Protokoll 1/ Namn Kl. Uppgift

Transkript

1 Protokoll 1/ Fullmäktige Tid , Kl. 18:00-19:30 Plats Brandersalen, Festsalen (Nybrovägen 39) Deltagare Namn Kl. Uppgift Närvarande Vestman Heikki 18:00-19:30 fullmäktige ordf. Alaterä Mandi 18:00-19:30 ledamot Albrecht Kenneth 18:00-19:30 I ersättare Boman Rainer 18:00-19:30 ledamot Christiansson 18:00-19:30 ledamot Hans-Eric Engblom Charlotta 18:00-19:30 ledamot Hursti Jari 18:00-19:30 ledamot Kahri Lilli 18:00-19:30 ledamot 1-3, 5-15 Kaiser Elvira 18:00-19:30 ledamot Kankfelt Tim 18:10-19:30 ledamot 4-15 Karhinen Linda 18:00-19:30 ledamot Kopra Juha 18:00-19:30 ledamot Kosonen Riitta-Kaisa 18:00-19:30 ledamot Kuntsi Eva 18:00-19:30 ledamot Kuntsi Maija 18:00-19:30 ledamot Laine Jaana 18:00-19:30 I ersättare Lehtonen Harri 18:00-19:30 ledamot Lehvonen Simo 18:00-19:30 ledamot Liljeström Maria 18:00-19:30 ledamot Lindqvist Clara 18:10-19:30 ledamot 4-15 Lindqvist Kaj 18:00-19:30 ledamot Lindroos Kicka 18:00-19:30 ledamot Manninen-Ollberg 18:00-19:30 ledamot Marja Mattila Marketta 18:10-19:30 ledamot 4-15 Möller Henrik 18:00-19:30 ledamot Nyberg Kasper 18:00-19:30 ledamot Oksanen Ari 18:00-19:30 ledamot Oljemark Karl-Erik 18:00-19:30 ledamot Ovaskainen Kristiina 18:00-19:30 ledamot Rantala Juhani 18:00-19:30 ledamot Rauha Hannele 18:00-19:30 ledamot Rope Timo 18:00-19:30 ledamot Röman Micaela 18:00-19:30 ledamot Saarnio Sini-Pilvi 18:00-19:30 ledamot Salo Juha 18:00-19:30 ledamot Sandström Stefan 18:00-19:30 ledamot Sinkkonen Tiina 18:00-19:30 ledamot Skogster Antti 18:00-19:30 ledamot Sundbäck Tom 18:00-19:30 ledamot Suuronen Juha 18:00-19:30 ledamot Virtanen Tapio 18:00-19:30 ledamot Åkerfelt Tanja 18:00-19:30 II ersättare

2 Protokoll 1/ Övriga Andergård-Stenstrand 18:00-19:30 protokollförare Lilian Grannas Mikael 18:00-19:30 kommundirektör Eriksson Ethel 18:00-19:30 Kivilevo Pekka 18:00-19:30 Kokko Leena 18:00-19:30 Myllyvirta Ilari 18:00-19:30 Ropponen Paula 18:00-19:30 Rosenström Jan 18:00-19:30 Torsell Kurt 18:00-19:30 Träskelin Heidi 18:00-19:30 Frånvarande Elfgren Thomas ledamot Hämäläinen Monika ledamot Kytö Juha ledamot Åström Magnus ledamot Datum Ordförande Protokollförare Underskrift Ärenden Datum Heikki Vestman 1-15 Protokolljuste rare Lilian Andergård-Stenstrand Protokolljustera re Protokolljustering Protokollet framlagt Kenneth Albrecht :00 Jari Hursti

3 Protokoll 1/ Ärendeförteckning ORubrik Sida 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 4 2 Val av protokolljusterare 5 3 Godkännande av föredragningslistan 6 4 Att godkänna nytt grundavtal för Samkommunen Mellersta Nylands Vatten 7 5 Sättet för kommunala tillkännagivanden år Anhållan om beviljande av avsked från förtroendeuppdrag - Elfgren 10 7 Anhållan om beviljande av avsked från förtroendeuppdrag - Mellin 12 8 Motion om utökande av motionsservice för åldringar / Kicka Lindroos m.fl Motion om att övergå till biobränsle / Sami Virpiö m.fl Motion om att främja förebyggandet av och ingripandet efter sexuella antastanden och sexuellt våld/elvira Kaiser m.fl. 11 Motion om att minska den kommunala byråkratin och skapa utrymme för företagsamhet/heikki Vestman m.fl Kommundirektörens rapport Motion om utbudet av och informationen om motionstjänster för äldre samt färdtjänsterna till dem / Marja Manninen-Ollberg m.fl. 14 Motion om att profilera Sipoon lukio som företagargymnasium och samtidigt öka företagsamheten i Sibbo / Timo Rope m.fl. 15 Motion om att inrätta ett reflexträd under den mörkaste tiden / Hannele Rauha m.fl

4 Protokoll 1/ Fullmäktige Sammanträdets laglighet och beslutförhet KFGE 1 Fullmäktige Kallelse till fullmäktiges sammanträde har sänts till fullmäktiges och kommunstyrelsens ledamöter elektroniskt och publicerats på kommunens webbsidor. Efter förrättat namnupprop konstaterade ordförande att 39 ordinarie fullmäktigeledamöter var närvarande. Följande ledamöter hade anmält förhinder: Thomas Elfgren, i hans ställe hade inkallats I ersättare Kenneth Albrecht Magnus Åström, i hans ställe hade inkallats III ersättare Tanja Åkerfelt Monika Hämäläinen i hennes ställe hade inkallats I ersättare Jaana Laine Juha Kytö, i hans ställe hade inte inkallats ersättare Följande ledamöter hade anmält att de blir försenade: Tim Kankfelt Clara Lindqvist Marketta Mattila Ordföranden konstaterade att 39 ledamöter var närvarande. Ordföranden konstaterade att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört.

5 Protokoll 1/ Fullmäktige Val av protokolljusterare KFGE 2 Fullmäktige Fullmäktige utser två ledamöter att granska protokollet. Till protokolljusterare valdes Jari Hursti och Kenneth Albrecht.

6 Protokoll 1/ Fullmäktige Godkännande av föredragningslistan KFGE 3 Fullmäktige Fullmäktige beslöt enhälligt godkänna föredragningslistan.

7 Protokoll 1/ Fullmäktige Att godkänna nytt grundavtal för Samkommunen Mellersta Nylands Vatten KST 334 Kommunstyrelsen Beredare: förvaltningschef Lilian Andergård-Stenstrand, lilian.andergard-stenstrand(at)sibbo.fi Samkommunen Tusbyregionens vattenverk har skickat det bifogade nya grundavtalet till medlemskommunerna för godkännande. Samkommunens namn ändras till Samkommunen Mellersta Nylands Vatten och detta har beaktats i grundavtalets texter. Enligt grundavtalet fortsätter de organ som valdes för fullmäktigeperioden som inleddes år 2017 till slutet av fullmäktigeperioden. Bilagor Bilaga 1 / 334 KST: Nytt grundavtal 2019 Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att fullmäktige godkänner det nya grundavtalet enligt bilaga 1. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 4 Fullmäktige Bilagor Bilaga 1/ 4 KFGE: Nytt grundavtal 2019 Kommunstyrelsens förslag Fullmäktige godkänner det nya grundavtalet enligt bilaga 1. Lilli Kahri anmälde jäv och lämnade mötet under tiden då ärendet behandlades och hon deltog inte i behandlingen av ärendet. Som jävsgrund meddelade hon att hon är ordförande för samkommunstyrelsen. Fullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag.

8 Protokoll 1/ Fullmäktige Sättet för kommunala tillkännagivanden år 2019 KST 17 Kommunstyrelsen Beredare: förvaltningschef Lilian Andergård-Stenstrand, lilian.andergard-stenstrand(at)sibbo.fi Enligt 108 i kommunallagen ska kommunala tillkännagivanden göras kända genom att de offentliggörs i det allmänna datanätet samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om. Den huvudsakliga kanalen för kommunala tillkännagivanden är alltså det allmänna datanätet, dvs. kommunens webbplats. Enligt lagen ska kommunala tillkännagivanden inte längre publiceras på kommunens officiella anslagstavla. Man kan dock inte helt avstå från anslagstavlan eftersom övrig lagstiftning kräver att till exempel tillkännagivanden av myndigheter inom statens regional- och lokalförvaltning fortfarande publiceras på kommunens anslagstavla. Fullmäktige beslutar om sättet för kommunala tillkännagivanden samt i vilka tidningar kommunens tillkännagivanden publiceras. År 2018 publicerades kommunens kungörelser och rekryteringsannonser på kommunens webbplats. Östnyland och Sipoon Sanomat har varit kommunens officiella kungörelsetidningar och där publicerades kungörelser, som enligt lag ska kungöras i tidningar. Den kungörande myndigheten kan också från fall till fall besluta om att publicera kungörelserna och annonserna i övriga medier. Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att år 2019 publiceras kommunala kungörelser och rekryteringsannonser på kommunens webbplats. År 2019 är tidningarna Östnyland och Sipoon Sanomat kommunens officiella kungörelsetidningar och där publiceras kungörelser som enligt lag ska kungöras i tidningar. Den kungörande myndigheten kan också från fall till fall besluta om att publicera kungörelserna och annonserna i andra medier. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 5 Fullmäktige Kommunstyrelsens förslag Fullmäktige beslutar att år 2019 publiceras kommunala kungörelser och rekryteringsannonser på kommunens webbplats. År 2019 är tidningarna Östnyland och Sipoon Sanomat kommunens officiella

9 Protokoll 1/ Fullmäktige kungörelsetidningar och där publiceras kungörelser som enligt lag ska kungöras i tidningar. Den kungörande myndigheten kan också från fall till fall besluta om att publicera kungörelserna och annonserna i andra medier. Fullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag.

10 Protokoll 1/ Fullmäktige Anhållan om beviljande av avsked från förtroendeuppdrag - Elfgren KH 332 Kommunstyrelsen Beredare: förvaltningschef Lilian Andergård-Stenstrand, lilian.andergard-stenstrand(at)sipoo.fi Thomas Elfgren anhåller om avsked från sitt förtroendeuppdrag som medlem i kommunstyrelsen. Han motiverar sin anhållan med det att hans förvärvsarbete i praktiken på ett betydande sätt försvårar skötseln av det här förtroendeuppdraget. Enligt 70 i kommunallagen kan den som har giltiga skäl avgå från ett förtroendeuppdrag. Det organ som utser den förtroendevalda beslutar om beviljande av avsked. Det organ som utser den förtroendevalda bedömer om skälen är giltiga, i det här fallet alltså fullmäktige. Giltigt skäl kan i princip vara vilka omständigheter som helst som försvårar skötandet av ett förtroendeuppdrag. Ökad arbetsmängd kan ses som ett giltigt skäl. Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att fullmäktige - beviljar Thomas Elfgren avsked från förtroendeuppdraget som medlem i kommunstyrelsen och - utser i hans ställe en ny medlem i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 6 Fullmäktige Kommunstyrelsens förslag Fullmäktige - beviljar Thomas Elfgren avsked från förtroendeuppdraget som medlem i kommunstyrelsen och - utser i hans ställe en ny medlem i kommunstyrelsen. Fullmäktige - beviljade Thomas Elfgren avsked från förtroendeuppdraget som medlem i kommunstyrelsen, - utsåg i hans ställe Stefan Sandström till ny medlem i

11 Protokoll 1/ Fullmäktige kommunstyrelsen och - utsåg Antti Skogster till ersättare istället för Stefan Sandström.

12 Protokoll 1/ Fullmäktige Anhållan om beviljande av avsked från förtroendeuppdrag - Mellin KST 33 Kommunstyrelsen Beredare: förvaltningschef Lilian Andergård-Stenstrand, lilian.andergard-stenstrand(at)sipoo.fi Michael Mellin anhåller om avsked från sitt förtroendeuppdrag som ordförande i centralvalnämnden på grund av hälsoskäl. Enligt 70 i kommunallagen kan den som har giltiga skäl avgå från ett förtroendeuppdrag. Det organ som utser den förtroendevalda beslutar om beviljande av avsked. Det organ som utser den förtroendevalda bedömer om skälen är giltiga, i det här fallet alltså fullmäktige. Giltigt skäl kan i princip vara vilka omständigheter som helst som försvårar skötandet av ett förtroendeuppdrag. Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att fullmäktige - beviljar Michael Mellin avsked från förtroendeuppdraget som ordförande i centralvalnämnden och - utser i hans ställe en ny ordförande i centralvalnämnden. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 7 Fullmäktige Kommunstyrelsens förslag Fullmäktige - beviljar Michael Mellin avsked från förtroendeuppdraget som ordförande i centralvalnämnden och - utser i hans ställe en ny ordförande i centralvalnämnden. Fullmäktige - beviljade Michael Mellin avsked från förtroendeuppdraget som ordförande i centralvalnämnden, - utsåg i hans ställe Peter Stenvall till ny ordförande i centralvalnämnden och - utsåg Carola Juselius till första ersättare i centralvalnämnden istället för Peter Stenvall.

13 Protokoll 1/ Fullmäktige Motion om utökande av motionsservice för åldringar / Kicka Lindroos m.fl. KFGE 81 Fullmäktige Kicka Lindroos och 20 andra fullmäktigeledamöter lämnade en motion där de föreslår att Sibbo kommun bör gå in för någon typ av subjektiv rätt till personal trainer eller motionshandledare, och rätt till motion i grupp minst 10 gånger per termin för åldringar. De motiverar motionen med att principen nuförtiden är att åldringar skall bo hemma så länge som möjligt. För att kunna göra det bör åldringarna så länge som möjligt hållas i så bra fysiskt skick som möjligt. Bilaga Bilaga 1/ 81 KFGE: Motionen Motionen antecknades för kännedom. SOCHVUTS 95 Social- och hälsovårdsutskottet Beredare: Servicedirektör Helena Räsänen och servicechef för idrottstjänster Piritta Forsell Äldre personer i Sibbo Andelen äldre personer (personer som fyllt 65 år) i Sibbo har ökat med en tredjedel under 2010-talet. I slutet av år 2017 uppgick antalet Sibbobor som fyllt 65 år till cirka Av dessa var cirka personer över 75 år. Det är värt att notera att andelen personer över 85 år nästan har fördubblats under 2010-talet (2010: 285, 2017: 422, ökning 48 %). 92 % av Sibboborna över 75 år bor hemma antingen självständigt eller med stöd av hemvårdstjänster. Cirka 130 äldre personer omfattas för närvarande av effektiverat serviceboende eller anstaltsvård. Motionsrekommendation för äldre Regelbunden och mångsidig motion förebygger och behandlar många sjukdomar samt upprätthåller och förbättrar funktionsförmågan när man blir äldre. Enligt UKK-Institutets motionsrekommendation ska personer över 65 år förbättra uthålligheten genom att röra på sig regelbundet flera dagar i veckan, sammanlagt åtminstone 2 timmar och 30 minuters rask motion eller 1 timme och 15 minuters ansträngande motion. När man rör på sig i rask takt, t.ex. går, blir man lite andfådd men kan prata hela

14 Protokoll 1/ Fullmäktige meningar. Ansträngande motion är t.ex. skidåkning eller vattenlöpning där man blir ordentligt andfådd och kan prata endast några ord åt gången. Därtill ska muskelstyrkan och balansen tränas samt spänsten upprätthållas åtminstone två gånger i veckan. Många former av gymnastik tränar samtidigt muskelstyrka, balans och spänst. Rekommendationen betonar vikten av muskelstyrka för äldre. Balans och spänst ökar säkerheten att röra sig och förebygger fall. Balansträning är mycket viktigt för personer över 80 år samt för personer vars rörelseförmåga är försämrad och/eller personer som har råkat ut för fallolyckor. Muskelstyrkan främjas t.ex. genom gymträning eller vattengymnastik. Många redskap, såsom hantlar, är bra för hemmagymnastik men redan att stiga upp från stolen eller att knäböja är ett bra sätt att börja. Det lönar sig inte att träna samma muskelgrupper under på varandra följande dagar. Det finns ledd motionsverksamhet för att utveckla balansen men samma färdigheter kan tränas upp t.ex. genom att dansa och röra sig i naturen. Att stretcha bevarar spänsten. Motionsmöjligheter för äldre i Sibbo Idrottstjänster och Tjänster för äldre i Sibbo kommun har tillsammans sammanställt de tjänster som kommunen erbjuder äldre kommuninvånare. Dessa tjänster är tillgängliga för alla. Motionstjänster som erbjuds av enheten Tjänster för äldre Tjänster för äldre som lyder under Social- och hälsovårdsavdelningen producerar och erbjuder bl.a. följande tjänster som upprätthåller rörelse- och funktionsförmågan hos personer över 65 år: - bedömning av servicebehovet utgående från ett läkarbesök och styrning till tjänsterna - seniorgymnastik torsdagar kl i Servicehuset Linda och fredagar kl i Servicehuset Elsie / avgiftsfri, ledd av fysioterapeut - gymhandledning sista tisdagen varje månad kl. 15 i seniorgymmet i Nickby dagcentral / avgiftsfri, ledd av fysioterapeut, introduktion av gymredskapen och eget gymprogram - stoldans för seniorer onsdagar kl i Nickby dagcentral / avgiftsfri, frivillig ledare - hembesök av fysioterapeut och eget personligt rehabiliteringsprogram för personer som bor hemma och har nedsatt funktionsförmåga (kontakta fysioterapeut Anniina Ovaska per telefon) - bassänggymnastik för närståendevårdare till äldre, två grupper

15 Protokoll 1/ Fullmäktige onsdagar i Nickby, avgiftsfri - motionsrådgivning för hemvårdens klienter Dessutom - Arbetstagarna får utbildning i att utöka motionsmöjligheterna, t.ex. hemvårdarna genomgår en Kunnon hoitaja-utbildning (i syfte att utöka vardagsmotionen) - Dagcentralens verksamhet för äldre som bor hemma, erbjuds vardagar kl (avgiftsbelagd). Varierande och mångsidigt program (musik, motion, social samvaro, hjärngymnastik, spel, bakning osv.). Genom att ringa servicechef Sari Häkkinen kan man delta i dagcentralens verksamhet. Vid behov ordnas transport, varav klienten endast betalar självriskandelen (4,50 /resa). - Minneslots-verksamhet för minnessjuka äldre personer: hjärn- och motionsgymnastik torsdagar i Servicehuset Elsie. - Hälsovårdararens öppna mottagning två gånger i veckan. Stolgymnastik börjar vid årsskiftet på rehabiliteringsavdelningen. - Avgiftsfri rådgivningstillställning Liikunnalla voimaa vanhuuteen (Kraft i åren med motion) i Servicehuset Elsie kl , nya motionsidéer för äldre. Ingman stödjer motionsverksamhet för äldre och för pengarna har man bl.a. skaffat motionsredskap för knappt 100 personer som bor hemma (hantlar, ankelvikter & gymnastikgummiband + anvisningar). År 2019 utökas serviceutbudet med förebyggande hembesök för äldre personer över 78 år. Motionstjänster som erbjuds av enheten Idrottstjänster Ledda grupper för seniorer varje vecka (september april): - seniorgymnastik, tre grupper i Nickby, 20 euro/termin - kroppskontroll och balansgymnastik, två grupper i Nickby, 20 euro/termin - vattengymnastik, 16 grupper (9 grupper i Nickby, 7 grupper i Söderkulla), 55 euro/termin Motionssalen i allaktivitetshallen. Pensionärer får 50 % på avgifterna, engångsavgiften för pensionärer 2,50 euro, månadskort 17,50 euro, säsongkort 37,50 euro och tvåsäsonger i följd 65 euro. År 2018 startade avgiftsfri motionsrådgivning och tid kan beställas hos idrottskoordinator Tiina Forssell. Sibbo institut Sibbo instituts utbud är omfattande och mångsidigt. Institutet erbjuder tiotals motionsrelaterade kurser även för vuxna. En del av kursutbudet riktas speciellt till seniorer såsom

16 Protokoll 1/ Fullmäktige seniorvattengymnastik, pensionärsgymnastik, gymträning och seniordans. Under läsåret ordnar Sibbo institut sammanlagt 26 kurser som är speciellt avsedda för seniorer. Under detta läsår deltar 557 personer i kurserna. Uppgifter om alla ovan nämnda aktiviteter finns på resultatenheternas och aktörernas webbplatser. Dessutom finns det en separat broschyr om en del av utbudet, och i samband med att Sibbo instituts kursprogram delas ut till alla hushåll under hösten fås också information om Idrottstjänsters kurser. Information om tjänsterna för äldre fås också på avdelningarna samt på servicedagarna för äldre som ordnas på olika ställen i kommunen och är ett bra sätt att nå den äldre målgruppen. Alla aktörer kan även kontaktas per telefon. I Sibbo finns också företag och aktörer inom tredje sektorn som erbjuder äldre personer motionstjänster, bl.a.: - de finska och svenska pensionärsföreningarna har egna turer i motionssalen i Nickby - idrottsföreningar (t.ex. ÅIF:s seniorgymnastik i Ingman Arenan) - SöderFysios senior-circuit (kommunens Idrottstjänster subventionerar 50 % av deltagaravgiften) - SmartFysio, Sipoon Syke osv. Utmaningar Vattengymnastikgrupperna är mycket populära och alla intresserade får inte alltid plats. Bassängerna är små (Solbacka även djup) och begränsar antalet deltagare i vattengymnastik för specialgrupper. En tillräckligt stor bassäng (simhall) som är planerad för ledd gruppverksamhet och funktionshindrade skulle göra det möjligt att ordna verksamhet för större och flera grupper. Färdtjänst enligt socialvårdslagen är inte lagstadgad utan beviljas enligt prövning inom ramen för kommunens anslag. Äldre Sibbobor kan ansöka om ekonomiskt stöd för färdtjänst. En bedömning av funktionsförmågan som görs av en fysioterapeut ska bifogas till ansökan. Fysioterapeuten hjälper också vid behov till med att fylla i ansökan. I samband med Operation Grytlock och Operation Induktionsspis togs en inkomstgräns i bruk gällande dessa tjänster och antalet användare minskade betydligt. En äldre person i ett två personers hushåll har i praktiken inte automatiskt rätt till färdtjänst. För närvarande beviljas cirka 40 personer färdtjänst enligt socialvårdslagen. Det skulle vara ändamålsenligare att bevilja färdtjänst enligt prövning och inte med beaktande av inkomstgräns. För att uppfylla

17 Protokoll 1/ Fullmäktige transportbehovet skulle man alternativt kunna testa samma modell som i Tammerfors (en liten buss samlar upp de äldre i byarna och skjutsar dem till butiken/gymnastiken/läkaren), eller en bil som hyrs av Verksamhetscentret Vägskälet eller linjetaxi. Det skulle vara mycket viktigt, och framför allt kostnadseffektivt och förebyggande, att möjliggöra färdtjänst för allt fler äldre personer så att hemmaboende äldre kan ta del av tjänsterna och inte behöver omhändertas av den tunga vården då inget längre finns något att göra. Att informera om tjänsterna upplevs som den största utmaningen. Kommunens webbplats är inte särskilt användarvänlig och det är svårt att hitta information. Tryckt material når också endast en del av målgruppen. Det måste satsas mer tid och resurser på informationen. Djungeltelegrafen och en standardkolumn i lokaltidningen är de effektivaste kanalerna att regelbundet informera om tjänsterna. Såväl Idrottstjänster som Tjänster för äldre anser att det finns ett mångsidigt och tillräckligt utbud av motionstjänster, servicehandledning och motionsrådgivning för äldre med undantag av vattengymnastikgrupper. Det behövs dock mera resurser för färdtjänsterna och utvecklingen av informationen. Bilagor Bilaga 1 / 95 SOCHVUTS: Motion om utökning av motionsservice för åldringar / Kicka Lindroos m.fl. Social- och hälsovårdsdirektörens förslag Social- och hälsovårdsutskottet beslutar ge ovannämnda svar på motionen och vidarebefordrar det till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige för behandling. Social- och hälsovårdsutskottet godkände enhälligt föredragandens förslag. KST 27 Kommunstyrelsen Bilagor Bilaga 1/27. KST:Motion om utökande av motionsservice för åldringar Kommundirektörens förslag

18 Protokoll 1/ Fullmäktige Kommunstyrelsen antecknar bemötandet för kännedom. Ärendet delges fullmäktige och kommunstyrelsen föreslår att motionen därmed är slutbehandlad. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 8 Fullmäktige Motionen har behandlats i fritidssektionen med samma innehåll som i social- och hälsovårdsutskottet Bilaga Bilaga 1/ 8 KFGE: Motion om utökning av motionsservice för åldringar Kommunstyrelsens förslag Fullmäktige antecknar bemötandet för kännedom och beslutar att motionen därmed är slutbehandlad. Fullmäktige antecknade bemötandet för kännedom och beslöt att motionen därmed är slutbehandlad.

19 Protokoll 1/ Fullmäktige Motion om att övergå till biobränsle / Sami Virpiö m.fl. KFGE 53 Fullmäktige Sami Virpiö och 2 andra fullmäktigeledamöter lämnade en motion, där de föreslår att Sibbo övergår till att använda biobränslen, biogas, etanol och biodiesel för kommunens alla fordon, och att man likaså övergår till att använda biobränslen, pellets, flis och klabbar för uppvärmningen av kommunens byggnader. Bilaga Bilaga 1/53 Motion Motionen antecknades för kännedom. TEKNUTSK 153 Tekniska utskottet Beredare: lokalitetsservicechef Juha Pohjonen, juha.pohjonen(at)sibbo.fi; husbyggnadsingenjör Pekka Nirhamo, pekka.nirhamo(at)sibbo.fi Svar: Sami Virpiö och två andra fullmäktigeledamöter lämnade en motion, där de föreslår att Sibbo övergår till att använda biobränslen, biogas, etanol och biodiesel för kommunens alla fordon, och att man likaså övergår till att använda biobränslen, pellets, flis och klabbar för uppvärmningen av kommunens byggnader. I motionen konstateras att övergång till biobränsle minskar koldioxidutsläppen och uppmuntrar även andra att använda biobränsle. För tillfället har Sibbo kommun förbundit sig till det ramavtal om leverans av bränsle till kundens tank som KL-Kuntahankinnat Oy har konkurrensutsatt. Företaget ansvarig för leveranser är Oy Teboil Ab. Avtalet gäller både det bränsle som används för uppvärmning av byggnader och det bränsle som används för drivmedel av fordon. Det nuvarande avtalet gäller till I avtalet om leveranser försäkrar Leverantören att den följer samtliga, vid tidpunkten gällande krav som förbinder Leverantören och föreskrivs i miljöskyddslagstiftningen, -beslut, -lagar, -förordningar och administrativa föreskrifter samt att Leverantörens affärsverksamhet på inget som helst sätt strider mot någon som helst av ovan nämnda saker.

20 Protokoll 1/ Fullmäktige I avtalet konstaterar man också att Leverantören har ordnat sin verksamhet så att upplagring och transport av bränsle görs på ett miljövänligt sätt. Avtalet har även en bilaga som beskriver de miljövårdsåtgärder som följs när man upplagrar och transporterar bränsle samt vidtar andra åtgärder som potentiellt kan innehålla en risk för miljön. Kommunens fastigheter När uppvärmningsmetoden för en fastighet ändras ska man se över helheten, dvs. utöver ändringarna i den tekniska utrustningen ta hänsyn till hur dessa ändringar påverkar servicen och underhållet av uppvärmningssystemet. När lokaler saneras eller nya lokaler byggs i Sibbo kommun utreder enheten Lokalitetsförvaltning alltid vilka alternativa uppvärmningsmetoder kan användas. Dessa metoder omfattar även förnybara energiformer såsom luft- och vattenvärmepumpar, jordvärme, bioenergi osv. Ifall återbetalningstiden för förnybara energiformer är lönsam (under 12 år) tar man alltid i bruk förnybara energiformer; för övrigt tillämpar man dessa former enligt behov. För tillfället har kommunen cirka 70 fastigheter i bruk. Av dessa har 17 oljevärme. Uppvärmningsmetoder för samtliga fastigheter utvärderas när reparation av fastigheten själv eller dess uppvärmningssystem blir aktuell. I jämförelse har kommunen 34 fastigheter som värms upp med fjärrvärme. 18 fastigheter har elvärme, en fastighet har jordvärme. Samtliga fastigheter som har förverkligats eller byggts under den senaste tiden och i vilka olika möjligheter för uppvärmning och nedkylning har undersökts har upprustats med ett uppvärmningssystem som använder förnybara energikällor. Bland annat följande objekt hör till dessa: 1. Huvudbiblioteket i Nickby (hybridsystem som består av fjärrvärme och luftvärmepump) fr.o.m. hösten 2018? 100 % förnybara 2. Utbyggnad av Sipoonlahden koulu samt nuvarande lokaler (hybridsystem som består av fjärrvärme och jordvärme) åren ? 90 % förnybara 3. Den uppvärmda idrottsplatsen i Söderkulla (hybridsystem som består av fjärrvärme och jordvärme) år 2020? 100 % förnybara 4. Utbyggnad av Nickby Hjärta samt ändringar i det nuvarande uppvärmningssystemet (hybridsystem som består av fjärrvärme och luftvärmepump) år 2021? 100 % förnybara När ovan nämnda objekt samt redan existerande projekt i anknytning till dem har färdigställts har cirka en tredjedel av kommunens fastighetsbestånd överförts i sin helhet till förnybar energi, och dessutom på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Från och med början av år 2018 har kommunen också köpt enbart sådant el

21 Protokoll 1/ Fullmäktige som produceras i sin helhet med förnybar energi. Därtill har största delen av ovan nämnda objekt även genomförts så att lokalproducerad solenergi skaffas till att motsvara elbelastningens miniminivå. Sibbo kommun genomför även små projekt för energiutveckling. Med hjälp av dessa förbättrar man energianskaffningen för det existerande byggnadsbeståndet enligt principerna för hållbar utveckling också när byggnaden i fråga inte står i tur att saneras omfattande i nära framtid. Några exempel på dessa energieffektivitetsprojekt är ändringar i uppvärmningsmetoder eller utveckling av belysning eller ventilation osv. Vad gäller fastigheter med fjärrvärme kan man konstatera att de fastigheter som har anslutits till fjärrvärmenätet i Nickby värms upp med energi som produceras i ett biokraftvärmeverk som ägs av Kervo Energi. Kervo Energi har konsekvent haft som mål att göra investeringar som främjar denna utveckling. Bilar och fordon Sibbo kommun har förbundit sig till det ramavtal om billeasing med driftavtal som KL-Kuntahankinnat har konkurrensutsatt. Avtalet gäller till utgången av Största delen av kommunens fordon är leasingbilar. Kommunens fordonsbestånd är således relativt nytt, vilket betyder att fordonen också har relativt låga utsläpp. Ett sätt att minska trafikutsläppet i Sibbo är att öka antalet elbilar. Under 2018 och 2019 sätter man upp de första laddningsstationerna vid kommunens fastigheter. Enligt planerna ska man antalet stationer vid kommunägda fastigheter öka gradvis i fortsättningen. Målet är att även arbetsmaskiner ska drivas med miljövänlig energi. Sibbo kommun uppmuntrar kommuninvånarna att lägga märke till hållbara lösningar med lågt koldioxidutsläpp genom att aktivt meddela om de åtgärder som kommunen vidtar. För tillfället inleder man inga åtgärder på grund av motionen. Bilagor Bilaga 1 / 153 TEKNUTSK: Motion Tekniska direktörens förslag Tekniska utskottet beslutar ge ett svar enligt ovan åt kommunstyrelsen och vidare åt fullmäktige för vidare behandling. Tekniska utskottet godkände enhälligt föredragandens förslag.

22 Protokoll 1/ Fullmäktige KST 28 Kommunstyrelsen Bilagor Bilaga 1/28. KST: Motion om att övergå till biobränsle Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen antecknar bemötandet för kännedom. Ärendet delges fullmäktige och kommunstyrelsen föreslår att motionen därmed är slutbehandlad. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 9 Fullmäktige Bilaga Bilaga 1/ 9 KFGE: Motion om att övergå till biobränsle Bilaga 2/ 9 KFGE: Röstningsresultat Kommunstyrelsens förslag Fullmäktige antecknar bemötandet för kännedom och beslutar att motionen därmed är slutbehandlad. Ordföranden konstaterade att det förelåg ett understött förslag om remittering av ärendet och att omröstning därför var påkallad. Han föreslog följande omröstningsförfarande: "ja" röstar de som understöder kommunstyrelsens förslag och "nej" röstar de som understöder att ärendet remitteras. Förslaget godkändes enhälligt. Omröstning: Kommunstyrelsens förslag 33 röster, remittering 8 röster, en blank röst och en frånvarande. Bilaga 2/ 9 KFGE Ordföranden konstaterade att man med rösterna beslutat att godkänna kommunstyrelsens förslag. Fullmäktige antecknade bemötandet för kännedom och beslöt att motionen därmed är slutbehandlad.

23 Protokoll 1/ Fullmäktige Motion om att främja förebyggandet av och ingripandet efter sexuella antastanden och sexuellt våld/elvira Kaiser m.fl. KFGE 139 Fullmäktige Elvira Kaiser och 30 andra fullmäktigeledamöter lämnade en motion där de föreslår att Sibob kommun konkret och gräsrotsnära skulle arbeta för att främja sexuell jämställdhet och motarbeta sexuellt antastande och sexuellt våld såväl på arbetsplatser som i skolor och i förtroendeuppdrag. Bilaga Bilaga 1/139 KFGE: Motionen Motionen antecknades för kännedom. BILDUTSK 88 Bildningsutskottet Beredare: specialplanerare Hanna Kietäväinen-Sirén, hanna.kietavainen-siren(at)sibbo.fi bildningsdirektör Kurt Torsell, kurt.torsell(at)sibbo.fi Bildningsutskottet ger följande svar som bemötande till motionen om att främja förebyggandet av och ingripandet efter sexuella antastanden och sexuellt våld. Att främja förebyggandet av och ingripandet efter sexuella antastanden och sexuellt våld är viktigt och berör oss alla. Barn och unga i växande ålder utforskar fortfarande sin identitet och sexualitet, vilket gör dem speciellt sårbara för sexuella antastanden och sexuellt våld. De är också lättpåverkade och tar lätt intryck av de beteendemönster och det språk som de vuxna i deras närhet har. Man ska alltså ha en absolut nolltolerans mot sexuella antastanden och sexuellt våld i tanke, ord och gärning. Enligt 29 i lagen om grundläggande utbildning ( /1267) har alla som deltar i utbildning rätt till en trygg studiemiljö. Utbildningsanordnaren har som sin plikt att godkänna ordningsregler vars syfte är att främja ordning i skolan, underlätta lärande och göra den smidigare samt främja tryggheten och trivsamheten i skolgemenskapen. Dessa ordningsregler kan innehålla bestämmelser om praktiska arrangemang och korrekt beteende som är nödvändiga för att försäkra en trygg och trivsam skolmiljö. Om det kommit till en lärares eller rektorns kännedom att det förekommit trakasseri, mobbning eller våld i skolan eller under skolvägen, är personen skyldig att informera vårdnadshavarna eller andra lagliga företrädare till de skyldiga och de som utsatts.

24 Protokoll 1/ Fullmäktige Enligt lagen om jämställdhet och diskrimineringslagen ( /609 respektive /1325) ska myndigheter och utbildningsanordnare samt andra sammanslutningar som tillhandahåller utbildning eller undervisning i all sin verksamhet främja jämställdheten mellan kvinnor och män på ett målinriktat och planmässigt sätt. Utbildningsanordnare ska se till att samtliga av de läroverk som den förvaltar över arbetar för att främja jämställdheten mellan könen på ett systematiskt och planmässigt sätt. Utbildningsanordnaren ansvarar för att läroverken främjar jämställdheten mellan könen enligt läroanstaltens egen jämställdhetsplan. Även läroplanen har som utgångspunkt att man har gemensamt ansvar för och omsorg om en bra och trygg skoldag för alla. Det fostrande arbetet och att främja välbefinnande åligger alla vuxna i skolan, oberoende av deras arbetsuppgift. Alla elever har rätt till läroplansmässig undervisning, handledning, elevvård och stödtjänster under samtliga skoldagar samt rätt till en trygg lärmiljö. Utbildningsanordnaren ska se till att elevernas rättigheter inte kränks samt skapa sådana förutsättningar att skolarbetet kan främja detta mål. Detta betyder att man ska förebygga problem samt identifiera hinder för utveckling och lärande och avlägsna dessa från skolans verksamhet. Varje lärare bär ansvaret för verksamheten samt för elevernas lärande och välmående i sin egen undervisningsgrupp. Läraren påverkar dessa mål med sina egna pedagogiska lösningar och med sitt sätt att ge handledning. Läraren har som uppgift att följa med och främja elevernas lärande, arbete och välmående, att uppskatta varje elev och behandla dem rättvist, att identifiera deras potentiella problem så tidigt som möjligt samt att erbjuda dem handledning och stöd. Myndigheter och utbildningsanordnare skall se till att flickor och pojkar samt kvinnor och män har lika möjlighet till utbildning och avancemang inom yrket samt att undervisningen, forskningen och läromedlen stöder syftet med jämställdhetslagen. Detta betyder att man inte får använda undervisningen eller undervisningsmaterial till att upprätthålla stereotypiska könsroller eller -fördelningar vad gäller familje- eller arbetslivet. Till dessa delar gäller plikten att främja jämställdheten särskilt de myndigheter som ansvarar för undervisningsrelaterade grundlinjer och utveckling av undervisningen, i sista hand även lärare. Man bör sträva efter att på alla utbildningsstadier ändra sådana tänkesätt och handlingsmönster som leder till stereotypa val av utbildning och yrke enligt kön. Plikten gäller alla skolformer och -stadier, men i synnerhet studiehandledningen och yrkesvägledningen. I lärarnas fortbildning bör man fästa uppmärksamhet vid hur skolornas verksamhetsprinciper och lärarnas eget agerande påverkar

25 Protokoll 1/ Fullmäktige elevernas uppfattningar om vilka yrken och utbildningsområden som är lämpliga för flickor och pojkar samt kvinnor och män. Skolorna är även förpliktade att utarbeta en jämställdhetsplan för att främja likabehandling. Läroanstalterna i Sibbo uppdaterar sina jämställdhetsplaner årligen. Arbetet görs i samband med att man utarbetar läsårsscheman och väljer fokusområden för lärmiljöutveckling. Därtill utarbetar skolväsendet i Sibbo som bäst ett kvalitetsarbete som delvis baserar sig på olika elevenkäter och -utredningar. Kommunen gör också egna enkäter om skoltrivsel som även kartlägger om eleverna har upplevt trakasserier och antastanden. Sibbo deltar även i den skolhälsoenkät som Institutet för hälsa och välfärd ordnar vartannat år. I den kartlägger man också om eleverna upplever diskriminering och mobbning. Inom bildningsväsendets förvaltning har man nolltolerans mot alla typer av trakasserier och diskriminering, och verksamheten sker enligt kommunens anvisningar och planer gällande jämställdhet. De vuxna som umgås med barn, dvs. lärare och övrig skolpersonal men också småbarnsföräldrar och mor- eller farföräldrar, har ännu mycket arbete framför sig när syftet är att alla blir medvetna om sina egna ojämställda eller diskriminerande attityder och ändrar sitt eget tillvägagångssätt. Temat är mycket viktigt, och därför borde man också överväga om till exempel gemensamma temadagar eller -veckor med detta tema kunde ordnas för att främja jämställdhet och motverka diskriminering. Jämställdhetsfrågor tas upp också när man planerar fortbildning av personalen och olika utvecklingsprojekt. Som en del av detta arbete har man också fattat beslut att det gemensamma årliga temat för elev- och studentvården år är: Respektfullt bemötande : mellan de vuxna i skolan, mellan eleverna, mellan skolans personal och eleverna, i samarbetet mellan hemmet och skolan samt mellan skolan och samarbetspartnerna. Bilagor Bilaga 1/ 88. BILDUTSK: Motion om att främja förebyggandet av och ingripandet efter sexuella antastanden och sexuellt våld Bildningsdirektörens förslag Bildningsutskottet beslutar godkänna svaret på motionen och vidarebefordrar detta till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige för behandling. Bildningsutskottet godkände enhälligt föredragandens förslag. SOCHVUTS 94 Social- och hälsovårdsutskottet

26 Protokoll 1/ Fullmäktige Beredare: servicedirektör Bodil Grön, bodil.gron (at) sipoo.fi Social- och hälsoavdelningen i Sibbo konstaterar att antastanden och sexuellt våld kan förekomma inom bl. a följande konstellationer: klienter / patienter som antastar eller brukar sexuellt våld mot närstående eller andra, klienter/ patienter som gör det mot andra som vårdas på samma vårdinrättningar eller boenden, klienter som antastar och brukar sexuellt våld mot kommunens anställda, klienter/patienter som upplevt att de utsatts för sexuella trakasserier/ våld av kommunens anställda eller en kommunalt anställd som sexuellt antastat en annan anställd. Social- och hälsoavdelningen har noll-tolerans mot alla former av antastanden och sexuellt våld. Detta är speciellt viktigt eftersom social- och hälsoavdelningen erbjuder tjänster och har ansvar för personer som inte alltid kan skydda sig själva på grund av ålder, nedsatt hälsa eller annan orsak och /eller som har erfarenhet av dylikt beteende och som därför reagerar mycket starkt även på risk för att utsättas. Alla social-och hälsoavdelningens anställda bör kunna känna sig trygga i sina arbetsuppgifter och bör kunna lita på sina arbetskamrater och chefer. Social- och hälsoavdelningen erbjuder tjänster till både personer som fallit offer för sexuella antastanden och sexuellt våld och till personer som utfört sådana handlingar. Tjänsterna erbjuds både för somatiska behov och som krishantering och mentala tjänster. Sote-personalens professionalitet mäts i förståelse för att lidande inte kan mätas och att avdelningens tjänster erbjuds oberoende av om man fallit offer eller anses vara skyldig. Barnklienter/patienter bör erbjudas psykosocialt stöd och vård som är anpassat efter barnets förmåga att förstå och ta till sig. Ibland är förövaren själv förälder och då bör hens egna barn få hjälp med att bearbeta situationen och erhålla redskap för att klara en situation då föräldern eventuellt blir dömd till fängelse och händelsen får mycket publicitet i medierna. Ibland kan det bli aktuellt på grund av det som inträffat, med att ta om hand och placera förövarens egna barn i vård utanför hemmet. Då finns det risk för att barnen tvingas bearbeta två traumatiska upplevelser samtidigt. Sexuella antastanden är ofta svåra att reda ut. Speciellt svårt är det om offret inte får det stöd som hen har rätt till, utan att personer i myndighetsställning påpekar att man kan bli dömd om man ljuger. Brottsofferjouren kan i dylika situationer erbjuda en oberoende stödperson som hjälper offret i de olika processerna som följder då offret gör en anmälan. Även andra ideella föreningar kan erbjuda psykososcialt stöd.

27 Protokoll 1/ Fullmäktige Barn som placerats i familjehem eller vistas i stödfamiljer kan ibland berätta om sexuella trakasserier i sina nya familjer eller då de besöker sina stödfamiljer. Detta kan leda till oklarheter om när trakasseriet ägt rum. Barnskyddet reder ut händelserna med hjälp av en oberoende part. Stöd och hjälp erbjuds även till familjehem och stödfamiljer som grundlöst blivit anklagade för trakasserier. Familjerna känner sig ofta kränkta av sociala myndigheter som tvingats reda ut situationerna. Det är inte ovanligt att inblandade väljer att göra polisanmälning mot de socialarbetare som drivit processer där det funnits misstankar om övergrepp. Den enskilda socialarbetaren upplever ofta polisanmälningen som mycket betungande eftersom hen samtidigt kan bli anklagad och dömd för att inte ha skyddat barnet ordentligt. Social- och hälsoavdelningens klienter och patienter kan hamna i situationer då de blir offer för sexuella antastanden då de vårdas eller bor på institution. Bland patienter och klienter kan finnas personer som lider av minnessjukdomar och mental- och rusvårdsproblem, vilken i värsta fall kan orsaka övergrepp. Institutionspersonal bör göras uppmärksam på dessa risker och få handledning i att förebygga antastanden och våld. Social- och hälsoavdelningens personal skolas i att vara medveten om de risker som kan uppstå då man vårdar och stöder patienter och klienter vars mående inte alltid är stabilt. Klienter som bott i Finland en kortare tid och som inte känner till finländsk kultur, får i mån av ålder introduktion i lagstiftning och finländska seder för att förebygga missförstånd och övertramp. Social- och hälsoavdelningens personal får instruktioner om hur man till exempel bör klä sig på sommaren så att klädseln inte är provocerande för klienter, patienter, anhöriga och arbetskamrater. Personalavdelningen har gett ut skriftliga klädselinstruktioner och cheferna tar alltid upp detta med personalen inför sommarsäsongen. I rum där patienterna blir tvungna att klä av sig inför en undersökning, bör det finnas skärm bakom vilken av och påklädning kan ske. Bland social- och hälsoavdelningens personal finns det medarbetare som regelbundet, trots att man strävar till pararbete, blir tvungna att ensamma göra hembesök. Ensamma hembesök kan vara förknippade med vissa risker och det är alltid viktigt att göra en grundlig riskanalys före man ensam besöker en klient samt följa säkerhetsföreskrifter, arbetsprocesser och förhålla sig respektfullt till klienten i bemötandet. Inom social- och hälsovårdsavdelningens arbete kommer man i kontakt med olika klienter och patienter och det är överlag mycket

28 Protokoll 1/ Fullmäktige viktigt att inte förhålla sig stereotypiskt eller kategorisera människor. På nätsidor och i olika texter är det viktigt att använda ett könsneutralt språk och skriva respektfyllt om alla människor och deras situationer. Klienterna, patienterna och närstående kan lätt ge feedback via olika kanaler och delta i arbete med att utveckla socialoch hälsoavdelningens tjänster till exempel genom att delta i olika klientråd. Kommunens krisgrupp stöder och hjälper människor som utsatts för sexuella trakasserier eller våld eller där det funnits risk för sådant. Även närstående erbjuds hjälp. Krisgruppen upprätthåller jour varje dag under tjänstetid och sibbobor kan själva kontakta krisgruppen vid behov. Utanför tjänstetid erbjuder socialjouren inom östra Nyland service. Kommunens anställda som blivit utsatta får hjälp genom arbetshälsan. Personalen inom social- och hälsoavdelningens rapporterar alla former av risksituationer i HighPro- programmet. Förebyggande arbete gällande sexuella trakasserier bör göras i samarbete med olika avdelningar. Unga flickor kan erbjudas gruppverksamhet där de lär sig att känna igen olika former av övergrepp och lär sig att säga nej. I Sibbo kommun finns personal som utbildats för denna form av gruppverksamhet. Förebyggande rusvårdsarbetet är även det en form av att förebygga sexuella trakasserier. Nyktra ungdomar kan själva skydda sig bättre mot övergrepp och besitter bättre omdöme. Personalen inom social- och hälsavdelningen skolas regelbundet i hur man förebygger sexuella trakasserier och våld samt i hur man hjälper förövare och offer samt deras närstående. Ökad publicitet inom detta ämne har medfört att social- och hälsoavdelningen proaktivt försöker utveckla och förbättra kunnandet och förståelsen för sexuella trakasserier och våld. Bilagor Bilaga 1 / 94. SOCHVUTS: Motion om att främja förebyggandet av och ingripandet efter sexuella antastanden och sexuellt våld Social- och hälsovårdsdirektörens förslag Social- och hälsovårdsutskottet beslutar ge ovannämnda svar på motionen och vidarebefordar detta till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige för behandling. Social- och hälsovårdsutskottet godkände enhälligt föredragandens förslag.

29 Protokoll 1/ Fullmäktige KST 29 Kommunstyrelsen Bilagor Bilaga 1/29. KST: Motion om att främja förebyggandet av och ingripandet efter sexuella antastanden och sexuellt våld Enligt Sibbo kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan (godkänd av samarbetskommittén ) är jämställdhet och likabehandling faktorer som styr verksamheten i Sibbo kommun. I programmet konstateras att Sibbo kommun främjar jämställdhet och likabehandling samt förebygger diskriminering i all sin verksamhet och kommunens mål är en utvecklingsinriktad, samarbetsvillig och välmående arbetsgemenskap där jämställdheten genomsyrar all verksamhet. Sibbo kommun har utarbetat följande verksamhetsmodeller och -anvisningar för att ingripa i situationer med osakligt beteende som också omfattar sexuella trakasserier. Jämställdhets- och likabehandlingsplan Handboken Gott beteende tillåtet Handboken Stoppa övergrepp Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen antecknar bemötandet för kännedom. Ärendet delges fullmäktige och kommunstyrelsen föreslår att motionen därmed är slutbehandlad. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 10 Fullmäktige Bilaga Bilaga 1/ 10 KFGE: Motion om att främja förebyggandet av och ingripandet efter sexuella antastanden och sexuellt våld Kommunstyrelsens förslag Fullmäktige antecknar bemötandet för kännedom och beslutar att motionen därmed är slutbehandlad. Fullmäktige antecknade bemötandet för kännedom och beslöt att motionen därmed är slutbehandlad.

30 Protokoll 1/ Fullmäktige Motion om att minska den kommunala byråkratin och skapa utrymme för företagsamhet/heikki Vestman m.fl. KFGE 15 Fullmäktige Heikki Vestman och 25 andra fullmäktigeledamöter lämnade följande motion: "För att vi ska kunna lyfta upp vårt land ur recessionen och trygga välfärden krävs att det skapas utrymme för företagsamhet och driftighet och att regleringen och byråkratin rationaliseras. Kommunens tjänsteinnehavare och arbetstagare ska för sin del skapa möjligheter till tillväxt, inte kullkasta dem. Utgående från respons av företag och människor är Sibbos attraktivitet inte problemets kärna. Däremot finns det mycket att göra för att skapa möjligheter. Det räcker inte att Sibbo är Finlands attraktivaste kommun, Sibbo ska också vara Finlands lättaste kommun. Med hjälp av kommunens anpassningsprogram Operation Grytlock ska kommunens kostnadsstruktur avsevärt förbättras. Mindre uppmärksamhet har fästs vid att öka inkomsterna. Att anpassa på ett smart sätt innebär inte att skära ner utgifterna utan att upplösa demokratin och regleringen. Kommunens verksamhet styrs av statsrådets förpliktelser som fastställs i lagstiftningen. Att gallra dessa förpliktelser är av största vikt för kommunerna. Kommunen kan också själv kavla upp ärmarna. Kommunen reglerar nämligen människorna och företagen på eget initiativ. Exempel på detta är kommunens byggnadsordning samt de kommunala myndigheternas anvisningar och bestämmelser i vilka man tar ställning till tolkningen av lagstiftningen. Utöver de typiska normerna för byggande och miljövård inverkar kommunens verksamhet på till exempel energilösningar såsom utökande av jordvärme och solkraft. Därför föreslår vi undertecknade fullmäktigeledamöter följande: 1. Som en del av Operation Grytlock inleds upplösandet av den kommunala demokratin och regleringen för att skapa utrymme för företagsamhet och driftighet. Detta bör omfatta alla avdelningar. 2. Bland kommuninvånarna och företagen genomförs en enkät där det kartläggs hur den kommunala regleringen och demokratin försvårar vardagen och verksamheten. 3. Framför allt ska man identifiera möjligheterna att tolka de

31 Protokoll 1/ Fullmäktige förpliktande bestämmelserna på ett positivt sätt för kommuninvånarna och företagarna. Detta gäller även de kommunala tillstånds- och tillsynsmyndigheternas rättsprövning. 4. Den pågående uppdateringen av kommunens byggnadsordning måste påskyndas. För detta arbete ska en styrgrupp med förtroendevalda som representanter utses. En sådan kommunal reglering och byråkrati som hindrar tillväxt och driftighet och som inte grundar sig på förpliktande bestämmelser ska avlägsnas från byggnadsordningen. Motionen antecknades för kännedom. Bilaga 1/ 15 KFGE NÄRSEKT 49 Näringssektionen Beredare: näringschef Elina Duréault, elina.dureault(at)sibbo.fi Fullmäktigemotion och dess åtgärdsförslag Heikki Vestman och 25 andra fullmäktigeledamöter lämnade vid fullmäktigemötet in en motion om att upplösa den kommunala byråkratin och skapa utrymme för företagsamhet och driftighet. I motionen föreslås fyra olika åtgärder: 1. Som en del av Operation Grytlock inleds upplösandet av den kommunala demokratin och regleringen för att skapa utrymme för företagsamhet och driftighet. Detta bör omfatta alla avdelningar. 2. Bland kommuninvånarna och företagen genomförs en enkät där det kartläggs hur den kommunala regleringen och demokratin försvårar vardagen och verksamheten. 3. Framför allt ska man identifiera möjligheterna att tolka de förpliktande bestämmelserna på ett positivt sätt för kommuninvånarna och företagarna. Detta gäller även de kommunala tillstånds- och tillsynsmyndigheternas rättsprövning. 4. Den pågående uppdateringen av kommunens byggnadsordning måste påskyndas. För detta arbete ska en styrgrupp med förtroendevalda som representanter utses. En sådan kommunal reglering och byråkrati som hindrar tillväxt och driftighet och som inte grundar sig på förpliktande bestämmelser ska avlägsnas från byggnadsordningen.