ut till myndigheter, länsstyrelsen och kommuner i förväg. Det finns inget motsvarande generellt system för den enskilda medborgaren i Sverige utan detta hanteras generellt av det privata försäkringssystemet eller av Försäkringskassan exempelvis vid arbetslöshetsersättning och sjukersättning. Dock har staten bl.a. i samband med skadorna efter stormen Gudrun beslutat om att ge skattesubvention till skogsägare som en form av skadeersättning. Behovet av storskaliga callcenterfunktioner är större i USA eftersom det kan vara så många som samtidigt behöver hjälp. I Sverige är vi dock bra på att snabbt sätta upp ett gemensamt callcenter kopplat till allmänhetens informationsbehov vid en kris. Under fågelinfluensan och Den nya influensan startade MSB upp gemensamma callcenter dit allmänheten kunde ringa och få svar på sina frågor. Denna lösning är inte alls lika omfattande som den som presenterades i NPSC men den har visat sig vara tillräcklig för de behov vi haft i Sverige. Läs mer: Hemsidan där man kan ansöka om katastrofhjälp: 8

9 3.2. University of North Texas samt Tulane University University of North Texas, Denton Sedan 1983 bedrivs en utbildning inom krishantering på kandidatnivå Emergency Administration and Planning Program vid University of North Texas. I nuläget finns ca 1000 utbildade som mest arbetar inom det offentliga men även inom sjukvård, Non- Govermental Organizations, privat och utomlands elever examineras per år och det finns även möjlighet för internationella studenter att genomgå utbildningen. Utbildningen bedrivs i partnerskap med FEMA och regionkontor 6. Det planeras även att erbjudas utbildning på magisternivå och doktorandnivå. I utbildningen används bl a olika programvaror för lägesbild och insatshantering såsom E-team m.fl Tulane University, New Orleans Vi besökte även Tulane University i New Orleans. Deras utbildning inom krishantering heter Homeland Security Studies. Utbildningen fokuserar på att förbereda studenterna för att kunna agera i ledande positioner vid en händelse. Ledarskapsperspektivet ingår i alla kurser. Utbildningen har sedan 2005 bedrivits på kandidatnivå och erbjuds nu även på magisternivå. Målgruppen för utbildningen är redan yrkesverksamma och därför sker föreläsningarna på kvällstid. Slutsatser och reflektion: I USA finns flera utbildningar inom området krishantering. Här finns möjlighet för svenska utbildningar att samarbeta och utbyta kunskap och erfarenheter samt även erbjuda utbytesprogram för studenterna. Det borde även finnas möjlighet till utbyte inom forskning. Läs mer: University of North Texas utbildning inom krishantering: Tulane University utbildning inom krishantering: 9

10 4. New Orleans, Lousiana 4.1. Besök på New Orleans Emergency Operations Center Emergency operations center (EOC) lyder under enheten i för Homeland Security-frågor i kommunen New Orleans och är gemensam för några lokala områden. EOC svarar för arbetet före, under och efter en katastrof i området. Under förberedelseskedet är operationscentret bemannat med cirka 23 personer som bevakar och analyserar olika händelser. De arbetar även med att ta fram planverk för olika scenarier. Inför stormen Katrina förberedde sig människorna i New Orleans sig på att möta en storm med starka vindar och stora materiella förluster. De olika aktörerna i staden arbetade var för sig och utifrån sin egen planläggning. Nu blev det inte som man förutsett utan fördämningar brast och mycket stora vattenmängder lade stor del av staden under vatten. Räddningsarbetet fick nu ta sig andra former och det framstod allt tydligare ett behov av samverkan. Efter stormen Katrina har man satt sig ned och diskuterat och identifierat vilka risker som finns och vilka som kan bli drabbade i olika skeden och efter det kommit fram till vilka som borde samverka kring dessa scenarion. En viktig lärdom är att de redan i planeringen har med sig representanter för de invånare som har särskilda behov. Även ekonomer deltar i planeringsskedet. Ledningsfunktionen på EOC består av en övergripande operativ chef och ett ledningsstöd med funktioner för information, samverkan, logistik, planering, operativ ledning, finansiering och administration. Stabens operativa enhet kan växa från två till 58 operatörer beroende på behovet. Planeringsfunktionen arbetar parallellt med frågor på kort och lång sikt. Exempelvis planerar man direkt för återtransport av kommuninvånarna vid en evakuering. Logistikfunktionen arbetar med frågor som flödet av medicin, tillgång till lokaler, mat- och vattenförsörjning. Den nuvarande ledningsorganisationen med staben är uppbyggd utifrån ett gemensamt koncept för samverkan. Vid kommunikation med allmänhet och media är det viktigt att visa upp en enad front och förmedla ett gemensamt lättfattat budskap, det ger en styrka även om förutsättningarna är svåra. De krisledningsfunktioner med ledningsstöd/staber som finns på flera myndigheter i Sverige har stora likheter med den organisation som har byggts upp på EOC efter orkanen Katrina. Några olikheter är att EOC har en funktion för säkerheten i arbetet och för egen personal. Dessutom finns en finansiell och en fiskal funktion som är engagerade i ett tidigt skede. Den nya organisationen är prövad i samband med stormen Gustav och EOC kan inte nog poängtera vikten av utbildning, träning och övning och att alla som kan tänkas bli involverade i en händelse är med och planerar för densamma. Erfarenheter från inträffade händelser under ett antal år säger att framgång i hantering av kriser bygger på samverkan, flexibilitet och ett gemensamt synsätt. Detta gäller såväl före - vid planering som både under - vid insats som efter - vid utvärderingen av genomförda insatser och framför allt vid återuppbyggnaden. 10

11 Representanter för människor med särskilda behov som blinda, döva eller på annat sätt är förhindrade att kunna röra sig obehindrat deltar i planeringen. Detta är en av de lärdomar vi vill ta med hem. Återuppbyggnadsfasen är en oftast lågt prioriterad fas trots att det egentligen är den viktigaste fasen som både tar längst tid och kostar mest med pengar. Den består av en teknisk praktisk del men också av en mental/psykologisk del som kan ta tiotals år att bearbeta. Den psykologiska delen drabbar flera olika grupper på olika sätt i det drabbade samhället. Det är stor skillnad på människor som har ekonomiska möjligheter att genom försäkringar och andra skyddsåtgärder gardera sig mot samhällskriser och på dem som inte har dessa förutsättningar och blir av med allt och måste börja om från noll igen. Fortfarande efter nästan 5 år återstår mycket av den praktiska tekniska återuppbyggnaden av vissa delar av New Orleans. Vissa områden är jämnade med marken och kommer så att förbli medan andra fortfarande har skadade och förstörda hus kvar utan åtgärd. Andra områden har återuppbyggts men det är ingen som vill eller törs bo där, då samma sak kan hända igen. Räddningspersonalen som gjorde insatser under såväl Katrina som Gustav har en väldigt stark samhörighetskänsla såväl inom den egna organisationen som mellan olika organisationer. Detta märktes tydligt då de under vårt besök träffade varandra vid olika tillfällen. Slutsatser och reflektion: EOCs erfarenheter om identifierade brister stämmer väl överens med de brister som vi har identifierat vid de seminarieövningar som vi har genomfört inom SO SUV. Åtgärder som de har vidtagit stämmer väl överens med de åtgärdsförslag som tagits fram av SUV. Lärdomar ur ett svenskt perspektiv: - Planera för en samlokaliserad ledning på nationell, regional och lokal nivå. - Säkerställ en funktionell ledningsplats för ledning och ledningsstöd som utformas utifrån - ett separat ledningsutrymme för beslutsfattare - ett utrymme för planerings- och informationsmöten (stabsmöten) - behovet av gemensamma eller kompatibla kommunikationssystem - behovet att kunna möta massmedia - ett gemensamt informationscenter - ett utrymme som går att anpassa till en flexibel organisation - Utgå från ett gemensamt synsätt på system för ledning och samverkan med bl.a. - flexibel organisation som kan expandera - gemensam terminologi - standardiserad lednings- och stabsmetodik - utvecklad funktion för regional samordning och rådgivning - Vid planeringen gäller det att man gör den tillsammans och utgår från flera olika typer av händelser. Det är viktigt att man utvecklar en gemensam terminologi så att olika verksamheter/organisationer som ska samverka förstår varandra och att man tillsammans har en begreppsapparat/ett språk som allmänheten och media kan förstå. 11

