Rapport från arbetsgruppen utbildning

Transkript

1 Rapport från arbetsgruppen utbildning Arbetsgruppens uppgift och process Rektor Jorma Mattinen tillsatte den ett antal arbetsgrupper och utredningar för att skapa förutsättningar för ett fortsatt livskraftigt och framtidsorienterat Åbo Akademi. Arbetsgruppen Utbildning har letts av prorektor Christina Nygren-Landgärds och de övriga i gruppen har varit professor Ria Heilä-Ylikallio, professor Kaj Björkqvist, professor Ivan Porres, akademilektor Anna-Greta Nyström, universitetslärare Mia Österlund, studiechef Sanna Westerlund och studerande Raine Katajamäki. Ekonomichef Mona Wickström har fungerat som gruppens sekreterare. Uppdraget för arbetsgruppen baserar sig på Åbo Akademis strategi om utbildning: Åbo Akademi ska ha effektivare och mera fokuserade utbildningar och utbildningsstrukturen vid akademin ska skapa förutsättningar för snabbare studiegång och höjd studiemotivation samt stödja det praktiska studiearbetet ; Utbildningsstrukturen vid Åbo Akademi ska bygga på samarbete inom och mellan institutionerna samt uppmuntra till studier vid andra universitet och högskolor och Utbildningsstrukturen ska underlätta internationalisering och skapa förutsättningar för smidigare studieadministration. Arbetsgruppens uppdrag har varit att: presentera ett konkret förslag till en utbildningsstruktur som uppfyller ovannämnda målsättningar och att utreda möjligheten till bredare kandidatutbildning. Arbetsgruppen ska vidare komma med konkreta rekommendationer gällande dimensioneringen av utbildningar, lärarresurser och kurser. Arbetsgruppen ska också ta ställning till den utlokaliserade utbildningen. Arbetsgruppen Utbildning har i det inledande skedet tagit del av olika utredningar om och utvärderingar av akademins utbildningsverksamhet och analyserat och diskuterat akademins utbildningsverksamhet i relation till personal och studerande och bildat sig en helhetsuppfattning av verksamheten. Genom mindre grupper har arbetsgruppsmedlemmarna fokuserat på särskilda frågor av intresse. Utifrån fokuseringen planerades diskussioner med de tolv akademiska enheterna. Diskussionerna med enheterna genomfördes i Åbo och den 30.1 i Vasa. Följande teman diskuterades: Arbetslivsrelevans, forskningsbaserad utbildning, utbildningens struktur, personal, ekonomi, stöd för studerande, utlokaliserad utbildning och övrigt. Arbetsgruppen har dels arbetat genom gemensamma möten och dels individuellt och i par genom uppdelat ansvar. Medlemmarna har under 3 månader högprioriterat arbetsgruppens uppdrag framom andra arbetsuppgifter vid universitetet. På basis av underlag för arbetsgruppens arbete och diskussionerna med institutionerna har arbetsgruppen utarbetat ett förslag som i linje med rektors beskrivning av arbetsgruppens uppdrag fokuserar på: 1. Utbildningsstruktur och bredare kandidatutbildning 2. Dimensionering av utbildningar, kurser och lärarresurser 3. Akademins utlokaliserade utbildningar och verksamhet 1

2 4. Övriga åtgärdsförslag för att förbättra genomströmningen och examinationen Den röda tråden i arbetsgruppens arbete och förslag är att genom strukturerad och förtydligad utbildningsverksamhet vid akademin å ena sidan att förbättra akademins inkomster, å andra sidan att förminska utgifterna. Arbetsgruppen har i sitt arbete fokuserat på utbildningsfrågor på grundexamensnivå. Arbetsgruppens resultat består av både konkreta förslag och teoretiska modeller för att underlätta planeringen och dimensioneringen av utbildningsverksamheten vid akademin och inom respektive institution. 1. Utbildningsstruktur och bredare kandidatutbildning Utgångssituationen I förordningen om universitetsexamina (794/2004) ges i bilaga en förteckning över utbildningsområdena vid universiteten, examinas namn och de universitet där examina kan avläggas. I förordning om precisering av universitetens utbildningsansvar, universitetens utbildningsprogram och specialiseringsutbildningar (568/2005, bilaga 1-5) ges en förteckning över områden och läroämnen inom vilka de olika universiteten ordnar studier. Förordningarna föreslås i utkast till Yliopistojen koulutusvastuut att uppdateras och sammanfogas till en helhet. I arbetsgruppens arbete har den uppdaterade listan över examina och utbildningar uppfattats ge riktlinjer för det utbildningsutbud akademin i framtiden bör erbjuda och samtidigt den bredd på och det särskilda utbildningsutbud som bör vara kännetecknande för Åbo Akademi. Akademin har enligt utkastet till förteckningen om universitetsexamina och utbildningar (uppskattas träda i kraft från ) rätt (och uppdrag) att ordna utbildning inom följande områden (förteckningen nedan visar enbart de utbildningsområden som berör ÅA och förteckningen är av arbetsgruppen översatt från finska och kan innehålla begreppsfel): 1. Det humanistiska området Examina: o Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (Bachelor of Arts) o Filosofie magisterexamen (Master of Arts) o Filosofie licentiatexamen (Licentiate of Philosophy) o Filosofie doktorsexamen (Doctor of Philosophy) Ämnen: o Filosofi o Litteratur o Historia o Religionsvetenskap o Finska språket och därmed besläktade språk o Nordiska språk o Engelska språket o Tyska språket o Franska språket 2

3 o Slaviska språk o Logopedi 2. Det pedagogiska området och lärarutbildning Examina: o Pedagogie kandidatexamen (Bachelor of Arts (Education)) o Pedagogie magisterexamen (Master of Arts (Education)) o Pedagogie licentiatexamen (Licentiate of Philosophy (Education)) o Pedagogie doktorsexamen (Doctor of Philosophy (Education)) Ämnen: o Pedagogiska vetenskaper o Specialpedagogik o Slöjdpedagogik o Husliga ekonomins pedagogik Lärarutbildningar: o Barnträdgårdslärarutbildning o Klasslärarutbildning o Ämneslärare i huslig ekonomi o Studiehandledarutbildning o Pedagogiska studier för lärare o Yrkeslärarutbildning o Speciallärarutbildning o Ämneslärare i slöjd 3. Det ekonomiska området Examina: o Ekonomie kandidatexamen (Bachelor of Science (Economics and Business Administration)) o Ekonomie magisterexamen (Master of Science (Economics and Business Administration)) o Ekonomie licentiatexamen (Licentiate of Science (Economics and Business Administration)) o Ekonomie doktorsexamen (Doctor of Science (Economics and Business Administration)) 4. Det naturvetenskapliga området Examina: o Kandidatexamen i naturvetenskaper (Bachelor of Science) o Filosofie magisterexamen (Master of Science) o Filosofie licentiatexamen (Licentiate of Philosophy) o Filosofie doktorsexamen (Doctor of Philosophy) Ämnen: o Biovetenskaper o Vetenskaper i kemi och fysik o Geovetenskaper o Matematiska vetenskaper och statistik o Datavetenskap 5. Det medicinska och farmaceutiska området Examina: o Farmaceutexamen (Bachelor of Science/Philosophy (Pharmacy)) 3

