Europeiska kommissionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska kommissionen"

Transkript

1 Europeiska kommissionen

2 Europe Direct är en informationstjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Ring det nya gratisnumret: En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europaservern (http://ec.europa.eu). Ytterligare information om Natura 2000 finns tillgänglig på Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2009 ISBN Europeiska gemenskaperna, 2009 Kopiering tillåten med angivande av källan. Alla foton i denna publikation är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i andra sammanhang utan uttryckligt tillstånd från fotografen. Tryckt i Belgien Tryckt på återvunnet papper som har tilldelats EUs miljömärkning för grafiskt papper,

3 S. 2 INNEHÅLL Europas natur ett rikt naturarv 4 Naturen en värdefull resurs 6 Naturen... är hotad 8 Vad gör vi åt det? Europas svar 10 Habitat- och fågel direktiven 12 Natura 2000 ett europeiskt nätverk av skyddade områden 14 Natura 2000 en del av ett levande landskap 16 Människan i centrum för Natura Hur kommer Natura 2000 att fungera i praktiken? 20 Hur vet vi om vi har lyckats? 22 Natura 2000 hur kan jag hjälpa till? 24 Medverkande fotografer

4 Europas natur ett rikt naturarv Europa täcker mindre än 5 % av jordens landyta, men trots den begränsade arealen finns här en fantastisk mångfald av växter, djur och landskap. Många av arterna finns ingen annanstans i världen. Denna biologiska mångfald beror till stor del på de stora variationerna i klimat, topografi och geologi: Från polcirkeln till den varma Medelhavskusten, från alptopparna till de vidsträckta centraleuropeiska slätterna variationsbredden i naturförhållanden på vår lilla världsdel är imponerande. Människans långvariga samexistens med naturen har varit lika viktig för att forma vårt landskap. I århundraden har vi utvecklat olika sätt att bearbeta marken och detta har skapat många så kallade halvnaturliga livsmiljöer med rikt djurliv (slåtterängar, trädklädda betesmarker, öppna hedmarker). Dessa naturtyper är helt beroende av fortsatt mänsklig verksamhet för sin överlevnad. Europas rika blandning av nationaliteter, kulturer, språk och identiteter återspeglas överallt i våra landskap. Det finns få platser i världen som har en så varierad och kontrastrik mosaik av livsmiljöer, växt- och djurliv och kulturlandskap så tätt sammanvävda på ett så litet område. Det är just detta som gör Europas natur så unik. Detta är vårt naturarv. natura Europas natur är din

5

6 Naturen en värdefull resurs Genom att skydda vårt naturarv kan vi se till att den stora mångfalden av växter, djur och livsmiljöer i Europa bevaras åt kommande generationer. Vare sig vi bor i staden eller på landet, söker sig de flesta av oss ut i naturen från tid till annan för att beundra eller utforska det vackra landskapet, för att vandra, simma, fiska eller slappna av eller helt enkelt för att njuta av den friska luften och lyssna till fågelsång. Det här har stor betydelse för vår hälsa och vårt välmående. Men naturen har inte bara ett egenvärde och ett upplevelsevärde. Den förser också med en rad nyttigheter såsom föda, fibrer, rent vatten, bra jord och mycket mer. Vi har också nytta av naturens viktiga miljöfunktioner. Våtmarker ger till exempel ett naturligt skydd mot översvämningar, eftersom de fungerar som svampar som suger upp överflödigt vatten. Vassbälten bidrar till att rena förorenat vatten genom att absorbera giftiga ämnen, bin pollinerar våra grödor och torvmossar fungerar som naturliga koldioxidsänkor och det är koldioxid som är den viktigaste orsaken till den globala uppvärmningen. VÄRDERAR VI NATUREN TILLRÄCKLIGT HÖGT? Monets målning av vallmofält är värderad till mellan 5 och 50 miljoner, den äkta varan kostar /hektar Framför allt är naturen en viktig inkomstkälla för oräkneliga människor i hela Europa, som nyttjar naturresurserna på ett hållbart sätt. Exempelvis får miljontals människor sitt uppehälle från de lågintensiva jordbruksmetoder som används i stora delar av Europa. natura Europas natur är din

7 Naturen: en del av vår identitet En nyligen genomförd studie av det ekonomiska värdet av tre nationalparker i Wales visade att genom parkerna bereddes nästan arbetstillfällen och generades en total samhällsintäkt på ungefär 250 miljoner per år.

8 Naturen... är hotad Europas natur utsätts för allt starkare hot. Bestånden av olika arter minskar oroande fort och värdefulla naturliga och halvnaturliga livsmiljöer försvinner i snabb takt. I dag är nästan hälften av Europas däggdjur och en tredjedel av våra reptil-, fisk- och fågelarter hotade. Denna dramatiska nedgång beror framför allt på att de livsmiljöer som arterna behöver försvinner och fragmenteras. Många livsmiljöer krymper på grund av intensivare markanvändning, omfattande infrastrukturer (som vägar) och städernas ständiga tillväxt. På bara några få årtionden har man dikat ut hälften av Europas värdefulla våtmarker för att vinna mark och nästan tre fjärdedelar av sanddynerna i Frankrike, Italien och Spanien har försvunnit på grund av det starka trycket från massturismen. Under senare tid har klimatförändringar blivit en viktig angelägenhet, både för människor och för biologisk mångfald, liksom den fortsatta spridningen av främmande invasiva arter som ersätter den naturliga floran och faunan. Annat som hotar naturen är föroreningar, en ohållbar användning av naturresurser, och nedläggning av jordbruk. PRESTIGEOLYCKAN När oljetankern Prestige sjönk vid norra Spaniens kust i november 2002 släpptes ton olja ut och ungefär sjöfåglar dödades (framför allt sillgrissla, lunnefågel och tordmule). Längs den 300 mil långa kustlinje som förorenades av oljeutsläppet blev konsekvenserna för fiske, turism och natur allvarliga. Kostnaderna slutade på omkring fem miljarder. Omkring personer inom fiske och skaldjurssektorn påverkades direkt. Lokala fiskarorganisationer har rapporterat att fångsterna minskat med 80 procent. natura Europas natur är din

9 Det är inte bara sällsynta arter, som björnar, vissa fjärilar och endemiska växter, som hotas. Även bestånden av vanlig gråsparv har minskat dramatiskt de senaste 20 åren eftersom deras livsmiljöer har försvunnit. De flesta av Europas hedmarker har också försvunnit. Därmed minskar också bestånden av många arter som är beroende av dessa miljöer för sin överlevnad, som sandödla och provencesångare. Minskning Stabil Gråsparvens minskning i EU: (Källa BirdLife 2005)

10 Vad gör vi åt det? Europas svar Denna allvarliga utarmning har fått människor i hela Europa att uttrycka sin oro över förlusten av vårt naturarv och den biologiska mångfald som vi alla är beroende av för vår hälsa och vårt välstånd. EU:s regeringar har tagit till sig detta. Vid toppmötet i Göteborg 2001 lovade de att förlusten av biologisk mångfald i Europa skulle stoppas till Eftersom naturen inte känner av några gränser uppnår man detta ambitiösa mål bäst genom att samordna insatserna och lägga samman resurserna. En flod som Donau rinner genom flera länder och om ett land skadar en del av floden så kan alla påverkas. Flyttfåglar rör sig över hela Europa för att söka rastplatser, föda och häckningslokaler. Om deras livsmiljöer bara skyddas i en del av Europa är chanserna till överlevnad självklart begränsade. EU-lagstiftningen fastställer nivån på naturskyddet i hela Europeiska unionen och gör det möjligt för alla de 27 medlemsstaterna att samarbeta inom samma starka rättsliga ram för att skydda våra mest sårbara arter och livsmiljöer. natura Europas natur är din

11 Tranan flyger genom hela Europa från sina övervintringsplatser i söder till häckningsområdena i norr. Tack vare EU-lagstiftningen skyddas nu områden längs fågelns hela flyttväg, vilket gjort att bestånden ökar inom EU. Natura 2000-områden som utpekats för tranan (oktober 2008).

12 Habitat- och fågel direktiven Det är fågeldirektivet och habitatdirektivet som är själva hörnstenarna i den europeiska naturskyddslagstiftningen. Fågeldirektivet antogs 1979 och syftar till att skydda alla vilda fåglar och deras viktigaste livsmiljöer i hela EU. Direktivet förbjuder vissa saker, som att hålla inhemska vilda fåglar i fångenskap, försäljning av vilda fåglar och icke-selektiva avlivningsmetoder. Dessutom införs en rättslig mekanism för att reglera annan verksamhet, som jakt, och se till att den bedrivs på ett hållbart sätt. Enligt direktivet ska alla de 27 medlemsstaterna också skydda de områden som är viktigast för alla flyttfåglar och över 190 särskilt hotade arter. Särskild hänsyn ska tas till våtmarker av internationell betydelse. År 1992 antog EU habitatdirektivet. Det omfattar samma typ av åtgärder som fågeldirektivet och ska skydda det europeiska växt- och djurlivet. Det omfattar dock betydligt fler sällsynta, hotade eller endemiska arter över 1000 djur- och växtarter. Omkring 230 sällsynta och särpräglade naturtyper skyddas också för första gången av bevarandeåtgärder i sin egen rätt. Dessa direktiv utgör det mest ambitiösa och storskaliga initiativ som någonsin genomförts för att bevara vårt naturarv i hela Europeiska unionen. PANTERLO (Lynx pardinus) Med ett bestånd på högst djur är panterlon i dag en av mest hotade arterna i världen. Det intensifierade jordbruket och nya infrastrukturprojekt (som nya vägar) har fragmenterat panterlons livsmiljö så mycket att den nu är hänvisad till ett fåtal isolerade områden i sydvästra Spanien och Portugal. Illegal jakt, fångst och viltolyckor förvärrar problemen, liksom det faktum att panterlons viktigaste födokälla, kaninen, nästan utrotats av kaninpesten. Om panterlon inte återhämtar sig kan den bli det första kattdjur som utrotats sedan den sabeltandade tigern för år sedan. natura Europas natur är din

