Lokal utbildningsplan. fritidsledarutbildningen

Transkript

1 Lokal utbildningsplan för fritidsledarutbildningen Fastställd av fritidsledarutbildningens lärarråd

2 2

3 Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen, folkbildningspropositionen 2006, samarbetsorganisationen Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan för fritidsledarutbildningen, fastställd I utbildningen är kontakter med yrkeslivet, goda ämnes- och yrkeskunskaper samt möjligheter att följa forskningen inom utbildningsområdet viktiga delar. Ledarutbildning är en bärande del i skolans verksamhet. Skolans helhetssyn på människa, samhälle och kunskap ger möjlighet att påverka fritidssektorn samt bidra till ny kunskap inom fritidsområdet. Samverkan med organisationer, kommuner, huvudmännen samt Östgötaidrotten ger Valla folkhögskola en speciell möjlighet att främja demokratisk bildning och ökad jämlikhet. Studerande på Valla folkhögskola får bildning som stimulerar till handling och samhällsnytta. Detta blir även en konkretisering av vad folkbildning innebär. Fritidsledarutbildning på folkhögskola Fritidsledarutbildning är en eftergymnasial yrkesutbildning förlagd på folkhögskola. Utbildningen förutsätter grundläggande behörighet för yrkeshögskola plus svenska två eller grundläggande behörighet för högskolestudier. Den vilar på vetenskaplig grund och förankras i deltagarnas egen livsvärld. Kursområdena bearbetas enligt folkhögskolans tradition genom upplevelse och forskning, gestaltning och analys, praktik och teori. Folkhögskolan är en del av den fria och frivilliga folkbildningen. Folkhögskolans övergripande bildningsmål gäller också för den tvååriga yrkesutbildningen till fritidsledare: Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Fritidsledarskolorna Fritidsledarskolorna är samarbetsorganisationen för folkhögskolor med fritidsledarutbildning och utgör tillsammans svensk fritidsledarutbildning. Fritidsledarskolorna samverkar bland annat kring information, forskning, kvalitetssäkring, lärarfortbildning och seminarieverksamhet, litteraturproduktion samt styrdokumentet för lokal utbildningsplanering gemensam utbildningsplan för fritidsledarutbildning i Sverige 1. 1 Fritidsledarutbildningen bedrivs för närvarande (2016) vid 22 folkhögskolor 3

4 Behörighetskrav Fritidsledarskolorna prövar sökande efter följande behörighetskrav: Grundläggande behörighet för högskolestudier eller yrkeshögskola plus svenska två. Lämplighet för utbildningen och yrket som är styrkt genom väl vitsordad och relevant erfarenhet Gemensamma pedagogiska utgångspunkter för fritidsledarutbildningen Fritidsledaren verkar i sitt yrkesutövande inom många olika områden i samhället där det är viktigt att kunna möta en rad olika behov hos målgruppen, som i huvudsak är barn och ungdom. Det centrala i arbetet är att möjliggöra för en positiv fritid och att skapa trygga och fungerande relationer mellan individer. Fritidsledarrollen präglas av ett främjande förhållningssätt där det är viktigt att fokusera på människors inneboende resurser och på det som upplevs positivt. I samarbetet med andra yrkesgrupper blir fritidsledarens speciella uppgift att utgå från människors möjligheter för att stärka de faktorer som främjar sammanhang, delaktighet och mening. Fritidsledarens uppdrag kan därmed ses som folkbildande. Uppdraget är att i fritidsarbetet stärka människor både som individer och samhällsmedborgare och att lyfta fram fritidens värde och möjligheter för människors välbefinnande. Fritidsledaren är därigenom en resurs i folkhälsoarbetet. Vidare fungerar fritidsledaren som en länk till samhället där demokratiska processer är centrala. Vid sidan om fritidsarbetet får fritidsledaren en alltmer kultur- och socialpedagogisk yrkesroll där den speciella kompetensen ligger i att arbeta med informella och icke institutionaliserade lärprocesser i mötet med människors totala livssituation. I utbildningssammanhanget blir det allt viktigare att öva förmågan att analysera kultur och samhällsförändringar och dess inverkan på uppväxtvillkor och livskvalitet. Det blir också viktigt att skapa kunskap som fördjupar medvetenheten om ledarskapets kommunikativa, koordinerande och samverkande sidor. Fritidsledarskolornas medlemsskolor utgör tillsammans svensk fritidsledarutbildning. Utifrån folkhögskolans bildningssyn syftar den till att bedriva eftergymnasial yrkesutbildning och för praktiskt pedagogiskt arbete inom fritidskulturens områden. Utbildningens syfte är att utveckla de kunskaper, färdigheter, förhållningssätt och kompetenser som fordras för att initiera, leda, analysera och utveckla verksamheter och processer inom yrkesområdet samt att skapa möjligheter till och intresse för fortsatta studier och forskning. Fritidsledarutbildningen ska utgå från ett helhetsperspektiv på individer, grupper och samhälle och motivera deltagarna att själva söka kunskaper och kritiskt granska dessa, samt dra personliga konsekvenser av detta. 4

5 Valla folkhögskolas fritidsledarutbildning Pedagogisk grundsyn Fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola grundas på folkbildningspedagogik med tvärvetenskaplighet, tillämpning och verklighetsnära studier. Kvalitativ kunskap, som ger sammanhang, bredd och djup betonas. Genus- och etnicitetsperspektiven beaktas inom samtliga kursområden. Det interkulturella perspektivet är viktigt, det är i mötet, dialogen med andra kulturer som genuin förståelse erhålls. Att lära för livet innebär att den studerande själv tar ansvar för sina studier. Den handledande pedagogiken och det främjande förhållningssättet är centralt i den dialog som förs mellan lärare och studerande utifrån teori och praktik. Genom dialog får den studerande reflektera över sin pedagogiska syn, sitt ledarskap och använda ett normkritiskt förhållningssätt. Kunskapssyn Fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola står för en bred kunskapssyn. Deltagarnas egna erfarenheter är en viktig källa till kunskap. Kunskap kan också vinnas genom undersökande pedagogiska arbetssätt i form av problembaserat lärande, fältstudier och praktisk utövning. Erfarenheter och information bearbetas, bedöms och blir föremål för kritisk reflektion som syftar till ställningstagande så att kunskap och handlingsberedskap utvecklas. Detta innebär att olika kunskaper och erfarenheter sammanförs till en helhet, som ger sammanhang och överblick. Arbetsformer Folkbildning genomsyrar undervisningen, som bedrivs med anknytning till yrkesområdet och bygger på vetenskaplig grund. Så främjas sambandet mellan utbildning, yrkesliv och forskning. Lärare och studerande har ett gemensamt ansvar för lärandet. För att utvärdera och återkoppla sker skriftlig och muntlig rapportering t ex i form av seminarier och projekt där de studerande själva har stort ansvar. Varje studerande gör självständiga arbeten under utbildningen. Genom handledning får den studerande pröva olika metoder som senare i yrkeslivet kan praktiseras, det kan röra sig om olika samtalsmetoder, utvärderingstekniker och samarbetsövningar. De studerande har del i ansvaret för skolsamhället med olika aktiviteter som ledare i aktivitetsgrupper, ansvar för friluftsdagar, deltagande i studeranderåd och andra arbetsgrupper. Detta ger den studerande ytterligare möjlighet att utveckla personlig mognad inför sitt framtida yrke. Demokrati I utbildningens arbetsformer ingår den demokratiska struktur som ger alla inom utbildningen medinflytande. De formella organ som finns för medinflytande är klassråd, linjeråd, utbildningsråd och skolråd. Inflytande betyder också ansvar och det är viktigt att deltagarna ser möjligheter till aktivt deltagande i dessa organ som en viktig del i utbildningen. Klassråd 5

6 Klassrådet ger möjlighet till en demokratisk process för individ, grupp och klass. Från klassrådet kan frågor föras vidare till linjeråd och skolråd. Linjeråd I linjerådet ingår utbildningens lärare och representanter för de studerande. De studerande är alltid i majoritet. Linjerådet beslutar i frågor som rör fritidsledarutbildningen, exempelvis studerandes ledighetsansökningar, program för temadagar samt utvärderingar. Linjerådet bereder frågor till klassråden. Lärarråd För löpande arbete och för utarbetande av utbildningsplan samt kursplaner svarar utbildningens lärare. Utbildningsråd Utbildningsrådets uppgift är att som samtalspartner och remissorgan främja utvecklingen av utbildningen med hänsyn tagen till samhällets och yrkeslivets krav samt bevaka att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och har forskningsanknytning. Skolans styrelse beslutar om fritidsledarutbildningens omfattning och inriktning. Examination Examinationsformerna skiftar mellan olika kursmoment. Examination kan ske i form av redovisning i grupp eller enskilt, som inlämningsuppgift eller som praktisk tillämpning. Detta för att belysa olika förmågor. Examinationsformer bestäms av lärare tillsammans med de studerande. Ytterst ansvarig för examinationen och godkännande är lärarrådet. Utbildningsbevis Fritidsledarskolornas officiella utbildningsbevis utfärdas för studier som motsvarar två års högskolestudier. För att erhålla utbildningsbeviset fordras närvaro och aktivt deltagande i utbildningen samt att alla kurser/delkurser är godkända. Studerande, som vid studietidens slut ej godkänts i alla delar, äger rätt att erhålla utdrag över fullgjorda delar av utbildningen. Den studerande har rätt att komplettera eventuella restuppgifter inom två år efter avslutad utbildning. Utbildningsplanens omfattning och struktur Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan, senast antagen 2010, omfattar studier motsvarande minst 80 veckor på heltid. Utbildningsplanen är indelad i fem kursområden med möjligheter till fördjupningar och lokal profilering. Valla folkhögskolas lokala utbildningsplan, LUP, följer den gemensamma planen och har fördjupningar och lokal profilering enligt följande: Människans växande och livsvillkor, 15 veckor Samhälle, fritidskultur och fritidsarbete, 12 veckor Ledarskapsutveckling, 13 veckor Fritidsarbetets metodik, 18 veckor Fritiden som forskningsfält, 10 veckor Lokal utbildningsprofil, 12 veckor 6

7 Inom denna ram är utbildningen uppdelad i kurser/delkurser som kan beröra fler än ett kursområde. Genomgående belyses respektive kursområde utifrån ett genus- och etnicitetsperspektiv. Kursområdena försöker förklara och förstå sambanden mellan teori och praktik på ett sätt där tillämpbar kunskap är vägledande för undervisningen. Upplevelser och kvalitativ problembearbetning står i fokus för inlärningsprocessen. Varje kursområde är formulerat utifrån syfte och läranderesultat. Läranderesultaten ska uttrycka vad den studerande förväntas veta, förstå och kunna göra när kursområdet är avslutat. Angivande av läranderesultat ingår som ett led i att beskriva utbildningen enligt en nationell referensram för kvalifikationer, NQF, vilken i sin tur bygger på EQF, den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande. Arbetsplatsförlagt lärande, sex veckor sammanhängande per läsår, samt flera kortar APL ingår i flera kursområden. APL ska delvis göras inom valt profilområde. Arbetsplatsförlagt lärande lärande år 1, läranderesultat efter avslutad kurs: Självständigt genomföra en omvärldsanalys i området där praktiken är förlagd Förstå och redogöra för verksamhetens främjande/förebyggande arbete Visa att man kan koppla samman teoretiska kunskaper med praktisk handling Självständigt kunna planera, genomföra och utvärdera en verksamhet Efterfråga, förstå och analysera återkoppling som ger möjlighet att utveckla och förändra beteenden Praktisera olika ledarstilar och förstå vad skillnader kan göra i mötet med grupper Arbetsplatsförlagt lärande år 2, läranderesultat efter avslutad kurs: Fördjupad förmåga att koppla ihop teoretiska kunskaper med praktisk handling samt analysera och beskriva konsekvenserna Analysera sitt och andras ledarskap utifrån erövrad kunskap Efterfråga, förstå och kunna analysera återkoppling. Kunna på ett korrekt sätt ge återkoppling Förstå och analysera grupper och relationer utifrån olika teorier Förstå sin yrkesroll och betydelsen av densamma i mötet med människor Förstå betydelsen av socialpedagogisk förhållningssätt i mötet med människor Kursområden och kurser Människans växande och livsvillkor, 15 v 7

8 * Psykologi * Socialpsykologi * Socialpedagogik * Arbetsplatsförlagt lärande, APL Samhälle, fritidskultur och fritidsarbete, 12 v * Sociologi; etnicitet, kön, klass, intersektionalitet * Fritidssociologi * Omvärldsbildning * Folkbildning * Arbetsrätt * Mänskliga rättigheter och jämlikhet * APL Ledarskapsutveckling, 13 v * Ledarskapsteori * Gruppsykologi * Process- och projektledning * Pedagogik * APL Fritidsarbetets metodik, 18 v * Öppen verksamhet; kommun, organisation och förening * Samspel i grupp * Metod * Utomhuspedagogik * Vinterfjäll * Introduktion/friluftsverksamhet/antagningsarbete/hälsofrämjande Fritiden som forskningsfält, 10 v * Forskningsmetodik * Forskningsarbete Profiler 12 veckor * Natur- och friluftsliv * Idrott, friskvård och hälsa * Teater Kursområde Människans växande och livsvillkor, 15 veckor Kursområdets syfte Efter att ha genomgått kursområdet ska kursdeltagaren, utifrån beteendevetenskapliga teorier och perspektiv, ha erhållit kunskap om människans utveckling, uppväxt- och livsvillkor som individ och samhällsvarelse. Här fokuseras socialisation, identitet, integration och 8

9 fritidskulturens betydelse i dessa sammanhang ur ett normkritiskt perspektiv. Förväntade läranderesultat Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: redogöra för olika psykologiska perspektiv och vad dessa betyder för synen på människans utveckling och livsvillkor redovisa en fördjupad kunskap om tonårstiden utifrån socialisation, identitet och integration och fritidskulturens betydelse i dessa sammanhang visa på kunskaper om olika funktionsnedsättningar och hur dessa i möten med miljön blir till funktionshinder samt hur fritiden kan användas för att minimera hinder för människors utveckling analysera normers och värderingars betydelse i arbetet med människor samt uppvisa ett reflekterande förhållningssätt kring normalitet och avvikelse förklara relationer mellan individ, grupp och samhälle analysera verbal och symbolisk kommunikation såväl som kroppsspråk praktiskt och teoretiskt kunna ta, ge och analysera återkoppling förstå och verka för ett socialpedagogiskt förhållningssätt i mötet med människor Grundkurs i psykologi Kunskaper i psykologi är nödvändiga i arbetet med människor, men behövs också för alla människor som vill förstå sig själva och sin omgivning Människokunskap Psykologiska perspektiv Utvecklingspsykologi med tonvikt på adolescensen Ungdomars identitetsutveckling Socialpsykologi Samspelet mellan individ, grupp och samhälle står i fokus inom socialpsykologin. Vårt sätt att kommunicera påverkar hur vi uppfattar och tolkar varandra. Bra kommunikation skapar förutsättningar för ett klimat där individer och grupper utvecklas. Socialpsykologiska teorier och perspektiv Socialt samspel Stress Motivation Kommunikation Återkoppling Socialpedagogik Arbete med människor i sociala sammanhang förutsätter förståelse för människors olikheter oh olika förutsättningar samt förståelse av de processer som ligger bakom människors val av livsstil. Människans behov av tolkningsmönster för att förstå och reflektera över livet är oomtvistat. Detta är inte minst viktigt i ett pluralistiskt samhälle som vårt, där olika ideologier, livsuppfattningar och möjlighetsstrukturer möts och påverkar varandra. Unga normbrytare Normkritisk pedagogik 9

10 Funktionsvariationer; generell kunskap om funktionsnedsättningar och olika former med särskild betoning på utvecklingsstörning och neuropsykiatrisk problematik Samhällets värdegrund uttryckt i lagar, förordningar och andra dokument Metodik Fältstudier Kursområde Samhälle, fritidskultur och fritidsarbete, 12 veckor Kursområdets syfte Efter att ha genomgått kursområdet ska kursdeltagaren, utifrån samhällsvetenskapliga teorier och perspektiv, ha förståelse och insikt för individers och gruppers möjligheter med avseende på makt, delaktighet, resurser och trygghet. Dessutom ska kursdeltagaren ha fördjupad medvetenhet om demokratins idé och förverkligande i folkrörelser och politiska system. Kursdeltagaren ska också, efter att ha genomgått kursområdet, ha kunskap och en fördjupad förståelse av fritidsarbetets uppdrag och en utvecklad förmåga till kritisk reflektion av fritidsarbetets betydelse i ideell, offentlig och privat sektor. Förväntade läranderesultat Efter kursområdets slut ska den studerande kunna: redogöra för och analysera folkbildningens kraft i demokratiarbete undersöka det samtida samhället utifrån ett glokalt perspektiv förstå det globala samhällets betydelse för den vardag som ungdomsgenerationen lever i och kunna analysera det mångkulturella samhällets möjligheter analysera fritidsledarens roll och möjligheter på arbetsmarknaden förstå genus utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv genomföra verksamhet och studera skeenden i grupper och i samhället utifrån ett intersektionalistiskt perspektiv analysera fritidsarbetets uppdrag och ha en utvecklad förmåga till kritisk reflektion av fritidsarbetets betydelse i det omgivande samhället Sociologi Vi lever i ett samhälle som genomgår ständiga, snabba och omfattande förändringar som berör och påverkar oss på olika sätt. Grundläggande kunskaper om och orienteringsförmåga i det moderna samhället är därför ett nödvändigt inslag i en yrkesutbildning som leder till arbete med människor. Sociologin behandlar samspelet mellan individer, grupper och samhälle. Vid studier av ungdomars situation och uppväxtvillkor i det moderna samhället betonas fritidens roll, fritidsarbetet och dess institutioner samt det intersektionalistiska perspektivet i arbetet med ungdomar. Social tillhörighet genom klass, etnicitet och genus Intersektionalitet och social inkludering Det globala samhället, ett glokalt perspektiv 10

11 Samhällsbildning, organisering och förändring Sociala rörelser och folkbildning Arbetsmarknad och arbetsrätt Teorier om fritiden och fritidsvanor Fritids- och ungdomskulturer Kursområde 3 Ledarskapsutveckling, 13 veckor Kursområdets syfte Kursdeltagaren ska efter genomgånget kursområde ha utvecklat en humanistisk människosyn som grund för ett salutogent och demokratiskt ledarskap och vara medveten om hur det egna förhållningssättet påverkar ledarskapet. Den studerande ska ha kunskaper och färdigheter att bedriva ledarskap med utgångspunkt i olika pedagogiska teorier och modeller där speciellt förändringsarbetets mål och metoder är centralt. En förståelse för grupprocesser och grupputveckling i ett socialpsykologiskt och etiskt perspektiv. I kursområdet ska också kursdeltagaren träna färdigheter i projektmetodik och utveckling av ett entreprenöriellt tankesätt. Förväntade läranderesultat Efter avslutad kurs ska den studerande: kunna kommunicera demokrati och leda grupper utifrån demokratins värdegrund ha deltagit i och tillägnat sig den demokratiska behörighetsprocessen förstå och tillämpa ett salutogent perspektiv i mötet med människor kunna värdera och analysera sitt ledarskap och självständigt hantera konsekvenserna av det egna ledarskapet kunna analysera och hantera grupper och ledarskap utifrån relevanta teorier och modeller kunna planera, genomföra och utvärdera ett projekt utifrån lämpliga modeller i en befintlig organisation, utifrån ett entreprenöriellt tänkande, kunna leda utvecklings- och förändringsarbete samt utveckla ny verksamhet redovisa olika pedagogiska teorier och modeller. Kunna beskriva sin egen pedagogiska grundsyn utifrån syn på ledarskap, etik, människa och samhälle Ledarskapsteori Kursen tar upp olika ledarskapsteorier och hur dessa kan användas i olika situationer. Ledarskapsutveckling Ledarskapsteorier Ledarskapsmetodik Gruppsykologi Vi tillbringar mycket tid i olika grupper. Kunskap om gruppens struktur och processer gör att vi kan skapa förutsättningar för effektiva arbetsgrupper. Gruppteorier 11

12 Mål och motivation Normer Roller och relationer Makt, status och inflytande Att arbeta i grupp Pedagogik Pedagogik är ett förhållningssätt till mänsklig utveckling. Genom kursen kommer den studerande i kontakt med olika pedagogiska synsätt på lärande, utveckling och förhållningssätt. Pedagogisk grundsyn Pedagogiska teorier Process- och projektplanering Flexibla organisationsformer är en förutsättning för att kunna möta de snabba samhällsförändringar som är en del av vår vardag Att arbeta med projekt innebär nya arbetssätt och metoder för att lösa uppgifter och problem. För att kunna styra verksamhet mot uppsatta mål krävs även kunskaper om administration och budget. Processledning Projektarbetets metodik Utvärderingsmetoder Kursområde 4 Fritidsarbetets metodik, 18 veckor Kursområdets syfte: Kursdeltagaren ska efter genomgånget kursområde ha färdigheter i generella såväl som specifika arbetsmetoder. Detta gäller särskilt den öppna verksamhetens metodik att utifrån en given målgrupp, oavsett sammanhang, skapa en fritidsverksamhet som utgår ifrån deltagarnas behov och önskemål. Kursdeltagaren ska också ha övat förmågan att omsätta givna uppdrag i konkret verksamhet och kunna analysera, utvärdera och vidareutveckla metoder. Förväntade läranderesultat Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: planera utifrån teori, genomföra verksamhet, analysera och utvärdera process och innehåll använda, förändra och utveckla metoder 12

13 Öppen fritidsverksamhet Kursen ger de studerande en fördjupad kunskap om den öppna fritidsverksamheten. Den öppna verksamhetens historia, verksamhet och metodik är delområden som de studerande kommer att möta. Den öppna fritidsverksamhetens historia Den öppna fritidsverksamhetens unika möjligheter Främjande förhållningssätt Fritidsstilar Ledarskap Demokrati Relationer Samspel i grupp Praktiska övningar i samspel och improvisation enskilt och i grupp i syfte att inspirera till reflektioner över ledarskap. Metodik/temadagar/profilledda dagar I kursen får den studerande pröva och utveckla metoder för fritidsverksamhet. Teorier får en praktisk tillämpning. Ledarskapsmetodik Situationsanpassade metoder Aktuella ämnen Mänskliga rättigheter Kulturmöten Barns rättigheter Jämlikhetsarbete Diskriminering Utomhuspedagogik Det som karakteriserar utomhuspedagogiken är att lärandet kopplas till ett handlande i autentiska utomhusmiljöer. Det är helhetsupplevelsen och den direkta kontakten mellan den lärande och det som ska läras som utgör de centrala delarna i utomhuspedagogikens identitet. Utomhuspedagogiska metoder Ledarskap, planera, utföra, reflektera/utvärdera Vinterutbildning Genom kursen ska den studerande tillägna sig kunskaper om fjällets natur, kultur och säkerhet. Ledarskap, planera, utföra, reflektera/utvärdera 13

14 Fjällvärldens natur och kultur Fjällsäkerhet Turåkning Utförsåkning Introduktion/friluftsverksamhet/antagningsarbete/hälsofrämjande I antagningsarbetet och introduktion av nya sökande till fritidsledarutbildningen samarbetar de studerande med lärarlaget. Ansvaret för introduktionsveckan och friluftsaktiviteter vilar på de studerande i samarbete med lärarlaget och är en viktig del i ledarskapsträning. Kunskap om huvudmännens, skolans och fritidsledarutbildningens målsättning Folkbildningens grundtankar och pedagogik Utvärdering/reflektion Gruppens utveckling i teori och praktik Praktiskt ledarskap Grundläggande kunskaper i friluftsliv Hälsofrämjande metoder Lekar Kursområde Fritiden som forskningsfält Kursområdets syfte Kursdeltagaren ska efter genomgånget kursområde ha kunskap om grunderna i kvalitativa och kvantitativa metoder. Kursdeltagaren ska också ha kännedom om aktuella och relevanta teorier samt forskningsresultat. Kunskaperna tillämpas, under handledning, i ett forskningsarbete. Sökande efter ny kunskap, dvs. forskningsprocessen, är viktig för utveckling av det egna arbetet och yrkesrollen. Forskningsarbete ger möjlighet att forska inom ett valt ämnesområde och pröva vald forskningsmetod. Förväntade läranderesultat Den studerande ska: med ett vetenskapligt förhållningssätt genomföra forskningsprojekt utifrån valt problemområde utifrån vetenskapliga metoder redovisa sitt forskningsprojekt i ett seminarium ur ett vetenskapligt perspektiv kritiskt granska ett forskningsarbete Vetenskaplig teoribildning Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder Rapportskrivning Upprättande av plan för forskningsarbete Genomförande av forskningsarbete Redovisning i seminarieform Deltagande och opponentskap i seminarier 14

15 Lokal utbildningsprofil Profilämne 12 veckor Inom ramen för den gemensamma utbildningsplanen för fritidsledarutbildningen har den enskilda skolan möjlighet till en lokal profilering. Valla folkhögskola har fyra olika profilämnen som ger utrymme till fördjupning, som tillsammans med grundutbildningen ger en specialkompetens. Våra profilämnen är: Natur- och friluftsliv Idrott, friskvård och hälsa Teater Musik. Syfte Våra fyra profiler ska tillsammans med grundutbildningen ge den studerande möjligheter att träna sitt ledarskap. Efter genomgången studietid ska den studerande känna att hon har tillräcklig kunskap för att använda sin profils metodik i den yrkesroll och verksamhet hon befinner sig. Natur- och friluftsliv Kursområdets syfte Kursdeltagare ska efter genomgånget kursområde ha kunskaper om natur- och friluftsliv och kunna verka som en ansvarsfull ledare i olika utomhusverksamheter med olika målgrupper. Den studerande ska, efter kursen, känna sig bekväm i situationen att ta med och leda grupper i olika utomhusmiljöer och sammanhang, samt på ett inspirerande sätt kunna engagera för nyfikna, avdramatiserade och lustfyllda möten med naturen omkring oss. Förväntade läranderesultat Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: planera, genomföra/leda och utvärdera varierade natur- och friluftsaktiviteter för kortare och längre turer i olika utomhusmiljöer. känna igen och ha allmänna kunskaper om olika arter av fåglar, svampar, örter, träd och buskar i vår svenska natur. allemansrättens grunder och kunna vistas i naturen på ett hänsynsfullt sätt navigera efter karta och kompass i olika naturmiljöer grundläggande eldteknik och kunskaper om säkerheten kring att elda laga mat såväl på stormkök som över öppen eld några grundläggande knopar grundläggande kunskaper om kläder och friluftsutrustning Floristik Friluftsledarträning Faunistik Natur- och friluftsliv Mykologi Utomhuspedagogik Ekologi Miljöfrågor 15

16 Idrott, friskvård och hälsa Idrottsrörelsen har under de senaste åren förändrats. Från att ha varit en helt ideell verksamhet bedrivs mer och mer verksamhet av professionella tränare och ledare. För att möta denna utveckling krävs välutbildade ledare. Inte enbart som anställda i föreningar utan också som ideella ledare med uppdraget att återerövra idrottens grundläggande tankar om ideellt arbete och engagemang. Mål: Genom kursen skall den studerande tillägna sig grundläggande kunskap i kroppens anatomi och fysiologi kunskap för att kunna genomföra rörelseanalyser kunskap för att planera, genomföra och följa upp träning på olika nivåer olika sätt att leda grupper och enskilda aktiva kunskaper i mental rådgivning erfarenhet av att driva utvecklings- och utbildningsprocesser i föreningar kunskap om hur det är att arbeta inom idrotten på olika nivåer Anatomi och fysiologi Biomekanik och rörelselära Träningslära Föreningsutveckling Idrottsskador Ledarskap, grupputveckling och processledning Idrottspsykologi och mental träning Idrotten i samhället Friskvård och hälsofrämjande arbete Etik och moral Idrottskonsulentens arbete SISU Idrottsutbildarna en resurs för idrotten Teater Människans behov av att uttrycka sig utvecklar hennes förmåga att förhålla sig till sig själv, andra och sin omgivning. Teatern omfattar många uttryckssätt och färdigheter. Huvudområde för denna kurs är spelet och deltagarnas skapande och personliga utveckling. Mål: Genom kursen skall den studerande tillägna sig färdigheter att praktiskt och lustfyllt utveckla spelförmågan ökad förståelse för skapande processer och utveckla fantasi, spontanitet och samspel ökad självkännedom, lyhördhet och en djupare uppskattning av människors olika uttryckssätt förmåga att kunna inspirera och handleda teaterverksamhet Uppvärmning, dans, rörelseanalys, tal, sång och textanalys, grundläggande spelträning, improvisation enskilt och i grupp, praktiskt ledarskap Praktisk genomgång av olika teaterstilar Mim utifrån en tom spelplats etablera rum och handling. Se det enskilda i egna och andras gest och rytm. Utveckla närvaro och känsla för avstånd, tid och rum. 16

17 Mask spel med helmask, både Metafysisk och Karaktär mask. Att vara, ta intryck. Utforska inlevelseförmåga, spontanitet och maskens integritet. Bejaka samspel och förhållanden till rekvisita och rum. Vidare läsa spelet, både som aktör och publik. Personage skapa en egen karaktär, utforma rörelser, rytm, tal, sinnelag och sätt att handla i samspelet med de andra. Melodrama bredda och fördjupa känslospelet Storytelling Berättarteater spela en historia både enskilt och i grupp. Utvecklar en mer omfattande medvetenhet om den historia man vill berätta och de uttryck den kan ta. 17