4 6. Det juridiska området Examina: o Rättsnotarieexamen (Bachelor of Laws) 7. Det psykologiska området Examina: o Psykologie kandidatexamen (Bachelor of Arts (Psychology)) o Psykologie magisterexamen (Master of Arts (Psychology)) o Filosofie magisterexamen (Master of Arts) o Psykologie licentiatexamen (Licentiate of Arts (Psychology)) o Psykologie doktorsexamen (Doctor of Philosophy (Psychology)) 8. Det tekniska området Examina: o Teknologie kandidatexamen (Bachelor of Science (Technology)) o Diplomingenjörsexamen (Master of Science (Technology)) o Teknologie licentiatexamen (Licentiate of Science (Technology)) o Teknologie doktorsexamen (Doctor of Science (Technology)) Ämnen: o Data- och kommunikationsteknik o Kemi- och processteknik 9. Det teologiska området Examina o Teologie kandidatexamen (Bachelor of Theology) o Teologie magisterexamen (Master of Theology) o Teologie licentiatexamen (Licentiate of Theology) o Teologie doktorsexamen (Doctor of Theology) 10. Området för hälsovetenskaper Examina: o Kandidatexamen i hälsovetenskaper (Bachelor of Health Sciences) o Magisterexamen i hälsovetenskaper (Master of Health Sciences) o Licentiatexamen i hälsovetenskaper (Licentiate of Health Sciences) o Doktorsexamen i hälsovetenskaper (Doctor of Health Sciences) 11. Det samhällsvetenskapliga området Examina: o Förvaltningskandidatexamen (Bachelor of Administrative Sciences) 1 o Politices kandidatexamen (Bachelor of Social Sciences) o Kandidatexamen i samhällsvetenskaper (Bachelor of Social Sciences) 2 o Förvaltningsmagisterexamen (Master of Administrative Sciences) o Politices magisterexamen (Master of Social Sciences) o Magisterexamen i samhällsvetenskaper (Master of Social Sciences) o Förvaltningslicentiatexamen (Licentiate of Administrative Sciences) o Politices licentiatexamen (Licentiate of Social Sciences) o Licentiatexamen i samhällsvetenskaper (Licentiate of Social Sciences) o Förvaltningsdoktorsexamen (Doctor of Administrative Sciences) o Politices doktorsexamen (Doctor of Social Sciences) o Doktorsexamen i samhällsvetenskaper (Doctor of Social Sciences) 1 Examina i förvaltning finns idag inte vid ÅA 2 Examina i samhällsvetenskaper finns idag inte vid ÅA 4

5 I sitt utlåtande till ministeriet om uppdateringen av universitetsexamina och utbildningar har akademin lyft fram behovet av att akademin även borde ges rätt att utbilda på högre nivå inom de farmaceutiska och juridiska områdena. Därtill har akademin påpekat bristen på svenskspråkiga socialarbetare och att ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi saknar ämnesstudiemöjligheter på fördjupad nivå. Vidare försvårar avsaknaden av ämnet geografi studieprogrammet för blivande ämneslärare i biologi och geografi. Ministeriet kommer under våren 2013 att ta ställning till universitetens önskemål. Förslaget till fördelning av utbildningsansvar ( ) anger alltså å ena sidan utbildningsområden inom vilka universiteten har rätt att ordna utbildning och enskilda ämnen som universiteten förväntas ordna. Ämnen som universiteten förväntas ordna har nära anslutning till de ämnen som finns inom grundläggande utbildning och gymnasium och sålunda även lärarutbildningen. I linje med detta förväntas det att universitetet inom: det humanistiska området ordnar studier i relation till ämnena språk, modermålet och litteraturen samt livsåskådning, det humanistiska eller det teologiska området ordnar studier i relation till ämnet religion, området för humaniora eller området för samhällsvetenskaper ordnar studier i relation till ämnena samhällskunskap, historia och filosofi, området för hälsovetenskaper ordnar studier i relation till ämnet hälsokunskap, och att det naturvetenskapliga området ordnar studier i relation till ämnena biologi, geografi, omgivningslära, fysik, kemi och matematik. I nuläget bygger akademins utbildningar långt på förordningen om precisering av universitetens utbildningsansvar, universitetens utbildningsprogram och specialiseringsutbildningar (568/2005). Vid Åbo Akademi erbjuds det idag över 60 olika utbildningar, medan förordningen för Åbo Akademis del utkristalliserar 44 ämnen. I uppdateringen urskiljs 40 ämnen (beror dock på hur man räknar) för akademin då en del ämnen sammanslagits till en utbildningshelhet. Akademin erbjuder fler utbildningsmöjligheter än vad som skulle krävas om det erbjöds ett minimum av utbildningar i relation till både de nuvarande förordningarna och utkastet till ny förteckning om universitetsexamina. Inom varje ämne erbjuder akademin flertalet inriktningar. Studiealternativen erbjuds i de flesta fall inom den egna institutionen. Även biämnen ordnas i stor utsträckning inom den egna institutionen och i stark anslutning till huvudämnesstudierna. Informationen om studiemöjligheter inom andra institutioner än den egna är delvis begränsad. Utbildningssamarbetet mellan institutioner och ämnen är delvis outnyttjat. Exempelvis erbjuds motsvarande kurser inom flera institutioner och t.o.m. inom olika utbildningar inom en institution. Följaktligen erbjuder akademin ett studieutbud (lärarledda kurser och läskurser) som långt överskrider det egentliga utbildningsansvaret. Enligt studieutbudet som marknadsförs på nätet för studieår erbjuds vid akademin ca sp. Ett huvud- 5

6 ämne består av minst 120 sp 3. Om man multiplicerar 120 sp med 60 utbildningar erhålls sp. Akademin erbjuder alltså en stor mängd studier i form av alternativ, biämnesstudier och valbara ämneshelheter. Om man resonerar utifrån principen What do we have to do?, What do we need to do? och What do vi like to do? kan det konstateras att om akademin ska erbjuda studier inom de ämnen som genom förordningarna om universitetsexamina har tilldelats Åbo Akademi är utbildningsansvaret ämnen beroende på om man ser på de nuvarande förordningarna eller det nya utkastet till fördelning av universitetens utbildningsansvar. Om man t.ex. utgår från att akademin ska erbjuda minst 40 huvudämnen (120 sp/huvudämne) så blir studieomfattningen i kurser sp. En magisterexamen består dock av 300 sp (330 sp 4 ). Dessa 300 sp inkluderar även biämnen om sammanlagt ca 140 sp, studier i språk och kommunikation ca 20 sp och valfria studier ca 20 sp. Således krävs ett större studieutbud. Vilken storleken på detta studieutbud blir avgörs av hur akademin vill definiera sitt utbildningsuppdrag. Vilka ämnen och utbildningar akademin bör erbjuda för sina studerande och vilket utbildningsuppdrag i form av biämnen och valfria ämnen som akademin borde ha, har varit ett centralt diskussionsämne i arbetsgruppens arbete. Utbildningens struktur I dagens läge har varje ämne vid akademin byggt upp det studieutbud som man anser att behövs för att garantera en utbildning av hög kvalitet och med en bredd som täcker utbildningsbehovet. I diskussionen med institutionerna poängterades angående utbildningarnas struktur behovet av en mer fokuserad dimensionering av utbildningsinriktningar och kurser. Samtidigt efterfrågades institutionens åsikter om möjligheter till bredare kandidatutbildningar. Som väntat är inte institutionerna särdeles intresserade av att skära i utbildnings- och kursutbudet. Institutionsföreträdarna belyste förtjänstfullt varför det utbud som idag erbjuds krävs för fullgod utbildning och utbildningens arbetslivsrelevans. Då arbetsgruppens uppdrag, trots institutionernas åsikter om att det är bra som det är, är att se över dimensioneringen av utbildnings- och kursutbud och att ge konkreta förslag på en framtida utbildningsstruktur och ett framtida utbildningsutbud vid akademin har arbetsgruppen fortsatt granska akademins utbildningsutbud i relation till det nya utkastet om universitetens utbildningsansvar och akademins övergripande strategi. Här kan man utifrån hur de studerande är närvaroregistrerade se att utbildningsstrukturen och -utbudet är spretigt och att studerandeantalet per utbildningsinriktning är mycket litet. Arbetsgruppen frågar sig om det är ändamålsenligt att så många ämnen erbjuder flera olika inriktningar. Variationen kanske hellre skulle kunna åstadkommas med val av biämne och 3 Studierna i huvudämnet omfattar enligt förordningen om universitetsexamina minst 120 sp. Ämnesstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar tillsammans med grundstudierna minst 60 studiepoäng (794/2004, 9 ). De fördjupade studierna omfattar minst 60 studiepoäng. (794/2004, 15 ) 4 De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng (794/2004, 8 ). De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng, om inte något annat bestäms nedan i denna paragraf eller i 14 (794/2004, 13 ). De studier som krävs för psykologie magisterexamen omfattar 150 studiepoäng (794/2004, 13 ). 6

7 valfria studier. Tabell 1 visar hur ÅA:s studerande är registrerade och således har studierätt. Tabellen visar även antalet aktiva studerande samt sambandet mellan antalet inriktningar och genomströmning. Kolumnen antalet studerande per studierättsinriktning i genomsnitt visar det totala antalet närvaroanmälda studerande per samtliga studieinriktningar i genomsnitt. Begreppet nollpresterare uppger antalet studerande som presterat noll studiepoäng under år Tabell 1. Sambandet mellan utbildningsinriktningar och genomströmning Inst. Studierätt kand. nivå Studierätt mag. nivå Sammanlagt antal närvaroanmälda studerande (varav nollpresterare) Antalet stud. per studierättsinriktn. i genomsnitt Antalet sp 2011 Genomströmning 2012 (år) Antalet mag.ex och mål/inst. HF (223) 8, ,4 69/83 PF (129) 30, ,7 70/100 TF (38) 3, ,48 18/18 IPL (8) 41, ,56 27/27 HHÅA (114) 22, ,34 49/68 Soc.vet (58) 16, ,88 34/50 Rättsvet (30) 8, ,56 12/19 Statsvet (163) 44, ,51 25/32 Nat.vet (53) 13, ,02 24/31 Biovet (46) 24, ,03 24/34 IT (147) 31, ,12 30/67 KT (55) 14, ,14 39/52 Pedagogiska fakulteten, institutionen för psykologi och logopedi samt statsvetenskapliga institutionen har den kortaste genomströmningstiden och det största antalet studerande per studierättsinriktning och teologiska fakulteten som har det minsta antalet studerande per inriktning har även den längsta genomströmningstiden. Detta har dock inte ett samband med hur institutionerna uppnår sina examensmål. Teologiska fakulteten utexaminerade år % av magistermålet, medan pedagogiska fakulteten utexaminerade enbart 70% av magistermålet. Handelshögskolan och institutionen för informationsteknologi skiljer sig på så sätt att dessa institutioner har relativt många studerande per inriktning och ändå lång genomströmningstid eller hela 7,34-8,12 år. Den mest idealiska situationen tycks institutionen för psykologi och logopedi stå för där man har stora utbildningsgrupper och god examination med 100 % av sina magistrar utexaminerade med den kortaste genomströmningstiden på 5,56 år. Sålunda finns det skäl att se mer ingående på denna utbildning. Utbildningsstrukturen för magisterexamen i psykologi är planerad så, att kandidatexamen avläggs på tre år och magisterexamen på ytterligare två och ett halvt år. På akademins nätsidor är studierna för kandidat- och magisterexamen visualiserade enligt följande: 7

8 Psykologi Kandidatexamen med ett långt biämne Kandidatexamen med två korta biämnen Magisterexamen Figur 1. Schematisk struktur för psykologie magisterexamen (330 sp) vid Åbo Akademi Psykologiutbildningens huvudämne är dimensionerad enligt de särskilda riktlinjer behörighetskravet för psykologer ställer på utbildningen, varför omfattningen inte kan överföras direkt till strukturen för andra magisterexamina men den schematiska framställningen visar en utbildning med tydlig struktur. Den studerande kan utifrån visualiseringen se hur utbildningen kan byggas upp och till vilken del hon/han själv kan påverka sin utbildning genom olika studiealternativ. I informationen om val av biämne sägs att i psykologiutbildningen ingår inga obligatoriska biämnen. Detta öppnar för den studerandes egna val och profilering i utbildningen. Inga ytterligare utbildningsinriktningar krävs och institutionen erbjuder enbart de studier som krävs för studierna i huvudämnet. Ett av arbetsgruppens uppdrag är att föreslå en utbildningsstruktur som så långt som möjligt kan tillämpas inom akademin 5. Fördelarna med gemensam utbildningsstruktur inom akademin är å ena sidan underlättande av studerandes flytt mellan ämnen och utbildningar, å andra sidan en förenklad studierådgivningsverksamhet då utbildningarnas struktur är tydliga. Den grundläggande tanken är att forma verksamheten så att kravet på undervisningsresurser minskar samtidigt som inkomsterna ökar. Arbetsgruppen föreslår således, med utgångspunkt i förordningen om universitetsexamina (794/2004) en gemensam utbildningsstruktur för ÅA i linje med följande: 5 Den utbildning som leder till teknisk-vetenskapliga examina planeras och ordnas i form av utbildningsprogram (215/1995, 5 ). 8

9 Magisterstudier, 120 sp Fördjupade studier, sp (inkluderar avhandling pro gradu, 40 sp) Biämnesstudier och valfria studier, sammanlagt sp Kandidatstudier, 180 sp Ämnesstudier, 35 sp (inkluderar kandidatarbete, 10 sp) Grundstudier, 25 sp Biämnesstudier och valfria studier, sammanlagt 100 sp Studier i språk och kommunikation, 20 sp Figur 2: Förslag till utbildningsstruktur vid Åbo Akademi Modellen ovan syftar till att tydliggöra utbildningsstrukturen för universitetsexamina för personal och studerande. Modellen kan användas vid planering av utbildning, vid planering av studiegång och som verktyg för egenlärare i diskussionen med de studerande. Syftet med modellen är även att likrikta utbildningsstrukturen inom Åbo Akademi så att det för den studerande är lättare att ta delar studier vid annat ämne eller vid annan institution, att genom tydlighet effektivera genomströmningen och underlätta utbildningsplaneringen. Det bör noteras att det fortsättningsvis är examinator som godkänner innehållet i examen. Den studerande kan alltså inte studera helt vad den önskar och utgå från att studierna kan inkluderas i examen. Innehållet i biämnesstudierna bestäms för en del utbildningar utifrån behörighetskraven (t.ex. samtliga lärarutbildningar). Hur många kurser för biämnesstudier och valfria studier som erbjuds inom en institution beror på institutionens ekonomiska möjligheter. Det obligatorium av kurser som institutionen måste erbjuda finns inom ramen för huvudämnesstudierna (minst 120 sp) och behörighetsgivande studier för en särskild profession. Övriga studier kan den studerande studera vid annat ämne, annan institution, annat universitet eller genom utlandsstudier. Genom att förtydliga utbildningsstrukturen vid Åbo Akademi uppnås en högre grad av medvetenhet, vilket i sig ger frihet för handlande både för utbildningsenheten och för de studerande. Förutom utbildningsstrukturen finns det även behov av likriktning av det kvantitativa värdet av olika studiehelheter. I nuläget erhåller studerande vid olika ämnen delvis olika antal studiepoäng för motsvarande studier och studienivå, t.ex. omfattningen på examensarbeten och tillhörande metodstudier varierar stort (se tabell 2). 9

10 Tabell 2. Omfattning på kandidatarbete och avhandling pro gradu och tillhörande metodstudier Inst. Kandidatarbete Metodologi Seminarier Pro gradu/ dipl.arbete Metodologi Seminarier HF 10 sp 5-10 sp 3 sp 40 sp 5-10 sp 5-10 sp PF 6 sp 10 sp 4-9 sp 30 sp 35 sp 40 sp 10 sp TF 6 sp 10 sp 4-5 sp 40 sp sp 4 sp IPL 10 sp 5-6 sp 40 sp 8 sp HHÅA 10 sp 35 sp 7 sp 7-10 sp Soc.vet. 10 sp 5-10 sp 35 sp 40 sp 5-10 sp 5-10 sp Rättsvet. 10 sp 35 sp 7-10 sp Statsvet. 10 sp 10 sp 35 sp 5-10 sp 10 sp Nat.vet. 6 sp 8 sp 10 sp 2-7 sp 20 sp 30 sp 40 sp 10 sp 2-5 sp Biovet. 6 sp 5 sp 5 sp 20 sp 40 sp 3-15 sp 2-15 sp IT 10 sp 30 sp 35 sp 5 sp 7 sp KT 8 sp 30 sp 5 Tabell 2 som är sammanställd utifrån undervisningsprogrammet för Åbo Akademi visar hur examensarbeten värdesätts inom olika institutioner. Kandidatarbetet varierar mellan 6-10 sp. Värdet på pro gradu avhandlingen/diplomarbetet varierar mellan sp. Dessutom varierar det huruvida examensarbetet ansluts till obligatoriska kurser i metodologi eller inte. I kolumnen om metodologikurser ser vi att omfattningen varierar mellan 0-10 sp för kandidatarbetet och mellan 0-20 sp för pro gradu avhandlingen respektive diplomarbetet. Stor variation finns även inom och mellan institutionerna då det gäller arrangerandet av seminarier i anslutning till examensarbetet. Detta är knappast försvarbart varken med beaktande av ekonomiska konsekvenser eller med tanke på de studerandes rätt till likabehandling. Variationen underlättar inte heller möjligheten av röra sig mellan utbildningar och ämnen inom akademin. Man kan även ifrågasätta huruvida det vetenskapliga värdet mellan de examensarbeten som genomförs inom olika ämnen verkligen ska ha så stor variation. Vilken uppfattning av vetenskapligheten i studierna ger värdesättningen av examensarbetet om antalet sp som erhålls för arbetet är väldigt lågt och vilken betydelse för genomströmningen har variationen i kraven för examensarbetena samt tillgången till stödande metodologikurser och seminarier? Samma situation med stor variation gäller angående andra studiehelheter. Dessa är omfattningen av kort respektive långt biämne samt omfattningen av studiemodulen språk och kommunikation. För att öka tydligheten och jämförbarheten mellan utbildningarna vid Åbo Akademi förslås därför att akademin går in för följande omfattning i studiepoäng: Studier i språk och kommunikation, 20 sp Kort biämne, 25 sp Långt biämne, 60 sp 10

11 Huvudämne, 120 sp 6 Kandidatarbete inklusive seminarier och metodologikurser, 10 sp 7 Avhandling pro gradu/diplomarbete inklusive seminarier och metodologikurser, 40 sp 8 Kandidatexamen, 180 sp 9 Magisterexamen, 120 sp (psykologi 150 sp) 10 Behörighetsgivande pedagogiska studier för lärare, 60 sp 11 Omfattningen på kurser Vid övergången till Bolognabetänkandet om utbildningsstrukturer gick Åbo Akademi in för större studiehelheter och kurser på minst 5 sp. Storleken på kurserna föreslogs då vara 5, 10, 15, 20 sp o.s.v. Ännu idag har flera ämnen kurser på 1, 2, 3, 4 etc. sp. Problematiken har diskuterats i arbetsgruppen. Det positiva med små kurser på en och två sp kan vara att man tydliggör innehåll. Problemet med små kurser är att helhetsförståelsen av ett kursinnehåll splittras och att studietiden kan förlängas då det är fler kurser som ska tenteras. För omfattande kurser kan också inverka negativt på genomströmningen (över 10 sp) om det inte är möjligt att deltentera kursen. Olika omfattning på kurser försvårar samarbetet mellan institutionerna och de studerandes planering av sina studier som kan inbegripa studier inom ett annat ämne eller vid en annan institution än den egna. Arbetsgruppen föreslår därför att alla ämnen går in för att storleken på samtliga kurser är jämnt delbart med 5 sp. Studierna i språk och kommunikation Omfattningen av och innehållet i studiemodulen språk och kommunikation är i dagsläget mycket varierande inom Åbo Akademi och tillgången till studierna är ojämn mellan akademins två campus. Utbudet av kurser i Vasa är avsevärt snävare än i Åbo vilket sätter de studerande i en ojämlik situation. Med språk- och kommunikationsstudier avses dels de kurser som är skräddarsydda för specifika utbildningar dels de nivå 4 -kurser i främmande språk som CSK erbjuder. De för specifika utbildningar skräddarsydda studierna kan både vara språkkurser (t.ex. engelska för HF, nivå 4, 5 sp) och kommunikationskurser (t.ex. kommunikation/ekonomutbildningen, 5 sp). De skräddarsydda kurserna är i allmänhet obligatoriska inom en utbildning, medan nivå 4-6 I denna rapport avses med begreppet huvudämne det ämne som den studerande antas till. 7 Ämnesstudierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet omfattar ett lärdomsprov på minst 6 och högst 10 studiepoäng (794/2004, 9 ) 8 De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämförs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng (794/2004, 15 ) 9 De studier som krävs för lägre högskoleexamen omfattar 180 studiepoäng (794/2004, 8 ) 10 De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng (psykologiexamen, 150 sp) (794/2004, 13 ) 11 Behörighetsgivande pedagogiska studier för lärare, 60 sp, är ett behörighetsgivande biämne för alla som avser bli lärare. Denna studiehelhet kan i sin helhet utföras på magisternivå eller delas upp mellan kandidatnivå, 25 sp och magisternivå, 35 sp. 11

12 kurserna i främmande språk kan ingå som obligatoriska för en del utbildningar, men enbart som valbara för andra. För tillfället ges en stor mängd parallella kurser i t.ex. kommunikation (enbart vid HF och HHÅA motsvarande totalt 67 sp). Det totala utbudet studiepoäng i Åbo för kursen Kommunikation är 113 sp på grund av ett stort antal parallellgrupper inom samma kurs. Det finns även ojämlikhet mellan och inom institutionerna. Studierna i t.ex. svenska språket bör vara jämförbara mellan institutioner och utbildningar vid ett universitet med svenska språket som ett av sina bärande element. Tabell 3 visar t.ex. hur många studiepoäng som ges för kurserna kommunikation och vetenskapligt skrivande vid olika institutioner i Åbo. I Vasa erbjuds för tillfället inte gemensamma kurser i kommunikation och vetenskapligt skrivande. Tabell 3. Studiepoängberäkning enligt undervisningsprogrammet CSK/Åbo (kurserna enligt uppgifterna på CSK:s hemsida för Kommunikation, Vetenskapligt skrivande) Institution/utbildning Antal kurser som erbjuds gånger antal sp Sammanlagda antalet sp som erbjuds för kurserna HHÅA 4 kurser x 5 sp + 7 kurser x 2 sp + 3 kurser x 3 sp 43 sp HF 6 kurser x 3 sp + 3 kurser x 2 sp 24 sp IPL 1 kurs x 3 sp + 1 kurs x 2 sp 5 sp TF 1 kurs x 2 sp 2 sp RN & PK 3 kurser x 5 sp 15 sp NaK & farmaci 5 kurser x3 sp 15 sp DT & KT 3 kurser x3 sp 9 sp En strävan kunde vara att utveckla gemensamma kurser i kommunikation och vetenskapligt skrivande så att de kunde fungera som en arena för möte mellan studerande i olika ämnen. På detta sätt skulle det kunna ordnas färre kurser med fler kursdeltagare. En gemensam kurs i Kommunikation vid Åbo Akademi skulle t.ex. innebära 12 parallella kurser á 5 sp under läsåret (3 kurser/termin) med studerande från olika institutioner. Studiehelheten språk och kommunikation lyftes i diskussionen med institutionerna fram som ett obligatorium som vållar problem för många studerande, p.g.a. att studierna inte uppfattas som ändamålsenliga för den studerande med tanke på övriga studier och att studiehelheten inverkar negativt på genomströmningen på ett märkbart sätt. En revidering och omstrukturering med fokus på innovativa pedagogiska metoder är därför att föredra. Ett grundproblem är att studerande hindras från att delta i huvud- och biämnesstudier p.g.a. en stor mängd lärarledda studier inom kurserna i språk och kommunikation och då kurserna kräver obligatorisk närvaro kolliderar dessa kurser med kurserna i huvudämnet. Det här gäller främst nivå 4 -kurserna som p.g.a. sin karaktär som både obligatoriska för en del utbildningar och valbara för andra, inte i dagens läge kunnat schemaläggas så att de tidsmässigt passar in i alla utbildningar. 12

13 Studierna i språk och kommunikation styrs av förordningen om universitetsexamina (794/2004, 6 ). Enligt förordningen ska en studerande i de studier som ingår i lägre eller högre högskoleexamen eller på annat sätt visa sig ha förvärvat 1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt 2) sådana kunskaper i minst ett främmande språk som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna området och vara verksam i en internationell omgivning. Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte en studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som har fått sin skolutbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande. Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav som föreskrivs i 1 mom. Med hänvisning till ovanstående kunde kurserna omstruktureras till gemensamma studier för alla utbildningar och studerande, men med inriktning mot de områden de studerande studerar. Fokus i den allmänna delen av kurserna kunde sättas på allmänbildning med inslag från områden som definieras som Åbo Akademis profileringsområden och med basen i akademins utbildningsstrategi. Kurserna borde i första hand uppfattas som stöd för övriga studier och för en framtida lyckosam verksamhet på olika språk. För att öka tillgängligheten till kurserna, förbättra de studerandes jämlika studiemöjligheter och förnya undervisningsmetoderna skulle studierna i språk och kommunikation med fördel kunna erbjudas via Öppna universitetets verksamhet, dock så att examensstuderande bereds möjlighet att avlägga obligatoriska språk- och kommunikationsstudier inom den ordinarie verksamheten. Den gemensamma satsningen skulle inte påverka ämnesanknytningen då den studerande i undervisningen kan fördjupa sig i sitt eget område och den praktiska tillämpningen av studierna i kommunikation och vetenskapligt skrivande sker inom huvudämnes- och biämnesstudierna, speciellt avhandlingsskrivande i form av personlig handledning eller grupphandledning. Bredare kandidatexamen Enligt uppdraget ska arbetsgruppen ge förslag på hur utbildningarna vid Åbo Akademi skulle kunna ha bredare kandidatexamen. Under de senaste åren har bredare kandidatexamen diskuterats på olika håll vid universitetet. Olika ämnen föreslår olika samarbetsmöjligheter och på olika nivå. På detta sätt vill man öka samarbetet och samhörigheten mellan olika ämnesområden och spara på undervisningsresurser för att öka forskningsresurseringen. Strävandena har inte på alla håll upplevts så positivt då man anser att ämnesidentiteten förloras och det kan bli otydligt för den studerande vad han/hon de facto studerar och att även examen kan uppfattas vara otydlig. I diskussionen med institutionerna framhölls det att ämnets identitet är viktig för genomströmningen, ansvaret för utbildningen och för forskningsframgången inom ämnet. 13

14 En bredare kandidatexamen kan definieras på olika sätt: a) alla studerande antagna till ett ämne eller ämneshelhet läser samma kurser i grundstudierna och specialiserar sig först på magisternivå, b) alla studerande antagna till ett ämne eller ämneshelhet läser samma kurser i grundstudierna och ämnesstudierna, men med möjlighet till specialisering. c) alla studerande antagna till ett ämne eller en ämneshelhet läser samma kurser i grundstudierna och ämnesstudierna, men med möjlighet till specialisering. Därtill uppmuntras den studerande att välja biämnen över ämnesgränserna. I arbetsgruppen har de olika alternativen diskuterats och det sista alternativet verkar vara det alternativ som kan garantera både ämnesidentitet, specialisering och bredd. Detta alternativ stöds även av den tydliga utbildningsstruktur som psykologiämnet med god genomströmning representerar (figur 1). Såvida Åbo Akademi skulle följa alternativ c) skulle resurseringen för utbildningsutbudet i kurser och studiepoäng vid ÅA kunna minskas betydligt utan att Åbo Akademi för den skull skär i sin uppgift att ha ett brett utbildningsutbud. Det handlar mer om samarbete mellan ämnen och institutioner och de studerandes rörelse mellan ämnen och tillgång till Åbo Akademis hela studieutbud. Utbildningsutbud vid Åbo Akademi Den huvudsakliga utbildningsstrukturen vid Åbo Akademi baserar sig så som tidigare konstaterades på statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004). Åbo Akademi bör även i framtiden eftersträva ett brett utbildningsutbud, men undvika dubbleringar och otydliga utbildningsstrukturer. Med otydliga utbildningsstrukturer avses i detta sammanhang utbildningar som på något vis delas mellan eller hör till flera institutioner. Det kan också handla om huvudämnen som finns i flera utbildningar eller institutioner. Vid ÅA finns följande konstellationer av splittrade utbildningar och ämnen. UTBILDNINGAR PM-utbildningen delas över fyra institutioner: o Handelshögskolan (informationsvetenskap, nationalekonomi) o Statsvetenskapliga institutionen (offentlig förvaltning, statskunskap) o Rättsvetenskapliga institutionen (folkrätt, offentlig rätt, privaträtt) o Socialvetenskapliga institutionen (kvinnovetenskap, socialpolitik, sociologi, utvecklingspsykologi) EM-utbildningen delas över tre institutioner: o Handelshögskolan (företagsekonomi, nationalekonomi) o Rättsvetenskapliga institutionen (handelsrätt/sjörätt) o Institutionen för informationsteknologi (informationssystem) Diplomingenjörsutbildningen delas över två institutioner: o Institutionen för kemiteknik (kemiteknik) o Institutionen för informationsteknologi (datateknik) 14

15 ÄMNEN Kemiämnen (fysikalisk kemi och organisk kemi) fungerar som huvudämnen både inom FM-utbildningen i naturvetenskaper och DI-utbildningen Nationalekonomi fungerar som huvudämne både inom EM- och PM-utbildningarna Religionsvetenskap fungerar som huvudämne både inom FM-utbildningen i humanistiska vetenskaper och TM-utbildningen Med otydliga utbildningsstrukturer avses också utbildningar som till synes delas in i många olika inriktningar eller fack men som i praktiken ändå långt är en gemensam utbildning. Splittrade utbildningar leder till otydlighet i antagningen och studierna genom att det är svårt för såväl potentiella sökande som antagna studerande att veta var olika ämnen hör hemma och sålunda vart den potentiella sökanden eller den redan antagna biämnesintresserade studeranden ska söka sig. Vid ansökningen såsom Åbo Akademis utbildningar är arrangerade idag krävs det att den sökande beaktar både ämne, utbildning, institutionstillhörighet och i vissa fall även ort vid ansökan. Splittrade utbildningar leder i visa fall till olika krav för studerande med samma huvudämne beroende på i vilka olika utbildningar huvudämnet ingår eftersom utbildningarna har olika strukturer. Då en del utbildningar dessutom är splittrade över flera institutioner får studerande i vissa fall inte ens genast en institutionstillhörighet (jfr stycket om studiegemenskap nedan). Undervisningsplaneringen är problematisk för alla typer av splittrade utbildningar då det inte finns något gemensamt forum där utbildningar som går över flera institutioner eller huvudämnen kan diskuteras. Det här leder till att institutionerna bestämmer om sitt eget utan att ta i beaktande de andra vilket i sin tur kan leda till att de studerande sätts i en ofördelaktig position. Detta i sin tur kan leda till att studerande avbryter sina studier eller att studietiden förlängs. För att Åbo Akademi även i framtiden ska kunna erbjuda ett brett utbildningsutbud krävs ett bättre samarbete mellan institutionerna och ämnesområden, tydliggörande av utbildningsansvar per utbildningsenhet och en sådan enhetlighet i utbildningsarrangemangen som tidigare lyfts fram. Den studerande ska lätt kunna orientera sig i Åbo Akademis studieutbud och skapa sig en egen utbildningsprofil. Institutionen ska uppmuntra de studerande till att avlägga biämnen vid andra institutioner, medan institutionernas särskilda utbildningsansvar är de studier som hör till grundstudierna, ämnesstudierna och de fördjupade studierna i huvudämnet, såvida inte behörighetskraven för en utbildning kräver ytterligare studier som inte kan avläggas vid annan institution. Hur mycket studier institutionen erbjuder vid sidan om det egentliga utbildningsuppdraget beror på institutionens ekonomiska möjligheter. För att möjliggöra och intressera för studier över ämnesgränser bör tydliga studiehelheter tas fram, med fördel i linje med Åbo Akademis strategi. Alla ämnesinriktningar och linjer kan inte erbjudas på alla nivåer. I tabell 4 ges förslag till förtydligande av Åbo Akademis utbildningar och studiehelheter på kandidat och magisternivå. 15

16 Tabell 4 ska läsas så att t.ex. ämnet svenska ansvaras för av HF och att man antar till ämnet både på kandidatnivå och på magisternivå, att utbildningen är i Åbo och att man ordnar kurser i ämnet varje år. Utifrån tabellen ser man också att ämnet svenska är en ämneshelhet utan utbildningslinjer. Specialisering t.ex. för läraryrket sker istället genom att man väljer pedagogiska studier för lärare, som erbjuds vid Pedagogiska fakulteten, som biämne. Institutionen erbjuder även valbara kurser med didaktisk inriktning eller kurser som breddar ämneskunskapen och som är särskilt avsedda för en studerande som önskar bli lärare. Önskar man en ekonomisk inriktning på studierna läser man ekonomi, som erbjuds vid Handelshögskolan, som biämne o.s.v. Studierna i sin helhet (kandidat- och magisterexamen) utformas i diskussionen mellan den studerande och egenläraren och godkänns av examinator för utbildningen i fråga, i detta exempel examinator för svenska språket. Institutionen erbjuder alltså inte skräddarsydda linjer, men den studerande erbjuds genom diskussionerna med sin egenlärare en plan för rekommenderad studiegång. På detta sätt kan institutionens utbildningstyngd lättas och de studerande får möjlighet att själv planera sina studier. Tabell 4 visar också vilka utbildningar och ämnen som föreslås samarbeta. För att visa på hur utbildningarna och ämnen kan samarbeta har olika färger använts. Färganvändningen och strukturen på föreslagen kandidatstruktur på huvudämnesstudierna beskrivs genom modeller i figur 3. De streckade linjerna i figuren visar att linjen kan vara på olika nivå. Antalet specialiseringar (studier i enskilt huvudämne) varierar också enligt antalet ämnen som samarbetar. Uttrycket gemensamma studier syftar på en studiehelhet där flera huvudämnen samarbetar inom utbildningsområdet eller institutionen. Uttrycket studier i ett enskilt huvudämne syftar på de studier som studerande endera antagits direkt till, eller valt att profilera sig inom i ett senare skede i studierna. För exemplifiering av studiehelheternas omfattning, se även figur 4 och tabell 5. År 3 Studier i ett enskilt huvudämne Studier I ett enskilt huvudämne År 2 År 1 Gemensamma studier Gemensamma studier Studier i ett enskilt huvudämne Figur 3. Modeller för hur huvudämnesstudierna kan arrangeras inom en bred kandidatexamen Modellerna i figur 3 visar att till utbildningar med gul färg antas studerande till en helhet. Detta är i de flesta fall ett särskilt ämnesområde såsom t.ex. vårdvetenskap (se tabell 4). Studerande antas till vårdvetenskap och alla studerande studerar en stor del av studierna gemensamt, i mitten av kandidatstudierna erbjuds de studerande valbara kurser, medan även de avslutande kurserna i ämnet vårdvetenskap är gemensamma för alla studerande. 16

17 Till ämnen med grön färg antas studerande till en större helhet, t.ex. samhällsvetenskaper och studierna är från början gemensamma för alla studerande 12. Efter första eller andra året väljer studerande huvudämne. I detta fall väljer studerande mellan utvecklingspsykologi, socialpolitik, sociologi, genusvetenskap och landsbygdsforskning. Till ämnen med lila färg antas studerande direkt till ett specifikt ämne, men ämnen samarbetar så att en del av kurserna erbjuds gemensamt för fler utbildningar. I tabell 4 ser vi att detta gäller t.ex. språkämnen. De studerande antas till ämnena svenska, engelska, tyska, franska, finska och ryska och inleder sina studier inom det enskilda ämnet. Inom kandidatstudierna samarbetar dock ämnena så att alla språkstuderande deltar gemensamt i en del kurser 13. De avslutande kurserna inom ämnet på kandidatnivå är igen i det enskilda ämnet. Den genomgående tanken i sammanställningen i tabell 4 är att kandidatutbildningarna är breda och att den studerande specialiserar sig på magisternivå, men att specialiseringen kan inledas redan på kandidatnivåns andra eller tredje år. Tabell 4. Förslag på utbildningsutbud vid Åbo Akademi Inst. Ämne Kandidat Magister Antagningsort Kurser arrangeras i huvudsak Åbo Vasa varje år vartannat år 14 HF Svenska x x x x Engelska x x x x Tyska x x x x Franska x x x x 15 Finska x x x x Ryska x x x x 16 Antropologiska vetensk. x x Etnologi & folkloristik x x x Musikvetenskap x x x Religionsvetenskap x x x Historievetenskaper x x Allmän historia x x x Nordisk historia x x x Konstvet. med visuella x x x Litteraturvetenskap x x x x Filosofi x x x x 12 Ifall en studerande väljer att studera ett annat samhällsvetenskapligt ämne som biämne måste denna kursdel kunna ersättas med andra kurser. 13 Ifall en studerande väljer att studera ett annat språk som biämne måste denna kursdel kunna ersättas med andra kurser. 14 Anordnande av kurser vartannat år förutsätter att flera årskurser kan delta i samma kurs samtidigt. Förkunskapskrav bör sålunda anpassas enligt detta. Systemet kan byggas ut t.ex. så att istället för att undervisa 35 sp ämnesstudier varje år, undervisas 15 sp vartannat år och 20 sp vartannat år. Systemet är mindre resurskrävande för ämnena och ger därtill större undervisningsgrupper. 15 Eventuellt i samarbete med Turun yliopisto 16 Eventuellt i samarbete med Turun Yliopisto 17

18 Ämne Kandidat Magister Åbo Vasa Varje år Vartannat år PF Pedagogik x x x x Vuxenpedagogik x x x Klasslärarutbildning x 17 x x Ped, tillämpad pedagogik x x x Ped, naturvet. did x x x Ped, språk & kultur did x x x Barnträdgårdslärarut x x x Barnpedagogik x x x Speciallärare x 18 x x Specialpedagogik x x x Ämneslär Textilslöjd x 19 x x Ämneslär Teknisk slöjd x 20 x x Slöjdpedagogik x x x Ämneslär Huslig Eko x 21 x x Husliga ekonomins ped. x x x TF Teologi x x x Kyrkohistoria x x x Praktisk teologi x x x Teol. etik m rel.fil o dogm x x x Exegetik x x x IPL Psykologi x x x x Logopedi x x x x HHÅA Ekonomi x x x Företagets org o led x x x Internat. markn.för x x x Nationalekonomi x x x Redovisning x x x Handelsrätt x x x 22 Privaträtt x x x 23 Informationsvetenskap x x x x SocVet Samhällsvet. x x x x Utvecklingspsykologi x x x Peace, med & confl x x x Socialpolitik x x x Sociologi x x x Genusvetenskap x x x Landsbygdsforskning x x x Vårdvetenskap x x x x 17 Behörighet kräver magisterexamen 18 Behörighet kräver magisterexamen 19 Behörighet kräver magisterexamen 20 Behörighet kräver magisterexamen 21 Behörighet kräver magisterexamen 22 Ordnas i anslutning till ev. juristutbildning 23 Ordnas i anslutning till ev. juristutbildning. 18

19 Ämne Kandidat Magister Åbo Vasa Varje år Vartannat år Statsv Statskunskap x x x x Offentlig förvaltning x x x x Statskunskap/masskom. x x x x Rättsnotarie x x x Folkrätt x x x x Offentlig rätt x x x x Internat hum rights x x x NatVet Kemi x x x x Process o systemtek x x x Processkemi x x x Naturmaterial & x x x Energiteknik x x x Chem Engineering x x x Matematik x x x x Fysik x x x x Geovetenskaper x x x x Biovet Biovetenskaper x x x x Biokemi x x x Cellbiologi x x x Miljöbiologi x x x Biomedical imaging x x x Farmaci x x x Biovetenskaper, farmaci x x x IT Datavetenskap x x x x Computer science x x x Datateknik x x x x Comp engineering x x x Embad computing x x x Informationssystem x x x x Electr & mob com x x x Vid sidan om det utbildningsuppdrag som beskrivs i tabellen förutsätts Pedagogiska fakulteten ordna behörighetsgivande studier enligt följande: Pedagogiska studier för lärare, 60 sp Yrkeslärarutbildning, 60 sp Studiehandledarutbildning, 60 sp Behörighetsgivande pedagogiska studier för lärare, 60 sp, kan i sin helhet placeras på magisternivå, eller delas upp mellan 25 sp på kandidatnivå och 35 sp på magisternivå. Studierna arrangeras årligen. Antagning till yrkeslärarutbildning sker varje år, medan antagning till studiehandledarutbildning sker enligt ekonomisk möjlighet och behov. 19

20 Kursutbud och biämnen I nuläget sker en del val av biämnen över ämnes- och institutionsgränser, men det kan ändå generellt konstateras att en stor del av institutionerna erbjuder alla 300 sp för kandidat- och magisterexamen inom institutionen. Detta är betungande för institutionerna och motverkar tvärvetenskaplighet och de studerandes fria val av biämnen. Institutionerna borde fokusera på sina huvudämnen som i sig kräver ett kursutbud från 120 sp (60 sp på kandidatnivån och 60 sp på magisternivån). Här borde institutionerna definiera vad det maximala kursutbudet kan vara per huvudämne. Det maximala kursutbudet beror på vidden av valmöjligheter inom ämnet på kandidatnivå och antalet ämnesinriktningar på magisternivån. För att garantera valmöjligheter inom ett enskilt ämne (se modeller i figur 4) kan gaffeln för kursutbud på kandidatnivån och magisternivån inom huvudämnet variera. Målet bör dock vara att erbjuda så många kurser som möjligt gemensamt för hela utbildningen (inte splittra ett ämne i flera inriktningar) och tillsammans med andra utbildningar/ämnen. I figur 4 visualiseras förslag på hur magisterstudierna kan struktureras då de bygger på kandidatutbildningsmodellerna i figur 3. Mag nivå, sp Gemensamma studier, sp Valbara kurser, 5-20 sp Gemensamma studier, sp Studier i ett enskilt huvudämne, sp Studier i ett enskilt huvudämne, sp Kand nivå, 60 sp Gemensamma studier, sp Valbara kurser, 5-25 sp Studier I ett enskilt huvudämne, sp Studier i ett enskilt huvudämne, sp Gemensamma studier, sp Gemensamma studier, 25 sp Gemensamma studier, sp Studier i ett enskilt huvudämne, sp Figur 4. Visualisering av exempel på omfattningen av kursutbud inom huvudämnet Modellerna i figur 4 bygger på samma logik som modellerna i figur 3. För att exemplifiera hur stort kursutbudet inom huvudämnena skulle kunna vara om man i högre grad samarbetade mellan ämnen på kandidatnivån görs en exemplifierande beräkning i tabell 5. 20

21 Tabell 5. Beräkning av kursutbud i huvudämnet per modell (teoretiskt exempel) Kandidatnivån Gemensamma kurser Magisternivån Gemensamma kurser Ämne eller utbildning Antal ämnen Specialiseringsstudier, Specialiseringsstudier, omfattning och omfattning och utbud utbud Gul modell 1 50 sp 30 sp (3 x 10 sp) 50 sp 30 sp (3 x 10 sp) 160 sp Grön modell 3 35 sp 75 sp (3 x 25 sp) 180 sp (3 x 60 sp) 290 sp Lila modell 3 15 sp 135 sp (3 x 45 sp) 180 sp (3 x 60 sp) 330 sp Sammanlagt Tabell 5 visar att den modell som kräver de största undervisningsresurserna är utbildningar som ordnas enligt den gula modellen i figur 4, medan de gröna och lila modellerna sparar undervisningsresurser i högre eller lägre grad beroende på hur stor andel av kurserna som är gemensamma kurser. Genom modellerna i figur 4 kan man alltså beräkna i vilken utsträckning kravet på utbildningsresurser skulle minska, trots att utbildningsutbudet är det samma, om man skulle gå in för en gemensam utbildningsstruktur och mer sammarbete mellan ämnena vid Åbo Akademi. Biämnen Åbo Akademis utbud av långa biämnen (60 sp) är en viktig del i Åbo Akademis utbildningsutbud och biämnesutbudet är en möjlighet att ytterligare synliggöra och profilera akademins utbildningsansvar och -verksamhet. De flesta biämnen bör utgöras av grund- och ämnesstudierna i akademins huvudämnen. Det betyder att biämnesstuderande borde beredas utrymme inom kurserna med huvudämnesstuderande så att inte särskilda biämneskurser ordnas. För att tillgängligheten för akademins samtliga studerande ska vara möjligt bör ev. spärrar såsom t.ex. extra inträdesförhör, begränsat antal studerande eller undervisningsmetoder som kräver obligatorisk fysisk närvaro identifieras och där det är möjligt utvecklas eller avlägsnas. För att öka tillgängligheten till mycket efterfrågade biämnen (som t.ex. ger ökad arbetslivsrelevans) kan Öppna universitetet med fördel delta i arrangemangen och ansvara för det administrativa arrangerandet av kurser. Såvida kurserna som erbjuds som biämnen även erbjuds som studier inom ett huvudämne koordineras kurserna så att grupperna blir större och samma kurser inte erbjuds dubbelt inom akademin. För att möjliggöra ett extra utbud av biämnen vid sidan om de ämnen som institutionerna erbjuder bör det skapas ekonomiskt hållbara arrangemang. Öppna universitetets kurser har blivit allt mer intressanta för Åbo Akademis studerande kanske genom kursernas aktuella innehåll och moderna undervisningsmetoder. Denna framgång bör Åbo Akademi bygga vidare på, särskilt som kurser som ordnas genom Öppna universitetet kan vara öppningen för fler sökande till akademins utbildningar. Genom att utarbeta ett biämnesutbud vid Öppna universitetet finns det även möjligheter att på ett ekonomiskt hållbart sätt erbjuda enskilda kurshelheter som ligger i linje med Åbo Akademis strategi och verksamhetsprofil. 21