13 De olika naturtyper som skyddas enligt habitatdirektivet skiljer sig mycket från varandra. De varierar från naturskogar i Skandinavien till kalkstenshällmarker längs Atlantkuster och artrika ängar högt upp i Alperna. Hotade arter som berguv, kärrguldvinge och nipsippa är nu också skyddade.

14 Natura 2000 ett europeiskt nätverk av skyddade Själva kärnan i de båda naturvårdsdirektiven är att man ska inrätta ett Europatäckande ekologiskt nätverk av skyddade naturområden Natura Varje land har utsett Natura 2000-områden som är viktiga för bevarandet av de sällsynta livsmiljöer och arter som finns på deras territorium. Över områden har hittills tagits med i nätet. Tillsammans täcker de ett rejält område: nästan en femtedel av Europas landareal samt en betydande del av de omgivande havsområdena. Detta gör Natura 2000 till det största nätverket av skyddade områden någonstans i världen. De enskilda Natura 2000-områdena varierar i storlek från under en hektar till över km², beroende på vilken art eller vilka naturtyper som ska bevaras. De flesta är dock mellan 100 och hektar stora. En del är belägna i avlägsna regioner, med de flesta är en självklar del av vår landsbygd och innehåller flera olika livsmiljöer, buffertzoner och andra landskapselement. Natura 2000 skyddar därmed inte bara några av Europas mest sällsynta arter och livsmiljöer utan ger också en fristad åt oräkneliga andra djur, växter och andra naturföreteelser, som må vara mindre ovanliga men ändå är en viktig del av vårt naturarv. Habitatdirektivet Bilaga 1 Livsmiljötyper Bilaga 2 Arter Nationell förteckning över områden natura Europas natur är din

15 områden BIOGEOGRAFISKA REGIONER Det finns nio olika biogeografiska regioner inom EU. Var och en har sin egen karakteristiska blandning av växtlighet, klimat, topografi och geologi. På biogeografisk nivå är det lättare att följa utvecklingen när det gäller bevarandet av arter och livsmiljöer under liknande naturförhållanden, oberoende av politiska och administrativa gränser. Makaronesisk Stäpp Pannonisk Alpin Kontinental Atlantisk Boreal Mediterran Svarta Havet Förteckning över områden av gemenskapsintresse Särskilt bevarandeområde Fågeldirektivet Särskilda skyddsområden NATURA 2000 HUR VÄLJS NATURA 2000-OMRÅDENA UT? För arter och naturtyper under Habitatdirektivet: Steg 1: Det är medlemsstaterna som tar det första steget. Varje land kartlägger naturområden inom sitt territorium som har betydelse för bevarandet av arter och livsmiljöer som finns förtecknade i habitatdirektivet. I det här skedet ska urvalet endast göras på rent ekologiska grunder. Steg 2: Medlemsstaterna sänder sina nationella Natura 2000-listor till Europeiska kommissionen. Kommissionen granskar de uppgifter som inkommit för hela den biogeografiska regionen och väljer sen ut områden av gemenskapsbetydelse, i samarbete med medlemsstaterna, berörda myndigheter, oberoende forskare och ideella organisationer. Om listan bedöms vara ofullständig uppmanas medlemsstaterna att föreslå fler områden för att komplettera nätet. Steg 3: Det sista steget innebär att medlemsstaterna formellt skyddar dessa områden och vidtar åtgärder för att bevara dem eller återställa dem till god bevarandestatus. För arter under Fågeldirektivet föreslås områdena av medlemsstaterna, och efter utvärdering innefattas de i Natura 2000-nätverket.

