ABRAHAMSBERGSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2019

Transkript

1 ABRAHAMSBERGSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2019 Gustav III:s väg Bromma

2 Innehåll Mål och vision... 2 Vad betyder begreppen?... 2 Diskrimineringsgrunderna... 2 Kön... 2 Könsöverskridande identitet eller uttryck... 2 Etnisk tillhörighet... 3 Religion eller annan trosuppfattning... 3 Funktionsnedsättning... 3 Sexuell läggning... 3 Ålder... 3 Diskriminering... 3 Trakasserier... 4 Sexuella trakasserier... 4 Kränkande behandling... 4 Mobbning... 4 Vad säger lagen?... 4 Ansvarsfördelning... 5 Rektor... 5 Lärare och annan skolpersonal:... 5 Elever... 6 Kartläggning och nuläge... 6 Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan... 6 Analys av årets elevenkät... 7 Främjande och förebyggande mål för Främjande och förebyggande åtgärder för Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever... 8 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal... 9 Uppföljning och utvärdering av årets likabehandlingsplan

3 Mål och vision Abrahamsbergsskolans vision är trygghet och kunskap. Allt arbete utgår ifrån diskrimineringslagen, skollagen, barnkonventionen och läroplanen, Lgr 11. Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På Abrahamsbergsskolan råder nolltolerans såväl mot, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta gäller elev-elev, personal-elev, elev-personal och personalpersonal. Samtliga på skolan ska veta vart man vänder sig om man blir utsatt för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vad betyder begreppen? Diskrimineringsgrunderna Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kön Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering. Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering gäller för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Ofta använder DO i stället begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar att befästa en bild av vissa personer som avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön. 2

4 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och synskador med mera. Sexuell läggning Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. Ålder Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Diskriminering En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är att någon missgynnas eller kränks och att missgynnandet eller kränkningen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Även bristande 3

5 tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering. Trakasserier Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kommentarer, gester eller utfrysning. Om någon blir kallad blatte, fjolla eller liknande kan det uppfattas som trakasserier. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Kränkande behandling Kränkande behandling står för ett handlande som, utan samband med någon av diskrimineringsgrunderna, kränker en elevs värdighet. Om en elev till exempel blir kallad för glasögonorm eller benrangel eller liknande kan det uppfattas som kränkande behandling. Mobbning Mobbning innebär att en eller flera personer utsätts för systematiskt och återkommande diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vad säger lagen? Skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (till exempel mobbning) regleras av lagstiftningen i skollagen kap 6 och diskrimineringslagen. Arbetet styrs också av läroplanen, Lgr 11. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell 4

6 läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. I skollagens kapitel 6 står det att skolan måste arbeta förebyggande också mot kränkande behandling. I Lgr 2:1 står det skrivet att skolan aktivt ska motverka tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i skolan. Det är skolans uppgift att bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar att: - Se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. - Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsövergripande identitet eller uttryck. - Årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en likabehandlingsplan. - Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Rektor ska även: - Se till att personal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits. - Kontakta andra myndigheter vid behov. Lärare och annan skolpersonal: Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: - Följa skolans likabehandlingsplan. - Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling 5

7 - Se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks. - Dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas. - Bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp. - Bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. Elever Det är alla elevers gemensamma ansvar att: - Påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan. - Bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. Kartläggning och nuläge För att kartlägga skolans behov gällande likabehandlingsarbete låter vi eleverna svara på två lokala enkäter: Hur mår du nu? på våren och en enkät med frågor specifikt riktade för att utvärdera de valda arbetsområdena i likabehandlingsplanen som genomförs på hösten. Resultaten av dessa analyseras och diskuteras av lärare och elever tillsammans och man gör sedan effektkedjor på önskade områden, vilka blir våra mål och åtgärder i kommande likabehandlingsplan. Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan Inför 2018 beslutades utifrån resultatet av 2017 års utvärdering att skolan huvudsakliga mål i trygghetsarbetet ska behandla områdena hot och våld samt utanförskap. De övergripande åtgärderna handlade om att säkerställa vuxennärvaro där konflikter ofta uppstod samt öka andelen vuxenledda verksamheter på rasterna. Andra åtgärder som också vidtogs var bland annat att säkerställa personalens nolltolerans mot skojbråk och nedsättande kommentarer, att inte tillåta för eleven fria val i grupparbeten, av bänkkompis eller i något annat sammanhang där risken är stor att någon eller några känner sig bortvalda. I utvärderingen av förra årets plan framkommer att andelen elever som har under året upplevt hot eller våld på skolan är mer eller mindre konstant sedan förra året. Vi fortsätter att fokusera på hot och våld genom att satsa på utbildning av samtlig personal i lågaffektivt 6

8 bemötande samt en kunskapssatsning kring bemötande och förhållningssätt kring elever med beteendeproblematik (specialpedagogiska skolmyndighetens studiepaket om NPF) Analys av årets elevenkät Andelen elever som har angett att det funnits situationer då de har känt sig bortvalda har ökat. Detta föranleder oss att även inför nuvarande år arbeta aktivt med att motverka utanförskap. Vi kunde också konstatera att upplevelsen av otrygghet har ökat något. Ökat har också antalet elever som under föregående år blivit kränkta eller av olika skäl blivit retade vilket föranleder oss att fokusera på trygghet och kränkningar under Sammanfattningsvis: De situationer då elever upplever sig vara bortvalda eller känner sig utanför har ökat sedan föregående år. Fler elever anger att de någon gång under föregående läsår blivit retade i jämförelse med tidigare år och undersökningar. Fler elever anger att det finns situationer då de känner sig otrygga i jämförelse med tidigare år och undersökningar. Främjande och förebyggande mål för 2019 Utifrån kartläggningen har personal och elever valt att arbeta främjande och förebyggande på tema otrygghet och kränkningar. Det innebär att skolans trygghetsarbete ska sträva efter: Att ingen elev ska känna sig bortvald eller utanför Att ingen elev ska bli retad eller på annat sätt uppleva sig som kränkt. Att alla elever ska känna sig trygga då de vistas i skolan. Främjande och förebyggande åtgärder för 2019 Skolans likabehandlingsplan förankras hos elever och personal. Fadderverksamhet, eller andra situationer där elever från olika stadier samarbetar och umgås, för att skapa kontaktytor mellan äldre och yngre elever och därigenom bidra till en ökad trygghet. Personalstyrd rastverksamhet för att minska risken för konflikter och utanförskap. Alla handledare kommer använda handledartiden som ett forum för värdegrundsarbete och samtal om normer. Arbetet kommer bland annat utgå från loggbok, film, metodmaterial och liknande. 7

9 Genomtänkta och välstrukturerade klassaktiviteter, exempelvis utflykter som syftar till att stärka gemenskap och en känsla för gemensamma mål. Temadagar så som värdegrundsdagar och alla hjärtans dag Säkerställa tryggheten på de identifierade otrygga platserna i skolan. Bland annat genom att öka lärarnärvaron samt kontinuerligt aktualisera, diskutera och utvärdera rastvaktsschemat och rastvaktsverksamheten. Trygghetsteamet träffar under vårterminen samtliga klasser för att informera eleverna om vad begreppen kränkningar, trakasserier, diskriminering och diskrimineringsgrunderna betyder, samt om hur de ska gå tillväga om de upplever sig utsatta eller upptäcker att någon annan blir utsatt. Detta för att öka elevernas medvetenhet om frågorna. Underlätta anmälningar till antimobbningsteamet genom att sätta upp brevlådor där eleverna kan lämna meddelanden. Fasta placeringar i klassrummen och i matsalen för att förebygga utanförskap. Vid grupparbete gör läraren grupperna. Diskussioner om elevers olika behov, säkerställande av olika bemötande av olika elever samt individanpassningar. I niornas undervisning i sex- och samlevnad tas frågor om diskriminering och trakasserier på grund av kön upp. För att förebygga rasistiska och sexistiska budskap, elakheter, trakasserier och mobbning samt ge eleverna verktyg att hantera och motverka näthat, har skolan beslutat att handledarna ska arbeta med metodmaterialet No Hate. Arbeta med metodmaterialen värdegrund.se, date eller liknande. Personalen fortbildas i lågaffektivt bemötande och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Detta sker fortlöpande på konferenser under vårterminen. Övriga grupp- och individstärkande övningar som massage och lekar. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Personal som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Tillkalla hjälp vid behov. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas handledare. En anmälan till huvudman om kränkande behandling ska göras av den personal som upptäcker kränkningen (Stockholms stads blankett om kränkande behandling av elev del 1). Om kränkningen är av upprepad art (mobbning) eller extra allvarlig tar mentor kontakt med en representant från trygghetsteamet. I annat fall hanterar handledare ärendet 8

10 på egen hand, eventuellt med hjälp av arbetslaget. I det utredande och åtgärdande arbetet används Stockholms stads blankett om kränkande behandling av elev del Den eller de som ansvarar för det utredande och åtgärdande arbetet ska tala med den som utsatts för kränkningen för att utreda vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar absolut inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning en vecka senare. Klargör att den utsatta eleven genast bör komma till handledare eller representant från trygghetsteamet om något händer innan dess. Samtalet dokumenteras. 3. Den eller de som ansvarar för det utredande och åtgärdande arbetet ska sedan tala med den eller de som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning en vecka senare. Samtalet dokumenteras. 4. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta vad som hänt och vad som beslutats. Samtalen med föräldrarna dokumenteras. 5. Arbetslaget samt annan berörd personal ska informeras och eleverna ska hållas under uppsikt. 6. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas elevers föräldrar för att delges information om hur det gått sedan förra samtalet. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Samtalen dokumenteras. 7. Om kränkningarna inte upphör efter ansvarig handledares arbete kopplas trygghetsteamet in. Om kränkningarna fortsätter även efter att trygghetsteamet följt ovanstående arbetsgång kallas de elever som kränker tillsammans med vårdnadshavare till samtal med rektor och representant från trygghetsteamet till ett möte. En handlingsplan upprättas för att komma tillrätta med problemet. Samtalet dokumenteras. 8. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och representant från trygghetsteamet. Även detta samtal dokumenteras. Om kränkningarna ändå inte upphör vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med socialtjänst eller polis. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Alla tänkbara former av kränkningar av personal ser skolan som mycket allvarliga eftersom barn befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion ansvarar för en sådan utredning. 9

11 Uppföljning och utvärdering av årets likabehandlingsplan Skolans likabehandlingsplan ingår i det systematiska kvalitetsarbetet där alla delmoment är insatta i årshjulet, vilket hjälper oss att genomföra och följa upp allt arbete som görs. Läsårets likabehandlingsplan kommer att utvärderas i samband med elevenkäten Utvärdering av likabehandlingsplanen samt på ett möte med hela elevhälsoteamet och ledningsgruppen. En av studiedagarna i början på vårterminen 2020 kommer att vikas åt analys av elevernas enkätsvar och ligga till grund för det fortsatta utvärderingsarbetet. Den nya likabehandlingsplanen kommer att vara färdigställd