Lokal utbildningsplan

Transkript

1 Valla folkhögskola Fritidsledarutbildningen Lokal utbildningsplan

2 Inledning 4 Yrkesroll och yrkesområde för fritidsledare 6 Utbildningens syfte 7 Mål 7 Kunskaper 7 Färdigheter 8 Kompetenser 8 Utbildningens omfattning och nivå 8 Utbildningens innehåll och utbildningsområden 9 Valla folkhögskolas fritidsledarutbildning 9 Pedagogisk grundsyn 9 Kunskapssyn 10 Arbetsformer 10 Demokrati 10 Klassråd 11 Linjeråd 11 F-råd 11 Examination 11 Utbildningsbevis 11 Utbildningsplanens omfattning och struktur 12 Människans växande och livsvillkor 12 Kompetens/läranderesultat 12 Grundkurs i psykologi 13 Socialpsykologi 14 Socialpedagogik 14 Samhälle, fritidskultur och fritidsarbete 15 Kompetens/läranderesultat 15 Sociologi 16 Öppen fritidsverksamhet 16 Pedagogik och ledarskapsutveckling 17 Kompetens/läranderesultat 17 Ledarskapsteori 18 Gruppsykologi 18 Pedagogik 19 Fritidsarbetets metodik 19 Kompetens/läranderesultat 19 2

3 Process- och projekt 20 Samspel i grupp 20 Metodik/temadagar/profilledda dagar 21 Utomhuspedagogik 21 Vinterutbildning 21 Introduktion/friluftsverksamhet/antagningsarbete och 22 hälsofrämjande arbete 22 Fritiden som forskningsfält 22 Kompetens/läranderesultat 22 Arbetsplatsförlagt lärande/pedagogisk professionell utveckling 23 Kompetens/läranderesultat 24 Lokal utbildningsprofil 25 Natur- och friluftsliv 25 Kompetens/läranderesultat 25 Idrott, friskvård och hälsa 26 Kompetens/läranderesultat 26 Teater 27 Kompetens/läranderesultat 27 3

4 Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen, folkbildningspropositionen 2006, samarbetsorganisationen Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan för fritidsledarutbildningen, fastställd I utbildningen är kontakter med yrkeslivet, goda ämnes- och yrkeskunskaper samt möjligheter att följa forskningen inom utbildningsområdet viktiga delar. Ledarutbildning är en bärande del i skolans verksamhet. Skolans helhetssyn på människa, samhälle och kunskap ger möjlighet att påverka fritidssektorn samt bidra till ny kunskap inom fritidsområdet. Samverkan med organisationer, kommuner, huvudmännen samt Östgötaidrotten ger Valla folkhögskola en speciell möjlighet att främja demokratisk bildning och ökad jämlikhet. Studerande på Valla folkhögskola får bildning som stimulerar till handling och samhällsnytta. Detta blir även en konkretisering av vad folkbildning innebär. Fritidsledarutbildning är en eftergymnasial yrkesutbildning förlagd till folkhögskola. Utbild ningen förutsätter grundläggande behörighet för yrkeshögskolestudier samt minst svenska 2 eller svenska som andraspråk 2. Dessutom krävs erfarenhet från fritidssektorn. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet och förankras i delta garnas egen livsvärld. Utbildningsområden bearbetas enligt folkhögskolans tradition, genom erfarenhet och forskning, gestaltning och analys, teori och praktik. Folkhögskolan är en del av den fria och frivilliga folkbildningen. Folkhögskolans övergri pande bildningsmål gäller även för yrkesutbildningen till fritidsledare. Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituat ion och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i sam hället 4

5 bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. (Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen 1) Fritidsledarskolorna bakgrund och förutsättningar Fritidsledarskolorna är en samarbetsorganisation för folkhögskolor med fritidsledarutbildning i Sverige. Fritidsledarskolorna samverkar kring styrdokument för lokal utbildningsplan; Ge mensam utbildningsplan för fritidsledarutbildning i Sverige, samt kring information, forsk ning, kvalitetssäkring, lärarfortbildning och seminarieverksamhet och till viss del produktion av litteratur. Det svenska fritidsarbetet har sina rötter i folkrörelsernas ideella verksamheter med frivilliga ledarinsatser. Redan tidigt uppmärksammades fritidens värde som arena för gemenskap, en gagemang och samhällsförändring. Särskilt viktigt blev ansvaret för barns och ungdomars fritid. Folkbildningsorganisationer erbjöd ledar- och medlemsutbildning för att utveckla verk samheter. Under 50-talet växte den kommunala fritidsverksamheten i omfattning, samtidigt som samhällets stöd till föreningslivet byggdes ut. Behovet av en specifik yrkesutbildning för ungdomsledare växte samtidigt som fler tjänster inrättades. Under 70-talet etablerades yrkes benämningen, fritidsledare. År 1969 föreslogs, genom dåvarande Skolöverstyrelsen (SÖ), en försöksverksamhet med ettå rig ledarutbildning på folkhögskola. I början av 70-talet föreslogs en utvidgning av försöks verksamheten, men då departement och riksdag inte anvisade medel för denna utbildnings form tog folkhögskolorna själva initiativet att förverkliga förslaget. År 1974 bildades, samarbetsorganisationen för fritidsledarutbildning inom svensk folkhögs kola (SOF) som senare fick namnet Fritidsledarskolorna. Ett samverkans- och utvecklings arbete mellan medlemsskolorna ledde fram till enhetliga behörighetskrav, gemensamt utbild ningsbevis och gemensamma styrdokument. År 1979 beslutade riksdagen att all fritidsledarutbildning skulle vara förlagd till folkhögskola. Utbildningen skulle vara jämställd med högskoleutbildning och omfatta 80 poäng. Då Skolö ver styrelsen (SÖ) lades ner beslutade riksdagen 1991 att fritidsledarutbildningen även i 5

6 fort sättningen kan bedrivas av folkhögskola och att varje enskild skola har ansvar för utbild ning ens utformning. SÖ:s utbildningsplan upphörde därmed att gälla. Denna föreliggande utbildningsplan har tagit sikte på att placera Fritidsledarutbildningen på nivå fem i Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF) och innehåller gemensamma ut bildningsområden och mål som examinerade fritidsledare ska uppnå. Ett krav för få utfärda Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsbevis är att utbildningsplanen följs. Yrkesroll och yrkesområde för fritidsledare Fritidsledaren verkar i sitt yrkesutövande inom många olika områden i samhället, där det är viktigt att kunna möta en rad olika behov hos olika målgrupper, vilka i huvudsak är barn och ungdom. Det centrala är att möjliggöra en positiv fritid och att skapa trygga och fungerande relationer mellan människor i olika åldrar. Fritidsledaren har en kultur- och socialpedagogisk yrkesroll där den speciella kompetensen ligger i att arbeta med informella och icke institutionaliserade lärprocesser i mötet med män niskors totala livssituation. Ofta arbetar fritidsledaren i en mångkulturell miljö vilket kräver kunskaper i att kommunicera på olika sätt. Fritidsledarrollen präglas av ett främjande förhållningssätt där det är viktigt att, självständigt och i samarbete med kollegor, fokusera på människors inneboende resurser och stärka dessa för att möjliggöra en positiv utveckling. I samarbetet med andra yrkesgrupper är det fritids ledarens uppgift att utgå från människors möjligheter och att identifiera och stärka de faktorer som främjar sammanhang, delaktighet och mening. Uppdraget som fritidsledare innebär att i fritidsarbete stärka människor, både som individ och samhällsmedborgare, och att lyfta fram fritidens värde och möjligheter för människors väl befinnande. Fritidsledaren är därigenom en resurs i folkhälsoarbetet. Fritidsledaren fungerar som en länk till samhället där mänskliga rättigheter och demokratiska processer är centrala i arbetet. Fritidsledarens uppdrag är att stärka människors deltagande i 6

7 samhällsutvecklingen och öka deras delaktighet i kulturlivet. Fritidsledarens uppdrag kan därmed ses som folk bildande. Fritidsledare är både en yrkes- och en utbildningstitel. Utbildningens syfte Utbildningen syftar till att utbilda fritidsledare för praktiskt pedagogiskt arbete inom ideell, offentlig och privat sektor. Arbetet handlar om att kunna initiera, analysera, leda och utveckla verksamheter utifrån individens och samhällets behov. I utbildningen motiveras deltagarna att själva söka kunskaper och kritiskt granska dessa, samt dra personliga konsekvenser. Utbildningen ska också skapa möjligheter till och intresse för fortsatta studier och forskning. Mål För fritidsledarexamen ska deltagaren visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att självständigt arbeta inom områden där människors fria tid betonas. Kunskaper Efter avslutad utbildning visar deltagaren goda kunskaper kring fritiden som arbets- och forskningsfält. Deltagaren är väl förtrogen med de processer som ingår i fritidsledarens dag liga arbete med att möta människor och att arbeta för att få dem att växa och utvecklas. Det salutogena ledarskapet utgör en grund för fritidsledarens folkbildande arbete. Fritidsledaren visar kännedom om närliggande arbetsfält och kan avgöra vad som ligger inom det egna fältet, och vad som tillhör andra fält. 7

8 Färdigheter Examinerade fritidsledare har en god organisationsförmåga vilket innebär att kunna planera, utföra, utvärdera och vidareutveckla givna uppdrag. Fritidsledaren identifierar behov hos målgruppen samt visar förmåga att anpassa sin verksamhet efter målgrupp. Fritidsledaren kan kommunicera på ytterligare minst ett språk utöver svenska. Kompetenser Examinerade fritidsledare agerar som en positiv förebild och kan självständigt utföra arbets uppgifter inom yrkesområdet. Fritidsledare känner till sitt behov av fortbildning och kan ar beta med sin egen professionella utveckling samt inhämtande av kunskaper som behövs i ar betet. I arbetet är fritidsledaren väl förtrogen med närliggande yrkesområden och känner till när dessa bör ta över arbetet. En examinerad fritidsledare samverkar med deltagarna i sin målgrupp och andra professioner på ett effektiv och ändamålsenligt sätt. Utbildningens omfattning och nivå Fritidsledarutbildningen är en eftergymnasial yrkesutbildning förlagd till folkhögskola och omfattar studier motsvarande minst 80 veckor på heltid. Utbildningen är processinriktad, vilket innebär utbyte av tankar och idéer med andra delta gare, och krav på närvaro i utbildningens alla moment. Utbildningstiden är således en process där den personliga utvecklingen är central. Utbildningsbevis till fritidsledare kräver att delta garen fullföljer en hel utbildning. Flexibla studielösningar, såsom distansutbildningar, är också möjliga. Organisationen god känner, efter prövning, om utbildningen uppfyller kriterier för fullständig fritidsledarutbild ning och det gemensamma intyget kan utdelas. Deltagare som går en flexibel utbildning och samtidigt arbetar som fritidsledare kan efter särskild prövning få tillgodoräkna sig delar av arbetstiden i omfattningen av studierna. 8

9 Utbildningens innehåll och utbildningsområden Fritidsledarutbildningen utgår från ett helhetsperspektiv på individ, grupp och samhälle där tvärvetenskaplighet, tillämpning och verklighetsnära studier eftersträvas. Genus- och etnici tetsperspektiven beaktas inom alla områden. Fritidsledaryrket är brett och behöver möta såväl nutida utmaningar som kommande, varför mångfald och funktionsvariation i fritidsledarens målgrupp behöver beaktas. Fritidsledaren behöver i sitt yrkesutövande en god förståelse för nätbaserad kommunikation. Nedanstående utbildningsområden utgör utbildningens totala innehåll och ska ligga till grund för den lokala utbildningsplanen. Utbildningsområden utgår från de verksamheter som fri tidsledare har att förhålla sig till i sitt professionella arbete. Varje utbildningsområde omfattar minst studieveckor. Ytterligare 10 veckor användas för att förstärka områden efter varje folkhögskolas prioritering och 8 veckor disponeras av varje skola till att antingen ytterligare utöka områden eller till att skapa en egen lokal profil. Valla folkhögskolas fritidsledarutbildning Pedagogisk grundsyn Fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola grundas på folkbildningspedagogik med tvärvetenskaplighet, tillämpning och verklighetsnära studier. Kvalitativ kunskap, som ger sammanhang, bredd och djup betonas. Ett intersektionalistiskt perspektiv beaktas inom samtliga kursområden, det är i mötet, dialogen med andra människor som genuin förståelse erhålls. Att lära för livet innebär att den studerande själv tar ansvar för sina studier. Den handledande pedagogiken och det främjande förhållningssättet är centralt i den dialog som förs mellan pedagog och studerande utifrån teori och praktik. Genom dialog får den studerande reflektera över sin pedagogiska syn, sitt ledarskap och använda ett normkritiskt förhållningssätt. 9

10 Kunskapssyn Fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola står för en bred kunskapssyn. Deltagarnas egna erfarenheter är en viktig källa till kunskap. Kunskap kan också vinnas genom undersökande pedagogiska arbetssätt i form av lösningsfokuserat lärande, fältstudier och praktisk utövning. Erfarenheter och information bearbetas, bedöms och blir föremål för kritisk reflektion som syftar till ställningstagande så att kunskap och handlingsberedskap utvecklas. Detta innebär att olika kunskaper och erfarenheter sammanförs till en helhet, som ger sammanhang och överblick. Arbetsformer Folkbildning genomsyrar undervisningen, som bedrivs med anknytning till yrkesområdet och bygger på vetenskaplig grund. Så främjas sambandet mellan utbildning, yrkesliv och forskning. Pedagoger och studerande har ett gemensamt ansvar för lärandet. För att utvärdera och återkoppla sker skriftlig och muntlig rapportering t ex i form av seminarier och projekt där de studerande själva har stort ansvar. Varje studerande gör grupp- och självständiga arbeten under utbildningen. De studerande delas in i arbetslag under utbildningens första veckor, arbetslagen följer den studerandes hela utbildningstid. Genom handledning får de studerande pröva olika metoder som senare i yrkeslivet kan praktiseras, det kan röra sig om olika samtalsmetoder, utvärderingstekniker och samarbetsövningar. De studerande har del i ansvaret för skolan med olika aktiviteter som ledare i aktivitetsgrupper, ansvar för friluftsdagar, deltagande i studeranderåd och andra arbetsgrupper. Detta ger den studerande ytterligare möjlighet att utveckla personlig mognad inför sitt framtida yrke. Demokrati I utbildningens arbetsformer ingår den demokratiska struktur som ger alla inom utbildningen medinflytande. De formella organ som finns för medinflytande är klassråd och linjeråd. Inflytande betyder också ansvar och det är viktigt att deltagarna ser möjligheter till aktivt deltagande i dessa organ som en viktig del i utbildningen. 10

11 Klassråd Klassrådet ger möjlighet till en demokratisk process för individ, grupp och klass. Från klassrådet kan frågor föras vidare till linjeråd och andra skolaktiva råd. Linjeråd I linjerådet ingår utbildningens pedagoger och representanter för de studerande. De studerande är alltid i majoritet. Linjerådet beslutar i frågor som rör fritidsledarutbildningen, exempelvis studerandes ledighetsansökningar, program för temadagar samt utvärderingar. Linjerådet bereder frågor till klassråden. F-råd F-rådet består av fritidsledarutbildningen pedagoger och svarar för löpande arbete och för utarbetande av utbildningsplan samt kursplaner. Examination Examinationsformerna skiftar mellan olika kursmoment. Examination kan ske i form av redovisning i grupp eller enskilt, som inlämningsuppgift eller som praktisk tillämpning. Detta för att belysa olika förmågor. Ansvarig för examinationen och godkännande är F-råd. Utbildningsbevis Fritidsledarskolornas officiella utbildningsbevis utfärdas för studier som motsvarar två års högskolestudier. För att erhålla utbildningsbeviset fordras aktivt deltagande i utbildningen samt att alla kurser/delkurser är godkända. Studerande, som vid studietidens slut ej godkänts i alla delar, äger rätt att erhålla utdrag över fullgjorda delar av utbildningen. Den studerande har rätt att komplettera eventuella restuppgifter inom två år efter avslutad studietid. 11

12 Utbildningsplanens omfattning och struktur Människans växande och livsvillkor, 12 v Samhälle, fritidskultur och fritidsarbete, 13 v Pedagogik och ledarskapsutveckling, 12 v Fritidsarbetets metodik, 12 v Fritiden som forskningsfält, 10 v Pedagogisk professionell utveckling, 13 v Lokal utbildningsprofil, 8 v Varje kursområde är formulerat utifrån kompetenser och läranderesultat. Kompetenser och läranderesultaten ska uttrycka vad den studerande förväntas veta, förstå och kunna göra när kursområdet är avslutat. Angivande av läranderesultat ingår som ett led i att beskriva utbildningen enligt en nationell referensram för kvalifikationer, SeQF, som bygger på den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande. Människans växande och livsvillkor Utbildningsområdet behandlar beteendevetenskapliga teorier och perspektiv såsom männi skans utveckling, uppväxt- och livsvillkor både som individ och samhällsvarelse. Begrepp som socialisation, identitet, integration, funktionsvariation och mångfald är centrala tillsam mans med fritidskulturen i dessa sammanhang. Kompetens/läranderesultat Utifrån beteendevetenskapliga teorier och perspektiv samt kunskap om människans utveckl ing, uppväxt- och livsvillkor som individ och samhällsvarelse identifierar deltagaren olika målgruppers behov samt planerar och genomför fritidsverksamhet. Deltagaren utgår från en värdegrund med ett normkritiskt förhållningssätt samt allas lika värde vid val av miljö och aktivitet som främjar en god fritidsverksamhet. 12

13 Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna: redogöra för olika psykologiska perspektiv och vad dessa betyder för synen på människans utveckling och livsvillkor redovisa en fördjupad kunskap om tonårstiden utifrån socialisation, identitet och integration och fritidskulturens betydelse i dessa sammanhang visa på kunskaper om olika funktionsnedsättningar och hur dessa i möten med miljön blir till funktionshinder samt hur fritiden kan användas för att minimera hinder för människors utveckling analysera normers och värderingars betydelse i arbetet med människor samt uppvisa ett reflekterande förhållningssätt kring normalitet och avvikelse förklara relationer mellan individ, grupp och samhälle analysera verbal och symbolisk kommunikation såväl som kroppsspråk praktiskt och teoretiskt kunna ta, ge och analysera återkoppling förstå och verka för ett socialpedagogiskt förhållningssätt i mötet med människor förstå och verka för främjande och salutogent förhållningssätt i mötet med människor Grundkurs i psykologi Kunskaper i psykologi är nödvändiga i arbetet med människor, men behövs också för alla människor som vill förstå sig själva och sin omgivning Innehåll: Människokunskap Psykologiska perspektiv Utvecklingspsykologi med tonvikt på adolescensen Ungdomars identitetsutveckling 13

14 Socialpsykologi Samspelet mellan individ, grupp och samhälle står i fokus inom socialpsykologin. Vårt sätt att kommunicera påverkar hur vi uppfattar och tolkar varandra. Bra kommunikation skapar förutsättningar för ett klimat där individer och grupper utvecklas. Innehåll: Socialpsykologiska teorier och perspektiv Socialt samspel Stress Motivation Kommunikation Återkoppling Socialpedagogik Arbete med människor i sociala sammanhang förutsätter förståelse för människors olikheter och olika förutsättningar samt förståelse av de processer som ligger bakom människors val av livsstil. Människans behov av tolkningsmönster för att förstå och reflektera över livet är oomtvistat. Detta är inte minst viktigt i ett pluralistiskt samhälle som vårt, där olika ideologier, livsuppfattningar och möjlighetsstrukturer möts och påverkar varandra. Fritidsledarskap vidgas och fördjupas genom olika socialpedagogiska förhållningssätt med ett salutogent ledarskap. Känslan av sammanhang där betydelsen av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet används som analysmodell. Innehåll: Normkritisk pedagogik, unga normbrytare Funktionsvariationer; generell kunskap om funktionsnedsättningar och olika former med särskild betoning på utvecklingsstörning och neuropsykiatrisk problematik Samhällets värdegrund uttryckt i lagar, förordningar och andra dokument Metodik samt fältstudier Socialpedagogiskt förhållningssätt Salutogent ledarskap, salutogenes samt KASAM (teori) 14

15 Samhälle, fritidskultur och fritidsarbete Kunskap och en fördjupad förståelse av fritidsarbetets uppdrag och en utvecklad förmåga till kritisk reflektion av fritidsarbetets betydelse i ideell, offentlig och privat sektor. Kursområdet utgår ifrån samhällsvetenskapliga teorier och perspektiv med fokus på individers och gruppers möjligheter till makt, delaktighet, påverkan, resurser samt trygghet. Betydelsen av demokratins ideér och förverkligande i folkrörelser och politiska system synliggörs. Kompetens/läranderesultat Deltagaren reflekterar kritiskt över fritidsarbetets betydelse i ideell, offentlig och privat sektor utifrån samhällsvetenskapliga teorier och perspektiv med insikt enskildas och gruppers möj lighet till makt och inflytande. Deltagaren fördjupar demokratins idé och förverkligande i såväl civilsamhället som inom politiskt styrda system samt beskriver fritidsarbetets uppdrag. Deltagaren överblickar andra institutioner och arbetsområden som arbetar med ungdoms- och fritidsfrågor samt känner till den lagstiftning som styr dessa. Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna: redogöra för och analysera folkbildningens kraft i demokratiarbete undersöka det samtida samhället utifrån ett glokalt perspektiv förstå det globala samhällets betydelse för den vardag som ungdomsgenerationen lever i och kunna analysera det mångkulturella samhällets möjligheter analysera fritidsledarens roll och möjligheter på arbetsmarknaden förstå genus,klass,etnicitet utifrån att sociala tillhörighet är socialt konstruerade kunna anta en aktiv roll i ett förändringsarbete genom ett salutogent ledarskap genomföra verksamhet och studera skeenden i grupper och i samhället utifrån ett intersektionalistiskt perspektiv analysera fritidsarbetets uppdrag och ha en utvecklad förmåga till kritisk reflektion av fritidsarbetets betydelse i det omgivande samhället 15

16 Sociologi Vi lever i ett samhälle som genomgår ständiga, snabba och omfattande förändringar som berör och påverkar oss på olika sätt. Grundläggande kunskaper om och orienteringsförmåga i det moderna samhället är därför ett nödvändigt inslag i en yrkesutbildning som leder till arbete med människor. Sociologin behandlar samspelet mellan individer, grupper och samhälle. Vid studier av ungdomars situation och uppväxtvillkor i det moderna samhället betonas fritidens roll, fritidsarbetet och dess institutioner samt det intersektionalistiska perspektivet i arbetet med ungdomar. Inom sociologin prövas ett salutogent ledarskap genom aktiva metoder som forumspel kring intersektionella situationer. Kasam-modellen används för analys. Innehåll: Social tillhörighet genom klass, etnicitet och genus Intersektionalitet och social inkludering Jämlikhet och maktperspektiv Det globala samhället, ett glokalt perspektiv Samhällsbildning, organisering och förändring Sociala rörelser och folkbildning Arbetsmarknad och arbetsrätt Teorier om fritiden och fritidsvanor Fritids- och ungdomskulturer Mänskliga rättigheter och kulturmöten Barnkonventionen och barnrättsarbete Öppen fritidsverksamhet Kursen ger de studerande en fördjupad kunskap om den öppna fritidsverksamheten. Den öppna verksamhetens historia, verksamhet och metodik är delområden som de studerande kommer att möta. 16

17 Innehåll: Observationsstudier i öppen fritidsverksamhet Litteraturstudier - Öppen fritidsverksamhet. Ledarskap i den öppna fritidsverksamheten med fokus på begreppen främjande, salutogent och Kasam. Verksamheten i ett samhällsperspektiv. Verksamheten och besökares möjligheter till berikande, meningsfulla och utvecklande aktiviteter i en öppen fritidsverksamhet. Examination genom rapportskrivning - gården i samhället Pedagogik och ledarskapsutveckling En humanistisk människosyn som grund för ett salutogent och demokratiskt ledarskap är ut gångspunkten i fritidsledarens arbete. Pedagogiska teorier och modeller samt kunskaper om grupprocesser och grupputveckling är grundläggande för att kunna arbeta med föränd ringsarbete och projektmetodik. Det situationsanpassade ledarskapet innebär att fritidsledaren har möjlighet att styra sin verksamhet utifrån de förutsättningar som råder. Kompetens/läranderesultat Deltagaren ska förstå och använda sig av pedagogiska teorier och modeller samt fördjupad kunskap om grupper och grup processer för förändringsarbete. Deltagaren ser sitt eget och andras agerande utifrån socialpsykologiska teorier och etiska per spektiv och reflekterar över hur det vi gör och tänker påverkar hur resultatet blir. Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna: kunna kommunicera demokrati och leda grupper utifrån demokratins värdegrund ha deltagit i och tillägnat sig den demokratiska behörighetsprocessen förstå och tillämpa ett salutogent och främjande perspektiv i mötet med människor kunna värdera och analysera sitt ledarskap och självständigt hantera konsekvenserna av det egna ledarskapet kunna analysera och hantera grupper och ledarskap utifrån relevanta teorier och modeller 17

18 kunna planera, genomföra och utvärdera ett projekt utifrån lämpliga modeller i en befintlig organisation, utifrån ett entreprenöriellt tänkande, kunna leda utvecklings- och förändringsarbete samt utveckla ny verksamhet redovisa olika pedagogiska teorier och modeller. Kunna beskriva sin egen pedagogiska grundsyn utifrån syn på ledarskap, etik, människa och samhälle Ledarskapsteori Kursen tar upp olika ledarskapsteorier och hur dessa kan användas i olika situationer. Centralt är de situationsanpassade ledarskapet. Att som ledare kunna agera på olika sätt i olika situationer. Genom kursen ges ökad förståelse för det personliga ledarskapet vilket tar sig uttryck i hur man som ledare vill bli omtalad samt vad man som ledare vill stå för. Innehåll: Ledarskapsutveckling Ledarskapsteorier Ledarskapsmetodik Salutogent ledarskap Personligt ledarskap Gruppsykologi Vi tillbringar mycket tid i olika grupper. Kunskap om gruppens struktur och processer gör att vi kan skapa förutsättningar för effektiva arbetsgrupper. Fritidsledarens olika kunskaper, både som deltagare och som ledare, prövas och utvecklas i gruppsammanhang. Innehåll: Gruppteorier Mål och motivation Normer Roller och relationer Makt, status och inflytande Att arbeta i grupp 18

19 Pedagogik Pedagogik är ett förhållningssätt till mänsklig utveckling. Genom kursen kommer den studerande i kontakt med olika pedagogiska synsätt på lärande, utveckling och förhållningssätt. Innehåll: Litteraturstudier Pedagogiska teorier Formulering av egen pedagogisk grundsyn genom studier av olika pedagogiker, pedagogiker och dialog med kurskamrater Prövande av olika pedagogers pedagogik Reflektion av egen ledarskapsstil/pedagogiskt tankemönster Fritidsarbetets metodik Inom utbildningsområdet Fritidsarbetets metodik är utgångspunkten att arbeta med hur fritidsverksamhet skapas utifrån en given målgrupp, oavsett sammanhang, som utgår från deltagarna i verksamhetens behov och önskemål. Här bearbetas hur givna uppdrag kan omsättas i konkret verksamhet. Att analysera, utvärdera och vidareutveckla metoder är centrala delar i utbildningsområdet. Kompetens/läranderesultat Kursdeltagaren ska efter genomgånget kursområde ha färdigheter i generella såväl som specifika arbetsmetoder. Detta gäller särskilt den öppna verksamhetens metodik att utifrån en given målgrupp, oavsett sammanhang, skapa en fritidsverksamhet som utgår ifrån deltagarnas behov och önskemål. Kursdeltagaren ska också ha övat förmågan att omsätta givna uppdrag i konkret verksamhet och kunna analysera, utvärdera och vidareutveckla metoder. 19

20 Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna: planera utifrån teori, genomföra verksamhet, analysera och utvärdera process och innehåll använda, förändra och utveckla metoder Process- och projekt Flexibla organisationsformer är en förutsättning för att kunna möta de snabba samhällsförändringar som är en del av vår vardag. Att arbeta med projekt innebär nya arbetssätt och metoder för att lösa uppgifter och problem. För att kunna styra verksamhet mot uppsatta mål krävs även kunskaper om administration och budget. Innehåll: Processledning Projektarbetets metodik Utvärderingsmetoder Samspel i grupp I arbetet med att skapa och möta grupper i verksamhet tränas praktiska övningar i samspel och improvisation. Den studerande får pröva och utveckla en egen metodbank av gruppdynamiska övningar samt utvärdera dessa utifrån den egna gruppen. Fokus läggs på lyssnande och att se och arbeta utifrån den specifika gruppen och individens styrkor. Arbetet sker både enskilt och i grupp i syfte att inspirera till reflektioner över ledarskap. Innehåll: Samarbetsövningar Fokus -och koncentrationsövningar Kreativitetsövningar Metoder för konfliktlösning 20

21 Metodik/temadagar/profilledda dagar I kursen får den studerande pröva och utveckla befintliga och egenskapade metoder för fritidsverksamhet. Kursen genomsyras av att arbeta i arbetslag och att där planera, genomföra och utvärdera metoder. Här får teorier en praktisk tillämpning. Innehåll: Ledarskapsmetodik Profilinriktad metodik Situationsanpassade metoder Aktuella ämnen Utomhuspedagogik Det som karakteriserar utomhuspedagogiken är att lärandet kopplas till ett handlande i autentiska utomhusmiljöer. Det är helhetsupplevelsen och den direkta kontakten mellan den lärande och det som ska läras som utgör de centrala delarna i utomhuspedagogikens identitet. Innehåll: Utomhuspedagogiska metoder Ledarskap i form av att planera, utföra, reflektera/utvärdera såväl som enskilt som i arbetslag Vinterutbildning Genom kursen ska den studerande tillägna sig kunskaper om fjällets natur, kultur och säkerhet samt kunskaper i att anordna vinterfjällresa för större grupper med aktiviteter lämpade för årstid och plats. Innehåll: Ledarskap, planera, utföra, reflektera/utvärdera Fjällvärldens natur och kultur Fjällsäkerhet Turåkning Utförsåkning Metoder för att utöva vinteraktiviteter 21

22 Introduktion/friluftsverksamhet/antagningsarbete och hälsofrämjande arbete I antagningsarbetet och introduktion av nya sökande och antagna till fritidsledarutbildningen samarbetar de studerande med lärarlaget. Ansvaret för introduktionsveckan och friluftsaktiviteter vilar på de studerande i samarbete med lärarlaget och är en viktig del i ledarskapsträning. Innehåll: Kunskap om huvudmännens, skolans och fritidsledarutbildningens målsättning Folkbildningens grundtankar och pedagogik Utvärdering/reflektion Gruppens utveckling i teori och praktik Praktiskt ledarskap Grundläggande kunskaper i friluftsliv Hälsofrämjande metoder Lekar Fritiden som forskningsfält Utbildningsområdet innehåller grunderna i såväl kvalitativa som kvantitativa forskningsmetoder inom fritidsområdet vilka ska tillämpas i ett forskningsarbete. Arbetet genomförs företrädesvis parvis. Genom introduktion till forskning inom fritids-, samhälls- och beteendevetenskapliga ämnesområdena skapas förståelse för forskning inom yrkesområdet. Kompetens/läranderesultat Deltagaren visar ett självständigt, forskande och källkritiskt förhållningssätt, samt en ana lytisk förmåga. Under utbildningsområdet genomförs och skriftligt rapporteras, under handledning, ett forsknings arbete som leder till fortsatt lärande och professionell utveckling. Deltagaren tolkar kvalitativ såväl som kvantitativ aktuell forskning inom de fritids-, samhälls- och beteende vetenskapliga ämnesområdena. 22

23 Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna: med ett vetenskapligt förhållningssätt genomföra forskningsprojekt utifrån valt problemområde utifrån vetenskapliga metoder redovisa sitt forskningsprojekt i ett seminarium ur ett vetenskapligt perspektiv kritiskt granska ett forskningsarbete Innehåll: Vetenskaplig teoribildning Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder Rapportskrivning Upprättande av plan för forskningsarbete Genomförande av forskningsarbete Redovisning i seminarieform Deltagande och opponentskap i seminarier Arbetsplatsförlagt lärande/pedagogisk professionell utveckling Pedagogisk professionell utveckling innebär arbetsplatsförlagt lärande (APL). I utbildningen ingår minst 12 veckor handlett arbetsplatsförlagt lärande inom yrkesområdet. För att få ett bra arbetsplatsförlagt lärande är den lokala handledarens roll betydelsefull. Handledaren måste kunna visa på ett professionellt agerande och vara väl förankrad på sin arbetsplats. Helst in neha en utbildningsnivå minst motsvarande fritidsledarutbildning. Det arbetsplatsförlagda lärandet har en pedagog på den egna skola knutet till sig och förbereds och bearbetas teoretiskt. Området innebär en praktisk tillämpning av övriga utbildningsområden samtidigt som det fördjupar de teoretiska kunskaperna genom empiri. 23

24 Kompetens/läranderesultat Deltagaren visar kompetens att agera professionellt, under handledning, i befintlig verksam het. Deltagaren bemöter människor i olika situationer på ett empatiskt och relevant sätt med ett inkluderande förhållningssätt utifrån deras olikheter och livsvillkor. Deltagaren arbetar med ett främjande förhållningssätt till sina deltagare samt visar god medvetenhet om hur det egna förhållningssättet påverkar ledarskapet. Deltagaren tolkar uppdrag och omsätter dessa till praktiska verksamheter. Läranderesultat efter avslutad kurs, termin 2: Självständigt genomföra en omvärldsanalys i området där APL:en är förlagd utifrån praktiska erfarenheter och teorier som grund. Förstå och redogöra för verksamhetens främjande/förebyggande arbete Visa att man kan koppla samman teoretiska kunskaper med praktisk handling Självständigt kunna planera, genomföra och utvärdera en verksamhet Efterfråga, förstå och analysera återkoppling som ger möjlighet att utveckla och förändra beteenden Tydligt praktisera det främjande förhållningssättet i mötet med deltagare och kollegor Praktisera olika ledarstilar och förstå vad skillnader kan göra i mötet med grupper Läranderesultat efter avslutad kurs, termin 4: Fördjupad förmåga att koppla ihop teoretiska kunskaper med praktisk handling samt analysera och beskriva konsekvenserna Analysera sitt och andras ledarskap utifrån erövrad kunskap Efterfråga, förstå och kunna analysera återkoppling. Kunna på ett korrekt sätt ge återkoppling Förstå och analysera grupper och relationer utifrån olika teorier Förstå sin yrkesroll och betydelsen av densamma i mötet med människor Förstå betydelsen av socialpedagogisk förhållningssätt i mötet med människor Förstå och kunna praktisera de tre delarna i Kasam (känsla av sammanhang) begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och fritidens betydelse för människors livskvalitet och ett inta salutogent förhållningssätt. Deltagaren har kännedom om olika organisationsformer, fackligt arbete samt 24

25 ekonomiska förutsättningar för olika typer av verksamheter. Deltagaren ska kunna agera som professionell fritidsledare utifrån utbildningens helhet. Lokal utbildningsprofil Varje enskild folkhögskola har möjlighet att ytterligare utvidga något av ovanstående utbild ningsområden eller specialisera sin utbildning med ett program som tydligt knyter an till yr kesområdet och profilerar yrkeskompetensen. Valla folkhögskola har tre olika profilämnen som ger utrymme till fördjupning, som tillsammans med grundutbildningen ger en specialkompetens. Våra profilämnen är: Natur- och friluftsliv Idrott, friskvård och hälsa Teater Våra tre profiler ska tillsammans med grundutbildningen ge den studerande möjligheter att träna sitt ledarskap. Efter genomgången studietid ska den studerande känna att den har tillräcklig kunskap för att använda sin profils metodik i den yrkesroll och verksamhet en befinner sig. Natur- och friluftsliv Kompetens/läranderesultat Kursdeltagare ska efter genomgånget kursområde ha kunskaper om natur- och friluftsliv och kunna verka som en ansvarsfull ledare i olika utomhusverksamheter med olika målgrupper. Den studerande ska, efter kursen, känna sig bekväm i situationen att ta med och leda grupper i olika utomhusmiljöer och sammanhang, samt på ett inspirerande sätt kunna engagera för nyfikna, avdramatiserade och lustfyllda möten med naturen omkring oss. 25

26 Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: planera, genomföra/leda och utvärdera varierade natur- och friluftsaktiviteter för kortare och längre turer i olika utomhusmiljöer. känna igen och ha allmänna kunskaper om olika arter av fåglar, svampar, örter, träd och buskar i vår svenska natur. allemansrättens grunder och kunna vistas i naturen på ett hänsynsfullt sätt navigera efter karta och kompass i olika naturmiljöer grundläggande eldteknik och kunskaper om säkerheten kring att elda laga mat såväl på stormkök som över öppen eld några grundläggande knopar grundläggande kunskaper om kläder och friluftsutrustning Innehåll: Friluftsledarträning Natur- och friluftsliv Utomhuspedagogik Ekologi Miljöfrågor Floristik Faunistik Mykologi Idrott, friskvård och hälsa Kompetens/läranderesultat Grundsynen är ett främjande förhållningssätt till idrott, friskvård och hälsa. Att skapa förutsättningar där alla får fysisk aktivitet utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestation eller andra förutsättningar hela livet. I ledarskapet ligger fokus på glädje och gemenskap. Att få fler att komma till insikt med vikten av fysisk aktivitet och på så sätt främja ett livslångt idrottande. 26

27 Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: de värden som svensk idrott vill stå för och som ska genomsyra idrottsrörelsen. driva utvecklings- och utbildningsprocesser samt arrangemang inom olika verksamheter. använda sig av hälsofrämjande arbete inom skolan och fritidsgård. använda olika hälsofrämjande metoder. synliggöra värdet av fysisk aktivitet. utvärdera, analysera och vidareutveckla metoder. förstå och verka för jämställd idrott och normkritiskt förhållningssätt. planera, genomföra och utvärdera fysisk aktivitet på olika nivåer för barn och ungdomar. reflektera, utvärdera och analysera sitt och andras ledarskap. Innehåll: Idrottens strategiarbete - Strategi 2025 Svensk idrotts organisation Föreningsutveckling Idrottsskador Ledarskap, grupputveckling och processledning Idrotten i samhället Motion och idrott för funkisar Idrott och jämställdhet Idrott och hälsa på fritidsgård Friskvård och hälsofrämjande arbete Värdegrund, etik och moral SISU Idrottsutbildarna en resurs för idrotten Skolidrottsförbundet Teater Kompetens/läranderesultat Människans behov av att uttrycka sig utvecklar hennes förmåga att förhålla sig till sig själv, andra och sin omgivning. Kursen ger färdigheter i att arbeta med drama och teater och 27

28 omfattar många olika uttryckssätt. Utgångspunkt för denna kurs är leken, deltagarnas skapande och personliga utveckling. Drama som metod är dessutom ett verktyg att använda utifrån ett ledarskapsperspektiv med fokus på gruppdynamik och grupputveckling. På ett lustfyllt sätt utgår kursen från friheten i utforskandet och varje människas unika sätt att uttrycka sig. Efter avslutad kurs ska den studerande: förstå vad det innebär att arbeta i process. vara väl förtrogen med praktiska metoder och övningar för att skapa förutsättningar utifrån gruppens behov. kunna inspirera och leda teaterverksamhet. kunna arbeta med leken, spontaniteten och samspelet som verktyg i skapandet. ha utforskat och utvecklat det egna uttryckssättet genom ökad självkännedom och lyhördhet. kunna reflektera, utvärdera och analysera sitt och andras arbete inom teater. Innehåll: Kropp och rörelse Att lära känna, använda och uttrycka sig med hjälp av kroppen som verktyg med hjälp av dans och olika teaterstilar som mim, mask och clown. Storytelling Att berätta en historia med hjälp av olika uttryck både enskilt och i grupp. Ett kreativt skapande utifrån fantasi och lek med fokus på röst och rörelse Drama som metod Att i det praktiska ledarskapet arbeta med begrepp som koncentration, tillit, samarbete, lyssnande, status, bejaka/blockera och improvisation. Teater Att skapa scener på golvet utifrån givna förutsättningar. Detta kan innefatta textarbete, karaktärsarbete och melodrama.här tillkommer också verktyg för reflektion och analys både i rollen som aktör och publik. 28