16 Natura 2000 en del av ett levande landskap Man förknippar ofta naturskydd med strikt reglerade naturreservat där all mänsklig verksamhet systematiskt utesluts. För Natura 2000 använder man en helt annan strategi. Den bygger på ett fullständigt erkännande av att människan är en del av naturen och att idealet är ett samspel mellan människa och natur. Många Natura 2000-områden har fått sitt värde just genom det sätt på vilket de brukats fram till nu. I sådana fall måste man se till att verksamheten (till exempel extensivt jordbruk) kan fortsätta in i framtiden. Så även om nätverket kommer att omfatta en del strikt skyddade naturreservat där människans verksamhet begränsas för att skydda sällsynta växter, djur och livsmiljöer, kommer huvuddelen Natura 2000-områdena att kunna brukas också i fortsättningen, med hänsyn tagen till de känsliga livsmiljöer och arter som finns där. På så sätt bidrar Natura 2000 till principen om en hållbar utveckling. Syftet är inte att stoppa ekonomisk verksamhet, utan att fastställa hur man kan bedriva sådan verksamhet och samtidigt skydda den biologiska mångfalden i Europa. natura Europas natur är din

17 VILKA KRAV STÄLLS PÅ NATURA 2000-OMRÅDEN? I Natura 2000-områden måste medlemsstaterna garantera att: det inte bedrivs någon verksamhet som kan orsaka betydande störningar för de arter eller försämra de livsmiljöer som är anledningen till att området tagits med i nätet. positiva åtgärder vidtas när detta är nödvändigt för att bevara eller återställa livsmiljöer och arter till gynnsam bevarandestatus. Dessutom bör Natura 2000-områden skyddas från alla nya exploateringsprojekt eller större förändringar av markanvändningen som kan medföra allvarliga skador på naturvärden, om inte denna utveckling är av överordnat allmänintresse och att lämpliga kompensationsåtgärder vidtas. De enskilda medlemsstaterna avgör själva hur dessa villkor ska uppfyllas. Alla bevarandeåtgärder måste dock beakta de berörda områdenas ekonomiska, sociala, kulturella, regionala och lokala särdrag.

18 Människan i centrum för Natura 2000 Redan i dag finns det exempel från hela Europa som visar hur Natura 2000 fungerar i praktiken. I de flesta fall krävs endast mindre ändringar för att anpassa den befintliga markanvändningen till målet att bevara de arter och livsmiljöer som finns där. Det kan till exempel handla om att slå gräset några veckor senare så att markhäckande fåglar hinner få sina ungar flygfärdiga eller se till att störningar undviks i områden där djuren föder upp sina ungar och i områden där de söker föda eller viloplatser under delar av året. Ibland kan det dock krävas mer genomgripande förändringar för att hindra att ett område utarmas ytterligare eller för att bidra till att återställa gynnsamma förhållanden. I vilket fall måste de personer som lever och är verksamma i Natura 2000-områden få vara delaktiga i besluten om områdenas långsiktiga skötsel. Alla från privata markägare, brukare, myndigheter och företag till friluftsorganisationer, naturvårdare, lokalsamhällen och engagerade medborgare kan bidra till att göra Natura 2000 till en framgång och till att hejda förlusten av biologisk mångfald. HANTERING AV STORSKALIGA PROJEKT Alla exploateringsprojekt som medför betydande förändringar av markanvändningen i ett Natura område (t.ex. vägbyggen, eller ängar som omvandlas till kommersiella skogsplanteringar) måste först underkastas en bedömning om projektet kan förmodas ha en betydande inverkan på områdets naturvärden. Om påverkan bedöms bli liten kan projektet genomföras. Om inverkan bedöms bli betydande måste man göra en grundlig utredning av alternativ med mindre negativa effekter och sedan välja ett sådant. Det kan handla om att man ändrar sträckningen för en ny väg eller väljer en plats utanför Natura området. I exceptionella fall kan man tillåta projekt med negativ inverkan inom Natura 2000-områden, men bara om det finns ett överordnat allmänintresse och realistiska alternativ saknas. I sådana fall måste kompensationsåtgärder vidtas för att garantera att Natura 2000-nätverket inte skadas. natura Europas natur är din

