UTVIDGNINGEN OCH STABILISERINGS- OCH ASSOCIERINGSPROCESSEN Rådets slutsatser

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2012 (12.12) (OR. en) 17604/12 ELARG 133 COWEB 209 LÄGESRAPPORT från: Rådet (allmänna frågor) av den: 11 december 2012 Föreg. dok. nr: 17482/1/12 REV 1 ELARG 130 COWEB 208 Komm. förslag nr: 14853/12 ELARG 100 COWEB 157 Ärende: UTVIDGNINGEN OCH STABILISERINGS- OCH ASSOCIERINGSPROCESSEN Rådets slutsatser För delegationerna bifogas rådets slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen som antogs av rådet den 11 december /12 ee/(ogr.)/mg,ss 1 DG C 2A SV

2 BILAGA RÅDET (ALLMÄNNA FRÅGOR) RÅDETS SLUTSATSER OM UTVIDGNINGEN OCH STABILISERINGS- OCH ASSOCIERINGSPROCESSEN STRATEGI FÖR UTVIDGNIGEN 1. I enlighet med den förnyade konsensus om utvidgning som godkändes av Europeiska rådet den december 2006 och rådets slutsatser av den 5 december 2011 välkomnar rådet meddelandet från kommissionen av den 10 oktober 2012 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor , lägesrapporterna om Turkiet, Island, Montenegro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien och Albanien samt om Bosnien och Hercegovina liksom den samlade övervakningsrapporten om Kroatiens beredskap för medlemskap i EU och noterar genomförbarhetsstudien inför ett stabiliserings- och associeringsavtal med Kosovo samt noterar slutsatserna och rekommendationerna i dessa. Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring /12 ee/(ogr.)/mg,ss 2

3 2. Utvidgningen är och förblir ett centralt politikområde för Europeiska unionen. I en tid då Europeiska unionen står inför betydande utmaningar stärker utvidgningsprocessen freden, demokratin och stabiliseringen i Europa och gör det möjligt för EU att bättre kunna hantera globala utmaningar och följa upp sina strategiska intressen. Utsikterna till en anslutning blir en drivkraft bakom politiska och ekonomiska reformer, samhällsomvandling, konsolidering av rättsstaten och skapandet av nya möjligheter för medborgare och företag i de europeiska länder som önskar medverka i projektet att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken grundad på gemensamma värderingar. Kroatiens anslutning den 1 juli 2013, under förutsättning att ratificeringsförfarandena har fullföljts, bär liksom inledandet av anslutningsförhandlingar med Montenegro och beviljandet av kandidatstatus för Serbien ett tydligt vittnesbörd om att EU, när villkoren är uppfyllda, infriar sina åtaganden och de förstärker försoningsprocessen på västra Balkan och visar därvid på utvidgningsprocessens omvandlande och stabiliserande effekt till nytta såväl för EU som för regionen som helhet. 3. Rådet erinrar om den förnyade konsensusen om utvidgningen och framhåller åter vikten av dess konsekventa genomförande, som bygger på konsolidering av åtaganden, rättvisa men stränga villkor och bättre kommunikation kombinerat med EU:s förmåga, i alla dess dimensioner, att integrera nya medlemmar, varvid varje land ska bedömas utifrån sina egna meriter. En trovärdig utvidgningspolitik är avgörande för att bibehålla dynamiken i reformerna inom de berörda länderna och stödet från allmänheten i medlemsstaterna för utvidgningen. Rådet förblir fast beslutet att föra utvidgningspolitiken framåt på grundval av de överenskomna principerna och slutsatserna /12 ee/(ogr.)/mg,ss 3

4 4. Förstärkningen av rättsstatsprincipen och det demokratiska styret förblir av avgörande betydelse för att utvidgningsländerna ska komma närmare EU och senare till fullo ikläda sig de skyldigheter som medlemskap i EU innebär. Rådet noterar med tillfredsställelse att det nya tillvägagångssättet för förhandlingar om rättsväsendet samt grundläggande rättigheter och rättvisa, frihet och säkerhet, som utgår från erfarenheter från tidigare anslutningsförhandling, har placerat rättsstatsfrågor, inbegripet kampen mot organiserad brottslighet och korruption, i centrum av EU:s utvidgningspolitik. Genom det nya tillvägagångssättet kan man ge sig i kast med de ovannämnda frågorna tidigare inom utvidgningsprocessen och genom dem fastslås det ånyo att det genom hela förhandlingsprocessen behövs solida resultat i form av genomförande i syfte att säkerställa bärkraftiga och varaktiga reformer. Rådet erinrar om det nya tillvägagångssättet innebär incitament och stöd till kandidatländerna samt korrigerande åtgärder vid behov. Man bör sörja för en övergripande balans i hur förhandlingarna löper genom de olika kapitlen. Rådet välkomnar att det nya tillvägagångssättet har tillämpats inom förhandlingsramen för Montenegro och även lägger grunden för framtida förhandlingsprocesser. Rådet framför sin tillfredsställelse med att rättsstatligheten nu är fast förankrad i centrum av anslutningsprocessen. Rådet välkomnar också samarbetet med Europol på detta område och den närmare samverkan med medlemsstaterna samt kommissionens avsikt att intensifiera sina bedömningar och sin rapportering till rådet om organiserad brottslighet för varje land på västra Balkan, på grundval av särskilda bidrag som utarbetas av Europol /12 ee/(ogr.)/mg,ss 4

