1 Inledning Namngivning i äldre anläggningar... 3

Transkript

1 BANSTANDARD I GÖTEBORG Kapitel K 3.7 Signal- och signalsäkerhetsanläggningar (24) Avsnitt Datum Senaste ändring K Namngivning Upprättad av Håkan Karlén Fastställd av Susanne Hultgren Innehåll 1 Inledning Namngivning i äldre anläggningar Allmänt Suffix Anläggningar Slottsskogsvallen/Marklandsgatan Kålltorp/Torp Gamlestadstorget Änggården Signaler Placering Namngivning Numreringsprincip utan förgrening Numreringsprincip vid enkel förgrening Numreringsprinciper vid parallella sammanlöpande spår Numreringsprinciper vid plats där vagnar vänder Numreringsprinciper i stora anläggningar Märkning av signal Signal som utgör börjanpunkt för låst rörelseväg Signal som utgör börjanpunkt för rörelseväg utan låsning Objekt för hinderfrihetskontroll och fordonsdetektering Spårledningar Huvudprincip för numrering Isolerskarvars benämning Teknikval, för rätt anläggning Komponentbenämning Kablar och kanalisation Detektorslingor (DS, DV) Komponentbenämning RFID-taggar Materiel i banan Punktformad anmälan Anmälningszon Materiel i apparatutrymme Spårväxlar Komponentbenämning Vägskydd Typer av vägskydd Komponentbenämning Telefax Telefon vx

2 K Namngivning (24) 8 Tavlor Fasta objekt Kopplingsskåp, KS Kabelbrunnar Kablar och kanalisation Flera kablar till samma objekt Kabelnamngivning med suffix Kanalisation Elkraft Namngivning av nät Numrering av grupper i huvudcentraler Numrering av grupper i undercentraler Namngivning av huvudbrytare Tabellförteckning Tabell 1 Teknikområden... 4 Tabell 2 Suffix för vissa fasta objekt... 5 Tabell 3 Anläggningsnamn, signatur och växelgrupp på särskild banvall Tabell 4 Spårledningstyper och användning Tabell 5 Komponentbenämning spårledningar Tabell 6 Komponentbeskrivning för detektorslingor Tabell 7 Taggar i punktformad anmälan Tabell 8 Exempel punktformad anmälan Tabell 9 Taggar i zonformad anmälan Tabell 10 Taggar i zonformad anmälan Tabell 11 Relänamn påverkade av Soft-Prio Tabell 12 Komponentbenämning i spårväxlar Tabell 13 Typer av vägskydd Tabell 14 Komponentbenämningar vägskydd Tabell 15 Benämningar för signaltavlor Tabell 16 Exempel på fasta objekt Figurförteckning Figur 1 Exempel signalnumrering i anläggning A... 8 Figur 2 Exempel signalnumrering i anläggning B vid en förgrening... 9 Figur 4 Exempel med ny serie för sidospår i anläggning C... 9 Figur 3 Exempel på parallella spår i anläggning med fortsatt numrering i samma serie i anläggning C Figur 5 Exempel signalnumrering vid plats där vagn vänder, utan reglerläge mellan av- och påstigning i anläggning D Figur 6 Exempel spårledningsnumrering Figur 7 Exempel numrering av spårledningar vid korsande spår... 12

3 K Namngivning (24) 1 INLEDNING Dessa bestämmelser gäller för signal- och signalsäkerhetsanläggningar vid Trafikkontorets spårvägsanläggning i Göteborg och Mölndal. 1.1 Namngivning i äldre anläggningar I äldre anläggningar har andra system använts. Dessa är sådana att förväxlingsrisk inte föreligger mot detta dokument och de kan därför kvarstå som de är.

4 K Namngivning (24) 2 ALLMÄNT Alla objekt i en signalsäkerhetsanläggning namnges. Namn skall klart framgå av ritningar, skyltar m.m. Ett objekt namnges enligt: AA X N S Där: AA är anläggningsnamnet förkortat. På ritningar inom anläggningen kan AA normalt utgå om det inte behövs för läsbarheten. På skyltning e.t.c. skall anläggningstillhörigheten alltid framgå. Det gäller dock ej skyltar som sitter på signaler för information till föraren. De skall märkas enligt 3 X är teknikområde se Tabell 1. N Teknikspecifika beteckningar enligt detta dokument. S är ett suffix som kan användas för detaljer på ett objekt. X Teknikområde Kommentar E Elkraft Kabel F Fast utrustning Stolpar, skåp S Signal Kabel, signalutrustning såsom tavlor, amplar V Vägsignallering Kabel, ej vägskydd endast trafiksignaler T Tele Kabel för kommunikation och egenskapsmätning i anläggningen (ex.v. rältemperatur) K Kanalisation Kanalisation, stegar, rör och rännor U Utjämning, jordning Kabel, banjordning, Z-förbindningar e.t.c. Tabell 1 Teknikområden Stora anläggningar kan delas i anläggningsdelar. Dessa kan förses med namn, men i huvudsak används apparatrumsnumreringen för att särskilja delarna inom anläggningen.

5 K Namngivning (24) 2.1 Suffix För att alla detaljer i anläggningen skall kunna benämnas enkelt kan suffix användas för vissa objekt. I tabellen nedan listas suffix som är används generellt. Suffix kan även listas för objekttyp. Benämning Typ Tri Bnr BJ Banjordskabel S Stolpe F Fundament för stolpe V Väggfäste e. dyl AM Ampel Tabell 2 Suffix för vissa fasta objekt 2.2 Anläggningar Anläggningsbeteckningarna utgår från de förkortningar som finns fastslagna för platsnamn. Anläggningar på särskild banvall är förtecknade i tabell nedan. I Kolumnen VX anges vilken växelnummerserie som gäller på platsen. Anges siffran i parantes finns det idag inga växlar på platsen, men det har funnits tidigare. Typ anger H för hållplats, Ä för ändhållplats, S för vändslinga, G för förgreningspunkt, T för Tunnel och A för annan anläggning. Bet. Typ Namn Vx Sträcka LD SH Långedrag 2 Kungsten-Saltholmen AC ÄH Angered C * 1 Gamlestaden-Angered HO H Hjällbo Gamlestaden-Angered HA H Hammarkullen Gamlestaden-Angered SR H Storås Gamlestaden-Angered GM GH Gamlestadstorget S G Svingeln 71 Polhemsplatsen-Gamlestadstorget BT T Bergsjötunnlarna Gamlestadstorget-Komettorget CHT T Chalmerstunneln Södra Vägen-Chalmers Ä G Änggården 21 SV S Slottsskogsvallen 12 F SHT Frölunda Torg 14 Wg SH Wieselgrensplatsen 58 Et SH Eketrägatan 59 H Hinsholmen Kungssten-Saltholmen H Käringberget Kungssten-Saltholmen H Tranered Kungssten-Saltholmen H Hagen Kungssten-Saltholmen H Nya Varvsallén Kungssten-Saltholmen SH Kungssten 6 Kungssten-Saltholmen Op ÄH Opaltorget 15 Marklandsgatan-Opaltorget H Smaragdgatan Marklandsgatan-Opaltorget 1 Idag heter växlarna i Angered Detta är en sista rest från när man planerade stadsbana. Angeredsbanan hade då en egen växelserie. Risk för sammanblandning med växlar på annan plats finns ej.

6 K Namngivning (24) Bet. Typ Namn Vx Sträcka H Briljantgatan Marklandsgatan-Opaltorget H Positivgatan Marklandsgatan-Opaltorget H Musikvägen Marklandsgatan-Opaltorget H Nymilsgatan Marklandsgatan-Opaltorget H Lantmilsgatan Marklandsgatan-Opaltorget AG SH Axel Dahlströms Torg 13 Marklandsgatan-Opaltorget MG H Marklandsgatan 11 Marklandsgatan-Opaltorget Bota H Botaniska Trädgården Änggården-Marklandsgatan SLX A Vagnhallen Slottsskogen 22 Änggården-Marklandsgatan H Doktor Fries Torg Wavrinskys Plats-Dr Sydows gata DS ÄH Doktor Sydows gata H Getebergsäng Getebergsäng-Mölndal C H Almedal Getebergsäng-Mölndal C H Elisedal Getebergsäng-Mölndal C H Varbergsgatan Getebergsäng-Mölndal C LA SH Lana 41 Getebergsäng-Mölndal C H Krokslätts Torg Getebergsäng-Mölndal C H Krotslätts fabriker Getebergsäng-Mölndal C H Lackarebäck Getebergsäng-Mölndal C H Mölndals Sjukhus Getebergsäng-Mölndal C MC ÄH Mölndal Centrum 43 Getebergsäng-Mölndal C H Ekmanska Korsvägen-Kålltorp H Bögatan Korsvägen-Kålltorp H Töpelsgatan Korsvägen-Kålltorp H Welanderagatan Korsvägen-Kålltorp TP H Torp 73 Korsvägen-Kålltorp KT HS Kålltorp 73 Härlanda-Kålltorp H Sanatoriegatan Härlanda-Kålltorp H Solrosgatan Härlanda-Kålltorp H Munkebäckstorget Härlanda-Östra Sjukhuset H Ättehögsgatan Härlanda-Östra Sjukhuset H Kaggeledstorget Härlanda-Östra Sjukhuset H Tingvallsvägen Härlanda-Östra Sjukhuset ÖS ÄH Östra Sjukhuset Härlanda-Östra Sjukhuset H HS Härlanda 71 H Stockholmsgatan Redbergsplatsen-Härlanda H Kviberg Gamlestadstorget-Komettorget H Beväringsgatan Gamlestadstorget-Komettorget H Nymånegatan Gamlestadstorget-Komettorget H Runstavsgatan Gamlestadstorget-Komettorget KOT H Kortedala Torg Gamlestadstorget-Komettorget HG Allhelgonakyrkan 76 Gamlestadstorget-Komettorget Janu H Januarigatan Gamlestadstorget-Komettorget H Gallileis Gata Gamlestadstorget-Komettorget H Teleskopgatan Gamlestadstorget-Komettorget H Rymdtorget Gamlestadstorget-Komettorget KTT ÄH Komettorget 78 Gamlestadstorget-Komettorget

7 K Namngivning (24) Bet. Typ Namn Vx Sträcka AP ÄH Aprilgatan 77 Allhelgonakyrkan-Aprilgatan Tabell 3 Anläggningsnamn, signatur och växelgrupp på särskild banvall Slottsskogsvallen/Marklandsgatan Allt passagerarutbyte sker på Marklandsgatan. Området som regleras i punktsignal heter Slottsskogsvallen. Därmed finns ingen vändslinga vid Marklandsgatan. Det förekommer dock att slingan närmst Marklandsgatan benämns som Marklandsgatan Kålltorp/Torp Anläggningen heter ursprungligen Kålltorp. När linje 5 förlängdes från S:t Sigfrids plan visade det sig att destinationen blev förvillande och namnet Torp infördes efter något år Gamlestadstorget Signalsäkerhetsanläggningen vid Gamlestadstorget är delad i två anläggningsdelar. Dessa benämns Kalles Väg (Apparatrum 91) och Slakthusbron (Apparatrum 90) Änggården Signalsäkerhetsanläggningen vid Änggården är delad i två anläggningsdelar. Dessa benämns Änggården och Linnéplatsen. Vagnhallen Slottsskogen gränsar till Änggården men utgör en egen anläggning. 3 SIGNALER I detta avsnitt behandlas fasta signaler bestående av ljussignaler och tavlor 3.1 Placering Signalernas placering styrs av TRI stycke Signaler skall placeras på ett sådant sätt att en sektionsisolator i kontaktledningen inte förekommer på plats där strömavtagare kan förväntas vara då spårvagn stannar. Undantag: På sträcka med vänstertrafik skall signalen normalt placeras till vänster om det spår den gäller för. Undantag: Där två spår går ihop och signalerna är samplacerade för spåren skall om möjligt signalerna placeras på sådant sätt att förväxling försvåras, dvs på spår till vänster placeras signalen till vänster om det finns en signal även för det högra spåret.

8 K Namngivning (24) 3.2 Namngivning Fullständig benämning: [HS/PS/TS] AAXX Benämning inom anläggning: XX eller AAXX Märkning av signal för information för förare samt i trafikbilder för trafikledning: AA XX Där: HS är huvudsignal PS är punktsignal TS är Sluttavla AA är anläggningsbenämning enligt Tabell 3. XX är signalnummer enligt nedan. En ljussignal kan utgöra börjanpunkt och slutpunkt för tågväg. En tavla kan utgöra slutpunkt för tågväg. Alla början- och slutpunkter numreras med signalnummer. Alla signalnummer skall vara unika i anläggningen. Det kompletta signalnumret är dels anläggningsbeteckning och dels signalnumret skall vara unikt i hela spårvägsanläggningen. Signalnumret består av ett gruppnummer och ett löpnummer, normalt två siffror. Gruppnumret avgörs av var i anläggningen signalen står. Grupp 1 är normalt första gruppen från city fram till första växeln. Grupp 2 är normalt de signaler som står efter första växeln i vänster färdväg Grupp 3 är normalt de signaler som står efter första växeln i höger färdväg. Signalnumreringen utgår från city så att lägst nummer alltid är närmst city. 3.3 Numreringsprincip utan förgrening Figur 1 Exempel signalnumrering i anläggning A

9 K Namngivning (24) 3.4 Numreringsprincip vid enkel förgrening Grupperna bryts antingen vid förgreningspunkter eller då tillgängliga signalnummer i gruppen tar slut. Figur 2 Exempel signalnumrering i anläggning B vid en förgrening B 31 B 21 B 13 B 11 FÖRORT 1 CITY 3.5 Numreringsprinciper vid parallella sammanlöpande spår. Där samriktade spår anordnas parallellt för uppställning av vagnar eller för att ha olika C 17 C 13 C 11 FÖRORT C 15 CITY Figur 4 Exempel på parallella spår i anläggning med fortsatt numrering i samma serie i anläggning C. avgångsspår kan det vara lämpligt att fortsätta i samma serie som i Figur 4 Exempel på parallella spår i anläggning med fortsatt numrering i samma serie eller om plats ej finnes i serien påbörja en ny serie för sidospåren såsom i C 23 C 19 C 17 FÖRORT C 21 CITY Figur 3 Exempel med ny serie för sidospår i anläggning C

10 K Namngivning (24) 3.6 Numreringsprinciper vid plats där vagnar vänder Vid plats där vagn vänder (Vändslinga eller linjens slut) byter vagnen riktning från mot förort till mot city. Då skall även signalnumreringen byta riktning. Normalt sker detta melllan på- och avstigningshållplatserna. Finns det ett reglerläge mellan Avstigning och påstigning sker bytet efter utfart från reglerläget. Saknas särskild avstigningshållplats sker bytet där det blir mest logiskt för trafikföringen. CITY D 18 D 11 CITY D 16 Påstigning Avstigning Figur 5 Exempel signalnumrering vid plats där vagn vänder, utan reglerläge mellan av- och påstigning i anläggning D. 3.7 Numreringsprinciper i stora anläggningar I stora anläggningar får grupperna anpassas så att anläggningen blir logisk och om antalet grupper är otillräckligt får två siffror tas i anspråk för grupperna. Lägsta gruppnummer blir då 10 så att ingen signal börjar med 0 eller annan förväxlingsrisk mellan två och tresiffriga signalnummer riskerar förekomma. Andra siffran, löpnumret är för signaler i riktning ut från centrum 1, 3, 5, 7, 9 i färdriktningen och 8, 6, 4, 2, 0 i färdriktningen in mot city. Det är eftersträvansvärt att första signalen från city heter 11 och sista sluttavlan mot city heter 12. Om serie ett i övrigt är full får sista sluttavlan mot city heta Märkning av signal Alla ljussignaler skall märkas med identitet. Tavlor märks ej annat än på ritningar Signal som utgör börjanpunkt för låst rörelseväg Märktavla för signal skall vara fyrkantig om signalen utgör börjanpunkt för en låst rörelseväg Signal som utgör börjanpunkt för rörelseväg utan låsning Märktavla för signal skall vara rund om signalen utgör börjanpunkt för en tågväg som saknar låsning. Signal med rund märktavla kallas för blocksignal och visar enbart att efterföljande signalsträcka är fri. Blocksignaler numreras med signatur för föregående hållplats samt i övrigt med löpnummerprincip som i övrigt.

11 K Namngivning (24) 4 OBJEKT FÖR HINDERFRIHETSKONTROLL OCH FORDONSDETEKTERING 4.1 Spårledningar Fullständig benämning: AA NNX[S/V] Benämning inom anläggning NNX[S/V] AA = Anläggningsid, se Tabell 3. NN = Signalnummer, se stycke 3. X = Löpnummer, se nedan S = Spårledning som får användas för hinderfrihetskontroll i tågväg V= Spårledning som ej får användas för hinderfrihetskontroll i tågväg Huvudprincip för numrering Spårledningarna numreras normalt efter den början- eller slutpunkt de utgör hinderkontroll för. Punktens signalnummer ges en slutsiffra. För spårledningar som påverkar efter en signal med jämnt nummer blir löpnummersiffra (0), 2, 4, 6, 8 där 0 är närmst centrum och för signal med udda nummer blir löpnummersiffra 1, 3, 5, 7, 9 där 1 är närmst centrum. En spårledning benämns efter slutpunkt då: Spårledningen ej krävs fri för att låsa upp börjanpunkten. Flera tågvägar med olika börjanpunkt går samman mot samma slutpunkt A 15 A 13 A1 1 A 131S A 115S A 113S A 111S FÖRORTEN CITY A 162S A 144S A 142S A1 6 A 14 Figur 6 Exempel spårledningsnumrering

12 K Namngivning (24) Spårledningar som ingår i korsningar där färdvägar från två signaler påverkas numreras med jämn löpnummersiffra då udda signalnummer styr resten av spårledningsnumret och udda löpnummersiffra då jämnt signalnummer styr resten av spårledningsnumret. B 21 B 31 B137S eller B311S B 13 B 11 B 133S B131S B 111S FÖRORT 1 CITY B132S Figur 7 Exempel numrering av spårledningar vid korsande spår Isolerskarvars benämning Isolerskarvar som begränsar spårledning benämns med de två spårledningarnas nummer. Den spårledning som har lägst nummer är den som först omnämns. Exempelvis benämns skarven mellan spårledning 111 och 131 IS Om dubbla isolerskarvar förekommer, ex.v på grund av att man byter sida på S- och I- räl, benämns skarvarna IS :1 och IS :2. Skarven för med slut:1 är då den som ligger i 111S I-räl. När skarvar behövs internt i en spårledning, ex.v. i anslutning till kryss benämns dessa med spårledningsnummer och en löpsiffra. Ordningen påbörjas vid spårledningsmatningen och avslutas vid upptaget och följer I-räl. För spårledningen 131S ovan skulle de interna skarvarna kunna heta IS131:1, IS131:2 e.t.c Teknikval, för rätt anläggning Spårledningstyper och godkännande för anläggningstyp samt benämning i anläggningstyp Spl-typ SISÄ SI Komm Bombardier S S Förekommer normalt ej i SI-anläggning Alstom S S Förekommer normalt ej i SI-anläggning Elektroline BOV V S Får ej användas för hinderfrihet i SISÄ Elektroline BRC V S Får ej användas för hinderfrihet i SISÄ H&K HFP V S Får ej användas för hinderfrihet i SISÄ Tabell 4 Spårledningstyper och användning

13 K Namngivning (24) Komponentbenämning Till spårledningen hör ett antal komponenter. Matnings och detekteringsutrustning, kablar etc. För namngivning av kablar är slutledet MNNX[S/V] eller UNNX[S/V] i övrigt numreras kablar enligt: Avsnitten 5, 10 och 11 5 Kablar och kanalisation En komponent som hör till spårledningen benämnes inom anläggning: YNNX[S/V] där Y framgår av tabellen nedan: Benämning Typ Tri Bnr M Spårledningsmatning U Spårledningsupptag TM Matningstrafo TU Upptagstrafo FR Fasrelä RM Resistor matning C Gatuspårledningskondensator EM Elektronikkort, Matning EU Elektronikkort, Upptag EMU Kombinerat elektronikkort Upptag/Matning IS Isolerskarv Tabell 5 Komponentbenämning spårledningar Spårledningar med flera upptag Om en spårledning har flera upptag benämns dessa UxxxS1, UxxxS2 e.t.c För en spårledning med enbart ett upptag benämns detta helt utan suffix-siffra UxxxS

14 K Namngivning (24) 5.1 Detektorslingor (DS, DV) Fullständig benämning, Signalstyrande slinga AADSNN Benämning inom anläggning DSNN Fullständig benämning vägsignalstyrande slinga AADVNn Detektorslingor som används för anmälan till en börjanpunkt benämns DS och börjanpunktens signalnummer. Exempel: Efter signalen GM 11 finns en detektorslinga som begär tågväg med börjanpunkt i signal GM13. Denna detektorslinga heter då GM13DS eftersom den anmäler för tågväg med början där. En detektorslinga som enbart påverkar varningssignaler eller andra trafiksignaler benämns DV och gruppnummer samt liten bokstav a, b, c i rimlig funktionsordning Komponentbenämning Benämning Typ Tri Bnr DB Betonglåda DLG Lock betonglåda, Gult DLV Lock betonglåda Vitt DS Detektorslinga Signal DV Detektorslinga Väg TM Tavla, Markdetektor Tabell 6 Komponentbeskrivning för detektorslingor

15 K Namngivning (24) 5.2 RFID-taggar RFID-taggar har ett givet serienummer som kopplas till deras funktion. De ligger alltid parvis, med primär och sekundär tag. Vilken funktion en tag har definieras i TK:s centrala databas för Soft-Prio där tag:ens serienummer registreras mot dess funktion Materiel i banan Det finns två typer av taggar, P-tag och Z-tag. En Z-tag är en tag som markerar början på en zon där en viss anmälan kan ske. En P-tag kan antingen ingå i ett ensamt P-par eller föregås av en Z-tag. I det fall då de är utan Z-tag är det en punktformig anmälan och i de fall då Z-tag förekommer avslutar P-tagen anmälningszonen. Fullständig benämning för en RFID-tag är: AN DT SI P/Z P/S/ där AN = Anläggning SI = Påverkad signal DT = Detektor (Tagg) P = Anmälningspunkt eller slut anmälningszon. Z = Start anmälningszon. P = Primär tagg S = Sekundär tagg Notera att tag-par kan användas till annat än signalanmälan. Tagen kan då få ytterligare benämningar. Det skall dock klart framgå om tagen har andra funktioner på ritningar Punktformad anmälan Normalfallet är en punktformad anmälan. Ombordutrustningen ligger då och läser av vad föraren begär och när en av taggarna läses in skickas ett telegram till anläggningen. En anmälningspunkt projekteras enligt: Benämning Typ Serienummer DTxxPP Primär tag i punktformad anmälan Inhämtas från TK DTxxPS Sekundär tag i punktformad anmälan Inhämtas från TK Tabell 7 Taggar i punktformad anmälan Exempel: Efter signalen GM11 finns en markdetektor som ska påverka signal GM13. Den är punktformad och projekteras enligt: Benämning Typ Serienummer DT13PP RFID-tag ingjuten i epoxy, monterad på sliper Inhämtas från TK DT13PS RFID-tag ingjuten i epoxy, monterad på sliper Inhämtas från TK Tabell 8 Exempel punktformad anmälan

16 K Namngivning (24) Anmälningszon I de fall då spårvagn kan förväntas stå still i anslutning till anmälningspunkten skall anmälan utformas som en zon. Inom zonen kommer ombordutrustningen att skicka ett telegram 1. När fordonet kör in i zonen och växelväljaren är aktiv 2. När fordonet kör ut ur zonen och växelväjaren ej är aktiv 3. När växelväljaren görs aktiv när vagn är i zonen Benämning Typ Serienummer DTxxZP Primär tag som definierar start på zon Inhämtas från TK DTxxZS Sekundär tag som definierar start på zon Inhämtas från TK DTxxPP Primär tag i punktformad anmälan = zon-slut Inhämtas från TK DTxxPS Sekundär tag i punktformad anmälan = zon-slut Inhämtas från TK Tabell 9 Taggar i zonformad anmälan Exempel: På hållplatsen Frölunda torg finns i riktning mot slingan/opaltorget en punkt för vägval. Signalen som påverkas skulle vid nyprojektering heta exempelvis F13 och tagarna då döpas till: Benämning Typ Serienummer DT13ZP Primär tag som definierar start på zon Inhämtas från TK DT13ZS Sekundär tag som definierar start på zon Inhämtas från TK DT13PP Primär tag i punktformad anmälan = zon-slut Inhämtas från TK DT13PS Sekundär tag i punktformad anmälan = zon-slut Inhämtas från TK Tabell 10 Taggar i zonformad anmälan Materiel i apparatutrymme Informationen från spårvagnen till manöverapparat skickas via radio. I apparatutrymmet monteras utrustning för att ta emot informationen. Denna utrustning manövrerar reläer i ställverkets manöverapparat. Dessa namnges efter vilken funktion de har: Benämning Beskrivning Användningsområde DTxxAV Anmälan vänster från tagg Utpekning DTxxAH Anmälan höger från tagg Utpekning DTxxDET Fordon i anmälningszon Spänningssättning av tryckknappslåda Tabell 11 Relänamn påverkade av Soft-Prio 6 SPÅRVÄXLAR Växlar har ett växelnummer som tilldelas från TK spårväxelnumret består av en anläggningsidentitet och ett löpnummer för anläggningen. Motväxlar numreras med jämna nummer och medväxlar med udda nummer. På gamla Angeredsbanan förekommer gamla nummer i serien 1-30 som ej bör återbesättas vid ombyggnad då förväxling mot TK övriga växlar kan uppstå. Växel 29 är enligt gällande system en växel i Långedrag och inte i Angered. 6.1 Komponentbenämning Benämning Typ Tri Bnr VX Växeldriv, marklåda

17 K Namngivning (24) VV VH VL VM VK VS Växelvärme, Vänster Växelvärme, Höger Lokalställare Växelmotor Växelkontroll Spårviddskontroll Tabell 12 Komponentbenämning i spårväxlar

18 K Namngivning (24) 7 VÄGSKYDD Ett vägskydd numreras enligt signalgruppnummer och sedan löpande från centrum och utåt. VS11 ligger alltså närmst centrum i signalgrupp Benämning A B CD Typer av vägskydd Typ Helbommar Halvbommar Ljud- och Ljus Tabell 13 Typer av vägskydd 7.2 Komponentbenämning Benämning Typ Tri Bnr VSxxSyy Stolpe y Löpande VSxxSyyAM Ampel VSxxSyyLJ Akustisk varning VSxxSyyBJ Banjord VSxxSyyBJK Banjordskanalisation VSxxByy Vägbom VSxxByyAM Bomlampa VSxxBxxBJ Banjord VSxxBxxBJK Banjordskanalisation VSxxVS Särskild signal, vägen fri Tabell 14 Komponentbenämningar vägskydd

19 K Namngivning (24) 8 TAVLOR Tavlor tillhöriga objekt numreras efter det objekt de tillhör. För sluttavlor används numrering enligt avsnitt 3. Ben Typ Tri Nummer A AF, tillståndstavla Efterföljande signalpunkt B Särskild banvall u pl kors börjar Löpande BP Särskild banv. m. pl kors börjar Löpande BPS Särskild banv. m. pl kors upphör Löpande BS Särskild banvall upphör Löpande H Hastighet, permanent Löpande HU Hastighet upphör, perm Löpande HS Hållplats med stopplikt Hpl-bet. HT Hastighet, tillfällig Löpande HTU Hastighet upphör, tillf Löpande M Markdetektor Tillhörande DS/DV/DT P Hinderpåle Vx e. dyl U Signalsäkrad sträcka upphör Signalnummer för slutpunkten S Stopplikt Löpande T Tilläggstavla Signalnummer eller objektnummer V Väjningstavla Löpande Tabell 15 Benämningar för signaltavlor

20 K Namngivning (24) 9 FASTA OBJEKT Med fasta objekt avses sådant som inte direkt har med signalanläggningen att göra men som behövs för dess funktion. Såsom kanalisation skåp m.m. Fasta objekt kan vara: Benämning Typ Nummer AR Apparatutrymme, relärum Enl. TK numrering BL Betonglåda, markdetektor Enl objekt KS Kopplingsskåp Löpande KB Kabelbrunn Löpande KL Kopplingslåda Enl objekt SL Skyddslåda Enl objekt Tabell 16 Exempel på fasta objekt 9.1 Kopplingsskåp, KS Kopplingsskåp som matas direkt från apparatrummet benämns KSxx där xx är ett löpnummer. Ju närmre apparatutrymmet desto lägre nummer. Vid avgrening numreras, om ej skäl finns att förfara annorlunda, vänster gren först och därefter höger gren. Då behov finns att skilja mellan olika kopplingsskåp som matas från olika apparatutrymmen läggs apparatutrymmets namn före KS. 9.2 Kabelbrunnar Kabelbrunnar numreras löpande. Kabelbrunn närmst teknikrum har normalt lägst nummer. Vid förgreningar i kanalisationen väljer man att numrera upp en gren först och fortsätter sedan på nästa. Numrering av kabelbrunn kan också beslutas av projekt för att passa ihop med andra teknikgrenar.

21 K Namngivning (24) 10 KABLAR OCH KANALISATION AA X FFF TTT Där AA X FFF TTT Anläggnings id Teknikslag Kabelns matande ände Kabelns objektände Kablar och kanalisation går mellan två objekt. Kabeln eller kanalisationen benämns då med sina ändar. Den ände som är närmst apparatutrymme först. I det fall då det är uppenbart vilken anläggning kabeln hör till kan AA utgå på den fysiska märkningen och på ritningar. Exempel För en kabel som går mellan kopplingsskåp 01 och Spårledningsupptag 321S ser benämningen ut: S KS01 U321S 10.1 Flera kablar till samma objekt När flera kablar delar väg ges de ett löpnummer, eller en funktionsbeteckning Exempelvis mellan apparatutrymme 304 och kopplingsskåp 01 går det fyra kablar varav de två första är för kraftmatning till skåpet. Vid kraftmatning anges säkringsnummer. E AR304 KS01 B6 (Matar trefas 50Hz/400V) E AR304 KS01 C6 (Spårledningsmatning 75Hz/230V) S AR304 KS01 : 1 (Signalbesked kabel 1) S AR304 KS01 : 2 (Signalbesked kabel 2) 10.2 Kabelnamngivning med suffix För kablar som används för jordning och potentialutjämning används suffix. Detsamma gäller kanalisation till dessa kablar. U TS 76 BJ (Banjordskabel från sluttavla 76)

22 K Namngivning (24) 10.3 Kanalisation Kanalisation namnges enligt K [Början] [Slut] Både början och slut är identifierade objekt enligt detta dokument. Exempel: En kanalisation som utgår från KB10 och går till KB11 benämns K KB10 KB11 En kanalisation som utgår från KB11 och går till lokalställarlådan för Växel 906 benämns K KB11 VL ELKRAFT Anläggningens kraftmatning utgår från en huvudcentral som är ansluten till ortsnätet på platsen. Huvudcentralen sitter normalt direkt efter en mätartavla. Säkringar i respektive del av anläggningen numreras normalt löpande utom då de hör till yttre objekt. Namngivningen utgår ifrån att det i anläggningen finns flera olika nät samt att dessa nät har var sin huvudcentral. Varje nät kan dessutom ha undercentraler exempelvis i kopplingsskåp eller om det finns flera apparatrum. Varje nät utgår från en gruppcentral som är matas från huvudcentralen via UPS

23 K Namngivning (24) Figur 8 Principskiss som visar vad som är huvudcentral, gruppcentral och undercentral 11.1 Namngivning av nät För att enkelt skilja på olika typer av elkraftmatning används bokstav i samband med säkringsnummer enligt: A: Matande ortsnät efter UPS B: IT-nät C: Spårledningsmatning H: Matande ortsnät före UPS. Då växelvärme finns i anläggningen används D och E för ortsnät/it-nät Numrering av grupper i huvudcentraler En säkring i en huvudcentral namnges enligt: [NÄT]F[Gruppnummer] [NÄT] definieras enligt 11.1 I normalfallet numreras grupperna i löpande ordning med följande undantag: 1. Säkringar som går till signal numreras med signalnummer. Då förväxlingsrisk föreligger mot annan säkring kan HS eller PS läggas mellan F och signalnummer. 2. Säkringar som går till kopplingsskåp numreras med skåpets nummer. Då förväxlingsrisk föreligger mot annan säkring läggs KS mellan F och skåpsnummer. 3. Säkringar som går till spårledningar numreras enligt: CF[SPL-NR][M/U] där:

24 K Namngivning (24) a. [SPL-NR] enligt 4.1 i detta dokument b. M avser spårledningsmatning c. U avser spårledningsupptag Spårledningsupptag/matning numreras på detta sätt oavsett var de sitter. Reglerna för utgående säkringar till skåp och huvudbrytare gäller dock. Exempel: I huvudcentralen för nät B numreras säkringarna BF1, BF2, BF3 e.t.c. Säkringar till kopplingsskåp m.m. numreras då BFKS01, BFKS02 etc och signaler BFHS11, BFHS12 e.t.c Numrering av grupper i undercentraler En grupp i ett skåp eller numreras XF[Undercentral]:[Löpnummer] Exempel Kopplingsskåp 02 matas från säkring BF02 i apparatrummet. Säkringarna i detta nät i skåpet numreras då BF02:1, BF02:2 e.t.c Namngivning av huvudbrytare Huvudbrytare i huvudcentral namnges med bokstav enligt 11.1, exempel: HBR B Huvudbrytare i undercentral namnges med bokstav enligt 11.1 samt matande säkring och i det fall då samma säkring matar flera huvudbrytare löpnummer Exempel 1: Säkring BF02 matar skåp 02. I skåp 02 sitter då HBR B2 Exempel 2: Säkring BF03 matar skåp 03 och skåp 04. Förbindningen till skåp 04 utgår från skåp 3 men det finns ingen utgående säkring i skåp 3. I skåp 03 sitter då HBR B3-1 och i skåp 4 HBR B3-2