VÅRT ANSVAR att bygga för framtiden. HeidelbergCement Northern Europe

Transkript

1 VÅRT ANSVAR att bygga för framtiden HeidelbergCement Northern Europe 1

2 INNEHÅLL Vårt mål hållbart byggande 1 Vikten av öppen kommunikation och dialog 2 3 Våra utmaningar för en hållbar utveckling 4 5 Betong ett hållbart byggmaterial 6 11 Kontakt Har du frågor, förslag eller kommentarer som rör företagen och hållbarhetsarbetet inom HeidelbergCement Northern Europe är du välkommen att kontakta oss. sustainability@heidelbergcement.se HeidelbergCement Northern Europe Box SE Stockholm Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) Foton HeidelbergCement Northern Europe och byggutengrenser.no Sidan 23, Annika Steien foto: Sofie Braseth Copyright HeidelbergCement Northern Europe Betongens värdekedja Klimatpåverkan Åtgärder för biologisk mångfald Restmaterial som resurs Närsamhällen och miljöpåverkan Människor hälsa och säkerhet Människor medarbetare En ledande tillverkare av byggmaterial 28 2 Pappret kommer från ett FSC-certifierat pappersbruk.

3 Kära läsare! I den här tryckta sammanfattningen beskrivs de fokusområden vi prioriterar i vårt löpande hållbarhetsarbete inom HeidelbergCement Northern Europe (HCNE). Den kompletterar hållbarhetsredovisningen , som du hittar på webbplatsen: Jag hoppas att den ska vara av intresse för många av er. I våra företag lägger vi stor vikt vid att samverka med kunder, närboende, myndigheter, frivilligorganisationer och andra intressenter. Vi är en del av samhället, och samarbetet är mycket centralt för mig. nollvision för koldioxidutsläpp och starten på världens första projekt för koldioxidavskiljning vid cementtillverkning, som nu drivs i norska Brevik. Du kan läsa mer om det på sidorna Vidare HeidelbergCements Quarry Life Award (QLA), som är en världsomfattande tävling, där studenter och forskare inbjuds att delta och föreslå projekt som kan främja en hållbar täktverksamhet. Jag känner varmt för den här tävlingen, eftersom den uppmuntrar unga människor att engagera sig och samarbeta. Läs om tävlingen på sidan 19. Vårt mål hållbart byggande Sedan vi började publicera hållbarhetsredovisningar har arbetet mot en hållbar utveckling i allt vi gör blivit en naturlig del i vår dagliga verksamhet. Det uppmuntrar alla affärsområden inom HeidelbergCement Northern Europe att vidta de åtgärder som krävs för att skapa en hållbar framtid. Säkerhet ska alltid stå högst upp på dagordningen. Vår ambition är att förbättra säkerheten i arbetsmiljön och vi har därför genomfört flera åtgärder och utbildningsaktiviteter inom samtliga affärsområden. Under 2013 skickade vi ut enkäter där vi bad olika intressenter om återkoppling och analyserade resultatet. På så vis fick vi en bättre bild av vad som förväntas av oss och vilka områden vi måste förbättra. Innehållet i den här skriften är kopplat till de synpunkter vi fick in, och vi har valt ut fem fokusområden med anknytning till klimat, biologisk mångfald, restmaterial som resurs, lokalsamhällen och människor i våra verksamheter. Jag vill framhålla två viktiga insatser som jag är särskilt stolt över: Lanseringen av vår Små åtgärder och storskaliga projekt det finns många sätt för medarbetarna inom Heidelberg- Cements olika företag att bidra till arbetet med att minska vår miljöpåverkan. Vi vill presentera fakta och verkliga historier för att visa det! Jag är övertygad om att våra verksamheter kommer att utvecklas ytterligare och uppvisa fler förbättringar under de kommande åren. Jag hoppas du ska finna informationen transparent och intressant! Gunnar Syvertsen General Manager Northern Europe 31

4 Samhälle och intressenter Vikten av öppen kommunikation och dialog Vi vill vara öppna och transparenta i vår kommunikation och eftersträvar samverkan med berörda parter. Vi ber återkommande om synpunkter för att ta reda på hur våra intressenters prioriteringar förhåller sig till våra. Vi frågar också hur intressenterna uppfattar företagets hållbarhetsambitioner och resultat. I en färsk väsentlighetsanalys framhöll både interna och externa parter att vi behöver fokusera på frågor som klimatpåverkan, energianvändning, arbetsmiljö, säkerhet och biologisk mångfald. Resultaten från analysen påverkar våra prioriteringar i fråga om såväl redovisning och kommunikation som företagets hållbarhetsarbete. Du kan läsa mer om vårt löpande hållbarhetsarbete samt GRI-rapportering i den senaste hållbarhetsredovisningen, som vi publicerar regelbundet. Den finns på webbplatsen: Värdefull kunskap genom samarbete med intressenter Naturligtvis måste båda parter vara flexibla och intresserade av dialog. 24 När svenska Jehander ansökte om ett förlängt täkttillstånd bjöd ballastföretaget in intressenterna till samråd som en del i tillståndsansökan. Lokalföreningen Mälaröarnas Naturskyddsförening (MNF) deltog i mötet. De yttrade sig kritiskt om planerna på att återigen tillåta lagring av krossat berg eftersom täkten, som efterbehandlats efter tidigare brytning, innehåller en speciell flora med flera rödlistade arter. Jehander kontaktade MNF för att lära mer om de växter och djur (särskilt insekter) som hittats i täkten, och för att se om det gick att hitta en lösning på konflikten med den förlängda driften. Skapa dialog Råvaruförsörjningschef Niklas Skoog, tillståndsansvarig på Jehander, förklarar: Vi tror på att skapa dialog och diskutera frågor direkt med berörda parter, så att de kan dela med sig av sina synpunkter. En förändring i ett senare skede i tillståndsprocessen är ofta mer komplicerat, vilket i slutänden medför högre kostnader. Dessutom är vår policy att vara öppna för samarbete med intressenter som har värdefull

5 Samhälle och intressenter Bo Nylén, MNF, och Lars Svensson, Jehander, vid Löten utanför Stockholm. kunskap, i stället för att se dem som motståndare, säger Niklas Skoog. Om vi fördjupar vår kunskap om verksamhetens miljöpåverkan är det förstås en vinst för både oss och miljön. Så vad hände när de två parterna möttes? Vi träffades vid Lötentäkten och båda parter lade fram fakta och krav utifrån sina respektive ståndpunkter. Dialogen var öppen och rak, och parterna visade förståelse för de skilda uppfattningarna. MNF pekade ut platser i området där särskilt intressanta växt- och djurarter fanns. Jehander lyssnade på de nya uppgifterna och anpassade delvis sin plan efter de råd som MNF gav, säger Niklas Skoog. Bo Nylén från MNF kommenterar: För vår del tror jag att detta är ett klokt och effektivt sätt att arbeta. Vi har ett stort kunnande som företagen inte alltid har och tillsammans kan vi göra skillnad. Svampen kråsmusseron, Tricholoma focale. 53

6 VÅRA UTMANINGAR... Klimatpåverkan Att minska koldioxidutsläppen är den viktigaste hållbarhetsutmaningen för vår bransch. Vi arbetar mot en nollvision för koldioxidutsläpp under produktens livscykel. Sidorna Åtgärder för biologisk mångfald Vi arbetar proaktivt med ansvarsfull förvaltning av den biologiska mångfalden vid täkterna i syfte att skapa lokala habitat för en större artvariation och värdefulla rekreationsområden för närsamhällena. Sidorna Restmaterial som resurs Vi strävar hela tiden mot ambitiösa mål för att ersätta jungfruliga bränslen och råmaterial med andra alternativ. Sidorna Närsamhällen och miljöpåverkan Vi arbetar proaktivt för att komma till rätta med störningar som buller, damm och vibrationer. Vi anstränger oss för att vara ansvarsfulla aktörer i närsamhällena. Sidorna Människor Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen har högsta prioritet i alla våra företag. Vi har en nollvision för olyckor och initiativet Safe Behaviour drivs i samtliga affärsområden. Lika viktigt är att vi uppmuntrar nuvarande och framtida medarbetare att vidareutvecklas tillsammans med oss. Sidorna

7 FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Klimatpåverkan Direkta koldioxidutsläpp per ton cement minskade med 4 procent mellan 2011 och Åtgärder för biologisk mångfald Täkter med efterbehandlingsplaner: 93 procent Täkter med förvaltningsplaner för biologisk mångfald bland täkter i närheten av biologiskt känsliga områden: 82 procent Närsamhällen Jehander belönades med Certificate for Local Community Partnership. Restmaterial som resurs Andel alternativa bränslen: 43 procent Bränslen baserade på biomassa: 18 procent Klinkerinnehåll: 84 procent Hälsa och säkerhet Olycksfallsfrekvens (FR*): 10 Allvarlighetsgrad (SR*): 196 Utmaning: HCNE:s mål är FR 2 och SR 40. Medarbetare 20 unga medarbetare deltog i Young Potential Development Programme (YPDP). Om inget annat anges är siffrorna från * FR = antal olyckor per miljon arbetade timmar; SR = antal frånvarodagar per miljon arbetade timmar. 75

8 BETONG ETT HÅLLBART Viljandi gymnasium, Estland. Det finns en allt större önskan att förstå produkters, som betong, totala miljöpåverkan. Det är svårt att föreställa sig en värld utan betong. Det är ett mångsidigt, beständigt och starkt byggmaterial, som passar vår moderna livsstil. Betong har den prestanda och livslängd som krävs för olika typer av nödvändig infrastruktur som vi nyttjar dagligen, exempelvis vatten och avlopp, vägar, tunnlar och kraftstationer. Den kan dessutom tillverkas i stora volymer i närheten av byggplatserna till en rimlig kostnad. Tillverkningen av cement, som är huvudkomponenten i betong, kräver mycket energi och medför påfrestningar på miljön. Ändå har byggnader i betong god miljöprestanda. Betong kan också återanvändas och återvinnas när den har tjänat sitt ursprungliga syfte. Energieffektiva byggnader Energieffektiva byggnader är nödvändiga för att minska den totala miljöpåverkan av mänsklig aktivitet, och man bör ta hänsyn till en byggnads hela livscykel när man jämför olika material. För en befintlig typisk kontorsbyggnad svarar driftsfasen för 80 till 90 procent av byggnadens totala energianvändning under dess livscykel. Cementtillverkningen är bara en del av byggnadernas påverkan. Den energi som krävs för att värma, kyla och lysa upp dem har mycket större betydelse. Betong är ett effektivt byggmaterial. Det absorberar värme under dagen som avges långsamt under natten. På så vis regleras inomhustemperaturen på ett effektivt sätt, samtidigt som energianvändningen minskar. Betongens stora termiska massa är nyckeln till detta. Livscykelanalyser Kunderna efterfrågar allt oftare information om våra produkters totala miljöpåverkan. Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna enskilda produkters miljöpåverkan under deras livscykel från utvinning, bearbetning och tillverkning av material till distribution, användning, underhåll och deponering eller återvinning. 68

9 BYGGMATERIAL LCA-metodiken ligger till grund för miljövarudeklarationer (EPD), som följer produktkategoriregler och tillhandahåller verifierad information om produkters påverkan på miljön. Vi började miljövarudeklarera våra norska cementprodukter för drygt tio år sedan och avser att tillgodose den växande efterfrågan, som vi möter på alla våra marknader, på den här typen av information. Vi rapporterar data enligt Global Reporting Initiative (GRI) i vår hållbarhetsredovisning. Uppgifterna i GRI-rapporterna fokuserar på miljöpåverkan från tillverkningen av produkter, medan miljövarudeklarationerna omfattar hela livscykeln. Därför skiljer sig data i GRI från data i EPD. Livscykelanalys av betongsliprar (TCS-sliprar) Under 2012 gjorde Trafikverket en livscykelanalys av så kallade TCS-sliprar (Tuned Concrete Sleeper), som utvecklats och tillverkas av vårt svenska betongelementföretag Abetong. Analysen visar att betongsliprarna är ett bra alternativ ur miljöperspektiv. Järnvägssliprar av trä impregneras med kreosot, som kan vara skadligt för såväl människors hälsa som mark och vatten. En TCS-sliper är avsedd att fungera på samma sätt som en träsliper. Den kan således även användas för att ersätta enstaka träsliprar som behöver bytas ut längs ett spår. Rya kraftvärmeverk, Göteborg. Järnvägssliprar. Esbotunneln, Stockholm. Robust livscykelanalys Livscykelanalyser kan göras på många sätt och därmed leda till olika resultat. Detta gör det komplicerat att jämföra olika byggmaterial med varandra. Vårt svenska cementföretag Cementa tog initiativ till projektet Robust LCA, som leds av Svenska Miljöinstitutet (IVL). Projektets mål är att föreslå hur livscykelanalyser kan justeras för att uppnå bättre jämförbarhet mellan produkter och branscher. En branschgemensam tolkning av befintliga metoder blev klar Det var ett viktigt steg mot en gemensam standard för livscykelanalyser, kopplad till de europeiska standarderna EN15804 och EN

10 Betong ett hållbart byggmaterial Hållbart byggande med betong ur en arkitekts perspektiv Jan Knoop, arkitekt och partner i den Oslobaserade arkitektfirman LPO, menar att hållbart byggande inte bara handlar om ett optimalt urval av byggnadsmaterial och hur de används. Man måste även se till livscykelkostnaderna. Tunga material som betong och murverk lämnar större miljöavtryck från tillverkningen, men å andra sidan medför deras beständighet låga underhållskostnader. Ju mer vi förlänger den beräknade livstiden, desto bättre klarar sig materialen vid en jämförelse. LPO har på senare tid deltagit i flera projekt baserade på konceptet grönt byggande, som syftar till minsta möjliga miljöpåverkan från material och användning. Hit hör byggnaden Papirbredden II, där koldioxidsnål betong använts. Leverantör var vårt norska företag NorBetong, som producerar fabrikstillverkad betong. Ett effektivt sätt att minska den totala energiförbrukningen är att utnyttja de termiska egenskaperna i betong och andra tunga material, så att de kan användas för värmelagring. Kostnaden för att bygga energieffektivt är inte hög, om man planerar noga från dag ett, säger Jan Knoop. Kraven på miljöstandarder och dokumentation har på många sätt förändrat planeringen av modernt byggande. Konstgalleriet Artipelag Art i Stockholm kombinerar betong och trä. Papirbredden II utsågs till Årets byggnad 2012 och ingår i norska Drammens kunskapspark. 810

11 Betong ett hållbart byggmaterial Miljöhandlingsplan för betong Under 2012 slog sig tre norska organisationer samman Norsk Fabrikkbetongforening, Norsk Betongforening och Betongelementforeningen och utarbetade en gemensam miljöhandlingsplan för betong (CEAP) med olika miljöteman. Genom samarbete vill man främja ny hållbarhetskompetens och miljömässigt väl underbyggda beslut vid val av material och produkter. Innovationsarbetet har genomsyrats av viljan att dela kunskap, samordna forskning och utveckla projekt. Avsikten är också att sprida resultaten till företagens alla nivåer i alla delar av betongbranschen, så att kunskapen kan utnyttjas i de egna verksamheterna i nya produkter och tjänster. HeidelbergCement är huvudsponsor för Byggutengrenser (Brilliant Building), som är sekreterare för CEAP och en branschorganisation avsedd att inspirera och informera om lämplig användning av murverk och betong. Byggutengrenser driver en öppen gemensam projektwebbplats för CEAP på HeidelbergCement deltar aktivt i utvecklingsarbetet av BREEAM NOR i syfte att öka kunnandet inom hållbart byggande. Den norska varianten av BREEAM är nu den dominerande miljöbedömningsmetoden och rankningssystemet för byggnader i Norge. HeidelbergCement är även representerat i den norska standardiseringskommittén SN/K 356, som utvecklar en standard för att beräkna utsläpp av växthusgaser i byggnader i ett livscykelperspektiv. Selvika, Norge. Malmömässan, som uppfördes 2012, är en kvadratmeter stor anläggning för mässor och kongresser. Den kan ta emot upp till besökare i samband med olika evenemang som utställningar och konferenser. Anläggningen, som ligger strax utanför Malmö, består av en mässhall, ett konferenscentrum och två restauranger. Malmömässan uppfyller kraven för Green Building, utformade av Sweden Green Building Council. Den planerades och byggdes med ett starkt miljöfokus, särskilt beträffande energieffektivitet. Vårt svenska betongelementföretag Abetong levererade de prefabricerade betongelementen. Per Fieber, på Abetongs försäljningsavdelning, medverkade i produktions- och konstruktionsprocessen. Han förklarar: Eftersom Malmömässan byggdes enligt Green Buildings riktlinjer var energieffektivitet en prioritet. Betong är ett idealiskt byggmaterial i det avseendet, eftersom det bidrar till att reglera inomhustemperaturen i byggnader tack vare sin höga termiska massa. Malmömässan är byggd enligt Green Buildings riktlinjer 119

12 Betong ett hållbart byggmaterial Hyllie, Malmö. Ronny Andersson. Johan Mörnstam. Ny byggteknik för hållbara städer Samarbetet är en fördjupning av vår satsning på hållbara städer. Kan betong vara lösningen när nya energismarta hus byggs? Det tror energiföretaget E.ON och Cementa. Därför har de inlett ett treårigt forskningssamarbete med Lunds tekniska högskola och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Syftet är att utveckla ny teknik för värmeeffektiva byggnader till framtidens smarta städer. Framtidens bostadsbyggande står inför stora utmaningar när det gäller energieffektivitet. De tunga betongstommarnas värmelagrande förmåga är en viktig del i framtidens smarta städer och dessa positiva betongegenskaper ska utvärderas i forskningsprojektet. I dag vet både fastighetsägare och kunder att en tung betongstomme ger ett bra inomhusklimat och lägre energianvändning, säger Ronny Andersson, chef för Forskning och Innovation vid Cementa. Genom att använda betongstommen som värmelager kan energiproducenterna minimera utsläppstopparna vid sina leveranser av värme, kyla och el, som ofta förbrukar fossila bränslen. Vi behöver utveckla detta ytterligare, och därför är forskningsprojektet ett välkommet samarbete för oss. Vi vill ju fortsätta verka för ett hållbart bostadsbyggande, säger Ronny Andersson. Forskningsprojektet ska pågå i tre år och tekniken prövas i full skala i Malmös nya stadsdel Hyllie. Samarbetet är en fördjupning av vår satsning på hållbara städer. Vårt mål är att leverera energi med minsta möjliga miljöpåverkan och att hitta affärsmodeller som kan stödja den ambitionen, säger Johan Mörnstam, chef för Business Innovation på E.ON

13 Betong ett hållbart byggmaterial Digitala applikationer ger kundsupport Som svar på den ökade efterfrågan på digitala kundlösningar har två applikationer, Betong Online och BetongAppen, introducerats för kunderna. Medan Betong Online är ett webbaserat verktyg är BetongAppen en app för smarta telefoner och surfplattor. Båda ger det stöd som behövs på byggplatserna. BetongAppen förser kunderna med allt de behöver veta om funktionell betong. Den inne- håller också ett formulär för orderförfrågningar. Med hjälp av betongkalkylatorn kan du snabbt själv räkna ut hur mycket betong som krävs för att gjuta en platta, säger Lars Åström, regionchef Öst på Betongindustri och projektledare för BetongAppen. Det var främst företagets stora kunder som önskade ett hjälpmedel som Betong Online. Via webbplatsen kan kunden nu följa den registrerade orderns status i realtid. Betong Online kan till exempel skicka ett textmeddelande till mottagaren när den fabrikstillverkade betongen lämnar Betongindustris anläggning. Bland mycket annat är det också möjligt att se hur många kubikmeter som forslats till byggplatsen och hur mycket av den totala leveransen som återstår. Betong Online är inte bara kul att ha, den är verkligen till nytta för kunden, säger Lars Åström

14 Betongens värdekedja Illustrationen visar hela värdekedjan för våra produkter från utvinning av råmaterial i kalkstensbrott, sand- eller grustag till återanvändning och återvinning av produkterna. Cementproduktion Krossad kalksten mals till ett fint pulver och blandas med tillsatser. Pulvret bränns i 1 450ºC i en roterugn för att bilda klinker, som mals med gips och varierande mängd kalk, slagg och flygaska för att framställa olika cementprodukter. Materialet transporteras till terminaler och kunder med fartyg, tåg eller lastbil. Bergtäkt, sand- och grustag Sand, grus och bergmaterial schaktas eller sprängs från fyndigheter och berg och fraktas sedan med lastbil till våra anläggningar. Därefter krossas materialet, varefter det siktas och blandas till olika produkter. Inga kemikalier eller andra tillsatser används i produktionsprocessen. Produkterna levereras med fartyg eller lastbil till kunderna. Återvinning Betong är ett beständigt material, som dessutom kan återanvändas och återvinnas när det har tjänat sitt syfte. Betong och ballast kan återanvändas som fyllnadsmaterial i olika tillämpningar eller vid vägbyggen

15 Kalkstensbrott Kalksten är det huvudsakliga råmaterialet för tillverkning av cement. Stenen bryts genom sprängning eller klyvning i ett dagbrott eller en gruva. Materialet transporteras med lastbil eller tåg till en krossanläggning. Produktion av fabrikstillverkad betong Betong tillverkas genom att ballast, cement, vatten och tillsatser blandas. Färsk betong transporteras från fabrikerna för fabrikstillverkad betong direkt till byggplatsen. Infrastruktur Betong är ett viktigt material vid byggande av kritisk infrastruktur som vatten och avlopp, vägar, tunnlar och kraftstationer. Ballast är den huvudsakliga beståndsdelen i både betong och asfalt, och används som grund för vägar, byggnader och andra anläggningar. Produktion av betongelement I betongelementfabriker tillverkas betongelement och betongprodukter som är utformade för att tillgodose kundernas specifika behov. Produkterna omfattar prefabricerade byggnadsstommar, bjälklag, ytterväggelement, industritankar, järnvägssliprar och vägbarriärer. De levereras med lastbil och tåg från fabriken till kunderna. Hållbart byggande Betong är världens vanligaste byggnadsmaterial. Det är ett starkt, hållfast och mångsidigt material. Det har lång livslängd och kan stå emot väder och tuff användning i årtionden. Betong ger bra brandskydd och skadas inte av fukt eller mögel. Om betong används på rätt sätt kan en byggnads energiförbrukning minska tack vare betongens förmåga att absorbera värme. Läs mer på sidorna

16 Klimatpåverkan Nollvision för koldioxidutsläpp Är det möjligt att minska betongprodukters koldioxidavtryck till noll? Vi tror det. Vi har en nollvision för koldioxidutsläpp under produkternas livscykel till Visionen är baserad på fem komponenter: energieffektisering, användning av alternativa bränslen, nya cementsorter, karbonatisering och koldioxidavskiljning. Under 2013 tog vi de första stegen för att utveckla metoder för koldioxidavskiljning. Det mesta av koldioxidutsläppen från en betongprodukt härrör från tillverkningen av cement, men vi bedömer en betongprodukts totala utsläpp sett över hela dess livscykel. Betong tar upp koldioxid under hela sin livstid genom en kemisk process som kallas karbonatisering. Beräkningar visar att ton koldioxid absorberas per år i Sverige och Norge sammantaget genom karbonatisering. Koldioxidutsläppen vid cementtillverkning har De fem komponenterna i vår nollvision kg koldioxid per ton cement CO 2 huvudsakligen två källor: kalcinering, den nödvändiga kemiska process som omvandlar råmaterialet till cementklinker och kräver mycket energi, och användningen av bränsle i cementugnen. Vi har två strategier för att handskas med detta: Andelen klinker i cement minskas genom att vi utnyttjar alternativa material som flygaska, och vi använder avfallsbaserade bränslen (RDF) för att ersätta kol. Vid vår största fabrik i Slite Energieffektivisering Biomassa Nya cementsorter Karbonatisering Koldioxidavskiljning 14 16

17 svarar alternativa bränslen nu för 60 procent av den energi som förbrukas. Målet för 2016 är 75 procent. En stor del av de alternativa bränslena är baserade på biomassa. Vi eftersträvar energieffektivitet i alla delar av produktionen. Det gäller allt från att använda den modernaste utrustningen och processerna till effektivitet i transporter och logistik. Under 2013 tog vi de första stegen för att utveckla nya metoder för koldioxidavskiljning. Under åren framöver ska vi genomföra tester med fyra olika tekniker för koldioxidavskiljning i ett småskaligt testcentrum på fabriken i Brevik. Allt arbete syftar till att bidra till vår nollvision för koldioxidutsläpp under produkternas livscykel till Koldioxidutsläpp (affärsområde Cement) Direkta koldioxidutsläpp (ton) Indirekta koldioxidutsläpp (ton) Specifika koldioxidutsläpp (kg) ton Direkta koldioxidutsläpp = koldioxid från bränslen och råmaterial. Indirekta koldioxidutsläpp = koldioxid från förbrukning av köpt el. Specifika koldioxidutsläpp = direkta koldioxidutsläpp per ton cement kg Koldioxidavskiljning: Utforskar nya tekniker I ett för cementbranschen unikt projekt testar Norcem Brevik fyra olika tekniker för koldioxidavskiljning i ett småskaligt testcentrum. Utvecklingen av tekniker för koldioxidavskiljning går framåt, men testcentrum och installationer har främst funnits på kraftverk. Fram till nu har inte branschen varit delaktig i utvecklingen. Norcems initiativ att etablera testcentrumet stöds av European Cement Research Academy, som i sin tur kommer att dela med sig av kunskap från projektet till hela den europeiska cementindustrin. Projektet i Brevik kommer att testa fyra olika tekniker som befinner sig på olika utvecklingsnivåer. Amintekniken har kommit längst och Aker Solutions testenhet har redan installerats på flera andra anläggningar, men inte på någon cementfabrik. De andra tre teknikerna som bygger på membran, en fast absorbent respektive en fast kalkstensbaserad absorbent befinner sig alla i ett tidigt utvecklingsskede. Ett konsortium med Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU), De Norske Veritas (DNV GL) och ingenjörsföretaget Yodfat ska testa membranteknik i en småskalig pilotanläggning. En annan teknik, baserad på fast absorbent, utvecklas av forskningsinstitutet RTI. Den fjärde tekniken, en fast kalkstensbaserad absorbent, provas vid universitetet i tyska Stuttgart. Huvudsyftet med projektet är att studera och jämföra dessa olika avskiljningstekniker och avgöra hur väl de passar för ett modernt cement- ugnssystem, förklarar projektledare Liv Margrethe Bjerge. Norcems projekt för koldioxidavskiljning har en budget om 12 miljoner euro. 75 procent finansieras av norska staten genom Gassnova inom ramen för Climitprogrammet. Testprogrammet ska pågå till Liv Margrethe Bjerge

18 Klimatpåverkan Betong absorberar koldioxid Beräkningar visar att Sveriges betongkonstruktioner årligen tar upp ton koldioxid Inte mindre än ton koldioxid binds årligen i den betong som finns i svenska byggnader och konstruktioner, vilket motsvarar procent av de totala koldioxidutsläppen från landets cementtillverkning under samma år. Detta visar nya beräkningar som gjorts av Cementa, Lunds universitet och Svenska Miljöinstitutet. Cementproduktion avger koldioxid vid förbränningen av bränsle och från kalcineringsprocessen. Under betongprodukternas livstid binder betongen tillbaka koldioxid. Den här processen, som kallas karbonatisering, sker när kalciumföreningar i betongen, främst kalciumhydroxid, reagerar med koldioxid i den omgivande luften och bildar kalciumkarbonat, som är den huvudsakliga beståndsdelen i den ursprungliga kalkstenen. Cementa medverkar för närvarande i ett projekt för att öka koldioxidupptaget i krossad betong. En metod som vi har diskuterat är att sortera materialet i siktade storleksfraktioner. Då uppstår hålrum automatiskt så att alla ytor exponeras mot luften, förklarar Ronny Andersson, adjungerad professor vid Lunds tekniska högskola och chef för Forskning och Innovation vid Cementa. Ronny Andersson.

19 Innovativa cementsorter med minskat koldioxidavtryck I Norge, Sverige och Estland utvecklar och tillverkar vi så kallad kompositcement. Syftet är att möta den ökande efterfrågan på byggmaterial med lägre koldioxidavtryck. Genom att ersätta koldioxidintensiv klinker med flygaska, slagg, kalkmjöl eller bränd skiffer minskas slutproduktens koldioxidavtryck avsevärt. Dessutom hjälper oss användningen av avfallsmaterial från andra industrier att spara energi och råmaterial. Under många år har olika typer av flygaskacement, som innehåller upp till 20 procent flygaska, producerats vid de norska fabrikerna i Brevik och Kjøpsvik. Cement som anpassas för speciella projekt kan innehålla upp till 30 procent flygaska. I Estland använder vi bränd skiffer för att minska klinkerinnehållet i cement. I Sverige har vi infört Bascement, som består av 16 procent flygaska. Introduktionsfasen föregicks av minutiöst forskningsarbete på både Cementas eget laboratorium och hos kunderna. Genom att använda avfallsmaterial från andra industrier kan vi spara energi och råmaterial. I hållbarhetsredovisningen finns ett exempel på hur betongens koldioxidavtryck som byggmaterial kan beräknas. Se Processmodell för tillverkning av cementklinker I början av 2014 lade Bodil Hökfors på Cementas forsknings- och utvecklingsavdelning fram sin doktorsavhandling Phase chemistry in process models for cement clinker and lime production vid Umeå universitet. Syftet med avhandlingen var att utveckla ett databaserat simuleringsverktyg som gör det möjligt att studera nya hållbarhetsåtgärders påverkan i datormiljö, innan de introduceras i cementklinkerproduktionen. Avhandlingens resultat kommer att bli ett viktigt bidrag för att förverkliga Heidelberg- Cement Northern Europes nollvision för koldioxidutsläpp. Dr Bodil Hökfors

20 Åtgärder för biologisk mångfald Fil.dr Börje Ekstam med studenter. Biologisk mångfald i våra täkter Många täkter är högst lämpade för att främja biologisk mångfald tack vare den stora variationen av landskap och habitat och liten störning från mänskliga aktiviteter Täktverksamhet påverkar landskapet och den naturliga miljön, både positivt och negativt, genom att villkoren för flora och fauna förändras. Studier visar att rätt skötta täkter faktiskt bidrar till den biologiska mångfalden, eftersom det öppna landskapet erbjuder både växt- och djurarter nya möjligheter genom nya habitat och minskad konkurrens. Vi arbetar proaktivt för att skydda den biologiska mångfalden på och omkring våra täkter, som totalt omfattar en yta på 25 kvadratkilometer. Ansvarsfull markanvändning Innan en ny täkt tas i bruk eller ett täkttillstånd förlängs krävs en omfattande tillståndsprocess. Processen innefattar en miljökonsekvensbeskrivning och om täkten ligger i ett område med högt biologiskt värde fordras särskilda studier av artrikedomen. Nödvändiga kompensationsåtgärder anges också Andel täkter med efterbehandlingsplaner: 93 procent Andel täkter med förvaltningsplaner för biologisk mångfald: 82 procent (bland täkter i närheten av biologiskt känsliga områden) Sedan 2006 driver vi ett projekt i Slite i syfte att studera villkoren för den rödlistade nipsippan, Pulsatilla Patens.

21 Partnerskap med BirdLife International Sedan 2012 har ett par pilgrimsfalkar häckat i Jehanders täkt i Kållered. HeidelbergCement samarbetar sedan 2011 med den internationellt erkända naturvårdsorganisationen BirdLife International. Vi medverkar för närvarande i två BirdLife-projekt ett i den norska täkten Tau och ett i närheten av Kålleredstäkten. BirdLife-projektet i Tau drivs i samarbete med vårt norska ballastföretag NorStone. Syftet är att förse backsvalor med artificiella häckningsplatser, hotell, genom att placera höga glasfiberör fyllda med sand i ett område nära täkten. Vi har avsatt ett område i täkten för en unik mångfaldspark, berättar Svein Tønnessen, Environmental Senior Advisor inom Aggregates Northern Europe. Utöver häckningsplatser för backsvalor ska parken innehålla ett område med uteklassrum för besökande skolbarn, ett plant område med grunda gropar, en djup damm, en klint och mindre branter. I Kållered inledde vårt svenska ballastföretag Jehander nyligen ett BirdLife-projekt i samarbete med Göteborgs Ornitologiska Förening som syftar till att återställa en grund sjö i närheten av täkten. Jehanders målinriktade arbete för att öka artrikedomen, som pågått i flera år, har redan lett till ett ökat antal insekter, fåglar och andra djur inom och utanför täkten. Detta har i sin tur lockat till sig ett par pilgrimsfalkar som häckat i täkten sedan Lars Svensson, kvalitets- och miljöchef på Jehander, förklarar: Den förvaltningsplan för biologisk mångfald som utarbetats för Kålleredstäkten omfattar även Sagsjön, som tidigare var en bra häckningsplats för många fågelarter. I dag är sjön igenvuxen och övergödd, så fåglar häckar inte längre där. Vi vill förvandla Sagsjön till en attraktiv häckningslokal för fåglar igen, men vi vill också göra den till en attraktiv plats för fågelskådare, studenter och sportfiskare.. Svein Tønnessen. Lars Svensson. Med Quarry Life Award både skapas och delas kunskap HeidelbergCement startade den världsomfattande tävlingen för forskning och utbildning, Quarry Life Award (QLA) Den går av stapeln vartannat år. QLA inbjuder studenter och forskare att engagera sig i forskningsoch utbildningsprojekt kopplade till biologisk mångfald i täktområden. Målet är att öka kunskapen om biologisk mångfald i täkter och att utveckla nya idéer och sätt att främja artrikedomen. Dessutom syftar tävlingen till att lyfta fram den unika floran och faunan i täkter och grustag. Många täkter är ovanligt lämpade för att främja biologisk mångfald tack vare den stora variationen av landskap och habitat och liten störning från mänskliga aktiviteter, noterar Michael Rademacher, Manager Biodiversity and Natural Resources på HeidelbergCement. Täktområden är ideala platser för forskare och studenter som vill studera naturskydd och sprida sina rön och resultat. Tävlingen är en enastående möjlighet att visa våra lokala, nationella och internationella intressenter att HeidelbergCement är en föregångare inom förvaltning av biologisk mångfald. I Slite and Degerhamn har fyra projekt valts ut för genomförande Heidelberg Cement är pionjärer inom förvaltning av biologisk mångfald. Dr Michael Rademacher Mer information om initiativet finns på 219

22 Restmaterial som resurs Jungfruliga råmaterial och fossila bränslen ersätts Våra sex cementfabriker använde tillsammans totalt ton alternativa bränslen under Historiskt sett har fossila bränslen som kol, petroleumkoks och olja varit våra primära bränslen, men genom att ersätta dem med avfallsbränsle minskar vi användningen av fossila resurser. De vanligaste alternativa bränslena är förbrukade bildäck, icke-återanvändningsbart papper och plast, animaliska restprodukter, spilloljor och farligt avfall. Våra sex cementfabriker använde tillsammans totalt ton alternativa bränslen under I norska Brevik driver vårt dotterbolag Renor en fabrik för hantering av farligt avfall som färg, olja och andra typer av kemikalier, så att det kan användas som bränsle. Vi knyter långsiktiga kontrakt på leveranser av alternativa bränslen för att tillgodose den växande efterfrågan. Ett exempel är sorteringsanläggningen i Skövde som byggdes av återvinningsföretaget Hans Andersson Recycling tillsammans med Cementa. Vi vill också ersätta så mycket jungfruligt råmaterial som möjligt i produktionen. I produktionen av klinker, den viktiga mellanprodukten i cementtillverkningen, utnyttjar vi industriavfall som innehåller järn, aluminium och kisel. När klinkern malts tillsätts flygaska eller slagg. På så vis minskas klinkerinnehållet i cementen. Flygaska är förbränningsavfall från koleldade kraftverk, medan slagg är en avfallsprodukt från metallverk. Därigenom minskar vi mängden koldioxidintensiv klinker i slutprodukten. Alternativa bränslen Affärsområde Cement Direkt energianvändning (TJ) Fossila bränslen Alternativa bränslen (fossila+bio) 20,000 15,000 10,000 5, Andel alternativa bränslen 33% 35% 43% Andel biomassa 13% 15% 18% Klinkerinnehåll 84% 84% 84%

23 Vi har visat att vi kan driva verksamheten med en andel alternativa bränslen på omkring 60 procent mot tidigare 35 procent. Alternativa bränslen ökar För närvarande pågår ett intensivt arbete för att ta reda på hur Cementas fabrik i Slite kan uppnå 75 procent alternativa bränslen i sin cementproduktion till I oktober 2013 satte företaget upp ett konkret mål för Slitefabriken: 75 procent av bränslet ska komma från alternativa material som trä, papper, plast eller bildäck. Detta beräknas leda till en minskning av koldioxidutsläppen med närmare ton om året. En uppgift i projektet var att steg för steg analysera hela produktionssystemet för att hitta eventuella flaskhalsar. Dessa sätter nämligen gränsen för hur mycket alternativa bränslen som går att tillsätta. En tidig åtgärd var att installera nya brännare till kalcinatorerna. Dessutom anlades en effektiv mottagningsanläggning vid fabriken för plastavfall och annat material. Vi har visat att vi kan driva verksamheten med en andel alternativa bränslen på omkring 60 procent mot tidigare 35 procent", säger projektledare Patrick Thålin. Patrick Thålin. Återvunnet avfall ersätter fossila bränslen Vårt estländska cementföretag Kunda Nordic Tsement samprocessade drygt ton alternativa bränslen 2013 och erhöll 30 procent av sin värmeenergi från återvunnet avfall, kallat avfallsbaserade bränslen (RDF). Målet är att ytterligare öka volymen avfallsbaserade bränslen i Estland. Vi har fortsatt att testa fasta återvunna bränslen från flera leverantörer under senare år, och nu täcker leveranserna av inhemska avfallsbaserade bränslen i det närmaste vår efterfrågan på alternativa bränslen, säger fabrikschef Meelis Einstein. Andelen RDF är drygt 80 procent av den totala volymen alternativa bränslen och den ökar. Den successiva ökningen av avfallsbränsle kommer att i hög grad minska användningen av fossila bränslen i vår produktion. Mottagningshall för avfallsbaserade bränslen vid Kunda Nordic Tsement

24 Närsamhällen och miljöpåverkan En ansvarsfull granne Materialbrytning och tillverkning av våra produkter påverkar oundvikligen omgivningen. Därför är det vårt ansvar att begränsa störningarna i närområdet så mycket som möjligt. Vi eftersträvar en nära kontakt med närboende och uppmuntrar frågor och åsiktsutbyten. Vi dämpar bullret genom att isolera motorer, flytta utrustning inomhus och plantera träd som bullervallar. 224 Buller och vibrationer uppstår vid anläggningarna, liksom dammutsläpp. De kringboende blir framför allt störda av oljud från lastning och lossning av bulkmaterial vid hamnar och terminaler, men vi arbetar aktivt för att minska störningarna. Exempelvis reser vi bullervallar, kapslar in utrustning och säkrar tydliga avtal med fartygsoperatörer för att undvika klagomål. Buller uppstår även i täkterna, från processanläggningen och transporterna. Vi dämpar bullret genom att isolera motorer, flytta utrustning inomhus och plantera träd som bullervallar. Utsläpp av dammpartiklar från krossning kan också vara störande. Hur allvarliga sådana utsläpp är beror på produktionsanläggningen, lagerlösningarna och de lokala väderförhållandena. Fabrikstillverkad betong tillverkas däremot i slutna fabriker, som bara medför lite buller och dammutsläpp från produktionen. Utsläppen härrör främst från betongbilarna och transporten av råmaterial.

25 Annika Steien. Nytt filter minskar stoftutsläpp i Kjøpsvik Under 2012 ersattes det gamla elektrostatiska filtret av ett nytt textilfilter för att minska stoftutsläppen vid cementfabriken i Kjøpsvik. Filtret består av textilpåsar, med en total yta på kvadratmeter, som avskiljer stoftpartiklar ur rökgasen. Installationen har lett till en avsevärd minskning av stoftutsläpp från 25 milligram per kubikmeter till mindre än 5 milligram. Annika Steien, process- och miljöchef på Kjøpsvikfabriken, förklarar: Textilfiltret är mycket effektivare. Rökgaserna renas mekaniskt genom textilfiltret oavsett om strömförsörjningen är av eller på. Detta är en annan fördel då inga rökgaser passerar filtret utan att renas, vilket ibland hände med det gamla elektrostatiska filtret." Med ett textilfilter fångas mer stoft upp och förs tillbaka in i produktionen. Närsamhället Brytning och tillverkning av våra cementprodukter fordrar tillstånd enligt nationell miljölagstiftning, men även lokalbefolkningens synpunkter är viktiga. Vi anordnar regelbundet öppet hus dagar för att bjuda in intressenter och skapa dialog. En lördag i augusti 2013 besökte personer Jehanders bergtäkt i Kållered utanför Göteborg. Intresset överträffade alla förväntningar. Ett av skälen till att bjuda in allmänheten var att visa upp vår verksamhet. Vi kan inte undvika buller, vibrationer och damm helt, men om man känner till vad vi gör, och varför, så ökar förståelsen, säger Niklas Skoog, som är mark- och tillståndsansvarig på Jehander fick Jehander ta emot Certificate for Local Community Partnership från den europeiska branschorganisationen European Association of Aggregates Producers (UEPG) för samarbetet med den lokala sportfiskeklubben vid grustäkten på Munsö i Stockholmstrakten organiserade Kunda Nordic Tsement sin årliga miljödag och bidrog till efterbehandlingen av oljeskifferbrottet i Ubja genom att plantera unga björk- och tallplantor. Detta var det första steget i Ubjas återställningsplan, då drygt träd planterades. Jag var glatt överraskad att så många ortsbor och kommuntjänstemän besökte oss, och det var härligt att se hur mor- och farföräldrar planterade träd med sina barnbarn, berättar Laine Soone, boende i Ubja och chef för bycentrumet. Detta var det första steget i Ubjas återställningsplan, då drygt träd planterades

26 Människor hälsa och säkerhet Hälsa och säkerhet en viktig utmaning Inom hela organisationen lägger vi stor vikt vid hälsa och säkerhet. Vi har en nollvision för olyckor, vilket är en utmaning i den arbetsmiljö som är typisk för många av våra aktiviteter. Situationen har förbättrats avsevärt under de senaste åren, men antalet olyckor är fortfarande för högt. Initiativet Safe Behaviour lanserades för att stärka säkerhetskulturen inom alla verksamheter. Under inträffade inga dödsolyckor och antalet allvarliga olyckor minskade. Olycksfallsfrekvensen (FR = antal olycksfall per miljoner arbetstimmar) var 15 under 2012 och 10 under Vårt mål är att komma ner till 2. För att stärka säkerhetskulturen har vi genomfört en omorganisation och lanserat initiativet Safe Behaviour, säkert beteende, inom samtliga verksamheter. Det omfattar en gedigen utbildning för chefer på alla nivåer och striktare rutiner på anläggningarna. Verktyg för daglig uppföljning och justering av verksamheten tillhandahålls. Safe Behaviour sätter fokus på riskbedömning och säkerhet i det dagliga arbetet. Samtliga affärsområden granskas regelbundet av interna och externa revisorer. Men för att minska risken för arbetsplatsolyckor är medarbetarnas kunskap och medvetenhet avgörande faktorer

27 Olycksfallsfrekvens Antal olyckor (med minst en frånvarodag) per arbetade timmar (egna anställda) Olyckornas allvarlighetsgrad Antal frånvarodagar på grund av olyckor per arbetade timmar (egna anställda) Säkerhetssamtal skapar medvetenhet på alla nivåer Regelbundet diskuteras, granskas och bedöms medarbetarnas arbetssituation i företaget. Ett sätt att göra detta är genom säkerhetssamtal, Safe Talks, där cheferna talar med medarbetarna om deras arbetssituation i syfte att identifiera aktiviteter som medför risker. Medarbetaren beskriver arbetssituationen och de förebyggande säkerhetsåtgärder som vidtagits. Chefen och medarbetaren diskuterar fler säkerhetsåtgärder. NorStones vd Kjell Apeland är en av de chefer som har regelbundna Safe Talks. Han menar att de är ett effektivt verktyg för att förbättra hälsa och säkerhet bland medarbetarna. Diskussionerna välkomnas av medarbetarna eftersom de visar att ledningen tar hälso- och säkerhetsfrågor på allvar. För mig som chef är det värdefullt att få direkt respons på vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Jag får också en bättre inblick i den dagliga verksamheten. Kjell Apeland. Kunda ett år utan personskador Kunda Nordic Tsement har fastställt målet inga arbetsolyckor och lanserat programmet Zero Tolerance som syftar till att få ned antalet arbetsolyckor till noll. Medarbetarna utbildades i riskbedömning och riskprevention, däribland säkerhetssamtal, och de uppmanades att rapportera riskobservationer och tillbud. Därtill infördes en säkerhetsdel i bonusprogrammet för att motivera medarbetarna. Lednings- och arbetsmiljöexperter genomförde interna inspektioner, som omfattade säkerhetssamtal med medarbetare och observation av säkerhetsbeteendet generellt. Kunda Nordic Tsement har nu arbetat i närmare ett och ett halvt år med detta och inga personskador har rapporterats och antalet olyckor visar en fallande trend. Nu kan vi med glädje rapportera att Kunda Nordic Tsement inte haft några personskador på närmare ett och ett halvt år. Peter Toom, risk- och arbetsmiljöchef i Kunda

28 Människor medarbetare Talangrekrytering och utveckling Det är viktigt för oss att samarbeta med universitet kring forskningsoch utvecklingsprojekt. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som framtida medarbetare. Därför strävar vi efter att erbjuda intressanta karriärmöjligheter och goda arbetsvillkor på organisationens alla nivåer. Vi lägger stor vikt vid rekryteringsevenemang och samarbetar med universitet kring forsknings- och utvecklingsprojekt, doktorand- och magisterutbildningar. Ibland anordnar vi traineeprogram, och eftersom vi tillhör en global koncern kan vi erbjuda internationella karriärmöjligheter. Vi erbjuder våra anställda chefsutvecklingsprogram och yrkesutbildningar på olika nivåer. Unga begåvade medarbetare kan få chansen att delta i vårt interna utvecklingsprogram Young Potential Development Programme

29 Traineeprogram personlig och yrkesmässig utveckling Under 2012 startade vi ett 18 månader långt traineeprogram. Syftet var att ge deltagarna en stabil plattform för att växa i företaget, personligt och yrkesmässigt. Nio unga ingenjörer från Norge, Sverige och Danmark deltog i programmet Under den tiden lärde de känna de fyra affärsområdena och blev bekanta med andra områden, som marknadsföring och försäljning och ekonomi. Samtliga deltagare fick möjlighet att arbeta utomlands, både inom Northern Europe och vid enheter i Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Tyskland, Indonesien och Tanzania. Efter utbildningsperioden återvände de till den enhet i organisationen där de först anställdes och tilldelades en mentor. Vi valde att ha en liten grupp traineer, så att vi kunde följa deras framsteg nära. Jag är glad att se hur gruppen utvecklats. De hade varierande bakgrunder och erfarenheter och vi har sett dem växa såväl professionellt som personligt, säger Kjersti Hatlevik, personalchef och ansvarig för traineeprogrammet. Medarbetare Personalomsättning* 7% 8% 10% * ökningen beror främst på omorganisationer inom affärsområdena Ballast och Betongelement och på ett stort antal pensionsavgångar Kvinnliga medarbetare Efter avslutat traineeprogram utsågs Camilla Øien på Norcem till Site Manager för CCS-projektet. Total personalstyrka 14% 18% 15% Styrelse och ledning 11% 14% 11% Top, senior och middle managementnivå 18% Populärt initiativ för unga förmågor Genom Young Potential Development Programme (YPDP) stöttar och uppmuntrar vi nätverksbyggen mellan talangfulla unga medarbetare i regionen. Ett annat syfte är att motivera dem att fortsätta sina karriärer med oss. Under 2013 deltog 20 unga medarbetare i programmet, som bestod av fem moduler på två till fyra dagar. I programmet behandlades ämnen som projektledning, ledarskap, företagsspel, hälsa och säkerhet, interkulturell kommunikation och hållbarhet. Projekten var kopplade till verkliga problem i verksamheten, såsom stoft från ugnarna, produkt- och kvalitetskontroll i samband med den ökade användningen av alternativa bränslen och återanvändning av rivningsmaterial. John Johansson på Cementa i Degerhamn beskriver programmet som mycket lärorikt, roligt och spännande. Han menar att det bästa var möjligheten att använda nyförvärvade teoretiska verktyg direkt i projekten. På så vis kunde vi omedelbart omsätta den teori vi lärt i praktiken. Jag har också fått många kontakter på andra avdelningar, vilket jag hoppas ska komma till nytta i framtiden. John Johansson. 2729

30 En ledande tillverkare av byggmaterial HeidelbergCement Northern Europe (HCNE) är en region inom HeidelbergCement-koncernen, som är en av världens ledande tillverkare av byggnadsmaterial. Företagen inom HCNE utvecklar, tillverkar och marknadsför ballast, cement, fabrikstillverkad betong, prefabricerade betongprodukter och betongelement. De största verksamheterna är baserade i Sverige, Norge, Danmark, Estland, Lettland och Litauen. Under 2013 hade HCNE en nettoomsättning på 931,5 miljoner euro och sysselsatte omkring medarbetare. Vi är ledande leverantör av den cement som används i regionen och exporterar även till andra områden. NORGE SVERIGE ESTLAND LETTLAND LITAUEN DANMARK FAKTA OM VÅRA AFFÄRSOMRÅDEN Cement 6 cementfabriker och 53 terminaler. Produktion: 4,7 miljoner ton cement Tillverkningsföretag: Cementa AB, Sverige AS Kunda Nordic Tsement, Estland Norcem AS, Norge Handelsföretag: Baltik Saule SIA, Lettland DK Cement A/S, Danmark Gerdukas, Litauen Ballast 35 produktionsanläggningar och 9 terminaler. Production: 11,4 miljoner ton ballast HCNE Affärsområde Ballast: Jehander AB, Sverige Garkalnes Grants SIA, Lettland Nord-Fosen Pukkverk AS, Norge NorStone AS, Norge Fabrikstillverkad betong 100 fabriker. Produktion: 2,4 miljoner kubikmeter betong Betongindustri AB, Sverige Betong Sør AS, Norge DK Beton A/S, Danmark HC Betons SIA, Lettland HC Betoon AS, Estland NorBetong AS, Norge HC Klaipeda, Litauen Betongelement 7 fabriker. Produktion: ton betongprodukter och betongelement Abetong AB, Sverige Precon Polska SpZoo, Polen Alternativa bränslen: HeidelbergCement Miljö AB, Sverige Renor AS, Norge 30 28