Etableringen av folkskolan i en småländsk socken - en stenig och krokig väg
|
|
- Maj-Britt Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Etableringen av folkskolan i en småländsk socken - en stenig och krokig väg AV ROLF A KARLSSON 2012 Inledning En av de viktigaste reformerna under 1800-talet i Sverige var skapandet av en allmän skola för alla, nämligen folkskolereformen. Men denna reform stötte på motstånd och etableringen tog i vissa landsändar många decennier. Detta gällde t,ex i Moheda socken i Kronobergs län. Mitt föredrag kommer att handla om hur svårt folkskolan hade att starta upp och bli accepterad av folket i denna socken. Moheda ligger i en skogsbygd ca 3 mil nordväst om Växjö. För att förstå orsakena till svårigheterna kommer jag att beskriva socknen, människornas livsvilkor mentaliteten hos dem. Moheda socken under 1800-talet Se kartan Vid Moheda kyrkby passerar den urgamla vägen från Växjö till landskapets västra delar. På talet kom södra stambanan att passera Moheda kyrkby och ett järnvägsamhälle började sakta växa fram. Socknen sträcker sig 1,5 mil norrut och ½ mil söderut från kyrkan. Den var på 1800-talet mest uppodlad i dess södra del medan den norra delen var fattigare med djupa skogar. På kartan markerar de vita partierna uppodlingar och de gråa skogsmarker. I mitten av 1800-talet bodde ca 1800 personer i socknen och befolkningtillväxten var extremt hög till i slutet av århundrandet då invånarantalet kulminerade på grund av utflyttning till Amerika och till inrikes tätorter. Befolkningstillväxten med de stora barnkullarna skapade en stor nöd och fattigdom. Majoriteten av befolkningen bestod av självägande småbönder, sk skattebönder. Men befolkningsökningen under 1800-talet innebar att många torpare och backstugesittare etablerad sig i skogarna där de med stora uppoffringar bröt sten och skapade små odlingar. Befolkningsexplosionen innebar också att de små gårdarna klyvdes till ännu mindre enheter. I byn Vångsnäs i socknens nordvästra del sades det att där bodde det bara fattiga och urfattiga. De fattiga var bönder och de urfattiga de jordlösa torparna och backstugesittarna. 1
2 Moheda socken 2
3 Ett tecken på att socknens fattighjälp var otillräcklig var att sockenstämman 1846 beslutade att inga utsocknes tiggare fick vandra omkring i församlingen. Men åldermannen kunde lämna till behövande inom socknen en polett som gav dem rätt att inom församlingen begära allmosor. Inga slott, herrgårdar eller säterier fanns i socknen. Men det fanns några sk herremän med relativt stora gårdar. T.ex generaladjutanten baron Wrede, kapten Lagerkranz, controlleur Westerblad. Styrande organ i socknen sockenstämman och byastämmorna. I början av seklet hanterades endast kyrkliga ärenden och fattigvården av sockenstämman. Beslut om ekonomiska pålagor var viktiga. Kyrkoherden var den lagstadgade ordföranden. Beslut togs via votering. Endast jordägare var röstberättiga och röststyrkan var beroende av storleken på gårdarna. Småbönderna hade röstmajoriteten men närvaron var ofta dålig ifrån dessa. Borgerliga kommunen bildades 1863 och sockenstämman bytte då namn till kommunalstämman. Officiellt upphörde då kyrkoherdens politiska makt. Skolreformen 1842 och dess bakgrund 1686 beordrades prästerna att organisera undervisning i läsning och kunskap i katekesen i de svenska socknarna. Husfadern på varje gård ansvarade för att familjemedlemmar och tjänstefolk lärde sig läsa. Ofta men hjälp av en avdankad knekt som lärt sig läsa på regementet. Uppföljning gjorde s årligen av prästen vid husförhören som även kallades läsemöte. Därför kunde en inte obetydlig del av befolkning hjälpligt läsa i mitten av 1800-talet. Men att skriva var det sämre bevänt med. Exempelvis undertecknade min farfars mor, född 1827, en bouppteckning med MHP, med handen på pennan En proposition om en allmän folkskola lades fram 1840 till riksdagen. I varje kyrkoförsamling skulle det inrättas skola som skulle bekostas av församlingen med viss möjlighet att få statsanslag. Staten skulle bekosta utbildning av lärare. Iden om en allmän skola hörde samman med myndigheternas önskan att kontrollera den växande befolkningen och undvika uppror och oroligheter. Men även liberala strömningar fanns som arbetade för folkbildningstanken. Mot dessa stod de konservativa som fruktade att alllmän bildning skulle förstöra allmogens seder och bruk. Bland kända personer vat Erik Gustaf Geijer och kronprins Oscar för reformen medan biskop Esaias Tegner var emot. I riksdagsdebatten kom man främst att värja sig mot de ekonomiska pålagorna på socknarna, främst från bondeståndet. Men 18 juni 1842 klubbades kungliga majestätets nådiga stadga om folkundervisningen i riket. Tre decenniers utredande och parlamenterande var äntligen över. Den första folkskolestadgan innehöll följande: 1 I varje socken skulle finnas minst en fast skola med godkänd lärare. I vissa fall kunde dock flera socknar inom ett pastorat dela på en skola och eventuellt istället inrätta ambulerande skolor med behöriga lärare. Då hyrde man tillfälligt in sig i någon lokal på någon gård. 3
4 2 En skolstyrelse under kyrkoherden skulle tillsättas i varje socken. 3 Varje lärare skulle som lön erhålla minst sexton tunnor spannmål i natura och i kontanter, tjänlig bostad och nödigt bränsle samt åt honom skaffa sommarbete och vinterfoder för en ko. 4 Till lärarens lön skulle uttagas dels sex shilling Banco av varje skattskyldig, dels en skolavgift för varje barn som gick i skola. Fattiga var befriade. Socknen kunde ansöka om statsbidrag för lärarlönen. 5 Specifikation på krav på läraren 6 Specifikation på läroplanen (mycket kristendomskunskap ) Bör påpekas att stadgan endast gällde församlingarnas skyldighet att bedriva undervisning. Allmän skolplikt infördes först Ett ytterligare påpekande är att statens bidrag bara var 6% till folkskolorna av vad de satsade på läroverken i slutet av 1800-talet, detta trots att antalet läroverkselever var en mycket ringa del av alla skolelever i landet. Etableringen av folkskolan i socknen under de första decennierna Nov 1842 En skoldirektion etableras med baron Wrede som ordförande Feb 1843 Representanter för pastoratet Moheda, Ör och Aneboda s församlingar skickade en skrivelse till domkapitlet i Växjö yrkande: a) Det räcker med en gemensam skola för de tre socknarna b) Ansökan om stadsanslag för lärarlönen Maj 1844 Pastoratet behandlade svaret från domkapitlet som beviljade 53 riksdaler i bidrag till lärarlönen men krävde en skola i varje socken. Pastoratet skickade en svarskrivelse vari framhölls: -otillräckligt statsanslag -de valda riksdagsmännen hade svikit sina väljare genom att godkänna skolreformen -socknarna var fattiga, någon skog fanns inte för skolbyggnation -allmänt tyckande om den skadliga folkundervisningen där man märker hur det bondska frihetskynnet jäser när man inte får uppfostra sina barn som man vill. Men säkerligen har en liknande skrivelse av Växjöbiskopen Esaias Tegner influerat pastoratsrepresentanterna. Tegner var personligt motståndare till reformen som 4
5 enligt hans mening skulle skapa en skadlig halvlärd bondeklass. Men trots detta drev hans domkapitel på att för få reformen genomförd. Skrivelse i maj 1844 från Moheda pastorat till Växjö domkapitel Feb 1846 Domkapitlet begärde in uppgifter om skolans tillstånd i stiftet. Moheda pastorat svarade något svävande. De 3 socknarna som hade en befolkning av ca 3000 personer med ca 400 barn i skolåldern hade lyckats åstadkomma en gemensam lärare som ambulerade i socknarna. Något skolhus fanns inte i någon av socknarna. 5
6 Mars 1846 Men nu blev det fart i Moheda på skoldebattten. Sockenstämman bestämnde att en skollärare i socknen skulle anställas och att starta ett projekt för att utreda ett förslag tilll skolbyggnad. Men ingen tidsplan verkar ha fastställdes Mars 1847 Förslag till skolbyggnad inklusive kostnadkalkyl presenterades på sockenstämman. Representanterna från norra socknen protesterade och röstade ner förslaget. De ville inte bidra med pengar för att bygga en skola som deras barn inte kunde utnyttja på grund av avståndet. Stämman beslutade att endast ambulerande skolor skulle finnas med 10 veckors undervisning per elev och år. Och att en skollärare för socknen skulle anställas. Aug 1847 Domkapitlet satte ner foten. Accepterade inte beslutet från mars. Fast skola måste inrättas i socknen Feb 1848 Sockenstämman förhalar domkapitlets besked. Argumentet var att det var för sent på året att få fram timmer till ett skolhus. April 1848 Sockenstämman beslutar att skolhuset skall byggas och en skollärare anställas Under året färdigställdes skolhuset och av 3 sökanden till lärartjänsten anställdes klockaren i socknen som saknade lärarutbildning i motsats till de två andra sökanden. Men att bo i socknen vägde tydligen tyngre än lärarkompetens Först 1850, 8 år efter skolreformen beslutades fanns det i socknen en skolorganisation med en fast skola och två rörliga som åtmintone på papperet uppfyllde folkskolestadgan från Närvaron i skolan under de första decennierna Ett sätt att åskådliggöra hur många barn som skickades till skolani begynnelsen är att följa samtliga barn i socknen som var födda 1846 genom att sammanställa data från elevmatriklar och husförhörslängder. Antalet barn som var födda 1846 och uppnått skolåldern var 40 st. Av dessa började 26 st någon gång under 1850-talet i skolan medan 16 st aldrig började ( ingen skolplikt fann ju). Skolmatrikeln ger möjlighet att räkna ut närvarofrekvensen av de barn som var inskrivna i den fasta skolan i kyrkbyn. 6
7 Närvaron i den fasta skolan ökade mellan 1862 och 1865 från 40% till 80 %. Detta genombrott för skolan kanske kan förklaras av att då började statliga skolispektörer att verka i socknarna. Närvaron i den rörliga skolorna var ännu sämre. Ett exempel var skolan i byn Målen och då deltog 6 elever av totalt 8 från byn. Året efter, 1857 var undervisningen flyttad till byn Elmesås (8 km därifrån) och då deltog inga barn från Målen i undervisningen ( 100% frånvaro). Orsaker till den tröga starten av folkskoleundervisningen i socknen Som framgår av min redogörelse så bedrevs ett omfattande passivt motstånd från befolkningens sida att införa en schemalagd skolundervisning. Dels förhalades genomförandet så långt det gick på sockenstämmorna. Och när skolan väl hade organiserats så protesterade man i stor omfattning helt enkelt genom att inte skicka sina barn till skolan. Människorna i socknen var väldigt isolerade från omvärden. Ett exempel är min farmors morfars mor Lisbet Andersdotter från byn Skog i nordvästra socknen. Hon levde mellan åren 1754 till Hon blev alltså 102 år och hade bara varit i 3 socknar i hela sitt liv. Majoriteten av befolkningen hade inga hästar utan fick använda sina egna ben vid förflyttningar. Nästan allt som man behövde producerades på den egna gården. Först i slutet av århundrat bröt järnvägen isoleringen. Läsning och skrivning värderades lågt där nära nog den enda vägen till försörjning var kroppsarbete. Extrem fattigdom och halvsvält var vanligt förekommande i socknen. Enligt allmogen inkräktade skolan på deras levebröd genom förlorad arbetskraft och genom skolavgiften. Bönder och torpare levde i en agrar miljö som inte passade in med krav på disciplin och tidspassning. Deras tidsuppfattning var en ögonblicksbild och de hade ingen planmässig kalender. Man levde efter årstiderna och det aktuella vädret och till skolan fick barnen gå när arbetet i hemmet så tillät. Att rå sig sjålv och inte låta sig styras av överheten och motarbeta nya inskränkningar i sitt och sin familjs sätt att vara ligger ju djupt nedärvt i de fria böndernas sinne. Tänk bara på Lars Molins klassiska film om mjölkpallen. 7
8 Utvecklingen under 1900-talet I början av 1900-talet var skolreformen allmänt accepterad och bättre ekonomiska förutsättningar fanns att bygga ut skolorna i socknen. Fasta skolor och speciella småskolor byggdes i norra socknen. På 1920-talet fanns 6 fasta folkskolor, med 5 småskolor jämte obligatoriska fortsättningsskolor i socknen. Vitteryd skola i norra socknen 1952 Under andra hälften av seklet minskade befolkningen kraftigt i byarna utanför tätorten. Detta tillsammans med satsning på skolskjutsar innebar att år 2000 fanns det bara en kommunal skola för 1-9 klassare i Moheda socken. Utvecklingen efter milleniumskiftet 2007 ökade antalet skolor i socknen från 1 till 2. Det året startade arga och engagerade föräldrar en friskola som idag har 68 elever. Det var en reaktion och protest på stängningen av den enda kvarvarande skolan i grannsocknen Slätthög. Föräldrarna reagerade tvärt emot vad deras förfäder gjorde för 150 år vad beträffar etablering av skola för deras barn. Källor Skolan i Moheda av Ulrika Graninger publicerad i Värendsbygder 1990, utgiven av Norra Albo Hembygdsförening Boken om Moheda av Gösta Ydström
9 9
Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010
Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon
Läs merKristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merVARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN. I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN
VARJE CENT ÄR ETT STEG NÄRMARE SKOLAN I u-länderna går bara tre av hundra funktionshindrade barn i skola. STOPPA FATTIGDOMEN I VÄRLDEN FINNS DET FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET ÖPPNAR SKOLDÖRREN FÖR BARN GENOM
Läs merSkriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 10 Farmora. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 10 Farmora En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 10 Farmora
Läs merHerren behöver dem. Av: Johannes Djerf
Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina
Läs merKvarnby by på 1700 talet
Kvarnby by på 1700 talet Kvarnbys lycka är dess jord Jag är släktforskare sedan cirka 5 år tillbaka. Jag har kartlagt den egna och makens släkt, men är intresserad också av att hitta historierna bakom
Läs merTunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15
1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev
Läs merBarbro Björkhem. Barbro Björkhem
Barbro Björkhem Barbro Björkhem 2012 Pilgrimssnäckor på stigen Copyright 2012, Barbro Björkhem Ansvarig utgivare: Barbro Björkhem Framställt på vulkan.se ISBN:978-91-637-0087-3 1 Innehåll Pilgrimssnäckor
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merILSBO KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar. se Arbetarsmåbruksnämnden. 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden
Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Nummer Arkivets namn Anmärkning 1 Arbetarsmåbruksnämnden 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden Egnahemskommittén 4 Familjebidragsnämnden
Läs merNyfiken på släktforskning?
Nyfiken på släktforskning? Grundläggande begrepp Genealogi är det fina namnet på släktforskning. Genealogi räknas tillsammans med biografin till de historiska hjälpvetenskaperna. Proband är den person
Läs merLindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N
Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merSammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen
Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Ny legitimation skapar kaos I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad
Läs merKristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Läs merVar Lugnet det sista kronotorpet i Bodsjö?
Var Lugnet det sista kronotorpet i Bodsjö? Från Bodsjöboken Om Lugnet, förmodligen det sista kronotorpet i Bodsjö, berättar i den här artikeln Johannes Vejdegren i Brunflo - N'Johannes på Lugnet. Han var
Läs merJan Eric Karlström berättar om sevärdheter Östgötaleden, sträckan Falsnäset Rejmyre
1 (5) Jan Eric Karlström berättar om sevärdheter Östgötaleden, sträckan Falsnäset Rejmyre Från Falsnäset följer vandringsleden den sträckning, som landsvägen mellan Vistinge och Rejmyre har haft från urminnes
Läs merFÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre
Läs merSkulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?
Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merFörsamlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016
Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och
Läs merNedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.
Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om
Läs merSvenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING
en Svenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING REMISSYTTRANDE 2015-01-26 Göteborgs stift Göteborgsutredningen Box 11937 404 39 Göteborg Yttrande från kyrkoherden i Masthuggs församling över utredningen
Läs merSantos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.
1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag
Läs merPer Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16
Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter
Läs merVänersborgs Skidklubb arrangerar vårruset varje år. En stor löparfest för tjejer. Vi beslutade att bjuda in ett lag med sex stycken att deltaga Ålder
Hösten 2014 körde vi ett projekt där vi var ute i invandrartäta bostadsområden och ordnade små gårdsorienteringar. Intresset var stort men vi hade mycket svårt att få någon till klubben. Den stora behållningen
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merDelaktighet inom äldreomsorgen
Charlotte Roos Delaktighet inom äldreomsorgen Om att låta de äldre få behålla makten över sina liv Vårdförlaget Delaktighet 3.indd 3 09-07-23 08.13.28 I samma serie: Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård
Läs merFalköpings Bibliotek genom tiderna
Första biblioteket i Silvénska huset på Storgatan Falköpings Bibliotek genom tiderna Biblioteket idag. Foto: bibliotekets arkiv Redan 1841 togs initiativet till det första lånebiblioteket i Falköping,
Läs mer"Jag har lärt mig uppskatta de små, nästan osynliga stegen som barnen tar i sin utveckling!' Speciallärare Eva Gustafson.
"Jag har lärt mig uppskatta de små, nästan osynliga stegen som barnen tar i sin utveckling!' Speciallärare Eva Gustafson. 56 57 "Man kallar oss utvecklingsstörda, men främst är vi människor i utveckling".
Läs merKastades från balkong tog själv fallet till HD
Kastades från balkong tog själv fallet till HD Bakgrund Bakgrund. Natten till den 10 februari 2013 kommer ett larm om att en kvinna i Södertälje har fallit från sin lägenhet på sjätte våningen. Den 22
Läs merSociala berättelser 1
Sociala berättelser 1 De olika delarna av en social berättelse Deskriptiva meningar beskrivning av situationen Deskriptiva delen de ska åskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende.
Läs merFråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.
HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merMEDLEMSINFO Västra Göinge Hembygdsförening December 2015/Januari 2016
MEDLEMSINFO Västra Göinge Hembygdsförening December 2015/Januari 2016 Hänt sedan sist Ja det har hänt en del sedan sist. Det har varit en intensiv höst för styrelsen och inför den nya utställningen Leksaker
Läs merKristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007
Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 INLEDNING Kärlek är något underbart! Säkert det finaste vi kan uppleva! Vi längtar alla efter att vara riktigt älskade och få bli överösta av någons uppmärksamhet.
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merNär hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
Läs merHelande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf
Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merDe lovar visserligen motsatsen, men bryter systematiskt sina löften.
PARALLELL-SAMHÄLLE Låt oss utgå ifrån att en allt för stor del av befolkningen fortsätter sin törnrosasömn och att vi tvingas fortsätta leva under de gamla politikernas vanstyre. Vi är ju inte livegna
Läs merJulia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version
Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merVästra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
Läs merEn berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö
En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och
Läs merFrågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke
Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns
Läs merSocialväsendet i Karlshamn 1664-1997
Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 1698 Till ett hospitals eller fattighus inrättande hade Per Jönsson Rings efterlevande hustru Ingeborg, vanligen kallad Ingeborg Richert den 30 maj 1698 donerat sin
Läs merKRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken
Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven
Läs merLokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen
KAPITEL 9 Lokaler för röstning vallokaler, expeditioner och särskilda röstmottagningsställen Bestämmelser om vallokaler finns i 38 kap. 45, 48 51 kyrkoordningen samt i 11 och 12 samt 18 22 Kyrkostyrelsens
Läs merUtbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv
Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?
Läs merVilja lyckas. Rätt väg
Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merProtokoll från Piteå Segelsällskaps årsmöte 2007
Protokoll från Piteå Segelsällskaps årsmöte 2007 Datum: 2007-11-21 Tid: 1900 Plats: Strömgården, Lyan 1. Ordförande Peter Lysholm öppnade årsmötet med att hälsa alla välkomna och i samband med detta hölls
Läs merOch detta ska göras utan väntan på beslut om väg 111:ans flytt.
Till Planutskottet i Höganäs kommun Planavdelningen, Jakob von Post UTVECKLINGEN AV NYHAMNSLÄGE Sammanfattning Med stor oro ser Nyhamns Byförening på den avsaknad av utveckling som nu tycks gälla för vår
Läs merNYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN
NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop
Läs merEn given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete
En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs merFagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.
Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn
Läs merDet viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.
Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit
Läs merHÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 Fruktstunden (när det startade) Fyra barn och en pedagog satt och åt frukt en förmiddag. Fruktstunden Ett av barnen (Teo 2:10 år) funderar över att pedagogen har sagt att
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merKarlsborgs fästning 1800 talets JAS
Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre
Läs merI FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN
I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff
Läs merKyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv
Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20
Läs merRedovisning av HMFK s. Virtuellflygning 163
Redovisning av HMFK s höstlovsprojekt. Virtuellflygning 163 Klubben gjorde en satsning på att informera ungdomar om vår verksamhet i samband med deras höstlov samt vi ytterligare 2 tillfällen när deltagarna
Läs merDen smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.
"Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Narrow Minded. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och på så
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merUppgift 24A - Reflektion över boken "Vem snodde osten?"
Uppgift 24A - Reflektion över boken "Vem snodde osten?" Här har vi plockat ut sex citat som vi tycker är extra viktiga. Om du inte förändras riskerar du att utplånas Att bara stå och stampa på ett och
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merSAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE
SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 1.1 Bakgrunden till undersökningen...4 1.2 Undersökningens syfte och metod...5 2 BESKRIVNING
Läs merDelad tro delat Ansvar
Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd
Läs merBESLUT. Datum Dnr Sid
BESLUT Datum Dnr Sid -JO- 2012-01-30 6154-2011 1(2) Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Kritik mot Liljevalchs Internationella Läroverk i Södertälje kommun för handläggningen av en begäran om utlämnande
Läs merBild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.
Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå
Läs merSAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.
SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merTrädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat
Trädgårdsdiakoni -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Bakgrund På initiativ från kyrkogårdsföreståndare Magnus Näsström och diakon Margareta Thomasson har Allerums pastorat sedan flera år tillbaka
Läs merÅtgärder för en förbättrad simkunnighet bland barn och ungdomar Motion av Eva Oivio och Lars-Åke Henriksson (båda s) (2000:6)
Utlåtande 2003:65 RIV (Dnr 410-139/2000, 419-616/1999) Åtgärder för en förbättrad simkunnighet bland barn och ungdomar Motion av Eva Oivio och Lars-Åke Henriksson (båda s) (2000:6) Simkunnighetsundersökning
Läs merLingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.
Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre
Läs merVanliga fördomar om invandrare
Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska
Läs merMAR S VÄRLDSBÖNDAGEN
Mars 48 MARS 1 2 Sonen i huset var nu vuxen och skulle flytta hemifrån. När han skulle lämna barndomshemmet vände sig hans far till honom och sade: Glöm inte att spela på alla nittionio tangenterna på
Läs merHar du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han
Läs mer1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4
Innehåll 1. Bakgrund och planering... 2 2. Deltagare... 3 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 4. Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats... 5 5. Reflektioner...
Läs merLÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 24 Fredag 3 september 2010
LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 24 Fredag 3 september 2010 NORRBOTTEN Invigning av vindsnurror I fredags samlades 200 personer mitt ute i skogen i området Markbygden som ligger i Piteå kommun. Dom drack champagne
Läs merHUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade
Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa
Läs merFÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID
FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID www.yrittajat.fi futureimagebank.com futureimagebank.com futureimagebank.com FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID anvisningar för föreläsaren futureimagebank.com futureimagebank.com
Läs merEn guidad bussresa till historiska platser i Kolbäck, Säby, Strömsholm, Borgåsund och Mölntorp torsdag 13 maj 2010
En guidad bussresa till historiska platser i Kolbäck, Säby, Strömsholm, Borgåsund och Mölntorp torsdag 13 maj 2010 Borgby skans Kolbäck & Säby hembygdsförening Herrevadsbro År 1251 utkämpades här det omtalade
Läs merMINI ROTSNUBBLAREN 2003/2 2003-09-26
2003-09-26 Hösten och mörkret är här och vi startar snart vår vinterträning. Innan dess så kan ni ju läsa lite om ett par semesteraktiviteter som gått av stapeln. Ordföranden har ordet. Det var ett tag
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merProjekt samhällsomvandling - Gällivare
Projekt samhällsomvandling - Gällivare 1 Sammanfattning Denna rapports huvudsakliga inriktning är hur vi ska vrida konsekvenserna av samhällsomvandlingen till någonting väldigt positivt för Gällivare och
Läs merTSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merE2001. Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se
E2001 Ett spel om tillsatser i livsmedel. www.grspeldatabas.se Introduktion E2001 är en simulering där deltagarna får ta rollerna som tillverkare av chokladkakor. De kan göra två olika typer av chokladkakor
Läs merVälkommen! presenterar Den förtrollade sparven. En japansk folksaga dramatiserad för dockteater i teaterbussen
Ludgo 26 juni 2015 presenterar Den förtrollade sparven En japansk folksaga dramatiserad för dockteater i teaterbussen Det var en gång för länge sedan långt borta i Japan. Där bodde en gubbe och en gumma
Läs merBerättelsen om Tugummi von Bubbelgum
Berättelsen om Tugummi von Bubbelgum Författare: Izabella Rydén Det var en gång för inte så länge sedan. Då levde den 14-åriga Tugummi von Bubbelgum med sin lillasyster Molly Viktoria von Bubbelgum. Tugummi
Läs merIntroduktion. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout.
Introduktion Vad hjälper och vad stjälper? ställer deltagarna inför ett antal olika vardagsdilemman kopplat till fattigdomsbekämpning. De ska i grupp ta ställning till om agerande i dilemmat hjälper eller
Läs mer