PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Transkript

1 DETALJPLAN FÖR DEL AV JÄRPESBO 1:12 M FL TRANEMO TÄTORT, TRANEMO KOMMUN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INNEHÅLL I N N E H Å L L... 1 HANDLINGAR... 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 2 FÖRENLIGT MED 3 OCH 5 KAP I MB... 2 PLANDATA... 3 Läge, areal och markägoförhållanden... 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 3 Översiktsplan... 3 Detaljplaner... 3 Program för planområdet... 3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)... 4 Behovsbedömning:... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH MÖJLIGA KONSEKVENSER... 4 NATUR, GEOTEKNIK OCH KULTUR... 4 Mark och vegetation... 4 Friluftsliv... 5 Geotekniska förhållanden... 5 Radon... 5 Kulturvärden och fornlämningar... 6 BEBYGGELSEOMRÅDEN... 8 Bostäder... 8 Service/tillgänglighet... 8 Byggnadskultur och gestaltning... 8 TRAFIK... 9 STÖRNINGAR, HÄLSA OCH SÄKERHET Buller väg Riskanalys/farligt gods/väg Vibrationer Bostäder djurhållning TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp Uppvärmning och energi MILJÖKVALITETSNORMER MILJÖMÅL God bebyggd miljö ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Huvudmannaskap GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR TEKNISKA FRÅGOR MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

2 DETALJPLAN FÖR DEL AV JÄRPESBO 1:12 M FL TRANEMO TÄTORT, TRANEMO KOMMUN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: Plan- och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning Detaljplanen kommer att hanteras med ett normalt planförfarande. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Ett planförslag har tidigare varit föremål för samråd/utställning och kommunfullmäktige antog 23 april 2007, 24 en detaljplan för det aktuella området. Kommunfullmäktiges beslut överklagades till Länsstyrelsen som biföll överklagandet och upphävde beslutet. Det gamla planförslaget och de synpunkter som kom in under planprocessen och som även låg till grund för överklagandet har nu arbetats in i planen och nu föreliggande förslag är i vissa avseende förändrat och omarbetat. Förändringarna har kommit till för att säkerställa att de nya bostäderna och den befintliga verksamheten med hästar som finns intill området kan fungera tillsammans. Planens huvudsyfte är detsamma som tidigare, d v s att ge möjlighet till en bostadsbebyggelse på ett attraktivt område i centralorten Tranemo med närhet till natur och djur. Området kommer att trafikmatas genom en förlängning av Norrgatan. Inom området blir rundkörning möjlig. Närheten till riksväg 27 gör att särskilda bestämmelser kring skyddade uteplatser och plank mot vägen föreslås på plankartan. Två stenmurar får skyddsbestämmelser och kan fungera som naturliga landskapselement. FÖRENLIGT MED 3 OCH 5 KAP I MB Planförslaget bedöms vara förenligt med miljöbalkens 3 och 5 kapitel. Miljöbalkens tredje kapitel behandlar de grundläggande hushållningsbestämmelserna för mark och vattenområden. Den tänkta markanvändningen bedöms medföra en god hushållning av naturresurser från allmän synpunkt. Den tänkta markanvändningen medför inte heller att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap överträds eller att människor utsätts för varaktig störning. 2

3 PLANDATA Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet ligger i den östra delen av centralorten, strax väster om väg 27 och utgör en fortsättning av befintliga villaområden. Planområde Planens areal är cirka 4.5 ha, varav ca m 2 utgör mark för nya bostadstomter. Resterande mark utgörs av allmän platsmark i form av Natur och Lokalgata. Planområdet begränsas i väster av villaområdet utmed Norrgatan, i norr av norrsluttningarna på fastigheterna Järpesbo 1:10 och 1:12, i öster av befintlig fastighetsgräns och i söder av fastighetsgräns och stenmur. Hela planområdet ägs av Tranemo kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I gällande fördjupning av översiktsplanen för Tranemo har området redovisats som ett utbyggnadsområde för bostäder/tätortsutveckling. Antagandet av översiktsplanen får anses vara ett ställningstagande till att intresset Tätortsutveckling är så viktigt för Tranemo kommun att ett ianspråktagande av den aktuella jordbruksmarken är acceptabelt. Detaljplaner Eftersom den upprättade detaljplanen upphävdes av Länsstyrelsen är området idag inte detaljplanelagt. I väster angränsar en detaljplan för bostäder fastställd Program för planområdet Området finns upptaget som utbyggnadsområde för bostäder i kommunens översiktsplan för Tranemo. Något programskede har därför inte varit aktuellt. 3

4 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Vid upprättande av detaljplaner ska det göras en behovsbedömning som visar om planens genomförande kan medföra betydande miljöpåverkan. Om så är fallet blir planen föremål för en närmare miljöbedömning, varvid en miljökonsekvensbeskrivning/mkb upprättas enligt Plan- och bygglagen. En MKB upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med naturresurser. En behovsbedömning är genomförd och planens genomförande bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan eller att miljökvalitetsnormerna överskrids. Någon fristående miljökonsekvensbeskrivning kommer inte att upprättas, utan konsekvenserna för miljön redovisas i föreliggande planbeskrivning. Bedömningen grundas på de kriterier som finns i bilaga 4 i Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar samt 3 och 5 kap i Miljöbalken. Behovsbedömning: I behovsbedömningen, framtagen av bsv arkitekter & ingenjörer AB i samråd med Tranemo kommun, kom man fram till följande: Slutsats: Effekterna av ett genomförande av planförslaget förväntas var för sig eller sammantaget inte ge en betydande miljöpåverkan. Någon miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas. I samband med framtagandet av planen bör följande frågor diskuteras/utredas: Behov av åtgärder för att minska buller från väg 27. Avstånd mellan bostäder och hästhållning, för att undvika framtida konfliktsituationer. Dagvattenhanteringen. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH MÖJLIGA KONSEKVENSER NATUR, GEOTEKNIK OCH KULTUR Mark och vegetation Kvartersmarken ligger idag på en nivå mellan +175 till +182 möh och sluttar i stort mot nord/nordost. Öster om planområdet sluttar marken från nivån +180 ner till Närmast väg 27 stiger så vägen igen med ca 5 meter och vägen går på bank förbi området. I dalen mellan planområdet och väg 27 rinner Trössebäcken. Denna bedöms inte påverkas negativt av ett genomförande av planen. Den västra delen av planområdet är beväxt med en blandskog av gran och löv. Den övriga större delen utgörs i huvudsak av åkermark. I områdets mitt finns viss trädvegetation i anslutning till en tidigare boplats. Även i anslutning till resterna av gamla stengärdesgårdar finns vegetation, liksom delvis invid den gamla markvägen i områdets mitt. 4

5 Friluftsliv/lek Marken används inte för något ordnat friluftsliv, men med tanke på områdets närhet till Tranemo centrum och bostadsområden är det sannolikt att området används för promenader, och bär- och svampplockning etc. Att området även används för lek visar lämningar inom området. Diskussioner har förts om behovet av en anlagd lekplats inom planområdet och möjligheten/lämpligheten att lägga en sådan inom något av naturområdena. Inom de befintliga bostadskvarteren väster om nu aktuellt planområde saknas lekplats. Ett lämpligt läge att placera en ny lekplats på, kan vara Mejeribacken alternativt grönytan/backen sydväst om planområdet. Båda lägena har bedömts bättre än att lägga en lekplats inom naturområdena på plankartan, eftersom de ligger bättre till för betydligt fler bostäder och även blir mer synliga och lättillgängliga. Geotekniska förhållanden En översiktlig geoteknisk utredning genomfördes år 2000(Scandiaconsult). Undersökningen visar att marken under ett vegetationsskikt består av sandig morän med inslag av grus, sten och silt. Sannolikt förekommer även block. Moränens relativa fasthet är hög eller mycket hög. Djupet till fast botten varierar mellan 1,2 och 2,6 meter. Något grundvatten har inte konstaterats i borrhålen. Området bedöms ur geoteknisk synpunkt mycket lämpligt som bostadsområde för den typ av byggnation som nu är aktuell, d v s enbostadshus. Ny byggnation kan ur stabilitetssynpunkt placeras valfritt i planområdet. Dock skall byggnad eller uppfyllnad inte placeras närmare släntkrön än 3-5 meter. Grundläggning bedöms kunna utföras utan speciella förstärkningsåtgärder. Nya kvarter har placerats med relativt stort avstånd till släntkrön och den branta slänten mot öster. Tomten i nordost har fått en något bredare zon med prickmark i norr för att klara avståndet 5 meter till släntkrön. Radon En radonundersökning utfördes under Denna visar att marken utgör ett s k normalriskområde för radongas vilket innebär att nya byggnader ska utföras radonskyddade. Utifrån miljöbalkens försiktighetsprincip och eventuella framtida lägre gränsvärden rekommenderas radonsäkert byggande. Enskilda tomter skulle kunna ha värden som inte kräver några särskilda tekniska åtgärder med anledning av radonförekomst. För att undvika ett radonsäkert byggande krävs då, lämpligen i samband med bygglov, en särskild radonmätning inom den specifika tomten. Mätning bör ske efter borttagande av vegetationsrester etc. 5

6 Vad är radonsäkert byggande? Vid radonsäkert byggande ställs höga krav på att byggnaden är tät mot inläckande jordluft. Genomföringar av rör görs lufttäta. Någon av följande kombinationer brukar kunna användas: Kantförstyvad betongplatta, utförd så att den blir så tät att jordluft inte kan sugas in i huset. Källarytterväggar/suterrängytterväggar utförs i betong. I det kapillärbrytande lagret under huset läggs dräneringsslangar. Dessa kopplas samman till ett rör som dras upp genom huset eller ut till plattans ytterkant. Om lufttrycket under huset måste sänkas, monteras en fläkt på röret. (Källa: Boverket) Krav med anledning av ev. radonförekomst kommer att ställas i samband med bygglov. Kulturvärden och fornlämningar Planområdet ligger strax norr om den gamla gården Järpesbo. Inom området finns/har funnits en fast fornlämning RAÄ 538, bestående av boplatslämningar. Denna upptäcktes i samband med en utredning år Under 2006 genomfördes en förundersökning av fornlämning RAÄ 538 med syfte att avgränsa lämningen, definiera dess karaktär och avgöra dess vetenskapliga potential. Förundersökningen skulle även ligga som grund inför beslut om eventuell slutundersökning. Slutsatsen av förundersökningen som utfördes av Lödöse Museum innebär att det inte är nödvändigt med vidare undersökningar, och att man nu skall betrakta fornlämning RAÄ 538 som borttagen. En detaljplan över området kan därmed tas fram utan särskild hänsyn till fornlämningar. Inom området finns flera stenmurar. Regeringen har beslutat att bl a stenmurar i jordbruksmark utgör biotopskyddsområden (s.k. generellt biotopskydd). Om det finns särskilda skäl kan Länsstyrelsen medge undantag från biotopskydd i de biotoper som omfattas av det generella skyddet En längre väl markerad stenmur går i nord-sydlig riktning genom området. Denna är till största delen homogen och vacker och föreslås ligga kvar inom kvartersmark. Muren markerar den bakre fastighetsgränsen för två bostadstomter. Ett bevarande av en mur i direkt anslutning till villatomter kan innebära att den i vissa partier kan behöva åtgärdas, vilket måste tålas. 6

7 GRANSKNINGSHANDLING Foton över stenmur som föreslås sparas. Även den stenmur som finns i områdets sydvästra gräns föreslås sparas. Denna mur ligger på Allmän platsmark och får samma bestämmelse om att den ska bevaras. Vid inventering av området har kunnat konstateras att övriga stenmurar i mitten av planområdet har varierad kvalitet och storlek. De är mindre och inte lika distinkta och tydliga. De har även förstörts av större träd som växer upp genom muren. Dessa murar/stenrader ligger inom eller i direkt anslutning till en skogsdunge. Med anledning av vad som beskrivits här, är det inte självklart att dessa murar omfattas av ett biotopskydd eller om de är att betrakta som en stenmur i lagens mening. Oavsett vilket kommer en begäran om undantag/dispens från biotopskyddet att begäras hos Länsstyrelsen. Foto över mur som föreslås tas bort syns nedan: Fotot till vänster visar hur muren i många delar är genomvuxen av större lövträd. Fotot till höger visar den dunge, inom vilken muren är belägen. 7

8 I mitten av området finns enligt kartunderlaget en äldre körväg. Denna är övervuxen och går till största delen inte att urskilja. I den norra delen föreslås ett grönsläpp, innebärande att en del av den gamla vägen kan återskapas. Naturmarken medger att man kan komma från planområdet och ut i naturen mot norr. BEBYGGELSEOMRÅDEN Bostäder Planområdet blir en fortsättning på bostadskvarteren öster om centrum. Väster om området gränser därmed villabebyggelse. I söder ligger gårdsbebyggelse med mer lantlig karaktär. Inom området föreslås villabebyggelse i högst en våning plus inredd vind. Eftersom tomtstorlekarna är förhållandevis stora är exploateringsgraden satt till 300 m 2. Området rymmer totalt 16 villatomter (enligt illustrationslinjerna på plankartan), med en tomtyta på mellan runt 1100 och 2100 m 2. Medelytan på en tomt är 1413 m 2. Bild utvisande tomtstorlekarna inom området. Service/tillgänglighet Planområdet ligger i nära anslutning till Tranemo centrum och har tillgång till ett samlat utbud av olika servicefunktioner. Mark och byggnader skall utföras tillgängliga för personer med funktionshinder. Byggnadskultur och gestaltning Någon styrning av byggnadernas utformning är inte föreslagen. När det gäller placeringen av uteplatser finns en planbestämmelse som anger att dessa, för tomterna närmast väg 27, ska placeras i skydd av byggnad alternativt plank e d. 8

9 Följande planbestämmelser föreslås: Användningsbestämmelser LOKALGATA Lokaltrafik NATUR Naturmark B Bostäder Egenskapsbestämmelser q plant n e300 Befintlig stenmur skall bevaras Gatuplantering Området ska vara planterat med träd och buskar (avser skyddsplantering mot stall och beteshagar) Högsta tillåtna byggnadsarea i kvm per tomt Byggnad får inte uppföras p I m plank Huvudbyggnad skall placeras minst 4.5 meter från tomtgräns. Garage får placeras intill 2 meter från tomtgräns Högsta antal våningar Uteplatser skall placeras i skydd av byggnad, plank e d Bullerplank skall anordnas i tomtgräns mot Väg 27, till en höjd av minst 1.8 m TRAFIK Området trafikmatas genom en utbyggnad/förlängning av Norrgatan. Norrgatan är 8 m bred och har god standard med utrymme att i framtiden, vid behov, bygga separat gångbana. Gatan bedöms tåla den trafikökning som planförslaget innebär. Den nya bebyggelsen (16 villatomter) kan förväntas generera en trafik på runt 80 fordon/dygn. (Antaget att varje villa genererar en trafik på 5 trafikrörelser/dygn.) Foto över Norrgatan från anslutning till det nya föreslagna bostadsområdet. De nya gatorna inom planområdet föreslås få en bredd på 6,5 meter, vilket är normal standard för bostadsgator i Tranemo. Parkering ska ske på den egna tomten. Någon utbyggnad av gång- och cykelvägar föreslås inte med anledning av detaljplanen. 9

10 Riksväg 27 går som närmast ca 100 meter öster om planområdet. Området mellan planerade bostäder och vägen är i huvudsak skogsbeklätt. Foto mot väg 27 från en av tomterna i områdets sydöstra hörn. Vägen skymtar i en liten öppning i skogen. Enligt Trafikverket trafikeras aktuellt avsnitt av väg 27 av 3990 fordon/årsmedeldygn (juni-juli 2011). Utav dessa är ca 19 % tung trafik. Hastigheten på sträckan är skyltad till 90 km/h. STÖRNINGAR, HÄLSA OCH SÄKERHET Buller väg 27 Buller, d v s oönskat ljud, mäts i decibel. Det ljud som uppfattas av människan mäts normalt i decibel A, db(a). Ekvivalenta bullernivåer är buller beräknat som ett genomsnitt per dygn. Maximalnivån är den högsta uppmätta eller beräknade ljudnivån. Decibelskalan är logaritmisk. En förändring av bullernivån med 2-3 db(a) är vad det mänskliga örat kan uppfatta medan en sänkning/höjning med 8-10 db(a) upplevs som en halvering/dubblering av bullernivån. Bullerriktvärden Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse är: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Mätning och beräkning av trafikbuller Under 2006 utförde Akustik Forum både mätning och beräkning av bullernivåer i tre punkter inom kvarteret längst mot väg 27. Man har använt sig av den så kallade 10

11 nordiska beräkningsmodellen som utgår från trafikmängder, trafikslag, hastighet, terrängförhållanden och bebyggelse. Beräkningarna grundar sig på uppmätta trafiksiffror från 2006, innebärande en årsmedeldygnstrafik på 4265 fordon/dygn, varav 19 % tung trafik. Beräkningar (prognos) gjordes även för år 2020 med en förmodad trafiksiffra på 5000 fordon/årsmedeldygn varav 25% antogs vara tung trafik. Eftersom Trafikverkets mätning från 2011 visar att trafiksiffran nu är lägre än år 2006 och andelen tunga fordon densamma, är det rimligt att även idag utgå från de bullervärden som framkom i rapporten från Mät-/beräkningspunkt Riktvärde Uppmätt ekvivalentnivå (2006) Beräknad ekvivalentnivå (2006) Beräknad ekvivalentnivå (2020) Beräknad maxnivå (2006 och 2020) Kartan nedan visar läget för de tre mät-/beräkningspunkterna(blå punkter), samt avstånden från punkten till vägmitt. Bullerutredningen visar att det blir svårt att klara gränsvärdena för buller inom ett par av tomterna längst i nordöst. Dessa tomter är dock så stora att såväl bostadshus som skyddad uteplats kan läggas på tillräckligt avstånd från vägen. För att säkerställa en god boendemiljö ställs ändå krav på bullerdämpande åtgärder i form av plank i tomtgräns mot väg 27 inom samtliga tomter närmast vägen. Plank skall uppföras till en lägsta höjd om 1.8 m. Ett plank med höjden 1.8 m, placerat i tomtgräns, dämpar bullret med ca 4 dba. Detta innebär att för tre av fem tomter i raden närmast väg 27 hamnar det ekvivalenta bullervärdet strax innanför tomtgräns, på runt 51 dba, medan de för de två tomterna längst i norr hamnar på runt 54 dba. 11

12 Normalt sett är det bäst att placera ett plank så nära bullerkällan som möjligt. Om det i detta fall skulle placeras invid väg 27 blir bullerdämpningen ytterligare några decibel större. Det har dock inte bedömts rimligt att försöka få till en placering invid väg 27 med hänsyn till att det är så få tomter som berörs och att man ändå kan uppnå en god boendemiljö för det nya området. Dessutom föreslås, för dessa tomter, en bestämmelse om att uteplatser skall anordnas i skydd av byggnad/plank. Riskanalys/farligt gods/väg 27 Risken för människors hälsa och säkerhet ska beaktas i samband med planläggning(pbl och MB). För att underlägga hanteringen av risker med farligt godstransporter har en riskpolicy tagits fram av bland annat Länsstyrelsen i Västra Götaland. Här finns vägledning i hur markanvändning, avstånd och riskhantering bör beaktas i samband med planprocessen. Riskhanteringsavståndet 150 m är indelat i olika zoner. Zonerna, som inte har några fasta gränser, representerar möjlig markanvändning i förhållande till närheten till vägen med farligt gods. En avvägning ska dock ske i varje enskilt fall med avseende på riskbilden för det aktuella planområdet. Bild: Utdrag ur Länsstyrelsens Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. De nya föreslagna bostadskvarteren ligger på ett avstånd av meter från Väg 27. Dessutom ligger de på en nivå ca 5 meter över vägen och ca 10 meter över lågpunkten mellan vägen och planområdet. Utifrån dessa förutsättningar och vad som framkommer i Länsstyrelsens vägledning görs bedömningen att det inte finns några risker för de nya bostadsområdena med avseende på farligt godstransporter. Vibrationer Sydost om planområdet på 1400 meters avstånd ligger en bergtäkt. Vibrationerna från sprängningarna där kontrolleras fortlöpande för den bebyggelse som ligger närmare täkten på avstånden mellan 1000 och 1200 meter. Mätningarna visar att vibrationerna här uppgår till cirka 1/3-del av gränsvärdena och mätningar av luftstötsvågar visar på värden runt 1/10-del av uppsatta gränsvärden. Vibrationerna i nu aktuellt planområdet bedöms därför bli mycket låga. 12

13 Bostäder djurhållning Planområdet ligger i utkanten av Tranemo tätort och utgör en fortsättning på befintliga bostadskvarter. Området är dock lantligt beläget och gränsar till gårdar med hästar och får. Foto: Idag betar såväl hästar som får i beteshagarna runt planområdet. Det är två gårdar söder om området som idag har får och ett mindre antal hästar. Möjlighet finns att hålla totalt ca hästar. Stallbyggnader med gödselhantering ligger på ett avstånd om 100 meter från närmaste föreslagna tomtgräns. I söder och öster gränsar detaljplanen till betesmarker. Ett naturområde med en minsta bredd på 25 m är utlagt mellan bostadstomterna och beteshagarna. Området ska enligt planbestämmelserna vara planterat med träd och buskar(skyddsplantering som lämpligen kan bestå av buskar och lövträd som normalt återfinns inom ängs- och hagmarker), både som en visuell skärm mellan hästgård och nya bostäder men även för att i viss mån förhindra spridning av hästallergen. Planområdet ligger i den förhärskande vindriktningen från stall och betesmarker, d v s vinden blåser vanligtvis från stall och hagar in mot de nya bostäderna. Djurhållning i allmänhet medför olika typer av påverkan på omgivningen. Ofta blir påverkan större ju fler djur som finns inom ett område. Störningar som kan förekomma är lukt(framför allt från gödsel och gödselhantering), flugbildning, damning, höga ljud(höfläktar, maskiner, djurläten). När det gäller hästar tillkommer risken för spridning av allergen. I samband med planläggning av ett område ska, enligt plan- och bygglagen, risken för störningar beaktas och ev. störningar begränsas så att inte en oacceptabel påverkan uppstår. Generellt gäller att ju längre avståndet är mellan djurhållning och bebyggelse desto mindre är risken att omgivningen påverkas. Antalet hästar, placering av gödselanläggningar har också betydelse för risken för olägenhet. Spridning av lukt, damm och hästallergen påverkas också av vind, topografi och vegetation. Bebyggelse som befinner sig i vindriktningen från djurhållning riskerar att i större utsträckning drabbas av olägenheter än annan bebyggelse. Särskilt i en öppen terräng kan vinden föra med sig lukt, damm och allergen en längre sträcka. Som hjälp vid planering av bostäder invid hästgårdar finns inga fastlagda avstånd eller gränsvärden att förhålla sig till. Förslagen i denna plan grundar sig på rekommendationer från Miljömedicinskt centrum, Västra Götalandsregionen, Boverkets vägledning samt rättsfall. 13

14 Utdrag ur; Yttrande från Miljömedicinskt centrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sammanfattning och bedömning Svenska studier med mätningar av hästallergen i områden kring stall och beteshagar har visat att luftburet hästallergen avklingar snabbt med avståndet. Hästallergen kunde uppmätas m från stall eller beteshage, men i ett fåtal luftprover kunde låga halter påvisas längre bort. I de bostäder där man i en svensk studie kunnat påvisa hästallergen inomhus låg husen antingen mycket nära stall(<20 m) eller hade de boende hästkontakt. Däremot kunde hästallergen uppmätas i sedimenterat damm tagna på balkonger på hus belägna på olika avstånd inom 250 m från stall. Vindriktning och terrängens öppenhet påverkar spridningen via luft. Ett någorlunda brett skogsparti, gärna med barrträd, förefaller kunna dämpa luftburen spridning av hästallergen. Sammantaget tyder den begränsade forskningen som finns inom området på att luftburet hästallergen avklingar snabbt ( m). Det är inte känt vilken grad av exponering som behövs för att en hästallergisk person ska få symptom, och den individuella variationen är stor. Det är dock sannolikt att hästallergiker som bor inom ett avstånd av ca 100 m från hästverksamhet(stall och beteshagar) löper en ökad risk att få symptom jämfört med om de bor någon annanstans utan närhet till hästar. Det är dock oklart om en sådan risk finns på ett avstånd på m från fastigheter som har ett fåtal hästar. Utdrag ur; Vägledning för planering för och invid djurhållning. Boverket, rapport 2011:6. Boverket föreslår inga nya standardiserade skyddsavstånd, utan behandlar mer frågan om omgivningspåverkan och möjligheterna att begränsa negativ påverkan. Efter meter är halten hästallergen mycket låga eller under detektionsgränsen. Vegetation hindrar effektivt allergen från att spridas. Mängden allergen som sprids ökar med antalet hästar. Några få hästar ger oftast obetydlig störning medan ridskola eller travbana med många hästar och mycket aktivitet i omgivningen kan ge upphov till betydligt större olägenheter. Djurhållning som bedrivs på en topografiskt sett lägre nivå än omgivande bebyggelse medför oftast mindre störningar gentemot omgivande bebyggelse. Rättsfall från 2009 Miljööverdomstolen anger att det skyddsavstånd som ska beaktas är avståndet mellan klagandens fastighetsgräns och stallbyggnaden. I detta fall var det över 50 m, vilket bedöms vara rimligt. (Aktuella fastigheter ligger i utpräglad landsbygdsmiljö.) Miljööverdomstolen anser att det inte finns skäl att kräva längre skyddsavstånd till hästhållning(hagar) än 20 m. Avståndet mellan bostad och stallbyggnader är ca 50 m, vilket bedöms vara rimligt. En trend är att domstolar i senare fall agerat mer pragmatiskt och tillåtit kortare avstånd ofta under 50 m och ibland ner emot 20 m, mellan hästhållning och bostäder. I ärenden gällande befintliga stall som är belägna på landsbygden har majoriteten av domarna fallit till hästägarens fördel. 14

15 TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp Anslutning till VA sker mot Norrgatan för den södra(övre) delen av området. För den norra mer låglänta delen av området sker anslutning istället mot norr och den ledning som går från Källsvedjan in mot Tranemo centrum. Dagvatten kan ledas till Skvättebäcken som rinner öster/norr om området. En viss infiltration sker i naturområdet mellan planområdet och bäcken. Detta markområde ägs av Tranemo kommun. Uppvärmning och energi Bebyggelsen värms upp med individuella anläggningar. En strävan är att genom husplacering och fasadisolering minska energibehovet. För den nordvästra delen samverkar här ett ev. önskemål om att bullerisolera och önskemålet om en god värmeisolering. MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormer finns bl.a. gällande utomhusluft. Idag finns gränsvärden för kväveoxider (främst kvävedioxid), svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bly samt partiklar. Fr.o.m tillämpas även ett gränsvärde för halten marknära ozon. Den trafikökning som planförslaget innebär i närområdet får anses som marginell och ett genomförande bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas. MILJÖMÅL God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Målet God bebyggd miljö ställer krav på att platser där människor vistas ska ha en god ljudmiljö och vara fri från betydande buller från trafiken. Förutsatt att nya bostäder utformas och uteplatser placeras på ett sätt som motverkar bullerstörningar från väg 27 kan förslaget anses påverka miljömålet God bebyggd miljö positivt. Området är centralt beläget och förslaget innebär att Tranemo kommun kan erbjuda attraktiva tomter. 15

16 ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Planen hanteras med normalt planförfarande. Genomförandetiden är tio år från den dag planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ORGANISATORISKA FRÅGOR Detaljplanen tas fram av bsv arkitekter & ingenjörer ab på uppdrag av och i samråd med Tranemo kommun. Detaljplanen hanteras med ett normalt planförfarande. Samråd: april-maj 2013 Granskningsutställning: oktober-november 2013 Antagande och laga kraft: december 2013-januari 2014 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR I samband med försäljning av tomter enligt plankartan kommer en lantmäteriförrättning att begäras. Nya tomter bildas genom avstyckning. TEKNISKA FRÅGOR Nya byggnader ska utföras radonskyddade. Utifrån miljöbalkens försiktighetsprincip och eventuella framtida lägre gränsvärden rekommenderas radonsäkert byggande. Enskilda tomter skulle kunna ha värden som inte kräver några särskilda tekniska åtgärder med anledning av radonförekomst. För att undvika ett radonsäkert byggande krävs då, lämpligen i samband med bygglov, en särskild radonmätning inom den specifika tomten. Mätning bör ske efter borttagande av vegetationsrester etc. Krav på plank(lägst 1.8 m) i tomtgräns mot väg 27 kommer att ställas för de tomter som ligger längst i öster(närmast vägen). 16

17 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Upprättad i oktober 2013 Tranemo kommun Elin Berg planarkitekt Annacarin Holm planarkitekt 17