Resumé av: Hanell, Aalbu & Neubauer (2002): Regional Development in the Nordic Countries Nordregio Report 2002:2, Stockholm: Nordregio.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resumé av: Hanell, Aalbu & Neubauer (2002): Regional Development in the Nordic Countries 2002. Nordregio Report 2002:2, Stockholm: Nordregio."

Transkript

1 Stockholm, 16. april 2002 Resumé av: Hanell, Aalbu & Neubauer (2002): Regional Development in the Nordic Countries Nordregio Report 2002:2, Stockholm: Nordregio. På de neste sidene følger et sammendrag av Nordregios nye rapport om den regionale utviklingen i Norden, på svensk. Rapporten består av følgende deler: Kapittel 1: Regionale utviklingstrender o Konkurranseevne og BNR per capita for Nordens land og regioner. o Arbeidsmarkedets utvikling: Sysselsetting og arbeidsløshet. (Tall finnes for hver enkelt kommune og amt/landskap/fylke/län i statistikkvedlegget.) o Demografisk polarisering: Flyttinger og befolkningsutvikling. (Tall finnes for hver enkelt kommune og amt/landskap/fylke/län i statistikkvedlegget.) Kapittel 2: Den nasjonale regionalpolitikken og EU-programmene i de nordiske land o Regionalpolitikkens forutsetninger: Konkurransereglene innen EU/EØS. o Regionalpolitikkens geografiske og innholdsmessige omfang i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige (2002). o Trender i utviklingen av regionalpolitikken. o En oversikt over alle Mål 1- og Mål-2 programmer i Danmark, Finland og Sverige o Presentasjon av hvert program for perioden , med kart og tabeller. Kapittel 3: Internasjonalt regionalpolitisk samarbeid i Norden o Oversikt over EU-programmene for samarbeid mellom regioner i ulike land. o Det nordiske grenseregionale samarbeidet. o Interreg III programmer med deltakelse fra Norden. o Presentasjon av hvert program for perioden , med kart og tabeller. Statistikk o Folketall, befolkningsforandring, migrasjon, arbeidsløshet og sysselsettingsforandringer for de nasjonale regionalpolitiske områdene og for mål 1- og mål 2-områdene o Migrasjon og naturlig befolkningsvekst for alle nordiske regioner. o Sysselsettingsforandring, arbeidsløshet og GDP per capita for alle nordiske regioner. o Befolkning, migrasjon, arbeidsløshet og sysselsetting for alle 1571 kommuner i Norden. 1

2 Svensk resumé av: Hanell, Aalbu & Neubauer (2002): Regional Development in the Nordic Countries Nordregio Report 2002:2, Stockholm: Nordregio. Den regionala utvecklingen Ekonomisk tillväxt och sysselsättningsökning i alla nordiska länder Under den senare halvan av 1990-talet har de nordiska länderna hävdat sig väl i internationell konkurrens. Detta gäller både med hänsyn till ekonomisk konkurrenskraft, i miljöarbete, beträffande utbildning, tidig teknikanvändning och FoU. Skillnaderna mellan de nordiska länderna är dock relativt stora. Ur en ekonomisk synvinkel kan Norden år 2001 delas in i två grupper. Danmark, Island och Norge toppar (enligt preliminära uppskattningar från Eurostat) tillsammans med Luxemburg och Irland den europeiska statistiken i köpkraftsparitetsjusterad bruttonationalprodukt (BNP) per capita. Finland och Sverige bildar den andra nordiska gruppen, som ligger knappt över EU-genomsnittet. Mellan 1993 och 2001 har BNP-tillväxten legat över EU-genomsnittet i alla nordiska länder, mest i Finland (39 %), Island (34 %) och Norge (30 %). Motsvarande beräknad tillväxt i Sverige uppgick till 27 % och i Danmark till 26 %. Mätt i BNP per sysselsatt sjunker dock den relativa produktiviteten i Norden. Sverige ligger i detta hänseende 9 % under EU-snittet och de övriga nordiska länderna något över. Sysselsättningen har också ökat ojämnt i Norden. Mellan 1994 och 1999 ökade sysselsättningen i snitt 8 % i Norden, mest i Finland och Norge (>13 %) och minst i Sverige (4,2 %). Ökande polarisering mellan storstäder och periferi Den regionala utvecklingen under andra halvan av 1990-talet präglas av en snabbt ökande polarisering mellan å ena sidan storstadsregionerna och å andra sidan de mera perifera regionerna. Detta är i varierande grad gemensamt för samtliga nordiska länder. Befolkningen, arbetsplatserna, näringslivstillväxten och innovationerna koncentreras till vissa få utvalda orter medan stora delar främst i norra Norden släpar efter. Flyttströmmarna närmar sig relativt sett nivåerna på talen. Den sammantagna nettoförlusten för utflyttningskommunerna i Finland, Norge och Sverige uppgår under perioden till mer än en kvarts miljon personer ( ), vilket motsvarar befolkningen i en nordisk storstad som Malmö. I övriga EU finns en jämförbar befolkningsminskning endast i vissa regioner/delstater i det forna Östtyskland. Arbetslöshetsgraden (enligt AKU) i Norden uppgick i april 2001 till 5,5 % i genomsnitt. Trots detta präglas de nordliga delarna av Norden fortfarande av hög arbetslöshet, i synnerhet om man jämför med ländernas medeltal. Finland är i detta hänseende värst drabbat, medan Island har den lägsta arbetslösheten i Norden. I flera perifera nordiska regioner har den lokala näringslivsdynamiken stagnerat mer eller mindre totalt och den offentliga sektorn är det enda som upprätthåller arbetsmarknaden. Dessutom är stora delar av arbetskraften i många nordliga regioner sysselsatt i diverse arbetsmarknadsåtgärder. 2

3 En alltmer åldrande befolkning kommer att ställa stora krav på framtida servicestruktur, inte minst i de mest perifera regionerna, som i många fall redan i dag är missgynnade m.h.t. arbetskraftens försörjningsbörda. Danmark: København mest dynamisk, men balans mellan landsdelarna De regionala skillnaderna i Danmark, har efter många års relativ balans, mot slutet av talet åter börjat göra sig påminda, men jämfört med de övriga nordiska länderna kan situationen i Danmark dock karaktäriseras som balanserad. Då Danmark saknar en periferi jämförbar med de övriga nordiska länderna, utgörs kärnan i den danska regionala problematiken främst av förhållandet mellan stad och landsbygd och av industriorter drabbade av strukturomvandling. Totalt sett ökade dock både befolkningen och sysselsättningen under den senare halvan av 1990-talet i samtliga danska regioner förutom Bornholm. København dominerar det danska näringslivet och här är dynamiken starkast, speciellt inom tillväxtbranscher som privat tjänstesektor, medicin, miljöteknologi, informationsteknologi, osv. Mellan ökade den danska Huvudstadsregionens andel av hela Danmarks sysselsättning inom bank- och finanssektorn med uppemot 3 procentenheter. Sysselsättningen inom hotell- och restaurangsektorn samt inom post- och telekommunikationsområdet ökade under samma period med mer än en femtedel eller 10 procentenheter snabbare än genomsnittet i Danmark. Trots detta går en viss dynamik också att finna t.ex. i Århus, som i mindre skala konkurrerar med København på informations- och kommunikationsteknologiområdet, eller i Jylland inom specialiserad tillverkning som livsmedels-, textil- och möbelindustri. Det relativt låga intresset för utbildning inom naturvetenskaperna i Danmark kan i framtiden utgöra ett hot mot fortsatt tillväxt. Finland: Stark ekonomisk växt, men fortfarande hög arbetslöshet. Ökande regionala skillnader Finland präglas av en ökande regional polarisering. Mätt på kommunnivå har befolkningen minskat i uppemot 90 % av det finländska territoriet. Även om sysselsättningen ökat i samtliga landskap, är den största dynamiken främst koncentrerad till en handfull orter (Helsingfors, Tammerfors, Åbo/Salo, Uleåborg och Jyväskylä) medan stora delar av östra och norra Finland halkar efter. Läget är sämst i Kajanaland. Huvudstadsregionens dominans är påfallande. Mellan åren 1995 och 1999 ökade sysselsättningen inom bank och försäkring i Nyland 10 procentenheter mera än genomsnittet i landet. Andra markant större sysselsättningsökningar i huvudstadsregionen skedde inom t.ex. byggindustri, transport och lagerhållning, detaljhandel samt inom hotell- och restaurangsektorn. Arbetslösheten i Finland har långsamt sjunkit men är i de mer perifera regionerna fortfarande mycket hög. Av de 15 nordiska regioner år 2001 som har den högsta arbetslösheten ligger samtliga i Finland. Samtidigt har Åland den lägsta arbetslösheten i hela EU. Under de kommande åren står Finland, av alla nordiska länder, inför de största förändringarna vad gäller befolkningens åldersstruktur. I de flesta regioner beräknas den arbetsföra befolkningen minska, vilket markant kommer att påverka försörjningsbördan, i synnerhet i de redan i dag strukturellt svårast drabbade områdena. Island: Koncentration av befolkning och näringsliv till Reykjavíkområdet Tudelningen av Island har fortgått under hela 1990-talet. Reykjavík, där befolkningen ökar i snitt nästan 2 % varje år, är i detta hänseende den snabbast växande huvudstadsregionen i 3

4 Europa. Befolkningen i det övriga Island har under den senare hälften av 1990-talet åter minskat trots höga födelsetal. Island har jämfört med övriga nordiska länder haft den snabbaste sysselsättningstillväxten, men koncentrationen till huvudstadsregionen är påfallande. Arbetstillfällena under femårsperioden ökade med 16 %. Samtidigt är tillbakagången mycket stor t.ex. i nordvästra Island, Västfjordarna samt i de södra delarna av Östfjordarna. Av alla nordiska länder har Island den lägsta arbetslösheten. Norge: Låg arbetslöshet i alla regioner, men starka flyttströmmar Den ekonomiska tillväxten har varit mycket stark i Norge under hela 1990-talet. År 2001 beräknas Norge, efter Luxemburg inom EU/EES-länderna, ligga i topp vad avser köpkraftsparitetsjusterad BNP per capita. Mellan 1991 och 2000 ökade sysselsättningen med 13 %. Koncentrationen av nya jobb mellan 1994 och 1999 har varit starkast i fylkena runt Oslofjorden, Agderfylkena samt i Rogaland och Hordaland. Samtidigt minskade sysselsättningen i ett enda norskt fylke (Finnmark) med 2 %. År 2000 låg den mellankommunala bruttoflyttningen i Norge på den högsta nivån sedan Mätt på kommunnivå har befolkningen minskat i över två tredjedelar (67 %) av det norska fastlandsterritoriet. Befolkningsminskningen i de mest perifera norska regionerna balanseras av det i europeiska sammanhang mycket höga födelsetalet. Finnmark, där befolkningen under perioden minskade med 1.2 % i genomsnitt varje år på grund av nettomigration, är Nordens hårdast drabbade utflyttningsregion. Samtidigt är arbetslösheten i Norge med nordiska mått mätt mycket låg, även i Finnmark. Av de 25 nordiska regionerna med den lägsta arbetslösheten är 11 norska. Sverige: Svag sysselsättningsutveckling och låga födelsetal Den regionala bilden i Sverige kan, efter Danmark, karaktäriseras som den mest balanserade i Norden. Oroande i Sverige är inte regional ojämlikhet i sig, utan snarare att hela landet i ekonomiskt hänseende släpar efter sina nordiska grannar i synnerhet, och de flesta EU länderna i allmänhet. Antal arbetstillfällen ökar inte lika snabbt som i övriga Norden och ekonomin växer relativt långsamt. Den uppskattade svenska köpkraftsparitetsjusterade BNP per capita år 2001 är lägst i EU med undantag endast av Grekland, Portugal, Spanien och Frankrike. För ett nå samma antal sysselsatta som toppåret 1990, skulle det i Sverige (år 2000) behövas ytterligare mer än en kvarts miljon nya arbetstillfällen. Utflyttningarna och företagsnedläggningarna har drabbat många redan nu sårbara orter. Av de tio nordiska regioner där sysselsättningen minskat under perioden ligger åtta i Sverige. De mycket låga födelsetalen ökar trycket på den framtida försörjningsbördan, men detta avhjälps delvis med immigration från utlandet, trots att denna också kraftigt minskat från förra decenniets toppår Befolkningstillväxten under senare halvan av 1990-talet har främst koncentrerats till tre områden; Stockholm/Uppsala, Skåne och Halland/Västra Götaland. Som ett resultat av både låga födelsetal och utflyttning har befolkningen minskat mest i Västernorrland, men utflyttningen har relativt sett varit störst i Norrbotten, även om den där varit endast hälften så våldsam som i den värst drabbade nordiska regionen Finnmark i Norge. Totalt sett har det under skett en befolkningsminskning i uppemot nio tiondelar av det svenska territoriet. 4

5 Den nationella regionalpolitiken Den regionala polariseringen är en nationell utmaning Den regionala obalansen den starkaste i Norden på år reser krav på en bättre regionalpolitik av två orsaker: För det första ökar tillväxten i huvudstadsregionerna pressen på den nationella ekonomin, något som ökar faran för inflation och därmed blir ett nationellt ekonomiskt problem. För det andra är det inte längre så att nettoutflyttning kompenseras med höga födelsetal i perifera områden. I stora delar av de nordiska länderna är det nu fler som dör än som föds, och då blir flyttningen allena avgörande för befolkningsutvecklingen. Därmed är balansproblemen annorlunda än tidigare. I denna situation är det naturligt att fokuseringen ökar på den regionala polariseringen och därmed även kraven på förnyelse av regionalpolitiken. Regeringarna i alla fem nordiska länder har lagt fram nya policydokument under 2001 eller Nationell regionalpolitik inom gemensamma europeiska ramar Regionalpolitik bedrivs i alla EU/EES-länder, men det är stora olikheter mellan länderna när det gäller politikens innehåll och åtgärder. Enligt EU/EES-reglerna måste länderna anmäla (notifiera) det geografiska verksamhetsområdet för regionalpolitiken. För EU15 som helhet ingår 47 % av befolkningen i dessa områden, mot 24 % för Norden. I Finland ingår 41 % av befolkningen, i Island 38 %, Norge 25 %, Danmark 18 % och i Sverige 16 %. Sverige är det EU-land som har den lägsta andelen av befolkningen inom det regionalpolitiska stödområdet. Taxorna för maximalt investeringsstöd till företag regleras också av EU/EES-reglerna. Det är ändå väsentliga skillnader mellan länderna. Sverige är det land i Norden som har den högsta maximala bidragsandelen för investeringsstöd. Väsentliga olikheter i definition och storlek på politikområdet Regionalpolitik finns som eget politikområde i alla nordiska länder, men det är stora olikheter i de åtgärder som ingår. Jämförelser mellan ländernas kostnader för regionalpolitiken är därför svåra att göra och måste tas med två nypor salt. Utifrån nationella definitioner och statsbudgeterna för 2001/2002 ser det ut som om Danmark använder 83 euro per invånare inom det regionalpolitiska stödområdet per år. Den andra ytterligheten är Finland, som använder 335 euro per invånare. Island har en budget på 140 euro, Norge 165 euro och Sverige 259 euro per invånare inom stödområdet. Norge är det land som satsar mest på skattereduktioner i sin regionalpolitik. Skattereduktioner är inte utgifter och ingår därför inte i den regionalpolitiska budgeten. Storleken på intäktsbortfallet från den geografiskt differentierade arbetsgivaravgiften kan beräknas till 563 euro per invånare. Om offentlig sektor räknas bort, återstår 330 euro, dvs. dubbelt så mycket som i den regionalpolitiska budgeten. EU-program har stor betydelse för regionalpolitiken i medlemsländerna EU-medlemskapet har haft stor betydelse för de regionalpolitiska budgetarna. I Danmark och Finland utgör EU-stödet nästan 50 % av budgeten, medan siffran för Sveriges del är 30%. EUs bidrag till regionalpolitiken kommer från strukturfonderna i form av stöd till regionala utvecklingsprogram. Programmen är av två typer: Mål-1-program för regioner som halkar efter i den ekonomiska utvecklingen i Europa eller som har låg befolkningstäthet, och Mål-2- program för stadsområden, landsbygdsområden och industriorter med särskilda strukturella 5

6 problem. Det finns 12 sådana program i Norden, ett i Danmark, fem i Finland och sex i Sverige. Tillsammans täcker dessa program ett geografiskt område som är större än verksamhetsområdet för den nationella regionalpolitiken i de nordiska EU-länderna. De nuvarande programmen sträcker sig från 2000 till I tillägg till det ekonomiska bidraget, har programmen också stor betydelse för innehåll och arbetsformer i den nationella regionalpolitiken. Viktiga inslag här är att programmen sträcker sig över flera år, att de omfattar flera politikområden och att de genomförs av breda partnerskap där lokala och regionala myndigheter ingår tillsammans med andra ekonomiska aktörer. EU-programmen har dessutom en mer systematisk uppläggning för resultatuppföljning än vad som tidigare har varit vanligt i länderna. Gemensamma trender i utvecklingen av regionalpolitiken Det finns några trender i utvecklingen av regionalpolitiken som vi kan se i flera nordiska länder: Den nationella näringspolitiken har blivit mer regionalt anpassad. Viktiga nyckelbegrepp är kluster och innovationssystem. Därmed blir skillnaden mellan regionalpolitik och näringspolitik mindre än tidigare. Längst har detta gått i Danmark, där företagsstödet inte är en del av regionalpolitiken. Regionalpolitiken har blivit bredare än förr, och har nu en mer flersektoriell prägel, ofta genom breda utvecklingsprogram. Detta är tydligast i EU-länderna Danmark, Finland och Sverige, där EUs strukturfondsprogram har haft stor betydelse. Man försöker att förbättra den regionala balansen genom satsningar på mindre och medelstora städer. Detta ser man tydligast i Finland, där program nu implementeras för att förstärka de urbana regionerna utanför huvudstadsområdet. Också Island överväger en sådan politik. Det finns en tendens till en tydligare skillnad mellan välfärdspolitik (för balans mellan regioner) och utvecklingspolitik (för ekonomisk utveckling i alla regioner). Speciellt för Finlands och Sveriges del har man under senare år lagt mer vikt vid utvecklingsdimensionen och mindre vikt vid den regionala balansen. Frågorna om den regionala balansen är emellertid på väg tillbaka på agendan. Vi ser tecken på detta i alla länderna. En möjlig utveckling framöver är att geografiskt differentierade åtgärder kommer att sättas in i större utsträckning. Olikheter länderna emellan Även om länderna följer samma internationella regelverk, finns det stort utrymme för nationell politik innanför lagda ramar. De mest iögonfallande skillnaderna mellan de nordiska länderna är: Danmark har en begränsad regionalpolitik, som är starkt knuten till genomförandet av EUprogram. Här är man upptagen av förhållandet stad/land, inte av centrum/periferi som i de andra länderna. Finland har den mest omfattande regionalpolitiken i Norden, starkt knuten till EUprogrammen. Utveckling av urbana områden är ett element i den finska regionalpolitiken som vi inte ser i de andra länderna. Islands regionalpolitik har färre åtgärder för företagsutveckling än de andra länderna. Fler insatser görs för kommunerna och levnadsvillkoren på landsbygden. Norge är det land som går längst när det gäller användandet av skattereduktioner. Den geografiskt differentierade arbetsgivaravgiften kompenserar för stora transportkostnader i periferin. 6

7 En stor del av åtgärderna i den svenska regionalpolitiken är samlade i en påse ( Länsmilliarden ), något som ger större handlingsfrihet. Sverige är det enda nordiska land som har ett omfattande transportstöd till företag baserat på faktiska transportkostnader. Gränsregionalt och transnationellt samarbete Genom EUs strukturfonder har regionalpolitiken som politikområde internationaliserats. I tillägg till den internationella dimensionen i den nationella politiken, finns det också EUprogram för utveckling genom samarbete över landgränserna. EUs så kallade gemensamhetsinitiativ består av fyra programtyper: Interreg, Urban, Leader och Equal. De ur regionalpolitisk synvinkel mest intressanta är de 14 INTERREG III-programmen för gränsregionalt och transnationellt samarbete över landsgränserna. Här deltar, utöver EUmedlemsländerna, också Norge, Grönland och Färöarna. EUs ekonomiska bidrag till Interregprogrammen i Norden är ca 46 miljoner euro per år under perioden De övriga gemenskapsinitiativen är nationella program i Danmark, Finland och Sverige för URBAN II (förnyelse av storstadsområden i kris delar av Helsingfors/Vanda, Göteborg och Århus), LEADER + (landsbygdsutveckling med hjälp av lokala aktionsgrupper) och EQUAL (internationellt samarbete för att bekämpa diskriminering på arbetsmarknaden). Nordiska Ministerrådet har i snart 35 år givit ekonomiskt stöd till gränsregionalt samarbete. Nordiska Ministerrådets ekonomiska bidrag till de nordiska gränsregionala samarbetsområdena är ca två miljoner euro under Ytterligare information: För ytterligare information, vänligen kontakta Tomas Hanell eller Hallgeir Aalbu på: Nordregio Box 1658 SE Stockholm Telefon: Fax: E-post: 7

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING 28 FORSKNING OCH UTVECKLING Innovationsprocessens första fas består ofta av forskning och utveckling (FoU). Där uppstår den kunskapsbas som ligger till grund för högteknologiska och högkvalitativa produkter,

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

TABELLBILAGA. Geografi och befolkning

TABELLBILAGA. Geografi och befolkning TABELLBILAGA Geografi och befolkning I ÖKS-regionen ingår nedanstående amter/fylken/län. Dessa utgör också NUTS-3 områden enligt EUs nomenklatur. Statistiken i denna tabellbilaga omfattar bara dessa områden,

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

SAMMANFATTNING Framväxten av europeisk fysisk-funktionell planläggning är ett exempel på den europeisk integration som pågår genom nätverksarbetande och formulerande av policy diskurser. Den senaste utveckling

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats.

English Skandinaviska «Tillbaka till Kulturkontakt Nord. Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1. Grundläggande information 1.1. Ansökningens namn 1.2. En kort beskrivning 0/300 Ifall din ansökning beviljas, kan beskrivningen publiceras på Kulturkontakt Nords webbplats. 1.3. Planerat startdatum:

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 24.3.2011 2010/2157(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om demografiska förändringar och konsekvenserna av dessa för EU:s framtida sammanhållningspolitik

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer