IOGT-NTO Västernorrland

Transkript

1 Årstryck 2015 för IOGT-NTO Västernorrland Distriktsårsmöte 28 mars Hola folkhögskola, Prästmon Förbundet representeras av Carina Dagbro Program IOGT-NTO Ankomst med egna bilar, kaffe IOGT-NTO-årsmötet öppnas. Förhandlingarna inleds Lunch Fortsatta IOGT-NTO-förhandlingar Eftermiddagskaffe Workshop kring alkoholreklam tillsammans med UNF. Gemensamt förhandlingspass med UNF och Junis. Fortsatta IOGT-NTO-förhandlingar Middag Program Hemresa 0

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA VID ÅRSMÖTET MED VÄSTERNORRLANDS DISTRIKT AV IOGT-NTO Hola Folkhögskola 28 mars Distriktsårsmötets öppnande 2. Fastställande av föredragningslista 3. Fastställande av röstlängd 4. Ställningstagande om distriktsårsmötet har kallats enligt stadgarna 5. Ställningstagande om distriktsårsmötet är beslutsmässigt 6. Val av mötespresidium a. Ordförande b. Sekreterare c. Två protokolljusterare d. Två rösträknare e. Referenter 7. Beslut om uttalande 8. Distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse 9. Distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse 10. Revisorernas berättelse 11. Fastställande av resultaträkning och balansräkning 12. Beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i distriktsstyrelsen 13. Förslag och motioner a. Distriktsstyrelsens förslag angående ersättningar b. Distriktsstyrelsens förslag angående föreningsstöd c. Distriktsstyrelsens förslag angående kretsarnas rätt av välja ombud d. Motion nr 1 angående motionsrätt och behandling av motioner. e. Motion nr 2 angående ändring av paragraf 4:3 i IOGT-NTO:s stadgar. f. Motion nr 3 Nya medlemmar skall kunna betala kontant vid rekryteringstillfället. g. Motion nr 4 Bestraffa supande föräldrar som sätter barns liv i akut fara. h. Information angående kongressens behandling av Distriktens roll i framtidens IOGT- NTO 14. Distriktsstyrelsens förslag till arbetsplan för Distriktsstyrelsens förslag till budget för 2015 och preliminär budget för

3 16. Beslut om antal ledamöter i distriktsstyrelsen, samt om ledamöternas mandattid (gemensamt pass) 17. Val av distriktsstyrelse (gemensamt pass) a. Ordförande b. Vice ordförande c. Sekreterare d. Kassör e. Studieledare f. Övriga ledamöter g. Ersättare 18. Val av två revisorer samt två ersättare (gemensamt pass) 19. Val av valberedning gemensamt med UNF och Junis (gemensamt pass) Tre ledamöter, därav en sammankallande, samt en ersättare 20. Övriga val. a. GlobY- redaktör b. Val av sex kongressombud och 12 ersättare c. Eventuella ytterligare val 21. Tid och plats för nästa distriktsårsmöte (gemensamt pass) 22. Avslutning. Parentation läggs in vid lämpligt tillfälle 2

4 Verksamhetsberättelse för IOGT-NTO i Västernorrland för Inledning Viktigaste utgångspunkten för utformningen av 2014-års verksamhet är den arbetsplan som fastställdes på årsmötet. IOGT-NTO rådet och styrelsen har gjort avstämningar på samtliga möten. En dialog har förts med såväl föreningarna, kretsarna som förbundet. I denna redovisning är vår ambition att beskriva vad som genomförts kopplat till fastställd plan. IOGT-NTO är en stark folkrörelse Medlemmarna är den viktigaste resursen för en folkrörelse, och här har distriktet haft ett starkt fokus. Betalande medlemmar Distriktet har uppmanat föreningarna att ta personlig kontakt med sina resterande medlemmar. Bedömningen är att 60 % av de aktiva föreningarna har arbetat med detta. Västernorrland har 5 % högre betalningsfrekvens än landet som helhet och vi är det näst största IOGT-NTO distriktet. Medlemsrekrytering prioriteras Medlemsrekrytering har under året prioriterats och vi hade en målsättning att värva 280 nya medlemmar, slutresultatet blev 251, så vi klarade målsättningen till 90 %. Fördelningen på kretsarna är: Målsättning Resultat Medelpad Härnösand Ådalen Övre Ådalen Örnsköldsvik Utträdda nya medlemmar olika värvare har värvat dessa medlemmar. 16 föreningar har aktivt arbetat med medlemsvärvning. De metoder som gett bäst resultat har varit: Utanför stormarknader, affärer och på marknader. Under Fika för alla i april 23 värvartillfällen. Folknykterhetens vecka i maj 11 värvartillfällen Under Fika för alla i oktober 36 värvartillfällen. Vit Jul 18 värvartillfällen Vänner och bekanta till medlemmar Bearbetning av besökare på offentliga arrangemang, föräldrar till Junismedlemmar Lördagen den 29 november samlades 29 värvare för att utbyta erfarenheter, och inspirera varandra för en spurt på 2014 och strategier för Distriktet bjöd på julbord. Uppföljning av nya medlemmar Vi har stimulerat föreningarna att ta kontakt med sina nya medlemmar. Nya medlemmar har fått speciella inbjudningar till en del av distriktets arrangemang. Uppskattningsvis har mer än 35 % av våra nya medlemmar deltagit i någon aktivitet. 3

5 Före detta aktiva medlemmar I arbetsplanen hade vi en målsättning att ringa 200 före detta aktiva medlemmar för att prata engagemang och bland annat inbjuda dem till våra dialogcaféer. Vi har lyckats ringa 180 medlemmar, där responsen var väldigt varierande. Cirka 25 av de uppringda deltog i dialogcafé eller annan aktivitet. IOGT-NTO har fler medlemmar som känner att de engagerar sig i organisationen, och vi har kompetenta förtroendevalda Händelserika dagen Vi genomförde Händelserika dagen den 1 februari på Härnösands Folkhögskola. En dag med både politik och party: De seminarier som erbjöds var: - Att arrangera fester, - Alkoholfria drycker, - Min väg till drogfrihet samt Hälsa, vilket var fyra mycket uppskattade seminarier. Dagen avslutades med middag och sedan Mittrevyn på Härnösands teater. Vi samlade 73 deltagare till en intensiv och trivsam dag Funktionärsutbildning Tillsammans med Jämtland genomförde vi en funktionärsutbildning i Bispgården helgen maj. Innehåll bland annat Coach Board Game. En mycket bra helg men tyvärr bara 4 deltagare från Västernorrland. Föreningsstyrelsesamling Föreningsstyrelsesamlingen/höstupptakt genomfördes lördag den 30 augusti i Ramsele, en bra dag med 53 deltagare. Kurspass kring hur vi bemöter nya grupper/medlemmar. Aktuell information. Studiebesök på SVAR, samt biopremiär med filmen Medicinen. Återigen en dag med både party och politik. Viktigt att vi har roligt tillsammans för att orka driva arbetet. Dialogcaféer Distriktet satsade på Dialogcaféerna, som var ett initiativ från förbundet. Vi inbjöd till dialog på fyra olika platser i distriktet: Ånge, Timrå, Sollefteå och Örnsköldsvik. Totalt samlades 70 personer för att äta soppa och lämna synpunkter och idéer inför kommande arbetsplaner, för såväl distrikt som förbund. Resursfördelning till kretsar och föreningar Distriktet anser att det lokala utvecklingsarbetet är viktigt och har därför betalat 50:-/betalande medlem till såväl kretsarna som 20 föreningar. Distriktet har även betalat ut ett målrelaterat stöd till 14 föreningar. Det vi har prioriterat är: - Medlemsvärvning - Att synas utåt såväl när det gäller arrangemang som media - Kontakt med våra medlemmar - Samverkan inom nykterhetsrörelsen Samarbete med NBV Det är viktigt att samarbetet mellan NBV och IOGT-NTO stärks. Föreningarna har stimulerats att delta i NBV:s årsmöte samt att utveckla sitt folkbildningsarbete. Under 2014 har 23 föreningar tillsammans genomfört studietimmar i studiecirklar och 190 kulturarrangemang. NBV har under året ändrat sin organisation så avdelningen har genomfört årsmöte, verksamhetskonferens och medlemsmöte, där 16 av våra föreningar deltagit. Ny förening och nya verksamheter Målsättningen var minst två nya verksamheter, vi har klarat en ny förening, två nya verksamheter och påbörjat arbetet med ytterligare två nya verksamheter. I Kramfors bilades föreningen 6675 IOGT-NTO Karma den 18 december med fem medlemmar från starten. 4

6 IOGT-NTO Crea Diem i Sundsvall har startat en mötesplats i bostadsområdet Bosvedjan. Där bedrivs såväl Junis, UNF-verksamhet, fritidsgård och mötesplats för vuxna. IOGT-NTO Drömme har haft en revygrupp tillsammans med intresseföreningen och Junis. Totalt 20 personer var med och framförde två föreställningar av revyn på lokalens 100-års jubileum. I Örnsköldsvik har ett arbete påbörjats för att engagera IOGT-NTO medlemmar i åldersgruppen år. Ett liknande arbete har påbörjats i Härnösand. Medlemmarna har ringts upp och ett 10-tal har visat intresse för att engagera sig på något sätt. Samarbete inom IOGT-NTO-rörelsen Under året har vi haft en gemensam distriktstyrelse. Vid distriktsårsmötet behandlades gemensamma frågor vid ett gemensamt pass. Vid Junis läger har många IOGT-NTO-medlemmar varit delaktiga. Samarbete har skett kring planering och i viss mån genomförande av Folknykterhetens vecka och Vit Jul. Distriktsårsmöte IOGT-NTO:s distriktsårsmöte hölls den 12 april på Hola Folkhögskola. Det fanns 53 ombud från 18 IOGT-NTO-föreningar och 2 kretsar närvarande. 6 styrelsemedlemmar och en ordinarie revisor var också på plats, dock utan att ha rösträtt. Förbundet representerades av Ulf Persson. Under distriktsårsmötet genomförde vi miniseminarier kring social verksamhet. IOGT-NTO är en aktiv samhällsaktör IOGT-NTO bedriver politisk påverkan i länets alla sju kommuner och inom landstinget. För att bedriva det politiska arbetet har vi haft ett intensivt samarbete med föreningar, kretsar och NBV, där distriktet har haft en samordnande roll. En viktig del i detta arbete är att arbeta med föreläsningar för att öka kunskapen. Århundradets kärlekssaga Teater Västernorrland turnerade i början av året med föreställningen Århundradets Kärlekssaga. IOGT-NTO var huvudarrangör för fem föreställningar och vid en föreställning var vi medarrangör. Cirka 350 personer såg denna intressanta och tänkvärda föreställning. IOGT-NTO:s syn på alkoholpolitiken turné med Andrine Winter Under Folknykterhetens vecka den maj arrangerade distriktet en turné med vice förbundsordförande Andrine Winter. Det arrangerades offentliga möten i Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Sollefteå och Kramfors. Vi mötte cirka 110 personer, varav ett 45-tal politiker och tjänstemän. Servering av alkoholfria drycker på partiernas distriktskongresser. Vi kontaktade partiernas distriktsorganisationer och erbjöd medverkan på deras distriktskongresser. Positivt besked erhölls från Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. Deltagande på deras distriktskongresser som tillsammans samlade cirka 300 personer, vi serverade och pratade om alkoholfria drycker och hade materialbord. Valrörelsen augusti-september Temat var alkoholreklamfrågan. Distriktet producerade fem banderoller med texten: Stoppa Alkoholreklamen. Deltagande i minst 15 möten/arrangemang som partierna ordnade, där vi hade med våra banderoller. Bland annat möten där fem av partiledarna deltog. Genomförande av debatter och samtal med lokalpolitiker var ett annat viktigt inslag. Ingen alkohol under 18 år medverkan av Håkan Fransson Med NBV som motor var vi med och arrangerade fyra möten i Ånge och Kramfors med medverkan av Håkan Fransson från Öckerö och temat Ingen alkohol under 18 år. Denna satsning fortsätter 2015 och projektet Nyktrare Framtid. 5

7 Cannabis och Spice Tillsammans med andra organisationer och kommunerna arrangerade vi två stora föreläsningar kring Cannabis och Spice i Örnsköldsvik och Sundsvall. Vår strategi är att ett engagemang i narkotikafrågan skapar förutsättningar för att få fler att ställa sig bakom den restriktiva alkoholpolitiken. Verksamheter som utgör ett stöd för människor med erfarenhet av eget eller andras alkoholproblem Här har det bedrivits ett lokalt arbete företrädesvis i föreningarna i Arnäs, Domsjö, Ramsele och Sundsvall. I slutet av året påbörjades ett uppbyggnadsarbete i Ånge och Kramfors. Distriktets roll har varit av stödjande karaktär och subvention vid deltagande i kurser. Sociala företag med IOGT-NTO profil I distriktet har vi två sociala företag, IVK (Individuell Växtkraft) i Arnäs och kvinnoboendet Hedra i Sundsvall som drivs av Crea Diem. IVK har arbetat vidare och har periodvis haft nästan 100 personer i sysselsättning. Under året har IOGT-NTO profilen stärkts och nya medlemmar har rekryterats. Kvinnoboendet Hedra har haft en tuff start och har svårt att få bärighet. Boendet tar en time out tills vidare och förmodligen flyttas företaget över till mötesplatsen på Bosvedjan. 50 fester per år anordnade av IOGT-NTO Västernorrland Var rubriken i arbetsplanen som fastställdes för ett år sedan. Här har föreningarna verkligen varit aktiva. Det har arrangerades offentliga teaterföreställningar, familjefester, musikfester, årtidsbaserade fester till valborg, lucia, jul med mera. Det har även varit fester kopplat till mat som surströmmingsfester, paltfester och tårtfester. Nog har det festats inom IOGT-NTO i Västernorrland. Resultatet blev att över 60 fester har genomförts. Genom vår öppna verksamhet blir vi en viktig och positiv motkraft till alkoholnormen. Fester, kulturarrangemang och event skapar relationer mellan besökare och vår organisation. IOGT-NTO bidrar till minskning av alkoholkonsumtion. IOGT-NTO bidrar till att priset på alkohol höjs, tillgängligheten och marknadsföringen begränsas. En av IOGT-NTO:s stora målsättningar för 2014 var en alkoholskattehöjning på minst 5 %. Här lyckades vi redan i början av året att uppnå målsättningen genom att det i vårpropositionen blev en skattehöjning. Bland annat tack vare ett långsiktigt arbete från oss i nykterhetsrörelsen. Organisationens fokus blev då reklamfrågan och kampanjen Alkohol Stör. Många av våra medlemmar var aktiva och ställde frågor via nätet till samtliga riksdagskandidater från länet. I slutspurten engagerade vi oss mer från distriktet och fick svar från nästan samtliga toppkandidater. Politikerträff Måndag den 3 februari arrangerade vi en politikerträff på Härnösands folkhögskola. Per Leimar, politisk sekreterare på IOGT-NTO kansliet, föreläste kring: ungdom och alkohol, alkohol och cancer samt gårdsförsäljningen. En mycket bra träff med ett 25-tal deltagare varav femton politiker från alla tre nivåer. Nästan samtliga landstingsråd deltog, vilket vi aldrig klarat tidigare. Fler aktörer utanför nykterhetsrörelsen bär den restriktiva alkoholpolitiken För IOGT-NTO är det viktigt att värna den restriktiva alkoholpolitiken, och vi har arbetat för att få fler bärare av denna politik. Våra egna medlemmar har utbildats genom studiecirklar och kurser. Nätverksbygge har varit ett viktigt arbete med samtal med politiker, tjänstemän och allmänhet. Material vi spridit i stor utsträckning är: Idrott och alkohol, Hur stor plats tar alkoholen på din arbetsplats samt forskningsrapporten kring Ungdom, unga vuxna och alkohol. 6

