Minnesanteckningar Bilaga Bibliotekspresentationer i urval. Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning

Transkript

1 Minnesanteckningar Bilaga Bibliotekspresentationer i urval Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning

2 Innehåll Kungliga biblioteket blad 3 Umeå universitetsbibliotek blad 23 Talboks- och punktskriftsbiblioteket blad 30 Södersjukhusets bibliotek blad 53 Västerås stadsbibliotek blad 67 ILS Umeå/Sveriges depåbibliotek blad 72 Biblioteken i Ljusdals kommun blad 82

3 Kungliga biblioteket Britt Sagnert

4 Kungliga biblioteket i Humlegården och på Karlavägen 3 avdelningar med ca 250 KB-anställda: - Biblioteksavd. - Administrationsavd. - Forskningsavd. 3 avdelningar med ca 100 KB-anställda: - Uppdrag Nationell samverkan med avd. för Samordning och utveckling resp. avd. för LIBRIS - Avd. för Audiovisuella medier

5 I avdelningarnas uppdrag ingår att Uppdrag Nationell samverkan 2 avdelningar ca 50 medarbetare bidra till att förbättra och effektivisera informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning arbeta aktivt med utvecklingsfrågor inom nationalbibliotekets verksamhetsområden, i samverkan med externa aktörer Från 1 januari 2011 har Kungliga biblioteket även ett nationellt uppdrag som innebär ett samordningsoch utvecklingsansvar för hela bibliotekssektorn Uppdraget innebär bl. a. att utöva nationell överblick, att främja samordning, att fördela bidrag och att samla in statistik Uppdrag Nationell samverkan består av två avdelningar: avd. för LIBRIS och avd. för Samordning och utveckling.

6 Två avdelningar: LIBRIS och Samordning och utveckling Avd. för LIBRIS - ansvarsområden: drift och utveckling av LIBRIS nationella bibliotekssystem: LIBRIS samkatalog, LIBRIS webbsök, LIBRIS fjärrlån, bibliotek.se, LIBRIS uppsök, Sondera, SwePub och Samsök. verksamheten bygger på samverkan mellan de deltagande biblioteken. ansvarar för att med LIBRIS som bas skapa förutsättningar för en nationell katalog där även folkbiblioteken ingår. ansvarar för bibliografisk samordning och utveckling, bl.a. övergången till Dewey.

7 Två avdelningar: LIBRIS och Samordning och utveckling Avd. för Samordning och utveckling - ansvarsområden: genomför utredningar och utvärderingar inom biblioteksområdet samlar och bearbetar Sveriges officiella biblioteksstatistik (folk- och forskningsbibliotek, sjukhusbibliotek, skolbibliotek) samordnar delar av den svenska vidareutbildningen för bibliotekarier, i samverkan med ett antal olika aktörer och arrangerar även egna kurser sluter centrala licensavtal för tillgång till elektroniska informationsresurser. Svenska universitets- och högskolebibliotek samt bibliotek vid ickeakademiska offentliga forskningsinstitutioner kan ansluta sig. KB stödjer programmet OpenAccess.se som främjar fri tillgänglighet på Internet för de arbeten som produceras av forskare, lärare och studenter. stödjer bibliotekens fjärrlånesamverkan

8 Kungl. bibliotekets nya inflytandestruktur Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur Expertgruppen för informationsförsörjning c och resursdelning Styrgruppen för Bibsamkonsortiet nationell Nationella referensgruppen Styrgruppen för OpenAccess.se Expertgruppen för digitalisering Expertgruppen för metadata Expertgruppen för utbildning och lärande Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning

9 Vad är en expertgrupp? En expertgrupp arbetar med sakfrågor. Dess uppgift är att fånga upp och initiera utvecklingsfrågor inom sitt ämnesområde. Medlemmarna i en expertgrupp är inte bara representanter för KB:s samarbetspartners utan har även praktisk och teoretisk kunskap inom området. Både styr- och expertgrupperna ska lyfta och föra vidare strategiska frågor till Nationella referensgruppen. De kan också få uppdrag av Nationella referensgruppen och KB. Grupperna kan tillsätta egna arbetsgrupper och ge förslag till idégrupper. Grupperna tar fram en aktivitetsplan och kommunikationsplan för sitt arbete. En årlig uppgift är att föreslå inriktningen på KB:s öppna projektutlysningar inom sitt ämnesområde och rekommendera vilka projektansökningar som ska bifallas. Se vidare Handbok för inflytandestrukturen

