Kulturplan Kalmar län

Transkript

1 Musi Kulturplan Kalmar län Remissutgåva

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 POLITISK VISION... 3 INLEDNING... 4 KULTURENS DEMOKRATISK GRUND... 7 PRIORITERAD MÅLGRUPP PRIORITERADE REGIONALA OMRÅDEN Kommunerna Kulturorganisationerna UTVECKLING INOM KONST OCH KULTUR SAMVERKAN MELLAN KULTUR OCH ANDRA SAMHÄLLSOMRÅDEN Bilaga 1: Regionförbundets medel för kulturändamål Bilaga 2: Statistiskt resultat över ungdomars deltagande i kultur från LUPP Bilaga 3: Kommuner Bilaga 4: Kulturorganisationer Bilaga 5: Överenskommelser

3 POLITISK VISION Kultur handlar om demokrati och är och måste vara en obunden kraft i samhället, en förändrande kraft som bidrar till människors medvetande och lärande om sig själva och samhället. Utgångspunkten är kulturens egenvärde och roll i samhället. Det är den tanken som i första hand styr den offentligt finansierade kulturen. Denna kulturplan som utgår från de nationella kulturmålen men också bygger på lokala och unika förutsättningar har tagits fram i samverkan genom samtal med alla kulturorganisationer, kommuner, fria aktörer, landstinget, länsstyrelsen och Linneuniversitetet. I länets förra och även första kulturplan fanns tre politiska mål: Kulturarvet, barn och unga och kultur i hela länet. Kulturen har aktivt mött upp mot dessa mål. Samtalen med kommunerna vittnar om att de flesta har en kulturplan och en kultur/musikskola och är nöjda med den positiva utvecklingen av tillgången till kultur för barn och unga. Därför finns nu barn och unga, liksom kultur i hela länet, som delar i den demokratiska grund som vår kultur vilar på. I kulturplanen lyfts en målgrupper och ett antal prioriterade områden: Unga mellan är viktiga att ha extra fokus på då det är den målgruppen som kulturaktörerna har svårast att nå. Den kulturella infrastrukturen är också ett område som det är nödvändigt att jobba hårt med. Andra prioriterade områden under kommande år är att utveckla arbetssättet med kulturarv, göra en långsiktig plan för alla arkiven, utveckla scenkonsten i samband med byggandet av ett kulturcentrum och hitta en strategi och metod för att använda kultur inom vård och omsorg genom Hälsa och Kultur-projektet. Därutöver finns det flera utvecklingsmål inom varje område. Visionen är att ha ett län där kulturen frodas än mer. Ett län där alla får möjlighet att ta del av och kan vara delaktiga i kultur och att kulturarbetare kan verka som under goda förutsättningar. En önskan är att alla kommuner hade gratis kulturskola, många aktiva arrangörsföreningar och att länet kunde ha fler avlönade kulturarbetare. Att i dialog med kommunerna, pröva tanken att varje kommun, eller några tillsammans, skulle ha ett länsövergripande ansvar för ett särskilt kulturområde. Ett område där man kanske redan idag är föregångare, har höga ambitioner, kunnande eller särskilda förutsättningar. Det skulle kunna vara ett inspirerande arbetssätt och en metod att ytterligare uppmärksamma och skickliggöra varandra i våra olika kommuner. Visionen är att ha en levande kultur! Kulturberedningen 3

4 INLEDNING I enlighet med kultursamverkansmodellen har Regionförbundet i Kalmar län tagit fram en kulturplan för länet. Planen är framtagen i samverkan med kommunerna, kulturorganisationerna och föreningarna. Kulturplanen ska gälla Kulturplanen ligger under den regionala utvecklingsstrategin, RUS, och är utgångspunkt för det strategiska arbetet inom kultur i samverkan med kommuner och kulturorganisationer. Kulturplanen är regionens underlag till Statens kulturråd för fördelning av de statliga kulturmedlen. Kultur är tusen språk, magi, känsla och själ som måste vårdas, underhållas och förnyas. Kultur är en allemansrätt med rättigheter och skyldigheter. Kultur kan vara ett verktyg för att klara målen inom andra verksamheter, målen i skolan, en god hälsa eller att utveckla människor till kreativa entreprenörer och innovatörer. Kultur skapar tillväxt, men utan respekt för kulturens inneboende egen kraft riskerar tillväxten bli platt och kortsiktig. Vi får aldrig glömma kulturens innersta omätbara värden. Kulturen är Färgen i livet som ett av barnen uttryckte det i Skola och kultur-projektet. Kultur är en del i det livslånga lärandet, kultur bygger vårt samhälle och kittet mellan människorna, mitt eget jag i relation till andra och min omvärld, kultur är meningen med livet. Kultur bara för att! Den offentligt finansierade kulturen mäts och vägs i kulturdatabasen och statistiken visar omfattning och bredd i diagram och staplar. Men vid kvalitetsmätningar har vi inte lika goda verktyg och svårare att få gehör för humanistiska definitioner kontra ekonomiska termer. Statistiken och de ekonomiska mätningarna är bra och håller effektivt koll på vart de offentliga medlen går och hur de används. Den regionala kulturplanen utgår från de nationella kulturpolitiska målen: Kultur ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Målet är att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning, och att utveckla sina skapande förmågor Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas Främja interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet Särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur Vi definierar inte begreppet kultur utan begreppet får vara så brett som möjligt - men inom kulturplanens ram begränsar vi kultur till de av Kulturrådet definierade områdena samt till länets prioriterade områden, målgrupp och aspektområden. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet, Museiverksamhet, Biblioteksverksamhet, Konst- och kulturfrämjande verksamhet, Regional enskild arkivverksamhet, Filmkulturell verksamhet, Främjande av hemslöjd, Litteratur 4