8 IOGT-NTO bidrar till att fler anser att vuxna inte ska berusa sig, och att man ska vara nykter i närheten av barn. Ett aktivt opinionsbildningsarbete har bedrivits genom våra medlemmar, insändare m.m. Spela Roll Kampanjen Spela Roll genomförs varje år under vecka 7, för att uppmärksamma den situation som barn har som växer upp i missbrukssituation. I Örnsköldsvik var det mycket aktiviteter i skolan och IOGT-NTO var med och arrangerade ett Föräldracafé med medverkan från Maskrosbarn. I Sundsvall genomfördes en hel kampanjvecka där IOGT-NTO var en aktiv aktör tillsammans NBV och många andra organisationer. Vit Jul Vit Jul som är hela IOGT-NTO rörelsens kampanj blir alltmer känt hos den breda allmänheten. I Västernorrland lyckades vi samla in över ställningstaganden vilket är ca 9 % av vad som samlats in i hela landet. Många fler har tagit till sig kampanjen och tänker över sin egen konsumtion. IOGT-NTO är välkänt Västernorrlänningarna känner till IOGT-NTO Vi har under hela året arbetat för att fler västernorrlänningar skall känna till IOGT-NTO. Tyvärr kan vi inte objektivt mäta om vi lyckats, men vår känsla är att vi är på rätt väg. Vi har arbetat för att fler skall känna en som är medlem i IOGT-NTO. Som medlemmar bör vi bära medlemsmärke, profilkläder och göra vår röst hörd. Distriktet fick förbundet att producera dekalen: Fyll Livet, tyvärr har vi ej lyckats sprida den i tillräcklig grad. Allmänheten har en ökad kännedom om IOGT-NTO och känner till vad vi gör, de associerar oss med gemenskap, nykterhet och påverkan. Vid ca 50 tillfällen har vi haft insändare i tidningen, haft större artiklar eller hörts i radion. Vi har bjudit in massmedia vid våra större utåtriktade arrangemang. Enskilda föreningar har haft många referat från sina arrangemang. Genom våra över 100 offentliga arrangemang har många Västernorrlänningar kännedom om oss, och det är inte bara de som kommer till oss utan alla som fått inbjudningar, läst annonser och referat. Allmänheten deltar i större utsträckning i vår öppna verksamhet Distriktet har stimulerat föreningarna att genomföra arrangemang för allmänheten. Merparten av våra aktiva föreningar har genomfört offentliga arrangemang och då företrädesvis fester och kulturarrangemang. Fyra av våra föreningar deltog i Riksteaterns Scenkonstdagar i Umeå. Distriktet har informerat om Arrangörslyftet, och åtta av våra föreningar har tagit del av detta. 16 % av beviljade ansökningar från Arrangörslyftet var till oss, vilket får anses mycket bra. De flesta av de andra föreningarna är rena kultur- och teaterföreningar IOGT-NTO är självfinansierat Ryggraden i IOGT-NTO:s ekonomi är miljonlotteriet. Distriktets största inkomstkälla är bidrag från förbundet som bygger på miljonlotteriet. Våra föreningar och kretsar har tillsammans fått 11 ansökningar till ett totalt belopp av kronor beviljade från 2-miljoners potten. Distriktet har erhållit ett anslag på kronor från Stiftelsen Ansvar för Framtiden till projektet Nyktrare Framtid som kommer att bedrivas under 2015 och

9 IOGT-NTO har synliga och ändamålsenliga lokaler Våra Gårdar Våra Gårdar distriktet har upphört i samband med utgången av Våra Gårdar förbundet hade en kursdag i Örnsköldsvik den 7 oktober kring fastighetsunderhåll och ungdomsutveckling från Västernorrland deltog ett 20-tal personer Upprustningsbidrag från Boverket När Boverket fördelade medel till upprustning var det tre föreningar i vårt distrikt som erhöll bidrag. Sommarhemmet Domsjö, Valhalla Drömme och centrala Örnsköldsvik. Örnsköldsvik gör en stor renovering på över 3 miljoner och fick drygt 1,5 miljoner från Boverket. För kommande år har Husum och Åte ansökt om medel. Nyetablering IOGT-NTO Crea Diem i Sundsvall har hyrt stora lokaler i bostadsområdet Bosvedjan i Sundsvall. Summering Det resultat distriktet kan redovisa beror främst på allt ideellt arbete i våra föreningar, och att vi haft ett bra samspel mellan distrikt och föreningar. De resurser vi haft på distriktet är våra kommunikationskanaler, styrelse och IOGT-NTO råd samt personal. Kommunikationsfrågor Glob-Y Glob-Y har getts ut fyra gånger under 2014 som inlaga i Accent. Föreningsutskick Vid behov har distriktet gjort utskick till alla föreningar. Föreningsbesök Minst ett 20-tal verksamma föreningar har fått besök från någon ur distriktsstyrelsen eller vår anställda personal. Styrelsen Vid årsmötet på Hola Folkhögskola den 12 april 2014 valdes en gemensam styrelse för IOGT-NTO, UNF och Junis. Denna styrelse har under året bestått av: Ordförande Margit Ulander, Kramfors IOGT-NTO Vice ordf Linus Jansson, Bollstabruk UNF Kassör Olle Häggström, Sidensjö t.o.m. 30 september IOGT-NTO Vice ordf/studiel Mariann Wasserman, Matfors Junis Ledamot/kassör Börje Wasserman, Matfors, kassör från 1/10 Junis Ledamöter Ove Olsson, Örnsköldsvik IOGT-NTO Ingela Sjöberg, Timrå IOGT-NTO Jörgen Strandell, Ånge IOGT-NTO Victor Melinder UNF Anna-Britt Arnqvist, Örnsköldsvik Junis Sekreterare Ingrid Darj, tjänsteman Revisorer Erik Sjödin, Ånge Martin Edsfors, Örnsköldsvik Revisorssuppleanter:Per Fredheim, Sundsvall och Per Sundin, Örnsköldsvik Valberedning Sven Lindblom, Örnsköldsvik. Styrelsen har sedan årsmötet haft fyra protokollförda gemensamma styrelsemöten. 8

10 IOGT-NTO rådet Rådet har bestått av följande personer: Margit Ulander, Olle Häggström, Mariann Wasserman, Börje Wasserman, Ove Olsson, Ingela Sjöberg, Jörgen Strandell och Anna-Britt Arnqvist. Samt har Ingrid Darj varit sekreterare och utvecklingskonsulent Hans-Olof Andersson har deltagit som resurs. Rådet har haft fyra sammanträden. Representation Styrelsen har varit representerad vid förbundets ordförande- och kassörssamling. Ordförande har deltagit i det nätverk som finns för distriktsordförande inom IOGT-NTO. Vid förbundets distriktsstyrelsesamling i Lund deltog fyra personer från distriktet. Personal Under 2014 har följande personal varit anställd: Ingrid Darj Kontorist med placering i Örnsköldsvik. Kontorsgöromål som utskick, medlemsregister, bokföring, hemsidor, sekreterare i distriktsstyrelsen. Anställd av Örnsköldsvikskretsen och har arbetat 45 % för distriktet. Från 1 oktober har Ingrid varit heltidsanställd av distriktet. 15 % av tjänsten säljs till Valhallalokalen. Birgitta Lundin Konsulent 100 %, placerad i Kramfors. Arbetat för att utveckla Junis och IOGT-NTO i Övre Ådalskretsen, Ådalskretsen och Härnösandskretsen. Birgitta är anställd av IOGT-NTO- och Junisdistriktet. Birgitta avlutade sin tjänst den 31 augusti Margot Ögren Anställd av Örnsköldsvikskretsen för att utveckla Junis och IOGT- NTO i Örnsköldsviks krets. Distriktet ger ekonomiskt bidrag till tjänsten. Margots tjänst upphörde den 15 augusti. Eva Dahlström Timanställd i Sundsvall för att utveckla Junis i Sundsvall Carita Abrahamsson Timanställd i Örnsköldsvik från 1 okt för att utveckla Junis i Örnsköldsvik Olle Häggström Anställd som utvecklingschef från den 1 oktober. Marlene Nordin Verksamhetsutvecklare på heltid för att utveckla verksamhet i Sundsvall. Anställd från 1 oktober. Eivor Svensson-Sedin Timanställd från 1 oktober för att städa distriktsexpeditionen. Expedition Distriktsexpeditionen finns i Örnsköldsvik. Tidigare har vi hyrt lokaler av Örnsköldsvikskretsen. Från 1 oktober hyr distriktet dessa lokaler. Delar av expeditionen hyrs ut till UNF-förbundet för UNF-konsulentens behov. 9

11 Medlemsstatistik Föreningsnummer och namn Fd Medelpadskretsen C 101 Sundsvall C 158 Hälleberget, Sundsvall C 176 Folkets Väl 5 5 C 195 Stödjepelaren, Stöde 4 4 C 249 Folkets Lycka, Indal 7 6 C 264 Stridshjälten, Kvissleby B 946 Jarlaborg, Töva, Sundsvall C 978 Fränsta Kämpe, Fränsta C 1065 Segerns Banér; Fagervik 3 3 C 1973 Fridshemmet, Ånge C 4753 Böljan, Björkön, Njurunda C 4898 Vinterny, Rolandsbacke, Söråker C 6613 Crea Diem, Sundsvall 6 43 C 9000 Direktanslutna Härnösandskretsen C 132 Härnösand B 1676 Hoppet Stigsjö, Härnösand C 9000 Direktanslutna Ådalskretsen B 734 Ytterlännäs, Väja C 1009 Friskt Mod, Kramfors C 4133 Ungdomens Stöd, Lo, Nyland C 6518 Höga Kusten 6 4 C 9000 Direktanslutna Fd Övre Ådalskretsen C 175 Sollefteå C 747 Fosterlandsvän, Ramsele C 3247 Ådalsliden, Näsåker 10 6 C 4514 Höga Nord, Junsele C 6381 Nya Kamratkedjan 4 2 C 9000 Direktanslutna Fd Örnsköldsvikskretsen B 91 Vårblomman C 174 Örnsköld, Örnsköldsvik B 215 Höga Nord, Domsjö C 233 Nordens Kämpe, Husum C 261 Framtidshoppet, Moliden B 283 Alne, Bonässund C 1063 Framtidens Hopp, Köpmanholmen B 1112 Nya Segrar, Drömme, Sidensjö B 1297 Lycka och Välgång, Backsjö, Örnsköldsvik B 1534 Hoppets Här, Sjögom, Bjästa 6 6 C 1857 Framtid, Västeralnö, Moliden 4 0 Upphört 2014 C 1981 Nordpilen, Mellansel

12 C 2334 Norrland, Åte, Överhörnäs B 2337 Kamraterna, Banafjäl, Arnäsvall C 2463 Nya Försöket, Sidensjö C 2878 Klippan, Billsta, Själevad 11 9 C 2890 Fasthet, Långviksmon 1 1 B 2944 Sund Vilja, Leding, Björna C 3256 Hoppets Stjärna, Bredbyn C 3754 Cirkeln, Västergensjö, Bredbyn C 4936 Ungdomens Värn, Myckelgensjö, Bredbyn 4 4 C 4976 Friska Viljor, Fälltjäl, Bredbyn 8 8 C 5254 Nytt Hopp, Kubbe, Bredbyn C 6384 Aktiv Fritid 5 4 C 9000 Direktanslutna Totalt Slutord IOGT-NTO Västernorrland har haft ett bra verksamhetsår. Medlemsvärvningen var ett mål som vi inte nådde fullt ut detta år trots aktiva värvare. Föreningarna har haft många aktiviteter som visat upp oss för allmänheten. Tack riktas till alla ideellt jobbande i föreningarna. Det är tack vare er som vi fortsätter att utvecklas. Organisationsförändringen är delvis genomförd, tre kretsar är nerlagda. Formellt återstår nu Ådals- och Härnösandskretsen. Konsulenter har slutat och nya medarbetare har börjat. Olle Häggström har anställts som utvecklingschef. Hans kunskaper och framåtanda gör att vi har gott hopp om framtiden var ett trevligt och givande verksamhetsår med bra samarbete mellan distrikt och föreningar. Tack till alla som bidragit till utvecklingen. Margit Ulander Linus Jansson Mariann Wasserman Olle Häggström Börje Wasserman Ove Olsson Ingela Sjöberg Jörgen Strandell Victor Melinder Anna-Britt Arnqvist 11