19 HÅLLBART SKOGSBRUK I ÖSTRA TYSKLAND Hainichskogen i Tyskland, som täcker 150 km², är en av de största bokskogarna i Europa. Efter den tyska återföreningen utsåg delstatsregeringen i Thüringen stora delar av skogen till nationalpark och Natura 2000-område för att förhindra överexploatering. Till en början var de privata markägarnas organisation, som äger en stor del av den samfällda marken, helt emot att skogen skulle ingå i Natura De var rädda att detta skulle hindra dem från att använda skogen för ekonomiska ändamål. Naturvårdsmyndigheterna kunde dock snabbt undanröja deras farhågor. Organisationen bedriver en form av selektivt skogsbruk som innebär att avverkningsmogna träd tas bort genom ett rotationssystem som är förenligt med bevarandet av skogens biologiska mångfald. De båda parterna ingick ett skötselavtal där de enades om hur man ska använda skogens resurser och samtidigt skydda de värdefulla livsmiljöer och arter som finns där. Det här avtalet innebär att skogsägarna kan fortsätta att få sin utkomst från skogen, utan konkurrens från storskalig drift med kalhyggen. JORDBRUK PÅ CASTRO VERDES SLÄTTER, PORTUGAL På Castro Verdes vidsträckta slätter i södra Portugal bygger det traditionella jordbruket på en extensiv spannmålsproduktion där marken får ligga i träda vart annat eller vart tredje år och inte konstbevattnas. Detta har gett upphov till halvnaturliga stäppmiljöer som har mycket höga naturvärden, i synnerhet för fåglar. Den allt hårdare konkurrensen från en intensiv spannmålsproduktion har dock tvingat många jordbrukare att överge sin mark och söka annat arbete, vilket haft allvarliga konsekvenser för både den lokala ekonomin och fågelbestånden. När Castro Verde togs med i Natura 2000 beslutade sig naturskyddsgrupper och jordbrukare att sluta sig samman och övertyga regeringen om att införa ett miljöinriktat jordbruksstöd som skulle göra det möjligt för jordbrukarna att fortsätta att bedriva sitt traditionella jordbruk. Detta stödsystem har blivit mycket populärt och ett extensivt jordbruk bedrivs nu på över 350 km² av slättens jordbruksmark, och fågelbestånden håller på att återhämta sig.

20 Hur kommer Natura 2000 att fungera i praktiken? RENT OCH HÄLSOSAMT VATTEN I FRANKRIKE Regionen Auvergne i centrala Frankrike är berömd för sin rika tillgång på färskvatten. En stor del av vattnet kommer från Loire, som har sina källor högt uppe i Centralmassivet. Invånarna i kommunen Clermont Ferrand får 70 procent av sitt dricksvatten från Allier, som är en av Loires bifloder. För att garantera vattenkvaliteten har kommunledningen inrättat särskilda skyddsområden omkring vattentäkterna. Det här förutsätter en omfattande kontroll och förvaltning, så när huvuddelen av området också togs med i Natura 2000, tack vare de fantastiska lövsumpskogar som finns där, vände sig myndigheterna till den lokala naturskyddsgruppen för hjälp. De båda parterna undertecknade ett skötselavtal, där man angav vad som behövde göras i området för att garantera vattenkvaliteten och bevara de stora naturvärdena. Det här har gett invånarna i Clermont Ferrand kontinuerlig tillgång till rent vatten och ett attraktivt naturreservat alldeles runt hörnet. ÅTERSTÄLLANDE AV VÅTMARKER I VÄSTRA GREKLAND Amvrakikosdeltat är en enorm våtmark som breder ut sig i hundratals kilometer i varje riktning. Det bräckta vattnet utgör en idealisk livsmiljö för vattenfåglar, som till exempel den sällsynta krushuvade pelikanen. På 1980-talet dikades delar av deltat ut för att användas som jordbruksmark, men försöket var inte särskilt framgångsrikt eftersom grundvattnet blev för salt. Den regionala utvecklingsbyrån bestämde sig i stället för att koncentrera sig på att utnyttja områdets naturtillgångar på bästa sätt. Deltat, som är internationellt känt för sin biologiska mångfald, var en idealisk plats för den framväxande marknaden för ekoturism. Efter att ha återställt en stor del av deltat till ursprungligt skick utarbetade man tillsammans med lokala aktörer en integrerad förvaltningsplan, som skulle främja markanvändning och ekoturisminitiativ i samklang med principerna för Natura Det starka lokala stödet och den stadiga strömmen av naturturister visar att den här nya visionen för Amvrakikos börjar betala sig. VALSAFARI I AZORERNA I de djupa vattnen runt Azorerna, långt ut i Atlanten, finns ett myllrande marint liv. Ögruppen är en av de bästa platserna i Europa för att se valar och delfiner. Denna värdefulla naturtillgång ger goda förutsättningar för ekoturism, men turismen kan också skada djuren om den inte bedrivs på rätt sätt. För att se till att lokala valsafarier drivs professionellt har Azorernas regionala regering antagit etiska regler som måste följas i samband med all verksamhet i havsområden som ingår i Natura I utbyte mot att de lokala företagen följer dessa regler erbjuds de värdefull utbildning om både företagsamhet och skydd av havsmiljöer. Detta samarbete har snabbt gjort Azorerna internationellt känt för sina valsafarier och de lokala företagen växer till följd av detta. natura Europas natur är din

21 Flera av de initiativ som omnämns på dessa sidor har delfinansierats genom LIFE-fonden. EU:s LIFE+ har minst 800 miljoner till förfogande under perioden för projekt inriktade mot natur och biologisk mångfald. Detta innefattar stöd för projekt som bygger på bästa tillgängliga och välbeprövad teknik eller som är av demonstrationskaraktär inom Natura 2000-områden; life/index.htm ELBOLAGEN HJÄLPER TILL ATT RÄDDA SÄLLSYNTA FÅGLAR I SPANIEN I Aragonien produceras en stor del av Spaniens elektricitet. Baksidan är att det omfattande kraftledningsnätet är en viktig dödsorsak för extremt utrotningshotade fåglar, som lammgam. Många fåglar flyger in i högspänningsledningarna och dör av elchocker. För att komma åt det här problemet har den regionala regeringen inlett ett nära samarbete med elbolagen för att anpassa över 350 km kraftledningar i Natura 2000-områden så att de blir säkra för fåglar. Sedan det här samarbetet inleddes har dödssiffrorna för fåglar sjunkit dramatiskt. Några har till och med börjat bygga bon på de höga elstolparna. Elbolagen har gått med på att i fortsättningen dra alla nya kraftledningar under jord. ATT LÄRA SIG LEVA MED STORA ROVDJUR I RUMÄNIEN Vranceabergen hyser de näst tätaste bestånden av stora rovdjur i Rumänien, och möjligen också inom EU. Här har människorna över århundradena funnit vägar att samexistera i relativ harmoni med dessa storvuxna och potentiellt farliga predatorer. Men på senare år har många av de traditionella metoderna för att skydda mark och boskap åsidosatts, med en ökad predation på får som följd. Efter anslutningen till EU satte naturvårdsmyndigheterna upp en lokal arbetsenhet för att hjälpa lantbrukarna med att skydda deras boskap och för att kompensera dem för inträffade förluster. Detta system kommer så småningom att införlivas i EUs stödfonder för landsbygdsutveckling i Rumänien. Naturvårdsmyndigheten bidrar också med att diversifiera den lokala ekonomin genom att satsa på regionen som ett förstaklassigt resmål för att observera vilda djur. Här har i varje fall stora rovdjur och människor funnit möjligheter till samexistens. DET LOKALA JORDBRUKET I DANMARK GYNNAS AV NATURSKYDDET Varde ådal var tidigare en intrikat mosaik av saltängar med stor biologisk mångfald. Under tidens lopp har man systematiskt torrlagt dem för att ge plats åt ett intensivt jordbruk, men när marknaden för intensiv gräspelletsproduktion kollapsade måste den lokala jordbrukarorganisationen söka alternativa inkomstkällor. Man fann att området var idealiskt som extensiv betes- och slåttermark. Detta kunde finansieras genom olika miljöstöd till jordbruket, om bara vattennivån kunde höjas igen. Naturvårdsmyndigheterna tog sig an arbetet med att återställa ängarna i ursprungligt naturligt skick. Mer än 250 jordbrukare anmälde sig till olika program för miljöåtgärder inom jordbruket, som uppgick till 1 miljon per år. De har nu en säkrare framtid och de sanka ängarna sköts nu åter i samklang med naturen. SKOGSBRUK OCH NATURSKYDD I FINLAND Mellersta Finland är den finska träindustrins centrum. Här är huvuddelen av skogen privatägd och det skulle inte uppskattas om skogsbruket begränsades på grund av Natura Den regionala miljönämnden kom fram till att det bästa sättet att övertyga de privata skogsägarna om att godta Natura 2000 var att erbjuda dem möjligheten att få en skötselplan utarbetad för sin skog. Planen innehåller en bedömning av skogens ekonomiska potential för de närmaste åren och visar vad som skulle kunna göras ur ett bevarandeperspektiv. Detta praktiska verktyg hjälpte skogsägarna att sköta sin resurs på ett effektivare och mer lönsamt sätt och bidrog samtidigt till att slå hål på myten att Natura 2000 skulle stoppa all produktion i skogen. Det här var ett bevis på motsatsen. FLODMYNDIGHETERNA GER ÖSTERRIKES FLODER DERAS VINDLINGAR TILLBAKA I likhet med många andra alpina vattendrag i Österrike har Obere Drau rätats ut, och kanaliserats för att reglera flödet och göra det möjligt att bedriva jordbruk ända fram till flodkanten. Med tiden har det dock stått klart att dessa tekniska lösningar gjort mer skada än nytta, inte bara för växt- och djurlivet. När de naturliga meandrarna och flodlandskapets livsmiljöer försvann började vattnet strömma betydligt snabbare och flodbädden eroderades snabbt. Detta ledde till att grundvattennivåerna sjönk och jordbrukarna började klaga på att åkrarna torkade ut. När Obere Drau togs med i Natura 2000 bestämde sig flodmyndigheterna för en mjukare strategi. Meandrarna återställdes längs 40 km av floden, sidoflödena öppnades upp och våtmarkerna längs floden återställdes. Detta hade en så positiv inverkan på både grundvattennivån och växt- och djurlivet att man nu planerar att genomföra liknande åtgärder längs andra delar av floden.

22 Hur vet vi om vi har lyckats? För att kunna utvärdera Natura 2000-nätverket, är det viktigt att man övervakar de naturtyper och arter som finns förtecknade i EU:s två naturvårdsdirektiv med regelbundna intervall för att bedöma deras bevarandestatus. Vart sjätte år ombeds medlemsstaterna att lämna en rapport till Kommissionen om arters och naturtypers bevarandestatus i landet och vilka bevarandeåtgärder som man vidtagit. Kommissionen granskar sedan den här informationen på övernationell nivå och bedöma övergripande status för varje art och naturtyp över hela EU. Detta bidrar inte bara till en generell bedömning av framgången i Natura 2000-arbetet, utan man kommer också att identifiera problemområden där intensifierade naturvårdsåtgärder kan behövas. natura Europas natur är din

23 NYTT LIV FÖR EN SÄLLSYNT ENDEMISK FISK På Rhodos finns den sällsynta insjöfisken gizani. Den förekommer inte någon annanstans i världen. Den här lilla fisken är en överlevnadsmästare den framlever sitt liv i öns sötvattensbäckar, källor och små dammar. Den trotsar både vinters översvämningar med temperaturer under noll och högsommarens värmeböljor och torka. De flesta av gizanins livsmiljöer skyddas nu inom Natura 2000, och man har antagit regler för att kontrollera vattenuttag och annat som kan påverka fisken negativt. Färska undersökningar visar att gizanin snabbt återhämtat sig tack vare dessa åtgärder. Dess kamp för överlevnad har engagerat både lokalbefolkning och turister, och man har till och med öppnat ett informationscentrum till dess ära. SKYDD AV NORRA EUROPAS FLADDERMUSGROTTOR Ett av de sista fästena för de nordliga fladdermusarterna i Europa finns i gränsområdena mellan Belgien, Luxemburg och Tyskland. Tyvärr har många av fladdermössens traditionella övervintringsplatser, som grottor, redan skadats av fritidslivet, men tack vare områdets historia så finns det alternativ. Området genomkorsas av underjordiska tunnlar och bunkrar, som är ett arv från de europeiska krigen. Där finns också nedlagda gruvor och gamla fästningar. Mer än 150 av dessa övervintringsplatser är nu skyddade inom Natura 2000 och har stängts för allmänheten. Detta har gynnat fladdermössen: för första gången på 50 år har bestånden stabiliserats i Natura 2000-områdena. KEJSARÖRNEN FLYGER ÖVER UNGERN IGEN Kejsarörnen är en stor och majestätisk rovfågel som återfinns i de stäppartade slättområdena i den Karpatiska Sänkan. Ungern utgör dess viktigaste fäste inom EU, men på 1980-talet fanns det bara par kvar här. Den nationella fågelskyddsorganisationen beslutade sig därför för att starta upp en omfattande räddningsoperation för arten. Över kraftledningsstolpar isolerades för att förhindra att fåglarna dog av elchocker, boplatser bevakades, ungfåglars rörelsemönster följdes genom radiospårning, sjuka fåglar togs om hand och botades och, viktigast av allt, lokala lantbrukare och skogsbrukare engagerades för att hjälpa till med att bibehålla extensiva jordbruksmetoder och undvika avverkningar i viktiga häckningsområden hade beståndet vuxit till häckande par tack vare dessa ansträngningar. ABRUZZERGEMSEN ÅTERINPLANTERAS I APENNINERNA En gång i tiden strövade abruzzergemsen fritt i de höga bergen i Apenninerna i mellersta Italien. En omfattande jakt och förlusten av livsmiljöer ledde dock till att denna endemiska underart nästan utrotades. I mitten av 1950-talet hade beståndet krympt till 20 djur. Naturvårdsmyndigheterna bestämde sig därför för att inrätta en anläggning för att föda upp djur i området och sedan utplantera små grupper av abruzzergems i noggrant utvalda delar av Apenninerna. Man genomförde samtidigt en stor informationskampanj och införde en striktare reglering av jakt och turism. Sedan programmet inleddes har beståndet vuxit till över djur det högsta antalet än på över hundra år. RÖRDROMMENS LÄTE LJUDER ÅTER I STORBRITANNIEN Rördrommen är en skygg fågel som man oftast finner i våtmarker och vidsträckta vassområden. Hanens stämningsmättade bölande är ofta det enda tecknet på att den finns i närheten. De senaste hundra åren har arten varit på stadig nedgång i hela Europa och det beror framför allt på att lämpliga livsmiljöer försvunnit. Storbritannien är inget undantag hade beståndet minskat till endast elva hanar och fågeln var dömd att försvinna om inget gjordes. Man inledde omedelbart arbetet med att återställa artens befintliga livsmiljöer och anlägga nya vassområden på strategiska platser i hela landet, så att fågeln så småningom skulle kunna breda ut sig. Beståndet har ökat femfaldigt största framgångar någonsin. EN HJÄLPANDE HAND FÖR VÄXTER Få platser i Europa har ett så rikt växtliv som Kanarieöarna. Växternas begränsade utbredning gör dem dock väldigt känsliga för alla förändringar i miljön. En del arter, som Sambucus palmensis, är nu så sällsynta att det inte räcker att bara skydda deras livsmiljöer. Kanarieöarnas regering har därför tagit initiativ till ett restaureringsprogram för dessa arter. Man samlar in frön från vilda växter och driver upp dem i särskilda plantskolor för att sedan plantera ut dem på lämpliga platser på öarna. Det vilda beståndet av Sambucus palmensis har redan fyrdubblats. Det råder inte heller någon brist på platser där arten kan återinföras: över 30 procent av Kanarieöarnas yta ingår i Natura 2000, vilket är ett erkännande av öarnas enastående biologiska mångfald.