5 5. Rådet erinrar om att det i ett antal utvidgningsländer förekommer problem som påverkar yttrandefriheten, inbegripet politisk inblandning i medierna, vilket fortsätter att ge anledning till oro och uppmanar kommissionen att noga följa utvecklingen på området. Rådet välkomnar kommissionens avsikt att inom anslutningsprocessen prioritera dessa frågor, vilket inbegriper den planerade konferensen Speak Up!, under första halvåret 2013, med medier och aktörer inom civilsamhället från västra Balkan och Turkiet. Rådet understryker vikten av skydda och garantera åtnjutandet av samtliga mänskliga rättigheter, inbegripet rättigheterna för personer som tillhör minoriteter, och utan åtskillnad på grund av personers sexuella läggning eller könsidentitet, inbegripet rätten till mötes-, yttrande- och föreningsfrihet, samt vikten av att verka för ett klimat präglat av tolerans. Dessutom bör man fortsätta arbetet med att förbättra den sociala och ekonomiska integreringen av utsatta grupper, bland andra romer, framför allt via EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer. 6. Också utvidgningsländerna påverkas av den globala ekonomiska och finansiella krisen, som har visat på det ömsesidiga beroendet mellan de nationella ekonomierna både inom och utanför EU. Rådet understryker härvid vikten av att förstärka den ekonomiska återhämtningen samt EU:s utfästelse att fortsätta att hjälpa dessa länder med politisk rådgivning och ekonomiskt stöd. Ytterligare insatser för att genomföra strukturreformer, budgetkonsolidering och EU-relaterade reformer, bland annat att gripa sig an Europa 2020-strategin, bör påskynda denna återhämtning och tillväxten och hjälpa de berörda länderna att förbereda sig inför de nya övervakningsförfarandena inom Ekonomiska och monetära unionen. Med tanke på de långtgående förändringar som för närvarande är på gång i fråga om ekonomisk styrning inom EU och utvidgningsländernas redan starka ekonomiska integrering med EU kommer unionen att fortsätta att informera och inbegripa dessa länder i förändringarna i fråga om ekonomisk styrning inom EU. Rådet välkomnar kommissionens avsikt att steg för steg anpassa den ekonomiska övervakningen av utvidgningsländerna. Rådet välkomnar också kommissionens initiativ att använda investeringsramen för västra Balkan för att bidra till förbereda och stödja investeringar i regionen /12 ee/(ogr.)/mg,ss 5

6 7. Rådet upprepar att regionalt samarbete och goda grannförbindelser fortfarande utgör grundläggande delar av utvidgningsprocessen. De bidrar till välstånd, stabilitet, försoning och ett klimat där öppna bilaterala frågor och arvet från det förgångna kan tas upp. Rådet uppmanar alla berörda parter att i en konstruktiv anda så snart som möjligt gripa sig an bilaterala frågor som faller utanför EU:s behörighetsområde och/eller avtalsförpliktelser gentemot EU med beaktande av EU:s generella intressen och värden. 8. Rådet noterar det pågående arbetet med ett nytt föranslutningsinstrument som kommer att bilda den nya ramen för tillhandahållande av föranslutningsstöd inom den fleråriga budgetramen för Rådet delar kommissionens mål att stärka kopplingen mellan ekonomiskt stöd och de politiska prioriteringarna för varje utvidgningsland, vilket inbegriper en förstärkning av demokratiska institutioner och rättsstatsprincipen, gott styre och mer fokusering på socioekonomisk utveckling. Rådet räknar med att detta nya instrument bland annat kommer att öka flexibiliteten och förenkla förfarandena samtidigt som det sörjer för synlighet, ansvarighet och full insyn i de åtgärder som vidtas, ett förstärkt ansvar och bättre resultat och genomslag. Det civila samhällets roll bör stärkas, både inom de program som genomförs av statliga organ och som direktmottagare av EU-stöd. Kroatien 9. Rådet noterar med tillfredsställelse den pågående processen för att ratificera anslutningsfördraget och ser fram emot att välkomna Kroatien som medlem i unionen från och med den 1 juli 2013, under förutsättning att medlemsstaterna framgångsrikt fullbordar ratificeringsförfarandena. 10. Rådet välkomnar kommissionens samlade övervakningsrapport om Kroatiens beredskap för medlemskap i EU och de åtföljande tabellerna samt noterar de resultat som anges i dessa /12 ee/(ogr.)/mg,ss 6

7 11. Rådet har noga bedömt övervakningsrapporterna och tabellerna och noterar med tillfredsställelse att Kroatien har fortsatt att göra framsteg med att anta och omsätta EUlagstiftningen, fullbordar sin anpassning till regelverket och på ett antal områden har nått betydande resultat. Det är av grundläggande betydelse att Kroatien skärper sin fokusering på de tio centrala frågor som lyfts fram av kommissionen, i fråga om konkurrenspolitik, domstolsväsendet och grundläggande rättigheter samt rättvisa, frihet och säkerhet. Samtidigt noterar rådet att det också finns ett antal åtaganden som Kroatien gjort under anslutningsförhandlingarna om dessa och andra kapitel, där det krävs fortsatta eller ökade ansträngningar av Kroatien. I enlighet med artikel 36 i anslutningsfördraget och med Europeiska rådets och rådets tillämpliga slutsatser framhåller rådet åter den vikt det fäster vid en noggrann övervakning av att Kroatien infriar samtliga de åtaganden som gjorts under anslutningsförhandlingarna, inbegripet dem som måste vara infriade före anslutningen. Rådet ställer sig härvid bakom de särskilda rekommendationerna i kommissionens rapport och uppmanar Kroatien att ofördröjligen ta sig an de frågor som lyfts fram i syfte att se till att landets förberedelser fullbordas med framgång i överensstämmelse med bestämmelserna i anslutningsfördraget, vilket tas upp i kommissionens slutliga övervakningsrapport om Kroatiens förberedelser, som kommer att läggas fram under våren Rådet erinrar om Kroatiens utfästelse om att bilaterala frågor inte ska utgöra något hinder för kandidatländernas anslutningsprocess. Kroatien förväntas fortsätta att spela en aktiv roll i det regionala samarbetet på västra Balkan. Med tanke på vikten av goda grannförbindelser och genomförandet av rättsligt bindande internationella avtal uppmanar rådet Kroatien att bygga på dessa framsteg i sina strävanden att lösa alla kvarstående bilaterala och regionala frågor, däribland successionsfrågor. Det behövs ytterligare ansträngningar för att bekämpa strafflösheten för krigsförbrytelser genom en opartisk handläggning av icke avgjorda mål och genom fortsatt fullt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien /12 ee/(ogr.)/mg,ss 7

8 Turkiet 13.Rådet framhåller den vikt det fäster vid EU:s förbindelser med Turkiet. Turkiet är kandidatland och en central partner för Europeiska unionen med tanke på sin dynamiska ekonomi och sitt strategiska läge. Aktiva och trovärdiga anslutningsförhandlingar i respekt för EU:s åtaganden och etablerade villkorlighet kommer tillsammans med alla de andra dimensioner av förbindelserna mellan EU och Turkiet som behandlas i dessa slutsatser att göra det möjligt för förbindelserna mellan EU och Turkiet att nå sin fulla potential. Det ligger i båda parters intresse att anslutningsförhandlingarna intensifieras snarast, vilket säkerställer att EU förblir riktmärket för reformer i Turkiet. Turkiet kommer att kunna öka takten i förhandlingarna genom att fortsätta med uppfyllandet av riktmärkena och uppfylla kraven i förhandlingsramen samt genom att iaktta sina avtalsförpliktelser gentemot EU. 14. Rådet noterar med tillfredsställelse de åtgärder som kommissionen och Turkiet har vidtagit för att genomföra den positiva agendan i enlighet med förhandlingsramen och Europeiska rådets och rådets tillämpliga slutsatser. Rådet välkomnar det framgångsrika arbetet med den positiva agendan, inbegripet införandet av tekniska arbetsgrupper för att främja bland annat anpassning till EU:s regelverk, och framhåller att detta initiativ, som omfattar en lång rad områden av gemensamt intresse, bör stödja förhandlingsprocessen /12 ee/(ogr.)/mg,ss 8

9 15. Rådet är medvetet om Turkiets betydelsefulla regionala roll och landets aktiva engagemang i det vidare grannskapet och välkomnar intensifieringen av den regelbundna politiska dialogen mellan EU och Turkiet. Rådet står härvid fast vid att ytterligare fördjupa den befintliga politiska dialogen mellan EU och Turkiet i utrikespolitiska frågor av gemensamt intresse, som utvecklingen i Nordafrika, krisen i Syrien, Mellanöstern, Gulfstaterna, västra Balkan, Afghanistan och Pakistan, Sydkaukasien och Afrikas horn. Rådet erkänner Turkiets roll i Syrien, framför allt vad avser det stöd som getts till syrier som flyr över gränsen undan våldet. I överensstämmelse med de principer som anges i förhandlingsramen fortsätter rådet att uppmuntra Turkiet till att i samverkan med EU utveckla sin utrikespolitik som ett komplement till EU:s samt till att steg för steg anpassa sig till EU:s politik och ståndpunkter. 16. Rådet framhåller att Turkiets dynamiska ekonomi innebär ett bidrag till hela den europeiska kontinentens välstånd. Med tanke på Turkiets nära kopplingar till EU inom handel och investering förblir landet en värdefull del av Europas konkurrenskraft. 17. Rådet noterar vederbörligen Turkiets utfästelse i fråga om agendan för politiska reformer. Rådet uppmuntrar med kraft Turkiets arbete med en ny konstitution samt den breda och demokratiska process som bygger på människors deltagande, vilken har inletts för detta syfte och kommer att förbli av grundläggande betydelse för ett positivt resultat. Författningsreformen bör ge en ändamålsenlig ram för flera viktiga reformansträngningar, framför allt med avseende på den kurdiska frågan. Rådet upprepar också att författningsreformer visserligen är viktiga steg i rätt riktning men att en tillämpning i enlighet med europeiska normer förblir avgörande /12 ee/(ogr.)/mg,ss 9

10 18. Rådet välkomnar ett antal positiva framsteg i fråga om demokrati och rättsstatsprincipen, såsom inrättandet av ett ombudsmannaämbete och ett nationellt institut för de mänskliga rättigheterna, åtgärder för kvinnors rättigheter och jämställdhet, antagandet av det tredje reformpaketet på rättsväsendets område samt civil tillsyn av försvarsmakten. Samtidigt noterar rådet med växande oro att det råder brist på konkreta framsteg med att till fullo uppfylla de politiska kriterierna. Med utgångspunkt i den senaste tidens förbättringar på lagstiftningsområdet uppmanar rådet Turkiet att i praktiken ytterligare förbättra iakttagandet av grundläggande fri- och rättigheter i lagstiftning, framför allt på området yttrandefrihet och att öka sina ansträngningar för att verkställa alla domar som avkunnats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Restriktionerna mot yttrandefrihet i medierna, inbegripet det stora antalet domstolsärenden mot och arresteringar av författare, journalister, akademiker och människorättsförsvarare och de ofta förekommande stängningarna av webbplatser samt diffus tillämpning av lagstiftningen om terrorism och organiserad brottslighet ger alltjämt anledning till allvarlig oro och måste åtgärdas effektivt. Det är alltjämt särskilt viktigt att sörja för rättsväsendets oberoende, opartiskhet och effektivitet. Rådet noterar härvid med tillfredsställelse den utfästelse som Turkiets regering gjort om att snabbt lägga fram det fjärde reformpaketet på rättsväsendets område, vilket ska ta upp alla centrala frågor som påverkar utövandet av grundläggande rättigheter och friheter. Det krävs också ytterligare och kontinuerliga insatser för ett fullständigt uppfyllande av Köpenhamnskriterierna, bl.a. inom religionsfrihet, äganderätt, fackliga rättigheter, minoriteters rättigheter, kvinnors och barns rättigheter, antidiskriminering och jämställdhet samt kamp mot tortyr och misshandel. 19. Rådet upprepar sitt fördömande av alla terroristdåd som begåtts på Turkiets territorium och uttrycker sin odelade solidaritet med Turkiet. Rådet erinrar om att PKK står på EU:s lista över terroristorganisationer. Rådet fortsätter att erbjuda Turkiet sitt beslutsamma stöd och välkomnar den pågående aktiva dialogen mellan EU och Turkiet om terroristbekämpning. Kampen mot terrorism, vilken måste föras med respekt för mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och internationell rätt och med bevarande av fred och stabilitet i regionen, utgör också ett område som tas upp inom den positiva agendan. Detta samarbete kommer att fördjupas ytterligare genom att Turkiet antar relevant lagstiftning om finansiering av terrorism samt om skydd för personuppgifter /12 ee/(ogr.)/mg,ss 10

11 20. EU fäster stor vikt vid återtagandeavtalet samt vid att det tillämpas fullständigt och på fungerande sätt och ser fram emot dess undertecknande, parallellt med inledandet av dialogen om viseringsliberalisering mellan Europeiska kommissionen och de turkiska myndigheterna. I avvaktan på allt ovanstående och med beaktande av att Turkiet är ett av de viktigaste transitländerna när det gäller olaglig invandring till EU, och tillika ett ursprungsland, förblir en adekvat tillämpning av befintliga bilaterala återtagandeavtal samt bestämmelser om återtagande i liknande avtal av prioriterad betydelse. I rådets slutsatser av den 21 juni 2012 uppmanade rådet kommissionen att upprätta en bredare ram för dialog och samarbete mellan EU och Turkiet i syfte att täcka samtliga inrikes och rättsliga frågor och att, parallellt med undertecknandet av återtagandeavtalet mellan Turkiet och EU, vidta åtgärder i riktning mot viseringsliberalisering som ett successivt och långsiktigt perspektiv. EU har utformat den bredare dialogen och en färdplan och framstegen kommer att bygga på ett resultatbaserat upplägg och villkoras av att Turkiet på ett effektivt och konsekvent sätt genomför dessa krav i förhållande till EU och dess medlemsstater. Sådana krav bör framför allt, samtidigt som internationella skyldigheter upprätthålls, innehålla ett faktiskt och fullständigt genomförande av återtagandeavtalet gentemot alla medlemsstater och ett effektivt samarbete i rättsliga och inrikes frågor med alla medlemsstater, en bättre hantering av blandade migrationsströmmar vid landets samtliga gränser, särskilt dem mot EU, och ytterligare anpassning till EU:s regelverk, särskilt i fråga om viseringspolitiken och de tredjeländer vilkas medborgare i betydande omfattning ingår i de blandade migrationsströmmarna mot EU, samt i fråga om ömsesidighet och asyllagstiftning /12 ee/(ogr.)/mg,ss 11

12 21. I enlighet med förhandlingsramen och tidigare slutsatser från Europeiska rådet och rådet upprepar rådet att Turkiet måste göra en entydig utfästelse om goda förbindelser med grannländerna och för fredlig tvistlösning i enlighet med Förenta nationernas stadga, vid behov genom hänvändelse till Internationella domstolen. Härvid framför rådet åter allvarlig oro och uppmanar enträget Turkiet att undvika alla hot och åtgärder som riktar sig mot en medlemsstat samt källor till friktion eller åtgärder som negativt skulle kunna påverka goda grannförbindelser och fredlig tvistlösning. Dessutom framhåller EU återigen EUmedlemsstaternas alla suveräna rättigheter, vilka bland annat inbegriper rätten att ingå bilaterala överenskommelser och att genomforska och exploatera sina naturresurser i enlighet med EU:s regelverk och internationell rätt, inbegripet FN:s havsrättskonvention. 22. Med hänvisning till sina slutsatser av den 11 december 2006 och uttalandet av den 21 september 2005 noterar rådet med djupt beklagande att Turkiet trots upprepade uppmaningar fortsätter att vägra att fullgöra sin skyldighet att fullständigt och på ett icke-diskriminerande sätt genomföra tilläggsprotokollet till associeringsavtalet i förhållande till alla medlemsstater. Detta skulle på betydande sätt kunna stimulera förhandlingsprocessen. I brist på framsteg på detta område kommer rådet att bibehålla sina åtgärder från 2006, vilket kommer att få en kontinuerlig inverkan på det övergripande förhandlingsförloppet. Dessutom har Turkiet tyvärr ännu inte gjort några framsteg mot den nödvändiga normaliseringen av förbindelserna med Republiken Cypern. Rådet uppmanar kommissionen att fortsatt noga följa utvecklingen och att i sin kommande årliga rapport särskilt rapportera om alla frågor som omfattas av uttalandet från Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater av den 21 september Rådet kommer med detta som underlag att fortsatt noga följa och granska de framsteg som görs, i överensstämmelse med sina slutsatser av den 11 december 2006 och den 14 december Rådet upprepar sin begäran om framsteg utan ytterligare dröjsmål /12 ee/(ogr.)/mg,ss 12

13 23. Som det framhålls i förhandlingsramen förväntar sig rådet också att Turkiet aktivt ska stödja de pågående förhandlingarna om en rättvis, övergripande och fungerande lösning på Cypernproblemet inom FN:s ram, i enlighet med de tillämpliga resolutionerna från FN:s säkerhetsråd och i överensstämmelse med de principer som unionen grundar sig på. Turkiets uppslutning kring och konkreta bidrag till en sådan övergripande lösning är av avgörande betydelse. 24. Rådet beklagar djupt att Turkiet har fryst sina förbindelser med EU:s ordförandeskap för andra halvåret 2012, de uttalanden som Turkiet gjort i detta sammanhang samt att landet inte har anpassat sig till EU:s ståndpunkter och uttalanden inom internationella forum. Med hänvisning till Europeiska rådets slutsatser av den 9 december 2011 understryker rådet att ordförandeskapet i Europeiska unionens råd är fastställt i fördraget om Europeiska unionen och begär full respekt för dess roll. Island 25. Rådet välkomnar de goda framsteg som gjorts i anslutningsförhandlingarna under de gångna åren och noterar att tempot i förhandlingarna alltjämt avspeglar Islands framskjutna position i fråga om anpassning av lagstiftningen, vilken följer av medlemskapet i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schengensamarbetet, samt den goda kvaliteten i landets offentliga förvaltning. Rådet noterar att förhandlingarna nu går in i ett mer avgörande skede. Dessutom har EU och Island med tanke på den växande strategiska betydelsen av EU:s politik för Arktis i allt större utsträckning gemensamma intressen, bland annat när det gäller förnybar energi och klimatförändringar. 26. Rådet anser att Islands anslutning är till ömsesidigt gagn och är fast beslutet att föra förhandlingsprocessen framåt i linje med kraven inom förhandlingsramen, vilket inbegriper landets uppfyllande av sina skyldigheter enligt EES-avtalet, med beaktande fullt ut av bl.a. Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni Rådet erinrar om att anslutningsförhandlingarna kommer att inriktas på Islands fullständiga antagande av EU:s regelverk och säkerställande av dess genomförande och verkställighet före anslutningen, samtidigt som tillbörlig hänsyn tas till Islands egna meriter och bestämmelserna i förhandlingsramen /12 ee/(ogr.)/mg,ss 13

14 27. Rådet noterar med tillfredsställelse Islands ekonomiska återhämtning och förbättringen av landets makroekonomiska förhållanden. Island bör på medellång sikt kunna klara av konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen, förutsatt att landet fortsätter att åtgärda nuvarande brister genom lämplig makroekonomisk politik och lämpliga strukturreformer. 28. I enlighet med den förnyade konsensusen om utvidgning välkomnar rådet den fortsatta informationsverksamhet som främjar en väl underbyggd offentlig debatt om Islands anslutningsprocess och integrering med EU. Montenegro 29. Rådet välkomnar inledandet av anslutningsförhandlingar med Montenegro den 29 juni 2012 och den pågående processen med att gå igenom enskilda förhandlingskapitel i enlighet med förhandlingsramen samt introduktionen i förhandlingarna av det nya tillvägagångssättet för kapitlen om rättsväsendet och grundläggande rättigheter samt om rättvisa, frihet och säkerhet. Rådet välkomnar att båda dessa kapitel tas upp i ett tidigt skede av förhandlingarna. Rådet erinrar om att framstegen i förhandlingarna kommer att bero på Montenegros framsteg med att förbereda anslutningen, vilket inbegriper infriande av landets åtaganden inom ramen för stabiliserings- och associeringsavtalet, samt på Montenegros framsteg med att ta sig an områden där kommissionen i sitt yttrande pekat på svagheter. 30. Rådet noterar positivt de framsteg som Montenegro har gjort under det gångna året, bland annat att stärka parlamentets funktion, rättsväsendet, politiken för korruptionsbekämpning, de mänskliga rättigheterna och skyddet för rättigheterna för personer som tillhör minoriteter. Rådet noterar att de pågående reformerna av konstitutionen och den offentliga förvaltningen har framskridit. Montenegro har också fortsatt att på ett smidigt sätt genomföra sina skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet och att spela en konstruktiv roll i regionen. Rådet noterar med tillfredsställelse Montenegros engagemang i utvecklingen av regionalt samarbete /12 ee/(ogr.)/mg,ss 14

15 31. Montenegro uppmanas nu att bygga vidare på de framsteg som gjorts. Man bör ägna särskild uppmärksamhet åt att vidareutveckla solida resultat i fråga om rättsstatligheten i syfte att på bärkraftigt och varaktigt sätt genomföra reformer, framför allt med avseende på fall av organiserad brottslighet och korruption, även på hög nivå. Rådet välkomnar Europols rapport om situationen i fråga om organiserad brottslighet i Montenegro. Det behövs även ytterligare framsteg för att säkerställa domstolsväsendets ansvarighet och oberoende samt för att förstärka den administrativa kapaciteten för att införa regelverket. 32. Rådet ser fram emot mötet i anslutningskonferensen den 18 december och hoppas att ytterligare framsteg kan göras vid detta tillfälle /12 ee/(ogr.)/mg,ss 15

16 VÄSTRA BALKAN 33. Rådet bekräftar sitt entydiga och helhjärtade stöd för det europeiska perspektivet för västra Balkan, eftersom detta förblir grundläggande för stabilitet och försoning i regionen samt för dess framtid. Rådet bekräftar också behovet av rättvis och strikt villkorlighet inom ramen för de politiska kriterier som angavs i Köpenhamn och för stabiliserings- och associeringsprocessen samt i enlighet med den förnyade konsensus om utvidgningen som godkändes av Europeiska rådet den december Rådet erinrar om att stabiliseringsoch associeringsprocessen är och förblir den gemensamma ramen för förbindelserna med länderna på västra Balkan fram till deras anslutning. 34. Rådet framhåller åter att de återstående potentiella kandidatländerna på västra Balkan bör kunna uppnå kandidatstatus på grundval av egna meriter med medlemskap i Europeiska unionen som slutmål genom att göra solida framsteg med ekonomiska och politiska reformer och uppfylla nödvändiga villkor och krav. Avgörande för att EU ska överväga en ansökan om medlemskap är dessutom att ett visst land uppvisat tillfredsställande resultat i genomförandet av sina skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalen samt enligt handelsbestämmelserna /12 ee/(ogr.)/mg,ss 16

17 35. Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är grundläggande inslag i stabiliserings- och associeringsprocessen. Rådet välkomnar att västra Balkan har gjort ytterligare framsteg vad gäller regionalt samarbete och försoning men betonar att alla berörda parter måste sörja för ett allmänt deltagande i processen. De berörda parterna på västra Balkan måste se till att inga tvister dem emellan får negativa effekter för deras gemensamma mål att göra framsteg i riktning mot ett EU-medlemskap. Kvarstående tvister och frågor bör lösas i överensstämmelse med folkrätten och etablerade principer, inbegripet genom tillämpning av juridiskt bindande överenskommelser, bland annat avtalet om successionsfrågor. Problem från tidigare konflikter på västra Balkan utgör fortsatt betydande utmaningar och behöver skyndsamt åtgärdas. I fråga om krigsförbrytelser understryker rådet att man behöver råda bot på straffriheten och sörja för ansvarsutkrävande och fullt ut samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien och stödja det arbete som utförs av denna samt av den särskilda undersökningsgruppen inom Eulex. Rådet fördömer alla försök att förringa eller förneka krigsförbrytelser och det folkmord som ägde rum i Srebrenica. Andra viktiga utmaningar utgörs av flyktingars återvändande, skyddet för alla minoriteter och garantier om lika rättigheter för alla medborgare. Rådet uppmanar regeringarna i regionen att vidta de nödvändiga åtgärderna för att ta sig an olösta frågor. Rådet erinrar om den roll som uppbärs av det regionala samarbetsrådet och välkomnar dess inriktning på tillväxtmålen inom ramen för Sydösteuropa 2020-strategin, som går ut på att anpassa Europa 2020-processen till de regionala behoven och realiteterna. 36. Rådet erkänner visserligen betydelsen av viseringsliberalisering för medborgarna men uppmanar kommissionen att via sin uppföljningsmekanism fortsatt noga övervaka tillämpningen av alla de villkor som angetts för viseringsliberalisering. Rådet framhåller vikten av ett fortsatt arbete i riktning mot en socioekonomisk integrering av minoriteterna i regionen. Rådet anmodar myndigheterna i länderna på västra Balkan att vidta alla nödvändiga åtgärder mot missbruket av systemet för viseringsfria resor i syfte att se till att det kan fortsätta utan begränsningar /12 ee/(ogr.)/mg,ss 17

18 37. Rådet framhåller att rättsstatligheten nu är fast förankrad i centrum av anslutningsprocessen och betonar behovet av ett fortgående genomförande av reformer. Rådet understryker att kampen mot organiserad brottslighet och korruption i detta sammanhang förblir av prioriterad betydelse. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien 38. Rådet välkomnar de framsteg som gjorts på ett antal viktiga politikområden, bland annat när det gäller lagstiftningsramen för val, yttrandefrihet och offentlig förvaltning. Rådet noterar granskningen av genomförandet av Ohrid-ramavtalet och uppmanar regeringen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien att snabbt övergå till nästa stadium av granskningen. 39. Rådet noterar särskilt bidraget om anslutning från högnivådialogen, vilken tjänade som en katalysator för reformer. Rådet noterar behovet av fortlöpande ansträngningar och vädjar om upprätthållande av reformtakten, med fortsatt fokus på rättsstatsprincipen, inbegripet när det gäller yttrandefrihet, kampen mot korruption, samt förbindelserna och försoningen mellan etniska grupper. Rådet erinrar om att genomförandet av Ohrid-ramavtalet fortfarande är av avgörande betydelse för demokratin och rättsstatsprincipen. 40. Rådet delar i stort sett kommissionens bedömning att de politiska kriterierna fortfarande i tillräcklig grad uppfylls och noterar kommissionens rekommendation om att anslutningsförhandlingar bör inledas med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien /12 ee/(ogr.)/mg,ss 18

19 41. Såsom anges i Europeiska rådets slutsatser från juni 2008 är upprätthållandet av goda grannförbindelser, inklusive en förhandlingslösning under FN:s överinseende om namnfrågan som båda parter kan godta fortfarande av avgörande betydelse. Ett slutgiltigt avslut måste utan dröjsmål nås på de långvariga diskussionerna om namnfrågan. Rådet välkomnar den dynamik som har skapats genom den senaste tidens kontakter/utbyten mellan de båda parterna, efter Greklands förslag till samförståndsavtal. Rådet ser vidare positivt på den senaste tidens kontakter med FN:s medlare. Mot bakgrund av den övergripande betydelsen av att upprätthålla goda grannförbindelser noterar rådet även de kontakter på hög nivå som nyligen ägt rum mellan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Bulgarien och ser fram emot att dessa omsätts i konkreta åtgärder och resultat. 42. Med sikte på ett eventuellt beslut från Europeiska rådet om att inleda anslutningsförhandlingar med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kommer rådet, på grundval av en rapport som kommissionen ska lägga fram under våren 2013, att granska genomförandet av reformer inom ramen för högnivådialogen om anslutning, liksom de åtgärder som vidtagits för att under FN:s överinseende främja goda grannförbindelser och nå en förhandlingslösning om namnfrågan som båda parter kan godta. Från detta perspektiv kommer rådet att utvärdera rapporten under nästa ordförandeskap. Om utvärderingen är positiv kommer Europeiska rådet att uppmana kommissionen att 1) utan dröjsmål lägga fram ett förslag till ram för förhandlingar med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från december 2006 och vedertagen praxis, 2) genomföra processen för en analytisk granskning av EU:s regelverk, och då inleda med kapitlen om domstolsväsende och grundläggande rättigheter och om rättvisa, frihet och säkerhet. Rådet noterar att kommissionen har för avsikt att utföra allt förberedande arbete i detta hänseende /12 ee/(ogr.)/mg,ss 19

20 Serbien 43. Rådet delar kommissionens bedömning att Serbien fortsätter att göra framsteg när det gäller att uppfylla de politiska kriterierna och villkoren i stabiliserings- och associeringsprocessen. Rådet välkomnar den senaste tidens dynamiska utveckling i fråga om rättsliga reformer och antagandet av ändringar av lagen om centralbanken. Rådet noterar att Serbien håller på att utveckla en ny strategi för rättsliga reformer samt att anta en ny strategi och handlingsplan för att motarbeta korruption. Rådet erinrar om alla tidigare slutsatser från rådet och uppmanar Serbien att blåsa nytt liv i, vidareutveckla och genomföra reformagendan, särskilt på områdena rättsstatsprincipen, viktiga institutioners oberoende samt ytterligare förbättring av företagsklimatet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utsatta gruppers särskilt romernas rättigheter och integrering, och åt det faktiska genomförandet av lagstiftning om skydd av minoriteter, icke-diskriminerande behandling av nationella minoriteter i hela Serbien samt arbete mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Serbien bör också fortsätta att delta konstruktivt i regionalt samarbete och stärka förbindelserna med grannländerna. 44. I linje med rådets slutsatser av den 5 december 2011, som godkändes av Europeiska rådet den 9 december 2011, om villkoren för att inleda anslutningsförhandlingar med Serbien, erinrar rådet om att kommissionen uppmanas att lägga fram en rapport så snart den har gjort bedömningen att Serbien uppnått den nödvändiga graden av överensstämmelse med medlemskapskriterierna, i synnerhet med nyckelprioriteringen att vidta åtgärder för tydlig och hållbar förbättring av förbindelserna med Kosovo, i enlighet med stabiliserings- och associeringsprocessen, särskilt genom att fullt ut respektera principerna för inkluderande regionalt samarbete, fullt ut respektera bestämmelserna i fördraget om energigemenskapen, finna lösningar i fråga om telekommunikation, fortsätta att med ärligt uppsåt genomföra alla de överenskommelser som nåtts och genom att aktivt samarbeta med Eulex, bland annat med den särskilda undersökningsgruppen. Rådet fäster stor vikt vid att Eulex får utföra sitt förnyade uppdrag ohindrat /12 ee/(ogr.)/mg,ss 20

21 45. Det behövs en tydlig och hållbar förbättring av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo, så att båda kan fortsätta på sin respektive europeiska väg samtidigt som man undviker att parterna kan hindra varandra i dessa ansträngningar. Denna process bör härvid steg för steg resultera i en normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo med målet att båda fullt ut ska kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. I enlighet med Serbiens internationella åtaganden uppmanar rådet enträget till ytterligare framsteg på denna punkt, inbegripet oåterkalleliga framsteg mot att i norra Kosovo skapa strukturer som tillgodoser lokalbefolkningens behov i fråga om säkerhet och rättvisa på ett öppet och samarbetspräglat sätt och på ett sätt som säkerställer en enda välfungerande institutionell och administrativ struktur inom Kosovo. Härvidlag bör Serbien i enlighet med rådets slutsatser av den 5 december 2011 samarbeta aktivt med Eulex, särskilt i syfte att se till att Eulex fullt ut kan genomföra sitt uppdrag i norra delen, bland annat genom samarbete med polisen i Kosovo och genom att tillhandahålla aktivt stöd för att domstolen i Mitrovica ska kunna fungera fullt ut. Rådet uppmanar Serbien att fortsätta att i positiv anda genomföra alla de överenskommelser som hittills nåtts inom ramen för dialogen och att konstruktivt engagera sig i samtliga frågor. Stegen mot normalisering av förbindelserna mellan Belgrad och Pristina kommer också att behandlas inom ramen för de framtida anslutningsförhandlingarna med Serbien, för att skapa en övergripande strategi vad gäller Serbiens integrering i EU /12 ee/(ogr.)/mg,ss 21

22 46. Rådet lovordar premiärminister Ivica Dačić och premiärminister Hashim Thaçi för deras deltagande i den EU-stödda dialogen mellan Belgrad och Pristina. Rådet välkomnar de första resultaten och stöder helhjärtat den höga representantens personliga engagemang i denna process. Rådet ser positivt på framstegen i genomförandet av den integrerade gränsförvaltningen, nämligen avslutandet av förberedelserna inför inrättandet av de samlokaliserade tillfälliga gränsövergångsställena på två av de utsedda platserna och ser fram emot att få se ytterligare två tillfälliga gränsövergångsställen tas i drift före årsslutet. Vidare välkomnar rådet beslutet att utse kontaktpersoner som ska vara placerade vid kontor som ska ställas till förfogande av EU:s delegation i Belgrad och EU:s kontor i Pristina som ska följa alla frågor kopplade till normaliseringen av förbindelserna och ta sig an alla löpande problem som uppstår. Rådet noterar vikten av överenskommelsen mellan de båda premiärministrarna om att arbeta tillsammans för att säkerställa ett öppet flöde av penningmedel till stöd för Kosovos serbiska befolkning och ser fram emot en snar överenskommelse om de närmare villkoren för detta. Rådet framför sin tillfredsställelse över beslutet av Kosovos myndigheter att förbättra skyddet av religions- och kulturarvet genom att skapa en särskild avdelning inom Kosovos polis som uteslutande kommer att ägna sig åt denna uppgift. Rådet förväntar sig att de båda parterna fortsätter och påskyndar sitt arbete med samtliga aspekter av förbindelserna sinsemellan. Med sikte på ett eventuellt beslut från Europeiska rådet om att inleda anslutningsförhandlingar med Serbien kommer rådet, på grundval av en rapport som kommissionen och den höga representanten, tillika kommissionens vice ordförande, ska lägga fram under våren 2013, att granska framstegen när det gäller nämnda frågor. Kommissionen kommer att utvärdera rapporten under nästa ordförandeskap. Om utvärderingen är positiv kommer Europeiska rådet att uppmana kommissionen att 1) utan dröjsmål lägga fram ett förslag till ram för förhandlingar med Serbien, i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från december 2006 och vedertagen praxis, 2) genomföra processen för en analytisk granskning av EU:s regelverk, och då inleda med kapitlen om domstolsväsende och grundläggande rättigheter och om rättvisa, frihet och säkerhet. Rådet noterar att kommissionen har för avsikt att utföra allt förberedande arbete i detta hänseende /12 ee/(ogr.)/mg,ss 22

23 Albanien 47. Rådet välkomnar de framsteg som Albanien gjort med att ta sig an de tolv centrala prioriteringar som anges i kommissionen yttrande från Rådet noterar att en förbättrad dialog mellan regeringen och oppositionen efter avtalet i november 2011 har gjort det möjligt för Albanien att göra goda framsteg när det gäller att svara upp mot de politiska kriterierna för medlemskap i EU. Albanien har uppvisat resultat i fråga om en rad reformer i fråga om de tolv centrala prioriteringarna, framför allt när det gäller att ge sig i kast med parlamentets funktion, reform av valsystemet och utnämning av tjänstemän i nyckelpositioner. Rådet noterar kommissionens bedömning att Albanien har tillgodosett fyra centrala prioriteringar och är på god väg mot att tillgodose ytterligare två. Rådet välkomnar Albaniens fortsatt konstruktiva roll inom regionen och uppmanar Albanien att undvika uttalanden som är till förfång för goda grannförbindelser. Rådet understryker att man som det fastställs i kommissionens rapport ytterligare behöver intensifiera ansträngningarna, särskilt när det gäller reformering av domstolsväsendet i syfte att förstärka dess oberoende, effektivitet och ansvarighet samt när det gäller kampen mot korruption och organiserad brottslighet, skydd för alla minoriteter och genomförandet av reformer. Ett lyckat genomförande av parlamentsvalet under 2013 kommer att bli ett avgörande test på att landets demokratiska institutioner fungerar väl. En bärkraftig politisk dialog och fortsatta ansträngningar inom alla de områden som berörs av de centrala prioriteringarna förblir av central betydelse för att genomföra de reformer som krävs för Albaniens framtid inom EU. 48. Rådet noterar kommissionens rekommendation om att bevilja Albanien status som kandidatland, under förutsättning att landet slutför viktiga åtgärder för att reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen och se över parlamentets arbetsordning. I syfte att besluta huruvida kandidatstatus ska beviljas uppmanar rådet kommissionen att rapportera till rådet så snart nödvändiga framsteg har gjorts och att även beakta de ytterligare åtgärder som Albanien vidtagit för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet, bl.a. genom förebyggande utredningar och lagföring i sådana fall /12 ee/(ogr.)/mg,ss 23

24 49. I enlighet med sina slutsatser av den 5 december 2011 noterar rådet att inledande av anslutningsförhandlingar kommer att övervägas i överensstämmelse med vedertagen praxis, så snart kommissionen har gjort bedömningen att Albanien har uppnått den nödvändiga graden av överensstämmelse med medlemskapskriterierna och i synnerhet har uppfyllt de tolv centrala prioriteringar som anges i kommissionens yttrande från För att inleda anslutningsförhandlingar med EU kommer det av Albanien att krävas att landet fortgående genomför reformer och tillgodoser samtliga centrala prioriteringar. Som det anges i kommissionens rekommendation begär rådet att särskild uppmärksamhet ska riktas mot att genomföra val i överensstämmelse med europeiska och internationella normer, stärka de rättsliga institutionernas oberoende, effektivitet och ansvarighet, göra målmedvetna ansträngningar i kampen mot korruption och organiserad brottslighet, inklusive förebyggande utredningar och lagföring, med sikte på solida resultat samt mot effektiva åtgärder för att förstärka skyddet för de mänskliga rättigheterna och mot åtgärder mot diskriminering, bland annat när det gäller minoriteter, och likabehandling av dessa samt tillämpning av äganderätten. Bosnien och Hercegovina 50. Rådet upprepar sitt entydiga stöd till EU-perspektivet för Bosnien och Hercegovina som ett suveränt och enat land som åtnjuter full territoriell integritet. I detta avseende bekräftade rådet sina slutsatser från mars 2011 samt rådets därpå följande slutsatser och den strategi som angavs i dessa. 51. Rådet noterar att det i början av 2012 gjordes vissa framsteg med att inrätta en regering på federal nivå. Rådet välkomnar antagandet av två viktiga EU-relaterade lagar lagen om statligt stöd samt lagen om folkräkning. Rådet beklagar dock att denna arbetstakt inte har bibehållits och uttrycker sin besvikelse över att framstegen med EU-agendan har gått i stå samt över att användandet av splittrande retorik har fortsatt /12 ee/(ogr.)/mg,ss 24

25 52. Rådet välkomnar inledandet av Europeiska kommissionens dialog på hög nivå om anslutningsprocessen med de politiska företrädarena för Bosnien och Hercegovina den 27 juni Rådet beklagar att tidsfristerna i färdplanen från juni månad inte har hållits. Rådet framför alltjämt oro i fråga om bristen på genomförande av politiska avtal. 53. Rådet upprepar att Bosnien och Hercegovina i första hand behöver anpassa konstitutionen till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (domen i målet Sejdić- Finci). En trovärdig ansträngning i detta avseende är alltjämt nödvändig för att stabiliseringsoch associeringsavtalet ska kunna träda i kraft. 54. En fullbordad verkställighet av domen i målet Sejdić-Finci och tillfredsställande framsteg när det gäller att uppfylla landets skyldigheter enligt interimsavtalet/stabiliserings- och associeringsavtalet skulle utgöra ett bärande inslag i en trovärdig ansökan om medlemskap i EU. Rådet betonar även att det fortfarande är ytterst viktigt att inrätta en effektiv samordningsmekanism för förbindelser med EU, och även för effektiv användning av EU:s föranslutningsstöd, samt att säkerställa finanspolitisk hållbarhet. Man måste se till att lagen om statligt stöd och lagen om folkräkning faktiskt tillämpas. 55. Rådet framhåller åter sitt stöd för den strukturerade dialogen om rättsväsendet inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen och uppmanar alla relevanta myndigheter i Bosnien och Hercegovina att konstruktivt engagera sig i denna process i syfte att garantera befästandet av ett oberoende, ansvarigt, trovärdigt, opartiskt och effektivt rättsväsende till gagn för alla landets medborgare /12 ee/(ogr.)/mg,ss 25

26 56. Rådet uppmanar de behöriga myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att utan dröjsmål vidta de åtgärder som krävs inför Kroatiens anslutning till EU. Framför allt uppmanas myndigheterna att påskynda anpassningen av lagstiftningen i fråga om livsmedelsäkerhet och veterinärsektorn samt att uppgradera de berörda förvaltningsstrukturerna i överensstämmelse med Europeiska kommissionens rekommendationer så att landet kan fortsätta att exportera jordbruksprodukter till Kroatien när detta land blir medlem av EU. 57. Rådet uppmanar de politiska ledarna i Bosnien och Hercegovina att intensifiera sina ansträngningar för att infria de åtaganden de gjort och uppnå resultat för landets medborgare. I detta sammanhang har bildandet av stabila regeringar på alla nivåer hög prioritet, vilket kommer att stå i fokus på EU:s agenda. EU kommer fortsatt att förstärka sitt stöd till integreringsprocessen i Bosnien och Hercegovina. I detta sammanhang framhåller rådet åter sitt fulla stöd för en förstärkt EU-närvaro på fältet, bland annat genom en bemanning på fältet och förstärkning av rättsstaten. 58. När det gäller EU:s övergripande strategi för Bosnien och Hercegovina ser rådet fram emot fortsatt diskussion med det internationella samfundet inom lämpligt forum om en omstrukturering av den internationella närvaron, bland annat en minskning av denna och möjligheten att flytta den höga representantens kansli. I detta avseende noterar rådet de diskussioner som pågår om överlappande uppgifter mellan den höga representantens kansli och EU. Rådet uppmanar Bosnien och Hercegovina att uppnå de mål och uppfylla de villkor som kvarstår, vilket är ett krav för att den höga representantens kansli ska kunna stängas /12 ee/(ogr.)/mg,ss 26

27 Kosovo 59. Rådet noterar genomförbarhetsstudien inför ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Kosovo utan att föregripa medlemsstaternas ståndpunkter om status. Rådet noterar att kommissionen kommer att föreslå förhandlingsdirektiv för ett stabiliserings- och associeringsavtal så snart Kosovo uppfyller de kortfristiga prioriteringar som gäller rättsstatsprincipen, offentlig förvaltning, skydd av minoriteter och handel och som fastställs i genomförbarhetsstudien. Rådet uppmanar Kosovo att göra ytterligare framsteg med dessa och på en rad andra viktiga områden, bland annat samarbetet med Eulex och arbetet inom Eulex särskilda undersökningsgrupp, för att uppfylla sina förpliktelser. I detta avseende spelar den strukturerade dialogen om rättsstatsprincipen, dialogen om viseringsliberalisering samt stabiliserings- och associeringsdialogen en viktig roll för att vägleda Kosovos reforminsatser på dessa prioriterade områden. Rådet uppmanar särskilt Kosovo att påskynda reformtakten. Det krävs stora insatser, i synnerhet för att stärka reformen av den offentliga förvaltningen och befästa rättsstatsprincipen, särskilt genom att tillhandahålla belägg på bekämpning av organiserad brottslighet och korruption, reformen av rättsväsendet och yttrandefriheten. 60. Rådet understryker vikten för Kosovo av att stärka det nära samarbetet med Eulex och av att respektera uppdragets förnyade mandat. 61. I linje med relevanta rådsresolutioner erinrar rådet om att Europeiska unionen är beredd att stödja Kosovos ekonomiska och politiska utveckling med ett tydligt europeiskt perspektiv, i enlighet med det europeiska perspektivet för denna region. Rådet understryker att det måste vidtas konkreta åtgärder i detta syfte. Rådet välkomnar kommissionens pågående insatser för att förhandla fram ett ramavtal med Kosovo om landets deltagande i unionens program och dess avsikt att återkomma till rådet under första halvåret nästa år, utan att detta påverkar medlemsstaternas ståndpunkter om status. Rådet noterar Kosovos medlemskap i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och möjligheten för Europeiska investeringsbanken att stärka sin roll i Kosovo /12 ee/(ogr.)/mg,ss 27