10 Uppgifter: Utbildnings- och fjärrlånefrågor Samordning av delar av vidareutbildningen för bibliotekarier tillsammans med externa aktörer, kurser i LIBRIS-katalogisering, seminarier m.m. Nationell fjärrlånesamverkan LIBRIS fjärrlånesystem Riktlinjer för fjärrlånesamarbetet mellan svenska bibliotek Fjärrlånekompensation till statliga forskningsbibliotek

11 LIBRIS nationella fjärrlånesystem några milstolpar 1972 försöksverksamhetem med LIBRIS (LIBRary Information System) inleds Linköpings högskolas bibliotek, Tekniska högskolans bibliotek och Kungliga biblioteket deltar 1988 start för LIBRIS fjärrlån - MEMO ca 20 forskningsbibliotek använder systemet 1995 LIBRIS fjärrlån introduceras för lånecentraler och länsbibliotek 1997 start för LIBRIS beställningsrutin i webbmiljö blir snabbt populär på mindre/medelstora bibliotek 2001 Ny statistikdatabas för fjärrlån 2005 Tjänsten LIBRIS låntagarbeställningar introduceras 2008 Senaste versionen av LIBRIS fjärrlån driftsätts

12 LIBRIS nationella fjärrlånesystem Sedan 2008 ett nytt fjärrlånesystem i webbmiljö (ASP.NET 2.0 med C# som programmeringsspråk) basfunktionerna är desamma som i tidigare versioner av systemet flera nya funktioner har tillkommit i syfte att förenkla fjärrlånehanteringen och göra den effektivare bättre arbetsflöde, enklare administration av fjärrlån på biblioteken programjusteringar och nyutveckling underlättas

13 LIBRIS fjärrlån under 1990-talet: LI10 - sökformulär LIBRIS fjärrlån i stordatormiljö LI10 - sökformulär med fyra ingångar kort bibliografisk information sigel och lokalsignum för de 7 första biblioteken Växla till LF10 för beställning

14 LIBRIS fjärrlån under 1990-talet: LF10 - Beställning av publ. belagd i LIBRIS Visa villkor för bibl. Sha Välj bibliotek: Plustecken = beställning via LIBRIS Ange remisskedja: (radnr eller bibl.)

15 LIBRIS fjärrlån under 1990-talet: LB90 - Fråga på biblioteksuppgifter Material/ låneregler för fjärrutlåning, lånetider Adress, telefon, kontaktperson PF1/PF2= Bläddra PF5=Hjälp

16 Omslagsbild Bibliotekens lokala kataloger Boken utlånad?

17 Beställningsformulär för bibliotek Karl Persson Mde Ju Lånestatus visar att boken står på hyllan på Mälardalens högskolebibliotek i Eskilstuna

18 Beställningsformulär för låntagare Vill du beställa ett boklån? Välj annars Kopia. Skicka beställning! - låntagaren får en mer aktiv roll i beställningsprocessen och söker själv fram den titel som ska beställas - beställningen går direkt in i LIBRIS fjärrlån och handläggningstiden blir kortare

19 LIBRIS fjärrlånerutin LIBRIS fjärrlån administrationsgränssnittet

20 LIBRIS fjärrlån beställande bibliotek inom Sverige ca svenska bibliotek beställer fjärrlån via LIBRIS (2012) Bibliotekstyp Antal biblioteksenheter (sigler) Nationalbibliotek 1 Bibl. vid universitet och högskolor 207 Folkbibliotek 474 Specialbibliotek 202 Bibliotek vid företag 119 Sjukhusbibliotek 88 Bibl. vid arkiv och museer 58 Skolbibliotek 278 Dessutom: ca 400 beställande bibliotek i främst Danmark, Finland och Norge

21 Vilka svenska bibliotek skickar beställningar via LIBRIS fjärrlån 2011 resp. 2002? Folkbibliotek (52 %) (28 %) Universitets- och högskolebibl (28 %) (47 %) Vilka svenska bibliotek effektuerar beställningar via LIBRIS fjärrlån 2011 resp. 2002? Universitets- och högskolebibl (76 %) (74 %) Folkbibliotek (17 %) (15 %)

22 Viktiga områden för vår grupp En nationell katalog utvecklas ett LIBRIS för alla olika bibliotekstyper, olika medietyper användarperspektivet lika tillgång för alla oavsett förutsättningar Fjärrlån fjärrlånepersonalens perspektiv fjärrlånesamarbete på nationell nivå arbetsflöden, arbetsprocesser dokumentleveranser, transporter

23

24 Gunni Öberg Erfarenheter från folk- och universitetsbibliotek Projekterfarenheter slutet av 90-tal/och början av 00-tal Depåutredningen En depå att ösa ur. Statens kulturråd, 2002 Avdelningschef för Kundservice/ Bitr. överbibliotekarie vid UmUB

25 Umeå universitet studenter varav distansstudenter 150 program 2000 kurser

26 Umeå universitetsbibliotek Norrlands största bibliotek Pliktleveransbibliotek UmUB har 110 anställda

27 Kundservice Idag är vi 24 personer på avdelningen Ansvarar för Publik miljö: studiemiljöer, grupprum, läsesalar, tillgänglighetsfrågor, skyltning Lokal låneverksamhet: ansvar för lånerutiner, automater, passtjänstgörande personal och biblioteksstudenter Fjärrlån: in och ut Utveckling och samordning av UmUB:s biblioteksundervisning

28 Fjärrlånestatistik 2011 Fjärr Ut till andra bibliotek utlån Inlån till forskare och studenter inlån

29 Framtidsområden Effektivisering/kvalitetssäkring av arbetsflöden kring fjärrlånerutiner SAGA-handdatorer Distansstudenters medieförsörjning E-böcker, kurslitteratur E-artikelbeställningar-ökar, nya arbetssätt, juridiska problem, Doklev/SAGA Digitalisering- EoD, e-books on Demand, robotdigitalisering

30 Talboks- och punktskriftsbiblioteket Anna Gustafsson Chen

31 Biblioteksservice till personer med läsnedsättning

32 Talboks- och punktskriftsbiblioteket statlig myndighet som sedan 1980 producerar anpassade medier för personer med läsnedsättning forskar för att utveckla förbättrade hjälpmedel deltar i internationellt samarbete

33 Personer med läsnedsättning 6% av befolkningen har någon form av läsnedsättning

34 Personer med läsnedsättning Demografi: synnedsättning och dyslexi

35 Tillgängliga medier Talböcker Punktskriftsböcker Taktila bilderböcker Taltidningar Teckenspråkig litteratur

36 Hur mycket produceras varje år? 3000 talböcker (totalt drygt ) 400 punktskriftsböcker 3 taktila bilderböcker

37 Den svenska talboksmodellen TPB (Producent) SKOLBIBLIOTEKEN FOLKBIBLIOTEKEN HÖGSKOLEBIBLIOTEKEN LÅNTAGARNA

38 Hur lånar man? Talböcker kan lånas ut på cd-skiva, minneskort, usbminne och läsas i dator eller i mobilen E-text lånas via biblioteket, på cd-skiva Punktskrift lånas direkt från TPB som envägslån Taktila böcker lånas direkt från TPB Teckenspråkig litteratur laddas ner av biblioteket och lånas ut till låntagaren på dvd Taltidningar levereras till låntagarens spelare

39 Vad är Egen nedladdning? Låntagaren laddar ned talböcker själv istället för att låna på biblioteket Alla DASIY-böcker tillgängliga 24 timmar om dygnet Den som inte vill ladda ned kan fortfarande använda bibliotekets service

40 Talböcker i mobilen Talboksappen DAISY Reader Finns för iphone och Android-mobiler Hämtas gratis från AppStore eller Android Market

41 Med talboksappen kan du: Läsa strömmande (uppkopplad) eller off-line Söka i TPB:s katalog Sätta bokmärken i böcker Ändra hastigheten på uppläsningen

42 Utlån av talböcker till studenter

43 Studenter på högskolan

44 Andra aktörer Specialpedagogiska skolmyndigheten BTJ Centrum för Lättläst

45 Andra medier Ljudböcker E-böcker

46 Tänk på! Glöm inte att utforma bibliotekets egen information så att den är tillgänglig även för personer med läsnedsättning! Tillgängliga pdf-filer (som kan läsas upp med talsyntes i dator) Ljudfiler Filmer som visar hur olika tjänster utförs och hur biblioteket fungerar Tänk också på att skylta tydligt i biblioteket och att använda ett enkelt och klart språk samt ett typsnitt som inte är alltför litet.

47 Framtiden - vad händer nu?

48 Nationell kampanj Inleds hösten 2012 under Bok & Bibliotek Loggor, affischmaterial, broschyrer m.m. Syftet är att nå ut till talboksberättigade som ej känner till tjänsten Egen nedladdning

49 DOLLY DAISY OnLine LibrarY Låna talböcker via den lokala bibliotekskatalogen Stockholm och Jönköpings högskola deltar Ett bra sätt att knyta talbokslåntagarna till det lokala biblioteket!

50 Talboken kommer Talböcker levereras på samma sätt som taltidningar via internet direkt till talboksläsaren Tester påbörjas hösten 2012 i Uppsala och Norrköping Stor förbättring för dataovana äldre, mindre tid går till att bränna och distribuera skivor

51 TACK! Anna Gustafsson Chen, bibliotekskonsulent Följ oss via: Nyhetsbrev Facebook: facebook.com/tpb.se Bibliotek för alla

52 Södersjukhusets bibliotek Monica Moberg

53 Södersjukhusets bibliotek Monica Moberg

54 Södersjukhuset SÖS är specialiserat på de stora folksjukdomarna och har en av Nordens största akutmottagningar anställda Ca patienter läggs in, besöker akutmottagning, barn föds per år på SÖS

55 Södersjukhusets bibliotek Till för personal, patienter och närstående, samt studenter med klinisk placering på SÖS. medicinskt fackbibliotek hälsoinformation för patienter allmänt bibliotek med skönlitteratur, ljudböcker, filmer m.m. Biblioteket hör till verksamhetsområdet Sjukhusservice

56 SÖS bibliotek Personal: 6 (1 chefbibliotekarie, 4 bibliotekarier, 1 biblioteksassistent) Budget: ca 5,9 milj Avtal: Har avtal med och ger fackbiblioteksservice även till andra enheter inom sjukvården i Stockholm och ger dem fackbiblioteksservice: psykiatri, primärvård, habilitering och geriatrik

57 Medicinska biblioteket Den medicinska biblioteksdelen är den stora delen av biblioteket och arbetar med: Undervisning i grupp om databaser, e-tidskrifter, referenshantering Databassökningar/introduktioner i sökning för enskilda EndNote-support Prenumerationer av tidskrifter (egna och klinikernas) Kopiebeställningar och fjärrlån Har en avdelning som vänder sig till patienter som vill läsa och söka information om sjukdomar och behandlingsmetoder

58 Undervisning i att söka information i databaser, bevaka ämnesområden, referenshantering Biblioteket har öppna kurser som all SÖS-personal kan anmäla sig till deltar i olika kurser som SÖS kliniska forskarskola, utbildning för ST-läkare, anestesisjuksköterskor, kurser i handledning mm Besöker kliniker och informerar om nya resurser, e- tidskrifter inom resp ämnesområde, stående bevakningar mm

59 Allmänna biblioteksdelen Används av både patienter och personal och har aktuell skönlitteratur, ljudböcker, allmänna tidskrifter, musik och filmer mm För inneliggande patienter: Ring-så-kommer-vi! service, vi kommer upp till avdelningen och lånar ut bandspelare, ljudböcker, musik, dvd-spelare och filmer

60 Biblioteket på intranätet Bibliotekets nätsidor för användarna är på SÖS intranät På SÖS externa webb: finns kortfattad information om biblioteket

61 Sjukhusbiblioteken i Stockholm Vi samarbetar nära med de andra sjukhusbiblioteken i Stockholms läns landsting, har en gemensam bibliotekskatalog och köper e-tidskrifter och databaser gemensamt Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge Norrtälje sjukhus Södersjukhuset

62 Stockholms läns landstings e- bibliotek En portal för databaser, tidskrifter och e-böcker tillgängliga inom SLL Sjukhusbiblioteken driver e-biblioteket gemensamt

63 Biblioteket i mobilen Sök och beställ artiklar Mobila gränssnitt för PubMed, MDConsult, Best Practice m fl Sök, reservera och låna om böcker Anmäl dig till bibliotekens kurser Öppettider, kontakt, låneregler mm

64 Samarbete mellan sjukhusbibliotek på nationell nivå Inom EiRA som är ett konsortium för förhandling av e- resurser till landstingen. EiRA har regelbundna kontaktmöten för sjukhus-bibliotekarier och ordnar en konferens, EiRA-dagarna, varje år Genom Föreningen Sveriges Sjukhusbibliotekschefer

65 Monica Moberg Kort om mig: Chefbibliotekarie på SÖS bibliotek Har tidigare arbetat på Karolinska sjukhusets fackbibliotek och Södertälje stadsbibliotek Arbetar även med EiRA-frågor förhandlingar med förlag och statistik över användning

66 Västerås stadsbibliotek Eva Matsson

67 Västerås stadsbibliotek Västerås har ca invånare och är en växande stad. Stadsbiblioteket är ett av de större folkbiblioteken i mellansverige och s k värdbibliotek för Västmanlands län. Västerås stadsbibliotek har ca 60 medarbetare. Arbetet med marknadsföring, tillgänglighet och bemötande har hög prioritet. Bibliotekets webbplats får en allt större betydelse.

68 Västerås stadsbibliotek Västerås har en omfattande programverksamhet en av Sveriges bästa musikavdelningar och stiftsbiblioteket med äldre samlingar från medeltiden och framåt. En stor lokalsamling finns med allt tryckt material om Västmanland, som också finns i Libris. Mer om biblioteket:

69 Västerås stadsbibliotek Eva Matsson, bibliotekschef: Västerås stadsbibliotek är angelägna om att bli ett folkbibliotek i Libris. I samarbete med andra större BookIT-bibliotek (med Karlstad sb som försök) hoppas vi att angelägna frågor klargörs kring hur överföringen till Libris ska ske. Som bibliotekschef i Västerås ingår jag i ett nätverk av chefer från 9 större folkbibliotek i Mellansverige. De frågor som tas upp i expertgruppen kan jag också rapportera vidare och ta upp i det nätverket.

70 Västerås stadsbibliotek Eva Matsson, bibliotekschef: Angelägna fokusområden för expertgruppen Förutsättningslöst identifiera vad som i framtiden kan vara gemensamma resurser för svenska bibliotek. Kan de resurser som idag används på resp (kommun-)bibliotek för egna lösningar eller sådana som köps på den kommersiella marknaden användas gemensamt och smartare? Lyfta frågor kring hur de befintliga statliga medlen används; kompletterande medieförsörjning genom länsbiblioteken, lånecentraler och depåbibliotek, IB osv. Gemensamma resurser/lösningar för landets olika webbibliotek. Bibblan svarar och Webbit är exempel idag men fler typer av lösningar kan utvecklas. Hitta olika former av gemensam finansiering till större projekt. Ett konsortium för olika typer av e-resurser är angelägen. Detta för att gemensamt hitta prismodeller, påverka leverantörer och agera samlat.

71 Informations- och lånecentralen Umeå Sveriges depåbibliotek Madelein Enström

72 Informations- och lånecentralen Umeå Sveriges depåbibliotek Nationella uppdrag med Kungl. biblioteket som uppdragsgivare Statlig finansiering Organisatoriskt en självständig enhet inom Umeå stadsbibliotek under bibliotekschefen i Umeå med 5 helårsarbetare, idag 10 medarbetare KB/ME/

73 Några ord om Madelein Enström Verksam inom folkbibliotekssektorn sedan mitten av 1980-talet med erfarenheter från folkbibliotek, integrerade bibliotek, barn- och ungdomsbibliotek, bokbuss, flera års utlandserfarenhet (Finland, Zimbabwe) Idag enhetschef vid ILS Umeå och Sveriges depåbibliotek, erfarenhet av projekt som arbetsform regionalt ex medieförsörjningsprojekt i norr BIN, nationellt ILS, ansvarar för våra utbildningar i medieplanering

74 Ett gemensamt fjärrlånemagasin öppet för alla bibliotek att låna ifrån 1992 första folkbibliotek med bestånd i LIBRIS Sigel Umdp

75 Uppdrag Som en del av den nationella strukturen för kompl. medieförsörjning svara för ett långsiktigt bevarande och tillgängliggörande av den äldre litteraturen Katalogisera och registrera beståndet i LIBRIS Underlätta för biblioteken att fortlöpande gallra sina bestånd och vara ett stöd i medieplaneringsarbetet Erbjuda informations- och referenstjänst Komplettera Kungl. bibliotekets bevarandeansvar

76 Verksamhet Samlingarna utgörs av bibliotekens donerade material: monografier på svenska alla kategorier samt ett urval äldre periodika Bestånd idag volymer Utlån 2011: 12500, som fördelar sig på 70% facklitt., 30% skönlitt. 10% av utlånen går till forskningsbiblioteken Övrigt: referenstjänst, undervisning och fortbildning, rådgivning, marknadsföring

77 Informations- och lånecentraler i samverkan Nationella uppdrag med statlig finansiering: Malmö 1962, Umeå 1966, Stockholm 1968

78 Uppdrag Kompletterande medieförsörjning Utbildning och fortbildning Kvalificerad referenstjänst Digitala/virtuella tjänster Omvärldsbevakning Nationell samordning och administration

79 Nya uppdrag 2013 Namnbyte till Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå. KB:s partner och nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek för utveckling av LIBRIS som nationell katalog, kompletterande medieförsörjning, samlingar och digitaliseringsfrågor. (citat ur beslut KB ) Exempel: spetstjänster kring fjärrlån, metodutveckling regional medieförsörjning, stöd och rådgivning, kompetensutveckling

80 Gemensam plattform och utgångspunkt i en samsyn på biblioteksanvändaren Nära relationer med Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur, Expertgrupperna för digitalisering och för utbildning och lärande Förslag fokusområden Det livslånga lärandet och den studerandes behov av biblioteksservice Digital/elektronisk leverans och juridiken E-resurser och tillgänglighet för demokrati och jämlikhet

81 Biblioteken i Ljusdals kommun Lotta Trosell Svender

82 Ca invånare i Gävleborgs län

83 Yta 5662,9 km 2 Invånare: ( ) 272 Ca

84 Bibliotekslagen 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 /Upphör att gälla U: / Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 5 /Träder i kraft I: / I 2 kap. 36 skollagen (2010:800) finns bestämmelser om skolbibliotek. Lag (2010:860). 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.

85 Främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar, funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter Kommuner skall anta planer för biblioteksverksamhet

86 Ljusdals Bibliotek

87 Järvsö Bibliotek

88 Färila Bibliotek

89 Los Bibliotek

90 Ramsjö Bibliotek

91 Bokbussen Närmagasin/kontor i Förvaltningshuset och garage i kläppa

92 Stenhamreskolans Bibliotek

93 Gärdeåsskolans Bibliotek

94 Slottegymnasiets Bibliotek

95

96 HelGe-samarbetet Gemensamt biblioteksdatasystem/webbkatalog Gemensamt lånekort Ett bibliotek med ett gemensamt mediebestånd Samordnade låneregler Beställ media oavsett vid vilket bibliotek det finns Låna och återlämna vid valfritt bibliotek Gävle kommer med v Gemensam upphandling av litteratur/medier m.m. Utveckling av gemensamma E-tjänster

97 HelGe-bibliotekens gemensamma organisation TEKNIK OCH DRIFT Söderhamn Nära AB Kommunernas IT-avdelningar STYRGRUPP bibliotekschefer UPPHANDLING OCH AVTAL Region Gävleborg GEMENSAM WEBB Arbetsgrupp SYSTEMANSVARIGA Arbetsgrupp MEDIEGRUPP Arbetsgrupp

98 Personal Anna Mårtens Björk 100% Barn- och skolbibliotekarie Ljusdals bibliotek Cecilia Sundström 100% Bibliotekarie Stanhamreskolan, Ljusdals bibliotek Karin Jönsson 100% Bibliotekarie Ljusdals bibliotek Lena Strömberg 100% Bibliotekarie Ljusdals bibliotek Peter Hirseland 100% Bibliotekarie Slottegymnasiets bibliotek, Ljusdals bibliotek Marianne Gunnarsson 75% Bibliotekarie Färila Bibliotek Ylva Norell 100% Bibliotekarie Järvsö Bibliotek, Ljusdals bibliotek Vakant 75% Ljusdals bibliotek Annetthe Johansson 100% Biblioteksassistent Ljusdals bibliotek Annika Lögdahl 50% Biblioteksassistent Ljusdals bibliotek Camilla Nyberg 100% Biblioteksassistent Ljusdals bibliotek Ingrid Borrsjö 100% Biblioteksassistent Ljusdals bibliotek Lisa Skyttner-Ash 100% Biblioteksassistent Ljusdals bibliotek, Slottegymnasiets bibliotek Lena Färlin Karlsén 60% Biblioteksassistent Färila Bibliotek Kristina Andersson- Öije 50% Biblioteksassistent Järvsö Bibliotek Eli Hynne 75% Biblioteksassistent, filialföreståndare Los Bibliotek Carin Björklund 50% Biblioteksassistent Ramsjö Bibliotek Bengt Strömberg 100% Bokbusschaufför, Biblioteksassistent Bokbuss, Ljusdals bibliotek Carina Bäcklin 100% Biblioteksassistent Bokbuss, Ljusdals bibliotek Lotta Trosell Svender 100% Bibliotekschef Ljusdals bibliotek TOTALT 17,35 tjänster Fördelat på 9 enheter 20 personer

99 Reception Förvaltningshuset Receptionist 50% (Pia) Receptionist 50% (Annika L) Huvudbibliotek Ljusdal Lotta Karin, Lena, Anna Anna, Camilla, Annetthe, Ingrid, Lisa Annika Gärdeåsskolan Ljusdal Skolbibliotek Assistent 25% (Annetthe Vik. Carin) Slottegymnasiet Ljusdal Skolbibliotek Bibliotekarie 50% (Peter) Assistent 20% (Lisa) Stenhamreskolan Ljusdal Skolbibliotek Bibliotekarie 75% (Cia, vik Karin) Järvsö folk/skolbibliotek Bibliotekarie 60% (Ylva) Assistent 50% (Kristina) Färila folk/skolbibliotek Bibliotekarie 75% (Marianne) Assistent 60% (Lena) Los folk/skolbibliotek Filialföreståndare 75% (Eli) Ramsjö folk/skolbibliotek Assistent 50% (Carin) Bokbuss folk/skolbibliotek Bokbusschaufför 100% (Bengt) Assistent 100% (Carina)

100 Varje Bibliotek kräver Drift/bemanning/underhåll Välutvecklad IT-miljö Schemaläggning Ergonomi/Arbetsmiljö Bemötande/Service/information Läsfrämjande verksamhet Utveckling

101 2 Bibliotekslagen: Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek.

102 Läsfrämjande verksamhet Läsglädje för livet. Alla nyfödda/nyadopterade i kommunen bjuds in till sitt biblioteket får "Barnens första bok". Bokpåsar på förskolorna finns bokpåsar att enkelt låna hem Unga sidan ca unika ip-träffar under 2011, Spökhistorier populära Barnteaterföreställningar Samarbete med BVC. Vid treårskontrollen på BVC tittar man bl.a. på barnets språkliga utveckling. Vid detta tillfälle uppmuntrar BVCsköterskorna till läsning och biblioteksbesök genom att dela ut Petter och hans 4 getter. Sagostunder arrangeras regelbundet Språkpiller. Logopederna i länet kan ordinera språkpillerrecept att hämta ut på biblioteket Alla sexårsgrupper/förskoleklasser bjuds in till visning och sagoläsning på biblioteket. Bokpresentationer och bokprat ute i klasserna är en ständigt pågående verksamhet. Äppelhyllor. I sådana hyllor finns material för barn med olika funktionshinder, det kan vara lättlästa böcker, taktila böcker och talböcker för blinda barn, video på teckenspråk för döva barn och material på bliss Daisy/Talböcker Egen nedladdning, visa möjligheter Sommarboken. En lästävling kallad Sommarboken under sommarlovet. Integration, språkstimulans böcker på andra språktvillingböcker, lättläst, bok & CD. Vi köper böcker på andra språk inom HelGe-samarbetet och har nu flytande bestånd Författarbesök

103 3 Bibliotekslagen: På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat.

104 Inköpshantering, Bestånd Vad ska köpas? förslag från enheter, beslut på bokmöte Beställning, godmottagning, utrustas, registreras, ut till rätt bibliotek, upp i hyllan, cirkuleras, gallras, magasineras el. slängas/säljas Lånas från annat bibliotek, HelGe? Nationellt? Internationellt? Beställning, paketering, posthantering, uppackning, iordningställa för utlån

105 Cirkulation av medier Varje media ska lånas ut (ev.transporteras till annat bibliotek först) - återlämnas (om inte påminnelse /kravhantering) - tillbaka till rätt bibliotek - upp på rätt plats i hyllan

106 Språkutveckling Stimulera läslust Bokprat Att hitta rätt bok Skolbibliotek Informationssökning Att hitta i ett bibliotek Att söka information i både böcker, via databaser och andra elektroniska källor och lära sig källkritik 5 /Upphör att gälla U: / Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 5 /Träder i kraft I: / I 2 kap. 36 skollagen (2010:800) finns bestämmelser om skolbibliotek. Lag (2010:860). Lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

107 BUDGET BIBLIOTEK 2011 Total Intäkter -90,0 Kostnader ,6 Summa , FOLKBIBLIOTEK 9 532, BIBLIOTEKETS ADB 368, SKOLBIBLIOTEK 211, BOKBUSSVERKSAMHET 247, PROGRAM BARN O UNGDOM 30, KAPITALKOSTNADER 56,2

108 UTMANINGAR BIBLIOTEK RFID Från etikett till RFID-tagg/chip. Ny utrustning krävs på alla bibliotek för att kunna cirkulera böcker/medier ALLT MER DIGITALISERAT Samhällsservice, information, E-böcker, Forskning, Artiklar Kräver förändrad verksamhet, förändrad utrustning/inredning, teknisk infrastruktur Digital klyfta att överbrygga... SKOLBIBLIOTEK Ändrad ansvarsfördelning? Idag muntligt avtal. Biblioteksenheten ansvarar för medier och personal. Utbildningsförvaltningen ansvarar för lokaler och inventarier fungerar inte JÄRVSÖ BIBLIOTEK dålig placering för allmänheten, för litet ÖPPETTIDER Söndagsöppet Ljusdal? Sommaröppet i Ramsjö? Mer öppet i Los på sommaren? BOKBUSS Ny buss, bättre garage och närmagasin?(om ca 4 år) KOMPETENS Plattform och tid för fortlöpande kompetensutveckling måste skapas