12 - Anpassa planeringen till människor som har särskilda behov (blinda, döva, rörelsehindrade etc.) genom bl.a. att de deltar vid planeringen - Planera för gemensam pressinformation för att ge en ensad bild - Använd kända personer för att presentera information till allmänheten - Utveckla medborgarnas krismedvetenhet genom informationsinsatser och utbildning - Säkerställ att berörd personal utbildas, tränar och övar Läs mer: Delstaten Lousianas hemsida där de försöker få medborgarna att ta ansvar för sin egen evakuering: Studiebesök i stadsdelen Hollygrove Hollygrove, är ett område i New Orleans som drabbades hårt av översvämningar under stormen Katrina. Före stormen hade området närmare invånare, varav 95 procent var afro-amerikaner. Hollygrove är lågt beläget och stod två meter under vatten och elektricitet saknades helt under tre månader efter stormen. Översvämningen och elektriciteten var helt återställda först efter 13 månader. Evakuering genomfördes av hela området och de bosatta kunde återvända efter en månad under förutsättning att de hade tillgång till egen elgenerator. Området hade redan innan händelsen en hög kriminalitet vilken har ökat kraftigt efter Katrina. Idag, efter fem år, står fortfarande 67 procent av husen tomma. Flertalet har mycket stora skador. Till exempel är flera hus märkta med uppgift om att räddningstjänsten inte kommer att gå in i händelse av brand. Vägarna i området är i dåligt skick. AARP arrangerade och deltog i vårt studiebesök i Hollygrove. AARP är en opolitisk organisation som grundades 1958 och som finns i 50 stater i USA med medlemmar i Louisiana (40 milj. i USA). Organisationens målsättning är att förbättra livskvaliteten och skapa en positiv social situation för personer som är 50+ och för deras familjer. De arbetar på olika sätt med att skapa ett beboeligt samhälle, bland annat genom att verka för att äldre kan bo kvar i egna hemmet så länge som möjligt och hjälper också till med att bygga upp sociala nätverk. AARP valde att visa just Hollygrove då det finns flera engagerade personer som bor i området som kan illustrera underifrånperspektivet. 12

13 Vad såg vi? De dräneringskanaler som går genom området översvämmades. Den kanal som låg som gräns mellan Hollygrove och det närliggande kommersiella området Jefferson hade en skyddsvall som var konstruerad för att skydda Jefferson på Hollygrove's bekostnad. Detta innebar att skadorna i Hollygrove blev än mer omfattande. Hela området drabbades, affärer, bostäder, skolor etc. Några hus är bebodda men de flesta står tomma i mer eller mindre obeboeligt skick. Återuppbyggnaden pågår framför allt på enskildas initiativ, vilket går mycket sakta. Vi såg några exempel på aktiviteter för att stimulera lokalbefolkningen. Studenter hade designat en busskur för att stimulera till ökad användning av kollektiva färdmedel. Busskuren hade dock inte placerats ut ännu. Ett annat exempel var Hollygrove Farm and Market, som startades i syfte att få människor att äta hälsosammare kost genom ekologisk odling och försäljning av dessa produkter. Vi förevisades också ett exempel på återuppbyggnad i området i form av ett helt nytt hus där det gamla hade bränts ner två gånger. Den lokala intresseorganisationen och flera som vi träffade upplevde att de hade problem med att få gehör från myndigheterna. Det var tydligt att marginaliserade människor blir än mer drabbade i en katastrofsituation. Alla som evakuerades har inte återvänt då det inte går att använda husen. Många av dem som evakuerades till andra områden i och utanför Louisiana har inte återvänt. Vad kan vi lära? - Tar vi i tillräcklig omfattning hänsyn till människors olika behov och resurser i vår planläggning? - Det tar lång tid att återställa elförsörjningen. Hur klarar vi det i Sverige där vi är än mer beroende av el för all försörjning? - Entusiastiska eldsjälar kan uträtta stordåd. Vi bör bli bättre på att ta tillvara dessa. - Det är viktigt att samhällsfunktionerna och infrastrukturen återställs så snart som möjligt. Detta bland annat för att minska risken för att någon form av laglöshet ska utvecklas. Här är de boendes egna initiativ och möjlighet att vara delaktiga viktigt. - Hur motverkar vi att ett tidigare utrymt område blir laglöst land med hög kriminalitet? - Hur planerar vi att skydda liv och egendom under och efter en storskalig utrymning? Läs mer: Mer om AARP: Hollygrove Farm and Market: 13

14 4.3. National Evacuation Conference Allmänt: Fokus på konferensen var stora evakueringar av miljonstäder vid händelser med viss förvarning såsom orkaner. Mycket av evakueringarna bygger på planer med olika zoner både geografiskt och kopplat till storleken på hotet. Fokus har tidigare varit på egen evakuering med bil och mycket av konferensen ägnades åt olika simuleringar av detta. Efter Katrina har det uppmärksammats att alla inte har möjlighet att evakuera med egen bil och därför behövs metoder och planer för att hjälpa de utan bil att evakuera. Slutsatser och reflektion: Sverige har inte samma problem med orkaner och evakuering som i USA. Det finns dock andra händelser i Sverige som kan orsaka behov av evakuering i olika omfattning. Tänkbara scenarion är översvämning, dammbrott, kärnenergiolycka och andra olyckor med farliga ämnen. Förutsättningarna för evakuering blir olika beroende på om det finns tid innan den farliga situationen uppstår eller om det är oförberett. Jämför bärgning av ett urspårat tåg med farligt gods då utsläppsrisken ökar när bärgningen påbörjas eller en situation där det farliga ämnet släpps ut direkt i samband med urspårningen. Möjligheterna att specifikt planera för utrymning varierar också. Vid t.ex. dammbrott kan riskområdena redan i förväg definieras medan vid farligtgodstransporter är det tveksamt att upprätta planer för alla tänkbara ämnen utefter deras transportvägar på väg, järnväg och vatten. En av frågorna som lyftes på konferensen var problematiken kring att nå de svagaste och mest sårbara människorna i samhället, både med information och med åtgärder. Man räknar med att cirka 30 % av USA:s medborgare är sårbara (svaga, sjuka, handikappade, äldre) vilket ställer särskilda krav på planeringen. En tydlig slutsats som framhölls på konferensen var att det är viktigt att det finns flexibilitet i förmågan att fatta beslut på alla nivåer. Detta framhölls tydligast av General Russel Honoré som var den som ledde den federala insatsen efter Katrina. Hans erfarenheter var bl a att man vid en krissituation behöver fundera på syftet med en hjälpåtgärd kontra syftet med regelverket för den aktuella åtgärden. Ett exempel på detta var evakuering av människor från New Orleans med flyg där inte säkerhetskontroller och id-kontroller kunde genomföras enligt gällande regelverk men behovet av att transportera människor till platser där de kunde få hjälp, boende, mat, vård mm. var stort. På konferensen presenterades ett arbetssätt att ta tillvara på erfarenheter från olyckor och kriser. FEMA har en webbplats för delning av erfarenheter som amerikanska myndigheter får tillgång till (LLIS.gov). Webbplatsen består av följande delar: - Erfarenhetsrapporter - Goda exempel (kvalitetssäkrade) - Goda erfarenheter (ej kvalitetssäkrade) 14

15 - Praktiska tips - Utvärderingar av händelser - Bibliotek över planer, rutiner, rapporter mm. Informationen i de fyra första punkterna är särskilt bearbetad av FEMA för att vara lättillgängligt och kärnfullt. Webbplatsen erbjuder även nyhetsbrev, diskussionsforum, kalender och projektgrupper för gemensamt arbete. LLIS påminner om informationskällan RIB integretrat beslutsstöd och en del av det arbete som bedrivs vid MSB:s enhet för lärande av olyckor och kriser. Många av de frågor som avhandlades på konferensen handlade om logistik. Det framhölls att i förväg sluta kontrakt med bussföretag och undersöka tillgång till chaufförer kan vara kritiskt för att genomföra masstransporter. Även en sådan enkel sak som att säkra tillgång till GPS och mobiltelefon till bussarna spelar stor roll i ett krisläge. Det var även ett stort fokus på att snabbt kunna transportera evakuerade medborgare tillbaka till sina hem. En annan viktig fråga var kommunikation och information. Man lägger ned mycket tid och pengar på att utveckla metoderna för att informera allmänheten via exempelvis TV, radio och hemsidor. Ibland använder man sig av kända personer för att presentera informationen till allmänheten. Utbildar krismedvetenheten hos medborgarna. Läs mer: FEMA:s sida om hur företag, privatpersoner ska förbereda sig inför olika sorters kriser: Lessons learned Information Sharing: Om National Evacuation Conference: 15

16 Bilaga 1. Besöksprogram för SOSUV januari- februari 2010 Lördag 30 januari Resa från Sverige till Dallas, Texas Söndag 31 januari Gemensam briefing & genomgång av veckans program Middag hos Sveriges vicekonsul vid honorärkonsulatet i Dallas Måndag 1 februari Besök på FEMA (Federal Emergency Management Agency) regionkontor VI i Denton, TX Tisdag 2 februari Rundtur i Dallas Flyg från Dallas till New Orleans Onsdag 3 februari Besök på New Orleans Emergency Operations Center Besök/möte med representanter för Livable Communities Steering Committee for the Holly Grove community Registrering & mottagning vid konferensen National Evacuation Conference, arrangerad av Stephenson Disaster Management Institute Torsdag 4 februari Deltagande i National Evacuation Conference Fredag 5 februari Deltagande i National Evacuation Conference Svensk panel på temat The Swedish National Air Medevac system: Experiences from the 2008 Mumbai terror attack med Annika Wallengren och Per-Åke Nilsson som huvudtalare Fredag Måndag Resa från New Orleans, Lousiana, till Sverige 16

17 Bilaga 2. Emergency Support Functions ESF #1 Transportation Aviation/airspace management and control, Transportation safety, Restoration and recovery of transportation infrastructure, Movement restrictions, Damage and impact assessment ESF #2 Communications Coordination with telecommunications and information technology industries, Protection, restoration, and sustainment of national cyber and information technology resources ESF #3 Public Works and Engineering Infrastructure protection and emergency repair, Infrastructure restoration, Emergency contracting support for life-saving and life-sustaining services ESF #4 Firefighting Coordination of Federal firefighting activities, Support to wildland, rural, and urban firefighting operations ESF #5 Emergency Management Coordination of incident management and response efforts, Issuance of mission assignments, Resource and human capital, Incident action planning, Financial management ESF #6 Mass Care, Emergency Assistance, Housing and Human Services Mass care, Emergency assistance, Disaster housing, Human services ESF #7 Logistics Management and Resources Support Comprehensive, national incident logistics planning, management, and sustainment capability Resource support (facility space, office equipment and supplies, contracting services, etc.) ESF #8 Public Health and Medical Services Public health, Medical,Mental health services, Mass fatality management ESF #9 Search and Rescue Life-saving assistance, Search and rescue operations ESF #10 Oil and Hazardous Materials Response Oil and hazardous materials (chemical, biological, radiological, etc.) response, Environmental short- and long-term cleanup ESF #11 Agriculture and Natural Resources Nutrition assistance, Animal and plant disease and pest response, Food safety and security, Safety and well-being of household pets ESF #12 Energy Energy infrastructure assessment, repair, and restoration, Energy industry utilities coordination, Energy forecast ESF #13 Public Safety and Security Facility and resource security, Security planning and technical resource assistance, Public safety and security support, Support to access, traffic, and crowd control ESF #14 Long-Term Community Recovery Social and economic community impact assessment, Long-term community recovery assistance to States, tribes, local governments, and the private sector ESF #15 External Affairs Emergency public information and protective action guidance, Media and community relations, Congressional and international affairs, Tribal and insular affairs 17

Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv

Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 1 (13) ID Informationsklass Utgåva Öppen Version 1.0 Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 2 (13) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 2 2 Om denna

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna:

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna: Dokumentation Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015 Första diskussionspunkterna: 1. Vart vänder man sig för att hitta bästa mottagningsort? 2. Vem har mandat att fatta beslut om mottagning? 3. Vet kommunerna

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Informationsplan vid extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser. Antagen av Kommunfullmäktige , 69

Informationsplan vid extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser. Antagen av Kommunfullmäktige , 69 Informationsplan vid extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser Antagen av Kommunfullmäktige 2009-08-27, 69 Dokumentets historia Upprättad: 2009-03-26 Antagen: 2009-08-27 Reviderad: 2015-10-29

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

Händelser med farliga ämnen

Händelser med farliga ämnen Händelser med farliga ämnen 2 Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Stockholm 2015-10-13 Dnr 2014/15:3359

Stockholm 2015-10-13 Dnr 2014/15:3359 Stockholm 2015-10-13 Dnr 2014/15:3359 Resans syfte Näringsutskottet beslutade den 26 mars 2015 att med en delegation besöka New York och Washington, D.C., USA den 6 13 september 2015. Det övergripande

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Decision Support and Coordination for Emergency and Crisis Response

Decision Support and Coordination for Emergency and Crisis Response Decision Support and Coordination for Emergency and Crisis Response Research leaders involved Capability needs identified Ongoing projects Future funding possibilities Collaboration and cross disciplinary

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan

Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 1(6) Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 80 procent av en kris är information och kommunikation 1. Hur väl en organisation lyckas hantera sin kommunikation är en av de viktigaste

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara:

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara: 1 (7) RIKTLINJE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING RIKTLINJE Riktlinje för information vid kris Sala kommuns information i samband med en olycka eller extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, allmänhet,

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Kommittédirektiv. Statens ansvar för att bistå svenskar vid kris- och katastrofsituationer utomlands. Dir. 2007:45

Kommittédirektiv. Statens ansvar för att bistå svenskar vid kris- och katastrofsituationer utomlands. Dir. 2007:45 Kommittédirektiv Statens ansvar för att bistå svenskar vid kris- och katastrofsituationer utomlands Dir. 2007:45 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2007 Sammanfattning av uppdraget En parlamentarisk

Läs mer

Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket

Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket Nätverksträff Making Cities Resilient 13-14 oktober 2015 Karlstad Janet Edwards Sekretariat för Sveriges nationella plattform för arbete med naturolyckor

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Utdrag. Raminstruktion för det civila krisberedskapsarbetet inom Nato 1 bilaga

Utdrag. Raminstruktion för det civila krisberedskapsarbetet inom Nato 1 bilaga REGERINGEN Försvarsdepartementet Utdrag Protokoll 31 vid regeringssammanträde 2013-12-19 Fö2013/2298/SSK SI Myndigheten för samhällsskydd o berecikap 2013-12- 27 Arendenummer Raminstruktion för det civila

Läs mer

NÄTVERK FÖR KRISKOMMUNIKATION. Catrin Johansson Professor Mittuniversitetet

NÄTVERK FÖR KRISKOMMUNIKATION. Catrin Johansson Professor Mittuniversitetet NÄTVERK FÖR KRISKOMMUNIKATION Catrin Johansson Professor Mittuniversitetet VÅRT SAMHÄLLE = ETT NÄTVERKSSAMHÄLLE Informationsteknologins utveckling bidrar till nätverkens betydelse Ökat flöde av information

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

KRISINFORMATIONSPLAN. för Lycksele kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17

KRISINFORMATIONSPLAN. för Lycksele kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17 KRISINFORMATIONSPLAN för Lycksele kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17 Inledning Krisinformationsplanens giltighet och delar Planen gäller kommunledningens och förvaltningarnas/bolagens

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

Kommunikation är samarbete

Kommunikation är samarbete Kommunikation är samarbete Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Kommunikation är samarbete Innehåll Samverkan Innehåll i kommunikation Organisation Informationsansvarig Kanalansvariga Drabbade/anhörigcenter

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR

H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR H2020 - Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR Jonas Johansson PRESENTATION SAMVERKANSPLATTFORM H2020, STOCKHOLM, 20160127 Forskning vid LU med inriktning mot säkra samhällen Lund University

Läs mer

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen KAMEDO Stavanger 16 februari 2010 Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen Krisberedskap Föreskrifter, rekommendationer handböcker utbildning, övning beredskapslager kunskapscentra (katastrofmedicin,

Läs mer

EU:s fond för inre säkerhet

EU:s fond för inre säkerhet EU:s fond för inre säkerhet 1 Om EU:s fond för inre säkerhet i korthet Fonden för inre säkerhet (ISF) ger ekonomiskt bidrag till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. Fonden har två delar: Den ena

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet

Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet Teresa Åhman & Åsa Kyrk Gere, 22 november 2016 Syfte Informera om: Möjligheter inom transatlantiskt samarbete, pågående och planerade projekt Inspirera och

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Forskning rörande risk- och sårbarhetsanalys för kritisk infrastruktur vid Lunds universitet

Forskning rörande risk- och sårbarhetsanalys för kritisk infrastruktur vid Lunds universitet Forskning rörande risk- och sårbarhetsanalys för kritisk infrastruktur vid Lunds universitet Henrik Johansson Avdelningen för brandteknik och riskhantering 1 Innehåll Forskning vid Lunds universitet LUCRAM

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 1 (7) Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 2 (7) Innehåll 1 Utgångspunkter och förutsättningar...3 2 Syfte...3 3 Mål...3 4 Samordning och ansvar...4 5 Åtgärdskalender

Läs mer

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar Sverige och USA gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar USA är en viktig internationell samarbetspartner för Sverige och Europa när det gäller samhällsskydd och beredskap. USA har omfattande

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör Ekonomi- och planeringsdirektör HR-direktör Chefsjurist verksamhetsstöd Service- och säkerhetsenheten Rättsenheten Ekonomienheten Personalenheten

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777)

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777) ett första steg mot en nationell modell för att åstadkomma inriktning och samordning Olof Ekman Malin Lintzén Ola Slettenmark

Läs mer

BESLUT redigerad Dnr 12/626

BESLUT redigerad Dnr 12/626 BESLUT redigerad 2013-11-06 Dnr 12/626 1(6) bkdkd Krisplan för KMH I händelse av akut nöd eller krissituation: Rädda, larma, släck! 1. Andas djupt och försök bevara ditt lugn 2. Säkra platsen försök släcka

Läs mer