Nollning. Stockholmsresa. Anne Ramberg 3, JURIDISKA FÖRENINGENS TIDSKRIFT NR

Transkript

1 Nollning Stockholmsresa Anne Ramberg JURIDISKA FÖRENINGENS TIDSKRIFT NR 3,

2 Har du höga förväntningar? Att bli utnämnd till den mest attraktiva advokatbyrån bland svenska juridikstudenter tio år i rad är bra*. Det säger oss att vi är på rätt spår med att attrahera de främsta talangerna. Vi förväntar oss mycket av dig som börjar arbeta hos oss. Du ska kunna översätta dina teoretiska kunskaper i praktisk handling, vara en affärsmässig konsult som förstår vad som ger bäst resultat för klienten och bidra i arbetet med att utveckla byrån. Det är utmanande, intensivt och ibland sena kvällar. Det är dessutom spännande, intressant och roligt. Att vi blir utnämnda till den mest attraktiva advokatbyrån är ett bevis på att ni är flera som har höga förväntningar på oss. Det är befogat. Vi erbjuder en brant utvecklingskurva där du hela tiden utmanas och lär dig nya saker. Redan från dag ett finns en plan som säkerställer att du får den bredd och specialisering som behövs för att bli en framgångsrik affärsjurist. Vårt gedigna utbildningsprogram, kunskapen hos seniora kollegor, våra hjälpsamma faddrar och handledare tillsammans med alla övriga medarbetare ger dig de bästa verktygen och ett genuint stöd för att du ska kunna fokusera på det du är bäst på; konsultrollen och juridiken. Läs mer på välkommen till möjligheternas byrå. * Universums FöretagsBarometer, Mest attraktiva advokatbyrån bland juridikstudenter

3 CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: JENS WERNER REDAKTIONSCHEF: CARL MATZ SKRIBENTER: ANONYMOUS JULIA BERGLUND LISA CLAAR FREDRIK DRAKE ANNICA EDGARSSON MARIA EKLUND ANDERS LILJEBERG CARL MATZ JON SYDBERG JENS TIENSUU EMILIA WALLIN JENS WERNER MATTIAS WILHELMSSON EMIL ÖHLÉN FOTOGRAFER: LARS JOHANSSON TANJA SHEIKHI OMSLAGSBILD: JURIDISKA FÖRENINGEN LAYOUTANSVARIG: JENS WERNER DE FACTO TRYCKS AV: HELHET REKLAM AB DE FACTO ÅRGÅNG 13 NUMMER III 2012 DE FACTO JURIDISKA FÖRENINGEN, JURIDISKA INSTITUTIONEN UMEÅ UNIVERSITET UMEÅ DE FACTO GES UT TVÅ GÅNGER PER TERMIN. BIDRAG SKICKAS TILL NÅGON AV TIDNINGENS ADRESSER. REDAKTIONEN FÖRBEHÅLLER SIG RÄTTEN ATT REFUSERA OCH REDIGERA IN- LÄMNAT MATERIAL. FÖR INSÄNT OCH EJ BESTÄLLT MATERIAL ANSVARAS EJ. ÅSIKTER SOM REDOGÖRS I DETTA NUMMER ÅTERSPEGLAR INTE JURIDISKA FÖRENINGENS ELLER JURI- DISKA INSTITUTIONENS ÅSIKTER OCH VÄRDERINGAR. TACK TILL ALLA SOM BIDRAGIT TILL DETTA NUMMER! LEDARE AKTUELLT INOM JURIDIKEN INTERVJU DE FACTO FRÅGAR NOLLNINGEN FADDERGUIDEN KALENDARIUM REPORTAGE: STUDENTKÅREN STOCKHOLMSRESAN LÄRARPORTRÄTT EN DAG MED: ELSA INT. JURPLÅGAR N DE FACTO TESTAR UNIVERSITETSJÄMFÖRELSE KRÖNIKA INSPEKTORSPALTEN

4 En halv jurist Det är en märklig känsla att genom dessa rader konstatera att halva juristprogrammet redan är förbi. För visst var det förra månaden som jag satte mig på nattåget till Norrland, överpackad med väskor? Visst var det jag som precis fick nollas med okända kursare och faddrar? Det går sjukligt fort, redan idag ska jag veta exakt hälften av allt jag behöver veta för att sitta ting, biträda på byråerna eller flytta till Bryssel och arbeta med konkurrensrätt i någons stab. Det känns verkligen inte så, vill jag lova. Det är omöjligt att inte bli dystopisk, karriären känns helt klart död på förhand om jag inte blir en mycket kunnigare jurist än så här. Fast vi vet ändå att det inte stämmer. Alla som tar juristexamen vid UMU och har någon typ av social skills kommer att få jobb, även om du har B i varje betyg. För du ska inte bli en komplett jurist vid skolan, detta är bara början. Även om du numer sorgset kan konstatera att betygen inte kommer att räcka till en tingsplats vid Göteborg eller Malmö tingsrätt, eller en flashig trainee-plats vid de stora byråerna på Strandvägen, så får du aldrig glömma hur meningslöst det är att leva på framtida framgångar, i nuet. Du har inte den blekaste aning om hur karriären kommer att gå, oavsett vilka betyg eller kontakter du har. Det räcker med en kraftig lågkonjunktur för att vi ska sitta i exakt samma sits vi satt i efter gymnasiestudenten. Därför är det enda vettiga att leva helt i nuet, att ta tillvara på hela studietiden. För det finns inget jag hellre skulle göra just nu än plugga juridik i Umeå, oavsett hur det går sen. Världens bästa höst har bara börjat Hösten kunde inte ha börjat bättre. Precis som vår prefekt sa så vet vi att vår juristutbildning är bra men det är alltid skönt att få det bekräftat. Och bekräftat var precis vad det blev när HSV publicerade sin utvärdering. Juristutbildningen vid Umeå Universitet håller hög kvalité. Åh, vad skönt det är att få säga det. För även om du och jag trivs här på programmet och även om vi vet att vår utbildning är bra så är det viktigt att visa övriga Sverige att det är just så. Hösten på JF-fronten hade inte heller kunnat börja bättre faktiskt. Styrelsen är full av energi och det har resulterat i en kickstart med både våffeldag och föreläsning med högaktuella Anne Ramberg. Detta tätt följt av en fantastisk stockholmsresa. Mer blir det, vad sägs om beach-volleybollturnering, fotbollsturnering, gästföreläsning med sittande JK Anna Skarhed och EPP med Kaiding? Sammanfattningsvis, Umeå är bra, juristprogrammet är bra och JF är bra. Kan hösten se, inte bokstavligt nu, ljusare ut? Jag tror faktiskt inte det. Men om du tycker att den kan se ännu ljusare ut det så tveka inte att göra slag i sak, haffa utbildningsansvarig om du har synpunkter på din kurs, ryck tag i klubbmästaren om du har en idé för nästa sittning eller varför inte pusha sportmästaren att hyra in en ponny om du vill ha ponnyridning på campus? Allt är välkommet. Avslutningsvis vill jag dels tacka den fantastiska styrelsen för att ni gjort den här hösten möjlig och dels vill jag tacka er medlemmar för att ni deltar i det vi arrangerar och för att ni uppskattar det vi gör, det är grunden i allt! Jens Werner Chefredaktör och ansvarig utgivare för De Facto Julia Berglund Ordförande i juridiska föreningen vid Umeå universitet 4

5 I fokus: Sture Bergwall alias Thomas Quick På Rättspsykiatriska kliniken i Säter sitter Sture Bergwall. Men han är egentligen mer känd som Thomas Quick Sveriges värsta seriemördare någonsin. I skepnaden av denna identitet erkände Bergwall runt 30 mord av vilka åtta ledde till åtal och fällande domar. Trots avsaknad av teknisk bevisning och vittnen som kunde styrka hans erkännanden, ansåg sex domstolar att bevisnivån var uppnådd! I sina domskäl framhöll domstolarna att berättelserna var så pass detaljrika att endast den faktiske gärningsmannen kunde ha haft sådan detaljerad vetskap om morden. År 2008 tog så Bergwall helt plötsligt tillbaka alla erkännanden lika tvärt som när han började erkänna i början på 90-talet. Kort tid därefter accepterade advokat Thomas Olsson uppdraget att bistå med juridisk expertis åt Bergwall och representera honom. Historien om Sveriges värsta seriemördare gick in i ett nytt kapitel och efter åtskilliga månader av intensivt arbete lämnades de första resningsansökningarna in år Skälen till resningsansökningarna är, kortfattat, att nya omständigheter och bevis lagts fram som tillsammans med Bergwalls återtagande av sina erkännanden har avsett att väcka tvist om Bergwalls faktiska skuld. Framförallt åberopas att domstolarna aldrig fick möjlighet att bedöma tillförlitligheten i Bergwalls uppgifter under förhör om morden som successivt utvecklades och förändrades i förhör när utredningarna pågick. Bergwall har hittills blivit friad för fem mord. Istället för att pröva på nytt i domstol, har åtalen istället lagts ned. Den grupp om fem åklagare, varav överåklagare Björn Ericson är ansvarig, som för åklagarsidan har skött granskningen av de tidigare utredningarna och domarna mot Bergwall, har i detta avseende kritiserats av den pensionerade överåklagaren Christer van der Kwast som åtalade Bergwall i samtliga fall. Han uttrycker kritik mot att rättsväsendet har underkastat sig, dvs. låtit sig låtit sig påverkas av, mediernas nyhetsrapportering. Mediebevakningen har alltid varit omfattande. Den senaste tiden har dock medierna valt att trappa upp sin rapportering på grund av förnyad debatt och de, ibland kontroversiella, uttalanden som gjorts. Bland debattörerna utmärker sig, utöver van der Kwast, även justitierådet Göran Lambertz (!) som i sin tidigare roll som justitiekansler ( JK) fick i uppdrag år 2006 att granska morddomarna. JK drog slutsatsen, efter bara sju dagars granskning, att mordutredningarna var skickligt genomförda och att domarna var bra. Lambertz lade sig i debatten genom att publicera en debattartikel i DN där han underströk Bergwalls skuld med att det fanns utomordentligt övertygande bevisning. Mot detta ställningstagande uttalade bl.a. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg kritiken att det skadar HD och rättsväsendet när Lambertz gör sådana utspel i media som privatspanare. Lambertz nöjde sig dock inte, utan följde upp med förtydliganden där han pekade på konkreta punkter som bevisade Bergwalls skuld. Den 6/10 backade han i en radiointervju och förnekade att han använt orden utomordentligt övertygande, men tvingades efteråt att erkänna att intervjuaren inte felciterat honom. Bergwalls ombud, advokat Olsson, bemötte Lambertz konkreta punkter i ett debattinlägg för egen del. Olsson kritiserar att Lambertz hela tiden försökt slingra sig undan i sina formuleringar när han själv blivit motbevisad, t.ex. genom att han konstaterar att även om bevisningen inte var så övertygande så är inte en frikännande dom detsamma som att Bergwall är oskyldig. Den pensionerade överåklagaren Sven- Erik Alhem fyller på i en krönika för Jusektidningen (nr sju): Något som retat mig är att respekt ibland saknats för att det inte finns ett mellanläge i den straffrättsliga bedömningen mellan skyldig/icke skyldig. Anständighetsvis går det alltså inte att tala om kanske skyldig ändå eller det finns övertygande bevisning i några av mordfallen Quick frikänts från. Mystiken kring Bergwall och omständigheterna vid utredningarna kommer kanske alltid att kvarstå, oavsett om han blir friad i de tre sista fallen eller inte. Säkert är i varje fall att dessa två frågor kommer hänga kvar i luften: Hur kunde allt det här ske? Hur kan vi dra lärdom inför framtiden? TEXT: JON SYDBERG 5

6 /Äã Ùò¹ç ÄÄ Z à ٠㻠:çù» Wʽ ã» 6

7 I egenskap av Advokatsamfundets generalsekreterare är Anne Ramberg chef, språkrör och högsta granskare för S veriges samlade advokatkår och biträdande jurister. Alla 8000 av dem. Den högsta av de höga. Hennes position är reglerad och befäst i grundlag, arbetet hon utför är en av samhällets största garantier för svensk rättssäkerhet. Ingen blir advokat utan att först bli medlem i Advokatsamfundet, en yrkesgrupp som är helt essentiell för rättssystemet och därmed har enormt höga krav av professionalism och etik på sig. Innan livet som generalsekreterare började Ramberg sin juristbana som nyutexaminerad student ifrån Stockholms Universitet. Efter några års arbete på olika byråer öppnades den egna byrån tillsammans med hennes första make. Hon arbetade med nästan all typ av juridik, även om affärsjuridik tog allt mer plats, innan hon kandiderade till posten som generalsekreterare. Hur minns du tiden på SU? Ganska dåligt, det var ju längesedan. Universitetet såg inte alls ut som det gör idag utan det låg utspritt och avsides. Det fanns ingen egentlig studentkänsla. Idag är det mycket charmigare, SU börjar få sitt eget campus, ungefär som här i Umeå. Jag har en hel del kontakter kvar på skolan, bland annat så sitter jag i universitetsstyrelsen. Där har ju det varit en del prat om den utvärdering som HSV gjorde av juristprogrammet, men jag tycker att mycket av kritiken är obefogad eller redan åtgärdad. Samfundet jobbar väldigt tydligt med målet att upprätthålla rättssäkerheten och advokatkårens oberoende, på vilket sätt går det till rent praktiskt? Det finns väldigt många nivåer av oberoende som samfundet måste slå vakt om. Främst måste man värna om advokaternas integritet så de har möjlighet att vara rättsstatens vakthundar, poetiskt uttryckt. - - Staten ska inte kunna påverka advokaten i dennes yrkesroll eller kontrollera samfundet. Därför är det så viktigt att advokaterna kan reglera och granska sig själva. Advokaterna är väldigt medvetna om sin betydelse för rättsstaten, vi utbildar dem kontinuerligt genom obligatoriska kurser i etik, god advokatsed och statsrättsliga frågor. Det är ganska sällan som samfundets disciplinnämnd behöver varna en ledamot och uteslutningar sker nästan aldrig. Den mer vanliga typen av oberoende som vi skyddar är advokatens oberoende ifrån klienterna. För att skydda sakligheten och objektiviteten i yrkesutövningen kan en advokat aldrig företräda sig själv eller ett företag man är anställd av. Intressekonflikten som kan uppstå mellan egenintresse och god advokatsed omöjliggör den grundläggande integriteten, därför kan t. ex bolagsjurister aldrig vara advokater. I Storbritannien diskuteras nu ett lagförslag där företag själva ska kunna driva advokatbyråer, det vore helt absurt i Sverige. Tänk om H&M eller IKEA drev egna byråer som var tvungna att se till företagets intressen och advokatsamfundets värderingar, båda i första hand. Det skulle aldrig fungera. Som generalsekreterare figurerar du ibland i media, när brukar medierna hör av sig till dig för att få kommentarer eller intervjuer? Väldigt ofta. Nästa alla nyheter som rör juridik eller advokater brukar media vilja att jag yttrar mig om. Ibland blir det ytterst långrandigt och ofta avböjer jag att kommentera. Det viktigaste för mig är att kunna bedriva opinion om rättsstaten och debattera dess utmanare, inte att vara någon expertkommentator. Man får vara väldigt tydlig i media att inte misstolkas, nästan alla uttalande gör jag i egenskap av generalsekreterare men ibland behöver jag uttrycka en personlig åsikt. Då gäller det att hålla isär rollerna, men det är aldrig något problem. 7

8 Det pågår en del långa och intressanta juridiska debatter just nu, bland annat om nämndemännens varande eller icke-varande. Deltar samfundet i den debatten på något sätt? På tal om Orwell och Facebook så är det väl ganska roligt att Facebooks grundare är född 1984? - Är han verkligen född 84? Haha, så ironiskt. Frågor som är så tydligt kopplade till rättsstaten har vi en skyldighet att yttra oss i. Just nämndemännen anser vi klart har spelat ut sin roll, systemets syfte att ge gemene man insyn i rättsväsendet upprätthålls inte idag. Dels är inte nämndemännen representativa för befolkningen och dels så är ett visst partis nämndemän så osmakligt olämpliga för rättsutövning att systemet måste läggas ned. De är så okapabla att objektivt döma vissa mål, på grund av sina politiska uppfattningar, att rättssäkerheten blir lidande, vilket är oacceptabelt. Vissa befolkningsgrupper kan inte förvänta sig en säker rättegång när ett visst partis nämndemän är inblandade. Du brinner annars mycket för individens rätt till privatliv och intellektuell integritet. Ser du något hot mot den rätten idag? Rätten till integritet ska ses som en grundläggande mänsklig rättighet, vi har alla det behovet. På senare tid har mycket kraftiga inskränkningar gjorts i den rätten. Allting vi gör över nätet lagras och granskas, myndigheter har rätt att kräva ut nästan vilken information som helst, de kan avlyssna vem som helst utan misstanke om brott. Dessutom delar vi väldigt godtyckligt med oss av ganska känslig information, särskilt över nätet genom bloggar, Twitter, olika forum och särskilt Facebook. Mycket av lagstiftningen som möjliggör övervakandet bygger på ganska haltande argumentation, särskilt det om terrorhotet. Elfte september förändrade mycket. Stora delar av den övervakning som sker idag vore helt otänkbar innan terrorattackerna i New York. Många som förutspådde en ökade övervakning under kalla kriget, som George Orwell skulle aldrig tro sina ögon idag. 8 FOTO: LARS JOHANSSON, JF

9 Namn: Anton Peterzén Ålder: 21 Varför ville du börja läsa juridik? Det är allmänbildande och stämmer överens med mina intressen. Vad är det roligaste med Umeå? En riktigt sjysst nollekväll på Lokal. Namn: Eva Östbye Ålder: 21 Varför ville du börja läsa juridik? Barndomsdröm Vad är det roligaste med Umeå? Närheten till Norrbotten. Namn: Filip Torstensson Ålder: 22 Varför ville du börja läsa juridik? Kriminologi var för flummigt. Vad är det roligaste med Umeå? Springa runt nydalasjön så fort det går. 9

10 Namn: Lucas Barbosa Ålder: 23 Varför ville du börja läsa juridik? Problemlösning och argumentation var det som lockade med utbildningen. Vad är det roligaste med Umeå? Den friska luften. Namn: Oscar Svanholm Ålder: 24 Varför ville du börja läsa juridik? Stryka mitt ego. Vad är det roligast med Umeå? Tjejerna. Namn: Sara Andersson Ålder: 19 Varför ville du börja läsa juridik? Intresserad av samhällsfrågor. Vad är det roligaste med Umeå? Studentlivet. TEXT: LISA CLAAR 10

11 !! " # ' # &# # # #' % #! # $ ' $ #! $ # ' # $ # % " # &# % # % % # % &# # $ # 11

12 Eʽ½Ä Ä Ä Juristnollningen - En berusning av intryck En väldigt stor hörsal, en väldigt ny skjorta och en minst sagt genomsyrad nervositet. Ett nytt liv för alla. Mer omfattande för vissa. Som tur var fanns ölet nära till hands när vi slog världsrekord i antal handskakningar. Under de första två veckorna på juristprogrammet fanns möjligheten att låta adlibris-paketet, innehållande Sveriges Rikes Lag, förbli oöppnat. Istället för att direkt gräva ner sig i balkar och paragrafer skänktes ett fullspäckat schema med muntra och påhittiga aktiviteter till oss nollor. På den ökända poängjakten sålde vi kramar och påverkade resturangval. Hela centrum kryllade av hungriga juriststudenter som andades vinnarskalle. Den pågående tävlingen mellan insparkgrupperna hindrade dock inte att knyta nya band även utanför dessa gränser. Dels med nya juriststudenter och dels med de alltid lika entusiastiska och spontana faddrarna. Hålligång som korvgrillning, brännboll, rundvandringar och filmkvällar avlöste varandra samtidigt som nya bekantskaper stiftades. Man lärde sig snabbt att orientera sig på Ålidhem bland diverse gränder som språkgränd, matematikgränd och fysikgränd. Fram på kvällskvisten gungade musiken i takt med en alldeles speciell nollningsanda. Efter förfester på olika destinationer halkade man vidare till valfri lokal. Där dansades det allt som oftast till den värsta krogplåga 2012, I am sexy and I know it, med både glada och besvärade miner. Nästan alltid fanns det en riktig föreläsning att gå på dagen efter och där var det många trötta ögon. Dock kunde vi, efter dagens första kaffe och lite nollningsskvaller, ge alla nya kunskaper en ärlig chans. Det anordnades en faddermiddag och en nollemiddag vilka på alla håll värderades högt. Personligen var detta ett favoritmoment. Det finns väl inget bättre än att uppskatta och bli uppskattad? 12

13 Eʽ½Ä Ä Ä Lagtävlingar och lekar stod också med i dagordningen. Där gjordes allt ifrån att dricka blåbärssoppa genom nylonstrumpor (påträdda på huvudet) till jämfotahopp. Det mesta gjordes med genuina leenden men en grimas kunde ändå anas i ansiktena hos dem som trotsade hösten och tog sig ett dopp i dammen. I media och i folkmun målas ofta nollningsprocesser upp som förnedringsjippon där maktmissbruk är den enda motivationen. Jag reserverar mig fullständigt emot detta befängda påstående och vill tvärtemot hylla nollningen som ett fantastiskt lära-kännaevenemang. Med detta i ryggen kan vi nu djupdyka ner bland svårläst doktrin och konstiga lagar med ett bra avstamp. Avslutningsvis måste jag rikta ett speciellt tack till alla generaler, faddrar och nyblivna kurskamrater som gjorde detta möjligt. Tack. TEXT: MATTIAS WILHELMSSON 13

14 Juriststudentens självklara milstolpar Som fadder hann man knappt landa i Umeå, innan det tog vid där man slutade efter tentafesten i juni. Nollningen som vi alla såg fram emot, blev oerhört lyckad. Bättre nollor får man leta efter! Nu är det intensivaste tyvärr över för denna gången. Men misströsta inte kära T1:or, det roliga har bara börjat. Terminerna bjuder på flertalet roliga arrangemang som infinner sig med jämna mellanrum. Dessa vill man inte missa i onödan, och bör genomföras innan yrkeslivet tar vid. Här ska jag ge er en guide till årliga juristtraditioner och annat smått och gott som är att likställa med studentlivets crème de la crème. Sittningarna är också ett väldigt trevligt sett att träffa studenter över billigt vin och en (oftast) god matbit. Lär er studentsångerna. Rätt var det är så är det lambo på dig! Umeås Copacabana IKSU är Sveriges femte dagligen mest besökta byggnad i Sverige. En av anledningarna är de populära beachvolleybollplanerna, som får folk att vallfärda ända från Väst på stan. Vissa för att spela volleyboll, andra för att gå i ljusterapi. Den 20:e oktober anordnar JF en turnering, och till förtjusning brukar man kunna skåda allt från de flaxigaste spelstilarna till de perfekta baggerslagen. Enhetliga såväl som uppfinningsrika lagdresser uppskattas. Fotbollsturneringen Under hösten får vi chansen att tävla mot ekonomer och lärare. Umeås juristprogram verkar vara i behov av nya Olof Mellbergs (läs; vinnarskallar), då vi de senaste åren inte lyckats gå hela vägen och segra i fotbollsturneringen. Sviter är till för att brytas (så länge de inte är i favör till oss maktfullkommliga jurister). Say no more. Sittningarna Som student ska man utnyttja de privilegier som tillhandahålls. De absolut roligaste festerna med bäst stämning på är sittningarna. Beroende på hur du tolkar det kan de bli väldigt minnesvärda, vissa till den grad att det snackas om dem flera åratal senare. Skidresor Eftersom du bor i Västerbotten är det inte alltför långt till de svenska fjällen. Dra ihop ett gäng och gör en sällskapsresa till någon mysig ort. Du kommer inte upp i samma höjd som alpbackarna, men vad gör det? Ölen och afterski n är minst lika bra. Du är ju trots allt student. Dricka veuve clicquot i S:t Moritz får du göra när du är advokat. Brännbollsyran En folkfest! Den stora brännbollsturneringen som brukar ta emot fler lag än vad det går elever på juristprogrammet. Den har arrangerats sedan början av 1990-talet och dess ursprungliga syfte var att stävja de inofficiella festerna på Ålidhem som brukade urarta varje år. Ironiskt nog har detta istället ökat antal festdeltagare denna helg som brukar vara i slutet av Maj. Tyvärr krockar det lite med tentaplu förlåt, jag menar som tur är fungerar yran som den perfekta pausen från tentaplugget. 14

