Resumé av: Hanell, Aalbu & Neubauer (2002): Regional Development in the Nordic Countries Nordregio Report 2002:2, Stockholm: Nordregio.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resumé av: Hanell, Aalbu & Neubauer (2002): Regional Development in the Nordic Countries 2002. Nordregio Report 2002:2, Stockholm: Nordregio."

Transkript

1 Stockholm, 16. april 2002 Resumé av: Hanell, Aalbu & Neubauer (2002): Regional Development in the Nordic Countries Nordregio Report 2002:2, Stockholm: Nordregio. På de neste sidene følger et sammendrag av Nordregios nye rapport om den regionale utviklingen i Norden, på svensk. Rapporten består av følgende deler: Kapittel 1: Regionale utviklingstrender o Konkurranseevne og BNR per capita for Nordens land og regioner. o Arbeidsmarkedets utvikling: Sysselsetting og arbeidsløshet. (Tall finnes for hver enkelt kommune og amt/landskap/fylke/län i statistikkvedlegget.) o Demografisk polarisering: Flyttinger og befolkningsutvikling. (Tall finnes for hver enkelt kommune og amt/landskap/fylke/län i statistikkvedlegget.) Kapittel 2: Den nasjonale regionalpolitikken og EU-programmene i de nordiske land o Regionalpolitikkens forutsetninger: Konkurransereglene innen EU/EØS. o Regionalpolitikkens geografiske og innholdsmessige omfang i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige (2002). o Trender i utviklingen av regionalpolitikken. o En oversikt over alle Mål 1- og Mål-2 programmer i Danmark, Finland og Sverige o Presentasjon av hvert program for perioden , med kart og tabeller. Kapittel 3: Internasjonalt regionalpolitisk samarbeid i Norden o Oversikt over EU-programmene for samarbeid mellom regioner i ulike land. o Det nordiske grenseregionale samarbeidet. o Interreg III programmer med deltakelse fra Norden. o Presentasjon av hvert program for perioden , med kart og tabeller. Statistikk o Folketall, befolkningsforandring, migrasjon, arbeidsløshet og sysselsettingsforandringer for de nasjonale regionalpolitiske områdene og for mål 1- og mål 2-områdene o Migrasjon og naturlig befolkningsvekst for alle nordiske regioner. o Sysselsettingsforandring, arbeidsløshet og GDP per capita for alle nordiske regioner. o Befolkning, migrasjon, arbeidsløshet og sysselsetting for alle 1571 kommuner i Norden. 1

2 Svensk resumé av: Hanell, Aalbu & Neubauer (2002): Regional Development in the Nordic Countries Nordregio Report 2002:2, Stockholm: Nordregio. Den regionala utvecklingen Ekonomisk tillväxt och sysselsättningsökning i alla nordiska länder Under den senare halvan av 1990-talet har de nordiska länderna hävdat sig väl i internationell konkurrens. Detta gäller både med hänsyn till ekonomisk konkurrenskraft, i miljöarbete, beträffande utbildning, tidig teknikanvändning och FoU. Skillnaderna mellan de nordiska länderna är dock relativt stora. Ur en ekonomisk synvinkel kan Norden år 2001 delas in i två grupper. Danmark, Island och Norge toppar (enligt preliminära uppskattningar från Eurostat) tillsammans med Luxemburg och Irland den europeiska statistiken i köpkraftsparitetsjusterad bruttonationalprodukt (BNP) per capita. Finland och Sverige bildar den andra nordiska gruppen, som ligger knappt över EU-genomsnittet. Mellan 1993 och 2001 har BNP-tillväxten legat över EU-genomsnittet i alla nordiska länder, mest i Finland (39 %), Island (34 %) och Norge (30 %). Motsvarande beräknad tillväxt i Sverige uppgick till 27 % och i Danmark till 26 %. Mätt i BNP per sysselsatt sjunker dock den relativa produktiviteten i Norden. Sverige ligger i detta hänseende 9 % under EU-snittet och de övriga nordiska länderna något över. Sysselsättningen har också ökat ojämnt i Norden. Mellan 1994 och 1999 ökade sysselsättningen i snitt 8 % i Norden, mest i Finland och Norge (>13 %) och minst i Sverige (4,2 %). Ökande polarisering mellan storstäder och periferi Den regionala utvecklingen under andra halvan av 1990-talet präglas av en snabbt ökande polarisering mellan å ena sidan storstadsregionerna och å andra sidan de mera perifera regionerna. Detta är i varierande grad gemensamt för samtliga nordiska länder. Befolkningen, arbetsplatserna, näringslivstillväxten och innovationerna koncentreras till vissa få utvalda orter medan stora delar främst i norra Norden släpar efter. Flyttströmmarna närmar sig relativt sett nivåerna på talen. Den sammantagna nettoförlusten för utflyttningskommunerna i Finland, Norge och Sverige uppgår under perioden till mer än en kvarts miljon personer ( ), vilket motsvarar befolkningen i en nordisk storstad som Malmö. I övriga EU finns en jämförbar befolkningsminskning endast i vissa regioner/delstater i det forna Östtyskland. Arbetslöshetsgraden (enligt AKU) i Norden uppgick i april 2001 till 5,5 % i genomsnitt. Trots detta präglas de nordliga delarna av Norden fortfarande av hög arbetslöshet, i synnerhet om man jämför med ländernas medeltal. Finland är i detta hänseende värst drabbat, medan Island har den lägsta arbetslösheten i Norden. I flera perifera nordiska regioner har den lokala näringslivsdynamiken stagnerat mer eller mindre totalt och den offentliga sektorn är det enda som upprätthåller arbetsmarknaden. Dessutom är stora delar av arbetskraften i många nordliga regioner sysselsatt i diverse arbetsmarknadsåtgärder. 2

3 En alltmer åldrande befolkning kommer att ställa stora krav på framtida servicestruktur, inte minst i de mest perifera regionerna, som i många fall redan i dag är missgynnade m.h.t. arbetskraftens försörjningsbörda. Danmark: København mest dynamisk, men balans mellan landsdelarna De regionala skillnaderna i Danmark, har efter många års relativ balans, mot slutet av talet åter börjat göra sig påminda, men jämfört med de övriga nordiska länderna kan situationen i Danmark dock karaktäriseras som balanserad. Då Danmark saknar en periferi jämförbar med de övriga nordiska länderna, utgörs kärnan i den danska regionala problematiken främst av förhållandet mellan stad och landsbygd och av industriorter drabbade av strukturomvandling. Totalt sett ökade dock både befolkningen och sysselsättningen under den senare halvan av 1990-talet i samtliga danska regioner förutom Bornholm. København dominerar det danska näringslivet och här är dynamiken starkast, speciellt inom tillväxtbranscher som privat tjänstesektor, medicin, miljöteknologi, informationsteknologi, osv. Mellan ökade den danska Huvudstadsregionens andel av hela Danmarks sysselsättning inom bank- och finanssektorn med uppemot 3 procentenheter. Sysselsättningen inom hotell- och restaurangsektorn samt inom post- och telekommunikationsområdet ökade under samma period med mer än en femtedel eller 10 procentenheter snabbare än genomsnittet i Danmark. Trots detta går en viss dynamik också att finna t.ex. i Århus, som i mindre skala konkurrerar med København på informations- och kommunikationsteknologiområdet, eller i Jylland inom specialiserad tillverkning som livsmedels-, textil- och möbelindustri. Det relativt låga intresset för utbildning inom naturvetenskaperna i Danmark kan i framtiden utgöra ett hot mot fortsatt tillväxt. Finland: Stark ekonomisk växt, men fortfarande hög arbetslöshet. Ökande regionala skillnader Finland präglas av en ökande regional polarisering. Mätt på kommunnivå har befolkningen minskat i uppemot 90 % av det finländska territoriet. Även om sysselsättningen ökat i samtliga landskap, är den största dynamiken främst koncentrerad till en handfull orter (Helsingfors, Tammerfors, Åbo/Salo, Uleåborg och Jyväskylä) medan stora delar av östra och norra Finland halkar efter. Läget är sämst i Kajanaland. Huvudstadsregionens dominans är påfallande. Mellan åren 1995 och 1999 ökade sysselsättningen inom bank och försäkring i Nyland 10 procentenheter mera än genomsnittet i landet. Andra markant större sysselsättningsökningar i huvudstadsregionen skedde inom t.ex. byggindustri, transport och lagerhållning, detaljhandel samt inom hotell- och restaurangsektorn. Arbetslösheten i Finland har långsamt sjunkit men är i de mer perifera regionerna fortfarande mycket hög. Av de 15 nordiska regioner år 2001 som har den högsta arbetslösheten ligger samtliga i Finland. Samtidigt har Åland den lägsta arbetslösheten i hela EU. Under de kommande åren står Finland, av alla nordiska länder, inför de största förändringarna vad gäller befolkningens åldersstruktur. I de flesta regioner beräknas den arbetsföra befolkningen minska, vilket markant kommer att påverka försörjningsbördan, i synnerhet i de redan i dag strukturellt svårast drabbade områdena. Island: Koncentration av befolkning och näringsliv till Reykjavíkområdet Tudelningen av Island har fortgått under hela 1990-talet. Reykjavík, där befolkningen ökar i snitt nästan 2 % varje år, är i detta hänseende den snabbast växande huvudstadsregionen i 3

4 Europa. Befolkningen i det övriga Island har under den senare hälften av 1990-talet åter minskat trots höga födelsetal. Island har jämfört med övriga nordiska länder haft den snabbaste sysselsättningstillväxten, men koncentrationen till huvudstadsregionen är påfallande. Arbetstillfällena under femårsperioden ökade med 16 %. Samtidigt är tillbakagången mycket stor t.ex. i nordvästra Island, Västfjordarna samt i de södra delarna av Östfjordarna. Av alla nordiska länder har Island den lägsta arbetslösheten. Norge: Låg arbetslöshet i alla regioner, men starka flyttströmmar Den ekonomiska tillväxten har varit mycket stark i Norge under hela 1990-talet. År 2001 beräknas Norge, efter Luxemburg inom EU/EES-länderna, ligga i topp vad avser köpkraftsparitetsjusterad BNP per capita. Mellan 1991 och 2000 ökade sysselsättningen med 13 %. Koncentrationen av nya jobb mellan 1994 och 1999 har varit starkast i fylkena runt Oslofjorden, Agderfylkena samt i Rogaland och Hordaland. Samtidigt minskade sysselsättningen i ett enda norskt fylke (Finnmark) med 2 %. År 2000 låg den mellankommunala bruttoflyttningen i Norge på den högsta nivån sedan Mätt på kommunnivå har befolkningen minskat i över två tredjedelar (67 %) av det norska fastlandsterritoriet. Befolkningsminskningen i de mest perifera norska regionerna balanseras av det i europeiska sammanhang mycket höga födelsetalet. Finnmark, där befolkningen under perioden minskade med 1.2 % i genomsnitt varje år på grund av nettomigration, är Nordens hårdast drabbade utflyttningsregion. Samtidigt är arbetslösheten i Norge med nordiska mått mätt mycket låg, även i Finnmark. Av de 25 nordiska regionerna med den lägsta arbetslösheten är 11 norska. Sverige: Svag sysselsättningsutveckling och låga födelsetal Den regionala bilden i Sverige kan, efter Danmark, karaktäriseras som den mest balanserade i Norden. Oroande i Sverige är inte regional ojämlikhet i sig, utan snarare att hela landet i ekonomiskt hänseende släpar efter sina nordiska grannar i synnerhet, och de flesta EU länderna i allmänhet. Antal arbetstillfällen ökar inte lika snabbt som i övriga Norden och ekonomin växer relativt långsamt. Den uppskattade svenska köpkraftsparitetsjusterade BNP per capita år 2001 är lägst i EU med undantag endast av Grekland, Portugal, Spanien och Frankrike. För ett nå samma antal sysselsatta som toppåret 1990, skulle det i Sverige (år 2000) behövas ytterligare mer än en kvarts miljon nya arbetstillfällen. Utflyttningarna och företagsnedläggningarna har drabbat många redan nu sårbara orter. Av de tio nordiska regioner där sysselsättningen minskat under perioden ligger åtta i Sverige. De mycket låga födelsetalen ökar trycket på den framtida försörjningsbördan, men detta avhjälps delvis med immigration från utlandet, trots att denna också kraftigt minskat från förra decenniets toppår Befolkningstillväxten under senare halvan av 1990-talet har främst koncentrerats till tre områden; Stockholm/Uppsala, Skåne och Halland/Västra Götaland. Som ett resultat av både låga födelsetal och utflyttning har befolkningen minskat mest i Västernorrland, men utflyttningen har relativt sett varit störst i Norrbotten, även om den där varit endast hälften så våldsam som i den värst drabbade nordiska regionen Finnmark i Norge. Totalt sett har det under skett en befolkningsminskning i uppemot nio tiondelar av det svenska territoriet. 4