13 Resultaträkning för Västernorrlands distrikt av IOGT-NTO-rörelsen år 2014 INTÄKTER GEMENSAMT IOGT-NTO UNF JUNIOR TOTALT Medlemsavgifter 0,00 0,00 0, , ,00 Kurser, utbildning 0, , , , ,00 Läger/arrangemang 0,00 0, , , ,00 Speciella projekt 0,00 0,00 0, , ,00 Förbundsstöd , , , , ,00 Landstingsanslag , , , , ,00 Distriktsårsmöte 0, ,00 0, , ,00 Övriga anslag 0, , , , ,48 Övriga intäkter/sålda tjänster , , , , ,00 Räntor o finansiella intäkter ,79 0,00 0,00 0, ,79 Summa , , , , ,27 KOSTNADER GEMENSAMT IOGT-NTO UNF JUNIOR TOTALT Medlemsavgifter 0, ,00 0, , ,00 Tidning 0, ,00 0,00 0, ,00 Marknadsföring 0, , , , ,35 Kurser/Utbildning , , , , ,19 Läger/arrangemang 0,00 0, , , ,35 Speciella projekt 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Stöd till kretsarna 0, ,00 0,00 0, ,00 Föreningsstöd 0, ,00 0,00 0, ,00 Konsulentstöd 0, ,00 0, , ,00 Utvecklingsarbete 0, , , , ,41 Distriktsstyrelser 0, , , , ,60 Distriktsårsmöten 0, , , , ,68 Lönekostnader , , , , ,63 Hyror, lokalkostnad ,00 0,00 0,00 0, ,00 Kontorsmaterial ,00 0,00 0,00 91, ,00 Telefon och porto ,00 0, , , ,50 Div kostnader 0, , ,25 250, ,25 Avskrivning inventarier 3 970,00 0,00 0,00 Summa , , , , ,96 Resultat före gemfördelning , , , , ,31 Fördeln.gemensamt resultat , ,56 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 0, , , , ,31 Överförda medel från kretsarna Under året har Örnsköldviks kretsens och Medelpads kretsens tillgångar förts över till distriktet Örnsköldsviks krets av IOGT-NTO Ungdomsfonden ,69 Eget kapital ,16 Förvaltade medel ,50 Aktie-Ansvar Sverige ,33 (Från försäljning av Västerhus, ska använda till fastigheter, beslut ta av IOGT-NTO-förbundet) Skulder ,00 Summa till distriktet ,68 Medelpads krets av IOGT-NTO Minnesfond ,00 Eget Kapital ,53 Förvaltade medel ,33 Summa till distriktet ,86 Avvecklingskostnader för kretsar som belastar distriktet: 6 995,00 12

14 Resultatutfall mot budget IOGT-NTO 2014 Intäkter Budget 2013 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Kurser och utbildning , , , ,00 Läger/arrangemang 5 000,00 0,00 0,00 0,00 Förbundsstöd , , , ,00 Landstingsanslag , , , ,00 Distriktsårsmöte , , , ,00 Övriga anslag/sålda tjänster , , , ,00 Övriga intäkter 0, ,00 0, ,48 Egna fonder/underskott ,00 0,00 0,00 Resultat , , , , , ,95 Kostnader Tidning , , , ,00 Marknadsföring , , , ,00 Kurser/utbildningar , , , ,00 Läger/arrangemang 5 000,00 0,00 0,00 0,00 Stöd till kretsarna , , , ,00 Föreningsstöd , , , ,00 Konsulentstöd , , , ,00 Utvecklingsarbete , , , ,95 Distriktsstyrelse 5 000, , , ,00 Distriktsårsmöte , , , ,00 Kongress , ,00 0,00 0,00 Utvecklingschef 0,00 0, , ,00 Personalkostnader , , , ,00 Div Kostnader , , , , , , , ,95 Balansräkning för Västernorrlands Distrikt av IOGT-NTO 2014 Tillgångar Kassa 2 277, ,00 Plusgiro , ,81 Swedbank företagskonto , ,03 Swedbank koncernkonto , ,19 SPP, förde detta GodFond , ,73 Interims- och kundfordringar , ,68 Skattekonto 19,00 47,00 Inventarier 3 970,00 0,00 Kronor , ,44 Skulder och eget kapital Eget kapital , ,44 Avräkning med UNF och JUNIS , ,07 Lilla Buröholmen , ,50 Distriktets fonder , ,69 Utvecklingsfond , ,91 Förvaltade medel , ,50 Interimsskulder , ,00 Internationell Insamling 0, ,00 Personalens källskatt , ,00 Personalens arbetsgivaravgifter , ,00 Semesterlöneskuld , ,00 Skatteskuld/löneskatt 2 515, ,00 Observationskonto 8 638,00 0,00 Aktie-Ansvar Sverige 0, ,33 Förutbetalda anslag 0, ,00 Kronor , ,44 13

15 Fonder, som Västernorrlands distrikt av IOGT-NTO förvaltar Grundkapital Namn 7.000:- Fondmedel, Troget arbete Ing beh ,00 Utgående behållning , , :- N A Nilssons Minnesfond Ing beh ,00 Utgående behållning , , :- Lyckans Fond Ing beh ,00 Utgående behållning , , :- K G Wallins Minnesfond Ing beh ,00 Utgående behållning , , :- Gåvofonden Ing beh ,00 Gåvor under året 500,00 Utgående behållning , , :- Fond för Internationellt arbete Ing beh (Möllestads fond) ,00 Utgående behållning , ,00 Medelpadskretsen Minnesfond, till distriktet 8/ , , :- Örnsköldsvikskretsens Ungdomsfond till distriktet 31/ , ,69 Total behållning för distriktets fonder kronor ,69 14

16 Rapport från förtroendevalda revisorer. 15

17 Förslag nr 1 från IOGT-NTO:s distriktsstyrelse angående ersättningar A. Telefon- och portoersättningar Distriktsstyrelsen föreslår att Man ska få ersättning för de telefon- och portokostnader man har haft för att fullgöra sitt uppdrag för distriktet. Den som begär ersättning ska sända räkning på verkliga eller uppskattade kostnader till kassören. B. Reseersättning Distriktsstyrelsen föreslår att Storleken på ersättningen är densamma som för billigaste färdsätt. Vid resa med egen bil är ersättningen den högsta skattefria nivån (för närvarande 18,50/mil). Samåkning förutsätts överallt där det är möjligt. C. Traktamentsersättningar Distriktsstyrelsen föreslår att Inte betala ut någon sammanträdesersättning men att distriktet står för förtäring. Tillämpa normerna för skattefria traktamenten vid flerdagsförrättningar såväl inom som utom distriktet. Inte betala ut något traktamente vid endagsförrättning. D. Förlorad arbetsförtjänst Distriktsstyrelsen föreslår att De förtroendevalda som måste ta tjänstledigt ska få ersättning för gjorda löneavdrag. Styrelsen får besluta om detta från fall till fall. Besluten tas i förväg. Förslag nr 2 från IOGT-NTO:s distriktsstyrelse angående föreningsstöd Distriktsstyrelsen föreslår att ett speciellt stöd går till IOGT-NTO-föreningar för att täcka grundkostnader och utåtriktat arbete med 50:-/betalande medlem till föreningar som genomfört årsmöte och lämnat årsrapport. Årsrapporten skall vara inne senast den 31 mars. Förslag nr 3 angående kretsarnas rätt att välja ombud till distriktsårsmötet I stadgarna 3:4 Distriktsårsmötesombud finns följande text Distriktsårsmötet får ge kretsarna inom distriktet rätt att utse varsitt distriktsårsmötesombud till kommande årsmöten., och detta är vad vi tillämpat i Västernorrland. Vid distriktsårsmötet 2014 beslöts att stimulera till nedläggning av kretsarna, men frågan om distriktsårsmötesombud diskuterades ej. Inför årets distriktsårsmöte har styrelsen fått frågan, och meddelat att vi gör samma tillämpning som tidigare trots att vi i dag har kretsar i en liten del av distriktet. Som konsekvens till 2014-års beslut om nerläggning av kretsarna, föreslås distriktsårsmötet besluta: att från 2016 äger kretsarna i Västernorrland ej rätt att utse distriktsårsmötesombud 16

18 Motion nr 1 Motion till IOGT-NTO:s kongress i Lund angående motionsrätt och behandling av motioner. Under och efter IOGT-NTO:s kongress i Borås 2013 har vi diskuterat detta med motionsrätt till kongressen och hur vi behandlar motioner. Till kongressen i Borås fanns många motioner som vi upplevde som rena verksamhetsfrågor. Det blir en svår avvägning mellan den demokratiska rättigheten att motionera och att kongressens tid används på bästa sätt. Vi upplever att allt fler motioner går direkt från medlem till kongressen, och känner oss tveksam till denna utveckling. De år när det ej är kongress saknas det motioner till de flesta distriktsårsmöten. Vi citerar stadgarna 2:2 Ordinarie kongress Varje medlem, förening och distrikt kan skicka motioner till kongressen. Förbundsstyrelsen beslutar ett datum, som får infalla tidigast tio veckor före kongressens öppnande, då motionerna senast ska ha kommit in. Förbundsstyrelsen eller i förekommande fall riksstyrelsen ska yttra sig över varje motion. Vårt förslag till stadgeändring: Varje medlem, förening och distrikt kan skicka motioner till kongressen. Samtliga motioner skall behandlas av ett distriktsårsmöte, och skall vara respektive distrikt tillhanda sex veckor före distriktsårsmötet. De motioner som bifalls skickas vidare till kongressen, medan de motioner som avslås ej går vidare. Vår uppfattning är att detta bör vitalisera våra distriktsårsmöten, och att kongresserna i större grad kan fokusera på övergripande och strategiska frågor. Vi föreslår kongressen besluta: att förändra stadgarnas 2:2 enligt ovanstående förslag Kramfors den 19 februari 2015 IOGT-NTO:s distriktsstyrelse i Västernorrland Margit Ulander Ordförande Distriktsstyrelsen föreslår distriktsmötet: att bifalla motionen, och översända den till IOGT-NTO:s kongress 17

19 Motion nr 2 till IOGT-NTO:s kongress angående ändring av paragraf 4:3 i IOGT- NTO:s stadgar. I vår förening hade vi för några år sedan stora diskussioner angående vem som har rösträtt på föreningens årsmöte. Min uppfattning är att det skall vara betalande medlem, och anser att stadgarna skall förtydligas: I stadgarna om medlemskap står följande: 1:3 Medlemskap Den som har avlagt medlemslöftet och är registrerad i förbundets medlemsregister är medlem i IOGT-NTO. En medlem kan tillhöra en förening eller vara direktansluten till ett distrikt eller till förbundet. Varje medlem kan ha lokalt medlemskap i flera föreningar, men kan bara vara registrerad medlem i en enda förening. Man kan vara medlem i IOGT-NTO från och med det år man fyller 12 år. Varje registrerad medlem i IOGT-NTO anses också som medlem i UNF från och med det år medlemmen fyller 13 år till och med det år medlemmen fyller 25 år. Varje registrerad medlem i UNF anses också som medlem i IOGT-NTO. Den som anses som medlem i ett annat förbund har de rättigheter som följer av ett medlemskap i förbundet i fråga, med undantag för de rättigheter som är förbehållna förbundets registrerade medlemmar. Här står ingenting om betalande medlem, utan det står senare i 1:5 om medlemsavgift. I stadgarna om Mötesrättigheter står följande: 4:3 Mötesrättigheter och beslutsformer Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på föreningsmötet. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvaro- och yttranderätt på föreningsmötet. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande. Varje medlem i föreningen har förslags- och rösträtt. Vid val av ombud till kretsårsmöte, distriktsårsmöte och regionmöte samt vid beslut om beviljande av lokalt medlemskap har dock bara föreningens registrerade medlemmar förslags- och rösträtt. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode. Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fl er personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig. Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp. Det är här jag önskar ändringen på rad 4 Varje betalande medlem i föreningen har förslags- och rösträtt. Jag föreslår kongressen besluta: att ändra 4:3 i stadgarna till skrivningen : Varje betalande medlem i föreningen har förslags och rösträtt. Lennart Hellström IOGT-NTO föreningen 2334 Norrland i Västernorrlands distrikt Distriktsstyrelsens yttrande kring motion nr 2 om stadgeändring Den fråga som motionären lyfter är en fråga av principiell natur. Formellt sätt är man medlem först när man betalt sin medlemsavgift, och då är det bra att det är tydligt i våra stadgar. Styrelsen föreslår distriktsårsmötet, besluta: att bifalla motionen, och att sända den vidare till kongressen 18

20 Motion nr 3 Motion till IOGT-NTO:s kongress gällande: Nya medlemmar skall kunna betala kontant vid rekryteringstillfället. Vi är en förening som under de senaste åren lyckats bra med att rekrytera medlemmar. Många av de vi rekryterar vill betala sin inträdesavgift på 50:- direkt. Jag tycker att detta är logiskt, och är övertygade att betydligt fler av våra nya medlemmar skulle betala sin avgift utan kostbar administration. Det har kommit till vår kännedom att det längre tillbaks var möjligt, men missbrukades av några för att få del av de personliga premierna. När vi diskuterat detta ser vi flera möjligheter: 1. Att den som vi värvat och som betalt på medlemsförbindelse skriver under att hen personligen betalt inträdesavgiften på 50:- 2. För oss är den personliga premien inte så viktig, så alternativet kan vara att vid kontant betalning tillfaller den personliga premien föreningen. Jag föreslår kongressen besluta: att från 2016 skall det vara möjligt för våra nya medlemmar att betala inträdesavgiften kontant vid rekryteringstillfället Lennart Hellström IOGT-NTO föreningen 2334 Norrland Västernorrlands distrikt Distriktsstyrelsens yttrande kring motionen betala inträdesavgift Detta är en fråga vi diskuterat många gånger inom styrelsen. En relativt stor del av våra nya medlemmar betalar inte sin inträdesavgift. Som distrikt har vi de senaste åren haft en relativt bra nyrekrytering. Men det räcker inte alla år till nettoökning, beroende många utträden bl.a på grund av obetalda medlemsavgifter. Vår uppfattning är att betydligt fler av våra nya medlemmar skulle betala sin inträdesavgift om de kan betala kontant. Styrelsen föreslår distriktsårsmötet, besluta att bifalla motionen, och att sända den vidare till kongressen 19

21 Motion nr 4 Motion till IOGT-NTO:s kongress 2015 gällande Bestraffa supande föräldrar som sätter barns liv i akut fara. Så löd den provocerande rubriken på en debattartikel i Dagens Nyheter den 19 november 2010 skriven av professor emeritus i straffrätt Madeleine Leijonhufvud. Hon är en av Sveriges främsta jurister och skrev bland annat att det är brottsligt att hämta sin egen cykel som man ser i en främmande trädgård och att inte inom 15 dagar anmäla att man köpt en tv med mera. Brottsbalken har en väldig massa exempel på brott som kan medföra bötesstraff. Vissa kan, enligt Madeleine Leijonhufvud, strykas och ersättas med avgiftssanktioner utanför straffsystemet. Däremot är det fullt lagligt att supa sig full inför sina barn. Madeleine Leijonhufvud försöker se detta ut barnens perspektiv. Hon skrev att det är en fruktansvärd upplevelse för ett barn när vårdnadshavaren är berusad. Hela deras tillvaro gungar. All trygghet är borta. De vuxnas beteende skrämmer och barnen upplever en social hjälplöshet. Många har vittnat om detta. Bland dessa finns Susanna Alakoski i boken Svinalängorna och Åsa Linderborg i boken Mig äger ingen. Böckerna har sålts i stora upplagor och båda böckerna har filmats. Väldigt många i vuxenvärlden tycker att det är förfärligt det som skildras men sedan händer ingenting. Att sätta sig bakom bilratten i berusat tillstånd är erkänt oacceptabelt och straffbart enligt svensk lag. Att ha ansvar för ett litet barn och ändå supa sig full är däremot fullt lagligt. Detta trots att barnen utsätts för risken att bli utan mat, att bli totalt negligerade och utsatta för okvädningsord. I värsta fall kan det handla om att bli slagna, att bli sexuellt antastade och i enstaka fall till och med dödade. Den här motionen syftar inte till att ge polisen och socialtjänsten i uppdrag att kontrollera att nykterhet råder i svenska hem. Däremot bör det införas lagrum som ger utrymme för skärpta straff i de fall där social misär uppdagas och där det uppenbarligen visat sig att vuxna varit berusade inför sina barn. Jag föreslår att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag: att verka för att det ska bli straffbart att supa sig full inför sina barn att det kan ske genom lobbyarbete gentemot riksdagsledamöter som kan tänkas väcka motioner i ämnet Sven Lindblom Örnsköldsvik att debattartiklar skrivs och att opinionsarbete sker i motionens anda Distriktsstyrelsen uttalande över motion 4 Supande föräldrar Detta är en motion som återkommer för tredje gången, och styrelsen är överens med motionären skam den som ger sig. Under Almedalsveckan 2013 (direkt efter kongressen i Borås) medverkade Madeleine Leijonhufvud på ett seminarium arrangerat av Junis. Frågan fick då återigen stor uppmärksamhet i media. Som organisation måste vi våga sticka ut huvudet och framföra obehagliga saker. Vår bedömning är att opinionsbildningen är kanske viktigare än att åstadkomma en lagändring. Distriktstyrelsen föreslår distriktsårsmötet, besluta att bifalla motionen, och att sända den vidare till kongressen 20

22 Angående distriktens roll i framtidens IOGT-NTO Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta om genomförande av testverksamhet med tre olika modeller för distriktens roll och verksamhet i framtidens IOGT-NTO. Syftet är i första hand att söka modeller för att frigöra det ideella engagemanget bland medlemmar som i dag inte är aktiva i verksamheten. Bakgrund Kongressen 2013 uppdrog till förbundsstyrelsen att i samarbete med distrikten utreda förutsättningar för framtidens förtroendevalda och distriktens organisering detta utifrån två motioner som inkommit. I november 2013 tillsatte förbundsstyrelsen en fristående arbetsgrupp i syfte att ta sig an dessa frågor. Gruppen har haft representation från distrikten och förbundsstyrelsen. Gruppens arbete har redovisats och diskuterats dels vid distriktsstyrelsesamlingen i Lund hösten 2014 och vid samlingen för distriktsordföranden och distriktskassörer på Tollare folkhögskola i januari Förbundsstyrelsen har behandlat ärendet vid sina sammanträden i november 2014 och mars Det är denna process, från november 2013 till och våren 2015, som ligger till grund för styrelsens förslag till kongressen. Uppdraget Förbundsstyrelsen formulerade uppdraget till gruppen på följande sätt: Kongressen gav styrelsen i uppdrag att utreda distriktens framtida organisering samt förutsättningar för framtidens förtroendevalda. På styrelsemötet i september beslutade styrelsen även att göra ett arbete kring att rusta folkrörelsen inför framtiden. Dessa tre uppdrag föreslås samsas i en och samma utredning som föreslås fokusera på distriktens roll och uppdrag, hur distrikten bäst kan organisera sig för att uppfylla dessa uppdrag samt vilka förutsättningar förtroendevalda behöver ha för att bidra till uppdraget. Rusta folkrörelsen inför framtiden Formuleringen att rusta folkrörelsen inför framtiden är central i uppdragsbeskrivningen. Gruppen har utgått från de beskrivningar av framtiden som formulerats i de gällande styrdokumenten. I IOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning för finns ett antal målformuleringar som beskriver hur vi bestämt oss för hur vi vill se IOGT-NTO. Bland annat kan vi läsa: IOGT-NTO har fler medlemmar som känner att de engagerar sig i organisationen. Allmänheten deltar i större utsträckning i vår öppna verksamhet och i våra kampanjer. IOGT-NTO har verksamhet i hela Sverige och ökar särskilt i storstäderna. IOGT-NTO har engagerade och kompetenta förtroendevalda som skapar förutsättningar för ny verksamhet IOGT-NTO bedriver politisk påverkan i en majoritet av landets kommuner. IOGT-NTO bidrar till att priset på alkohol har höjts, tillgängligheten och marknadsföringen har begränsats. Fler aktörer utanför nykterhetsrörelsen bär den restriktiva alkoholpolitiken. Alla känner till någon som är medlem i IOGT-NTO. Allmänheten har en ökad kännedom om IOGT-NTO och känner till vad vi gör. Möjligen kan uppdraget sammanfattas med tre begrepp: IOGT-NTO ska erbjuda Nykter gemenskap, stimulera till engagemang och bedriva aktiv påverkan i organisationens kärnfrågor. Det är dessa centrala uppgifter i uppdraget som gruppen haft för ögonen när man diskuterat distriktens roll/-er i arbetet. 21

23 Distriktens situation Vilka är förutsättningarna för distrikten att uppfylla målen? I olika undersökningar och i samtal med distrikten, har framkommit: Andelen medlemmar som är aktiva i föreningsverksamheten är låg (20 procent). 12 procent av medlemskåren är direktanslutna. Andelen direktanslutna högst i storstadsområdena. Stockholm 30 procent, Göteborg o Bohus 20 procent. Av IOGT-NTO:s drygt medlemmar är det endast cirka som deltar i föreningarnas verksamhet. En minoritet av föreningarna genomför verksamheter inom de områden som prioriteras i mål och verksamhetsinriktningen. Omvänt genomförs mycket av sådan verksamhet i distrikten, antingen med distriktet som genomförare eller av intressegrupper. Det blir allt svårare att rekrytera ledamöter till styrelseuppdrag i distrikten. Under resursutredningen (RUT) framkom att allt färre gör allt mer. Att hitta former för avlastning av styrelsernas ledamöter är viktigt. I förhållande till distriktsstyrelsernas vilja, ägnas alltför lite tid åt utvecklingsarbete och alltför mycket åt administrativa och förvaltande uppgifter. Under processen med att utarbeta förbundets framtida strategiska inriktning fördes samtal med distriktsstyrelserna. I dessa framkom att en klar majoritet av styrelserna upplever en frustration över att listan på saker som organisationen förväntar sig av distrikten är alldeles för lång. Distrikten ska på många sätt hantera allt. Listan över uppgifter som behöver utföras är mycket längre än listan över uppgifter som är möjliga att genomföra. Det finns en önskan att lägga mer energi och resurser på utvecklingsfrågor än vad många distrikt i praktiken har möjlighet att göra. Utvecklingsfrågor kan vara allt från att hjälpa, stötta och utveckla verksamheter, stärka medlemsengagemanget och utbilda befintliga medlemmar i olika frågor. Något som tar mycket resurser är frågor av administrativ och förvaltande karaktär. Här återfinns till exempel fastighetsfrågor, föreningar som har ekonomiska eller demokratiska problem, arbetsgivarfrågor, administrativa uppgifter, hålla luft i befintliga föreningar, etc. Behovet av testverksamhet kring distriktens roll IOGT-NTO:s organisationsstruktur har sitt ursprung från sammanslagningen av IOGT och NTO år Då spelade bland annat reglerna för samhällets stöd till de ideella organisationerna en viktig roll för hur dessa organiserades. Regelverken för statsbidrag, landstingsbidrag och kommunala bidrag ställde också tydliga krav på organiseringen av den ideella sektorn. I dag har vi inte samhällsbidrag till vuxenorganisationerna på samma sätt som tidigare. Och de bidrag som finns, styr inte alls på samma sätt som tidigare hur organisationerna är strukturellt formade. Vidare, vilket vi fått bekräftat både genom forskningen och undersökningar om vår egen verksamhet, har medlemmarna och presumtiva medlemmar helt andra förväntningar på organisationen än tidigare. Föreningsformen upplevs inte längre som nödvändig eller en förutsättning för ideellt engagemang. Efter 45 år med samma organisationsstruktur finns anledning att pröva om det kan finnas andra sätt att locka till ideellt engagemang bland medlemmarna. I förslaget till IOGT-NTO:s strategi för ett nyktrare samhälle rörelseriktning för sägs: IOGT-NTO måste bli bättre på att möta det engagemang som finns för våra frågor. Ibland står vår organisationsstruktur i vägen för ett ideellt engagemang och nya tankar om hur vi flyttar fram positionerna. Nu gäller att skapa strukturer för engagemang inte engagemang för strukturer. 22

24 Distriktets uppdrag enligt stadgarna I stadgarna beskrivs distriktsstyrelsens uppdrag på detta sätt: Distriktsstyrelsen är distriktets verkställande organ. Mellan distriktsårsmötena är distriktsstyrelsen distriktets beslutande organ. Den leder distriktets arbete efter stadgar, grundsatser, ideologiska program samt distriktsårsmötets och kongressens beslut. Distriktsstyrelsen ska ge stöd åt föreningarna och medverka till förnyelse, effektivitet och struktur. Till distriktsårsmötet ska distriktsstyrelsen lägga fram verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och förslag till arbetsplan och budget. Ramar för tre testmodeller Förbundsstyrelsen söker nu kongressens stöd för att genomföra testverksamhet under sex (6) år (samma tid som strategidokumentet omfattar) med tre (3) olika inriktningar. Testverksamheten är frivillig. De distrikt som tycker det kan vara intressant att pröva något nytt kan anmäla intresse, övriga arbetar vidare som i dag. Tanken är att starta testverksamheten med ett mindre antal distrikt, tre till fem. Ramarna för dessa är: Inriktning 1: Ett medlemsstyrt distrikt distriktsförening Inriktningen går ut på att testa tanken med distriktsförening. En distriktsförening ersätter nuvarande distrikt. Den här inriktningen förutsätter direktdemokrati de medlemmar som kommer på årsmötet utgör ombudsförsamling. Till skillnad mot i dag då föreningarna väljer ombud till årsmötet. För att kunna genomföra testverksamhet med modellen krävs stöd från kongressen om en avvikelse från stadgarna under testperioden. Alla medlemmar inom det geografiska området blir medlemmar i distriktsföreningen. Distriktsföreningen är den minsta gemensamma nämnaren för alla medlemmar. Som medlem kan du utöver detta också välja att bli medlem i en lokalförening om du så önskar. Huvuduppdraget för en distriktsförening är att hjälpa medlemmar att kanalisera sitt engagemang. Det kan vara genom att delta av distriktsföreningen organiserade aktiviteter, starta ny verksamhet eller slussa till befintlig verksamhet inom ramen för distriktsföreningen. Det kan även vara att starta upp nya föreningar eller slussa vidare till befintliga föreningar. Fokus ligger på utveckling och verksamhet. För att fokusera kompetens och resurser lyfts administrativa och förvaltande uppgifter från distriktsföreningen till central administrativ service. Fastighetsfrågor, arbetsgivarfrågor och ekonomisk administration samordnas i syfte att nå effektivitet och att bygga spetskompetens inom dessa områden. Relationen mellan distriktsföreningen och det administrativa rådet blir konsultativt. Inriktning 2: Ett föreningsstyrt distrikt Den här inriktningen har sin utgångspunkt i den befintliga organisationsstrukturen. Distriktet har fortsatt en aktiv roll i att stimulera och utveckla den lokala föreningsverksamheten för att målen i verksamhetsplanerna ska uppfyllas. Vidare ska distrikten stimulera den stora grupp medlemmar som inte är medlemmar i någon förening. Denna grupp ökar dessutom. För att frigöra kraft för detta utvecklingsansvar ska så stora delar som möjligt av administrativa och förvaltande uppgifter läggas ut på samma sätt som i förslag 1. Inriktning 3: Ett förbundsstyrt distrikt Inriktningen kan uppfattas som långtgående för distrikten. Här tar förbundet över ansvaret för både utveckling av verksamhet och medlemmarnas ideella engagemang. Förbundsstyrelsen är väl medveten om det. Detta till trots vore det spännande att få pröva denna modell. Fördelen skulle kunna visa sig i att: Distriktet fortsätter att vara kittet i lokalföreningarnas vardagsverksamhet. 23