Grafisk produktion: Idermark och Lagerwall Reklam AB, Tryck: Sandstens Tryckeri

Transkript

1 Kulturplan Kalmar län

2 Regionförbundet är en politiskt styrd organisation som arbetar med tillväxt- och utvecklingsfrågor i Kalmar län. Organisationen är offentligt finansierad och ägs av länets 12 kommuner samt landstinget. Vi erbjuder nätverk, samordning och ekonomiskt stöd för att uppnå konkreta mål som gagnar den regionala utvecklingen. Genom ett snabbt och flexibelt arbetssätt utvecklar vi nya metoder för samarbete mellan olika aktörer, både regionalt, nationellt och internationellt. Regionförbundet är en samlande kraft för regional utveckling. Fotografer: Åke E:son Lindman, Linda Ljunggren, Virserums konsthall, Stina Felter, Henrik Oscarsson, Maria Lindmark, Claus Kempe, Ian Dingle, Kristina Jeppsson, Ing-marie Fransson, Sabina Sakari, Joakim Grusell, Virserums musikdagar, Capellagården, Lise-Lotte Moschiri, Svenskt Rockarkiv, Maja Heuer, Martin Eneborg, Himmelsberga, Phia Bergdahl, Hultsfreds kommun, Helle Kvamme, Bertil Hertzberg, Agneta Mattisson Boijing, Peter Lejon, Designarkivet, Pornphun Sutthiprapha, Anne Lindblad, Dag Boode, Henrik Tingström, Peder Nabo. Grafisk produktion: Idermark och Lagerwall Reklam AB, 2015 Tryck: Sandstens Tryckeri

3 INNEHÅLL POLITISK VISION...4 INLEDNING...6 KULTURENS DEMOKRATISK GRUND...12 PRIORITERAD MÅLGRUPP...22 Unga PRIORITERADE REGIONALA OMRÅDEN...24 Arkiv Kulturarv Scenkonst Hälsa och kultur LÄNETS FÖRUTSÄTTNINGAR...30 Kommunerna Kulturorganisationerna UTVECKLING INOM KONST OCH KULTUR...38 Scenkonst Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Litteratur Kulturfrämjande verksamhet Arkivverksamhet SAMVERKAN MELLAN KULTUR OCH ANDRA SAMHÄLLSOMRÅDEN...54 REGIONFÖRBUNDETS MEDEL FÖR KULTURÄNDAMÅL...58 Prioriterade områden BILAGOR...62 Bilaga 1: Statistiskt resultat över ungdomars deltagande i kultur från LUPP Bilaga 2: Kommuner Bilaga 3: Kulturorganisationer Bilaga 4: Överenskommelser

4 POLITISK VISION 4

5 Kultur handlar om demokrati som är och måste vara en obunden kraft i samhället, en förändrande kraft som bidrar till människors medvetande och lärande om sig själva och samhället. Utgångspunkten är kulturens egenvärde och roll i samhället. Det är den tanken som i första hand styr den offentligt finansierade kulturen. Denna kulturplan som utgår från de nationella kulturmålen men också bygger på lokala och unika förutsättningar har tagits fram i samverkan genom samtal med alla kulturorganisationer, kommuner, fria aktörer, landstinget, länsstyrelsen och Linnéuniversitetet. I länets förra, och även första kulturplan fanns tre politiska mål: Kulturarvet, barn och unga och kultur i hela länet. Kulturen har aktivt mött upp mot dessa mål. Samtalen med kommunerna vittnar om att de flesta har en kulturplan och en kultur/musikskola och är nöjda med den positiva utvecklingen av tillgången till kultur för barn och unga. Därför finns nu barn och unga, liksom kultur i hela länet, som delar i den demokratiska grund som vår kultur vilar på. under goda förutsättningar. En önskan är att alla kommuner kan erbjuda avgiftsfri kulturskola, många aktiva arrangörsföreningar och att länet kan ha fler avlönade kulturarbetare. Att i dialog med kommunerna, pröva tanken att varje kommun, eller några tillsammans, skulle ha ett länsövergripande ansvar för ett särskilt kulturområde. Ett område där man kanske redan idag är föregångare, har höga ambitioner, kunnande eller särskilda förutsättningar. Det skulle kunna vara ett inspirerande arbetssätt och en metod att ytterligare uppmärksamma och stärka varandra i våra olika kommuner. Visionen är att ha en levande kultur! Regionförbundet i Kalmar län, Kulturberedningen I kulturplanen lyfts målgrupper och ett antal prioriterade områden: Unga mellan är viktiga att ha extra fokus på då det är den målgruppen som kulturaktörerna har svårast att nå. Den kulturella infrastrukturen är också ett område som det är nödvändigt att jobba hårt med. Andra prioriterade områden under kommande år är att utveckla arbetssättet med kulturarv, göra en långsiktig plan för alla arkiven, utveckla scenkonsten i samband med byggandet av ett kulturcentrum och hitta en strategi och metod för att använda kultur inom vård och omsorg genom Hälsa och Kultur-projektet. Därutöver finns det flera utvecklingsmål inom varje område. Visionen är att ha ett län där kulturen frodas än mer. Ett län där alla får möjlighet att ta del av och kan vara delaktiga i kultur och att kulturarbetare kan verka 5

6 inledning 6

7 I enlighet med kultursamverkansmodellen har Regionförbundet i Kalmar län tagit fram en kulturplan för länet. Planen är framtagen i samverkan och dialog med kommunerna, landstinget, länsstyrelsen, kulturorganisationerna, föreningar och aktörer. Processen har varit öppen med inbjudningar och minnesanteckningar tillgängliga via Regionförbundets hemsida. Planen har funnits för remissyttrande mellan juni och september Kulturplanen ska gälla Kulturplanen ligger under den regionala utvecklingsstrategin, RUS, och är utgångspunkt för det strategiska arbetet inom kultur i samverkan med kommuner och kulturorganisationer. Kulturplanen är regionens underlag till Statens kulturråd för fördelning av de statliga kulturmedlen. Kultur är tusen språk, magi, känsla och själ som måste vårdas, underhållas och förnyas. Kultur är en allemansrätt med rättigheter och skyldigheter. Kultur kan vara ett verktyg för att klara målen inom andra verksamheter, målen i skolan, en god hälsa eller att utveckla människor till kreativa entreprenörer och innovatörer. Kultur skapar tillväxt, men utan respekt för kulturens inneboende kraft riskerar tillväxten bli platt och kortsiktig. Vi får aldrig glömma kulturens innersta omätbara värden. Kulturen är Färgen i livet som ett av barnen uttryckte det i Skola och kultur-projektet. Kultur är en del i det livslånga lärandet, kultur bygger vårt samhälle och är kittet mellan människorna, mitt eget jag i relation till andra och min omvärld, kultur är meningen med livet. Kultur bara för att! Den offentligt finansierade kulturen mäts och vägs i kulturdatabasen och statistiken visar omfattning och bredd i diagram och staplar. Men vid kvalitetsmätningar har vi inte lika goda verktyg och svårare att få gehör för humanistiska definitioner kontra ekonomiska termer. Statistiken och de ekonomiska mätningarna är bra och håller effektivt koll på vart de offentliga medlen går och hur de används. Den regionala kulturplanen utgår från de nationella kulturpolitiska målen: Kultur ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Målet är att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning, och att utveckla sina skapande förmågor Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan Särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur 7

8 Vi definierar inte begreppet kultur utan begreppet får vara så brett som möjligt. Inom kulturplanens ram avgränsar vi kultur till de av Kulturrådet definierade områdena samt till länets prioriterade områden, målgrupp och aspektområden. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional enskild arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Främjande av hemslöjd Litteratur Kulturplanen i Kalmar län har sin grund i kommunerna och civilsamhällets behov och möjligheter och hur de regionala kulturorganisationerna kan tillgodose och möta dem. Regionförbundet tecknar överenskommelser med kulturorganisationerna. Överenskommelserna bygger på armlängds avstånd mellan offentlig finansiär och utförare och ska garantera konstnärlig frihet och ansvar. Den kulturella infrastrukturen är viktig för både ideella och professionella aktörer. Den mesta kulturen är lokal, men sker ofta med stöd från olika nivåer. Därmed är det viktigt att se och värdesätta lokala aktiviteter och verksamheter det är kulturen som är livet. För enskilda personer handlar det om engagemanget i lokala föreningar, den professionella konstutövaren söker nätverk och platser att möta publik eller kollegor, utbildning och deltagande i kulturskolan, verksamhet i en ateljé eller repetition och inspelning i en studio, besök på konserter, teaterföreställningar och utställningar. De regionala kulturorganisationerna är ofta beroende av lokala arrangörsföreningar för att få ut program och arrangemang. Konst och kulturupplevelser sker både enskilt och i större eller mindre grupper.

9 Nationella kulturpolitiska mål Kulturdepartementet Kulturrådet, myndigheter, nationella arkiv och museer, råd och ämbeten Kulturplan Regionförbundet Kalmar län Arkiv, kulturkonsulenter, kulturorganisationer och institutioner Kommunal kulturplan Kommuner Arkiv, ateljéer, bibliotek, musik/kulturskolor, lokaler, muséer, replokaler, scener, skolor, slöjdlokaler Civilsamhället Amatörer, arrangörsföreningar, ateljéer, biografer, bygdegårdar, deltagare, designers, fotografer och filmare, författare, föreningar, gallerier, konstnärer, kulturaktörer, medlemmar, muséer, musiker, nätverk, publik, skådespelare, slöjdare, studios, verkstäder och volontärer 9

10 Kulturen ska byggas på en demokratisk grund präglad av: Barn och unga Kultur till alla i hela länet Tillgänglighet Jämställdhet Integration och mångfald Internationell och interkulturell samverkan och utveckling Hållbar utveckling Kvalitet 10

11 Kulturplanen ska särskilt prioritera: Unga som prioriterad målgrupp för regionen och länets kommuner. Ungas uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället, inte minst skola, fritid och kultur. Kulturplanens prioriterade områden är: Arkiv, utveckla en långsiktig plan för arkiven avseende finansiering, huvudmannaskap, ansvar och tillgänglighet Kulturarv, dess bruk och betydelse i samhället, tillgänglighet, kulturarvet som bidrar till samhälleliga processer som gagnar det gemensamma samhället Scenkonst, bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet med utgångspunkt från Kalmar kulturcentrum med nya lokaler för scenkonst Hälsa och kultur, skapa nätverk och metoder för kultur inom vård och omsorg 11

12 KULTURENS DEMOKRATISKa GRUND 12

13 Barn och unga Barn och unga är en prioriterad grupp i det regionala utvecklingsarbetet. Alla barn och unga ska ha möjlighet att uppleva, delta och utöva olika sorter av konst och kultur. Möjligheten att erbjuda barn och unga kultur sker främst genom skolan, musik/kulturskolan, bibliotek och föreningslivet. Åsikter Förståelse Inflytande över processer som tillvaratar elevernas tankar och idéer Sammanhang mellan ämnen och med omvärlden Kommunerna har stort fokus på att kulturen når till barn och unga och de är idag relativt nöjda med resultatet. (Redovisas i Regionförbundets Kultur och fritidsmedelsrapport samt i skola och kulturstatistiken). Däremot uttrycker flera kommuner en oro för att det är svårt att nå unga mellan 16 och 25 år. De omfattas inte lika tydligt av kultur i skolan, många unga slutar i musik/kulturskolan efter högstadiet och det etablerade föreningslivet har svårt att locka unga. Några kommuner har ungdomsråd och lyckas väl med att vara lyhörda efter önskemål och agerar direkt. Det ger förtroende och engagemang tillbaka. Skola och kultur Genom det regionala skolkulturprojektet, Skola & kultur, har barn och unga kommit till tals och medverkat i utformningen av den regionala skolkulturstrategin Relevant. Eleverna bekräftar att kultur i skolan kan skapa ökade möjligheter att uttrycka åsikter, att kulturen bidrar till förståelse för sammanhang och omvärld och att kulturen ökar relevansen för lärandet Relevans Motivation genom att ta tillvara elevers egen kultur och vardag Utgångspunkten för Relevant är att kultur ska finnas både som eget område och som lärprocess under hela skolgången och vara oberoende av lärare eller rektors eget kulturintresse. Målet för kultur i skolan är ökad måluppfyllelse av läroplanens mål. Utifrån Relevant har alla 12 kommuner en plan för samverkan, beslutad eller i process, mellan skola och kultur. Länets skolor samarbetar med kulturorganisationerna och kulturkonsulenterna vid utformning av gemensamma projekt och vid ansökningar om medel från nationella Skapande skola. Regionförbundet ansvarar för samordning av skola- och kulturområdena genom en gemensam mötesplats, nätverk och gemensamma utbildningar. Linnéuniversitetet ingår också i samverkan. Samverkan ska stödja kommunernas arbete för barn och ungas rätt till kultur inom skolan. Regionförbundet ska arbeta för att: Alla barn och unga ska ha möjlighet att uppleva, delta och utöva olika sorter av konst och kultur Samverka med kommunerna för att lyfta olika förebilder och exempel att arbeta med unga inom kulturen Samverka med kommunerna så att alla kommuner har en egen plan för skola och kultur 13

14 Kultur till alla i hela länet Regionförbundet har överenskommelser med de regionala kulturorganisationerna inom samverkansmodellen. Överenskommelserna ger organisationerna i uppdrag att producera, bedriva och erbjuda professionell kultur med god kvalitet inom ett balanserat utbud av smal och bred kultur i hela länet. För att organisationerna ska kunna utföra det, ställs krav på ömsesidig samverkan mellan de regionala organisationerna, kommunerna, föreningar och arrangörer både personellt och avseende lokaler. Det är viktigt är att alla upplever att det är möjligt att ta del av professionell kultur inom ett rimligt avstånd från hemmet. I både städer och på landsorten har studieförbunden och professionella kulturskapare en viktig roll att förse medborgarna med kultur och möjlighet till eget skapande. De som inte har möjlighet att själva ta sig till konst och kulturevenemang på grund av ålder eller sjukdom bör kunna få hjälp med det. Barn och unga garanteras kultur inom skolan, biblioteken och genom musik- och kulturskolor. De regionala organisationerna har ett stort ansvar att stötta och förse skolorna med kulturprogram och delaktighet i Skapande skola. Kulturutbudet ska vara brett inom många konstarter och det ska vara möjligt att delta eller ta del av konst och kultur oavsett i vilken kommun man bor. Kulturresor Skolornas resor, en gratis per år till en kulturinstitution, är under diskussion och nuvarande avtal är inte tillfredställande vare sig för skolorna eller för institutionerna. Det gäller tillgång till resor på lämpliga tider, kostnader och bokningssystem. Flera kommuner uppger att de med nuvarande förutsättningar inte kan nyttja avtalet. Antalet skolkulturresor genom KLT har sjunkit från resor/år till under en 10 årsperiod. Bristande kapacitet på bussar är ett hinder för länets skolor att få uppleva länskulturens varierade utbud på lika villkor. Regionförbundet ska arbeta för att: Avtal med bättre förutsättningar för skolkulturresor Det ska vara möjligt för alla elever att göra en gratis resa per år till en kulturinstitution Samverkan över länsgränserna om kulturresor 14

15 Tillgänglighet Kulturplanen utgår från det nationella tillgänglighetsdirektivet 2010 som säger att all kultur i landet ska vara fysiskt tillgänglig för alla. Verksamheter och organisationer ska så långt som möjligt följa Myndigheten för delaktighet, riktlinjer för såväl anställda som besökare i utbud och program. Som ett led i att tillgängliggöra konst, kultur, kulturarv och arkiv ska länet gemensamt med besöksnäringen, verka för fritt wifi. Det ska finnas på platser som redan är intressanta för besökare men även på platser som av olika skäl bör lyftas upp. Fritt wifi medverkar till förenklad information och ökad tillgänglighet avseende funktionshinder och tillgång till information på olika språk. I tillgänglighetsarbetet ingår att rekrytera personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra, utbilda organisationerna i tillgänglighet samt integrera tillgänglighetsperspektivet i planeringen. Byteaterns nuvarande lokaler har brister i tillgänglighet framför allt för personalen. Kalmar kommun planerar ett nytt kulturcentrum med lokaler för Byteatern. De nya lokalerna planeras vara klara för inflyttning Regionförbundet ska arbeta för att: Enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast 2016 Webbplatser och e-tjänster ska utvecklas och vara tillgänglighetsanpassade senast 2016 Genom samverkan med besöksnäringen i Småland och på Öland ska en besöksguide avseende tillgänglighet utvecklas De kulturorganisationer som är producenter ska, genom sina arrangörer, tillgodose att tillgängligheten är fullgod Fritt wifi i hela länet 15

16 Jämställdhet Jämställdhetsperspektivet är integrerat i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, och prioriteras ytterligare genom länets handlingsplan för Jämställd regional tillväxt. I RUS finns tre uttalade jämställdhetsmål och målet att integrera jämställdhetsperspektivet inom samtliga verksamhetsområden. Jämställdhetsmål i RUS: Arbetsmarknaden ska bli mer integrerad En mer jämlik och jämställd offentlig organisation Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur I Regionförbundets överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att verksamheterna ska drivas utifrån jämställdhet. Varje år ska kulturinstitutionerna återrapportera om hur målen uppfylls. I stort ligger kulturområdet relativt långt framme när det gäller insamling av statistik, men däremot är den inte könsuppdelad. Tyvärr saknas könsuppdelningen även i den nya nationella kulturdatabasen. Vartannat år görs en gemensam kultur- och fritidsmedelstapport för Kalmar län. Där synliggörs hur kommunerna fördelar ekonomiska resurser inom kultur och fritidsområdet. Ett försök att synliggöra hur jämställt resurserna fördelas har gjorts, men det saknas tillräckligt statistiskt underlag. Under planperioden ska den könsuppdelade statistiken utvecklas och kompletteras med hänsyn till hbtq-personer. Regionförbundet ska arbeta för att: Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur Fördelningen mellan kvinnor och män i grupper som arbetar och beslutar om frågor som rör kultur och upplevelser ska vara inom fördelningen 40/60 Kulturorganisationerna ska driva verksamhet och organisation präglad av jämställdhet i enlighet med målen i överenskommelserna Ledningar och styrelser ska ha en jämn könsfördelning, 40/60, för att ge kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjlighet till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur Resurser till program och föreställningar ska fördelas utifrån att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha lika möjlighet till deltagande, upplevelse, gott bemötande och utövande av konst och kultur oavsett ålder eller sexuell tillhörighet Kultur- och fritidsmedelsrapporten ska redovisa statistiken könsuppdelad och med hänsyn tagen till hbtq-personer 16

17 17

18 Integration och mångfald Länet har behov av ett öppet klimat för att attrahera kreativa personer från både Sverige och andra länder att etablera sig här. Kalmar län är till viss del ett avfolkningslän och personer med utländsk bakgrund och asylsökande ses som en möjlighet att klara kompetensförsörjning och internationalisering. Kommunerna har ett intresse av att genom kulturen hjälpa nyanlända in i lokalsamhället och att få influenser och erfarenheter från andra kulturer i utbyte. Det ger perspektiv på kultur och kulturarv och bidrar till ökad mångfald och förnyelse av det som är etablerat och stelnat. Det är i mötet med andra som vi lär känna och får respekt för varandras kultur och historia. I länet finns få personer med nationell minoritetsstatus och efterfrågan på information och litteratur på samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch är liten. Däremot efterfrågas information, litteratur och delaktighet från nyanlända och med andra språk än svenska som modersmål. Flera kommuner har flyktingförläggningar och tar emot ensamkommande flyktingbarn och biblioteken blir ofta deras mötesplats då det finns kunnig personal, datorer och tillgång till tidningar på nätet och litteratur på deras språk. I Regionförbundets överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att verksamheten ska präglas av mångfald. Regionförbundet ska arbeta för att: Kultur och bibliotek ska vara ett av de områden som används vid välkomnande och introduktion av nyanlända och asylsökande Mångfald ska prägla kulturutbudet för att öka intresset från en bredare publik Mångfalden av människor med olika bakgrund ska öka i föreningar och publik 18

19 Internationell och interkulturell samverkan och utveckling Värdet av att ta emot och öppna konst och kultur för personer med annan bakgrund och erfarenhet är lika stort som värdet av att vi kommer utanför länets gränser till andra kulturer. Utvecklingen av kulturinstitutioner och organisationer sker ofta genom internationella kontakter. För att nå hållbarhet i utvecklingen krävs uthållighet i kontakter och nätverk. Lokalt finns inte alltid kapacitet att hålla i internationella kontakter och utbyten över tid men effekten av kulturorganisationernas internationella erfarenheter, kunskap och utbyten värdesätts av kommunerna. I Regionförbundets överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att de ska samverka interkulturellt och internationellt. Länets kulturorganisationer har under de senaste åren utvecklat en hög grad av samverkan vilket har gett en rikedom och mångfald av konstnärliga uttryck och konstformer. Samverkan sker även över länsgränserna. Samverkan ger ofta högre kvalitet och spets men organisationerna har svårt att få täckning för de ökade kostnaderna. Likaså är kostnaderna för turnéer och vandringsutställningar högre än då arrangemangen sker på en fast scen eller plats. Förnyelsen av kulturen bör ske som en spegling av den tid vi lever i nu och medvetet ta in nya konst- och kulturella uttryck och tekniker. Regionförbundet ska arbeta för att: Den regionala kulturverksamheten ska ha möjlighet att utvecklas och förnyas genom utbyten, turnéer, utvecklingsprojekt och internationella nätverk Den regionala kulturen ska stödjas i att nå internationell spets och status Den regionala kulturens kontakter i Östersjöområdet Den lokala publiken ska få möjlighet att möta internationella gästspel och utställningar av världsklass Kulturutbudet ska förnyas och vitaliseras genom impulser, samverkan och erfarenheter från olika konst och kulturområden 19

20 Hållbar utveckling Kulturverksamheten ska utgå från den regionala utvecklingsstrategins, RUS, mål om miljö i balans. Utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år Länet ska vara ett föregångslän i arbetet med minskade klimatpåverkande utsläpp. I Regionförbundet överenskommelser med kulturorganisationerna ingår att verksamheterna ska drivas utifrån hållbar utveckling. Varje år ska kulturinstitutionerna återrapportera om hur målen uppfylls. Regionförbundet ska arbeta för att: Kulturorganisationerna tar fram egna miljöprogram som omfattar resor och resvanor Kulturorganisationerna ställer miljökrav i samband med inköp och upphandling Verka för kollektiva resor till kulturinstitutionerna Kvalitet Det regionala kulturutbudet karaktäriseras av spännvidden från amatörteater och eget skapande till kulturorganisationer och professionella kulturutövare. Kulturorganisationernas verksamhet ska utgå från ett yrkesmässigt och professionellt förhållningssätt till måluppfyllelse i förhållande till ekonomiska anslag. De regionala kulturorganisationerna förväntas spegla samhället och fånga samhällsdebatten, utveckla verksamheten i samklang med omvärldens förändring och anamma nya tekniska lösningar. Ett mått på kvalitet är hur väl de lyckas göra det. För kvalitet inom kultur är begrepp som känsla, verkshöjd och upplevelse centrala och låter sig enbart beskrivas i ord. Tilltron till de regionala kulturorganisationerna kan skattas genom det förtroende skolor och kommuner har för verksamheterna. Till det kan även läggas att kvalitétsutfallet är beroende av samverkan mellan lokala och regionala aktörer. Kvalitén kan avläsas i recensioner och medias omdöme, lokalt, rikspress och i internationell press och media. De regionala kulturorganisationerna får över lag mycket goda omdömen om hög kvalitet både regionalt och inom vissa områden internationellt. Regionförbundet ska arbeta för att: De regionala verksamheterna ska stödjas i att hålla fortsatt hög kvalitet och internationell spets Professionella utövare inom konst och kultur ska stödjas genom nätverk, mötesplatser och kompetensutbildningar 20

21 21

22 PRIORITERAD MÅLGRUPP 22

23 Unga Unga är en prioriterad målgrupp för regionen och länets kommuner. Ungas uppväxt, delaktighet i samhällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället, inte minst skola, fritid och kultur. Några av de viktigaste frågorna för länets utveckling är: Den kulturella och kreativa utvecklingen Utbildningsfrågor Demografiska frågor Länets demografiska profil präglas av låga födelsetal, låg invandring och stora pensionsavgångar samt att 40 % av ungdomarna flyttar från regionen. Regionens regelbundna LUPP-undersökningar ger svar på hur ungdomar i länet upplever skolan, möjligheten att få arbete, synen på inflytande i kommunen, hur de bedömer sin hälsa och hur de ser på en framtid i länet. Av den framgår att 4/5 är nöjda med sin utbildning, 71 % tycker att det är bra stämning i skolan och 62 % tycker att lärare och elever bemöter varandra med respekt. Statistiken visar också det paradoxala i att det är flest flyttare med störst urban längtan som i störst utsträckning kan tänka sig att återvända. Det innebär att unga vuxna flyttar för att de haft det bra men att de kan tänka sig att återvända av samma skäl och med nya erfarenheter, kompetenser och nätverk. LUPP en ger även svar på en del av det kommunerna pekar på avseende ungas delaktighet i föreningar och eget utövande av konst och kultur. Enligt Lupp en minskar det egna skapande med åldern. Besök på kulturarrangemang är något fler i årskurs 2 på gymnasiet än de i årskurs 8. Det är mer förekommande att elever i årskurs 8 läser på sin fritid än de som går i årskurs 2. I årskurs 8 läser 65 procent av eleverna varje dag, vecka eller månad, medan motsvarande siffra är 50 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Det är också en väsentlig skillnad i läsandet mellan flickor och pojkar, 38 procent av flickorna i årskurs 8 läser på sin fritid, medan motsvarande siffra är 27 procent av pojkarna, det är en skillnad på 11 procent. För att kulturen ska utvecklas måste även unga finnas med och påverka utbudet, i publiken och som deltagare. I överenskommelserna med kulturorganisationerna ingår sedan tidigare unga som prioriterad målgrupp. Men för att de unga ska komma med krävs samverkan mellan flera områden och det krävs en stor öppenhet och samverkan, inte bara i de invanda nätverken utan det ställer krav på att hitta samverkansparter i nya sammanhang. Regionförbundet ska arbeta för att: Öka antalet unga, år, som upplever, utövar och deltar i kultur med utgångspunkt från LUPP Ökat fokus på unga ska ske inom ordinarie verksamhet och vid behov med regionala projektmedel Bilaga 3, utdrag ur LUPP 23

24 PRIORITERADE REGIONALA OMRÅDEN 24

25 Arkiv I Kalmar län finns flera enskilda arkiv, en del med intresse främst för lokalbefolkningen men några är även nationellt intressanta. Arkiven utgörs av pappersbaserade handlingar. En del innehåller även föremålssamlingar, vilket ger helt olika förutsättningar för volymer och klimat. Arkiven har en djup lokal/regional förankring och står för platsens historia och identitet eller är knutet till en utbildning. Det innebär att arkivens placering är viktig, dels finns behovet av säkra lokaler samtidigt som arkivets placering har betydelse för platsen. De arkiv som har nationellt intresse är framför allt Designarkivet, Rockarkivet och Visarkivet. Utöver dessa finns ett antal arkiv från glasbruken. Glasbrukens arkiv är av nationellt intresse och speglar en flera hundra år lång, förindustriell designepok med den hantverksmässiga hanteringen som fortfarande lever kvar. Glasbrukens arkiv är i akut behov av att tas omhand på ett säkert sätt för framtiden. För att greppa arkivsituationen, inom kultur, ska en långsiktig plan tas fram avseende behov, resurser, kompetens, digitala databaser, lokaler, tillgänglighet och huvudmannaskap. Det är ett omfattande arbete och förutsätter resurser för ett åtminstone ett år. Därefter krävs beslut på hur frågan ska hanteras vidare. En viktig part i arbetet är Kalmar läns arkivförbund som, för att ha kapacitet att delta i arbetet bör få ett utökat anslag kopplat till en överenskommelse om regionalt uppdrag. Rockarkivet är ett kommunalt finansierade arkiv, Designarkivet finansieras med regionala medel. Alla arkiven har högt nationellt intresse, en ekonomiska medfinansiering från nationellt håll skulle hjälpa arkiven till en rimlig verksamhetsnivå. Regionförbundet ska arbeta för att: Under planperioden ska en långsiktig plan för arkiven utarbetas avseende pappersarkiv och föremålsarkiv resurser, kompetens, digitalisering, lokaler, tillgänglighet och huvudmannaskap Nationellt och regionalt stöd till Rockarkivet och Designarkivet 25

26 Kulturarv Kulturarv är viktigt eftersom det kan ge svar på frågor om hur olika företeelser i världen hänger ihop, vad som är viktigt för var och en, hur vi samtalar och kommunicerar med varandra, och vad vi har gemensamt med andra människor. Kalmar län har ett omfattande kulturarv och en mångfald av kulturmiljöer, materiella och immateriella. Länets kulturarv och kulturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas i samklang. Kommuner och föreningar värdesätter kulturarv och kulturmiljöer högt och ser det som en viktig tillgång för de egna medborgarna och som en del av besöksnäringen. Men i många fall har inte utvecklingen av kulturarvet och kulturmiljöerna följt med i samhällets övriga utveckling. Kulturarvet handlar om oss människor och om hur vi värderar och brukar vår omgivning. Kulturarvet måste vårdas och brukas för våra minnen och sitt historiska värde för att leva vidare. Men vi inser att det inte är enbart de materiella och immateriella historiska spåren som ska vårdas och bevaras för framtida generationer, utan snarare dess bruk och betydelse i samhället. Det är svårt och ställer krav på urval och avkall på kärlek till och respekt för platser och föremål. Kulturarvet bidrar till samhälleliga processer som gagnar det gemensamma samhället genom att: - Lära sig se en historisk berättelse i ett visst område - Diskutera det konkreta värdet av enstaka arkeologiska objekt - Delta i kulturella traditioner tillsammans med andra människor - Bruka historiska symboler i marknadsföringen av en tjänst eller vara - Besöka historiska utställningar - Förstå den egna tillvaron genom ett större historiskt eller globalt perspektiv Utvecklingen av kulturarv och kulturmiljö har funnits på agendan under lång tid och har hög prioritet eftersom det utgör en viktig grund för besöksnäringen. Regionen har inte tagit något samlat grepp på många år utan i stället gett stöd till många enskilda satsningar. Det finns ett behov av gemensamma ansträngningar där samhällets olika parter samverkar utifrån sina ansvarsområden och möjligheter. En praktisk del handlar om att göra platser tillgängliga fysiskt, funktionellt och begripligt. En annan del handlar om att finnas med som part tillsammans med besöksnäringen. Regionförbundet ska arbeta för att: Ett större projekt arbetas fram inom kulturarv tillsammans med aktörer från olika nivåer i samhället såsom länsstyrelsen, kommunerna, länsmuseet och föreningarna Projektet engagerar olika platser i länet Arbetsmodeller utvecklas för bevarande, användning och utveckling av kulturarv och kulturmiljö Projektet bärs genom gemensam finansiering och externa medel 26

27 27

28 Scenkonst Genom samverkan med Kalmar kommun ska scenkonsten få nya lokaler i Kalmar kulturcentrum. Lokalerna ska ge Byteatern möjlighet till fler föreställningar parallellt med ökad turnéverksamhet. Genom tillgång till fler scener och en speciell scen för dans ökar möjligheterna till fler dansföreställningar. Kalmars kulturcentrum innebär också möjligheter till fler möten och utbyte mellan olika konstformer. Satsningen kräver att verksamheten växlas upp resursmässigt. Teatern ska vara klar 2018 och till dess har Byteatern behov av flera nya tjänster. Regionen ska gå in och finansiera och förutsätter att staten gör gemensam sak. Regionförbundet ska arbeta för att: Moderna lokaler för scenkonst i Kalmar kulturcentrum för att bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet Etappvis utvidgning av Byteaterns verksamhet med flera tjänster. Gemensam finansiering av stat och region för att öka turnéverksamheten, antalet föreställningar och därmed publikunderlaget Ökat antal professionella dansföreställningar i samverkan med Sydost 28

29 Hälsa och kultur Alla människor ska ha möjlighet att uppleva och utöva kultur och kultur bara för att kulturen för dess eget värde. Inom Landstinget finns en stor politisk uppslutning kring för att Kalmar län skall vara ett Hälsolän och i RUS:en finns att målen för kultur ska nås genom samverkan inom hälsaområdet. Via en gemensam förstudie har Landstinget och Regionförbundet kartlagt vad som är aktuellt nationellt, hur läget ser ut i kommunernas omsorg och inom Landstingets vård och psykiatri. Med förstudien som grund driver Landstinget och Regionförbundet ett gemensamt projekt inom Hälsa och Kultur. Projektet är ett samarbete med länets kommuner, folkhögskolorna och Samordningsförbundet och har stöd från Kulturrådet. På samma sätt som i Skola & Kulturprojektet, som noterade att elever uppvisar en hög medvetandegrad om vad konst och kultur kan tillföra i undervisningen, utgår projektet från att kultur kan tillföra vård och omsorg: Att genom kultur uttrycka sina åsikter kan man få inflytande och medverka i vårdprocessen Att genom kultur uppleva förståelse så kan man uppleva sammanhang med omvärlden Att genom konst och kultur uttrycka/uppleva att behandlingen är relevant så blir man motiverad Utifrån behovet av att utveckla arbetsmodeller och nätverk för samverkan mellan vård, psykiatri, omsorg, kulturorganisationer och folkhögskolor i hela länet ska projektet utveckla övergripande strategi, metoder och medvetenhet inom Hälsa och kultur. Ett mål för projektet är att bli mindre beroende av enskilda eldsjälars insatser och i stället förankra möjligheterna hos ledningsfunktionerna för vård och omsorg. Kulturorganisationernas nuvarande verksamhet och program sker med hög konstnärlig kvalitet men är sällan förankrade med personal eller utifrån vårdtagares behov och levereras adhocmässigt därmed är ett annat viktigt mål att utveckla program som är bättre anpassade för mottagarna. Folkhögskolorna ingår i projektet och de har en långvarig tradition och kunskap om att arbeta direkt med personer från vården. Projektet har ett mycket stort intresse från flera kommuner, från ledningsfunktioner till personal i verksamheterna. Regionförbundet ska arbeta för att: Fortsatt satsning på Hälsa och kultur genom det gemensamma projektet med Kulturrådet, landsting och kommuner. Projektet förutsätter att staten är med även tredje året så att det kan fullföljas och implementeras på flera ställen Skapande av nätverk och samverkan mellan vård, psykiatri, omsorg och kultur Metodutveckling av kulturprogram i samverkan mellan vård/psykiatri/omsorg och kultur Alla kulturorganisationer att medverka i metodutveckling och utvärdering 29

30 LÄNETS FÖRUTSÄTTNINGAR 30

31 kommunerna Inom processen att ta fram en ny Kulturplan för har Regionförbundet besökt alla länets kommuner för dialog om konst och kultur och om former för samverkan och utvecklingsmöjligheter. Kommunerna ombads också att beskriva en möjlig utveckling för barn och unga, kultur för alla och för att uppnå hög kvalité. Regionförbundet träffar kommunernas kulturchefer, kulturorganisationerna och konsulenterna, länsstyrelsen och folkbildningen genom nätverket Kulturbygget. Kulturbygget är ett nätverk med fyra träffar per år och bygger på tematiska träffar med särskilt inbjudna. Det är viktigt att nätverket ständigt förnyas och att deltagarna medverkar aktivt. I Bilaga 2 finns en sammanställning av kommunerna Kommunala kulturplaner ger struktur och fokus Fyra av länets kommuner har antagna kulturplaner. Fem kommuner arbetar med, eller har i uppdrag att ta fram en kommunal kulturplan. I de kommuner som har en kulturplan blir struktur och mål tydliga från lokala föreningar via kommunal och regional kulturplan till de nationella målen Samtliga kommuner planerar för kultur i skolan Samtliga av länets kommuner har en framtagen strategi, eller planerar att ta fram en strategi, för skolkultur. Kommunerna har inspirerats av den regionala strategin Relevant som antogs av Regionförbundets styrelse i slutet av Kommunerna har både antagit Relevant i sin helhet eller delar av den. En kommun har belyst jämställdhet och barnfattigdom i skolkulturstrategin för att ge det särskilt fokus. för avsikt att utöka dem till kulturskola. Två kommuner saknar kultur- eller musikskola men i de kommunerna finns liknande verksamheter representerade i skolans regi eller i samverkan med studieförbund, kyrkan eller ideella krafter. Stort förtroende för länets kulturorganisationer Kommuner framhåller att de har förtroende för länets kulturorganisationer. De medverkar till hög kvalitet som kommer kommunerna till godo genom program via arrangörsföreningar, skolverksamhet och rådgivning. Några kommuner önskar ökad samverkan med kulturinstitutionerna i större utsträckning. Kalmar läns museum, Konstmuseet och Länsmusiken ingår i internationella nätverk och utbyten, kommunerna är överens om att internationellt utbyte är bra marknadsföring av länet och utvecklande för kulturen. En kommun uppgav att innehållet i Skapande skola har större variation och innehåller fler internationella influenser än tidigare. Integration bidrar till dynamisk kultur Flera kommuner i länet nämner att de tar emot asylsökande och nyanlända, en målgrupp som är viktig ur flera perspektiv. De ses som en tillgång för kommunen och bidrar till erfarenhetsutbyte och förståelse och ger andra influenser och de bidrar till en mer dynamisk kultur. Det är vikigt att de nyanlända stannar kvar i kommunerna och i länet och att vi tar tillvara på och lär oss mer om deras kultur. Flera kommuner har efterfrågat Regionförbundets medverkan att driva och inspirera gällande nyanlända. Fler kulturskolor än musikskolor Åtta av länets kommuner har kulturskola. Två kommuner har musikskola men båda kommunerna har 31

32 Nationella minoriteter har inte noterats i någon omfattning av länets kommuner. Kommunerna uppger i stället att det är mer angeläget att rikta insatser som stödjer grupper som kommit från andra länder av olika skäl. Men de avser inte att göra avkall på förvaltningsmyndigheternas skyldighet gentemot Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Biblioteken är en kulturell arena Länets biblioteksverksamhet innehåller mer än böcker och litteratur. På flera håll i länet erbjuds sagostunder på flera språk, läsfrämjande insatser och föreläsningar med olika teman. Biblioteken hjälper till med ansökningshandlingar och att använda digitala tjänster. Biblioteken är ofta en central samlingsplats och en kulturell arena där möten sker mellan olika nationaliteter, åldrar och olika bakgrund. Det kan tas tillvara och utvecklas ytterligare. Tre kommuner har under mötena nämnt att det finns idéer om så kallade meröppna bibliotek. Meröppna bibliotek innebär att personer med bibliotekskort när som helst har tillträde till biblioteket. Meröppna bibliotek är ett sätt att öka tillgängligheten för medborgarna Föreningsformer efter dagens förutsättningar Majoriteten av länets kommuner känner igen problematiken med bristande intresse för föreningsarbete. En kommun uppger att de tidigare har haft en nedgång av föreningar men att det efter en svacka har återhämtat sig. Flera kommuner uppfattar att föreningarna kan ha svårt att rekrytera personer till styrelserna. Medelåldern ökar i föreningarna och därmed hämmas även återväxten generellt. Det är en utmaning att hitta nya föreningsstrukturer som attraherar fler människor. I takt med informationssamhällets utveckling bör befintliga strukturer ses över för att bättre passa till dagens möjligheter och att särskilt stödja ungt arrangörskap. Ungdomar är en svår grupp att nå Kommunerna är bra på att nå barn med kultur i förskola och grundskolan. Däremot uppger kommunerna att unga är en svår grupp att fånga. Det handlar främst om åldersgruppen år. Kommunerna efterlyser en gemensam insats i för att sprida goda exempel och idéer om att få ungdomar som påverkar, deltar och utövar. 32

33 Kulturarv Kalmar län har ett rikt kulturarv med stor utvecklingspotential. Kulturarvet är för många givet och en självklarhet men för att både bevara och utveckla kräver det uppmärksamhet och kunskap. Västerviks och Borgholms kommuner uppmärksammar skeppet Mars Makalös och Västervik pekar även på bronsålderslandskapet i Tjust. De Småländska och Öländska kusterna vittnar och berättar om vår historiska utveckling utifrån kommunikation, näring och landets gränsdragning. Mörbylånga tar upp Världsarvet södra Öland som också har fått stort utrymme i den kommunala översiktsplanen. På Öland uppmärksammas även de arkeologiska fynden från förhistorisk tid och intresset att åskådliggöra dem. Glasriket med områdena Pukeberg, Boda och Orrefors har olika förutsättningar och utgångspunkter men ingår i alla utvecklingsplaner. Nybro och Emmaboda deltar i det gemensamma utvecklingsarbetet för Glasriket tillsammans med Kronoberg. Astrid Lindgrens originalmaterial med inriktning på akademisk utbildning och forskning samt upplevelser för en bred publik. Utvecklingen av kulturarven ställer krav på samverkan mellan många olika nivåer och parter i samhället. Tillgänglighet till kulturarvet har hög prioritet och kan i vid bemärkelse omfatta allt från vatten och avlopp till digitalisering! Kulturella och kreativa näringar Majoriteten av kommunerna önskar mer samverkan mellan näring och kultur. Kulturella och kreativa näringar är en utvecklingsfaktor för länet. Kulturen har ett stort värde för befolkningen, inflyttare och turister. Kommunerna påtalar behovet av att öka andelen företagare inom konst och kultur vid näringslivets träffar. Vimmerby kommun arbetar sedan många år med utvecklingen av arvet efter Astrid Lindgren. Astrid Lindgrens Värld är en upplevelsepark av mycket hög klass. Genom Astrid Lindgrens Näs finns ett utvecklingscentrum för Astrid Lindgren. Det långsiktiga målet är ett centrum för barnlitteratur med utgångspunkt i 33

34 Kulturorganisationerna Inom processen att ta fram en ny Kulturplan har Regionförbundet haft dialogmöten med företrädare för arkiv, bild och form, kulturarv, litteratur och bibliotek, scenkonst, länets konsulenter och med bildningsförbunden. Dialogmötena hölls inom respektive område med inbjudna kulturorganisationer, föreningar och företrädare för yrkesorganisationerna, landstinget och länsstyrelsen. Inför dialogmötena fanns frågeställningar om nuläget för respektive område, vad som kan utvecklas inom ramen för barn, unga, kultur för alla och hög kvalitet. Inom samverkansmodellen företräds områdena av följande organisationer: Scenkonst Kalmar läns musikstiftelse, Byteatern Kalmar länsteater, Riksteatern Kalmar län, Dans i sydost och Reaktor sydost Kulturarv Kalmar läns museum, Kalmar läns hemslöjdsförening Bild och form Kalmar Konstmuseum Bibliotek och litteratur Regionbibblioteket Konsulentverksamhet Dans i sydost, Reaktor sydost, Kalmar läns hemslöjdsförening, Riksteatern. Därtill finns konsulenter inom musik, konst, kulturarv, bibliotek, och teater Arkivverksamhet - Kalmar läns arkivförbund I Bilaga 4 finns en sammanställning av organisationernas nyckeltal Scenkonst - Kalmar läns musikstiftelse, Byteatern Kalmar länsteater, Riksteatern, Dans i sydost, Reaktor sydost I scenkonsten ingår musik, teater, dans och film. Regionen profileras internationellt genom länsmusiken. Under dialogmötet lyftes internationell samverkan som ett mycket starkt utvecklingsområde för musiken. Men scenkonstområdet består av små och stora organisationer som ger olika förutsättningar för att driva nationella och internationella projekt. En erfarenhet från musiken är att det kräver uthållighet och långsiktighet, kontakter och nätverk. Musik, dans och film är inte beroende av språket på samma sätt som teatern. Inom scenkonsten i länet finns flera starka nätverk, både regionalt och interregionalt. Den interregionala samverkan sker framför allt genom Scenkonst sydost ett nätverk där dans och teater är representerade från Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Grunden för samverkan är att de kompletterar varandra utan konkurrens. Nätverket arbetar för att de tre regionerna ska ha samordnade subventioner för barnkultur och att länen ska arbeta på liknande vis. Scenkonst sydost verkar för att stärka samarbetet ytterligare. Inom sydostkultur har länen den gemensamma avsikten att öka utbud och repertoar inom teater och professionella dansföreställningar i länet. Samverkan mellan teatrarna, Riksteatern och Dans i sydost sker framför allt via nätverket Scenkonst sydost. Kulturarv Kalmar läns museum Kalmar län har ett rikt och varierat kulturarv från glashyttor till världsarv, slott och borgar, förlista skepp och landskap som vittnar om historiens vardag och uttryck. Organisationerna som arbetar med kulturarv ingår i många olika nätverk. Det pågår flera internationella utbyten och projekt i länet. Kalmar läns museum är huvudman för det internationella samarbetet Bridging Ages. Boda The Glass Factory deltar i flera internationella utbyten och projekt. Kalmar slott, Borgholms slott och Eketorps Borg ingår i EU-projektet Öppna portar som drivs av Statens Fastighetsverk och som har bidragit till flera internationella kontakter och utveckling av kulturarven. 34

35 Bild och form Kalmar konstmuseum Inom bild- och formområdet finns det ett brett utbud av verksamheter och arrangemang, men förutsättningarna för verksamma inom området är väldigt olika. På dialogmötet påtalades att MU-avtalet inte alltid följs, 1%-regeln inte fungerar och ersättning till konstnärers medverkan i olika sammanhang brister när det kommer till förberedelser, rådgivning eller utföranden. Länet har arbetat fram Riktlinjer och policy för offentlig konst i Kalmar län, med avsikt att det ska förbättra förutsättningarna för konstnärerna. Det sker flera internationella utbyten inom bild- och formområdet, bland annat genom projektet Art Line som drivs av Kalmar konstmuseum men också genom utbyten kopplade till ateljéer och folkhögskolor. Det finns ett engagemang och en vilja att utöka och bredda det internationella kontaktnätet, men för mindre verksamheter kan det vara svårt att driva internationella projekt. utan också länken mellan andra discipliner och mellan de övriga konstnärliga språken, inom kultur och utbildning. Litteratur är samhällets minne och författarskap innefattar ett brett spektrum av underhållande och upplysande ämnesområden som till exempel, historia, politik, filosofi, psykologi, konst, naturvetenskap, tradition, språk och ekonomi. Samhällets utveckling kan inte genomföras utan författarnas medverkan och goda arbetsvillkor för litterärt skapande ligger i allas intresse. Länet har behov av att definiera behov och möjligheter för litteraturen som konstområde. Regionbiblioteket, Astrid Lindgrens Näs, ALN, och Emmaboda kommun har uttryckt olika intressen inom litteraturområdet. Regionbiblioteket har nätverk och kontakter över hela sydostregionen, ALN har fokus på Astrid Lindgren, hennes författarskap och särställning som konstnär och samhällsdebattör och Emmaboda kommun fokuserar på författare, läsning och berättelser. Bibliotek och litteratur - Regionbiblioteket Biblioteken har en vikig roll som samhällets öppna offentliga rum. Förväntningarna på biblioteken förändras utifrån samhällets behov. Med grund i biblioteksuppdraget måste biblioteken vara öppna för förändringar med ny media och lyhörda för samhällets behov. Den digitala delaktigheten är ett demokratiskt verktyg där Folkbiblioteken bär ansvaret att lära ut hur de digitala redskapen och media används. För att utveckla bibliotek och litteratur bör läsning sättas i relation till, förmågan att tänka, förstå samhället, styra sitt liv och till demokrati. Det finns ett behov av att bättre definiera litteratur, Författarcentrum syd har tagit fram en definition av litteratur som Regionförbundet i Kalmar län har valt att anta och arbeta efter: Litteraturen är en av grundpelarna i ett upplyst samhälle och den främsta manifestationen av vårt språk. Det skrivna ordet är inte bara verktyget för litteratur Konsulentverksamhet - teater, dans, musik, konst, kulturarv, bibliotek, film, hemslöjd Kalmar län har konsulentverksamhet inom teater, dans, musik, konst, kulturarv, bibliotek och hemslöjd. Dessa har regionala uppdrag att verka i hela länet och uppdraget regleras genom en överenskommelse med respektive huvudman. Utöver dessa har arkivförbundet en konsulentliknande verksamhet för länets arkivföreningar och länets hembygdsförening har en hembygdskonsulent som arbetar för hembygdsföreningarna. Konsulenterna har en väl utvecklad samverkan inom sitt nätverk, de driver frågor gemensamt och arbetar strategiskt bland annat med arrangörsutveckling. Konsulenterna gör en mycket stor insats med programverksamhet direkt till skolorna och de ger skolorna ett viktigt stöd i ansökningarna till Skapande-skolaprojekt vilket visar sig i den mängd projekt som länets skolor deltar i. 35

36 I samband med att Kalmar kommun planerar för ett kulturcentrum har frågan lyfts om att samla alla konsulenter där. Men för de konsulenter som har tillhörighet i en större organisation är det viktigare med sammanhang och nätverk inom sitt konst/kulturområde än samverkan mellan konsulenterna. De som återstår är Riksteatern i Kalmar län, Dans i sydost och Reaktor sydost som ser goda fördelar att ha en samlad arbetsplats i ett kommande kulturcentrum. digitalisering har varit många och det har varit svårt för arkiven att urskilja vilken som är lämpligast. I Kalmar län finns ett flertal arkiv, en del av samlingarna är i akut behov av att sorteras för att bevaras för framtiden och digitaliseras för att bli tillgängliga. De främsta hindren för omhändertagandet är brist på tekniskt säkra lokaler och digitaliseringsresurser. Det finns ett stort behov av ett samordnat grepp om arkiven i länet med ett gemensamt förhållningssätt och samverkan. Genom arbetet med Skola och Kultur och strategin Relevant har frågan lyfts om vad som ingår i konsulenternas offentliga uppdrag. Frågan har aktualiserats ytterligare med de statliga Skapande-skola-pengarna eftersom konsulenterna hjälper skolor och kommuner med ansökningar. Skola och Kulturarbetet har pekat på behovet av att garantera skolorna att de kulturaktörer som kommer till skolan har någon form av verifierad utbildning i att möta barn och unga och att de även kan målen i läroplanen. Likaså finns behov av att orientera lärare i att arbeta med konst och kultur inom de ordinarie ämnena. Linnéuniversitetet har intresse av att arrangera kompetensutbildningar. Samma resonemang förs även inom det pågående projektet Hälsa och Kultur där det också är angeläget att kulturaktören har kunskap om dem som de kommer att möta. Avsikten är att orientera om förutsättningarna vid specifika sjukdomstillstånd. Linnéuniversitetet ingår i projektet. Arkivverksamhet Kalmar läns arkivförbund Inom arkivverksamheten pågår en radikal förändring genom att samlingarna digitaliseras och blir tillgängliga för allmänhet och forskning. Samtidigt börjar arkiven öppna för att även ta emot digitalt material. Detta sker under förutsättning att de fysiska arkiven finns kvar och skyddas. I och med den digitala utvecklingen har flera nya databaser lanserats. De olika databaserna för Folkbildning Sammantaget finns ett stort utbud av kulturyttringar i folkhögskolornas och bildningsförbundens regi så som läsprojekt, hantverk, skrivarskola, foto, dans, film och bild, men starkast lyser musiken som erbjuder en bred variation från musikteater, låtskrivande, visutbildning, stråkutbildning, klassisk gitarr till en kyrkomusiklinje som utbildar kantorer. Folkbildningen utvecklas genom att arbeta för att alla i samhället ska nås, det kan göras genom att utbudet riktas särskilt mot till exempel unga som är en svår grupp att nå men också genom att stötta ungt arrangörskap. Kulturen kan användas som en del i integration och därmed blir kulturen dynamisk och det internationella perspektivet synliggörs. Fysisk tillgänglighet är ett viktigt perspektiv men även att arbeta normkritiskt och med attitydfrågor och bemötande. Folkbildningen har av tradition nått hela länet med verksamhet både i städer och på landsbygden. Men utmaningen för bildningsförbunden är att vara en del av utvecklingen och anpassa strukturer och verksamhetsformer efter nya former av föreningar, både med hänsyn tagen till minskande landsortsbefolkning och förändrade vanor. Det är viktigt att både folkbildning och kulturorganisationer gemensamt samverkar i förnyelse och nya samverkansmodeller. 36