IFRS 3 RÖRELSEFÖRVÄRV Implementering i svenska storbanker

Transkript

1 IFRS 3 RÖRELSEFÖRVÄRV Implementering i svenska storbanker Kandidatuppsats Externredovisning Höstterminen 2007 Handledare: Andreas Hagberg Författare: Niklas Arvidsson & Andreas Berglund

2 FÖRORD 2 FÖRORD Författarna till denna uppsats vill rikta ett tack till handledaren Andreas Hagberg för att han ställt upp på att vägleda under resans gång. Författarna vill även rikta ett stort tack till Pernilla Rehnberg, Sofia Hagberg, Henrik Bonde och Gunvor Hedström för att de ställt upp som respondenter och tagit sig tid för att kontrolläsa intervjumaterial. Utöver ovanstående tackar författarna de opponenter och övriga som korrekturläst våra utkast och kommit med synpunkter och idéer som resulterat i en ökad kvalitet i studien. tisdag den 29 januari 2008 Niklas Arvidsson Andreas Berglund

3 BEGREPPSDEFINITIONER 3 BEGREPPSDEFINITIONER Nedan följer förkortningar och begreppsförklaringar som är väsentliga att förstå för studien. I teoriavsnittet kommer författarna att gå närmare in på begrepp som är av mer tyngd för att förstå utformningen av IFRS3 Rörelseförvärv, samt vilka skillnader som finns mellan tidigare svenska normer och IFRS 3. Förkortningar IFRS INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARDS IASB INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS BOARD FASB FINANCIAL ACCOUNTING STANDARDS BOARD GAAP GENERALLY ACCEPTED ACCOUNTING PRINCIPLES IASC INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS COMMITTEE (IASB:s föregångare) IAS INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS (IASC:s standarder) RR REDOVISNINGSRÅDET OCH REDOVISNINGSRÅDETS REKOMMENDATIONER

4 BEGREPPSDEFINITIONER 4 Begreppsförklaring Eventualförpliktelser: En eventualförpliktelse har den betydelse som anges i IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar det vill säga a) en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller b) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom i det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, eller att förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. 1 Verkligt värde: Det värde till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen genomförs. 2 Förvärvsmetoden: Förvärvsanalys upprättad med förvärvsmetoden sker genom att andelarnas anskaffningsvärde avräknas mot det verkliga värdet på de genom andelsförvärvet indirekta förvärvade identifierbara tillgångarna, skulderna och eventualförpliktelserna. 3 Goodwill: Framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och inte heller att redovisa separat. 4 Immateriell tillgång: En immateriell tillgång har den betydelse som anges i IAS 38 Immateriella tillgångar det vill säga en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form. 5 Kapitalandelsmetoden: Är en redovisningsmetod som innebär att andelar i ett företag skall redovisas till anskaffningsvärdet vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägarföretagets andelar av förändringen i investeringsobjektets nettotillgångar. I ägarföretagets resultaträkning ingår som intäkt dettas andel av investeringsobjektets resultat. 6 1 IFRS 3 Definitioner 2 IFRS 3 Definitioner 3 Thorell (2004) 4 IFRS 3 Definitioner 5 IFRS 3 Definitioner 6

5 SAMMANFATTNING 5 SAMMANFATTNING Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Extern redovisning och Företagsanalys, Kandidatuppsats, HT Författare: Andreas Berglund och Niklas Arvidsson Handledare: Andreas Hagberg Titel: IFRS 3 RÖRELSEFÖRVÄRV - Implementering i svenska storbanker Bakgrund och problem: Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för koncernredovisning. Den nya plattformen, IFRS, är ett steg mot en internationell harmonisering på redovisningsområdet. En av de nya standarder som ingår i IFRS är IFRS 3 Rörelseförvärv. Standarden reglerar hur noterade koncernföretag inom EU skall redovisa förvärv av andra företag. Nya reglementet skapar alltid anpassningsvårigheter. Införandet av IFRS har enligt praktiker varit en komplex övergång där det inte varit helt enkelt att konvertera från de svenska normerna till de nya internationella normerna som EU har godkänt. Komplexiteten drabbar både dem som upprättar finansiell information, revisorer och användare. Hur långt har då de svenska bankkoncernerna kommit i implementeringsprocessen? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur väl de svenska noterade bankkoncernerna har lyckats implementera IFRS 3 Rörelseförvärv. Avgränsningar: Studien har avgränsats till att undersöka hur implementeringen har lyckats på de svenska storbankerna. Anledningen till valet beror på att författarna ville göra en jämförelse mellan företag och där passar bankerna bra som studieobjekt. Bankerna bedriver liknande verksamhet och har genomfört förvärv efter Metod: Författarna har insamlat primärdata genom intervjuer med redovisningsspecialister på storbankernas huvudkontor. Ytterligare information har inhämtats från företagens finansiella rapporter och en revisor. Resultat och slutsatser: Svenska banker har kommit en bra bit på vägen men det finns mycket kvar att arbeta med för att förbättra upplysningarna i de finansiella rapporterna samt identifiera immateriella tillgångar. Förslag till fortsatt forskning: Författarna har under studien sett bristande rapportering av rörelseförvärv. Eftersom att denna studie är gjord på tre svenska noterade företag så skulle det vara intressant att genomföra en studie på internationell nivå med en fallstudie på företagen inom EU. Det skulle även vara intressant att genomföra samma typ av studie om några år för att se hur långt koncernföretag har kommit med att identifiera immateriella tillgångar.

6 ABSTRACT 6 ABSTRACT Degree thesis in Business Administration, Gothenburg School of Economics and Law, External accounting and corporate analysis, Bachelor thesis, autumn Authors: Andreas Berglund and Niklas Arvidsson Mentor: Andreas Hagberg Title: IFRS 3 Business Combinations - Implementation in the Largest Banks in Sweden. Background and Problem: On January 1 st 2005 a set of new accounting standards were implemented regarding group accounts. The new platform, IFRS is an international step towards harmonising accounting standards. One of the new standards included in IFRS is namely IFRS 3 Business Combinations. This standard regulates how listed groups within the European Union should account acquisitions. The new standards have caused adjustment difficulties. According to professionals, the switch from Swedish to international norms has been a complex process which has not always been easy. The complexity affects those establishing financial information as well as accountants and users. The question arises; how far have the Swedish bank groups come in the implementing process? Purpose: The purpose of this study is to examine how well the listed Swedish banks have succeeded in the implementation of IFRS 3 Business Combinations. Limitations: The study is limited to examine how well the implementation has been performed by the four largest banks in Sweden. The choice of this study is explained by the writers wanting to compare companies. The largest banks in Sweden were considered a fair area of study because the banks in question pursue a similar corporate operation as companies and have completed acquisitions since Method: The writers have gathered primary data with help from interviewing accounting professionals at the different bank head quarters. Additional information has been collected from the banks financial reports and also from one accountant. Result and conclusion: Swedish banks have come a good way on the path of the implementation process, though there is still a lot of work to be done. Suggested further research: The writers have during the work experienced inadequate reporting when it comes to acquisitions. This thesis only considers three listed Swedish companies and the writers believe it would be interesting and rewarding to perform a study with a more international focus, perhaps comparing companies within the European Union. It will also be interesting to perform the same type of study as this one in a couple of year s time to see how far companies at group level will have developed regarding identification of intangible assets.

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsning Mål Fortsatt disposition METOD Val av uppsatsämne Tillvägagångssätt Metodval Datainsamling Primärdata och sekundärdata Personlig intervju Studiens respondenter Reliabilitet och validitet Vår studies reliabilitet och validitet TEORI OCH REFERENSRAM Redovisningstradition FASB - Financial Accounting Standards Board IASB - International Accounting Standards Board Nutida utveckling av redovisningsstandarder Rörelseförvärv Sammanfattning RR 1:00 Koncernredovisning Sammanfattning IFRS 3 Rörelseförvärv Goodwill Upplysningskravet EMPIRI Intervjuer Intervju med Pernilla Rehnberg, Deloitte... 27

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handelsbanken Intervju med Sofia Hagberg, Handelsbanken Swedbank Intervju med Henrik Bonde, Swedbank SEB Intervju med Gunvor Hedström, SEB Granskning av bankernas finansiella rapporter ANALYS Implementering av IFRS IFRS 3 Rörelseförvärv Upplysningskravet Goodwill och särredovisning av immateriella tillgångar SLUTSATS, DISKUSSION OCH EGNA REFLEKTIONER Avslutande diskussion Studiens slutsats Egna reflektioner Fortsatt forskning KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Artiklar Lagar och förordningar Intervjuer Årsredovisningar Webadresser BILAGOR Intervjufrågor till Pernilla Rehnberg Intervjufrågor till respondenterna på bankerna Figur och tabellförteckning Figur 1.1 Disposition Tabell 1.1 Granskning av bankernas årsrapporter... 36

9 1. INLEDNING 9 1. INLEDNING Detta kapitel inleds med en bakgrund och introduktion till studien som senare mynnar ut i en problemdiskussion och problemformulering. Kapitlet avslutas med syfte, avgränsning, målsättning och uppsatsens fortsatta disposition. 1.1 Bakgrund Den 1 januari 2005 infördes en ny internationell standard för hur koncernredovisning skall utformas. Den nya redovisningsstandarden, IFRS (International Financial Reporting Standards), är utarbetad av IASB (International Accounting Standards Board) vilket är ett oberoende organ som arbetar för att skapa redovisningsstandarder som ska bli etablerade bland användarna. IFRS är ett steg mot en internationell harmonisering på redovisningsområdet där dagens internationalisering har medfört ett större behov av att redovisning måste bli mer jämförbar för användarna. I Sverige har koncernföretag tidigare varit reglerade av Årsredovisningslagen och även Redovisningsrådets rekommendationer vid utformning av koncernredovisningar. De svenska normerna får efter 1 januari 2005 inte längre användas då EU godtagit IASB:s rekommendationer för koncernredovisning för noterade företag. Standarden gäller företag i medlemsländerna som är noterade på en marknadsplats. Kravet gäller även företag som använder sig av noterade värdepapper i sin finansiering. 7 Det senaste kravet var inte helt uppmärksammat när förslaget lades. Redovisningens utveckling i de industrialiserade ekonomierna har starkt kännetecknats av två olika redovisningstraditioner. Dessa traditioner kallas på fackspråk för anglosaxisk tradition samt kontinental tradition. 8 I Sverige och den större delen av de andra västeuropeiska länderna har innan införandet av IFRS varit influerade av den kontinentala traditionen men kommer genom införandet av IFRS att närma sig anglosaxisk redovisningstradition. I dagens världsekonomi ligger aktiemarknaden på ett internationellt plan och därmed har det blivit viktigare för användare av finansiella rapporter att kunna jämföra företag som är stationerade i olika länder. Uppkomsten av den nya internationella redovisningsstandarden är alltså ett steg mot en harmonisering där fokus ligger på att ge en rättvisande bild. En av de nya standarderna som ingår i det nya regelverket från 2005 är IFRS 3 Rörelseförvärv. Standarden ställer krav på hur finansiell rapportering ska utformas när företag genomför ett rörelseförvärv. Genom den nya standarden skall den finansiella rapporteringen vara mer specifik när det gäller redovisning av förvärvade enheters tillgångar, skulder och eventualförpliktelser. 9 I Sverige har det inte ställts lika strikta krav på redovisning av företagsförvärv. Upplysningskravet har genom IFRS stärkts. I Sverige har det tidigare varit 7 Axelman (2003) 8 Smith (2006) 9 IFRS 3 punkt.1

10 1. INLEDNING 10 Redovisningsrådets rekommendationer som varit de normer svenska koncernföretag tagit vägledning från. De största skillnaderna som implementeringen av IFRS har medfört är bland annat att reglementet tillåter att tillgångar och skulder kan redovisas till verkliga värden om de kan fastställas på tillförlitliga sätt och att goodwill är inte längre föremål för avskrivning. Istället skall nedskrivningstest genomföras så fort det finns indikationer på att en nedskrivning är nödvändig, dock skall nedskrivningstest göras minst en gång per år. En nedskrivning av goodwill får som tidigare normgivning inte återföras Problemdiskussion Den 1 januari 2005 tog redovisningen ett steg mot en mer internationell harmonisering. Under de senaste decennierna har det funnits en större efterfrågan om att, i både större och mindre utsträckning, anamma det anglosaxiga synsättet. Efterfrågan har i stora drag berott på uppkomsten av multinationella företag, noteringar på utländska marknadsplatser och en uppkomst av flera nya finansiella instrument. 11 För att förse aktiemarknaden och intressenter med jämförbar information så har det blivit viktigare att skapa en transparent och tillförlitlig bild av företagen på marknaden. IASB har utefter denna utveckling skapat normer som blivit godkända av EU. EU-kommissionen har insett att den inte själv kan reglera den dynamiska utvecklingen på redovisningsområdet med den byråkratiska form av reglering som EGdirektiven innebär. 12 EU-kommissionen har därför beslutat att noterade koncernföretag i medlemsländerna skall följa de normer som IASB utarbetat men kommissionen kommer att behålla en vetorätt till de standarder som IASB utfärdar. Förhoppningen är att den nya internationella redovisningsstandarden med tiden kommer att bli mer användbar för de användare som nyttjar de finansiella rapporterna. Nytt reglemente, skapar alltid anpassningsvårigheter. Införandet av IFRS har enligt praktiker varit en komplex övergång där det inte varit helt enkelt att konvertera från de svenska normerna till de nya internationella normerna som EU har godkänt. Komplexiteten drabbar både dem som upprättar finansiell information, revisorer och användare. 13 Komplexiteten är svår att undvika eftersom att transaktioner som redovisningen ska spegla är komplexa. 14 I skrivande stund har svenska börsnoterade företag släppt två finansiella årsrapporter där de följt ramverket för IFRS, den tredje är under upprättande. Under denna implementeringsperiod har IFRS varit föremål för kritik och denna kritik har främst varit riktad mot det nya synsättet på värdering av tillgångar. Verkligt värde som värdegrund betyder att tillgångar skall om möjligt värderas till marknadsvärdet av tillgången eller till ett objektivt värde på en transperent 10 Persson Mfl (2006) 11 Smith (2006) 12 Ibid. 13 Buisman (2007) 14 Buisman (2007)

11 1. INLEDNING 11 marknad. I verkligheten är värdeberäkningar baserade på bedömningar som gjorts av experter eller företagsledning. Bedömningarna kräver information som till sin natur är subjektiv. Blir då verkligt värde en tillförlitlig värdegrund? IFRS 3 som behandlar redovisningen av rörelseförvärv är ett hett område eftersom att övergången till IFRS medfört att kravet på tilläggsupplysningar rörande förvärv har ökat. Kravet på utökade upplysningar ställer krav på att företag lägger ner betydande arbetsinsatser för att ta fram information om förvärv och hur de har gjort de bedömningar som speglas av redovisningen. Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson presenterade 2006 en studie om hur börsnoterade svenska företag lyckats implementera IFRS. 15 Studien visade att företagen i urvalet i olika utsträckning följt de nya normerna för rörelseförvärv. Upplysningar har i många fall varit bristfälliga och i många fall har immateriella tillgångar inte identifierats vilket har lett till stora goodwillposter i relation till köpeskilling. Denna studie fick författarna att börja fundera på hur implementeringen av IFRS 3 egentligen har gått. Allt eftersom författarna studerat litteratur och artiklar i redovisningsområdet har det blivit tydligare att företag och praktiker haft problem med den nya redovisningsstandarden. Det tyder på att det varit en komplex och resurskrävande övergång från svenska normer till internationella normer. Genom denna problemdiskussion så vill författarna undersöka den problematik som övergången till IFRS har medfört och hur detta har påverkat redovisningen av rörelseförvärv. Författarna har valt att bygga studien på de svenska storbankerna för att på detta sätt se hur det kan skilja sig i en bransch med likartade verksamheter. Bankerna har även gjort analoga förvärv sedan införandet av IFRS vilket gör branschen intressant att studera. Den huvudfråga som studien kommer att utarbetas studien ifrån är: Hur långt har svenska storbankerna kommit när det gäller implementeringen av IFRS 3? För att besvara denna fråga kommer följande underfrågor att ställas: Hur togs IFRS 3 emot av praktikerna vid införandet? Vad är svårigheten med att redovisa rörelseförvärv? Följer storbankerna de upplysningskrav som normsättarna kräver? 15 Gauffin Mfl (2006)

12 1. INLEDNING Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur väl de svenska noterade bankkoncernerna har lyckats implementera IFRS 3 Rörelseförvärv. Författarna har valt att titta närmare på IFRS 3 Rörelseförvärv eftersom att det är en standard som koncernföretag skall tillämpa. Men även därför att det har ställts större krav på upplysningar om förvärv i jämförelse med tidigare svenska normer. Brister i upplysningar har under de första räkenskapsåren förekommit och författarna vill undersöka vad dessa brister beror på och varför det har varit problematiskt att implementera de nya standarderna. 1.4 Avgränsning Studien har avgränsats till att undersöka hur implementeringen av IFRS 3 har lyckats på storbankerna. Anledningen till valet beror på att författarna ville göra en jämförelse mellan företag och där passar bankerna bra som studieobjekt på grund av att bankerna bedriver liknande verksamheter och har genomfört förvärv efter Storbankerna är även stora organisationer vilket kan ha betydelse för vilken intern kunskap de har på området. Författarnas förhoppning var att få kontakt med de fyra noterade storbankerna. Det har varit problematiskt att komma i kontakt med praktiker på bankernas huvudkontor med kompetens på området. Därför har författarna blivit tvungna att avgränsa studien till att studera hur implementeringen av IFRS 3 har lyckats i Swedbank AB, Handelsbanken AB och SEB AB. Författarna har inte lyckats få kontakt med någon på Nordea Bank AB som var villig att ställa upp på intervju och därför uteblir de från fallstudien. 1.5 Mål Författarna har förhoppningar om att studien kommer att leda till en klarare bild av hur praktiker har uppfattat övergången till IFRS och hur de tror att normerna kommer att utvecklas. Författarna vill även identifiera de områden som har varit svårast att tolka när det gäller redovisning av rörelseförvärv samt om det kan finnas utrymme för fri tolkning av normerna. Målet var att få kontakt med alla svenska noterade storbanker.

13 1. INLEDNING Fortsatt disposition Metod Metodavsnittet förklarar studiens tillvägagångssätt. Kapitlet presenterar även studiens metod samt studiens respondenter. Metodavsnittet avslutas med att redogöra för studiens reabilitet och validitet. Teori Emperi Teoriavsnittet behandlas den teori som författarna anser vara viktig för att läsaren skall kunna följa med i studiens kommande kapitel. Empiriavsnittet är en sammanställning av den data författarna insamlat från intervjuerna. Kapitlet avslutas med en granskning av bankernas årsredovisningar där författarna undersöker hur väl bankerna följt upplysningskravet i IFRS 3. Analys I analysavsnittet testar författarna empiri mot teori. Avsnittet är även en sammanställning av det material som insamlades via intervjuerna. Slutsats I slutsatsen besvaras studiens frågeställningar. Avsnittet avslutas genom att författarna diskuterar egna reflektioner och presenterar förslag på fortsatt forskning. Figur 1.1 Disposition

14 2. METOD METOD Avsnittet syftar till att redogöra för läsaren hur författarna valt uppsatsämne samt vilket tillvägagångssätt som använts för att besvara problemformuleringen. Vidare så kommer även avsnittet att beskriva valet av metod samt studiens tillförlitlighet och giltighet. 2.1 Val av uppsatsämne Författarnas val av uppsatsämne har sin grund i frågeformuleringar som delgavs vid en studentkväll på Deloittes kontor i Göteborg. Medarbetare på Deloitte gav förslag om att skriva vad som har hänt sedan införandet av IFRS och hur långt svenska noterade företag har kommit med implementeringen av de nya redovisningsstandarderna. Under en kurs i externredovisning kom författarna även i kontakt med Pernilla Rehnberg som arbetar som revisor på Deloitte samt forskar vid Handelshögskolan i Göteborg. Pernilla skriver en avhandling om redovisning av immateriella tillgångar i samband med företagsförvärv. Hennes gästföreläsning under kursen fick författarna att fatta intresse för ämnet. Valet av uppsatsämne blev slutligen en kombination av att se tillbaka på vad som har hänt, och hur väl svenska börsnoterade företag har implementerat IFRS regler för rörelseförvärv. 2.2 Tillvägagångssätt Efter att författarna valt uppsatsämne så började informationssökningen. Äldre uppsatser samt artiklar från tidningen Balans som behandlade rörelseförvärv och IFRS lästes. Allt för att få en djupare kunskap om vad implementeringen av IFRS3 rörelseförvärv inneburit för företagen samt hur väl de har följt de nya normerna. Informationsinhämtningen gjordes på ekonomiska biblioteket samt tidnings- och kursbiblioteket i Göteborg. Artiklarna inhämtades från FAR KOMPLETT och GUNDA. Efter informationsinsamling var författarna på en personlig intervju med Pernilla Rehnberg för att få en djupare förståelse vilka svårigheter som uppstått vid implementeringen av IFRS 3. Författarna har valt att göra en fallstudie på de fyra ledande storbankerna på den svenska marknaden. På grund av att författarna inte kommit i kontakt med någon sakkunnig person på en av bankerna har denna bank fallit bort från studien. Fallstudien bygger således på tre av de fyra storbankerna. Genom de personliga intervjuerna har primärdata samlats in och sekundärdata har författarna införskaffat genom företagens årsredovisningar. Personliga intervjuer valdes för att ge en bättre bild av undersökningsobjektet samt för att få ett nära intervjuförhållande till respondenten. Via telefon sökte författarna personer med lämplig kompetens, som kunde ge en rättvisande bild av implementeringens svårigheter. Intervjufrågor utformades på så sätt att författarna skulle kunna svara på den problemformulering som utformats. Innan frågorna sändes per e-post till respondenterna skickade författarna intervjufrågorna för gransknig till Pernilla Rehnberg samt handledaren

15 2. METOD 15 Andreas Hagberg. Efter granskning rättades eventuella frågetecken och sändes ut till respondenterna. Intervjufrågorna sändes ut i förväg till intervjuobjekten så att de fick möjlighet att förbereda sig, samt för att uppnå en så givande diskussion som möjligt. Materialet från intervjuerna har i efterhand granskats av respondenterna för att undvika att missförstånd och felaktigheter som förekommit i det empiriska materialet. Intervjuerna spelades in för att författarna på bästa sätt skulle kunna återge intervjuerna så korrekt som möjligt. Empirin kommer att avslutas med en sammanställning av hur väl bankerna uppfyllt normsättarnas krav på upplysningar av rörelseförvärv enligt IFRS 3. Presentation av resultatet sker i en anonym checklista för att inte kritisera en specifik bank. Informationen om rörelseförvärven har samlats in från notapparaten i bankernas årsredovisning. Teori och empiri har jämförts gentemot varandra i analysavsnittet där författarna presenterar en helhetsbild av det data som delgivits under studien. 2.3 Metodval Datainsamling Datainsamling för studier kan göras på två skilda sätt. Valet av insamlingsmetod beror på studiens utformning. En studie som basers på insamlad data i form av siffror och volymer har en kvantitativ utgångspunkt. 16 Om studiens data är karaktäriserad av empirisk data som bygger på ord, bilder och texter används en kvalitativ metod. 17 Denna studie kommer att byggas på insamlat material från litteratur och artiklar samt praktikers syn på författarnas problemformulering. Studien har således en kvalitativ karaktär där helhetsintrycket från undersökningsmaterialet kommer att skapa ett sammanhang och en djupare förståelse av problemet. En mindre kvantitativ studie kommer att genomföras för att granska hur väl storbankerna har redovisat förvärven i deras finansiella årsrapporter Primärdata och sekundärdata Underlaget till studien bygger på litteratur och artiklar som behandlar övergången till IFRS samt tillvägagångssätt för att redovisa företagsförvärv. För att få en vidare bild och för att få svar på frågeställningen har författarna tagit kontakt med praktiker för att höra deras syn på uppsatsämnet. Genom att använda både tryckt material och intervjumaterial så kan författarna på ett trovärdigt sätt besvara frågeställningen och ge en helhetsbild av hur utvecklingen på området har fortskridit. I denna studie så har författarna använt sig av både primär- och sekundärdata. Primärdata är införskaffad genom intervjuer med praktiker och därmed kan författarna återge och analysera intervjuobjektens syn på införandet av de nya redovisningsnormerna gällande rörelseförvärv. 16 Holme (1997) 17 Ibid.

16 2. METOD 16 Sekundärdata är hämtad från tryckta källor som litteratur och artiklar som behandlar ämnet. Sekundärdata har även inhämtats från de studerade företagens finansiella rapporter samt de regelverk som reglerar externredovisning och företagsförvärv. Studiens teoriavsnitt bygger enbart på sekundärdata men empiriavsnittet är baserat på både primärdata och sekundärdata. 2.4 Personlig intervju Fördelen med denna intervjumetod är dess flexibilitet. 18 Metoden ger utrymme för diskussioner, idéer som kan följas upp, respondentens svar kan tolkas, känslor visas samt att kroppsspråket kan berätta mycket om de svar respondenten lämnar. Alla dessa parametrar beaktas inte vid exempelvis telefonintervju eller skriftliga svar från intervjuobjekt. 19 Vid skriftliga svar får författarna nöja sig med de svar som undersökningsobjektet lämnat och har inte möjligheten att ställa följdfrågor. Följdfrågor som hade kunnat utveckla och fördjupa svaren. 20 Nackdelar med metoden är tidsaspekten, undersökningen har oftast en snäv tidsram. Detta kan leda till att för få respondenter är med i undersökningen. Trovärdigheten i studien kan där av försvagas. Egna tolkningar kan förekomma vilket ger utrymme för subjektivitet. Respondentens svar kan i efterhand visa sig vara svåra att analysera. 2.5 Studiens respondenter Studiens respondenter har kontaktats via telefon där författarna berättat om studiens syfte och problemformulering. Respondenterna består av redovisningsspecialister på koncernnivå för de stora bankerna. Författarna har även intervjuat Pernilla Rehnberg på Deloitte som jobbar som revisor och forskar på området vid Handelshögskolan i Göteborg Reliabilitet och validitet Vid forskning måste författaren vara kritisk till den information som används för att kunna bedöma hur trovärdig och giltig den presenterade informationen är. 21 Reliabilitet är ett mått på vilken utsträckning ett tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika undersökningstillfällen under samma omständigheter. Studiens reliabilitet är med andra ord ett mått på hur trovärdigt resultatet är och hur problemformuleringen är besvarad. Författarna har under intervjuerna ställt intervjufrågorna enligt samma upplägg för att genomföra mötena med intervjuobjekten på identiskt sätt. Anledningen till detta tillvägagångssätt är att intervjuerna skall få samma innebörd och att författarna inte skall kunna blanda in personliga åsikter om hur de olika bankerna utformat redovisningen. Under varje intervju har det dock funnits utrymme för att 18 Bell (2006) 19 Ibid. 20 Ibid. 21 Ibid.

17 2. METOD 17 ställa specifika frågor men dessa följdfrågor har endast ställts för att få en djupare förståelse om hur de jobbar på de enskilda bankerna. Validitet eller giltighet är ett betydligt mer komplicerat begrepp än reliabilitet. 22 Validitet är ett mått på hur väl en viss fråga mäter eller beskriver det frågan är ämnad att beskriva eller mäta. 23 Studiens frågor ska vara utformade så att de är relevanta för studiens problemformulering. Hög validitet innebär även att resultatet speglar verkligheten. Om en fråga inte är trovärdigt besvarad saknar den även validitet, men om reliabiliteten är hög behöver det inte betyda att validiteten är hög Vår studies reliabilitet och validitet För att tillförlitligt kunna besvara frågeställningen har ett noggrant arbete utförts för att komma i kontakt med rätt personal på bankernas huvudkontor. Respondenterna som har sökts är redovisningsspecialister som jobbar med bankernas redovisningsprinciper samt utformning av finansiella rapporter. Respondenten på Handelsbanken var relativt ny i organisationen och hade inte varit med vid något förvärv. Dock hade hon den bakgrund för att kunna besvara intervjufrågorna. Intervjun med Rehnberg blev en ingång för att se problematiken med det nya regelverket samt dess implementering. Rehnberg gav författarna den förståelsen för att kunna föra givande diskussioner med respondenterna på bankerna. Trots att Nordea uteblivit från studien så tycker författarna ändå att en generell bild har förmedlats av hur implementeringen har lyckats i bankerna. 22 Bell (2006) 23 Ibid. 24 Ibid.

18 3. TEORI OCH REFERENSRAM TEORI OCH REFERENSRAM I det här avsnittet kommer vi att presentera den teori som kommer att vara nödvändig för att förstå senare delar av studien. Avsnittet inleds med att förklara historisk utveckling och varför det blivit nödvändigt att införa en ny internationell redovisningsstandard för medlemsländerna i EU. I avsnittet kommer vi även att presentera nyckelbegrepp och normer så att läsaren lätt kan följa med i senare avsnitt. Författarna anser att detta är viktigt för att kunna förstå logiken bakom IFRS 3 och varför normerna tenderar att genomgå en internationell harmonisering. 3.1 Redovisningstradition Redovisningens huvudsakliga syfte är att förmedla information om företagets ekonomi. Information är utformad till olika målgrupper och redovisningen kan upprättas på olika sätt beroende på vilken målgrupp företaget vill fokusera på. Regelverk och normer sätter också sin prägel på hur informationen upprättas. Målgruppen för noterade företag är i huvudsak aktieägare och den finansiella marknaden. Redovisning har vuxit fram från två olika traditioner där de finansiella rapporterna varit riktade, mer eller mindre, mot olika användare. Kontinental redovisningstradition bygger på lagar och traditioner. 25 Till skillnad från den kontinentala traditionen baseras den anglosaxiska traditionen inte alls i samma utsträckning på lagar och förordningar. Den anglosaxiska traditionen har istället vuxit fram genom sedvanerätt som kompletterats med vägledande fall från domstolar (eng. Case Law). Kontinental redovisningstradition har utvecklats så att det funnits en stark koppling mellan redovisningslagstiftning och skattelagstiftning. Detta har medfört att redovisningen under 1900-talet blivit starkt påverkad av de skatteregler de olika länderna använt sig av. Detta har i sin tur gjort det svårt att jämföra företag mellan olika länder eftersom det finns vissa skillnader i lagstiftningen på nationell nivå. I länder med anglosaxisk tradition har redovisningsprofessionerna fått ett större inflytande. 26 Det har varit praktiker som har utformat redovisningens synsätt och hur redovisningen på bästa sätt skall möte användarnas behov. Anglosaxisk redovisning har till skillnad från kontinental redovisning varit mer frikopplad från beskattning. Detta har gjort det möjligt att på ett bättre sätt kunna tillgodose marknadens informationskrav FASB - Financial Accounting Standards Board FSAB är den amerikanske normgivaren på redovisningsområdet och är det organ som ger uttryck för USA:s redovisningsnormer, de s.k. US GAAP. 28 Organets redovisningsnormer är betydligt äldre än andra organens normer och har genom det blivit en förebild för andra normgivare, både nationellt och internationellt. FASB bildades 1973 och har uppgiften att styra 25 Smith (2006) 26 Ibid. 27 Ibid. 28 Westermark (2005)

19 3. TEORI OCH REFERENSRAM 19 och utveckla standarder för finansiell rapportering för den privata sektorn samt privata icke vinstdrivande organisationer. 29 FASB:s standarder är de redovisningsnormer som är generellt accepterade och de normer som amerikanske privatägda företag skall följa. 3.3 IASB - International Accounting Standards Board IASB är en fristående organisation med sitt säte i London. 30 Organisationen verkar för att utveckla redovisningsstandarder som motsvarar användarnas informationsbehov. De normer som utvecklas ska bidra till att redovisning får högre kvalitet, blir mer lättförstålig och gör den finansiella rapporteringen transperent och jämförbar. IASB har ett nära arbete med nationella normsättare för att uppnå en konvergens mellan redovisningsstandarder så att de internationella normerna blir applicerbara över hela världen. IASB ger ut IFRS (International Financial Reporting Standards) som är de normer som skall användas av noterade företag inom EU:s medlemsländer från och med 1 januari Nutida utveckling av redovisningsstandarder Genom den växande globaliseringen under de senaste decennierna har det blivit nödvändigt att utveckla en internationell harmonisering på redovisningsområdet. Eftersom att kapitalmarknaderna vuxit över gränserna och i större utsträckning öppnat upp för utländska investeringar har det ställts större krav på att finansiell information för noterade företag skall vara jämförbara oberoende av var företag är belägna. Genom fokusering på att rapporteringen skall vara anpassad för att passa investerares behov kan utvecklingen sägas innebära att den anglosaxiska redovisningstraditionen har segrat över den kontinentala redovisningstraditionen. 31 Övergången mot det anglosaxiska synsättet har skett successivt och har inneburit att det har utvecklats varianter av den anglosaxiska traditionen. En amerikansk som är företrädd av FASB och en internationell/europeisk företrädd av IASB. Utvecklingen av en harmonisering vad gäller finansiell rapportering och normgivning har varit en gradvis pågående process som fortgått under lång tid. 32 De senaste åren har däremot väsentliga förändringar skett på redovisningsområdet. Ett samarbete mellan IASB och det amerikanska organet FASB trädde i oktober 2002 i kraft med målsättning att på sikt eliminera skillnaderna mellan de båda organisationernas regelverk. Initialt har samarbetet lett till gemensamma projekt för att revidera regelverken så att de får en harmonisk och enhetlig utformning där målsättningen är att fastställa ett internationellt gångbart och accepterat regelverk för redovisning. Beslutet från EU att medlemsländerna skall använda IFRS som Smith (2006) 32 Thorell (2004)

20 3. TEORI OCH REFERENSRAM 20 ramverk fick sitt formella uttryck i Europaparlamentets och Ministerrådets IAS-förordning IAS-Förordningen innebär att: alla noterade företag fr.o.m. år 2005 skall upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av kommissionen. 34 De initiativ som EU tagit om att införa en harmonisering på redovisningsområdet är inte enbart ett mål om att åstadkomma en harmonisering inom unionen. På sikt ska det även vara möjligt att jämföra de europeiska företagens finansiella rapporter med företag utanför Europa. 35 En internationell harmonisering är en förutsättning för att företag framgångsrikt ska kunna konkurrera om kapital på den internationella kapitalmarknaden. 3.5 Rörelseförvärv Rörelseförvärv är en viktig del av den finansiella rapporteringen. Genom att svenska noterade koncerner övergått till att använda IFRS som plattform för redovisning har reglerna för rörelseförvärv förändrats. Tidigare följde företagen RR 1:00 men genom EU:s godkännande av IFRS skall företagen tillämpa IFRS 3 Rörelseförvärv. Nedan kommer reglerna att sammanfattas för att läsaren skall förstå vilka förändringar detta har inneburit Sammanfattning RR 1:00 Koncernredovisning Tidigare har svenska noterade företag använt sig av redovisningsrådets rekommendationer vid redovisning av rörelseförvärv. Redovisning har varit reglerat på nationell nivå och regleringen har haft stark anknytning till skattereglering för företag. RR 1:00 behandlar principer för att upprätta koncernredovisning. Rekommendationerna från redovisningsrådet används fortfarande i svenska företag med noteringsavtal med Stockholmsbörsen. Rekommendationerna överensstämmer till stora delar med IAS/IFRS men har anpassats med nationell kompletterande reglering. Redovisningsrådet kommer inte att publicera några nya rekommendationer som hamnar i konflikt med IFRS men däremot kommer specifika svenska regler att publiceras. 36 Förvärv skall enligt RR 1:00 normalt redovisas enligt förvärvsmetoden. Kapitalandelsmetoden kan användas om den förvärvade verksamheten skiljer mycket från den verksamhet som i normalfallet bedrivs i koncernen. 37 Kapitalandelsmetoden används då denna skillnad skapar konflikt med kravet på rättvisande bild. Vid användning av förvärvsmetoden betraktas ett rörelseförvärv av ett dotterbolag som en transaktion där moderbolaget indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och skulder. Förvärvets identifieringar och värderingar av tillgångar 33 Smith (2006) 34 Ibid. 35 Westermark (2005) 36 Thorell (2004) 37 Samlingsvolymen del RR 1:00 Punkt 29

21 3. TEORI OCH REFERENSRAM 21 och skulder dokumenteras i en förvärvsanalys. Identifierbara tillgångar och övertagna skulder skall finnas med i koncernredovisningen om det är sannolikt att de representerar framtida ekonomiska fördelar eller åtaganden och om de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 38 Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och summan av det verkliga värdet utgör goodwill. Goodwill skall redovisas i balansräkningen till dess anskaffningsvärde och med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Den stora skillnaden mellan RR 1:00 och IFRS är att goodwill skrivs av systematiskt över nyttjandeperioden vid redovisning efter de principer som används i redovisningsrådets rekommendationer. Nyttjandeperioden skall byggas på företagets uppskattning av den period som de framtida ekonomiska fördelarna goodwillposten representerar kommer företaget tillgodo. Dock får nyttjandeperioden maximalt ha en nyttjandeperiod på 20 år från anskaffningstidpunkten. 39 Goodwill skrivs normalt av linjärt över nyttjandeperioden och kostnadsförs vid varje period. En icke-linjär avskrivningsmodell får användas om den bättre visar de ekonomiska förhållandena. I Redovisningsrådets rekommendationer finns det välspecificerade punkter på vilka upplysningar som skall redovisas i de finansiella rapporterna. Punkterna överensstämmer till viss del med det upplysningskrav som IFRS 3 ställer på noterade företag. Upplysningar som skall lämnas är följande: Namn, organisationsnummer och säte på dotterbolag. Kapitalandel som moderbolaget direkt eller indirekt innehar i företaget. Om kapitalandel avviker från röstandel skall även röstandel lämnas. Namn på dotterbolag som inte omfattas av koncernredovisningen och skälen till varför de inte omfattas av koncernredovisningen. Tidpunkt för förvärvet eller samgåendet. Anskaffningsvärdet för dotterbolaget och erlagd köpeskilling. Avskrivningsperiod för goodwill. Beskrivning av hur goodwill skrivs av om det görs genom en icke-linjär modell. Anskaffningsvärdet för goodwill och ackumulerad avskrivning vid periodens ingång. Periodens avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Summa anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar vid periodens slut. Om det finns negativ goodwill skall uppgifter om detta även redovisas. 40 Redovisningsrådets rekommendationer ligger som tidigare nämnt väldigt nära de rekommendationer som återfinns i IFRS 3. Den största skillnaden mellan normerna är främst redovisningen av goodwill samt att IFRS 3 kräver att upplysningarna i de finansiella rapporterna 38 Samlingsvolymen del RR 1:00 Punkt Samlingsvolymen del RR 1:00 Punkt Samlingsvolymen del RR 1:00 Punkt 91, 93, 94, 95

22 3. TEORI OCH REFERENSRAM 22 skall vara mer detaljerade. Ett bra sätt att visa detta på är att Redovisningsrådets rekommendationer beskrivs på drygt 500 sidor och IFRS som tillämpas från och med 2005 kräver ytterligare 1700 sidor Sammanfattning IFRS 3 Rörelseförvärv IFRS 3 är en av de standarder som behandlar redovisning på koncernnivå. Standarden anger hur den finansiella rapporteringen skall utformas när företag genomfört rörelseförvärv. 42 Standarden skall tillämpas vid redovisning av rörelseförvärv från avtalsdatumet 31 mars 2004 och senare. 43 Detta betyder att tillämpningen av IFRS 3 började användas vid första kvartalsrapporten Rörelseförvärv definieras som sammanförandet av separata företag eller verksamheter till en sammansatt rapporterande enhet. 44 Koncernens bokslut skall därför så långt det är möjligt efterlikna en redovisning som hade gjorts om företagen varit sammansatta till ett enda företag. 45 Rörelseförvärv skall redovisas genom tillämpning av förvärvsmetoden. Detta innebär att andelarnas anskaffningsvärde avräknas mot det verkliga värdet på de förvärvade andelarnas identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser vid förvärvstidpunkten. 46 Vid avräkningen kan det uppstå en positiv eller negativ differens. Differensen benämns goodwill om den är positiv och badwill, eller negativ goodwill, om differensen är negativ. Negativ goodwill är dock ett begrepp som inte används i IFRS. Vid ett rörelseförvärv skall alltid en förvärvare kunna identifieras. Detta är inte alltid så lätt som det kan låta. Tillämpningen av denna standard omfattar förvärv där en part får bestämmande inflytande över en annan part. Ett rörelseförvärv kan innefatta ett förvärv av en annan parts nettotillgångar, inklusive goodwill. Detta resulterar inte i en moder-dotter-relation. För att uppnå en relation av det slaget krävs det att ett företag förvärvar ett annat företags eget kapital. 47 Bestämmande inflytande över ett annat företag skall anses ha uppstått när förvärvaren har ett förhållande till det förvärvade företaget som ger förvärvaren rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna för den ekonomiska enheten. 48 För att uppnå ett inflytande av det slaget krävs att företaget förvärvar mer än hälften av rösträtterna. Tidpunkten för förvärvet benämns förvärvstidpunkt. Det är vid denna tidpunkt som det bestämmande inflytandet har övergått till förvärvaren. Om förvärvet genomförs med en enstaka transaktion sammanfaller förvärvstidpunkten med transaktionsdagen. 49 Ett förvärv 41 Buisman (2006) 42 IFRS 3 Punkt 1 43 IFRS 3 Punkt IFRS 3 Bilaga A 45 Lönnqvist (2006) 46 Thorell (2004) 47 IFRS 3 Punkt 7 48 IFRS 3 Punkt IFRS 3 Punkt 25

23 3. TEORI OCH REFERENSRAM 23 behöver nödvändigtvis inte genomföras med en enstaka transaktion utan kan även genomföras successivt. Anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet beräknas på olika sätt beroende på om förvärvet genomförts med en enstaka transaktion eller om det genomförts successivt. För ett förvärv som genomförts med en enstaka transaktion beräknas anskaffningsvärdet på följande sätt: Summan av de, vid transaktionsdagen, verkliga värdena för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt för de egetkapitalinstrument som förvärvaren emitterat i utbyte mot det bestämmande inflytandet över den förvärvade enheten, 50 Samt summan av alla kostnader som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet. 51 Om förvärvet genomförts successivt beräknas istället anskaffningsvärdet på följande sätt: Anskaffningsvärdet är summan av kostnaderna för de enskilda transaktionerna. 52 Transaktionsdagen blir den tidpunkt då respektive transaktion genomförs (det vill säga tidpunkten då varje enskild investering redovisas i förvärvarens finansiella rapporter), medan förvärvstidpunkten blir den tidpunkt då förvärvaren erhåller det bestämmande inflytandet över den förvärvade enheten. 53 Skillnaderna mellan de två förvärvssituationerna är näst intill identiska förutom att förvärvaren inkluderar de hänförbara kostnaderna för förvärvet vid varje transaktion. Vid successiva förvärv genomförs däremot en förvärvsanalys för varje transaktion för att fastställa eventuella övervärden. Genom successiva förvärv blir det således möjligt att förvärvaren får redovisa flera goodwillposter var och en för sig. 54 Som ovan nämnt kan det uppkomma övervärden vid rörelseförvärv. Övervärden är differensen mellan det pris som moderbolaget betalar för det förvärvade företagets aktier minus det bokförda värdet på nettotillgångarna. Differensen kan vara både positiv och negativ. Övervärde är som det antyder en positiv differens och undervärde är således en negativ differens. Orsaken till att företag betalar mer för aktierna än vad som finns redovisat som tillgångar och skulder i balansräkningen kan vara att tillgångarna är för lågt värderade i det förvärvade företagets balansräkning. Tillgångarnas värde är beroende av marknadsförhållanden på marknaden och inflationen; vilket betyder att tillgångarna kan bli värderade till olika belopp beroende på 50 IFRS 3 Punkt 24a 51 IFRS 3 Punkt 24b 52 IFRS 3 Punkt 25a 53 IFRS 3 Punkt 25b 54 Lönnqvist (2006)

24 3. TEORI OCH REFERENSRAM 24 tidpunkt. Detta kan medföra att tillgångar blir värderade till olika belopp i dotterbolagets och koncernens balansräkning. 55 Vid förvärvsanalysen skall förvärvaren fördela anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet genom att redovisa dotterbolagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. 56 De övervärden som inte kan identifieras till tillgångarna skall redovisas som goodwill Goodwill Goodwill är en aktivpost i balansräkningen som kan förklaras med att dotterbolaget förväntas generera överavkastning eller förväntade synergieffekter. Med synergieffekter menas att moderbolag och dotterbolag genom integration kan skapa fördelar som gynnar koncernen i framtiden. Goodwill är inte någon immateriell rättighet utan endast ett redovisningsmässigt framräknat belopp. 57 Beloppet kan ses som en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte varit möjliga att identifiera eller redovisas separat. Posten blir ett resultat av att hela övervärdet inte går att hänföras till identifierbara tillgångar vid rörelseförvärvet. Moderbolaget skall så långt som det är möjligt identifiera tillgångar, skulder och eventualförpliktelser. I den utsträckning det förvärvade företagets identifiering inte uppfylls enligt villkoren för separat redovisning skall de värden redovisas som goodwill. Goodwill beräknas då på det värde som återstår av anskaffningsvärdet för förvärvet efter att identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisats. 58 Genom införandet av IFRS är inte längre goodwill föremål för nedskrivning. Tidigare har goodwillposten varit en tillgång med begränsad nyttjandeperiod och har årligen skrivits av enligt plan. Genom införandet av IFRS skall goodwill endast skrivas ner om det finns ett nedskrivningsbehov. Förvärvaren skall dock enlig IAS 36 genomföra nedskrivningstester minst en gång per år. Om omständigheter tyder på att det finns ett nedskrivningsbehov skall nedskrivningstest genomföras. 59 Enligt tidigare svenska normer har det funnits möjlighet att skriva upp goodwill, denna möjlighet finns inte längre för de företag som följer IFRS Upplysningskravet IFRS 3 kräver i mycket större utsträckning än tidigare svenska normer att upplysningar om företagsförvärv redovisas som not i de finansiella rapporterna. Upplysningar om de förvärv som genomförts skall redovisas i notapparaten där andra djupgående information redovisas. 55 Ibid. 56 IFRS 3 Punkt Sevenius (2003) 58 IFRS 3 Punkt IFRS 3 Punkt Persson Mfl (2006)

25 3. TEORI OCH REFERENSRAM 25 Informationen som lämnas skall vara upplysningar av det slag som hjälper användaren att bedöma den finansiella karaktären av de förvärv som har gjorts under perioden, även förvärv som gjorts efter balansdagen skall redovisas om de kan göras på ett tillförlitligt sätt. Förvärv efter balansdagen får endast tas upp i redovisningen om de gjorts innan rapporterna godkänts och utfärdats. 61 För rörelseförvärv som skett under perioden skall följande upplysningar lämnas. Namn på och beskrivning av de företag eller verksamheter som ingår i rörelseförvärvet. Förvärvstidpunkten. Den procentuella andelen av förvärvade egetkapitalinstrument som medför rösträtt. Anskaffningsvärdet för förvärvet och en beskrivning av vad som ingår i det, inklusive eventuella kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet. Uppgifter om eventuell verksamhet som företaget har beslutat avyttra till följd av förvärvet. De belopp som redovisats vid förvärvstidpunkten för förvärvade enhetens tillgångar, skulder eller eventualförpliktelser. Om detta inte är möjligt skall det lämnas en förklaring varför dessa poster inte redovisas. Om verkliga värdet är större än anskaffningsvärdet skall överskottet redovisas i resultaträkningen under en enskild post. En beskrivning av varje enskild immateriell tillgång som inte redovisats skiljt från goodwill. Här ska det även finnas en förklaring till varför den immateriella tillgångens verkliga värde inte kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Summan av det förvärvade företagets resultat efter förvärvstidpunkten som ingår i förvärvarens resultat. Om detta inte är praktiskt genomförbart skall det lämnas en förklaring om varför så är fallet. 62 Som ovan visat är det många uppgifter som måste lämnas i de finansiella rapporterna. Om det skett rörelseförvärv under perioden som individuellt sett anses vara oväsentliga skall uppgifterna om förvärvet lämnas i aggregerad form. När rörelseförvärv skett under perioden men inte fastställts skall koncernen lämna upplysningar om förvärvet och även en förklaring varför en provisorisk redovisning lämnats. Förutom de upplysningar som tagits upp ovan ställs det även upplysningskrav på den redovisade goodwill som tagit upp i balansräkningen. I notapparaten skall det finnas en specifikation om förändring av goodwill, ackumulerade nedskrivningar, goodwill som tillkommit under perioden, nettot av uppkomna valutakursdifferenser, bruttovärde och ackumulerade nedskrivningar vid periodens slut. Standarden ställer stora krav på vad förvärvaren skall lämna för upplysningar. Om förvärvaren 61 IFRS 3 Punkt 66a 62 IFRS 3 Punkt 67, 56