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Case Id: c4eb27bd-ac07-4d43-99e8-0914fc9dc5df Date: 02/07/2015 09:00:28 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Faktablad. De ekonomiska fördelarna med Natura 2000. Miljö

Faktablad. De ekonomiska fördelarna med Natura 2000. Miljö Faktablad De ekonomiska fördelarna med Natura 2000 Miljö 2 Nätverket Natura 2000 I mars 2010 fastställde EU:s stats- och regeringschefer ett ambitiöst mål: förlusten av den biologiska mångfalden i Europa

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen?

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck och diskutera. Lärarinstruktion

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Utgångspunkter och bakgrund Livsmiljöernas fragmentering och försämrade kvalitet hotar: för samhället viktiga ekosystemprocesser naturens

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Case Id: 4fe94e67-334c-4b11-94cb-cb32f19fde1a Date: 30/06/2015 19:09:14 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta

Läs mer

Natura 2000. Bevarande i partnerskap. Uppdaterad 2009. Europeiska kommissionen

Natura 2000. Bevarande i partnerskap. Uppdaterad 2009. Europeiska kommissionen Natura 2000 Bevarande i partnerskap Uppdaterad 2009 Europeiska kommissionen Innehållsförteckning Natura 2000 en del av ett levande landskap sidan 3 Förvaltning av Natura 2000-områden sidan 4 Jordbruk och

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG)

RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG) RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 17.12.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0433/2005, ingiven av Berhard Stitz (tysk medborgare), om de faror som valar och

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG Europeiska kommissionen SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG M. O Briain SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro

Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 15(1) Daphne 13 Hur skyddar vi floran genom Natura 2000? HANS RYDBERG Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 undertecknade huvuddelen av världens stater en konvention om hållbar utveckling och med

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist

Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist Vikten av allmänhetens deltagande och rätt att föra talan Århuskonventionen som är angelägna om att allmänheten,

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Examensarbete 20 p. Miljörätt Titel: Natura 2000. En studie av EU:s fågel- och habitatdirektiv. Student: Olga Winqvist Vt 2006

Examensarbete 20 p. Miljörätt Titel: Natura 2000. En studie av EU:s fågel- och habitatdirektiv. Student: Olga Winqvist Vt 2006 STOCKHOLMS UNIVERSITET JURIDISKA INSTITUTIONEN Examensarbete 20 p. Miljörätt Titel: Natura 2000. En studie av EU:s fågel- och habitatdirektiv. Student: Olga Winqvist Vt 2006 1 Innehållsförteckning Förkortningar...

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention, Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer