att inte medge Stockholms läns blåsarsymfoniker begärda förskott på verksamhetstöd för 2013 och efterföljande år,

Transkript

1 KUN , p 14 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hans Ullström KUN 2012/373 Ansökan om likviditetsstöd för verksamheterna inom Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB) 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att inte medge Stockholms läns blåsarsymfoniker begärda förskott på verksamhetstöd för 2013 och efterföljande år, 2 Bakgrund Den ideella föreningen Stockholms läns blåsarsymfoniker (SLB) inkom med begäran om ett omedelbart förskott om 5,8 mnkr på 2013 års verksamhetsstöd (bilaga 1). Föreningen uppger att man har akut brist på likvida medel och klarar inte av sina betalningar till anställds och leverantörer under återstoden av I skrivelsen finns en plan för hur SLB skall få balans i driftbudgeten och även eliminera det negativa egna kapitalet på 6,3 mnkr under en treårsperiod. SLB:s plan förutsätter att kulturnämnden även går in med ej preciserade förskott både under 2013 och 2014 på efterföljande års verksamhetsstöd, d v s 2014 och 2015 års stöd. Enligt planen går verksamheten fortfarande med underskott 2012 (0,6 mnkr) men fr o m 2013 skall SLB visa på överskott i det årliga resultatet. Under 2014 ska man uppnå balans i den samlade ekonomin så att man klarar likviditeten och vänder det negativa egna kapitalet till ett positivt kapital. Fr o m 2015 kan verksamheten genomföras utan ytterligare extraordinära insatser från landstinget. Kärnan i planen är ett 12 punkter långt besparingsprogram som skall resultera i sänkta kostnader jämfört med tidigare planering. Bilaga Förvaltningens pm inkl 1. SLB:s ansökan 2. PWC:s rapport 3. Utbetalningar till SLB Stockholms läns landsting Telefon: Orgnr: Kulturförvaltningen Fax: Box 38204, Stockholm E-post: registrator@kultur.sll.se

2 2 (3) Om kulturnämnden inte medger begärda förskott kommer SLB enligt egen uppgift att begära både föreningen och det helägda bolaget Musikaliska AB i konkurs. 3 Förvaltningens synpunkter Kulturnämnden har ansvarat för stödet till SLB sedan år Innevarande år har kulturnämnden medgivit SLB vereksamhetsstöd om totalt 14,4 mnkr för orkestern, länsmusiken och mångkulturkonsulenten. Därtill har Statens kulturråd beviljat 6 mnkr i statsbidrag. SLB:s verksamhet är därmed väl känd för kulturnämnden varför förvaltningen inte gör någon närmare beskrivning av verksamheten i föreliggande utlåtande som i stället koncentreras kring den ekonomiska situationen. För en närmare genomgång av SLB:s nu aktuella ansökan om förskott på kommande års verksamhetsstöd hänvisar förvaltningen till pm upprättat (bilaga 3). Förvaltningen har även låtit extern konsult göra en summarisk bedömning av SLB:s plan (bilaga 2). Sammanfattningsvis menar förvaltningen att SLB inte har haft kontroll över den ekonomiska situationen och visat sig oförmögen att initiera nödvändiga åtgärder under lång tid. Kulturnämnden har betalat ut extra stöd under talet som vid tiden för utbetalningarna översteg det negativa egna kapital som stöden skulle eliminera mer än fördubblades dock de ackumulerade underskotten p g a en förlust om 3,7 mnkr. De åtgärder som nu vidtas kommer för sent och ger effekt efter en i sammanhanget alltför lång tid tre till fyra år. Planen innehåller också flera osäkerhetfaktorer. Att medge förskott från ett år till nästa har kulturnämnden gjort flera gånger. Enligt förvaltningens mening hade ett förskott för ett år varit full möjligt även nu i kombination med en hållfast plan för hur balans skulle uppnås före utgången av 2013 och med fullständiga garantier om att inget ytterligare förskott skulle behövas efter Det måste emellertid bedömas som mycket osäkert att gå in och binda sig för så pass stora förskott som det nu är tal om under en lång tidsperiod som kan sträcka sig in i mitten på nästa mandatperiod. Ytterst är detta en politisk avvägning. Ett förskott på mellan 5 och 6 mnkr med utbetalning i september motsvarar drygt en tredjedel av det årliga verksamhetsstödet till SLB och upp till nära två tredjedelar av stödet till orkestern som således kommer att vara förbrukat innan verksamhetsåret börjar.

3 3 (3) Enligt förvaltningens mening indikerar ovanstående omständigheter sammantaget en sådan allvarlig situation att kulturnämnden inte bör ge sig in i något sådant extraordinärt åtagande som de begärda fleråriga förskotten innebär. Förvaltningen har dock ambitionen att fortsätta en dialog med SLB och andra intressenter, så som Statens kulturråd, i syfte att hitta lösningar som om möjligt minimerar de negativa effekterna av en eventuell konkurs. I sammanhanget vill förvaltningen särskilt betona vikten av att upprätthålla en fortsatt länsmusikverksamhet. Hans Ullström

4

5

6

7

8

9

10 Hans Ullström Pm KUN 2012/373 Ansökan om likviditetsstöd för verksamheterna inom Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB) Innehåll 1 Bakgrund Verksamheten Tidigare års verksamhet och ekonomi SLB:s nuvarande ekonomiska situation Underhandskontakter SLB:s plan Konsultgranskning av planen Kulturförvaltningen synpunkter Konsekvenser för SLB Blåsorkestern Länsmusiken Trovärdigheten i SLB:s plan Kulturnämndens möjlighet att medge förskott Förvaltningens slutsats... 9 Bilagor 1 SLB:s framställnings om förskott 2 PWC:s rapport 3 Utbetalningar till SLB Stockholms läns landsting Telefon: Orgnr: Kulturförvaltningen Fax: Box 38204, Stockholm E-post: registrator@kultur.sll.se

11 2 (9) Bakgrund 1.1 Verksamheten Stockholms läns blåsarsymfoniker (SLB) består av föreningen - SLB - och det helägda dotterbolaget Musikaliska AB som driver verksamheten i konserthuset Musikaliska. Föreningen SLB driver den blåsarsymfoniska orkestern, regional musikverksamhet - länsmusiken i Stockholm samt den regionala konsulenten för mångkultur mångkulturkonsulenten. Kulturnämnden stöder föreningens tre verksamheter med årligt verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet uppgår det samlade stödet till tkr fördelat på orkestern tkr, länsmusiken tkr samt mångkulturkonsulenten 600 tkr. Statens kulturråd har 2012 beviljat ca 6 mnkr i statsbidrag, formellt till länsmusiken men en viss del av stödet är hänförbart till orkesterverksamheten. SLB får inga reguljära stöd från Stockholms stad eller någon annan kommun i länet. Kommuner kan dock köpa tjänster eller gå in med medel i enskilda samverkansprojekt. Grunder i länsmusiken är ett årligt programutbud för barn och unga där länets skolor utgör den vanligaste beställaren. För programmen betalar mottagande skola ett pris som motsvarar drygt halva självkostnaden, resten subventioneras med hjälp av kulturnämndens verksamhetsstöd Tidigare års verksamhet och ekonomi Föreningen bildades i mitten av 1990-talet då verksamheten bröts ut ur SL:s organisation under namnet Stockholms spårvägsmäns musikkår. Ända sedan kulturnämnden tog över ansvaret för att stödja SLB år 2000 (dessförinnan fick de stöd av SL) så har föreningen besvärats av likviditetsbrist och återkommande driftunderskott till och från. Under 2000-talet har man därför fått extra stöd från kulturnämnden vid fyra tillfällen på totalt 3,9 mkr för att förbättra likviditeten och eliminera det negativa egna kapitalet. Vid 7 tillfällen sedan 2000 har de fått förskott på kommande års stöd, också det för att förbättra likviditeten. Inför 2012 fick man hela 3 mnkr i förskott (se bilaga 3). Trots detta så kvarstår det negativa egna kapitalet. Vid ingången av 2011 uppgick det till -2,5 mnkr. Det ökade sedan till -6,3 mnkr i och med 2011 års negativa resultat. I november 2011 uppmanade kulturnämnden SBL att ta fram en åtgärdsplan för att undvika framtida förskottsbehov.

12 3 (9) SLB:s nuvarande ekonomiska situation SLB befinner sig i en svår ekonomisk situation med ett stort underskott i resultatet 2011 (-3,7 mnkr) och ett negativt eget kapital i balansräkningen (-6,3 mnkr) i bokslut Ca 2 mnkr av 2011 års underskott beror på ett lån till Musikaliska AB vilket i praktiken bestod i att föreningen inte debiterade Musikaliska ersättningar på 2 mkr för utfört arbete av föreningens personal. Föreingen har akut brist på likvida medel och söker ett förskott på kulturnämndens förväntade verksamhetsstöd för Vid underhandskontakter sommaren 2012 har man även uttryckt önskemål om ett extra engångsstöd i storleksordningen 5 6 mnkr för att nollställa det negativa kapitalet som utgör grunden för bristen på likvida medel. Kulturförvaltningen har meddelat SLB att det inte finns några möjligheter att få sådant engångsstöd samt att det är tveksamt om kulturnämnden kan lämna förskott på kommande års verksamhet i den storleksordning som SLB anser sig ha behov av. Det negativa egna kapitalet härrör dels från underskottet 2011, dels från underskott under främst 1990-talet. 1.3 Underhandskontakter Kulturförvaltningen och SLB har fört en underhandsdialog under våren och sommaren. SLB meddelade det stora resultatmässiga underskottet för 2011 först i april I juni 2012 meddelade man behovet av förskott och extra stöd i storleksordningen 6 mnkr vardera. SLB har vid flera tillfällen under vintern, våren och sommaren 2013 uppmanats att inkomma med en plan där de redogör för hur de kan komma tillrätta med den ekonomiska obalansen utan extra stöd eller förskott från landstinget. En sådan plan skulle ange vilka avtal SLB lyckats omförhandla och med vilket resultat vilka personella förändringar som planeras - hur många medarbetare som behöver sägas upp verksamhetsmässiga konsekvenser för orkestern, länsmusiken respektive Musikaliska hur länsmusiken genomförs i dagsläget och efter planerade åtgärder. Vidare angav kulturförvaltningen att planen skulle ange vilka åtgärder som ska genomföras, vilket ekonomiskt resultat åtgärden ger, den verksamhetsmässiga konsekvensen samt när i tid åtgärden genomförs och får effekt. I sammanhanget har kulturförvaltningen även meddelat SLB att verksamheten med regional konsulent för mångskultur - mångkulturkonsulenten kan komma att säga upp inför Förvaltningen har även meddelat SLB att ut landstingets

13 4 (9) synvinkel har länsmusiken högsta prioritet. Det innebär att orkesterverksamheten ges en kulturpolitiskt lägre prioritet vilket också kommer att avspegla sig i våra eventuella insatser i ärendet. Som en del i de underhandskontakter som förevarit har kulturnämndens ordförande Anna Starbrink och förvaltningschefen Hans Ullström träffat SLB:s styrelseordförande Thomas Nyh och vd Fredrik Österling i samband med att SLB lämnade den plan och ansökan om förskott som ligger till grund för föreliggande pm (och prövning i kulturnämnden den 25 september 2012). 2 SLB:s plan Redan under våren 2012 har SLB meddelat att man planerar en omorganisation där antalet anställda vid sidan av orkestern skulle reduceras med netto omkring tre personer. Vad kulturförvaltningen erfar genomfördes dock inga åtgärder före sommaren SLB inkom med en begäran om ett omedelbart förskott om 1,5 mkr på 2013 års verksamhetsstöd. I skrivelsen uppgav SLB att ett behov av ytterligare förskott var att vänta i oktober På uppmaning från kulturförvaltningen inkom SLB därefter med en plan för hur man avser att lösa den uppkomna ekonomiska situationen (bilaga 1). Planen förutsätter att kulturnämnden omgående går in med förskott med 5,8 mnkr på 2013 års verksamhetsstöd. Vidare förutsätter planen att kulturnämnden på samma sätt går in med ej preciserade förskott både under 2013 och 2014 på efterföljande års verksamhetsstöd, d v s 2014 och 2015 års stöd. Enligt planen går verksamheten fortfarande med underskott 2012 (0,6 mnkr) men fr o m 2013 skall SLB visa på överskott i det årliga resultatet. Under 2014 ska man uppnå balans i den samlade ekonomin så att man klarar likviditeten och vänder det negativa egna kapitalet till ett positivt kapital. Fr o m 2015 kan verksamheten genomföras utan ytterligare extraordinära insatser från landstinget. Kärnan i planen är ett 12 punkter långt besparingsprogram som skall resultera i sänkta kostnader jämfört med tidigare planering. Planens åtgärdspunkter innehåller inga intäktsökningar. I den resultatbudget som presenterats för PWC (se nedan) har dock ökade intäkter budgeterats konferensverksamhet och uthyrning av lokaler i Musikaliska. Resultatbudgeten förutsätter även årlig uppräkning av verksamhetsstödet från kulturnämnden motsvarande inflationen.

14 5 (9) Tabell: Planens besparingar och årligt resultat , ackumulerat SLB och Musikaliska (Belopp i tkr) Besparingar Beräknat driftresultat Konsultgranskning av planen Kulturförvaltningen har med kort varsel låtit Johan Sverker, konsult på PWC, granska SLB:s plan. Arbetet har genomförts under andra hälften av vecka 36. Uppdraget har varit att göra 1. en bedömning av om planen i sig på ett trovärdigt sätt löser SLBs ekonomiska situation under perioden. 2. en bedömning av hur trovärdigt det är att åtgärderna i planen genomförs och därmed leder till önskat resultat. PWC:s analys och slutsatser bygger helt på SLB:s egna uppgifter. Det har inte funnits tid till att göra en mer genomgripande genomlysning av verksamheten, dess ekonomi, organisationens kompetens att genomföra omställningen etc. Utifrån de två frågeställningarna i uppdraget bedömer PWC att SLB:s plan löser den ekonomiska situationen om planen genomförs och kulturnämnden svarar för de årliga förskott som planen förutsätter. PWC anger dock att förskott från kulturnämnden kan komma att behövas även 2015, d v s förskott på 2016 års verksamhetsstöd. PWC bedömer att 83 procent av det samlade värdet av de åtgärder som anges i planens 12 punkter har hög trovärdighet, d v s de får de effekter som anges och de kommer med största säkerhet att genomföras. Det motsvarar en ackumulerad kostnadssänkning under perioden 2012 t o m 2015 på 8,9 mnkr av de sammantaget 10,8 mnkr som anges i planen. De åtgärder som har en hög trovärdighet är till största del redan beslutade. Övriga åtgärder motsvarande 1,9 mkr har osäkerhetsfaktorer. Vad gäller SLB:s förmåga att verkligen genomföra det man säger i planen så bedömer PWC att organisationen har en insikt om problemens allvar och vilja att lösa problemen. Det finns dock risker i det fortsatta arbetet; Dels när den av SLB anlitade konsulten slutar i mitten av Dels att förändringsmedvetenheten avtar sett över tid. Dels att styrelsen inte utövar tillräcklig intern kontroll. PWC konstaterar också att i denna typ av förändringsarbete är det i allmänhet viktigt med kontinuitet i ledningen.

15 6 (9) Kulturförvaltningen synpunkter 4.1 Konsekvenser för SLB Om kulturnämnden inte beviljar orkestern förskott enligt den lämnade planen kommer SLB enligt uppgift att begära föreningen och Musikaliska i konkurs. Detta får naturligtvis omedelbara konsekvenser för verksamheten, medarbetarna inom SLB men även för musiklivet i regionen och ytterst även för kulturnämnden Blåsorkestern Orkestern Stockholms läns blåsarsymfoniker har varit landets enda fulltaliga båsarsymfoniska orkester. I takt med att ekonomin har blivit sämre har man successivt minskat antalet fast anställda musiker och i utökad utsträckning tagit in extra musiker när man spelat verk som kräver full bemanning. I den plan som nu upprättas släpper man definitionen symfonisk orkester och blir enbart en blåsorkester. Det är svårt att veta vilka reala effekter det får på framtida repertoar, publik etc. För närvarande har man 29 musiker tillsvidareanställda. Musikerna är anställda på halvtid. Blåsmusiken har en publik främst i äldre åldersgrupper. Musikgenren har sin grund i förra sekelskiftet och några årtionden in på 1900-talet. Om orksestern avvecklas innebär det naturligtvis ett avbräck för genren i länet. Det finns dock professionella blåsorkestrar på andra orter i landet. Det finns också anledning att tro att nya orkesterkonstellationer kommer att uppstå ur den nuvarande orkestern Länsmusiken Enligt förvaltningens mening har länsmusiken högre prioritet än orkestern. Länsmusiken har många uppgifter, bl a ska den stödja länets professionella frilansmusiker, stödja lokala arrangörer, erbjuda olika aktörer inom musiklivet adekvat fortbildning och rådgivning, producera egna musikarrangemang m m. I enlighet med kulturnämndens generella prioritering av kultur för barn och unga är länsmusikens verksamhet främst inriktad på den målgruppen. Under det senaste året har förvaltningen kunnat konstatera att flera arrangemang inom länsmusikens ram haft brister i genomförandet. Utifrån de uppgifter förvaltningen fick våren 2012 rörande den då planerade omorganisationen kände vi oro för hur SLB skulle kunna genomföra länsmusikuppdraget framdeles. Det är nämligen de medarbetare som är specialinriktade på länsmusiken och mångskulturen som skall sägas upp i SLB:s omorganisation. Förvaltningen ifrågasätter hur länsmusiken skall kunna säkras utan en grundstomme med fast personal som har kunskap om uppdraget och dess avnämare och deras

16 7 (9) behov. Vi är rädda för att länsmusiken inte kommer att ges tillräcklig prioritet i det interna arbetet i konkurrens med orkester och kraven på intäkter från Musikaliska. Om SLB avvecklas så upphör även länsmusiken i dess nuvarande form. Enligt förvaltningens mening är det viktigt att en ny länsmusikverksamhet byggs upp så snart det är möjligt. Det är tveksamt om det på kort sikt går att hitta någon extern organisation som är lämplig att starta länsmusikverksamhet; Som har den konstnärliga grunden, organisatoriska förutsättningar och inte minst tillräcklig och långsiktig ekonomisk stabilitet i sin nuvarande befintliga verksamhet. Mycket talar därför för att en ny länsmusik måste byggas upp inom kulturförvaltningens organisation en omständighet som på intet sätt gör uppgiften lättare eftersom förvaltningen inte besitter sådana operativa resurser som krävs, vare sig numerärt, kompetensmässigt eller lokalmässigt. I sammanhanget är det också viktigt att beakta Kulturrådets inställning till den fortsatta verksamheten så att Stockholms län inte förlorar delar av det statliga stödet. 4.2 Trovärdigheten i SLB:s plan Enligt förvaltningens mening har SLB under de senaste åren visat upp en passivitet på gränsen till naivitet i sin inställning till den försämrade ekonomiska situationen. SLB har flera gånger anfört att kulturnämndens stöd till orkestern är för lågt. Enligt förvaltningen är det uppenbart att kostnaderna för orkestern och dess administrativa stöd är för höga - det är inte landstingets verksamhetsstöd som är för lågt. SLB har dock inte vidtagit åtgärder för att komma till rätta med situationen och anpassat kostnaderna till tillgänglig intäktsnivå utan passivt utgått från att landstinget ska gå in med ytterligare ekonomiska medel. Orkesterns kostnader borde ha justerats ner för flera år sedan så att de stämmer överens med de faktiska intäkterna. Det är först när kulturförvaltningen ifrågasatt SLB:s brist på handlingskraft och efterfrågat en plan som det mer omfattande 12-punktsprogrammet tagits fram. Engagemanget i Musikaliska är ett vågspel som nu uppenbarligen äventyrar hela SLB:s verksamhet. För utomstående förefaller det märkligt att SLB kunde gå in i detta osäkra åtagande direkt efter att de lyckats lämna lokalerna i Sickla och sänkt hyreskostnaderna som ansågs utgöra grunden för den allt mer skakiga ekonomin. Särskilt efter att samtliga tänkta offentliga bidragsgivare ställt sig kallsinniga till att gå in med medel till Musikaliska. Så sent som i mitten av augusti 2012 hade styrelsen inte fått något delårsbokslut eller prognos över utfallet 2012 vilket är anmärkningsvärt mot bakgrund av att verksamheten har ett kostandsläge som vid ingången av 2012 ligger ca

17 8 (9) ,7 mnkr över budget inom föreningen och ytterligare 2 mnkr över budget inom Musikaliska utifrån bokslut för Sett mot ovanstående bakgrund finns det anledning att ställa sig tveksam till förmågan att vända situationen nu när den är allvarligare än någonsin tidigare. PWC bedömer att åtgärderna i SLB:s plan leder till önskad effekt om planen genomförs. Därvidlag bedömer PWC att fyra femtedelar av planen med största säkerhet genomförs medan en femtedel av planen är osäker. Ca 20 procent av de skisserade besparingarna bedöms som mindre trovärdiga. Framtiden innehåller dock flera osäkerhetsfaktorer som planen inte beaktar. Därtill kommer osäkerheten kring hyreskostnaden efter då nuvarande hyrsavtal löper ut. Vad som inte framgår av planen är att SLB även begärt att den hyressubvention man får från Rikskonserter för kontorslokalerna på Nybrokajen 13 ska förskotteras hösten 2012 vad avser hyresbidrag som avser Sammantaget med det begärda förskottet från kulturnämnden innebär det att man vill ha ca 9 av de totalt beräknade 32 miljonerna i intäkt 2013 redan i september Oavsett PWC:s bedömning anser förvaltningen att den rådande situationen indikerar en så allvarlig situation att det förefaller ytterst vanskligt för kulturnämnden medge förskott så som SLB önskar. 4.3 Kulturnämndens möjlighet att medge förskott Som framgår ovan ställer sig förvaltningen tveksam till de årgärder som fordras och som innebär att kulturnämnden gå in i en karusell med stora förskott på kommande års stöd. Man kan gå med på förskott för ett år framåt när kulturnämndens budget är känd och beslutet om stöd ligger nära i tiden eller när beslutet om nästa års stöd kanske till och med är taget, så som varit fallet vissa av de år SLB beviljats förskott genom åren. Men att utlova förskott på okända belopp tre till fyra år framåt är ett beslut som förvaltningen avråder från och som förvaltningen inte heller bedömer är politiskt genomförbart. Det skulle innebära att kulturnämndens ledamöter binder upp kulturnämnden under återstoden av innevarande mandatperiod och halva nästa mandatperiod. Det faktum att de erforderliga förskotten, åtminstone de två första åren, till sin storlek omfattar upp till två tredjedelar av orkesterns årliga verksamhetsstöd indikerar en sådan osäkerhet i SLB:s ekonomi och därmed också verksamhet att det inte kan anses försvarbart att gå in i ett sådant åtagande.

18 9 (9) Förvaltningens slutsats SLB har hittills inte har haft kontroll över den ekonomiska situationen. Organisationen har visat sig oförmögen att initiera nödvändiga åtgärder under lång tid. Kulturnämnden har betalat ut extra stöd under 2000-talet som vid tiden för utbetalningarna översteg det negativa egna kapital som stöden skulle eliminera. Trots det har underkotten tilltagit. De åtgärder som nu vidtas kommer för sent och ger effekt efter en i sammanhanget alltför lång tid tre till fyra år. Enligt förvaltningens mening finns det anledning att ifrågasätta om organisationen och ytterst ledningen har förmågan och uthålligheten att genomföra planen. Planen innehåller också flera osäkerhetfaktorer. Att medge förskott från ett år till nästa har kulturnämnden gjort flera gånger. Men förvaltningen anser att det måste bedömas som mycket osäkert att gå in och binda sig för så pass stora förskott som det nu är tal om under en lång tidsperiod som sträcker sig in i mitten på nästa mandatperiod. Ytterst är detta en politisk avvägning. Ett förskott på mellan 5 och 6 mnkr med utbetalning i september motsvarar drygt en tredjedel av det årliga verksamhetsstödet till SLB och upp till nära två tredjedelar av stödet till orkestern som således kommer att vara förbrukat innan verksamhetsåret börjar. Enligt förvaltningens mening indikerar ovanstående omständigheter sammantaget en sådan allvarlig situation att kulturnämnden inte bör ge sig in i något sådant extraordinärt åtagande som de begärda förskotten innebär.

19 Bedömning av ekonomisk plan Stockholms läns Blåsarsymfoniker Bakgrund och uppdrag Stockholms läns Blåsarsymfoniker (SLB 1 ) har i dagsläget ett stort negativt eget kapital. Eftersom SLB är en ideell förening, är det i sig möjligt att ha ett negativt kapital, under förutsättning att det finns tillräckligt med likviditet för att betala löpande kostnader. Det vill säga underskottet måste finansieras. Situationen är inte ny. Sedan år 2000 har SLB fått antingen extra stöd eller förskott på kommande år bidrag (ibland både och) under nio av åren. Under 2012 har situationen förvärrats genom det stora underskottet 2011, som uppgick till drygt 3,7 mkr varav drygt 2,2 mkr härrör sig till dotterbolaget. SLB gick därmed in i 2012 med ett negativt eget kapital på 6,3 mkr. De likvida medlen är slut under augusti och SLB bedömer att man inte har likviditet för skatteinbetalningen i september. Föreningen måste därmed försätta sig själv i konkurs om inte likviditet tillförs. PwC har att Stockholms läns landsting Kulturförvaltningen fått uppdraget att bedöma om den ekonomiska plan som ligger till grund för (SLB) ansökan om förskott på 2013 års bidrag är trovärdig. Efter samtal med Hans Ullström har vi fastställt att uppdraget görs i två steg 1. En bedömning av om planen i sig på ett trovärdigt sätt löser SLBs ekonomiska situation under perioden. 2. En bedömning av hur trovärdigt det är att åtgärderna i planen leder till önskat resultat och att de genomförs. Observera att vårt uppdrag endast handlar om att bedöma planen så som den är framlagd. Vår bedömning grundar sig på den information vi fått från SLB. Vi har inte gjort en självständig granskning av det ekonomiska underlag som planerna grundar sig på. Löser planen problemet? För att kunna svara på frågan, måste vi först bestämma vad som är problemet. Vår tolkning är att SLL inte vill betala förskott på kommande års bidrag. I nedanstående tabell har vi sammanställt utfallen enligt årsredovisningen 2011 samt den prognos för 2012 och de budgetar vi fått från SLBs ledning. 1 Konserthusverksamheten Musikaliska bedrivs i ett helägt dotterbolag Musikaliska AB. De båda enheterna utgör en koncern med ideella föreningen Stockholms Blåsarsymfoniker som koncernmoder.

20 Årtal SLB Moderförening Musikaliska AB Resultat 2010 utfall utfall prognos budget budget budget Balanserade vinstmedel (Ackumulerat) Som framgår av tabellen kommer SLB att behöva förskott även 2013 och sannolikt Från och med 2015 kan föreningen om den följer sina planer klara sin verksamhet genom ordinarie stöd och ska ej behöva ha något förskott. Känslighetsanalys Årtal SLB Moderförening Musikaliska AB Resultat 2010 utfall utfall prognos budget budget budget Balanserade vinstmedel (Ackumulerat) För att testa känsligheten har vi i tabellen ovan sänkt resultaten med 25% från och med Slutsatsen är att även med ett antagande om 25% sämre resultat, kommer SLB att kunna klara 2016 utan förskott. Det finns dock inte osannolikt att förskott kan vara nödvändigt även under Likviditet Notera att förskotten egentligen, som ovan nämnts, handlar om föreningens likviditet. I tabellerna ovan har vi istället utgått från resultatet och de balanserade vinstmedel som utgör det ackumulerade resultatet. I denna verksamhet går resultat och likviditet till mycket stor del hand i hand. Det är få kostnader som inte leder till utflöde av likviditet under samma år och få intäkter som inte leder till inflöde under samma år. Investeringsbeloppen i inventarier som ska skrivas av, är små. Den enda större likviditetspåverkande posten som inte är resultatpåverkande 2 är de förskott som erhållits från Stockholms läns landsting. Givet den korta tid som stod till förfogande fanns inte utrymme för SLB att ta fram en särskild likviditetsbudget för perioden. Vi rekommenderar dock att sådan tas fram, eftersom likviditeten under åtminstone de första åren av perioden kommer att vara tidvis ansträngd. 2 SLB har inte, enligt de senaste årens årsredovisningar, bokfört förskotten som intäkt på utbetalningsåret, utan på det år som bidraget avser. 2 av 7

21 Slutsats Om SLB genomför sin ekonomiska plan och Stockholms läns landsting tillskjuter likviditet i form av förskott 2012, 2013, 2014 och eventuellt även 2015 bedömer vi att SLB därefter bör kunna klara sin verksamhet utan förskott på kommande års bidrag. Är planen trovärdig? Vi har med SLBs VD och den av SLB anlitade konsulten gått igenom de besparingsåtgärder som presenterats i bilaga 2 till den ansökan om förskott som SLB ställt till Stockholms läns landsting. Vi har bedömt vidtagna åtgärder som gröna vilket innebär hög trovärdighet eller röda vilket innebär lägre trovärdighet. De gröna åtgärderna är konkreta åtgärder i form av redan omförhandlade avtal eller fattade och genomförda beslut. De röda innebär att det finns fler osäkerhetsfaktorer i besparingarna. Vi bedömer att även de röda åtgärderna ligger inom organisationens kontroll och att nuvarande ledning har en plan för besparingen. Vi har valt att göra en tydlig bedömning med endast två nivåer, för att skapa ett tydligt underlag. Denna bedömning kan dock aldrig bli exakt. Som framgår av tabellen på nästa sida har vi bedömt att ca 83% av värdet av kostnadssänkningarna har hög trovärdighet. 3 av 7

22 Perioden Vidtagna åtgärder Bedömning Notering Extramusiker, vikarier Beslut fattat om att ändra orkesterns sättning så att färre musiker behövs. Ett arbete med att anpassa repertoar till detta har påbörjat. Efterskänkta sparade Avtal upprättat semesterdagar VD Lönesänkning VD Avtal upprättat Minskade semesterdagar VD Avtal upprättat Minskning av personal konferens/konsert En översyn är gjord och ett förändrat arbetssätt är infört Uppsagda tjänster 3,6 tjänster Uppsägningar genomförda Ytterligare sänkning av personkostnader Inga - detta är en bedömning av framtida möjligheter att minska personalstyrkan som en följd av en mer effekt kultur och organisation Kostnaden ligger inom SLBs kontroll, men bygger på att inga exta musiker eller vikarier används Besparingen bygger på att SLB fortsättar att arbeta på detta sätt Beskrivningen av den förändring i administrationen som leder till besparingen är sig rimlig. Marknadsföring Omförhandling med reklambyrå pågår Kostnaden ligger inom SLBs kontroll. Kvarvarande resurser för marknadsföring bör vara tillräckliga. Minskad kostnad IT-konsult Support avtal är omförhandlat. Beteende håller på att förändras Besparingen bygger på att SLB fortsättar att arbeta på detta sätt. IT kostnader är svåra att kontrollera i de flesta organisationer Bevakning och larm Avtal omförhandlat Städning Avtal omförhandlat Minskning av kostnader pga köpstopp Strängare rutin för inköp införd Besparingen bygger på att SLB fortsättar att arbeta på detta sätt Minskning av kostnader pga översyn av avtal Översyn pågår Besparingen bygger på att SLB fortsättar att arbeta på detta sätt Summa enligt plan Summa gröna åtgärder

23 En kompletterande bild För att få en kompletterande bild av hur helheten i organisationens ekonomi är tänkt att fungera under den kommande treårsperioden, har vi bett SLB att ta fram en budget för moderföreningen och dotterbolaget. Vi har också begär en prognos för resultatet 2012 för att använda som en utgångspunkt. Musikaliska AB BUDGET Prognos Budget Budget Budget INTÄKTER (tkr) Konferensverksamhet uthyrning av lokaler Övriga intäkter, biljettprovision och teknikhyror Intäkter från verksamheten UTHYRNING KONTORSLOKALER/CAFE Bistro inkl kök Uthyrning SLB och Mazerska Hyresintäkter Intäkter totalt Produktionskostnader -764 Hyreskostnader N 11 inkl städ el larm Marknadsföring inkl hemsida Inköp flygelhyra, scenteknik mm Biljetthantering inkl support Konsultarvode Övriga kostnader Två fasta tjänster + värdar, tekniker, admin Kostnader totalt Resultat Den budgeterade resultatförbättringen i Musikaliska beror på ökad konferensförsäljning och minskade kostnader. Organisationen har infört ett nytt arbetssätt kring försäljning som genererade 750 tkr under perioden mars-maj. Vidare har viss olönsam uthyrning av lokalen avvecklats för att skapa utrymme för försäljning med högre lönsamhet. Under förutsättning att de nya arbetssätten fortsätter att tillämpas, bedömer vi att den budgeterade försäljningsökningen är trovärdig. Posten produktionskostnader 2012 försvinner då SLB beslutat att all produktion ska förläggas i moderföreningen. Den matchas med 365 tkr av sänkta budgeterade övriga intäkter, biljettprovision och teknikhyror. Se vidare nedan under Moderföreningen SLB.

24 Moderföreningen SLB Intäkter BUDGET Prognos Budget Budget Budget Not Landstinget, Stockholm Statens Kulturråd Biljettintäkter, gager och övriga intäkter Diverse intäkter, projektbidrag, sidointäkter, ams Hyresintäkt N11, Musikaliska och Stallet Hyresersättning från RK N Hyresintäkter N13, inkl el,sopor, internet Musikaliska Nybrokajen AB Summa intäkter Kostnader Produktionskostnader, tonsättare Marknadsföring, övriga externa kostnader Personal Lokalhyra kontor och replokal SLB Lokalkostnader Lokalhyra N Lokalhyra för N Avskrivningar Musikaliska Nybrokajen AB Summa kostnader Räntekostnader och liknande Beräknat resultat Not 1 Sammanslagning av hyresersättning och hyresintäkter N13 (kontorshuset) Not 2 Fakturerade utlägg och löpande kostnader i Musikaliska Nybrokajen AB, i lönesumman 939'. Posterna tar ut varandra och ger ingen nettopåverka på resultatet. När det gäller moderföreningen består resultatförbättringen till största delen av sänkta kostnader. Intäktssidan har hållits stabil. År 2014 upphör hyreskontraktet på kontorsdelen av byggnaden. Därmed försvinner såväl kostnader som intäkter. Vid samma tidpunkt löper även kontraktet på konserthus delen ut (N11). I budgeten antas att kontraktet kan förlängas till samma villkor som idag. Detta utgör en risk då fastighetsägaren kan vilja ha en annan högre hyressättning. 6 av 7

25 Den budgeterade sänkningen av Diverse intäkter mm mellan 2012 och 2013 på ca 1,1 mkr matchas av sänkta budgeterade produktionskostnader i moderföreningen och Musikaliska. Budgeten kan sägas utgöra en budget för basorganisationen. Den stora kostnadssänkningen jämfört med 2012 avser personalkostnader och uppgår totalt till tkr. Av dessa utgör tkr beslutade uppsägningar och lönesänkningar, se tabell på sidan 2, 939 tkr är kostnader som 2013 och framåt är budgeterade i Musikaliska, 260 tkr utgör engångskostnader för Londonturné, resterande besparing på 50 tkr är inte specificerad. Vi bedömer denna kostnadsreduktion som trovärdig. Huvuddelen hänför sig till redan beslutade och genomförda åtgärder eller till rena bokföringstekniska poster. Ett annat område där stora kostnadssänkningar är marknadsföring. Dessa kostnader kontrolleras av SLB och den återstående budgeten på tkr tkr bedömer vi som rimlig för en organisation av denna typ och storlek. Vi bedömer därför att även denna besparing är trovärdig och att SLB har tillräckliga resurser för att kunna nå ut till sin publik. Har organisationen förmågan? Avgörande för att framgångrikt vända en organisation är vilja och förmåga. Vi bedömer att SLBs ledning är har viljan att göra de förändringar som krävs. Denna vilja grundar sig sannolikt till större eller mindre del på det akuta hot mot föreningens överlevnad som föreligger. Men, med utgångspunkt från den information vi inhämtat från ledningen, bedömer vi att det finns en insikt i organisationen om att förändring måste ske och att det kräver en förändring av SLBs sätt att arbeta och verka. Vi bedömer att ledningens beslut att ta in en konsult är klokt samt att den valda konsulten har den erfarenhet och det engagemang som krävs för att vara den förändringsagent som kan leda SLB till ett nytt och mer effektivt funktionssätt. I nuläget bedömer vi att SLB har viljan och förmågan att fullfölja sin uppgjorda plan. Det finns dock flera risker att ta hänsyn till. En är när konsulten lämnar sitt uppdrag i juni En annan att styrelsen inte utövar tillräcklig intern kontroll. I denna typ av förändringsarbete är det i allmänhet viktigt med kontinuitet i ledningen. Att det där skulle uppstå glapp utgör därmed också en risk. Ytterligare en risk är att det allmänna krismedvetandet avtar under treårsperioden och att mindre ekonomiskt effektiva beteenden återigen accepteras. Att vi pekar ut dessa risker innebär inte att de inte kan hanteras av organisationen, utan att särskild uppmärksamhet från styrelsen krävs. Uppföljning Om Stockholms läns landsting beslutar att bevilja ansökan om förskott, bör utgångspunkten vara att förskott ska kunna ges till SLB under de tre kommande åren. Vi rekommenderar vi att ett sådant beslut åtföljs av ett beslut om regelbunden uppföljning av SLBs ekonomi. Förslagsvis genom regelbunden rapportering till Kulturförvaltningen. Ett formaliserat uppföljningssystem skulle öka tydligheten för villkoren för båda parter. Stockholm Johan Sverker 7 av 7

26 Utbetalningar till SLB år (Belopp i tkr) Ordinarie Mång- Extra År stöd orkester Extra stöd Förskott Länsmusiken Extra stöd kultur stöd TOTALT Kommentar ) ) ) ) Summa Kommentar 1) 80 tkr av ordinarie stöd avser Nyårskonsert. 2) Fick ingen uppräkning i ord stöd. 3) Landstingsfullmäktige reducerade KUNs budget med ca 7 %. Alla stöd som inte gick till barn o unga reducerades. 4) "Sponsorpengar" om 2 mnkr från SL fördes över till KUN och växlades in i ord verksamhetsstöd.