5 Kulturplanen i Kalmar län har sin grund i kommunerna och civilsamhällets behov och möjligheter och hur de regionala kulturorganisationerna kan tillgodose och möta dem. Regionförbundet tecknar överenskommelser med kulturorganisationerna. Överenskommelserna bygger på armlängds avstånd mellan offentlig finansiär och utförare och ska garantera konstnärlig frihet och ansvar. Den kulturella infrastrukturen är viktig för både ideella och professionella aktörer. Den mesta kulturen är lokal, men sker ofta med stöd från olika nivåer och därmed är det viktigt att se och värdesätta lokala aktiviteter och verksamheter det är kulturen som är livet. För enskilda personer handlar det om engagemanget i lokala föreningar, den professionella konstutövaren söker nätverk och platser att möta publik eller kollegor, utbildning och deltagande i kulturskolan, verksamhet i en ateljé eller repetition och inspelning i en studio, besök på konserter, teaterföreställningar och utställningar. De regionala kulturorganisationerna är ofta beroende av lokala arrangörsföreningar för att få ut program och arrangemang. Konst och kulturupplevelser sker både enskilt och i större eller mindre grupper. Nationella kulturpolitiska mål - Kulturdepartementet Arkiv, Kulturrådet, museer, myndigheter, nämnder, råd, ämbeten Kulturplan - Regionförbundet Kalmar län Arkiv, kulturkonsulenter, kulturorganisationer och institutioner Kommunal kulturplan kommuner Civilsamhället Arkiv, ateljéer, bibliotek, musik/kulturskolor, lokaler, museer, replokaler, scener, skolor, slöjdlokaler Amatörer, arrangörsföreningar, ateljéer, biografer, bygdegårdar, deltagare, designers, fotografer och filmare, författare, föreningar, gallerier, konstnärer, kulturaktörer, medlemmar, museer, musiker, nätverk, publik, skådespelare, studios, verkstäder, volontärer Kulturen ska byggas på en demokratisk grund präglad av: Barn och unga Kultur till alla i hela länet Tillgänglighet Jämställdhet Integration och mångfald Internationell och interkulturell samverkan och utveckling Hållbar utveckling Kvalitet Kulturplanen ska särskilt prioritera: Unga som prioriterad målgrupp för regionen och länets kommuner. Ungas uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället, inte minst skola, fritid och kultur. 5

6 Kulturplanens prioriterade områden är: Arkiv, utveckla en långsiktig plan för arkiven avseende finansiering, huvudmannaskap och ansvar. Kulturarv, dess bruk och betydelse i samhället, kulturarvet som bidrar till samhälleliga processer som gagnar det gemensamma samhället. Scenkonst, bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet med utgångspunkt från nya lokaler anpassade till behov och resurser. Hälsa och kultur, skapa nätverk och metoder för kultur inom vård och omsorg. 6

7 KULTURENS DEMOKRATISK GRUND Barn och unga Barn och unga är en prioriterad grupp i det regionala utvecklingsarbetet. Alla barn och unga ska ha möjlighet till att uppleva, delta och utöva olika sorter av konst och kultur. Möjligheten att erbjuda barn och unga kultur sker främst genom skolan, musik/kulturskolan och föreningslivet. Genom det regionala skolkulturprojektet, Skola & kultur, har barn och unga kommit till tals och medverkat i utformningen av den regionala skolkulturstrategin Relevant. Eleverna bekräftar att kultur i skolan kan skapa ökade möjligheter att uttrycka åsikter, att kulturen bidrar till förståelse för sammanhang och omvärld och att kulturen ökar relevansen för lärandet. ÅSIKTER INFLYTANDE över processer som tillvaratar elevernas tankar och idéer FÖRSTÅELSE SAMMANHANG mellan ämnen och med omvärlden RELEVANS MOTIVATION genom att ta tillvarata elevers egen kultur och vardag Utgångspunkten för Relevant är att kultur ska finnas både som eget område och som lärprocess under hela skolgången och vara oberoende av lärare eller rektors egna kulturintresse. Utifrån Relevant har alla 12 kommuner en plan för samverkan, beslutad eller i process, mellan skola och kultur. Länets skolor samarbetar med kulturorganisationerna och kulturkonsulenterna vid utformning av gemensamma projekt och vid ansökningar om medel från nationella Skapande skola. Kommunerna har stort fokus på kultur till barn och unga och är idag relativt nöjda med resultatet hur kulturen når barn. Däremot uttrycker flera kommuner en oro för att det är svårt att nå unga mellan 16 och 25 år. De omfattas inte lika tydligt av kultur i skolan, många unga slutar i musik/kulturskolan efter högstadiet och det etablerade föreningslivet har svårt att locka unga. Några kommuner har ungdomsråd och lyckas väl med att vara lyhörda efter önskemål och agerar direkt. Det ger förtroende och engagemang tillbaka. Regionförbundet ska samverka med kommunerna för att lyfta olika förebilder och exempel att arbeta med unga inom kulturen. 7

8 Kultur till alla i hela länet Kulturen bygger på samverkan mellan kommunerna, föreningar, arrangörer och de regionala kulturorganisationerna. De regionala parterna har uppdrag att verka i och sprida program i hela länet. Det är viktigt är att alla upplever att det är möjligt att ta del av professionell kultur inom ett rimligt avstånd från hemmet. De som inte har möjlighet att själva ta sig till konst och kulturevenemang på grund av ålder eller sjukdom bör kunna få hjälp med det. Barn och unga garanteras kultur inom skolan och genom musik och kulturskolor. De regionala organisationerna har ett stort ansvar att stötta och förse skolorna med kulturprogram och delaktighet i Skapande skola. Kulturutbudet ska vara brett inom många konstarter och det ska vara möjligt att delta eller ta del av konst och kultur oavsett i vilken kommun man bor. Kulturresor Skolornas resor, en gratis per år till en kulturinstitution, är under diskussion och nuvarande avtal är inte tillfredställande vare sig för skolorna eller för institutionerna. Det gäller tillgång till resor på lämpliga tider, kostnader och bokningssystem. Flera kommuner uppger att de med nuvarande förutsättningar inte kan nyttja avtalet. Antalet skolkulturresor genom KLT har på 10 år sjunkit från resor till 2 700/år. Bristande kapaciteten på bussar och tåg är därmed ett hinder för länets skolor att få uppleva länskulturens varierade utbud på lika villkor. Regionförbundet i Kalmar län ska arbeta för ett avtal med bättre förutsättningar för skolkulturresor. Det ska vara möjligt för alla elever att göra en gratis resa per år till en kulturinstitution. Samverkan över länsgränserna om kulturresor. Tillgänglighet Kulturplanen utgår från det nationella tillgänglighetsdirektivet 2010 som säger att all kultur i landet ska vara fysiskt tillgänglig för alla. Verksamheter och organisationer ska så långt som möjligt följa Myndigheten för delaktighet, riktlinjer för såväl anställda som besökare i utbud och program. I tillgänglighetsarbetet ingår att rekrytera personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra, utbilda organisationerna i tillgänglighet samt integrera tillgänglighetsperspektivet i planeringen. Som ett led i att tillgängliggöra konst, kultur och kulturarv ska länet gemensamt med besöksnäringen, verka för fritt wifi. Det ska finnas på platser som redan är intressanta för besökare men även på platser som av olika skäl bör lyftas upp. Fritt wifi medverkar till förenklad information och ökad tillgänglighet avseende funktionshinder och tillgång till information på olika språk. Mål för tillgänglighet: Alla kulturorganisationer med regionala och statliga anslag har en handlingsplan för tillgänglighet som gäller från Utifrån den: Ska enkelt avhjälpta hinder vara åtgärdade senast Ska webbplatser och e-tjänster vara tillgänglighetsanpassade senast De kulturorganisationer som är producenter ska, genom sina arrangörer, tillgodose att tillgängligheten är fullgod. Fritt wifi i hela länet. 8

9 Byteaterns nuvarande lokaler har brister i tillgänglighet framför allt för personalen. Kalmar kommun planerar ett nytt kulturcentrum med lokaler för Byteatern. De nya lokalerna planeras vara klara för inflyttning Jämställdhet Jämställdhetsperspektivet är integrerat i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, och prioriteras ytterligare genom länets handlingsplan för Jämställde regional tillväxt. I RUS finns tre uttalade jämställdhetsmål och målet att integrera jämställdhetsperspektivet inom samtliga verksamhetsområden. Jämställdhetsmål i RUS: - Arbetsmarknaden ska bli mer integrerad - En mer jämlik och jämställd offentlig organisation - Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur I Regionförbundet överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att verksamheterna ska drivas utifrån jämställdhet. Varje år ska kulturinstitutionerna återrapportera om hur målen uppfylls. I stort ligger kulturområdet relativt långt framme när det gäller insamlig av statistik, men däremot är den inte könsuppdelad. Tyvärr saknas könsuppdelningen även i den nya nationella kulturdatabasen. Vartannat år görs en gemensam kultur- och fritidsmedelstapport för Kalmar län. Där synliggörs hur kommunerna fördelar ekonomiska resurser inom kultur och fritidområdet. Ett försök att synliggöra hur jämställt resurserna fördelas har gjorts, men det saknas tillräckligt statistiskt underlag. Under planperioden ska den könsuppdelade statistiken utvecklas. Mål för jämställdhet inom kultur: Fördelningen mellan kvinnor och män i grupper som arbetar och beslutar om frågor som rör kultur och upplevelser ska vara inom fördelningen 40/60. Institutionerna ska driva verksamhet och organisation präglad av jämställdhet i enlighet med målen i överenskommelserna. Ledningar och styrelser ska ha en jämn könsfördelning, 40/60, för att ge kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjlighet till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur. Resurser till program och föreställningar ska fördelas utifrån att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha lika möjlighet till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur. Kultur- och fritidsmedelsrapporten ska redovisa statistiken könsuppdelad. Integration och mångfald människan har rötter och människan har fötter! Länet har behov av ett öppet klimat för att attrahera kreativa personer från både Sverige och andra länder att etablera sig här. Kalmar län är till viss del ett avfolkningslän och personer med utländsk bakgrund och asylsökande ses som en möjlighet att klara kompetensförsörjning och internationalisering. Kommunerna har ett intresse av att genom kulturen hjälpa nyanlända in i lokalsamhället och att få influenser och erfarenheter från andra kulturer i utbyte. Det ger 9

10 perspektiv på kultur och kulturarv och bidrar till ökad mångfald och förnyelse av det som är etablerat och stelnat. Kultur ska vara ett av de områden som används vid välkomnande och introduktion av nyanlända och asylsökande. Mångfald ska prägla kulturutbudet för att öka intresset från en bredare publik. Mångfalden av människor med olika bakgrund ska öka i föreningar och publik. I länet finns få personer med nationell minoritetsstatus och efterfrågan på information och litteratur på samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch är liten. Däremot efterfrågas information, litteratur och delaktighet från nyanlända och med andra språk än svenska som modersmål. Flera kommuner har flyktingförläggningar och tar emot ensamkommande flyktingbarn och biblioteken blir ofta deras mötesplats då det finns tidningar på andra språk och tillgång till datorer där. Internationell och interkulturell samverkan och utveckling Värdet av att ta emot och öppna konst och kultur för personer med annan bakgrund och erfarenhet är lika stort som värdet av att vi kommer utanför länets gränser till andra kulturer. Utvecklingen av kulturinstitutioner och organisationer sker ofta genom internationella kontakter. För att nå hållbarhet i utvecklingen krävs uthållighet i kontakter och nätverk. Lokalt finns inte alltid kapacitet att hålla i internationella kontakter och utbyten över tid men effekten av kulturorganisationernas internationella erfarenheter, kunskap och utbyten värdesätts av kommunerna. Den regionala kulturverksamheten ska ha möjlighet att utvecklas och förnyas genom internationella utbyten, turnéer, utvecklingsprojekt och nätverk. Den regionala kulturen ska stödjas i att nå internationell spets och status. Den regionala kulturens kontakter med länder i Östersjöområdet ska stödjas. Den lokala publiken ska få möjlighet att möta internationella gästspel och utställningar av världsklass. Länets kulturorganisationer har under de senaste åren utvecklat en hög grad av samverkan vilket har gett en rikedom och mångfald av konstnärliga uttryck och konstformer. Samverkan sker även över länsgränserna. Samverkan ger ofta högre kvalitet och spets men organisationerna har svårt att få täckning för de ökade kostnaderna. Likaså är kostnaderna för turnéer och vandringsutställningar högre än då arrangemangen sker på en fast scen eller plats. Förnyelsen av kulturen bör också ske som en spegling av den tid vi lever i nu och medvetet ta in nya konst- och kulturella uttryck och tekniker. Kulturutbudet ska förnyas och vitaliseras genom impulser, samverkan och erfarenheter från olika konst och kulturområden. Hållbar utveckling Kulturverksamheten ska utgå från den regionala utvecklingsstrategins, RUS, mål om miljö i balans. Utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år Länet ska vara ett föregångslän i arbetet med minskade klimatpåverkande utsläpp. I Regionförbundet överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att verksamheterna ska drivas utifrån hållbar utveckling. Varje år ska kulturinstitutionerna återrapportera om hur målen uppfylls. Kulturorganisationerna bör arbeta med egna: Miljöprogram som omfattar resor och resvanor. Miljökrav ska ställas i samband med upphandling. 10

11 Regionförbundet ska Verka för kollektiva resor till kulturinstitutionerna. Kvalitet Det regionala kulturutbudet karaktäriseras av spännvidden från amatörteater och eget skapande till kulturorganisationer och professionella kulturutövare. Kulturorganisationernas verksamhet ska utgå från ett yrkesmässigt och professionellt förhållningssätt till måluppfyllelse i förhållande till ekonomiska anslag. De regionala kulturorganisationerna förväntas spegla samhället och fånga samhällsdebatten, utveckla verksamheten i samklang med omvärldens förändring och anamma nya tekniska lösningar. Ett mått på kvalitet är hur väl de lyckas göra det. För kvalitet inom kultur är begrepp som känsla, verkshöjd och upplevelse centrala och låter sig enbart beskrivas i ord. Tilltron till de regionala kulturorganisationerna kan skattas genom det förtroende skolor och kommuner har för verksamheterna och även avläsas i recensioner och medias omdöme. De regionala kulturorganisationerna har över lag ett gott kvalitetsomdöme både regionalt och inom vissa områden även internationellt. De regionala verksamheterna ska stödjas i att hålla fortsatt hög kvalitet och internationell spets. Professionella utövare inom konst och kultur ska stödjas genom nätverk, mötesplatser och kompetensutbildningar. 11

12 PRIORITERAD MÅLGRUPP Unga Unga är en prioriterad målgrupp för regionen och länets kommuner. Ungas uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället, inte minst skola, fritid och kultur. Några av de viktigaste frågorna för länets utveckling är: - Den kulturella och kreativa utvecklingen - Utbildningsfrågorna - Demografiska frågorna Länets demografiska profil präglas av låga födelsetal, låg invandring och stora pensionsavgångar samt att 40% av ungdomarna flyttar från regionen. Regionens regelbundna LUPP-undersökningar ger svar på hur ungdomar i länet upplever skolan, möjligheten att få arbete, synen på inflytande i kommunen, hur de bedömer sin hälsa och hur de ser på en framtid i länet. Av den framgår att 4/5 är nöjda med sin utbildning, 71 % tycker att det är bra stämning i skolan och 62 % tycker att lärare och elever bemöter varandra med respekt. Statistiken visar också det paradoxala i att det är flest flyttare med störst urban längtan som i störst utsträckning kan tänka sig att återvända. Det innebär att unga vuxna flyttar för att de haft det bra men att de kan tänka sig att återvända av samma skäl och med nya erfarenheter, kompetenser och nätverk. LUPP en ger även svar på en del av det kommunerna pekar på avseende ungas delaktighet i föreningar och eget utövande av konst och kultur. Enligt Lupp en minskar det egna skapande med åldern. Besök på kulturarrangemang är något fler i årskurs 2 på gymnasiet än de i årskurs 8. Det är mer förekommande att elever i årskurs 8 läser på sin fritid än de som går i årskurs 2. I årskurs 8 läser 65 procent av eleverna varje dag, vecka eller månad, medan motsvarande siffra är 50 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Det är också en väsentlig skillnad i läsandet mellan flickor och pojkar, 38 procent av flickorna i årskurs 8 läser på sin fritid, medan motsvarande siffra är 27 procent av pojkarna, det är en skillnad på 11 procent. Öka antalet unga, år, som upplever, utövar och deltar i kultur med utgångspunkt från LUPP. Bilaga 4, utdrag ur LUPP PRIORITERADE REGIONALA OMRÅDEN Arkiv I Kalmar län finns flera enskilda arkiv varav en del med nationellt intresse och en del med intresse främst för lokalbefolkningen. De arkiv som har nationellt intresse är framför allt Designarkivet, Rockarkivet och Visarkivet. Utöver dessa finns ett antal arkiv från glasbruken. Glasbrukens arkiv är av nationellt intresse och speglar en flera hundra år lång, förindustriell och designepok med den hantverksmässiga hanteringen som fortfarande lever kvar. Glasbrukens arkiv är under akut behov av att tas omhand på ett säkert sätt för framtiden. Under planperioden ska en långsiktig plan för arkiven utarbetas avseende resurser, pappersarkiv och föremålsarkiv, kompetens, digitalisering, lokaler, tillgänglighet och huvudmannaskap. 12

13 Kulturarv Kulturarvet handlar om oss människor och om hur vi värderar och brukar vår omgivning. Vi inser att det inte är de materiella och immateriella historiska spåren som ska vårdas och bevaras för framtida generationer, utan snarare dess bruk och betydelse i samhället. Kulturarvet bidrar till samhälleliga processer som gagnar det gemensamma samhället: - Genom att lära sig se en historisk berättelse i ett visst område, - Diskutera det konkreta värdet av enstaka arkeologiska objekt - Delta i kulturella traditioner tillsammans med andra människor - Bruka historiska symboler i marknadsföringen av en tjänst eller vara - Besöka historiska utställningar - Förstå den egna tillvaron genom ett större historiskt eller globalt perspektiv Kulturarv är viktigt eftersom det väcker frågor om hur olika företeelser i världen hänger ihop, vad som är viktigt för var och en, hur vi samtalar och kommunicerar med varandra, och vad vi har gemensamt med andra människor. Kalmar län har ett omfattande kulturarv och en mångfald av kulturmiljöer, materiella och immateriella. Länets kulturarv och kulturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas i samklang. Kommuner och föreningar värdesätter kulturarv och kulturmiljöer högt och ser det som en viktig tillgång för de egna medborgarna och som en del av besöksnäringen. Men i många fall har inte utvecklingen av kulturarvet och kulturmiljöerna följt med i samhällets övriga utveckling. Det finns ett behov av gemensamma ansträngningar där samhällets olika parter samverkar utifrån sina ansvarsområden och möjligheter. En praktisk del handlar om att göra platser tillgängliga fysiskt, funktionellt och begripligt. En annan del handlar om att finnas med som part tillsammans med besöksnäringen. Utveckla arbetsmodeller för bevarande användning - utveckling av kulturarv och kulturmiljö i samverkan med Länsstyrelse och kommunerna. Scenkonst Inom sydostkultur har länen den gemensamma avsikten att öka utbud och repertoar inom teatern och att öka antalet professionella dansföreställningar i länet. Samverkan mellan teatrarna sker framför allt via nätverket Scenkonst sydost. Genom samverkan med Kalmar kommun ska scenkonsten få nya lokaler i Kalmar kulturcentrum. Lokalerna ska ge möjlighet till fler föreställningar parallellt med turnéverksamhet liksom ökat antal dansföreställningar. Under planperioden ska regionen medverka till: Definiera möjliga samverkansområden inom Scenkonst sydost. Moderna lokaler för scenkonst i Kalmar kulturcentrum. Etappvis utvidgning av Byteaterns verksamhet för att ta tillvara ökade möjligheter i nya lokaler och med turnéverksamhet. Ökat antal professionella dansföreställningar. Hälsa och kultur Alla människor ska ha möjlighet att uppleva och utöva kultur och kultur bara för att kulturen för dess eget värde. Inom Landstinget finns det en stor politisk uppslutning kring att Kalmar län skall vara ett Hälsolän och i RUS:en finns att målen för kultur ska nås genom 13

14 samverkan inom hälsaområdet. Via en gemensam förstudie har Landstinget och Regionförbundet kartlagt vad som är aktuellt nationellt, hur läget ser ut i kommunernas omsorg och inom Landstingets vård och psykiatri. På samma sätt som i Skola & Kulturprojektet, som har noterat att eleverna uppvisar en hög medvetandegrad om vad konst och kultur i skolan kan tillföra, utgår vi från att kultur kan tillföra vård och omsorg: Att genom kultur uttrycka sina åsikter kan man få inflytande och medverka i vårdprocessen Att genom kultur uppleva förståelse kan man uppleva sammanhang med omvärlden Genom konst och kultur uttrycka/uppleva att behandlingen är relevant blir man motiverad Den kommunala omsorgen liksom Landstingets verksamheter saknar en övergripande strategi, metoder och medvetenhet inom Hälsa och kultur. Kulturorganisationernas verksamhet och program sker med hög konstnärlig kvalitet men programmen är sällan förankrade med personal eller utifrån vårdtagares behov och levereras adhocmässigt. Folkhögskolorna ingår i projektet via Landstinget och de har en långvarig tradition och kunskap att arbeta direkt med personer från vården. Utifrån behovet av att utveckla en arbetsmodell för samverkan i hela länet mellan vård, psykiatri, omsorg, kulturorganisationer och folkhögskolor satsar Regionförbundet tillsammans med Landstinget, kommunerna, kulturorganisationerna och Kulturrådet på att etablera nätverk och att utveckla metoder för hur kulturen ska komma in i vård, psykiatri och omsorg på ett medvetet sätt. Regionen stödjer: Skapande av nätverk mellan vård, psykiatri, omsorg och kultur. Metodutveckling av kulturprogram i samverkan mellan vård/psykiatri/omsorg och kultur. Alla kulturorganisationer att medverka i metodutveckling och utvärdering. 14

15 LÄNETS FÖRUTSÄTTNINGAR Kommunerna Inom processen att ta fram en ny Kulturplan för har Regionförbundet besökt alla länets kommuner för dialog om konst och kultur och om former för samverkan och utvecklingsmöjligheter. Kommunerna ombads också att beskriva möjlig utveckling för barn och unga, kultur för alla och för att uppnå hög kvalité. I Bilaga 2 finns en sammanställning av kommunerna Kommunala kulturplaner ger struktur och fokus Fyra av länets kommuner har antagna kulturplaner. Fem kommuner arbetar med, eller har i uppdrag att ta fram en kommunal kulturplan. I de kommuner som har en kulturplan blir struktur och mål tydliga från lokala föreningar via kommunal och regional kulturplan till de nationella målen. Samtliga kommuner planerar för kultur i skolan Samtliga av länets kommuner har en framtagen strategi, eller planerar att ta fram en strategi, för skolkultur. Kommunerna har inspirerats av den regionala strategin Relevant som antogs av Regionförbundets styrelse i slutet av Kommunerna har både antagit Relevant i sin helhet eller delar av den. En kommun har belyst jämställdhet och barnfattigdom i skolkulturstrategin för att ge det särskilt fokus. Fler kulturskolor än musikskolor Åtta av länets kommuner har kulturskola. Två kommuner har musikskola men båda kommunerna har för avsikt att utöka dem till kulturskola. Två kommuner saknar kultur- eller musikskola men i kommunerna finns liknande verksamheter representerade i skolans regi eller i samverkan med studieförbund, kyrkan och ideella krafter. Stort förtroende för länets kulturinstitutioner Länets kommuner framhåller att de har förtroende för kulturinstitutionerna. De medverkar till hög kvalitet som kommer kommunerna till godo genom program via arrangörsföreningar, skolverksamhet och rådgivning. Några kommuner önskar ökad samverkan med kulturinstitutionerna i större utsträckning. Kalmar läns museum, Konstmuseet och Länsmusiken ingår i internationella nätverk och utbyten, kommunerna är överens om att internationellt utbyte är bra marknadsföring av länet och utvecklande för kulturen. En kommun uppgav att innehållet i Skapande skola har större variation och innehåller fler internationella influenser än tidigare. Integration bidrar till dynamisk kultur Flera kommuner i länet nämner att de tar emot asylsökande och nyanlända, en målgrupp som är viktig ur flera perspektiv. De ses som en tillgång för kommunen och bidrar till erfarenhetsutbyte och förståelse och ger andra influenser och de bidrar till en mer dynamisk kultur. Det är vikigt att de nyanlända stannar kvar i kommunerna och i länet och att vi tar tillvara på och lär oss mer om deras kultur. Flera kommuner har efterfrågat Regionförbundets medverkan att driva och inspirera gällande nyanlända. 15