15 Kultur i Umeå Ska vi bygga ett nytt kulturhus? Debatten förs i princip alla svenska städer. I Umeå var svaret givet. Eftersom efterfrågan finns, blir det ett nytt kulturhus Med åtta våningar och utsikt över älven kommer huset hjälpa Umeå att fortsätta expandera på kulturfronten. Inte för att det någonsin varitdåligt på den fronten. Faktum är att Umeå svämmar över av kulturarrangemang, som vi studenter tyvärr missar allt för ofta. Umeå Open är vårens höjdpunkt! Det är nordens största inomhusfestival och artisterna samt arrangemanget håller hög klass. Festivalenligt avslutas nätterna med grym dansmusik. Att Umeå fått äran att vara Europas Kulturhuvudstad år 2014, vittnar om storheten och storleken i Umeås kulturambtioner. Många Umeåfostrade artister hotade att inte ställa upp på kulturhuvudstadsåret då en nedläggning av Scharinska villan hängde i luften. Lyckligtvis gav protesten utslag, och den k-märkta villan står starkare än någonsin. Vad är då Scharinska, och varför är den så speciell? Jo det är en pub och nattklubb vars anrika byggnad uppfördes redan Det kombinerat med deras devis skön stil och kärlek samt musiken, ger dig en nattklubbsupplevelse utöver det vanliga. För dig som redan är trött på Coronas köttmarknad, är det alltså hit du ska gå, till indie-elitens mecka. Se bara upp, i baren på baksidan brukar tjejer från T5 sitta och skvallra och dela med sig av livet. Som ni ser behöver ni varken frukta mörkret eller kylan i Umeå. Här finns överflödigt med ljusglimtar att glädja sig åt (och då har jag inte ens nämnt norrsken!). Jag vill passa på önska er en fortsatt trevlig termin. Ses på vägen! Skippa bion och gå på Norrlandsoperan, här har du en kulturgärning som inte ska underskattas. Detta synes vara ett klassisk dejtställe bland höstens T5:or. Så se upp med vem du går dit med. TEXT: FREDRIK DRAKE 15

16 Kalendraium: Hösten

17 ^ãç Äã» Ù Ä E ÃÄ & ÄÄù Ù»ÝÝÊÄ ½ Ù ϮϮ Ù <ÊÃÃ Ù Ù Ä ' ò½ /ÄãÙ ÝÝ Ä Wʽ ã» ò ÄÄ Ù ¹çÙ Ê Ä Ä»ã ò ÄÊà ^^h h^,& «Ù ã - Ù Ýçãã ã ò Ýã Ù Êãã ÄÝ ½ ÄÝ ½ Ä Ýã Ä Ý Ý» ãã Ä ÃÄ Ê «Ý ãã Ù ÝÊà ÙÝ ãã Ù ½ Ä Ýã Ä Ý ç½½ã»ã 17

18 Jag är ju en riktig sucker för organisation Vad är kåren? Det finns tre studentkårer på Umeå universitet. Umeå Studentkår (US), Umeå naturvetar- och teknologkår (NTK) och Umeå Medicinska studentkår (UMS). Av dessa är Umeå Studentkår den största. Under US finns sektioner exempelvis Samhällsvetarsektionen (SamSek), Beteendevetarsektion (BetSek), och HandelsHögskolan Umeå. Studentföreningen. (HHUS). Under dessa ligger kårföreningarna. För oss på juristprogrammet är den mest relevanta Juridiska Föreningen (JF) som ligger under SamSek och är en av de mest aktiva kårföreningarna på campus. US är en politiskt styrd organisation för vilken vi har kårval. I kårvalet kan även icke-politiska partier ställa upp. Efter att röstresultatet räknats bildas majoritet genom förhandlingar och partierna får sina mandat till kårfullmäktige. Totalt sitter 31 personer där. Det bildas sedan kårstyrelse och presidiet väljs. Vad gör kåren? studiebevakning i form av Emily Töyre (T5)..Alltså har JF en väldigt stark studiebevakning genom dessa tre steg. Inom den studiesociala verksamheten är Irma Olofsson ansvarig. Hon arbetar med allt som rör det studiesociala. Just nu är en aktuell fråga hur Scharinska ska bevaras men också situationen för studenter som har barn och sökande efter lokal för ett nattöppet café på campus. I övrigt hjälper hon sektionerna och föreningarna med sina studiesociala aktiviteter och frågor när det behövs. Det finns också en vice ordförande vid namn Viktor Sjödin som arbetar med arbetsmarknad och externa kontaker. Exempel på detta är event som Räkmackan, arbetsmarknadsmässor såsom Uniaden med mera. Han arbetar även med att få in sponsorer till US. Sist men inte minst har vi ordförande. På den posten sitter nu juristprogrammets egna Fanny Eriksson som tidigare varit ordförande för JF. För de Factos räkning träffade jag Fanny på hennes kontor för att prata om hennes nuvarande roll i US och hur hon ser på det. Inom US bedrivs en hel del verksamhet i syfte att hjälpa studenter i sin utbildning och studiesociala miljö. Den centrala studiebevakningen genom utbildningsansvarige Taniya Sahlström jobbar med de övergripande utbildningsfrågorna som berör alla kårens medlemmar. Men alla medlemmar kan vända sig till studieansvarige med sina frågor. Just nu arbetar US för att dela upp juristprogrammets 30 poängs-tentamen för att minska stressen för juriststudenterna. Under den centrala nivån har även sektionerna egna studiebevakare som jobbar mot sina specifika fakulteter. Vissa föreningar men inte alla har i sin tur studieansvariga. JF har egen Jag är ju en riktig sucker för organisation Fanny berättar om hur hon fick posten som ordförande och allmänt om det nuvarande politiska läget på kåren. Hon berättar att USHF inte hade majoritet efter valet. Jag frågar hur det kommer sig att hon som kandidat för USHF då sitter i presidiets ledning. - Socialdemokraterna har bildat majoritet med moderaterna och liberala studenter. Vissa tycker att det låter konstigt men det finns en historia av samarbete mellan moderata studenter och USHF på US. Vi förhandlade med alla partier men det här samarbetet var en stor seger för vårt parti eftersom 18

19 vi fick in alla de punkter vi gick till val på i verksamhetsplanen. Mina kompanjoner förhandlade också fram mig som ordförande vilket var viktigt från vår sida. Vad ingår i verksamhetsplanen? Det finns mycket i verksamhetsplanen men tre största frågorna vi driver är barnpassning för studenter som har barn, ett nattöppet café på campus som alternativ till krogarna och en organisationsutredning. Hon fortsätter berätta om utredningen. Jag är ju en riktig sucker för organisation. Demokrati och inflytande. Hur saker fungerar. Det är en stor och viktig fråga och det var därför det var så pass enkelt att enas över partigränserna. Den största frågan var inte politisk. En utredning behövs eftersom organisationen ser likadan ut idag som innan kårobligatoriet avskaffades trots att medlemmarna har blivit hälften så många. Organisationen är mindre nu och har därför mindre resurser. Vad har du för arbetsuppgifter som ordförande på US? Jag är med i väldigt många möten och representerar. Det är beslutsmöten med rektor, ledningsmöten, universitetsråd, fakultetsråd, med mera. Som studentrepresentant sitter jag med i fler möten än rektor eftersom jag är med överallt. Jag är en av de som sitter på flest möten där reella beslut tas. Sen är jag arbetsledare för US. Det är skönt att vi är tre ordförande totalt så att vi kan samarbeta i de frågor som är viktiga för alla kårerna. Många saker är vi överens om. Fanny pushar också för att varmare universitet där vi slipper sitta med jackor i föreläsningssalarna. Med det och alla andra studentfackliga äventyr på kåren kan jag inte annat än önska lycka till! TEXT OCH FOTO: EMILIA WALLIN 19

20 Bonusarna rasslar in, jag önskar att jag hade dem i verkligheten... Vi sitter på Vinges kontor under Stockholmsresans andra dag. Jurister och personal från byråns HR avdelning har delat in oss Umeåstudenter i lag och vi tävlar mot varandra om fiktiva bonusar i en spännande case-tävling. Samtliga lag hugger med sina signalinstrument om att få först påpeka problemen vid försäljningen av ett fiktivt avfallsföretag. Bonusarna rasslar in, och jag önskar att jag hade dem i verkligheten, så där som ett bra komplement till CSN. Tidigare samma morgon. En trött, pendlande småbarnspappa ber om ursäkt för sin orakade uppsyn och talar om hur det är att jobba på HD, hur hemsk tiden som tingsnotarie var och avslöjar att han hellre skulle vilja vara verksam vid en tingsrätt. Tröttheten smittar av sig och jag vill helst bara att besöket ska ta slut. Dessa två exempel får tjäna som exempel av min upplevelse från den Stockholmsresa jag och 26 andra från programmet gjorde 2-6 oktober. Myndigheterna har utifrån den här resan en hel del att lära av byråerna. Besöken på byråerna var väl genomtänkta och lyckades engagera oss besökare. De är medvetna om att konkurrensen om de bästa, nyutbildade juristerna är stenhård, och om de inte kan förmedla att deras arbetsplats är en stimulerande omgivning, kommer de personer de helst vill ha hamna hos konkurrenten. 20