STOCKHOLMS STADS ÄLDREPLAN

Transkript

1 STOCKHOLMS STADS ÄLDREPLAN

2 2

3 F Ö R O R D Värdighet och respekt ska vara utgångspunkten för stadens äldreomsorg. Så står det i inledningen till den äldreplan du just nu har i din hand. Att lyfta fram den enskilda människan och dennes möjligheter till inflytande också på ålderns höst var en av utgångspunkterna i arbetet med den. Det gäller allt från bemötandet vid första kontakten med äldreomsorgen till vård i livets slutskede. I alla steg ska vi se till den äldre individens bästa och vara lyhörda för den enskildes vilja och önskemål. Äldreplanen är ett viktigt steg för en modern äldreomsorg i Stockholms stad. I många år framåt kommer den att vara vägledande för tusentals beslut som rör äldres vardag. Min önskan med äldreplanen är att alla äldre i Stockholms stad ska känna sig trygga och värdigt bemötta i äldreomsorgen oavsett vilken stadsdel de bor i. Det betyder inte att allt ska vara likadant. Äldreplanen understryker mångfalden och mångfald är ett måste om vi ska kunna möta framtida behov och önskemål. Olika typer av boenden, dagverksamheter och hemtjänster med olika inriktning är en naturlig del av omsorgen. Äldreomsorgen får inte stagnera utan ska ständigt utvecklas. Min förhoppning är att äldreplanen inte blir ett tak utan utgör en grund för alla möjligheter som personal, frivilligorganisationer och inte minst alla äldre kan utgå ifrån för att tillsammans skapa en äldreomsorg i världsklass som vi stockholmare kan vara stolta över. Ewa Samuelsson (kd) Ä L D R E B O R G A R R Å D

4 Varför har Stockholms stad en äldreplan? amhället står inför omfattande förändringar i den äldre befolkningen. Detta ställer stora krav på kommunernas förmåga att anpassa sina verksamheter efter förändrade behov och resurser. Äldreplanen är ett stadsövergripande styrdokument som anger mål och inriktning för i första hand stadsdelsnämndernas utformning av äldreomsorgen i Stockholms stad. Äldreplanen anger även stadens inriktning som beställare och upphandlare av äldreomsorg. Den äldreomsorg staden upphandlar ska följa både äldreplanens intentioner och riktlinjerna i stadens upphandlingspolicy. Stadens främsta styrdokument är dock budgeten som fastställs av kommunfullmäktige. SIV 74 ÅR, LENA 72 ÅR

5

6 Äldreomsorgen ansvar, lagar och nationella mål Äldreomsorgen i Stockholms stad Ansvaret för äldreomsorgen regleras främst i socialtjänstlagen (SoL) men även hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialtjänstlagen är samtidigt en ramlag, vilket innebär att kommunerna kan utforma äldreomsorgen efter lokala förutsättningar. Alla omsorgsinsatser måste dock uppfylla socialtjänstlagens krav på självbestämmande och normalisering och kommunallagens likställighetsprincip. Socialnämnden ska enligt lagen arbeta för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Mål för äldrepolitiken i Sverige Riksdagen har beslutat om dessa mål för äldrepolitiken: Äldre ska åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Äldre ska bemötas med respekt. Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg. Äldrepolitiken ska främja huvudmännens utveckling av god kvalitet i vård och omsorg om äldre kvinnor och män. Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för äldreomsorgen i Stockholms stad, och ska se till att det finns en vård och omsorg av hög kvalitet för äldre stockholmare som behöver service, omsorg och vård. Deras upplevelse och önskemål ska vara vägledande den äldre stockholmaren ska vara i centrum. Det innebär att utformningen av stöd till äldre ska kännetecknas av valfrihet, kvalitet, inflytande, trygghet och anpassning till individens behov och önskemål. Värdighet och respekt ska vara utgångspunkten för stadens äldreomsorg. En viktig del i samhällsplaneringen Äldreomsorgen ska också arbeta förebyggande och aktivt delta i samhällsplaneringen. Inte minst i planeringen av bostäder och närmiljö är det viktigt att beakta de äldre medborgarnas förutsättningar, till exempel behov av tillgång till närservice. Olika utförare Villkoren för kommunalt och privat driven verksamhet ska vara likvärdiga och alla verksamheter bör så långt det är möjligt använda samma system för kvalitetsmätning, dokumentation med mera. Stadens utbildningsinsatser för äldreomsorgens personal ska även erbjudas till privata utförare om det är praktiskt och juridiskt möjligt. NILS 86 ÅR

7

8

9 Befolkningsutveckling Ekonomiska förutsättningar Prognoser för befolkningsutvecklingen i Stockholm visar att andelen stockholmare som är 65 år och äldre ökar från och med år 2006, samtidigt som andelen äldre över 80 år minskar fram till år Prognoserna tar hänsyn till förändringar som ökad medellivslängd och ålderssammansättning, och en viss hälsoförbättring som förväntas leda till en minskad efterfrågan på äldreomsorg. Det totala antalet äldreomsorgstagare väntas minska successivt under åren Befolkningsstrukturen ser också olika ut i olika delar av staden. De skiftande behoven och de kommande förändringarna i den äldre befolkningen måste stadsdelsnämnderna ta hänsyn till i sin planering. Ett minskande befolkningsunderlag bland de äldsta åldersgrupperna innebär att verksamheterna måste anpassas vad gäller både omfattning och innehåll. Kommunfullmäktige har därför beslutat om ett resursfördelningssystem till stadsdelsnämnderna som bland annat bygger på befolkningens sammansättning och utveckling i stadsdelsområdena. Alla stadens servicehus och vård- och omsorgsboenden ska ses som en gemensam resurs, och det är viktigt att stadsdelsnämnderna gör en gemensam planering, framför allt när det gäller boende för äldre. Staden har också reserverat pengar för ny-, om- och tillbyggnad av särskilda boendeformer för äldre. EMMANUEL 69 ÅR

10 MÅL FÖR ÄLDREOMSORGEN I STOCKHOLMS STAD MAINY 84 ÅR Äldreomsorgen ska präglas av hög kvalitet, inflytande, individualisering och trygghet. Utformningen av det stöd som ges ska kännetecknas av valfrihet. Värdighet och respekt ska vara utgångspunkten för att äldre ska kunna leva sina liv som de själva önskar. 10

11 Strategier för att uppfylla målet FÖREBYGGANDE ARBETE Äldreomsorgen ska arbeta förebyggande och aktivt delta i samhällsplaneringen. Samhällsplanering De allra flesta äldre vill bo kvar i sin bostad så länge det är möjligt. Bostadsanpassning kan underlätta för många äldre att bo kvar i sin ordinarie bostad. Tillgänglighet, kommunikationer och tillgång till service är andra viktiga förutsättningar. Staden ska därför bevaka de äldres behov i all samhällsplanering. Förebyggande hembesök Stockholmare som fyllt 75 år ska erbjudas förebyggande hembesök, där de som inte har omsorgsinsatser kan få information om stadens äldreomsorg. Samtidigt kan man tidigt upptäcka eventuella behov av stöd och service. Hembesöken ska företrädesvis göras i samarbete med landstinget. Vaktmästarservice Vaktmästarservice erbjuds alla kommuninvånare som fyllt 75 år, utan biståndsbedömning. Det innebär att man kan få hjälp med enklare vardagssysslor som kan vara svåra eller riskfyllda för äldre. Syftet är att förebygga fallskador och öka tryggheten. Vaktmästarservice erbjuds avgiftsfritt 6 timmar per år och hushåll. Träffpunkter och frivilligverksamheter Staden ska stimulera tillkomsten av öppna verksamheter för samvaro och aktiviteter för äldre, och informera om de verksamheter som finns. Träffpunkter och aktiviteter kan med fördel bedrivas av, eller i samverkan med, frivilligorganisationer, pensionärsorganisationer och även bostadsbolag. Stadens stöd till frivilligorganisationer och föreningar omfattar både ekonomiska bidrag och upplåtelse av lokaler. 11

12 MÅNGFALD OCH VALFRIHET KVALITET Den enskildes inflytande ska öka genom mångfald och valfrihet. Äldreomsorgen ska präglas av hög kvalitet. Olika utförare och kundval Precis som alla andra har äldre personer olika behov och önskemål och ska därför ha möjlighet till olika val inom boende, hemtjänst, ledsagning och avlösning. Staden ska därför stimulera tillkomsten av fler utförare. Stadens valfrihet innebär att den äldre kan välja utförare av hemtjänst, ledsagning och avlösning. Den äldre har också rätt att välja ett boende utanför det egna stadsdelsområdet. Inflytande och delaktighet Äldre ska ha inflytande över alla vård- och omsorgsbeslut, både vad gäller ärendehandläggningen och själva vården och omsorgen. Utföraren ska tillsammans med den äldre upprätta en genomförandeplan som anger på vilket sätt insatserna ska utföras. Samrådsgrupper och pensionärsråd Pensionärs- och handikappråden är viktiga rådgivande samtalspartner för staden när det gäller äldreområdet. Servicehus och vård- och omsorgsboenden ska ha samrådsgrupper och/eller förtroenderåd för frågor som rör det aktuella boendet. Lättillgänglig information Det ska vara enkelt att få information om stadens äldreomsorg, och vilken hjälp man kan få. Informationen ska finnas både på stadens webbplats och i tryckt form, och ska också finnas tillgänglig skriftligt och/eller muntligt på ett flertal språk, för synskadade och på lättläst svenska. Respekt och hänsyn till individens behov Respekten för den äldres integritet och individuella behov ska vara en gemensam värdegrund. Äldreomsorgen ska också präglas av personligt inflytande och bidra till att öka den äldres livskvalitet. Strategi, uppföljning och garantier Stadens kvalitetsstrategi syftar till att skapa tydlighet om vad som ska uppnås, hur det ska genomföras och hur omsorgen ska följas upp och utvecklas. Kvalitetsuppföljningar ska göras enligt stadens uppföljningsmodell, som ska vara lätt att följa och redovisa. Kvalitetsgarantier innebär att den äldre ska kunna veta vad han/hon har rätt att förvänta sig av vården och omsorgen. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för att respektive enhet har tydliga kvalitetsgarantier. Biståndsbedömning Bedömningen av den äldres behov ska bygga på en helhetssyn där individens situation och möjligheter sammanvägs med medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov. Insatserna ska vara flexibla och så långt det är möjligt tillgodose den äldres egna önskemål. God och näringsriktig mat Maten inom äldreomsorgen ska vara god, vällagad och näringsmässigt anpassad till äldres behov. Personalen ska ha goda kunskaper om livsmedelshygien och kostens betydelse. Den äldre ska kunna delta i måltidsplanering och få hjälp med matlagning eller leverans av matlådor. Hemtjänsten bör, om möjligt, erbjuda matlag. 12

13 Utevistelse och aktiviteter Boende i vård- och omsorgsboende ska ha rätt till regelbunden utevistelse. Möjlighet till sociala aktiviteter ska finnas i form av biståndsbedömda dagverksamheter och dagsutflykter. Hantering av synpunkter och klagomål Stadsdelsnämnderna ska ha enhetliga rutiner för klagomålshantering, som gör det enkelt för den äldre och/eller anhöriga att framföra synpunkter och klagomål. Säkerhet och trygghet Det finns många åtgärder som ökar tryggheten i äldres boende: Stockholms stad har en särskild hemförsäkring för äldre och personer med funktionsnedsättning. Vissa stadsdelsnämnder har brottsförebyggande råd som kan bidra med information och tips. Alla servicehus och vård- och omsorgsboenden ska ha säkerhetsföreskrifter som personalen har utbildning i. Hantering av nycklar ska ske på ett säkert sätt, och anställda ska alltid kunna visa legitimation som intygar att de är anställda inom äldreomsorgen. Brott som våld och stöld ska alltid polisanmälas, även misstanke om internstölder. Anmälan görs av den äldre, dennes närstående eller av stadsdelsförvaltningen. Alla verksamheter ska ha säkerhetsrutiner som personalen kan hantera, exempelvis anmälan enligt socialtjänstlagen 14 kap 2, Lex Sarah. Staden ansvarar för brandskyddet i särskilda boendeformer. Äldreomsorgens personal ska vara utbildad i att hantera brandlarm och utrymma boendet vid brand. Dokumentation För att staden ska kunna följa upp insatserna måste de dokumenteras. Staden har därför vidareutvecklat sitt dokumentationssystem med ett särskilt webbverktyg. Det ska också bli möjligt att dokumentera via telefon och mobila lösningar som handdator och mobiltelefon. Äldreomsorgsinspektörer Stadens äldreomsorgsinspektörer har i uppgift att rapportera om äldreomsorgens kvalitet och vara ett stöd i stadsdelsnämndernas kvalitetsutveckling. Deras rapporter utgör underlag för förslag till förbättringar. Äldreombudsman Äldreombudsmannens uppgift är att ge information, råd och stöd till stadens äldre och deras närstående. Äldreombudsmannen ska uppmärksamma eventuella brister och föreslå förbättringar, och på så sätt stärka de äldres inflytande över stadens service, vård och omsorg. 13

14 STÖD OCH HJÄLP I EGEN BOSTAD OCH SERVICEHUS Hemtjänsten ska vara flexibel, och omvårdnadsarbetet präglas av kontinuitet, för att kunna hantera omfattande och specifika behov som ger äldre goda förutsättningar till ett värdigt och tryggt liv i den egna bostaden. De allra flesta äldre vill bo kvar i sin bostad så länge de kan känna sig trygga där. Genom tekniska hjälpmedel och en flexibel hemtjänst kan man förlänga den tid den äldre kan och vill bo kvar hemma, även med ett stort omvårdnadsbehov. Trygghetslarm Personburna trygghetslarm är ett viktigt hjälpmedel som ökar den äldres trygghetskänsla det ökar därför också den äldres möjlighet att bo kvar i sin ordinarie bostad. Hemtjänst Hemtjänsten ska utformas i samråd med den äldre och så långt det är möjligt tillgodose dennes önskemål. Behovsbedömningen ska bygga på en helhetssyn där den äldres situation och möjligheter ska sammanvägas med sociala, medicinska, psykiska och existentiella behov. Biståndsbeslutet ska vara flexibelt så att den enskilde i samråd med utföraren kan byta ut en insats mot en annan inom ramen för biståndsbeslutet. Ökad specialkompetens I takt med att fler får äldreomsorg i eget boende behöver hemtjänsten vara mångsidig och flexibel. Hemtjänsten ska därför utveckla samarbetet med andra verksamhetsområden. Exempelvis kan grupper med specialkompetens inom demenssjukdomar, psykiska sjukdomar med mera organiseras i tvärprofessionella team i samarbete med landstinget. Kontinuitet och trygghet Varje utförare ska begränsa antalet personer som arbetar hos den äldre, och alla som får omsorgsinsatser ska ha en kontaktperson. För den som har insatser dygnet runt är det oundvikligt att många olika personer arbetar med den äldre. Här är kontaktpersonens samordnande arbete och en god dokumentation viktiga för att skapa kontinuitet och säkerställa informationsöverföringen mellan alla de anställda som arbetar med den äldre. Dagverksamheter Biståndsbedömda dagverksamheter kan hjälpa den äldre att bibehålla psykiska och fysiska funktioner och bryta social isolering. Dagverksamheter är ofta särskilt värdefulla för personer med demenssjukdomar men även för äldre med neurologiska sjukdomar, psykiska funktionsnedsättningar med mera. Dagverksamheter kan med fördel ha en särskild språklig och kulturell inriktning. Korttidsvård Äldre som bor i eget boende behöver ibland korttidsvård eller växelvård under en begränsad tid eller medan man utreder den äldres behov av vård och omsorg. Det är också en nödvändig avlastning för många som vårdar närstående i hemmet. Korttidsvård ska i första hand bedrivas på särskilda enheter, och det bör finnas enheter med olika inriktningar för skiftande behov. Det ska även finnas möjlighet till korttidsvård utomlands. 14 SIV 74 ÅR

15

16 16

17 BOENDE Det ska finnas olika boendeformer som tillgodoser äldres skiftande behov. Staden ska bidra till att det finns attraktiva bostäder för äldre, så att stockholmare kan planera för sitt boende på äldre dagar i god tid. Genom stadens valfrihet har äldre som fått beslut om vård- och omsorgsboende från och med 1 juli 2008 rätt att välja mellan de boenden som ingår i valfrihetssystemet. Servicehus En lägenhet i servicehus hyrs på samma sätt som andra lägenheter, men här ska den äldre hela dygnet kunna få de insatser som krävs för en trygg tillvaro. För att få lägenhet i servicehus krävs biståndsbeslut. Stadens alla boenden ska ses som en gemensam resurs och ingen ska nekas att flytta utanför det egna stadsdelsområdet. Ett alternativ till servicehusboende är seniorboende. Seniorboende är boende i hyreslägenhet för personer över 65 år utan större omvårdnadsbehov. Seniorboende kan erbjudas utan biståndsbeslut, och ansökan och förmedling sker via bostadsförmedlingen. Stadens seniorbostäder bör ha gemensamhetslokaler för samvaro och aktiviteter. Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboenden är för äldre med stora vård- och omsorgsbehov. Dessa boenden ska ha personal dygnet runt som kan bedöma när social och medicinsk vård behövs och kan se till att den äldre får den nödvändiga vården. Staden ska ha vård- och omsorgsboenden för olika behov och intressen. Profilboenden riktar sig till en specifik målgrupp med likartade behov utifrån en gemensam sjukdomsdiagnos eller funktionsnedsättning. Boenden kan också ha olika inriktningar för målgrupper med särskilda intressen, exempelvis en särskild etnisk, språklig eller religiös inriktning, möjlighet att ha husdjur med mera. Boenden för demenssjukdomar bör bestå av små boendeenheter. Staden ska avveckla de flerbäddsrum som finns kvar på vissa boenden. Samtidigt bör det vara möjligt att dela rum för dem som vill det, exempelvis makar, syskon eller äldre som inte vill vara ensamma. BRUNO 76 ÅR 17

18 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Stadens hälso- och sjukvård ska ha en hög kvalitet och tillgodose äldres skiftande behov av vård och behandling. Staden har ett hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå inom särskilda boendeformer, dagverksamheter och korttidsvård. I ansvaret ingår även rehabiliteringsinsatser. Verksamheterna ska generellt ha ett rehabiliterande arbetssätt. Kompetens Ökande vård- och omsorgsbehov ställer allt större krav på utbildning och kompetens hos personalen. Det ska finnas läkare knutna till alla vård- och omsorgsboenden. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har också en viktig handledarfunktion i hälso- och sjukvårdsarbetet. Demensvård Vård och omsorg för personer med demenssjukdomar utgör en stor del av äldreomsorgen. För att äldre med demenssymtom ska få bästa möjliga vård och omsorg är det angeläget att de erbjuds en demensutredning av landstinget så snabbt som möjligt. För att höja kvaliteten på demensvården behöver personalen också ha rätt utbildning och få handledning. Staden ska verka för att öka samarbetet med landstinget kring personer med demenssjukdomar. Kontinuerlig kvalitetssäkring Kvaliteten på stadens hälso- och sjukvård ska systematiskt utvecklas och säkras. En viktig uppgift för staden är att göra läkemedelshanteringen både maximalt säker och kostnadseffektiv. Staden ska medverka till regelbundna läkemedelsgenomgångar i samarbete med landstinget. Palliativ vård Att vårda människor i livets slutskede ställer särskilda krav på lyhördhet, bemötande och kompetens. Den palliativa vården ska omfatta både psykologiskt, socialt och andligt stöd, även för anhöriga och närstående. Målet är att erbjuda bästa möjliga livskvalitet i en av livets svåraste stunder, och att ingen ska behöva dö i ensamhet. 18 MAINY 84 ÅR, NILS 86 ÅR

19 19

20 20

21 SAMARBETE MED LANDSTINGET Utförare inom äldreomsorgen ska samarbeta med landstingets hälso- och sjukvård med fokus på den enskildes behov. STÖD TILL ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE Det ska finnas ett varierat utbud av stödoch hjälpinsatser till dem som vårdar anhöriga och närstående. De ökade kraven på medicinsk kompetens i både särskilt och ordinärt boende förutsätter ett nära samarbete mellan stadens äldreomsorg och landstinget. Det är särskilt viktigt när det gäller äldre med flera diagnoser. Genom samverkansavtalen mellan stadsdelsnämnderna och landstinget kan samverkansformerna anpassas efter lokala förutsättningar och behov, exempelvis i form av tvärprofessionella team. IT-stöd Staden ska medverka i en nationell IT-strategi för att effektivisera IT-användningen i vården. Ett väl fungerande IT-stöd underlättar det dagliga arbetet för personalen och säkrar kvaliteten. Det regionala datasystemet WebCare säkerställer att stadens äldreomsorg får information från landstinget när en äldre skrivs ut från slutenvård, och att en vårdplan upprättas. Staden ska stödja och avlasta dem som vårdar anhöriga och närstående. Stödet ska, så långt det är möjligt, vara individanpassat och utformas i samråd med de berörda. Förutom dagverksamhet, avlösning i hemmet, växelvård och korttidsvård ska staden ha någon form av anhörigkonsulenter som kan ge råd och stöd till anhörig-/närståendevårdare. Även ideella och frivilliga verksamheter som ger avlastning och råd till personer som vårdar närstående är viktiga, och staden ska uppmuntra sådana insatser som komplement till stadens verksamheter. KATARINA 65 ÅR 21

22 KOMPETENS Anställda inom äldreomsorgen ska ha adekvat utbildning och kompetens som motsvarar verksamhetens krav. Staden ska prioritera kompetensutveckling både i centrala insatser för hela staden och i varje stadsdelsområde och verksamhet. Alla som arbetar inom äldreomsorgen ska vara väl förtrogna med de grundläggande värderingarna, värdighet och respekt, som ska prägla stadens äldreomsorg. Alla som nyanställs ska ha adekvat utbildning inom vård och omsorg. Målet är att all tillsvidareanställd personal ska ha grundutbildning. Flerspråkig personal är en tillgång, samtidigt som kunskaper i svenska i tal och skrift är en nödvändighet. Kost och läkemedel Ett annat viktigt område för kompetensutveckling är kosten och dess betydelse för äldres hälsa och välbefinnande. Även läkemedel och deras effekter är ett viktigt utbildningsområde. Arbetsmiljö För att kunna ge en god vård och omsorg behöver personalen ha en bra arbetsmiljö. Möjligheter till karriärutveckling är viktigt för att kunna behålla och rekrytera personal. Ett sätt är att ge personalen möjlighet att specialisera sig inom olika områden som demenssjukdomar, stroke eller psykiska sjukdomar. För att motverka arbetsskador bör personalen få utbildning i arbetsteknik, möjlighet att träna på arbetstid och möjlighet att påverka arbetstid och arbetsformer. Arbetsgivaren ska motverka all form av diskriminering. Inom äldreomsorgens verksamheter kan ibland en motsättning uppstå mellan den enskildes rätt att påverka vem som ska utföra insatserna och arbetsgivarens skyldighet att motverka diskriminering. Det ska finnas strategier för hur sådana situationer ska hanteras. Ledarskap Kompetent ledarskap och ändamålsenlig styrning är andra förutsättningar för en välfungerande verksamhet med hög kvalitet. Staden ska därför satsa på chefsutveckling, med fokus på värdegrund, förhållningssätt och strategier för ledarskap och kommunikation. Forskning och utveckling Staden ska stödja en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad och metodutveckling av vård och omsorg inom äldreområdet, genom att samverka med högskolor, universitet och forsknings- och utvecklingscentra. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är en kunskapsresurs inom äldreområdet och en viktig samarbetspartner inom forskning och utveckling. Stadens verksamheter ska också praktiskt stödja kompetensutveckling inom äldreområdet genom att erbjuda praktikplatser till elever från skolor och universitet. Teknisk utveckling Stadens verksamheter ska vara öppna för ny forskning och aktivt delta i utvecklingsprojekt inom området. Olika mobila lösningar prövas för att effektivisera dokumentation och planering. Det pågår också utveckling av tekniska lösningar som kan öka säkerheten för de äldre. 22

23 Så ska äldreplanen följas upp Stadsdelsnämnderna ska varje år redovisa hur deras äldreomsorg följer äldreplanens mål och strategier. Utifrån stadens inriktningsmål och mål för verksamhetsområdena ska nämnderna fastställa verksamhetsspecifika och uppföljningsbara mål. Kvalitetsgarantier som verksamheterna ger ska följa kommunfullmäktiges mål och vara mätbara. Uppföljningen av garantiernas efterlevnad ska redovisas och medföra förslag till åtgärder för att bättre uppfylla målen. All verksamhetsplanering ska ske utifrån stadens strategi för ILS, integrerad ledning och styrning. Efter halva planperioden, 2009, ska äldrenämnden följa upp äldreplanen. Resultatet ska sedan ligga till grund för nästa långsiktiga äldreplan. 23

24 ÄLDREFÖRVALTNINGEN Stockholm Tfn: TIMMER.SE FOTO: OLA HÖGBERG