Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2011/2012 och 2012/2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2011/2012 och 2012/2013"

Transkript

1 ~ SVENSKA r. KRAFTNÄT /979 Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 211/212 och 212/213 En rapport till Näringsdepartementet

2 Förord Svenska Kraftnät redovisar årligen, på regeringens uppdrag, hur kraftbalansen på den svenska elmarknaden har upprätthållits under den gångna vintern. Samtidigt gör vi en prognos för kommande vinters kraftbalans. I det här sammanhanget avser kraftbalansen landets energibalans under timmen med vinterns högsta elförbrukning. Efter två mycket kalla vintrar präglades den gångna vintern av mild väderlek och god tillgång på vatten i de nordiska vattenmagasinen. Det medförde låga elpriser och Sverige nettoexporterade el under större delen av vintern. Från den i november delades Sverige in i fyra separata budområden (elområden) vid handeln på den nordiska elbörsen. Skillnaderna i pris mellan de olika elområdena var små under större delen av vintern. Undantaget var den första delen av november då låg tillgänglighet i kärnkraftverken i Ringhals och Oskarshamn reducerade överföringskapaciteten över snitt 4 till Sydsverige. Vinterns högsta elförbrukning om MW var på morgonen den 3 februari. Den inhemska elproduktionen uppgick då till MW medan resterande MW täcktes med import från Norge, Danmark och kontinenten. Effektreserven behövde inte aktiveras under vintern för att utbud och efterfrågan skulle kunna mötas i börshandeln på Nord Pool Spöt. Däremot aktiverades reserven av nätskäl - d.v.s. för att säkerställa tillräckliga marginaler för att upprätthålla frekvensen - under fem dagar i februari. Inför kommande vinter bedöms produktionskapaciteten öka med ytterligare ca 12 MW, främst genom ny vindlaaft. Svenska Kraftnäts prognos visar att Sverige har goda möjligheter att vara helt självförsörjande på el under timmen med högst elförbrukning. Prognosen indikerar ett elöverskott under såväl normalvinter som tioårsvinter. Detta förutsätter dock en rimligt hög tillgänglighet (8 %) i kärnkraftverken. Sundbyberg den 1 augusti 212 Mikael Ode generaldir

3 Innehåll Förord Uppdraget Uppföljning av vintern 211/ Elförbrukning och väder Elområdesindelningen Priserna på den nordiska elbörsen Elproduktion per produktionsslag i Sverige Installerad effekt Vattenkraft Vindkraft Kärnkraft Övrig värmekraft Import, export och handelskapaciteter Effektreserven ig 2.7 Informationsinsatser 21 3 Kraftbalansen den 3 februari ld Marginaler och återstående överföringskapaciteter.25 4 Den kommande vintern 212/ Redovisningsmetod för effektbalansprognosen Prognos för den maximala elförbrukningen Förväntad produktionskapacitet Prognos för importen vid normal- och tioarsvinter Överföringskapaciteten Kärnkraftens inverkan på de interna snitten Effektreserven 212/213 38

4 4-8 Ändringar i balansansvarsavtalet 38 4.g Sammanfattning inför vintern 212/ Bilaga A - Effektreserven 211/212 4 Bilaga B - Effektreserven 212/

5 i Uppdraget Svenska Kraftnät har i regeringens regleringsbrev för budgetåret 212 fått i uppdrag att senast den 15 augusti 212 > redovisa hur kraftbalansen under vintern 211/212 upprätthållits > lämna en prognos för kraftbalansen vintern 212/213 samt > redogöra för de aktiviteter och prestationer som genomförts vad gäller informationsinsatser till marknadens aktörer. Under mål och återrapporteringslaav för verksamheten anges också att Svenska Kraftnät ska verka för att relevanta åtgärder vidtas för att säkerställa att Sverige har en god effekttillgång och att risken för effektbrist minskas. 7/41

6 2 Uppföljning av vintern 211/ Elförbrukning och väder Prognosen för maximal elförbrulming vintern 211/212 var 26 5 MW vid en normalvinter och 28 1 MW vid en tioarsvinter. Den högsta elförbrukningen blev MW och skedde fredagen den 3 februari 212 kl Sveriges hittills högsta notering är 27 MW och härrör från den 5 februari 21. Elförbrukning (MWh/h) / <f / <f tf vj? vjb> v2> > J <ss> v ov sa NT> * > _tv^ KT O? 1 (X.A?" iv & cx A* A A 1...V VK av $r " V S? V & o' S? V V <?' X X X 211/212 Varaktighet 211/212 21/211 Varaktighet 21/211 Figur i. Timmedelvärden för elförbrukningen i Sverige vintrarna 21/211 och 211/ Källa: Svenska Kraftnäts avräkning. Den totala elförbrukningen inkl. överföringsförluster uppgick till 139,2 TWh under 211 att jämföra med 147,1 TWh under 21. Dock måste skillnaden i temperaturer beaktas vid jämförelse av olika års elförbrulming, eftersom Sverige har en stor andel temperaturberoende elvärmeanläggningar. Den temperaturkorrigerade elförbrulming en 211 uppgick till 142,5 TWh, att jämföra med 144,2 TWh år Elförbrukningen som presenteras i figuren baseras på information från Svenska Kraftnäts avräkning och innefattar endast koncessionspliktigt nät. Det innebär att i de delar av elnätet där elproduktionen och elförbrukningen inte mäts separat får avräkningen endast ett netto av flödet till och från dessa punkter. Följden blir att total elproduktion och elförbrukning underskattas. Med hjälp av Svensk Energis veckovärden över producerad energi kan den verkliga elförbrukningen per timme skattas. Den högsta elförbrukningen för vintern, MW, är en sådan skattning. J Källa: Svensk Energi 8/41

7 Figuren nedan visar hur elförbrukningen har varierat per vecka under vintern. 4 Elförbrukning per elområde (MWh/vecka) O m- A A * A i * t.^ * t? *S>.& <? ~<y <y- <y o <y X _<v -SE totalt S l '.-SE2 -i> Figur 2. Elförbrukningen i de svenska elområdena intern 211/2123. Källa: SvK:s avräkning. Vintern 211/212 var generellt sett mild, med undantag för första halvan av februari som hade sträng kyla. Det var under denna period vinterns högsta elförbrulming noterades. Figuren nedan visar hur dygnsmedeltemperaturerna varierat under vintern. Dygnsmedeltemperaturer i Sverige vintern 211/212-35, 15-nov 26-nov 7-dec 18-dec 29-dec 9-Jan 2-jan 31-Jan 11-feb 22-feb 4-mar 15-mar tuleå Sundsvall Stockholm - Malmö Figur 3. Dygnsmedeltemperaturer i Sverige under vintern 211/212. Källa: SMHI. 1 Uppgifterna från avräkningen omfattar endast förbrukning i koncessionspliktigt nät se fotnot 1. 9/41

8 Stormen Dagmar drabbade Sverige, Norge och Finland den december 211. Stormen orsakade elavbrott hos en halv miljon elabonnenter i Norden, varav ca 17 i Sverige. För Finland var det den värsta stormen på tio år. Orkanvindar uppmättes på flera platser i Norge och längs den svenska västkusten. Det svenska stamnätet klarade sig utan driftstörningar men lokalnäten hade stora problem. Norge drabbades också av omfattande driftstörningar när produktionsanläggningar frånkopplades och produktion stängdes inne p.g.a. avbrott på ledningar. Detta påverkade temporärt frekvensregleringen i det nordiska synkronområdet men orsakade i övrigt inte några problem för den svenska effektbalansen. 2.2 Elområdesindelningen Den 1 november 211 delades Sverige in i fyra budområden (elområden) vid handeln på den nordiska elbörsen. Ett enhetligt nationellt elpris har därmed ersatts av priser som återspeglar relationen mellan tillgång och efterfrågan på el i olika delar av landet. Gränserna mellan elområdena återspeglar de trånga sektorer i nätet (de s.k. snitten) som kontinuerligt övervakas i Svenska Kraftnäts kontrollrum så att flödena inte överstiger fastställda gränser. Med elområdesindelningen kan nätets flasldialsar nu hanteras implicit av marlmaden. Det sker genom att elpriset sjunker på överskottssidan om snittet medan det stiger på underskottssidan. Om överföringskapaciteten räcker till så får de två områdena ett gemensamt elpris på börsen. Eftersom det finns ett betydande elunderskott i södra Sverige medför elområdesindelningen på kort sikt ett relativt högre elpris i söder jämfört med i norr. På längre sikt medför indelningen en bättre fungerande elmarknad, när prissignalerna nu tillåts nå fram till marknadens aktörer. Ett konkret exempel på detta var situationen under hösten 211. Tillgängligheten i kärnkraftverken i Ringhals och Oskarshamn var då låg. Under en period var samtliga fyra reaktorer i Ringhals avställda samtidigt, vilket tidigare aldrig varit fallet under verkets 3-åriga historia. Avställningarna ledde till ett betydande elunderskott i södra Sverige. Före den 1 november hade Sverige samtidigt ett mycket lågt nationellt elpris till följd av de höga nivåerna i vattenmagasinen. Det låga elpriset förvärrade ytterligare effektbristen i Sydsverige genom att det genererade export av el ut från landet. Trots milt väder gick det så långt att Svenska Kraftnät tvingades intervenera och beordra start av 1/41

9 oljekondensproduktion i Karlshamn för att stötta nätet. Efter den i november medförde motsvarande effektbrist i stället att elpriset steg i Sydsverige. Därmed vändes exporten till erforderlig import och Svenska Kraftnät behövde inte intervenera på marknaden. 2.3 Priserna på den nordiska elbörsen Vinterns dygnsmedelpriser på el var som helhet väsentligt lägre i samtliga svenska elområden än under föregående år (figur 4). De låga priserna förldaras framför allt av den goda tillgången på vatten i vattenmagasinen och på den milda vintern. I böljan av november hade elområde Malmö (SE4) ett högre pris än elområde Stockholm (). Orsaken var låg tillgänglighet i kärnkraften, framför allt i Ringhals. Det inte bara minskade utbudet på el. Driftläget i Ringhals och Oskarshamn har också en direkt påverkan på överföringskapaciteten mellan och SE4. Vid låg tillgänglighet reduceras överföringskapaciteten p.g.a. risken för spänningskollaps. Den 16 november var överföringskapaciteten från till SE4 bara 3 5 MW mot normalt 5 3 MW. De högsta elpriserna noterades under den köldknäpp som inföll i början av februari. Priset i Sverige var som högst 253,92 euro per MWh den 2 februari 212 ld Under denna timme hade hela Sverige, Finland, Själland samt östra och norra Norge ett gemensamt elpris. Vintern 21/211 var det högsta priset 252,35 euro/mwh. Spotpriser i de svenska elområdena vintern 211/212 ( /MWh) jr jr jr <s s? v jf jp A? ^ / / T & \* -v* cx X SE 21/211 SE1 SE2 SE4 Figur 4. Dygnsmedelpriser i Sverige på Nord Pool Spöt för vintern 21/211 och 211/212. Källa: Nord Pool Spöt. 11/41

10 I figur 5 redovisas priserna per vecka i Sverige och i de elområden som gränsar till Sverige. Det relativt högre elpriset i SE4 under början av vintern har kommenterats ovan. Det relativt högre elpriset i Fl under slutet av vintern sammanhänger med avbrott på förbindelsen Fenno-Skan mellan Sverige och Finland. Snittpriser per vecka I Nordelområdet vintern 211/212 ( /MWh) SYS- DK1 NOl SE2-M--H-SE4 Figur 5. Elpris på Nord Pool Spöt per vecka från vecka 46/211 till vecka 11/212, där SYS motsvarar systempriset (det pris hela systemet hade haft om det inte funnits några flasldialsar). Källa: Nord Pool Spöt. 24 Elproduktion per produktionsslag i Sverige Installerad effekt Vid årsskiftet var den installerade effekten i Sverige MW, vilket är ca 7 MW mer än föregående år. Andelen vindkraft och kärnkraft har ökat medan den övriga värmekraften har minskat. Övrig värmekraft omfattar värmelaaftverk (exklusive kärnkraft) samt reservkraft oavsett bränsleslag (kol, olja, gas, träbränslen, avfall etc). Vattenkraft Vindkraft Kärnkraft Övr. värmekraft Totalt Effekt (MW) (-3) (+736) (+212) (-197) (+734) Produktion (TWh) 65,8 6,1 58, 16,6 146,5 Tabell 1. Installerad effekt (MW) per produktionsslag i Sverige, förändring sedan samt preliminär produktion för 211. Källa: Svensk Energi. 12/41

11 Den svenska elproduktionen är ojämnt fördelad mellan elområdena. I elområde Luleå (SEi) och elområde Sundsvall (SE2) dominerar vattenkraften medan all kärnkraft återfinns i.1 elområde 4 dominerar den övriga värmekraften (Öresundsverket och Karlshamnsverket). SEi SE2 SE4 SE Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Övrig värmekraft Summa Tabell 2. Installerad effekt (MW) per produktionsslag och elområde i Sverige. Källa: Svensk Energi Varför har då gränsen mellan och SE4 dragits söder om kärnkraftverken i Oskarshamn och Ringhals? En gränsdragning norr om verken hade ju gett en bättre balans mellan produktion och förbrulming i SE4. Svaret är att elområdesindelningens syfte är att hantera de flasldialsar som kan uppkomma i nätet och nätbegränsningarna finns vid överföring från kärnkraftverken och söderut - inte norrut. Det är heller inte så att elproduktion i Ringhals och Oskarshamn påverkar utbudet och därmed priset endast i det elområde,, där verken är belägna. Som beskrivits i avsnitt 2.3 har kärnkraftverkens driftläge en avgörande inverkan på hur mycket överföringskapacitet som kan tilldelas snitt 4 d.v.s. hur mycket el som kan överföras från och SE4. Även om elområdesgränsen är dragen söder om kärnkraftverken kommer deras produktion alltså att dämpa elpriset även i sydligaste Sverige Vattenkraft År 211 var ett våtår och den rildiga nederbörden fyllde vattenmagasinen efter förra vinterns och vårens mycket låga magasinsnivåer. Produktionen har därför kunnat hållas på en relativt jämn nivå under hela vintern i både Sverige och Norge. Vattenkraftproduktionen har varierat kraftigt de två senaste vintrarna (figur 6). Medelproduktionen under den gångna vinter var 9 76 MWh/h, vilket kan jämföras med 13/41

12 endast 7 96 MWh/h under vintern 21/211.1 såväl Sverige som Norge låg de genomsnittliga magasinsnivåerna över mediankurvan för föregående vinter (figur 7). 16 Vattenkraftproduktion (MWh/h) 14 2 <^ P,J> &,jf X^ «tf v J? Jf jr jr j? <f <f «S>.,*<> ^>. >»o 211/212 Varaktighet 211/212-21/211 Varaktighet 21/211 Figur 6. Timmedelvärden för den svenska vattenkraftproduktionen under vintrarna 21/211 och 211/212. Källa: Svenska Kraftnäts avräkning. Magasinsnivåer i Sverige och Norge (%) Sverige 211/212-.'.-Sverige 21/211-»-Sverige Median Norge 211/212 :: Norge 21/211 Norge Median Figur 7. Genomsnittlig fyllnadsgrad i de svenska och norska vattenmagasinen vintern 21/211 och 211/212, jämfört med medianvärdet. Källa: Nord Pool Spöt. 14/41

13 2.4.3 Vindkraft Den svenska vindkraften producerade i snitt i 4 MWh/h, vilket är lika mycket som den installerade effekten i Ringhals' största reaktor R3. Föregående vinter var motsvarande siffra 67 MWh/h. Vindkraftproduktion (MWh/h) 15 5 cp" 4 t^ fc* *F b & if *P <f <f >(f <f *? ^ ^ & J- J X & tf ét <V* / ^ ^N <?>' s -T V* ^ cf X X a 5 " </ </ ^ 211/212 Varaktighet 211/212-21/211 Varaktighet 21/211 Figur 8. Timmedelvärden för den svenska vindkraftproduktionen vintrarna 21/211 och 211/212. Källa: Svenska Kraftnäts avräkning Kärnkraft Kärnkraften hade även denna vinter sent lagda revisioner och problem att hålla planerade starttider. När vintern började levererade den svenska kärnkraften endast 56 procent av installerad effekt. I Ringhals stod tre block avställda och det fjärde var under uppstart. Ringhals 2 och Oskarshamn 1 var ur drift hela vintern. Den 24 januari, ett par dagar innan vinterns stora köldknäpp, frånkopplade Oskarshamn 3 med några timmars framförhållning. Den 1 februari togs även Forsmark 3 ur drift för ett kortare underhållsavbrott. Forsmark 3 kom sedan tillbaka natten till den 4 februari. Oskarshamn 3 återkom den 1 februari. Oskarshamn 3 och Forsmark 3 är de största svenska produktionsanläggningarna och det var olycldigt att båda fick problem, samtidigt som kylan drabbade Sverige. Den svenska kärnkraften producerade i snitt 7 8 MWh/h den gångna vintern. Föregående vinter var medelproduktionen 8 3 MWh/h. 15/41

14 1 9 7 Kärnkraftproduktion (MWh/h) 4 T^m tji f r W] XLLZXjr v 'V N" 211/212 Varaktighet 211/212 21/211 JS> X? JP / / c? ^ -v - é> X Varaktighet 21/211 Figur 9. Timmedelvärden för den svenska kärnkraftsproduktionen under vintern 21/211 och 211/212. Källa: Svenska Kraftnäts avräkning Övrig värmekraft Övrig värmekraft har generellt högre rörligt pris än övriga produktionsslag. Eftersom både vattenkraft och vindlaaft producerade mer energi den senaste vintern så minskade värmekraftproduktionen. I figur 1 syns en tydlig topp under den period när det var kallt i Sverige och delar av effektreserven bestående av laaftvärme var aktiverad. Övrig värmekraftproduktion (MWh/h) rf* /.*r,}>,*r c^ f f <sf s? t? & <r v <tr v or x $r 211/212 Varaktighet 211/212 21/211 Varaktighet 21/211 Figur 1. Timmedelvärden för produktion av övrig värmekraft under vintrarna 21/211 och 211/212. Källa: Svenska Kraftnäts avräkning. 16/41

15 2.5 Import, export och handelskapaciteter Sverige nettoexporterade el under hela vintern, utom under första halvan av februari. Mild väderlek, höga nivåer i vattenmagasinen och god tillgänglighet i kärnkraftverken ledde till låga priser i Sverige och export till omgivande områden (se figur n). Nettoimport (+) / nettoexport (-) (MWh/h) -8 x /,/ J>* J>* J" </ «/ J? & jp jp / / 211/212 Varaktighet 211/212 21/211 Varaktighet 21/211 Figur n. Timmedelvärden för nettoflödet till och från Sverige under vintrarna 21/211 och 211/212. Källa: Nord Pool Spöt och Svenska Kraftnäts avräkning. De två figurerna 12 och 13 på nästa sida visar hur import- och exportkapaciteterna på respektive utlandsförbindelse har varierat under vintern. Den totala handelskapaciteten var delvis reducerad i slutet av vintern p.g.a. problem med Öresundsförbindelsen mellan DK2 och SE4. Även överföringskapaciteten till och från Finland var tidvis nedsatt. Dels förekom begränsningar mellan SEi och FL Dels skadades den nya HVDC-kabeln Fenno-Skan 2 av ett ankare och fick tas ur drift. I början av mars togs ledningen Nea - Järpströmmen ur drift för underhåll, vilket eliminerade all överföring mellan SE2 och NO3 under vinterns sista veckor. Generellt sett hölls både import- och exportkapaciteterna höga under större delen av vintern. Medelkapaciteten för import och export var 8 54 respektive MW. Föregående vinter var motsvarande siffror var 7 36 respektive MW (se tabell 3). 17/41

16 Handelskapacitet för import till Sverige (MWh/h) OFI>SEl i Fl > i;n1>»n3>se2»n4>5e1 N4>SE2»DK1> HDK2>SE4 UPL>SE4 f.lde>se4 Figur 12. Handelskapacitet på Elspot för import till Sverige under perioden Källa: Nord Pool Spöt. Handelskapacitet för export från Sverige (MWh/h) USE1>FI ri > Fl >N1 BSE2>N3 nsel>n4 L:SE2>N4 I1>DK1 i SE4>DK2 I SE4 > PL I SE4 > DE Figur 13. Handelskapacitet på Elspot för export till Sverige under perioden Källa: Nord Pool Spöt. 18/41

17 Min Median Medel Max Handelskapacitet import Handelskapacitet export Tabell 3. Handelskapacitet (MWh/h) lämnad till Elspot under perioden Källa: Nord Pool Spöt. Figuren nedan visar varaktighet för fysiskt flöde från Sverige till grannländerna. Den stora exporten skedde framför allt till Finland som var nettoimportör den gångna vintern. Sverige importerade klart mest från NOi (Oslo). Varaktighet för fysiskt flöde till (+) och från (-) Sverige (MWh/h) OKI DK2 Figur 14. Varaktighet för fysiskt flöde till och från Sverige under perioden till Källa: Nord Pool Spöt. 2.6 Effektreserven För att säkerställa att Sverige har en god effekttillgång och för att minska risken för effektbrist upphandlar Svenska Kraftnät årligen en effektreserv. Denna finns tillgänglig under tiden 16 november till 15 mars. Inför vintern 211/212 (21/211) upphandlades en effektreserv om MW (1 891 MW). Den utgjordes av 362 MW (583 MW) förbrukningsreduktion och MW (139 MW) produktion. Resultatet av upphandlingen för vintern 211/212 framgår av bilaga A. 19/41

18 och publicerades på samt via pressmeddelande på Effektreserven kan aktiveras på Elspot. Ägarna av förbrukningsreduktionsbuden får själva välja att bjuda in sina resurser till börsen. Om de inte avropas på Elspot är ägarna skyldiga att lägga in buden på reglerkraftmarknaden. För produktionsresurserna gäller att aktivering kan ske när utbuds- och efterfrågekurvan på Elspot inte möts. Buden aktiveras först efter det att alla kommersiella bud har avropats och till priset av det högsta avropade kommersiella budet plus,1 euro/mwh (det minsta prissteget för bud på Nord Pool Spöt). Som en nedre prisgräns för aktivering av effektreserven finns ett lägsta pris angivet. Om det bedöms nödvändigt kan Svenska Kraftnät aktivera resurserna på reglermarknaden efter stängning av Elspot. Den senaste vintern aktiverade Svenska Kraftnät effektreserven ett antal dagar i februari av nätskäl, d.v.s. för att säkerställa att det fanns tillräcklig marginal för att kunna upprätthålla frekvensen i det nordiska synkronområdet. När effektreserven aktiverades samt vilken anläggning det var fråga om framgår av tabell 4. Från Till Anläggning ld. 5: ld. 21: Stenungsund B ld. 6: ld. 2: Karlshamn B ld. 4: ld. 23: Stenungsund B kl. 4: ld. 2: Stenungsund B kl. 5: kl. 23: Karlshamn B ld. 4: kl. 24: Stenungsund B ld. 4: kl. 21: Stenungsund B ld. 4: ld. 23: Karlshamn B ld. 3: ld. 1: Stenungsund B ld. 3: kl. 1: Stenungsund B kl. 15: ld. 19: Stenungsund B kl. 15: ld. 19: Stenungsund B kl, 4: kl. 12: Karlshamn B2 Tabell 4. Av Svenska Kraftnät aktiverad effektreserv under vintern 211/212. 2/41

19 2.7 Informationsinsatser Information om effektreserven har fortlöpande kommunicerats till marknadens aktörer på Nord Pool Spöt genom Urgent Märket Messages (UMM) vid ändring av beredskapstider samt vid start och stopp. Vid aktivering av reserven har Svenska Kraftnät angett orsak och vilka anläggningar som har berörts. Information om planerade underhållsarbeten, eventuellt instängd produktion samt andra driftrelaterade uppgifter ges fortlöpande via marknadsmeddelanden till Nord Pool Spöt - s.k. Urgent Märket Messages (UMM) respektive Exchange Information. Underhållsarbeten som medför reducerad överföringskapacitet i stamnätet planeras med hänsyn till elförsörjningen och så att påverkan på elmarknaden ska bli så liten som möjligt. Via den information om effektsituationen i Sverige som publiceras på håller Svenska Kraftnät aktörerna uppdaterade om läget för de närmast följande dagarna. 21/41

20 3 Kraftbalansen den 3 februari kl. 9-1 Vinterns högsta elförbrulming i Norden inföll fredagen den 3 februari 212 ld Under denna timme uppgick medelförbrulmingen i Sverige till MW. MW MW MW Produktion inom landet Varav vattenkraft Varav vindkraft 697 Varav kärnkraft 5174 Varav övrig värmekraft Nettoimport Varav import från Norge (NO) Via Hasle, Halden och Eidskog (NOi) 81 Via Nea (NO3) 211 Via Rössåga, Ofoten och Tornehamn (NO4) 435 Varav import från Danmark (DK) 1 75 Via Konti-Skan (DKi) 717 Via Öresundsförbindelsen (DK2) 1 33 Varav import från Polen (PL) o Via SwePol Link (PL) o Varav import från Tyskland (DE) 595 Via Baltic Cable (DE) 595 Nettoexport Varav export till Finland (Fl) Via Fenno-Skan (Fl) -21 Via Finland Norr (Fl) Summa = Förbrukning inklusive nätförluster Tabell 5. Sveriges effektbalans fredagen den 3 februari 212 ld. 9-1 Källa: Svenska Kraftnäts avräkning. 22/41

21 I tabell 5 ovan redovisas Sveriges effektbalans under denna timme». Huvuddelen av elförsöijningen (9 %) tillgodosågs av inhemsk produktion medan resterande del (1 %) importerades. Under timmen exporterade Sverige el till Finland och importerade från Jylland (DKi), Själland (DK2), Tyskland (DE) samt Norge (NOl, NO3 och NO4). Importkapaciteten från Polen (PL) var begränsad till noll av den polska systemoperatören. Timmens prisbild framgår av figur 15. Elspot märket overview Resolution OS -1 TJ Currency EUR ft Capacitles D Flow [Vj AreaPrlces ITVC i-) ITVC <- Elspot volumes N1 N2 N3 N4 N5 DK1 DK2 SE1 SE2 SE4 Fl EE Buy 6 694, ,2 1 74, , , , , , 4 624,7 9 22,3 41,2 Sell 4 946, ,8 1 43,2 3 31, ,6 1 S , , ,9 2 65,8 7118, 766,2 N4 [ System price: ^ * 9PM^^^^ _. s TT- mm 4* mm mm HP*^ < zr^tbämsbä *^Hflfl >*XSI mmmmrmm mmzrvc^mm x3isph HUiå&Wn,' Figur 15. Översikt över spotprisema i det nordiska systemet den 3 februari 212 ld Effektbalansen utgår från den skattade högsta timförbrukningen förvintern. Genom att addera uppmätt export och subtrahera uppmätt import fas den inhemska produktionen. Därefter subtraheras från denna siffra uppmätt vattenkraft, kärnkraft och vindkraftsproduktion. Resten antas vara övrig värmekraft. Övrig värmekraftproduktion överskattas något i och med denna metod, samtidigt som vindkraftproduktionen underskattas. På kärnkraften och vättenkraften är mätningen mer korrekt. 23/41

22 Daglig temparaturawikelse Temperaturs anomaly tor Ihie day Källa: Nord Pool Spot. Temperaturerna denna dag var i nästan hela landet ca tio grader lägre än normalt enligt SMHI:s temperaturstatistik. Det var huvudorsaken till den höga elförbrukningen. Sverige har ca 3 TWh elvärme installerad, varav två tredjedelar är beroende av utomhustemperaturen. Det påverkar elförbrukningen märkbart när det blir riktigt kallt.s Figur 16. Daglig temperaturavvikelse från normal, baserat på statistik från 1961 till 199, för den 3 februari 212. Källa: SMHI Tabell 6 nedan visar en jämförelse mellan de lägsta uppmätta temperaturerna i fyra svenska städer motsvarande de fyra elomradena, jämfört med vad SMHI klassar som lägsta temperatur vid en normalvinter respektive tioarsvinter. Som synes var den lägsta uppmätta temperaturen i Malmö och Luleå i nivå med den lägsta temperaturen vid en tioarsvinter medan temperaturen i Sundsvall motsvarade en normalvinter. Aktuell temp. Normalvinter Tioarsvinter Luleå -33, Sundsvall -2, Stockholm -H, Malmö -14, Tabell 6. Lägst uppmätta temperatur (timmedelvärde i grader C) den 3 februari jämfört med SMHI:s temperaturstatistik för normalvinter och tioarsvinter. Källa: SMHI, «Källa: Svensk Energi. 24/41

23 3-1 Marginaler och återstående överföringskapaciteter För att uppskatta hur stor marginalen var under timmen med den högsta förbrukningen och om en ännu högre elförbrulming hade kunnat tillgodoses undersöks dels möjligheten till ökad import, dels återstående produktionsresurser i Sverige. Tabell 7 nedan visar att handelskapaciteten för import till Sverige, utan hänsyn till den interna överföringskapaciteten inom Sverige, var 7 51 MW under denna timme. MW MW Importkapacitet från Finland 1 77 Varav Fenno-Skan (Fl) 55 Varav Finland Norr (Fl) 122 Importkapacitet från Norge 2 7 Varav Hasle, Halden och Eidskog (NOi) 1 3 Varav Nea (NO3) 6 Varav Rössåga och Ofoten (NO4) 8 Importkapacitet från Danmark 2 44 Varav Konti-Skan (DKi) 74 Varav Öresund (DK2) 1 7 Importkapacitet från Polen o Varav SwePol Link (PL) o Importkapacitet från Tyskland 6 Varav Baltic Cable (DE) 6 Summa 7 51 Tabell 7. Tillgänglig importkapacitet in till Sverige på förbindelserna mellan Sverige och grannländerna, för den 3 februari 212 ld Källa: Nord Pool Spöt. 25/41

24 Återstående importkapacitet (sldllnaden mellan uppmätt flöde och importkapacitet) blir då enligt följande tabell. MW MW Återstående importkapacitet från Finland 177 Varav Fenno-Skan (Fl) 55 Varav Finland Norr (Fl) 1 22 Återstående importkapacitet från Norge Varav Hasle, Halden och Eidskog (NOi) 499 Varav Nea (NO3) 389 Varav Rössåga och Ofoten (NO4) 365 Återstående importkapacitet från Danmark 69 Varav Konti-Skan (DKi) 23 Varav Öresund (DK2) 667 Återstående importkapacitet från Polen o Varav SwePol Link (PL) o Återstående importkapacitet från Tyskland 5 Varav Baltic Cable (DE) 5 Summa Tabell 8. Återstående importkapacitet in till Sverige på förbindelserna mellan Sverige och grannländerna, för den 3 februari 212 ld Källa: Nord Pool Spöt. Det fanns således en marginal på ca 3 7 MW i överföringskapacitet för import på utlandsförbindelserna, främst från Finland och Norge. Förutsättningarna för ökad produktion hos exporterande länder och behovet av överföringskapacitet mellan de svenska elomradena framgår dock inte. Ett ytterligare ökat importbehov, t.ex. p.g.a. lägre temperaturer, innebär sannolikt ändrade förutsättningar även för exporterande länder. I tabell 9 på nästa sida anges återstående överföringskapacitet mellan de svenska elomradena. 26/41

25 MW MW Snitt i - återstående överföringskapacitet +i 89 Uppmätt överföring 2 11 Överföringskapacitet (södergående riktning) 3 1 Snitt 2 - återstående överföringskapacitet o Uppmätt överföring Överföringskapacitet (södergående riktning) Snitt 4 - återstående överföringskapacitet Uppmätt överföring Överföringskapacitet (södergående riktning) Västkustsnittet - återstående överföringskapacitet Uppmätt överföring Överföringskapacitet (norrgående riktning) Tabell 9. Återstående överföringskapacitet mellan de svenska elomradena den 3 februari 212 ld Källa: Nord Pool Spöt och NOIS (de nordiska systemoperatörernas driftinformationssystem). I västkustsnittet fanns tillräcklig kapacitet för att kunna ta emot ökad import från Jylland, Själland och Tyskland motsvarande den återstående importkapaciteten på dessa förbindelser. Västkustsnittet bedöms därför inte ha begränsat en ökad import under den aktuella timmen. I snitt 1 fanns tillräckligt med kapacitet för att möjliggöra ett utnyttjande av nästan hela den tillgängliga importkapaciteten från Finland till norra Sverige. Dock var snitt 2 fullt vid den aktuella tidpunkten, varför transitering inte hade varit möjlig från Finland till södra Sverige. Snitt 4 hade tillgänglig kapacitet för transitering från södra Finland och östra Norge till SE4. Stamnätet hade normal driftläggning utan några avbrott på anläggningar denna timme och samtliga överföringskapaciteter mellan de svenska elomradena var beräknade för att möta n-i-kriteriet, d.v.s. att största ensldlda felfall inte orsakar allvarliga störningar i elförsörjningen. Denna timme fanns enbart 76 MW tillgängligt genom kommersiella uppregleringsbud i Sverige. Av detta var 56 MW vattenkraft i område SE2 och resten var förbrukningsfrånkoppling i. Producenterna har dock ingen skyldighet att lämna uppreglerings- 27/41

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2012/2013 och 2013/2014

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2012/2013 och 2013/2014 2013-08-13 2013/1310 Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2012/2013 och 2013/2014 En rapport till Näringsdepartementet Förord Svenska Kraftnät redovisar årligen, på regeringens uppdrag,

Läs mer

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2013/2014 och 2014/2015

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2013/2014 och 2014/2015 SVENSKA KRAFTNÄT 2014-06-24 2014/1207 Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2013/2014 och 2014/2015 En rapport till Näringsdepartementet Förord Svenska kraftnät redovisar årligen, på regeringens

Läs mer

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2010/2011 och 2011/2012

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2010/2011 och 2011/2012 Datum Dnr 2011-08-10 2011/897 Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2010/2011 och 2011/2012 En rapport till Näringsdepartementet 1/38 2/38 Förord Svenska Kraftnät redovisar årligen, på regeringens

Läs mer

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2014/2015 och 2015/2016

Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2014/2015 och 2015/2016 SVENSKA KRAFTNÄT 2015-06-24 2015/1231 Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2014/2015 och 2015/2016 En rapport till Miljö- och energidepartementet Förord Svenska kraftnät redovisar årligen,

Läs mer

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet I genomsnitt gick priserna ner med 3 procent under förra veckan. Nedgången kan delvis förklaras av att

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden har varit relativt låga under jul och nyårsveckorna. I Danmark var priserna negativa

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-15 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 51 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 31,2 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-8-31 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 36 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,8 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-8-24 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 35 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,8 EUR/MWh, vilket var något högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 213-12-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med 1,6 TWh sedan föregående rapport och uppgår

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009 Avdelning och verksamhetsområde Marknad RAPPORT Datum 2008-04-29 Beteckning/Dnr 455/2008/PL10 Den svenska kraftbalansen RAPPORT TILL NÄRINGSDEPARTEMENTET Redovisning av hur kraftbalansen på den svenska

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 46 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 24,9 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-6-15 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 25 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,7 EUR/MWh, vilket var något högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 45 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 26,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-4-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 15 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 29, EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-3-17 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 12 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 26, EUR/MWh, vilket var i linje med förväntningarna. Uppdaterade siffror

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 213-12-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 5 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 2,4 TWh sedan föregående rapport och uppgår

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 49. Milt, blött och blåsigt höstväder pressar elpriset

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 49. Milt, blött och blåsigt höstväder pressar elpriset Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade.

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade. 1 (11) Läget på elmarknaden Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 17

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 17 Läget på elmarknaden är en gemensam elmarknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den ns utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ ELMARKNADEN vecka

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 24. Fortsatt sjunkande spotpris och låga terminspriser.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 24. Fortsatt sjunkande spotpris och låga terminspriser. Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-6-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 27 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 28,8 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 22, 2014. Prisskillnader mellan elområdena på den nordiska marknaden fortsätter att vara stora

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 22, 2014. Prisskillnader mellan elområdena på den nordiska marknaden fortsätter att vara stora Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 18. Kallare väder och låg produktion i kärnkraften bröt vårens prisfall

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 18. Kallare väder och låg produktion i kärnkraften bröt vårens prisfall Läget på energimarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 35. Utjämnande prisrörelser i elspot

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 35. Utjämnande prisrörelser i elspot Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 38. Låga elpriser i hela Norden under veckan

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 38. Låga elpriser i hela Norden under veckan Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 50. Fortsatt låga elpriser

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 50. Fortsatt låga elpriser Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 17. Varmare väder och överföringsbegränsningar pressade elpriserna

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 17. Varmare väder och överföringsbegränsningar pressade elpriserna Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A Vecka 18 3 apr - 6 maj år 212, version: A Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-29 källa: Svensk Energi /vecka 1 9 8 7 Nuvarande period Föregående period

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 46. Historisk låga årskontrakt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 46. Historisk låga årskontrakt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 11

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 11 LÄGET PÅ ELMARKNADEN Läget på elmarknaden är ett nyhetsbrev Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden Ansvarig för detta veckobrev

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 33. Stora skillnader i spotpris i Norden men fortsatt låga dygnspriser i Sverige.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 33. Stora skillnader i spotpris i Norden men fortsatt låga dygnspriser i Sverige. Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den ns utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ ELMARKNADEN vecka

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 42. Beslut om nedstängning av de äldsta reaktorerna

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 42. Beslut om nedstängning av de äldsta reaktorerna Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 34. Stigande spotpriser

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 34. Stigande spotpriser Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 44. Fortsatt stor export av el

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 44. Fortsatt stor export av el Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den ns utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ ELMARKNADEN vecka

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 47. Fortsatt stigande spotpriser på el och åter prisområdesskillnader i Sverige.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 47. Fortsatt stigande spotpriser på el och åter prisområdesskillnader i Sverige. Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Vädret hade stor betydelse för prisnivån under vecka 45

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Vädret hade stor betydelse för prisnivån under vecka 45 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 2. Stora prisskillnader mellan elområdena i Sverige

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 2. Stora prisskillnader mellan elområdena i Sverige Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 41. Priserna ökade allmänt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 41. Priserna ökade allmänt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent. Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 47. Uppåtgående pris på spotmarknaden

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 47. Uppåtgående pris på spotmarknaden Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Mycket låga spotpriser i Sverige

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Mycket låga spotpriser i Sverige Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 13

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 13 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Vecka 33 12 aug - 18 aug år 2013, version: A

Vecka 33 12 aug - 18 aug år 2013, version: A Vattensituationen Vecka 33 12 aug - 18 aug år 213 version: A /vecka 7 Tillrinning per vecka (ej spillkorrigerad) Median 1% resp 9% sannolikhet 1 8 4 3 2 4 1 jul sep nov jan mar maj jul sep 2 % 1 9 8 7

Läs mer

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges

Läs mer

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign

Effektreserven. Planeringsrådet 26 juni 2013. Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven Planeringsrådet 26 juni 2013 Zarah Andersson, Marknadsdesign Effektreserven > Bakgrund och framtida tidsplan > Effektreservsupphandlingen 2013/2014 > Pågående utvärdering av effektreservens

Läs mer

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Modellbakgrund

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-2-24 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 9 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med,8 TWh sedan förra veckan och uppgår nu

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2012. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2012

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2012. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2012 Vattensituationen Vecka nov - nov år, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 8 7 tillrinningsenergi 5 resp 9% sannolikhet, 9-5 % 9 8 7 5 % Fyllnadsgrad i svenska vattenmagasin

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-213 TWh/vecka 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-213 2 1 nov jan mar maj jul

Läs mer

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-213 TWh/vecka 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-213 2 1 okt dec feb apr jun

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013 Vattensituationen Vecka 1 7 apr - maj år 15, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 7 tillrinningsenergi 5 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 5 1 jun % 1 9 7 5 % 1 9 7 5 1 Fyllnadsgrad

Läs mer

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013 Vattensituationen Vecka 5 maj - 1 maj år 15, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 7 tillrinningsenergi 5 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 5 1 % 1 9 7 5 % 1 9 7 5 1 Fyllnadsgrad

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013 Vattensituationen Vecka 7 9 jun - jul år 1, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 8 7 tillrinningsenergi 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 1 aug % 1 9 8 7 % 1 9 8 7 1 Fyllnadsgrad

Läs mer

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013 Vattensituationen Vecka 1 7 jul - aug år 15, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 6 7 tillrinningsenergi 5 6 1 resp 9% sannolikhet, 196-1 5 1 sep % 1 9 7 6 5 % 1 9 7 6 5 1

Läs mer

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se)

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Institutet för Näringslivsforskning Effekten på systempriset av att lägga ner Oskarshamn

Läs mer

2013-10-11 2013/576. Effektreserven. En uppföljning och analys av avvecklingen av den svenska effektreserven

2013-10-11 2013/576. Effektreserven. En uppföljning och analys av avvecklingen av den svenska effektreserven 2013-10-11 2013/576 Effektreserven En uppföljning och analys av avvecklingen av den svenska effektreserven Förord Den svenska effektreserven tillkom som ett led i avvecklingen av kärnkraftverket i Barsebäck

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Bestämning av överföringskapacitet

Bestämning av överföringskapacitet 1 (5) Bestämning av överföringskapacitet 1 Överföringskapaciteterna i det finländska kraftsystemet Fingrid låter elmarknaden disponera all överföringskapacitet som är möjlig utan att riskera kraftsystemets

Läs mer