16 Nationella minoriteter har inte noterats i någon omfattning av länets kommuner. Kommunerna uppger i stället att det är mer angeläget att rikta insatser som stödjer andra större utländska grupper. Men de avser inte att göra avkall på förvaltningsmyndigheternas skyldighet gentemot Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Biblioteken är en kulturell arena Länets biblioteksverksamhet innehåller mer än böcker och litteratur. På flera håll i länet erbjuds sagostunder på flera språk, läsfrämjande insatser och föreläsningar med olika teman. Vissa bibliotek hjälper till med ansökningshandlingar och har E-verkstäder. Biblioteken är ofta en central samlingsplats och en kulturell arena där möten sker mellan olika nationaliteter, åldrar och olika bakgrunder. Det kan tas tillvara och utvecklas ytterligare och i fler kommuner. Tre kommuner har under mötena nämnt att det finns idéer om så kallade meröppna bibliotek. Meröppna bibliotek innebär att personer med bibliotekskort när som helst har tillträde till biblioteket. Meröppna bibliotek är ett sätt att öka tillgängligheten för medborgarna. Föreningsformer efter dagens förutsättningar Majoriteten av länets kommuner känner igen problematiken med bristande intresse för föreningsarbete. En kommun uppger att de tidigare har haft en nedgång av föreningar men att det efter en svacka har återhämtat sig. Flera kommuner uppfattar att föreningarna kan ha svårt att rekrytera personer till styrelserna. Medelåldern ökar i föreningarna och därmed hämmas även återväxten generellt. Det är en utmaning att hitta nya föreningsstrukturer som attraherar fler människor. I takt med informationssamhällets utveckling bör befintliga strukturer ses över för att bättre passa till dagens möjligheter och att särskilt stödja ungt arrangörsskap. Ungdomar är en svår grupp att nå Kommunerna är bra på att nå barn med kultur i förskola och grundskolan. Däremot uppger kommunerna att ungdomar är en svår grupp att fånga. Det handlar främst om åldersgruppen år. Kommunerna efterlyser en gemensam insats i för att sprida goda exempel och idéer om att få ungdomar som påverkar, deltar och utövar. Kulturarv Kalmar län har ett rikt kulturarv med stor utvecklingspotential. Kulturarvet är för många givet och en självklarhet men för att både bevara och utveckla kräver det uppmärksamhet och kunskap. Västerviks och Borgholms kommuner uppmärksammar skeppet Mars/Makalös och Västervik pekar även på bronsålderslandskapet i Tjust. Mörbylånga tar upp Världsarvet södra Öland som också har fått stort utrymme i den kommunala översiktsplanen. På Öland uppmärksammas även de arkeologiska fynden från förhistorisk tid och intresset att åskådliggöra dem. Glasriket med områdena Pukeberg, Boda och Orrefors har olika förutsättningar och utgångspunkter men ingår i alla utvecklingsplaner. Nybro och Emmaboda deltar i det gemensamma utvecklingsarbetet för Glasriket tillsammans med Kronoberg. Utvecklingen av kulturarven ställer krav på samverkan mellan många olika nivåer och parter i samhället. Tillgänglighet till kulturarvet har hög prioritet och kan i vid bemärkelse omfatta allt från vatten och avlopp till digitalisering. 16

17 Kulturella och kreativa näringar Majoriteten av kommunerna önskar mer samverkan mellan näring och kultur. Kulturella och kreativa näringar är en utvecklingsfaktor för länet. Kulturen har ett stort värde för befolkningen, inflyttare och turister. Kommunerna påtalar behovet av att öka andelen företagare inom konst och kultur vid näringslivets träffar. Kulturorganisationerna Inom processen att ta fram en ny Kulturplan har Regionförbundet haft dialogmöten med företrädare för arkiv, bild och form, kulturarv, litteratur och bibliotek, scenkonst, länets konsulenter och med bildningsförbunden. Dialogmötena hölls inom respektive område med inbjudna kulturorganisationer, föreningar och företrädare för yrkesorganisationerna, Landstinget och Länsstyrelsen. Inför dialogmötena fanns frågeställningar om nuläget för respektive område, vad som kan utvecklas inom ramen för barn, unga, kultur för alla och hög kvalitet. Inom samverkansmodellen företräds områdena av följande organisationer: Scenkonst Kalmar läns musikstiftelse, Byteatern Kalmar länsteater, Riksteatern Kalmar län, Kulturarv Kalmar läns museum, Kalmar läns hemslöjdsförening Bild och formkonst Kalmar Konstmuseum Bibliotek och litteratur Regionbibblioteket Konsulentverksamhet Dans i sydost, Reaktor sydost teater, Kalmar läns hemslöjdsförening, Riksteatern. Därtill finns konsulenter inom musik, konst, kulturarv, bibliotek, och teater Arkivverksamhet Kalmar läns arkivförbund I Bilaga 3 finns en sammanställning av organisationernas nyckeltal Scenkonst - Kalmar läns musikstiftelse, Byteatern Kalmar länsteater, Riksteatern, Dans i sydost, Reaktor sydost I scenkonsten ingår musik, teater, dans och film. Regionen profileras internationellt genom länsmusiken. Under dialogmötet lyftes internationell samverkan som ett mycket starkt utvecklingsområde för musiken. Men scenkonstområdet består av små och stora organisationer som ger olika förutsättningar för att driva nationella och internationella projekt. En erfarenhet från musiken är att det kräver uthållighet och långsiktighet, kontakter och nätverk. Musik och film är inte beroende av språket på samma sätt som teatern. Inom scenkonsten i länet finns flera starka nätverk, både regionalt och interregionalt. Den interregionala samverkan sker framför allt genom Scenkonst sydost ett nätverk där dans och teater är representerade från Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Grunden för samverkan är att de kompletterar varandra utan konkurrens. Nätverket arbetar för att de tre regionerna ska ha samordnade subventioner för barnkultur och att länen ska arbeta på liknande vis. Scenkonst sydost verkar för att stärka samarbetet ytterligare. Mindre organisationer behöver stöd och hjälp med samordning för att kunna gå in i nationella och internationella projekt. 17

18 Kulturarv Kalmar läns museum Kalmar län har ett rikt och varierat kulturarv från glashyttor till världsarv, slott och borgar, förlista skepp och landskap som vittnar om historiens vardag och uttryck. Organisationerna som arbetar med kulturarv ingår i många olika nätverk. Det pågår flera internationella utbyten och projekt i länet. Kalmar läns museum är huvudman för det internationella samarbetet Bridging ages. The Glass Factory deltar i flera internationella utbyten och projekt. Kalmar och Borgholms slott ingår i EU-projektet Öppna portar som drivs av Statens Fastighetsverk och som har bidragit till flera internationella kontakter och utveckling av kulturarven. Under dialogmötet kom flera idéer om hur kulturarvet kan fortsätta att utvecklas: - Skapa skolprogram och låta klassrummen flytta ut till kulturmiljöerna - Använda kulturarvet som utgångspunkt för samtal med nyanlända - Levandegöra det immateriella och tillgängliggöra det materiella kulturarvet med digital teknik - Kompetensutveckling och vidareutbildning i samverkan med Linnéuniversitetet Bild och formkonst Kalmar konstmuseum Inom bild- och formkonstområdet finns det ett brett utbud av verksamheter och arrangemang, men förutsättningarna för verksamma inom området är väldigt olika. På dialogmötet påtalades att MU-avtalet inte alltid följs, 1%-regeln inte fungerar och ersättning till konstnärers medverkan i olika sammanhang brister när det kommer till förberedelser, rådgivning eller utföranden. Länet har arbetat fram Riktlinjer och policy för offentlig konst i Kalmar län, dessa är under politisk beredning och ska medverka till förbättring av förutsättningarna. Det sker flera internationella utbyten inom bild- och formkonstområdet, bland annat genom projektet Art Line som drivs av Kalmar konstmuseum men också genom utbyten kopplade till ateljéer och folkhögskolor. Det finns ett engagemang och en vilja att utöka och bredda det internationella kontaktnätet, men för mindre verksamheter kan det vara svårt att driva internationella projekt. Det finns en efterfrågan av samordnande resurser som kan driva utvecklingen inom bild- och formkonsten framåt i länet och för att bättre knyta ihop länet. Bibliotek och litteratur - Regionbiblioteket Biblioteken har en vikig roll som samhällets öppna offentliga rum. Förväntningarna på biblioteken förändras utifrån samhällets behov. Med grunden i biblioteksuppdraget måste biblioteken vara öppna för förändringar med ny media och lyhörda för samhällets behov. För att utveckla bibliotek och litteratur bör läsning sättas i relation till något annat, förmågan att tänka, förstå samhället, styra sitt liv och till demokrati. Det finns ett behov av att bättre definiera litteratur, Författarcentrum syd har tagit fram en definition av litteratur som Regionförbundet i Kalmar län har valt att anta och arbeta efter: Litteraturen är en av grundpelarna i ett upplyst samhälle och den främsta manifestationen av vårt språk. Det skrivna ordet är inte bara verktyget för litteratur utan också länken mellan andra discipliner och mellan de övriga konstnärliga språken, inom kultur och utbildning. Litteratur är samhällets minne och författarskap innefattar ett brett spektrum av underhållande och upplysande ämnesområden som till exempel, historia, politik, filosofi, psykologi, konst, naturvetenskap, tradition, språk och ekonomi. Samhällets utveckling kan 18

19 inte genomföras utan författarnas medverkan och goda arbetsvillkor för litterärt skapande ligger i allas intresse. Länet har behov av att definiera behov och möjligheter för litteraturen som konstområde. Regionbiblioteket, Astrid Lindgrens Näs, ALN, och Emmaboda kommun har uttryckt olika intressen inom litteraturområdet. Regionbiblioteket har nätverk och kontakter över hela länet, ALN har fokus på Astrid Lindgren, hennes författarskap och särställning som konstnär och samhällsdebattör och Emmaboda kommun fokuserar på författare, läsning och berättelser. Konsulentverksamhet - teater, musik, konst, kulturarv, bibliotek, film, hemslöjd Regionförbundet träffade konst- och kulturkonsulenterna för att lyfta frågor om arbetsplats, konsulenttiteln, en möjlig certifiering och vad som ingår i uppdraget som konsulent. Flera av konsulenterna ser värdet av en gemensam arbetsplats. Riksteatern och Reaktor sydost har kontor i samma byggnad i Kalmar men på skilda platser. Båda uppger att de ses för sällan och det vore en fördel att till viss del dela lokaler. Det är lättare att idéer föds i fikarummet än på arrangerade möten. För hemslöjdskonsulenterna är det viktigast att lokalerna är väl anpassade att praktiskt utöva hemslöjd. Generellt finns ett intresse finns för ett kulturhus där alla konsulenter är samlade. Det råder delade meningar om titeln konsulent. Alternativa titlar är utvecklare, kulturutvecklare eller bild och formutvecklare. Titeln behöver fungera både nationellt och internationellt, vilket det inte gör idag. Hemslöjden tycker det vore olyckligt om titeln hemslöjdskonsulent försvann, det finns en styrka med hemslöjd i titeln. Gemensamt anses att titeln bör vara lika för alla inom samma typ av arbete. Regionförbundet lyfte frågan om certifiering av personer inom konst och kultur som ska möta skola eller omsorg. Certifieringen skulle garantera att de är kvalificerade och utbildade att möta barn/ungdomar, äldre eller sjuka. Samtliga är överens om att certifiering vore en bra kvalitetsstämpel. En idé vore att Linnéuniversitetet anordnar sådana certifieringsutbildningar. Regionförbundet lyfte frågan om vad som ingår i konsulentens offentligt finansierade uppdrag. Frågan har aktualiserats ytterligare med de statliga Skapande-skola-pengarna eftersom konsulenterna hjälper skolor och kommuner med ansökningar. Konsulenterna arbetar olika och en del fakturerar för en viss sorts arbete och en del gör det inte. De verksamheter som inte är vana att fakturera har ofta lägre egenfinsieringsgrad. Grundläggande är att rådgivning och förmedling ingår i uppdraget. Konsulenter ser ett stort behov av tydliga och gemensamma riktlinjer för konsulentuppdraget. Arkivverksamhet Kalmar läns arkivförbund Arkivverksamheten genomgår en radikal förändring genom övergång till digitala samlingar. I och med den digitala utvecklingen har flera nya databaser lanserats. Databaserna är många och relativt nya och det har varit svårt för arkiven att urskilja vilken som är lämpligast. I Kalmar län finns ett flertal arkiv, en del av samlingarna är i akut behov av att sorteras och digitaliseras för att bevaras för framtiden. De främsta hindren för omhändertagandet är brist på tekniskt säkra lokaler och digitaliseringsresurser. Det finns ett stort behov av ett samordnat grepp om arkiven i länet med ett gemensamt förhållningssätt och samverkan. 19

20 Folkbildning Sammantaget finns ett stort utbud av kulturyttringar i folkhögskolornas och bildningsförbundens regi så som skrivarskola, foto, dans, film och bild, men starkast lyser musiken som erbjuder en bred variation från musikteater, låtskrivande, visutbildning, stråkutbildning, klassisk gitarr till en kyrkomusiklinje som utbildar kantorer. Folkbildningen utvecklas genom att arbeta för att alla i samhället ska nås, det kan göras genom att utbudet riktas särskilt mot till exempel unga som är en svår grupp att nå men också genom att stötta ungt arrangörskap. Kulturen kan också användas som en del i integration och därmed blir kulturen dynamisk och det internationella perspektivet synliggörs. Fysisk tillgänglighet är viktigt perspektiv men även att arbeta med attitydfrågor, att alla ska känna sig välkomna. Utmaningen för bildningsförbunden är att vara en del av utvecklingen och anpassa strukturer och verksamhetsformer efter nya former av föreningar. 20

21 UTVECKLING INOM KONST OCH KULTUR Konsulentverksamheterna ligger under Konst och kulturfrämjande verksamhet SCENKONST Teater Byteatern Kalmar länsteater, har det regionala teateruppdraget. Teatern är en av Sveriges mindre länsteatrar och har förhållandevis små resurser. En ytterligare begränsning är teaterns lokaler som är tungarbetade och de klarar till viss del inte tillgänglighetsmålen för publik och personal. Publikplatserna är begränsade till 100 platser vilket innebär att det är svårt att få rimlig ekonomisk täckning på föreställningarna. Avseende Byteaterns lokaler ingår de i Kalmar kommuns planer för ett nytt kulturcentrum. Planen för kulturcentrum är att lokalerna ska vara klara under Regionen stöder planeringen som utöver att skapa en modern teatermiljö även syftar till att ge teatern möjlighet att både spela och repetera parallellt. Det skulle innebära helt andra förutsättningar för en utökad turnéverksamhet. Regionen är beredd att även stödja en etappvis utvidgning av verksamheten för att anpassa teatern till utökade turnémöjligheter. De senaste åren har Byteatern inlett en samverkan med Regionteatern i Blekinge/Kronoberg. Det är en positiv utveckling som har gett ökade antal föreställningar för teatrarna och ett ökat utbud för publiken i hela regionen. Det ger även tillgång till fler skådespelare, nya impulser och erfarenheter till den egna teatern. Men samverkan och utbyte ger också en tyngre arbetsprocess och det är snarare förknippat med högre ekonomiska omkostnader än med vinst. Det finns ett intresse från båda teatrarna att definiera samverkan under perioden. Regionförbundet i Kalmar län är part i Dansnät Sverige och Byteatern är underpart och arrangör för professionell dans inom Dansnätet. Inom sydostsamverkan finns ett intresse att utöka antalet professionella föreställningar. Det kan bli möjligt genom Kalmar kulturcentrum där en dansscen finns med i planeringen. Dans utgör ett av samverkansområdena inom Scenkonst sydost. Under planperioden ska regionen medverka till: Definiera möjliga samverkansområden inom Scenkonst sydost. Moderna lokaler för scenkonst i Kalmar kulturcentrum. Etappvis utvidgning av Byteaterns verksamhet för att ta tillvara ökade möjligheter i nya lokaler och med turnéverksamhet. Ökat antal professionella dansföreställningar. Musik Musik genomsyrar Kalmar län på många olika sätt. Musiken återfinns hos utövare och publik i alla åldrar, i olika genrer, amatörer och professionella av världsklass. Musiken finns bara för att men också för att mötas och umgås på en festival, för att lättare lära matematik eller som kommunikation inom demensvården. Länets musikverksamhet präglas av internationella kontakter och utbyten i kombination med många lokala publikarrangemang. Kalmar läns musikstiftelse och Camerata Nordica har under senare år utvecklats till en internationellt erkänd stråkorkester med framträdande på PROMS i London och samordnare för EU-projektet Emerging classic talent in the EU. 21

22 Musikstiftelsen har hela regionens stöd i fortsatt internationella utvecklingen av spets och skicklighet. Länsmusikens Talangcoachprojekt har utvecklat en arbetsmodell och ett internationellt nätverk som stödjer unga talanger att starta eget företag och att nå ut internationellt. Projektet avslutas under 2014 men avsikten är att etablera former för en permanent av verksamhet tillsammans med länets kommuner. Se även Samverkan mellan kultur och andra samhällsområden/kultur och näring Hultsfreds kommun har under många år varit länets musikkommun. Nu har kommunen för avsikt att ytterligare fokusera på musik som tema inom hela samhällsorganisationen. Regionen avser att medverka till en fördjupad process som förankras på olika nivåer från föreningar och enskilda, via kommunala förvaltningar och organisationer, till nationell nivå. Regionen ska verka för: Musikens utveckling till internationell spets inom olika genrer. En kontinuitet av coachning av unga talanger inom musikområdet. En modell för att utveckla en ort genom ett kulturområde och låta det genomsyra hela samhället. MUSEIVERKSAMHET Bild- och formkonst Kalmar län har ett antaget (under remiss) dokument för Offentlig konst i Kalmar län, policy och riktlinjer. Under kommande period ska regionen och konstkonsulenten stödja kommuner och landsting i att antingen anta det generella dokumentet eller att ta fram egna riktlinjer med utgångspunkt från det regionala. Riktlinjernas syfte är att höja status och respekt för inköp och hantering av lös och offentlig konst. Avsikten med policyn och riktlinjerna är att öka kunskapen om inköp av konst, följa 1%-regeln och MU-avtalet. Konstkonsulenten har en viktig roll för konstnärernas nätverk och möjligheter att arbeta professionellt. Konstmuseets vernissager och konstnärssamtal och föredrag utgör en viktig mötesplats för konstnärer och publik. Kalmar konstmuseum har en internationell profil som är unik för ett regionalt museum. Museet blandar utställningar med konstnärer från Östersjöområdet och östra Europa med regionala konstnärer och konstnärskollektiv. Museet har även etablerat ett samarbete med Ölands folkhögskolas konstutbildning. Museet har tidigare medverkat i Flaggskeppsprojektet ArtLine tillsammans med Blekinge, Polen, Litauen, Tyskland och Ryssland/Kaliningrad. Avsikten är att gå vidare med projektet under nästa programperiod och utöka projektet med fler kommuner i Kalmar län. Kalmar konstmuseum har inlett residensverksamhet tillsammans med tre kommuner. Verksamheten är lyckad och museet har för avsikt att utveckla den vidare med fler kommuner. Designarkivet tillhör Kalmar Konstmuseum, se vidare under Arkiv. Virserums konsthall, har ett regionalt uppdrag och finansiering från region och kommun, samt utställningsanslag från kulturrådet. Konsthallen arbetar utifrån det lokala perpsektivet och sätter det i ett globalt sammanhang. Konsthallen vänder sig till publiken i avfolkningssverige den unga publiken som finns utanför storstäderna och ställer frågorna om livet och livsdrömmarna. Virserums konsthall arbetar även internationellt inom trä och arkitektur och 22