STORFORS KOMMUN KALLELSE. Datum Ersättare, pressen m fl FÖR KÄNNEDOM. Ledamöterna i Kommunstyrelsen kallas till sammanträde.

Transkript

1 STORFORS KOMMUN Datum Ersättare, pressen m fl FÖR KÄNNEDOM KALLELSE Ledamöterna i Kommunstyrelsen kallas till sammanträde. Tid: Onsdagen den 26 november 2014, kl Plats: Sammanträdesrum Kerimäki, Kommunhuset, Storfors. Ärenden Sid Paragraf 1 Val av protokollsjusterare. 2 Kommunstyrelsens granskning av ---- ledningssystemet. 3 Anmälan om delegationsbeslut. 1 4 Ekonomi/månadsrapport Medverkan i ett Värmlandsövergripande 2 KSAU 171 ESF-projekt "Mobilisering för ungas etablering". Kristina Karlsson, Patrica Henriksson och Mårten Axner Kl Kvartalsrapport Handlingsplan för KSAU 164 bredbandsutbyggnad. 8 Reglemente för Kommunstyrelsen. 26 KSAU Delegationsordning för Kommunstyrelsen. 27 KSAU 170

2 Ärenden Sid Paragraf 10 Avtal om samverkan i gemensam nämnd för myndighetsutövning, Karlskoga och Storfors. 28 KSAU 167 Susanne J ar!, Miljöchef Kar!skoga Kl Reglemente för Myndighetsnämnden i Karlskoga och Storfors.kommun. 64 KSAU 168 Susanne Jarl, Miljöchef Karlskoga 12 Utöka befintlig investeringsbudget med kronor för ny styrutrustning hiss i kornrnunhuset. 76 KSAU Utökning av anställningar personliga assistenter samt vikarierande personlig assistent. 77 KSAU Anställning av anhörigstödjare, 25 %, vikariat. 78 KSAU Anställning av resursperson, 80 %, tillsvidareanställning. 79 KSAU Anställning av arbetsterapeut, 100 %, tillsvidareanställning. 80 KSAU Anställning av personlig assistent, ca 70 %, vikariat. 81 KSAU Chefsförordnande av kornrnnnchef. 82 KSAU Utvidgat strandskydd. 83 KSAU Aktuella frågor Hans Jildesten Ordförande

3 STORFORS KOMMUN 1 S~TRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida 4(7) KS Anmälan av delegationsbeslut Fiuns inga delegationsbeslut att redovisa till kommunstyrelsens sammanträde Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

4 STORFORS KOMMUN 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Ko=unstyrelsens arbetsutskott (27) KSAU 171 DnrKS Medverkan i ett Värmlandsövergripande ESF-projekt Mobilisering för ungas etablering Region Värmland har under ett års tid arbetat med en förstudie i värmlandskommunerna, med kartläggning av unga En projektansökan kommer att skickas till EFS, gemensamt för alla kommuner. Projektet kommer att administreras av Karlstad kommun eftersom Region Värmland inte f'ar driva ESF-finansierade projekt. Avsikten är att samtliga kommuner arbetar enligt sina egna särarter. Ansökan görs centralt men kommunerna bidrar med sina specifika ansökningar. För Starfors räkning är tanken att arbeta med kompetensutveckling samt riktade insatser till unga från år. Avsikten är Storfors samarbetar med Kristinehamn och Filipstads kommuner. :Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från rektor Mårten Axner, enhetschef Mariette Karlsson och EUsamordnare Kristina Karlsson, EU-samordnare Kristina Karlsson redogör för ärendet Projektet beräknas kosta mellan 2-3 mnkr. Ko=un far bekosta 50 % av totalkostnaden. Kristina Karlsson meddelar att det beräknas att kostuaden om 1-1,5 mnkr kan finansieras genom eget arbete, lokaler etc. r december ska ansökan lämnas in för detta projekt. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till Kommunstyrelsen Tillstyrka ansökan om medverkan i ESF-projekt "Mobilisering för ungas etablering". Justerandes signatur r()1äj Utdragsbestyrkande

5 3 HELT Självklart! Hälsa, egenrnakt, lärande och tilltro Kort sammanfattning 1. Projektide Delprojektet har sin utgångspunkt i programområde 3 - sysselsättningsinitiativet för unga (15-24 år), vars syfte är att utveckla och stärka befintliga insatser för unga med ett individanpassat förhållningssätt. Ca 18 procent av eleverna i Storfors kommun som avslutade årskurs nio år 2014 saknade gymnasiebehörighet. Ett resultat som ger en 15:e plats av länets 16 kommuner. Ca 25 elever saknar i dag fullständiga gymnasiebetygjbehörighet inom målgruppen år. Språksvårigheter kan vara en orsak, 14 procent av eleverna är födda utrikes och bott i Sverige en kortare period. Ungdomarna riskerar att hamna i långvarigt utanförskap. Projektets syfte är att stödja varje individ och bereda dem en möjlighet till gemenskap och delaktighet i samhället. Projektcoachen arbetar med att stärka hälsa, egenmakt (empowerment), lärande och tilltro till sig själv och omvärlden. Uppdraget som coach är att vara spindeln i nätet kring ungdomen och samverka med familj, landsting, skola, socialtjänst och arbetsmarknad utifrån individuella behov. Coachen skall exempelvis stödja i skolarbete, motverka mobbning, samverka med arbetsmarknad lotsa till praktikplats. Hålla motiverarande samtal (MI). Upprätta handlingsplaner, följa upp delmål och mål inom projektet. Samverkan och motivation är projektets främsta verktyg för att nå framgång. Projektet har ett implementerande ansvar, vilket gör att många av de aktiviteter som coachen startar skall sedan leva vidare i verksamheterna. Arbetet med att motverka mobbning kan exempelvis ske genom att coachen påbörjar en process med elevförebilder i skolan. Övergripande mål TIllskapa Storforsmodellen, 3,0 och arbeta strukturellt med multiprofessionella team kring ungdomar på glid (Försäkringskassa, kommuner och landsting). Aktivitet: samverkansmöten Indikator: Öka antal samverkansmöten med xx% under projektperioden i syfte att i leva vidare Mätning: Föra statistik över antalet möten. Projektmål Det är helt självklart att: 100 procent av deltagarna skall ha en positivare inställning till studier/arbete Aktivitet: MI-samtal ger motivation, samverkangen ger möjligheter, individuellt stöd ger också rätt stöd Indikator: 100 procent av deltagarna skall ha en positivare inställning till studier/arbete Mätning: Livsstilsformuläret KASAM (skattningsskala) Övergripande mål och projektmål möjliggörs via delmål som är kopplade till aktiviteter.

6 4 Kommunal medfinansiering AFU/lön25% EK SEK SEK SEK IFO/lön 15 % SEK SEK SEK Lärarkostnad 20 % SEK SEK SEK SEK Sa SEK SEK 228 Totalt: Totalt: Totalt: Totaltsummering 654 SEK SEK SEK SEK '630 timmar/år, baserat på medellön 40 OOkr a's tjänstemän,

7 5 Socioekonomisk prognos, exempel från Karlstads kommun - En enda ung människas långvariga utanförskap kan kosta mellan 10 och 15 Mkr - Projektet uppvisar långsiktiga socioekonomiska vinsterna totalt cirka 90 Mkr varav 50 Mkr utgörs av uteblivna offentliga kostnader. Kommunens långsiktiga vinst uppgår till 14 Mkr - Om projektet endast leder till att 2 % av deltagarna, eller 1,6 personer, kommer in på arbetsmarknaden passerar man break even under mandatperioden och skapar en långsiktig vinst på 17 Mkr 2 Projektperioden är baserad på 1 år. 2 hämtad:

8 6 STOR FORS KOMMUN Diarienr:... ~.~.. :?.2.L:\.;;.. z ~.L Diarieplanbet:... _.. ~... _ Mobilisering tör ungas etablering Sammanfattning av ansökan om ESF-projekt "Mobilisering för ungas etablering - förstudie" Projekttid Januari - december 2014 Budget kr Målgrupp Alla länets kommuner och Arbetsförmedlingar samt andra aktörer som kommer i kontakt med målgruppen unga i utanförskap. Projektorganisation Styrgruppsmedlemmar Monica Persson, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Karlstads kommun Tove Frostvik, Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Lena Hertzberg, Arbetsförmedlingen i Karlstad Tommy Wallin, Arbetsmarknadsenheten, Arvika kommun Margaretha Kvarnström, Arbetsmarknadsenheten, Sunne kommun Ulf Meyer, Arbetsmarknadjförsörjningsstöd, Kristinehamns kommun Sanna Strömberg, Arbetsmarknadsenheten, Säffle kommun Pia Andersson, Arbetsmarknadsenheten, Karlstads kommun Eva Sundin, Psykiatrin Karlstad, Landstinget i Värmland Meta Fredriksson-Monfelt, Samordningsförbundet Sampelet Adjungerade Britta Zetterlund-Johansson, Region Värmland Ted Bergman, Svenska ESF-rådet Projektledning Jennie Fröling, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Karlstads kommun Marie Andersson, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN Kontaktpersoner: Jennle Fröllng: , jenniejroling@karlstad.se Marie Andersson: , marie.andersson5@karlstad.se

9 7 Mobilisering för ungas etablering Bakgrund Kommunerna i Värmland har liksom övriga landet och Europa en hög ungdomsarbetslöshet, i Värmland ligger siffran något högre, på drygt 20 procent, mot övriga landet där siffran ligger på cirka procent. Det saknas dock viktig kunskap om denna målgrupp, både hur många personer i varje kommun i länet som befinner sig utanför skolsystemet och arbetsmarknaden, vad de gör, vilka aktörer som påverkar och påverkas av målgruppen samt, vilka behov av stöd dessa personer har och hur samarbetsstrukturerna ser ut. Målgruppen unga är regionalt prioriterad enligt den s.k. "Värmlandsstrategin". Ett av målen inom området "Livskvalitet för alla" är att "Skillnader mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar inom utbildningssystemet ska minska". Även målet "Höjd kompetens för alla" omfattar den för projektet aktuella målgruppen genom bland andra följande mål: "andelen 20-åringar med en fullföljd gymnasieutbildning ska öka" och "ungdomsarbetslösheten ska minska och närma sig riksgenomsnittet". Även kommissionen rekommenderar Sverige att satsa på målgrupper som står långt från arbetsmarknaden, bland andra unga. Många unga i utanförskap har misslyckats i skolan, en del redan i grundskolan och andra saknar betyg från både grundskola och gymnasium. Målgruppen har ofta en komplex problembakgrund, det kan handla om svåra familjesituationer, dåligt självförtroende, depression, missbruksproblem, kriminalitet, social fobi och olika typer av både outredda och utredda funktionsnedsättningar. En del är helt isolerade i hemmen utan några kontakter med samhället. Målgruppen saknar kapacitet att ta del av gymnasieskolans ordinarie verksamhet eller det utbud som Arbetsförmedlingen erbjuder i form av Jobbgarantin för ungdomar. Arbetet med unga i utanförskap är därmed mycket komplext och kräver insatser från många olika aktörer och professioner med olika specialistkompetenser. Dessa aktörer finns bland annat inom socialtjänsten, arbetsmarknadsenheter, gymnasieskolor och Arbetsförmedlingar och de behöver vara samlade runt den enskilda individen och samverka utifrån individens individuella behov. Aktörerna behöver vara överens om vilka olika insatser som ska erbjudas, när de ska erbjudas och av vem. En del av de regionala utmaningar som identifierats och som förstudieprojektet behöver se över är: Olika och delvis kontraindicerande regelverk hos berörda myndigheter Resursfördelning som inte är inte anpassad efter målgruppens behov Aktörer som arbetar med målgruppen har olika uppdrag och saknar kunskap om varandras uppdrag, åtaganden, roller, verktyg, kunskaper och möjligheter Kunskap om samverkansstrukturer saknas och likaså gemensamma samverkansavtal KARLSTADS KOMMUN Kontaktpersoner: Jennle Fröllng: / lennie.frojing@karlstad.se Marie Andersson: , 071) marie.andersson5@karlstad.se

10 8 Mobilisering för ungas etablering Utifrån målgruppens heterogenitet kan det vara svårt att dels få kunskap om och kompetens och resurser för att kunna tillgodose målgruppens olika behov. Syfte Att kartlägga strukturer och aktörer i länet som ansvarar för målgruppen unga vuxna år som befinner sig, eller riskerar att hamna, utanför skolsystemet och arbetsmarknaden. Detta i syfte att i nästa steg kunna kartlägga och planera arbetet med målgruppen samt genomföra insatser och aktiviteter riktade till målgruppen. Man behöver identifiera och belysa problem, möjligheter och goda exempel genom att kartlägga den lokala samarbetsstrukturen, dess aktörer, deras roller och deras åtaganden för att gemensamt kunna finna formerförframtida samverkan och finansiering av åtgärder på kommun- och läns nivå för målgruppen. undersöka den lokala samarbetsstrukturen, dess aktörer, deras roller, deras åtaganden gemensamt finna former för framtida samverkan och finansiering av åtgärder på kommun- och länsnivå för målgruppen inför den nya programperioden förbereda inför lokala och/eller gemensamma ESF-ansökningar om finansiering av utvecklingsarbete runt målgruppen Mervärde I dagsläget finns inget gemensamt nätverk i arbetet med målgruppen och därmed inte heller några naturliga forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Projektet möjliggör en länsgemensam mobilisering av resurser i arbetet med målgruppen, nätverk och andra forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Man kan lära av varandra genom både goda exempel, svårigheter och utmaningar. Man kan finna gemensamma metoder och förhållningssätt i arbetet med målgruppen, exempelvis gällande gymnasieskolornas förtydligade informationsansvar, utvecklingsarbete gällande målgruppen (t.ex. tidigare eller pågående ESF-projekt). Detta kan även bidra till andra nätverk och forum för andra målgrupper inom de deltagande organisationerna. Aktörerna kan tillsammans se över möjligheterna för kommungemensamma utvecklingsarbeten varav en del kan finansieras via socialfonden i den kommande programperioden. Det strategiska påverkansarbetet kommer att fokusera på att sprida och förankra projektets arbete utifrån vinster med gemensam regional samverkan kring målgruppen. Regional mobilisering, till skillnad från lokal mobilisering, ökar möjligheterna tilllänsövergripande förankring och strategisk påverkan. Idag sker uppföljningsarbete och insatser riktade till målgruppen på lokal nivå och ser olika ut i olika kommuner. Genom gemensam organisering, mobilisering och samverkan kan man uppnå vinster utifrån både kostnadseffektivitet och utifrån vad målgruppen kan erbjudas i form av olika stödinsatser. KARLSTADS KOMMUN Kontaktpersoner: Jennle Fr5l1ng: , jennle.froling@karlstad.se Marie Andersson: , marle.anderssons@karlstad.se

11 9 STORFORS KOMMUN O 1 DIarienr:... K.?.. 2:.Q.!.~.~.. ;&.:f.l Dlarleplanbet:... Mobilisering för ungas etablering Värmland i gemensamt krafttag för unga

12 10 Mobilisering för ungas etablering Mobilisering för ungas etablering Ett förstudieprojekt finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) januari-december 2014 En kartläggning för ökad mobilisering av, och samlad kunskap om, aktörer och strukturer i länet som arbetar med målgruppen unga i utanförskap. Ett gemensamt Värmlandsprojekt för att öka ungas innanförskap i länet.

13 Mobilisering för ungas etablering 11

14 12 Mobilisering för ungas etablering Varje kommun representeras minst av: - Arbetsmarknadsenhet - Socialtjänst - GymnasieskolaIinformationsansvar - Arbetsförmedling + många andra viktiga aktörer IlAllLSTAD.SE

15 13 Mobilisering för ungas etablering Unga i utanförskap år år... ~.ungdort1aririsk~önatfhoppa aygyi11nasiet re'kqn1iti u nåltjqforn,atigpså tl~\iåt{di"o~o~tsj,... earb~tssökandelins~t~hös rriyrldighet. '.. '... ""Herri[lla5titf~fe,JJ/()kiiBdS'ls$el~Mtllirfg.'

16 14 Mobilisering för ungas etablering Nuläge v" Kartläggning påbörjad i 14 kommuner varav 10 är klara. v" Alla kommuners kartläggningsarbete beräknas vara klart i oktober. v" Kommuner som är klara med sin kartläggning diskuterar framkomna utvecklingsområden och utmaningar. v" Några lokala arbetsgrupper har bildats och håller på att konkretisera och formulera projektideer. v" 13 kommuner har beslutat att vara med i det gemensamma Värmlandsprojektet för unga, svar inväntas från de övriga tre. KARlSTAD.SE

17 Mobilisering för ungas etablering 15

18 16 Mobilisering för ungas etablering Projektideer i länet som hittills valts ut/prioriterats Kommunalt informationsansvar blir aktivitetsansvar Hammarö, Kil, Torsby, SäJJle, HagJors, Eda och Filipstad "En väg in" (samlokalisering) Karlstad, Grums, Arvika och Eda Arbete med ungas psykisk ohälsa SäJJle och HagJors Samverkan kring utbildning Torsby och Kil

19 17 Mobilisering för ungas etablering "Ungas etablering i Värmland" Styrgrupp och projektkoordinator. Styrgrupp och projektkoordinator

20 18 Mobilisering för ungas etablering Tidsplan för riggning av "Värmlandsprojektet" V.45 Lokalt beslut om deltagande i "Värmlandsprojektet" samt projektideinriktning meddelas Jennie och Marie. V Jennie och Marie arrangerar workshops där aktörer med liknande projektideer träffas för att utbyta goda ideer och hjälps åt att konkretisera ideerna och att skriva fram sina lokala projekt (med hjälp aven mall som Jennie och Marie tar fram). V.48 Ifylld mall med lokal projektide skickas in till Jennie och Marie. V En projektriggningsgrupp arbetar i en parallell process med att rigga det övergripande projektet samt att skriva ansökan till ESF där de lokala ideerna vävs in. KAR1STAD.5E

21 ~ 19 Mobilisering för ungas etablering EUROl.ElSi<AuNlONEN ~1<ICIa11im&n,....' För mer information om projektet kontakta gärna: Jennie Frö/ing eller jenn Marie Andersson eller I, ~ KARLSTAD.SE,,,,,.,

22 STORFORS KOMMUN 20 S~TRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (27) KSAU 164 Dur KS Handlingsplan för bredbandsutbyggnad I enlighet med Storfors kommuns bredbandsstrategi ska en handlingsplan får nästkommande verksamhetsår tas fram. Handlingsplanen beskriver nuvarande statns, planerade aktiviteter och finansiering får Beslutsunderlag Bredbandsstrategi får Storfors kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott : Kommunstyrelsen Tjänsteutlåtande från bredbandssamordnare Björn Kjerrulf, Handlingsplan får bredbandsutbyggnad, Under punkt 4 ekonomi och budget i handlingsplan får 2015 framgår att Region Värmland har får Storfors kommun avsatt kr som sökbara projektmedel får fiberutbyggnad får åren Kommunen ska medfinansiera med samma belopp som de sökta projektmedlen. Utöver detta har det tillkommit mer EU-medel. Region Vännland har arbetat får att få EU-medel får bredbandsutbyggnad vilket resulterat i att Regionen Norra Mellansverige (Värmland, Gävle och Dalarna) rar en pott på drygt 300 miljoner kronor ur Regionalfonden till bredbandssatsningar. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige 1. Anta handlingsplan för bredbandsutbyggnad. 2. Avsätta kr i 2015 års budget får bredbandsutbyggnad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

23 21 STORFORS KOMMUN WJSTORFORS fujkommun 20\~ -11-1<2 Diarienr:... K?.. ~.?..l::j~.g.. ~.- Diarieplanbet:... - Handlirigsplan för bredbandsutbyggnad

24 22 1. Inledning I enlighet med Storfors kommuns bredbandsstrategi ska en handlingsplan för nästkommande verksamhetsår tas fram. 2. Nulägesbeskrivning Storfors tätort Telia har gjort en villafibersatsning och erbjudit 641 villor i tätorten fiberanslutning. Bara 16 % har tecknat sig. Telia s~tter i vanliga fall en gräns på 30 % anslutningsgrad men bygger ändå vissa delar. Några hushåll som tecknat avtal har fått meddelande om att de inte kommer att få fiber p.g.a. den låga anslutningsgraden. Kommunens bredbandssamordnare höll ett informationsmöte i Folkets Hus under hösten (annons i I Freske Cufta). Bara 12 personer kom, så det låga intresset är ett problem. Fiberföreningar Södra Bjurfjärns Fiber I nuläget finns en fiberförening Södra Bjurtjärns Fiber som täcker området söder Dm Käxsundet - Kväggeshyttan, Mörkviken. Föreningen har haft diskussioner med Telia/Skanova men upplever att Telia visar litet intresse. Därför har man tackat nej till fortsatt samarbete med Skanova och har beställt en projektering för att undersöka möjligheter att gå vidare med andra leverantörer. Föreningen har diskussioner med IP-Only. Norra Bjurfjärn Ett informationsmöte hölls för boende i Kyrksten, Herrnäset, Bjurtjärn med flera områden. En arbetsgrupp bildades med målsättningen att bilda en fiberförening. Kommunens bredbandssamordnare har pratat med Telia Dm ett villfiberområde i Kyrksten men Telias intresse är svalt. Arbetsgruppen har samverkan med Södra Bjurtjärns fiber och troligtvis kommer detta område ingå i denna fiberförening. Lundsberg - Lungsund Ett infurmationsmöte har hållits 30/10 i Lungsund. En interimsstyrelse har bildats för att bilda en fiberförening. Stockviken En arbetsgrupp har påbörjat arbetet med att starta en fiberförening för området Bergsjö, Nässundet, Stockviken. Övriga områden Det verkar finnas områden därförutsättningar för att bilda fiberföreningar är sämre - få hus, långa avstånd, mest äldre, inga bygdegårdsföreningar eller byalag. Exempel: Bjurbäcken, Kungsskogen. Kommunens bredbandssamordnare har diskussioner med boende i dessa områden. Förutsättningar

25 23 för att använda mobilt bredband förbättras eftersom att Telia bygger ut 4G samt förbättrar 2G-näten även i dessa områden. Företag Ett informationsmöte har hållits för företag i Storfors kommun och en intresseförfrågan har skickats ut. Kommunens verksamheter I Bjurtjärn finns en skola som behöver anslutas till fiber. Detta bör göras i samband med fiberutbyggnad i Norra Bjurtjärn. Informationsmöten 8 informationsmöten för fiberföreningar, arbetsgrupper, företag m.fi. har hållits (totalt 129 deltagare). Utbyggnad av mobiinätet Telia bygger ut 4G-näten men gör även förbättringar i 2G- och 3G-näten. Ett antal nya 4G bassationer har tagits i drift eller kommer att tas i drift under 2014: SjöändanjHedkullen, AlkvetternjBjurtjärn, lundsberg, (Nykroppa). En ny 4G basstation i Kungsskogen planeras under vintern. Basstationen på Stegelvikshöjden får fler antenner för bättre täckning. Denna utbyggnad ger tillgång till mobilt bredband under en övergångstid innan fibernätet är utbyggt

26 24 ( 23 i \ 1 På kartan visas områden därfiberutbyggnad påbörjats eller var fiber[öreningarjarbetsgrupper har bildats. 3. Planerade aktiviteter Målsättningen är att Södra Bjurtjärn ska komma igång med projektet, söka bidrag etc. Norra Bjurtjärn kommer troligtvis att ingå I Södra Bjurtjärns fiberförening. Fiberföreningar ska bildas i Lundsberg-Lungsund samt Stockviken (med Nässundet och Bergsjö i Kristinehamns kommun). Ett styrgruppsmöte i enlighet med samverkansavtalet mellan Telia och Storfors kommun ska hållas så snart som möjligt.'

27 25 Baserat på intresseanmälningar från företagen i Storfors kommun, kommer en samordnad offertförfrågan att skickas till ett antal tjänsteleverantörer av fibertjänster. Informations- och planeringsmöten för fiberföreningar kommer att hållas. Även nya områden där intresse och lokala arbetsgrupper finns (t.ex. byalag, föreningar osv) kommer att bearbetas för att så många som möjligt ska få tillgång till snabbt bredband i enlighet med den regionala och kommunala bredbandsstrategin. Eftersom intresset för fiber är lågt i Storfors tätort kommer kommunen göra insatser genom informationsträffar, artiklar i I Freske Lufta mm. 4. Ekonomi och budget Region Värmland har för Storfors kommun avsatt kr som sökbara projektmedel för fiberutbyggnad för åren Kommunen ska medfinansiera med samma belopp som de sökta projektmedlen. Utöver detta har det nyligen tillkommit mer EU-medel. Region Värmland har arbetat för att få EU-medel för bredbandsutbyggnad vilket resulterat i att Regionen Norra Mellansverige (Värmland, Gävleborg och Dalarna) får en pott på drygt 300 miljoner kronor ur Regionalfonden till bredbandssatsningar. Processer och tidplaner för att få tillgång till dessa projektmedel är inte fastställda än, men Region Värmland kommer att hålla ett informationsmöte i början av december. I nuläget har ingen fiberförening i Storfors kommun kommit så långt att det går att planera och budgetera insatser under I nuläget är även villkoren för medfinansiering oklara i samband med det nya bredbandsstödet inom Landsbygdsprogrammet För att skapa handlingsutrymme under 2015 bör ändå kommunen avsätta medel i budgeten

28 STORFORS KOMMUN Ko=unstyre1sens arbetsutskott S~TRÄDESPROTOKOLL Sammanfradesdatum Sida 17(27) KSAU 169 Dm KS Reglemente för Kommunstyrelsen i Storfors kommun Bakgrund Ko=unfullmäk:tige beslutade om ny politisk nämndorganisation från och med den 1 januari Välfårdsnämndens verksamhet går upp i Ko=unstyrelsens ansvarsområde och 3 utskott inrättas. Vid dagens sammanträde föreligger förslag till reglemente för Ko=unstyre1sen. Koinmunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Överlämna ärendet till Ko=unstyrelsen för behandling vid sitt sammanträde den 26 november Uppdra till ko=unchefen göra erforderliga kompletteringar. Kopia Mikael J areke Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

29 STORFORS KOMMUN 27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Ko=unstyrelsens arbetsutskott (27) KSAU 170 Dnr KS Delegationsordning för Kommunstyrelsen Bakgrund Ko=unfullmäktige beslutade om ny politisk nämndorganisation från och med den 1 jannari Välfårdsuämndens verksamhet går upp i Ko=unstyrelsens ansvarsområde och 3 utskott inrättas. Vid dagens sa=anträde föreligger förslag till delegationsordning för Ko=unstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut L Överlämna ärendet till Ko=unstyrelseu för behandling vid sitt sa=anträde den 26 november Under tiden fram till utsändande av kallelsen till ko=unstyrelsens sa=anträde den 26 november inko=er Hans Jildesten (S), Andris Widuss (M), VälIardsnämndens arbetsutskott bestående av Glenn Aspnes (S) ordförande, Ingrid Resare (S) och Ingrid Andersson (C) med synpunkter, förslag till korrigeringar, rättelser och tillägg till ko=uukau s liet Grundförslaget samt de inkomna synpunkterna/rättelserna utsänds till kommunstyrelsen. Kopia Hans Jildesten Andris Widuss Glenn Aspnes Ingrid Resare Ingrid Andersson Jus!=nd", signatur U11lragsbes1yrlamde

30 STORFORS KOMMUN 28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida 13(27) KSAU 167 Dm KS Avtal om samverkan mellan KarIskoga och Storfors kommnner i gemensam nämnd för myndighetsutövning Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade att bilda en gemensam nämnd med Karlskoga kommun för myndighetsutövning från och med 1 januari Vid dagens sammanträde föreligger förslag till avtal. Genom detta avtal överenskommer Karlskoga och Storfors kommuner om att från och med 1 januari 2015 samverka i en gemensam nämnd för myndighetsutövning i lagstadgade kommunala åtaganden inom alkohol, bostadsanpassning, bygg, livsmedel, miljö, receptfria läkemedel, tobak och trafik (utom lokala trafikföreskrifter). Syftet med att bilda en gemensam organisation för myndighetsutövning är att skapa: En välfungerande myndighetsutövning som erbjuder företagare och invånare en god service och rättssäker handläggning. En organisation som effektivt utnyttjar resurser och kompetenser. En attraktiv arbetsplats som erbjuder anställda trygga arbetsförhållanden och goda utvecklingsmöjligheter. Myndighetsnämnden är den nämnd som ansvarar för de myndighetsuppgifter som åvilar kommunal nämnd som avses i nedanstående lagar inklusive de föreskrifter och förordningar som meddelats med stöd av dessa lagar samt angränsande lagar, förordningar och föreskrifter: Miljöbalken (1998:808). Livsmedelslagen (2006:804). Tobakslagen (1993:581) Alkohollagen (2010: 1622). Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730). Strålskyddslagen (1998:220). Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574). Justerandes signatur Utdragsbestyrlamde

31 STORFORS KOMMUN 29. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Sida Ko=unstyrelsens arbetsutskott (27) KSAU 167 forts. DnrKS Nämnden ansvarar for myndighetsutövning inom Plan och Bygglagen (2010:900) undantaget översikts-, detalj- och regionplanering samt områdesbestämmelser (3-7 kap ). Förslag på sammanträdet - Yrkande Hans Jildesten (S) foreslår redigeringar: Förändringarna är fetmarkerade: Under 8 EkonOIni 5 stycket: Medel för bostadsanpassningsbidrag är direkt knutna till respektive ko=un och fordelas inte enligt rordelningstal i enlighet med 7.. Kommunstyrelsens arbetsntskotts förslag till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige Anta avtal om samverkan mellan Karlskoga och Storfors ko=uner i gemensam nämnd ror myndighetsutövning Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

32 ~ KARLSKOGA KOMMUN 30 MSTORFORS C[!IJKOMMUN STORFORS KOMMUN Ifr 1 5 A Diarienr:.K-.2.. i3;q.l::\.:.. Q.&_~.k Dlarieplanbet:... u Samverkan myndighetsutövning Avtal mellan Karlskoga kommun och Storfors kommun - Miljö - Bygg - Trafik - Tobak - Alkohol - Livsmedel - Bostadsanpassning - Receptfria läkemedel Antaget av kommunfullmäktige Karlskoga kommun åå-mm-dd, xx Antaget av kommunfullmäktige Storfors kommun åå-mm-dd, xx

33 KARLS KOGA KOMMUN 31 II&lSTORFORS [)[!IJ KOMMUN Avtal Avtal om samverkan mellan Karlskoga och Storfors kommuner i gemensam nämnd för myndighetsutövning 1 Inledning Genom detta avtal överensko=er Karlskoga och Storfors ko=uner om att från och med 1 januari 2015 samverka i en gemensam nämnd for myndighetsutövning i lagstadgade ko=unala åtaganden inom alkohol, bostadsanpassning, bygg, livsmedel, miljö, receptfria läkemedel, tobak och trafik (utom lokala trafikforeskrifter). Den gemensa=a nämnden ska benämnas Myndighetsnämnden for Karlskoga och Storfors. 2 Syfte Syftet med att bilda en gemensam organisation for myndighetsutövning är att skapa en väl fungerande myndighetsutövning som erbjuder foretagare och invånare en god service och rättsäker handläggning en organisation som effektivt utnyttjar resurser och kompetenser en attraktiv arbetsplats som erbjuder anställda trygga arbetsforhållanden och goda utvecklingsmöjligheter. 3 Verksamhetsområde Myndighetsnämnden är den nämnd som ansvarar for de myndighetsuppgifter som åvilar ko=unal nämnd som avses i nedanstående lagar, inklusive de föreskrifter och forordningar som meddelats med stöd av dessa lagar samt angränsande lagar, forordningar och foreskrifter. Miljöbalken (1998:808) Livsmedelslagen (2006:804) Tobakslagen (1993:581) Alkohollagen (2010:1622) Lag om handel med vissa receptfria läkemedel (2009:730) Strålskyddslagen (1998:220) Lag om bostadsaupassningsbidrag (1992:1574) Nämnden ansvarar for myndighetsutövning inom Plan och Bygglagen (2010:900) undantaget 3 7lffij3, avseende översikts-, detalj- och regionplanering samt områdesbestärnmelser (3-7 kap ). l

34 Rj.. ~ KARLS KOGA KOMMUN 32 MSTORFORS C(I[J KOMMUN Avtal Nämnden ansvarar för de trafikuppgifter som avses i lagen om nämnder för vissa trafikfrågor (1978:234) undantaget lokala trafikföreskrifter (TrF 1998:1276, 10 kap ). Nämnden ansvarar för överklagan av lantmäteriförrättningar. Nämnden ska följa samhällsutvecklingen inom sitt verksamhetsområde och i tillsynen vidta de åtgärder som behövs samt i övrigt samverka med annan nämnd. Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde och ur ett myndighetsperspektiv delta i kommunal planering. 4 Organisatorisk tillhörighet Karlskoga kommun är värd för samarbetet och Myndighetsnämnden för Karlskoga och Storfors ska inrättas i Karlskoga kommuns organisation. Samhällsbyggnadsnämnden i Karlskoga är arbetsgivare för den personal som utför nämndens uppdrag. I enlighet med samhällsbyggnadsnämndens delgeringsordning organiseras förvaltningen i avdelningar av förvaltningschefen. Nämnden och dess förvaltning skall samordna verksamhet och administration med övriga kommunala nämnder och förvaltningar i de båda kommunerna i den mån det är möjligt och bedöms lämpligt för att uppnå god service och hög effektivitet. 5 Nämndens sammansättning Nämnden består av sju ordinarie ledamöter och sju ersättare, varav fem ledamöter och fem ersättare skall utses av Karlskoga kommun samt två ledamöter och två ersättare utses av Storfors kommun. Kommunfullmäktige i Karlskoga kommun väljer ordförande och vice ordförande utav de ledamöter respektive kommunfullmäktige utsett. Ordförande utses av ledamot från Karlskoga och vice ordförande utses av ledamot från Storfors. Val av vice ordförande sker i sarnråd med kommunstyrelsen i Storfors kommun. 6 Reglemente Nämndens uppgifter och arbetsformer fastställs i ett nämndreglemente som antas av kommunfullmäktige i respektive kommun. 7 Kostnadsfördelning Kostnaderna för nämndens verksamhet finansieras med avgifter från prövning och tillsyn samt med driftsbidrag från respektive kommun. Nettokostnaderna för den gemensamma nämnden ska fördelas utifrån det behov som föreligger i respektive kommun. Behovsbedömning utförs inför vruje budgetår. Som referens till utfall i behovsbedömning används förhållande i befoikningsmängd mellan kommunerna Andelstal bör ligga i närheten av befoikningsandel (± 2.0 procentenheter). Andelstalet anges i procent med en decimal. 2

35 ... KARLSKOGA KOMMUN 33 M. STORFORS [J[[J KOMMUN Avtal Om taxa och grad av intäktsfinansiering skiljer sig åt i kommunerna justeras beloppet så att den bidragsfinansierade andelen for den kommun som har lägre kostnadstäckning höjs till att motsvara kostnadstäckningen for den andra kommunen. 8 Ekonomi Process for mål och budget foljer Karlskoga kommuns modell. Budget fastställs i samråd med Storfors kommun. Kommunernas respektive kommunstyrelse har rätt till löpande insyn i nämndens forvaltning och redovisning. Värdkommunen ska löpande och på anmodan rapportera till Storfors kommun hur verksamheten utvecklas och om den ekonomiska situationen under budgetåret. En årlig avstämning av årets resultat for nämnden ska göras mellan kommunerna Eventuella årliga över-/underskott skall regleras mellan de samverkande kommunerna enligt den fördelningsnyckel som gällde vid verksamhetsårets ingång. Likvidrnässig reglering ska ske senast fore mars månads utgång året efter respektive verksamhetsår. Om värdkommunen tillämpar treårsbudget sker en slutlig reglering mellan de samverkande kommunerna efter respektive treårsperiod. Betalning ska då ske senast fore mars månads utgång året efter respektive treårsperiod. Medel for bostadsanpassningsbidrag är direkt knutna till respektive kommun och fordelas inte enligt fordelningstal i enlighet med 7 Det överenskomna driftbidraget for nämndens verksamhet skall betalas halvårsvis i forskott. Faktura skickas till Storfors kommun i januari och augusti. Arvoden och andra ekonomiska ersättningar till ledamöter och ersättare foljer respektive kommuns bestämmelser och ska betalas av den kommun som nominerat dem. Initiala investeringar och kostnader for omställning som direkt härrör till enskild kommun belastas respektive kommun. 9 Taxor Fullmäktige i respektive kommun fastställer taxor for nämndens verksamhetsområde. Målsättningen är att taxor i utformning och belopp ska vara lika i de samverkande kommunerna. 10 Arkiv Karlskoga kommun är arkivansvarig for alla handlingar och dokument som framställs från och med den 1 januari 2015 inom Myndighetsnämnden for Karlskoga och Storfors verksamhet. 3

36 KARLS KOGA KOMMUN 34 l:e&istorfors C{IDKOMMUN Avtal Arkivansvar för handlingar från tiden före den 1 januari 2015 kvarligger på var och en av de samverkande kommunerna. Myndighetsnämnden för Karlskoga och Storfors skall ha obegränsad tillgång till äldre arkiv. I de fall akterlhandlingar överförs till Karlskoga kommun övergår också arkivansvar för dessa. Vid eventuellt upphörande av samarbetet är Karlskoga kommun skyldig att överlåta arkivhandlingar om Storfors kommun så önskar. 11 Egendom Egendom, inventarier och licenser som används för nämndens verksamhet tillhör värdkommunen. Infonnationstjänster och databaser som respektive kommun centralt äger eller äger rätt att nyttja har även myndighetsnämnden rätt att använda för sin verksamhets behov i den mån licenser och avtal tillåter det. 12 Försäkring Karlskoga kommun ansvarar för att personal och egendom inom nämndens verksamhetsområde är försäkrade i erforderlig omfattning. 13 Revision och ansvarsfrihet Myndighetsnämnden för Karlskoga och Storfors och dess förvaltning av verksamheten ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Det praktiska revisionsarbetet ska samordnas och fördelas mellan kommunernas revisorer på det sätt de kommer överens om. Frågan om ansvarsfrihet ska prövas av kommunfullmäktige i respektive samverkanskommun. 14 Kontrollstation och omförhandling Översyn av detta avtal för att bekräfta samarbetets syfte och dess genomförande ska ntföras senast juni Om förutsättningarna för samarbete enligt detta avtal ändras avsevärt har respektive kommun rätt att påkalla omförhandling av avtalet. Om omförhandling påkallas enligt denna paragraf är den andra parten skyldig att förhandla. Nya villkor träder i kraft ett år därefter eller vid tidigare tidpunkt om parterna är överens. 4

37 KARLS KOGA KOMMUN 35 IJjJJSTORFORS O[!IJKOMMUN Avtal 15 Giltighet Detta avtal gäller från och med 1 januari 2015 och tillsvidare under forutsättning att det godkänns och är lagakraftvunnet utan förbehåll eller ändringar av respektive kommuns fullmäktige. 16 Uppsägning Uppsägningen av samarbetet ska vara skriftlig, beslutad av behörig företrädare för den part som åberopar uppsägning samt ha kommit motparten tillhanda senast 18 månader innan det att uppsägningen avses träda i kraft. Vid avvecklande av gemensam verksamhet ska nämndens sammanlagda ekonomiska tillgångar, skultier och avvecklingskostnader fördelas enligt den kostnadsfördelningen som förelåg vid årsskiftet som föregår avtalets upphörande. 17 Tvist Tvist angående tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet av detta avtal ska i första hand lösas genom medling mellan parterna. Om någon lösning därigenom inte uppnås, ska i andra hand tvisten slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler för förenklat skiljeförfarande. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut ska på egen hand utse skiljeman. Detta avtal har upprättas i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit sitt. Karlskoga ko=un 2014-mm-dd Storfors kommun =-dd Sven-Olof Axelsson Kommunstyrelsens ordförande Hans Jildesten Ko=unstyre1sens ordförande Karin Björkman Kommundirektör Michael J areke Ko=unchef 5

38 36 ~ KARLSKOGA (11 KOMMUN Bilaga 1 Mål och budget Myndighetsnämnden Rev

39 Verksamhet och uppdrag Från och med den 1 januari 2015 bildas en gemensam myndighetsnämnd mellan Karlskoga och Storfors kommun. Nämnden har att handlägga frågor enligt nedanstående förteckning i de båda kommunema. Myndighetsnämnden har en egen budget men ingen egen personal, ijänsterna införskaffas från samhällsbyggnadsnämnden där personalen också är anställd. Miljö- och livsmedelstillsyn Större delen av miljökontoret omfattas av myndighetsutövning i form av tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, tobaks- och strålskyddslagen samt tillhörande förordningar och föreskrifter. Bygglovhandläggning Bygglovshantering är en del av stadsbyggnadskontoret. Bygglov, andra anmälningsärenden som är förknippat med plan- och byggfrågor är myndighetsutövning. Bostadsanpassningsbidrag Handlägger bidrag för individer i behov av anpassningar i hemmet vid funktionsnedsättningar. Ärendena handläggs i huvudsak av personal på stadsbyggnadskontoret. Lotteri Tillståndsgivning och tillsyn av lotterier som arrangeras av ideella föreningar som i huvudsak ägnar sig åt att stödja allmännyttig verksamhet. Alkohol Tillsyn samt handläggning av utskänkningstillstånd. Ansvaret för tillsynen kommer att ligga hos miljökontorel. Receptfria läkemedel Tillsyn av försäljning av receptfria läkemedel i handeln. Parkerings- samt transporttillstånd Trafikfrågor är en del av teknik- och fastighetsavdelningen. Myndigheten ska ansvara för transport-, handikapp- och parkeringstillstånd. 'f' _. -J" _ - "-, l ' -

40 Ordförande: Malz Ericson (S) Förvaltningschef: Stefan Larsson Sammanfattning Ar 2015 Karlskoga och Storfors kommuner har beslutat at! från och med årsskiftet 2015 bilda en gemensam nämnd att sköta myndighetsutövningen i de båda kommunerna. Det kommer at! bli en stor utmaning för såväl politiker som tjänstemän at! möta denna förändring med ett väsentligt utökat ansvar och budget. Då denna förändring dessutom sammanfaller med en ny mandatperiod kommer det även at! behövas omfattande utbildningsinsatser av både politiker och personal under Ar För åren 2016 och 2017 kommer konsolidering av den nybildade nämnden at! vara högsta prioritet.

41 Driftbudget varav BAB* Kga O varav BAB* Sfs** O O O Gemensamma kostnader O varav personal O varav omkostnader O varav avgifter från prövning och O tillsyn Kga - varav avgifter från prövning och O O tillsyn Sfs *- avtalsintäkt från Sfs O O Gemensam nettokostnad O O Nettokostnader Kga Kommunbidrag Kga Resultat i förhållande till budget 66 O O - utredning pågår gällande placeringen av Storlors medel för BAB ***varav 60 tkr utgör kompensation från Storlors kommun för skillnader i bygglovslaxa Budget för verksamhetema är fiyttade från SBN, SN och KFN till myndighetsnämnden. Från SBN tkr Från SN 3450 tkr F rån KFN 96 tkr F rån MHN Kga 325 tkr Intäktema består av avgifter men även kommunbidrag från Storfors kommun. }r.:~ A - _"" ~_~_ ~ , " ~-, -

42 Analys av treårsbudget Då det är en ny nämnd som bildas från årsskiftet 2015 och det inte finns erfarenhetsvärden för alla verksamheter kommer det att krävs en mer utökad uppföljning under Vidare berörs två kommuner med olika ekonomisystem av detta nya samarbete och det kommer att ta viss tid innan alla rapportvägar fungerar. Viktigare åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till 2014 Införandet aven gemensam nämnd och utbildning av de nya ledamöterna kommer att vara prioriterade åtgärder Investeringsplan Nämnd o o o Resultat j förhållande till budget o o o o Kommentarer till investeringsplan Myndighetsnämnden har ingen investeringsbudgel.

43 Myndighetsnämndens mål och styrmått 'N äitiridniåi1.1" '. Myr1digh"tr;na(11nde~saiende.n b~sl~tas.~~ "tt!;jttssakert-satt åg~u\irtåtjiik~rt~cjebedö'til1ing's~ili~~~r;}' Stynnått Resultat 2013: - Antal fastställda Målnivå 2015: 68 handläggningsrutiner inom miljöbalkens område (stycken) Målnivå 2016: 68 Målnivå 2017: 68. Stynnått Antal fastställda handläggningsrutiner inom livsmedelslagens område (stycken) Styrmått Antal fastställda handläggningsrutiner inom planoch bygglagens område (stycken) Stynnått Antal fastställda handläggningsrutiner på trafikenheten (stycken) Stynnått Antal överklagade beslut som vinner ihögre instans (ej beslut där syftet är att få prejudikat) (stycken) Näml1dniåt1C2'..,... "" '.~~il~k9ci~ko.;'nigt~ai~n'eikid;v niyridighetsuiåvni~~l' Stynnått Antal tillsynsbesök inom miljöbalkens område (stycken) Stynnått Antal dagar från anmälan till bedömning av ovårdad tomt (antal dagar) Resultat 2013: - Målnivå 2015: 11 Målnivå 2016: 11 Målnivå 2017: 11 Resultat 2013: Målnivå 2015: 27 Målnivå 2016: 27 Målnivå 2017: 27 Resultat 2013: - Målnivå 2015: 7 Målnivå 2016: 7 Målnivå 2017: 7 Resultat 2013: - Målnivå 2015: O Målnivå 2016: O Målnivå 2017: O Stynnått 1.2,1 Resultat 2013: - Antal tillsynsbesök inom Målnivå 2015: 240 livsmedelslagstiftningens område Målnivå 2016: 240 (stycken) Målnivå 2017: 240 'Resultat 2013: - Målnivå 2015: 400 Målnivå 2016: 400 Målnivå 2017: 400 Resultat 2013: Målnivå 2015: 14 Målnivå 2016: 14 Målnivå Målnivån är satt utifrån befintligt material och bedömt behov, Målnivån är satt utifrån befintligt material och bedömt behov. Målnivån ar satt utifrån befintligt materia! och bedömt behov. Målnivån ar satt utifrån befinwgt material och bedömt behov. TIdigare år har det varit ett fåtal beslut, men ambitionen är att nå ett noll resultat Målnivån är satt utifrån befintliga resurser och bedömt behov~ Målnivån är salt utifrånbefin~iga resurser och bedömt behov. Målnivån är satt utifrån befintliga resurser och bedömd utveckling

44 Styimåtl 1.2.4, Handläggningstid för bygglov utan awikelser från detaljplan och utan tekniskt samråd. (antal veckor) Styrmåtl Andel anm~lningar av värmepump där handlaggningstiden är 5 dagar eller mindre (ej luftvänmepump) ('lo) Styrmåtl Handläggningstid för parkeringstillstånd för rörelsehindrad (antal dagar) 'tiiiimndinäi1j---'-' -"'--0-.,--'-' - --"-.. -~--- 'Resultat 2013: ~, Målnivå 2015: 4 Målnivå 2016: 4 Målnivå 2017: 4 Resultat 2013: - Målnivå 2015: 82 Målnivå 2016: 85 Målnivå 2017: 87 Resultat 2013: - Målnivå 2015: 14 Målnivå 2016: 14 Målnivå 2017: 14!<aflskogakorf,;"unärettie~l'och e,,\etiskt,iilltalande samh;;lie: Stynmåtl Resultat 2013: - Antal dagar från anmälan av Målnivå 2015: 5 nedskräpning till åtgärd (ej Målnivå 2016: 5 åtalsanmälan) (antal) Målnivå 2017: 5 Stynmåtl Antal dagar från anmälningstillfäiie till fondansvrak ftyltas (antal) Resultat 2013: - Målnivå 2015: 10 Målnivå 2016: 10 Målnivå 2017: 10 Målnivån är satt uttfrån befintliga resurser och bedömd utveckling Målnivån ärsatt utifrån tidigare erfarenheter, mätningar samt ambitionsnivå Målnivån är satt utifrån befintliga resurser och bedömd utveckling Målnivån är satt utifrån tidigare eliarenheter samt ambitionsnivå Målnivån är satt utifrån gällande lagstiftning samt resursutrymme och ambitionsnivå, bet~ka y~;aeinkelt attk6m,;{å fkohti.ktrned myiidighetsnä,i,ndeflsv~rks~rrihet~r'bbhmt~;j sk~m6t~;av~tt" k"'--,-~6c:~!fe)'lil!t.b~pö~~pdix.~:.> ~"._,, ~ ~ _c::...:.l~,.:,;:f.::_.~_".':,_., Styrmåtl Resultat 2013: - Målnivån är satt uttfrån tidigare Hur nöjda brukama är med service Målnivå 2015: 87 erfarenheter, mätningar samt och tillgänglighet via telefon. Målnivå 2016: 90 ambitionsnivå (miljökontoret) ('lo)) Målnivå 2017: 91 Stynmätl2.1.2 Resultat 2013: - Hur nöjda brukarna är med service Målnivå 2015: 70 och tillgänglighet via telefon, Målnivå 2016: 75 (stadsbyggnadskontoret) ('lo) Målnivå 2017: 80 Målnivån är satt utifrån tidigare erfarenheter, mätningar samt ambitionsnivå

45 ',!ämndmåi2.2, StYrmått Andel brukare som får svar på e post inom 2 dygn. (miljökontoret) (%) Styrmått Andel brukare som får svar på e post inom 2 dygn. (stadsbyggnadskontoret) (%) Styrmått Andel brukare som ar nöjda med miljökontorets verksamhet (%) Styrmått Andel brukare som är nöjda med stadsbyggnadskontorets verksamhet (%) Styrmått Andel brukare som är nöjda nied trafikenhetens verksamhet (%) Styrmått Öppettider i kundgänst miljökontoret (antal timmartvecka) Styrrnått Öppettider i kundgänst stadsbyggnads-kontoret (antal timmar/vecka) Resultat 2013: - Målnivå 2015: 100 Målnivå 2016: 100 Målnivå 2017: 100 Resultat 2013: - Målnivå 2015: 85 Målnivå 2016: 90 Målnivå 2017: 95 Resultat 2013: - Målnivå 2015: 72 Målnivå 2016: 75 Målnivå 2017: 90 Resultat 2013: - Målnivå 2015: 72 Målnivå 2016: 75 Målnivå 2017: 90 Resultat 2013: - Målnivå 2015: 72 Målnivå 2016: 75 Målnivå 2017: 85 Resultat 2013: - Målnivå 2015: 29 Målnivå 2016: 29 Målnivå 2017: 29 Resultat 2013: - Målnivå 2015: 26 Målnivå 2016: 26 Målnivå 2017: 26 Styrmått Resultat 2013: - Andel frågor i SKL:s Målnivå 2015: 95 webbgranskning som kan få sitt Målnivå 2016: 100 svar via hemsidan (%). Målnivå 2017: 100 "' Målnivån är satt utifrån tidigare erfarenheter, mätningar samt ambitionsnivå Målnivån är satt utifrån tidigare erfarenheter, mätningar 58111;t ambitionsnivå Målnivån är satt utifrån tidigare erfareriheter, mätningar samt ambitionsnivå Målnivan är satt utifrån tidigare erfarenheter, mätningar samt ambitionsnivå Målnivån är satt utifrån tidigare erfarenheter, mätningar samt ambitionsnivå Styrmått för att bevaka öppettiderna, må[nivån är satt utifrån bedömning av kundnytta. Styrmått for att bevaka öppettiderna, m~lniv~n är satt utifrån bedömning av kundnytta. Styrmått som vi bör nå höga resultat i med små medel. G:f1_0mffir~r)dejiv prole~r:~ch_h?rjdläggning'.av~ ~erid~n kflrakteri5eras li~1l~isit~~~ilj~!'~,::5c~p~,~rfö~~, _",,~~i... c'... "". ~,.. '..,...,...,..., _ "'",,,,~,','._,,,S... c... '... '. Styrmått Resultat 2013: - Andel avslutade ärenden i diarieföringssystamen (KAISA, EGOS och ByggR) (%) Styrmått Andel projek1som avslutas med kvalitetsuppföljning (%) Målnivå 2015: 80 Målnivå 2016: 85 Målnivå 2017: 85 Resultat 2013: - Målnivå 2015: 80 Målnivå 2016: 85 Målnivå 2017: 90 Styrmått som anger graden av ordning och reda i diariesystemen. Styrmått för alt beskriva erfarenhetsutbyte och förbättringsarbete.

46 Styrrnått Antal förbättringsförslag (MUDA) (stycken) Styrmåtl An!al avslutade verksamhe!sutvecklingsprojekt (Kaizen) (stycken) Målnivå 2015: 850 Målnivå 2016: 850 Målnivå 2017: 850 Resul!a! 2013: - Målnivå 2015: 20 Målnivå 2016: 22 Målnivå 2017: 25 Styrrnått för att följa upp att förslagsverksamheten fungerar. Styrrnått för alt följa upp alt utvecklingsprojekt genomförs och implementeras

47 Hur nöjda företagare är med handläggningen av bygglov (index) Styrmålt Hur nöjda företagare är med handläggningen av miljöärenden (index) Målnivå 2015: 60 Målnivå 2016: - Målnivå 2017: 62 Resultat 2013: - Målnivå 2015: 70 Målnivå 2016: - Målnivå 2017: 72 Målnivån är satt utifrån principen att bli bättre än tidigare Må[nivån är satt utifrån principen att bli bättre än tidigare

48 Nyckeltal '._-":-.;,:~":'::":'" ';;-"". d"uf:f3ii" "2013,oi%1~e2011~" ::". -: :.;-::::;:,;~::~:':> ;: ~~~.'~.:::c,:' :;:~L~',. -:.;; -~~:'i,~< o;' ~ ',.-:-' Antal inkomna lovärenden (bygg) Antal inkomna ansökan/anmälan (miljö) Kundljänst - inkomna samtal totalt - miljökontoret - stadsbyggnadskontoret* "kundljänst infördes i maj 2012 på stadsbyggnadskontoret

49 ( )S!o':forskoITimun::ÄKbN9P3JBM.döc Page 1 I ~ KARLSKOGA ~. KOMMUN Myndighetsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum MHN 43 MHN Mål och budget Sammanfattning Ko=unfullmäktige fastställde de preliminära driftramarna för Karlskogako=un den 17 juni (KF ) Vid samma sammanträde beslutade ko=unfullmäktige även att bilda en gemensam myndighetsnämnd med Storfors ko=un (KF ). Det gör att det förslag som förvaltningen lägger fram bygger på detta beslut och inte på de tidigare nämndstrukturerna som beretts i budget-arbetet En annan konsekvens av detta beslut är att en omfördelning av medel som berör upp till fyra nämnder måste ske om detta förslag antas. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till driftbudget för framgår av bilaga 1 till denna 1jänsteskrivelse. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 september 2014 Ko=unfullmäktiges protokoll den 17 juni 2014, 97 Samhällsbyggnadsförvalfningens förslag till beslut 1. Myndighetsnämnden föreslår ko=unfu11mäktige att fastställa mål och styrmått för myndighetsnämnden enligt bilaga Myndighetsnämnden föreslår ko=unfu11mäktige att fastställa driftbudget för myndighetsnämnden enligt bilaga L Myndighetsnämndens beslut 1. Myndighetsnämnden beslutade att föreslå ko=unfullmäktige att fastställa mål och styrmått för myndighetsnämnden enligt bilaga L 2. Myndighetsnämnden beslutade att föreslå ko=unfulhnäktige att fastställa driftbudget för myndighetsnämnden enligt bilaga 1. Expedieras till Ko=unstyrelsen Socialnämnden Kultur- och föreningsnämnden Storfors ko=un Justerande Utdragsbestyrkande