5 Den nationella regionalpolitiken Den regionala polariseringen är en nationell utmaning Den regionala obalansen den starkaste i Norden på år reser krav på en bättre regionalpolitik av två orsaker: För det första ökar tillväxten i huvudstadsregionerna pressen på den nationella ekonomin, något som ökar faran för inflation och därmed blir ett nationellt ekonomiskt problem. För det andra är det inte längre så att nettoutflyttning kompenseras med höga födelsetal i perifera områden. I stora delar av de nordiska länderna är det nu fler som dör än som föds, och då blir flyttningen allena avgörande för befolkningsutvecklingen. Därmed är balansproblemen annorlunda än tidigare. I denna situation är det naturligt att fokuseringen ökar på den regionala polariseringen och därmed även kraven på förnyelse av regionalpolitiken. Regeringarna i alla fem nordiska länder har lagt fram nya policydokument under 2001 eller Nationell regionalpolitik inom gemensamma europeiska ramar Regionalpolitik bedrivs i alla EU/EES-länder, men det är stora olikheter mellan länderna när det gäller politikens innehåll och åtgärder. Enligt EU/EES-reglerna måste länderna anmäla (notifiera) det geografiska verksamhetsområdet för regionalpolitiken. För EU15 som helhet ingår 47 % av befolkningen i dessa områden, mot 24 % för Norden. I Finland ingår 41 % av befolkningen, i Island 38 %, Norge 25 %, Danmark 18 % och i Sverige 16 %. Sverige är det EU-land som har den lägsta andelen av befolkningen inom det regionalpolitiska stödområdet. Taxorna för maximalt investeringsstöd till företag regleras också av EU/EES-reglerna. Det är ändå väsentliga skillnader mellan länderna. Sverige är det land i Norden som har den högsta maximala bidragsandelen för investeringsstöd. Väsentliga olikheter i definition och storlek på politikområdet Regionalpolitik finns som eget politikområde i alla nordiska länder, men det är stora olikheter i de åtgärder som ingår. Jämförelser mellan ländernas kostnader för regionalpolitiken är därför svåra att göra och måste tas med två nypor salt. Utifrån nationella definitioner och statsbudgeterna för 2001/2002 ser det ut som om Danmark använder 83 euro per invånare inom det regionalpolitiska stödområdet per år. Den andra ytterligheten är Finland, som använder 335 euro per invånare. Island har en budget på 140 euro, Norge 165 euro och Sverige 259 euro per invånare inom stödområdet. Norge är det land som satsar mest på skattereduktioner i sin regionalpolitik. Skattereduktioner är inte utgifter och ingår därför inte i den regionalpolitiska budgeten. Storleken på intäktsbortfallet från den geografiskt differentierade arbetsgivaravgiften kan beräknas till 563 euro per invånare. Om offentlig sektor räknas bort, återstår 330 euro, dvs. dubbelt så mycket som i den regionalpolitiska budgeten. EU-program har stor betydelse för regionalpolitiken i medlemsländerna EU-medlemskapet har haft stor betydelse för de regionalpolitiska budgetarna. I Danmark och Finland utgör EU-stödet nästan 50 % av budgeten, medan siffran för Sveriges del är 30%. EUs bidrag till regionalpolitiken kommer från strukturfonderna i form av stöd till regionala utvecklingsprogram. Programmen är av två typer: Mål-1-program för regioner som halkar efter i den ekonomiska utvecklingen i Europa eller som har låg befolkningstäthet, och Mål-2- program för stadsområden, landsbygdsområden och industriorter med särskilda strukturella 5

6 problem. Det finns 12 sådana program i Norden, ett i Danmark, fem i Finland och sex i Sverige. Tillsammans täcker dessa program ett geografiskt område som är större än verksamhetsområdet för den nationella regionalpolitiken i de nordiska EU-länderna. De nuvarande programmen sträcker sig från 2000 till I tillägg till det ekonomiska bidraget, har programmen också stor betydelse för innehåll och arbetsformer i den nationella regionalpolitiken. Viktiga inslag här är att programmen sträcker sig över flera år, att de omfattar flera politikområden och att de genomförs av breda partnerskap där lokala och regionala myndigheter ingår tillsammans med andra ekonomiska aktörer. EU-programmen har dessutom en mer systematisk uppläggning för resultatuppföljning än vad som tidigare har varit vanligt i länderna. Gemensamma trender i utvecklingen av regionalpolitiken Det finns några trender i utvecklingen av regionalpolitiken som vi kan se i flera nordiska länder: Den nationella näringspolitiken har blivit mer regionalt anpassad. Viktiga nyckelbegrepp är kluster och innovationssystem. Därmed blir skillnaden mellan regionalpolitik och näringspolitik mindre än tidigare. Längst har detta gått i Danmark, där företagsstödet inte är en del av regionalpolitiken. Regionalpolitiken har blivit bredare än förr, och har nu en mer flersektoriell prägel, ofta genom breda utvecklingsprogram. Detta är tydligast i EU-länderna Danmark, Finland och Sverige, där EUs strukturfondsprogram har haft stor betydelse. Man försöker att förbättra den regionala balansen genom satsningar på mindre och medelstora städer. Detta ser man tydligast i Finland, där program nu implementeras för att förstärka de urbana regionerna utanför huvudstadsområdet. Också Island överväger en sådan politik. Det finns en tendens till en tydligare skillnad mellan välfärdspolitik (för balans mellan regioner) och utvecklingspolitik (för ekonomisk utveckling i alla regioner). Speciellt för Finlands och Sveriges del har man under senare år lagt mer vikt vid utvecklingsdimensionen och mindre vikt vid den regionala balansen. Frågorna om den regionala balansen är emellertid på väg tillbaka på agendan. Vi ser tecken på detta i alla länderna. En möjlig utveckling framöver är att geografiskt differentierade åtgärder kommer att sättas in i större utsträckning. Olikheter länderna emellan Även om länderna följer samma internationella regelverk, finns det stort utrymme för nationell politik innanför lagda ramar. De mest iögonfallande skillnaderna mellan de nordiska länderna är: Danmark har en begränsad regionalpolitik, som är starkt knuten till genomförandet av EUprogram. Här är man upptagen av förhållandet stad/land, inte av centrum/periferi som i de andra länderna. Finland har den mest omfattande regionalpolitiken i Norden, starkt knuten till EUprogrammen. Utveckling av urbana områden är ett element i den finska regionalpolitiken som vi inte ser i de andra länderna. Islands regionalpolitik har färre åtgärder för företagsutveckling än de andra länderna. Fler insatser görs för kommunerna och levnadsvillkoren på landsbygden. Norge är det land som går längst när det gäller användandet av skattereduktioner. Den geografiskt differentierade arbetsgivaravgiften kompenserar för stora transportkostnader i periferin. 6

7 En stor del av åtgärderna i den svenska regionalpolitiken är samlade i en påse ( Länsmilliarden ), något som ger större handlingsfrihet. Sverige är det enda nordiska land som har ett omfattande transportstöd till företag baserat på faktiska transportkostnader. Gränsregionalt och transnationellt samarbete Genom EUs strukturfonder har regionalpolitiken som politikområde internationaliserats. I tillägg till den internationella dimensionen i den nationella politiken, finns det också EUprogram för utveckling genom samarbete över landgränserna. EUs så kallade gemensamhetsinitiativ består av fyra programtyper: Interreg, Urban, Leader och Equal. De ur regionalpolitisk synvinkel mest intressanta är de 14 INTERREG III-programmen för gränsregionalt och transnationellt samarbete över landsgränserna. Här deltar, utöver EUmedlemsländerna, också Norge, Grönland och Färöarna. EUs ekonomiska bidrag till Interregprogrammen i Norden är ca 46 miljoner euro per år under perioden De övriga gemenskapsinitiativen är nationella program i Danmark, Finland och Sverige för URBAN II (förnyelse av storstadsområden i kris delar av Helsingfors/Vanda, Göteborg och Århus), LEADER + (landsbygdsutveckling med hjälp av lokala aktionsgrupper) och EQUAL (internationellt samarbete för att bekämpa diskriminering på arbetsmarknaden). Nordiska Ministerrådet har i snart 35 år givit ekonomiskt stöd till gränsregionalt samarbete. Nordiska Ministerrådets ekonomiska bidrag till de nordiska gränsregionala samarbetsområdena är ca två miljoner euro under Ytterligare information: För ytterligare information, vänligen kontakta Tomas Hanell eller Hallgeir Aalbu på: Nordregio Box 1658 SE Stockholm Telefon: Fax: E-post: 7

Att sätta sin region i ett sammanhang

Att sätta sin region i ett sammanhang Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Stärk inlandet - lärdomar från Norge

Stärk inlandet - lärdomar från Norge Stärk inlandet - lärdomar från Norge Politik för inflyttning genom: -differentierade arbetsgivaravgifter -återföring av vattenkraftsmedel september 2006 Håkan Larsson Catrin Mattsson Per Åsling www.centerpartiet.se/jamtland

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Nettverkssamling for regional planlegging Hamar 17-19 juni 2015 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio 1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Förändringar i pendlingen över Öresund

Förändringar i pendlingen över Öresund EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING OKTOBER 212 Förändringar i pendlingen över Öresund Arbetspendlingen över Öresund har minskat något de senaste åren men är ändå dubbelt så stor jämfört med

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Kort och långt perspektiv Stockholm, 2015-10-23 Andreas Mångs Produkter / rapporter från Arbetsförmedlingen Nationell prognos Arbetsmarknadsutsikterna Regional

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling - Sörmland och

Läs mer

Sammanfattning. Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen. Sammanhållningspolitikens bidrag till tillväxt i EU

Sammanfattning. Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen. Sammanhållningspolitikens bidrag till tillväxt i EU Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen Den ekonomiska tillväxten i EU har minskat markant sedan den senaste sammanhållningsrapporten publicerades för tre år sedan. Detta har lett

Läs mer

Företagsamheten 2011 Jämtlands län

Företagsamheten 2011 Jämtlands län Företagsamheten 2011 Jämtlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Jämtland. Under året ökade antalet företagsamma personer med drygt 300 personer, det vill säga

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2010 Sysselsättning 2009 Bagrundsinformation om arbetslösa En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

478130 9 103 52 047686 524120 978134 F I C K S T A T I S T I K

478130 9 103 52 047686 524120 978134 F I C K S T A T I S T I K 10 3 5 4 7 8 1 3 0 9 2 0 4 7 6 8 6 5 2 4 1 2 0 9 7 8 1 3 4 FICKSTATISTIK 2009 2009 PENSIONSSKYDDSCENTRALENS FICKSTATISTIK INNEHÅLL Den sociala tryggheten 2 Pensionsutgiften 4 Arbetspensionsavgifter 5 Befolkningen

Läs mer

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING 28 FORSKNING OCH UTVECKLING Innovationsprocessens första fas består ofta av forskning och utveckling (FoU). Där uppstår den kunskapsbas som ligger till grund för högteknologiska och högkvalitativa produkter,

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

StatNord! Gränsregional statistik för gränssamarbete och tillväxt

StatNord! Gränsregional statistik för gränssamarbete och tillväxt StatNord! Gränsregional statistik för gränssamarbete och tillväxt Carl-Gunnar Hanaeus, SCB Therese Karlsson, SCB 2011-08-18 1 Huvudpunkter Statistikens syfte och innehåll Bakgrund till StatNord Smakprov

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 INNEHÅLL INLEDNING...5 Strukturfonderna i Sverige 2007-2013...5 Organisation och

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Företagsamheten Örebro län

Företagsamheten Örebro län Företagsamheten Örebro län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett hyfsat år för företagsamheten i Örebro. Under året ökade antalet företagsamma personer med 350 personer, det vill säga en ökning med

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) De 45 000 personerna som arbetspendlar i de nordiska gränsregionerna tas inte med i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Detta motsvarar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer