MUSEISTATISTIK Museistatistik Redaktion Marianne Koski, Eija Liukkonen, Pia Lonardi, Mirva Mattila och Anu Niemelä Layout Antero Airos

Transkript

1 MUSEISTATISTIK 2013

2 MUSEISTATISTIK 2013 Museistatistik 2013 Redaktion Marianne Koski, Eija Liukkonen, Pia Lonardi, Mirva Mattila och Anu Niemelä Layout Antero Airos ISSN-L , ISSN (Webbpublikation) Museiverket 2014

3 INNEHÅLL Till Läsaren Museerna i Finland Upprättande av museistatistik... 4 Antalet professionellt skötta museer... 4 Antalet museienheter... 5 Museernas ägandeförhållanden Finansieringen av museiverksamheten...7 Statens finansieringsandel Kommunernas finansieringsandel Museernas egen verksamhet... 7 Övrig finansiering... 9 Museer som får statsbidrag Utgifter för museiverksamheten Museernas personalresurser...12 Verkliga personarbetsår och museiprofessionalitet Frivilligarbete i museerna Övrig arbetsinsats Museibesök...15 Museibesök per landskap Museibesök per museigrupp Besök av daghems-, skol- och studentgrupper Besök av utlänningar Besök genom experttjänster, övriga besök och besök på webbplatsen Öppettider Inträde Guidning, verkstäder och övriga evenemang...20 Guidning under utställningar Verkstad Övriga evenemang Samlingar...21 Utgifterna för förvärv till samlingarna Samlingarnas omfattning Utställningar...22 Tillfälliga utställningar Övriga utställningar Utgifterna för utställningsverksamhet Publikationer...24 Statistiktabeller Diagram Diagram 1: Museernas andel enligt museigrupp Diagram 2: Museienheternas andel enligt typ av museum Diagram 3: Museernas ägandeförhållanden Diagram 4: Finansieringen av museerna Diagram 5: Finansieringen av museerna Diagram 6: Museernas utgifter Diagram 7: Museernas utgifter Diagram 8: Fördelning av verkliga årsverken Diagram 9: Antalet museer som erbjuder volontärverksamhet Diagram 10: Volontärarbetarnas arbetsinsats i timmar Diagram 11: Museibesök Diagram 12: Antalet besök per landskap Diagram 13: Antalet besök per landskap 2013/100 invånare Diagram 14: Museibesök per museigrupp Diagram 15: Museets huvudenhets öppettider Diagram 16: Museernas nya utställningar Diagram 17: Museernas publikationer

4 Till Läsaren Museistatistiken publiceras årligen och baserar sig på informationen som museerna samlar om sin verksamhet. Syftet med Museistatistiken är att ge en helhetsbild av museibranschens resurser, personal och verksamhet. Målsättningen är en Museistatistik som lever i tiden och samtidigt bevarar kontinuiteten och jämförbarheten. Det är viktigt att granska den branschspecifika informationen under längre tidsintervall och i förhållande till andra siffror som beskriver branschens verksamhet. I sin bästa form anger kvantitativa data beredskap för analysering av såväl ett enskilt museum som hela branschen samt för definiering av riktlinjer för framtiden. Museistatistiken är avsedd för användning, komplettering och bearbetning och kan ge verktyg som visar museibranschens betydelse. År 2013 omarbetade man Museistatistiken för att bättre reflektera ändringar i museibranschen och användarnas behov. I samband med reformen klargjorde och modifierade man anvisningarna. Man tog in nya frågor och lämnade bort andra. Vi anser att det är värdefullt att årligen kunna samla in och publicera statistik över museerna för det tackar vi dem som besvarade enkäten! Vi tackar även för all diskussion om och respons på statistikenkäten. Detta har hjälpt oss mycket i att förbättra enkäten. Statistikteamet, Annimari Laakkonen, Eija Liukkonen, Pia Lonardi, Anu Niemelä MUSEISTATISTIK

5 1. Museerna i Finland 2013 Upprättande av museistatistik Museiverket svarar för den årliga statistiken över Finlands museifält. Museistatistiken sammanställs för såväl museerna och deras intressentgrupper som myndighetsbruk. Statistikuppgifterna tillgodogörs i Kulturstatistiken 1, som publiceras av Statistikcentralen, och internationellt särskilt i EGMUS-arbetsgruppens 2 (European Group on Museum Statistic) publikationer och webbapplikation. Museistatistiken omfattar de landets museer som sköts på heltid och yrkesmässigt och drivs av staten, kommuner, stiftelser och föreningar 3. Utöver de professionellt skötta museerna finns det även ca andra lokala museiobjekt och samlingar i Finland. Lokala museer underhålls huvudsakligen som bisysslor och med frivilliga krafter. Museiverket samlar statistik över lokal museiverksamhet med hjälp av en separat enkät vart femte år. Strävan är att få med alla museer som har drivits yrkesmässigt och på heltid i mer än ett kalenderår i den årliga Museistatistiken. I statistikenkäten 2013 bad man 154 museer svara via en webbapplikation och alla utom ett svarade svarsprocenten var således nästan 100. Svaren från statistikenkäten behandlades separat för respektive museum så att uppgifterna från året då svaren ges jämförs med uppgifterna för året innan. Ifall en förändring jämfört med året innan är betydande eller om siffran i förhållande till museets storlek är märkbart hög eller låg, bad man museet kontrollera uppgifterna. Målet med Museistatistiken är att ge en så pålitlig allmän bild av landets yrkesmässiga museiverksamhet som möjligt. I svaren finns delvis brister och olika slags tolkningar, men dessa spelar ingen avgörande roll för helhetssiffrorna, medelvärdena eller hanteringen av uppgifterna från respektive museum. Denna statistikpublikation är en redigerad sammanfattning av data som har samlats in via enkäten. 1 Statistikcentralen, Statistiker enligt tema: Kultur: European Group on Museum Statistics. Ytterligare information, se Museerna under Ålands självstyrelseregion hör inte till denna statistik. I gruppen Statliga museer räknas fortfarande in museer som drivs av universitet. Antalet professionellt skötta museer Statistikenkäten för 2013 omfattar 154 professionellt skötta museer. Antalet museer under statsbidrag var 123 och museer utan statsbidrag var 31. Av de 123 museerna under statsbidrag får 54 stycken förhöjt statsbidrag: 22 landskapsmuseer, 16 regionala konstmuseer och 16 riksomfattande specialmuseer. Det förhöjda statsbidraget är baserat på regionala och riksomfattande specialuppdrag i museiförordningen. Landskaps- och regionala museer främjar och styr verksamheten vid kulturhistoriska museer och konstmuseer samt utvecklar museisamarbetet i sitt område. Riksomfattande specialmuseer har i uppdrag att främja och styra museiverksamheten i sin specialbransch. Det finns 69 andra professionellt skötta museer som får statsbidrag. Fem av museerna utanför statsbudgeten är statliga museer. Riksomfattande statliga museer är Finlands nationalmuseum, Statens konstmuseum (från början av 2014 Finlands Nationalgalleri) och Naturhistoriska centralmuseet. Inom gruppen med statliga museer behandlas även fem finländska universitetsmuseer. Det finns även 21 andra kommunala och privata museer som ligger utanför statsbudgeten (digram 1). Museerna klassificeras i Museistatistiken så som följer. Även om professionellt skötta museer är samma som 2012 har det ändå skett några mindre förändringar i gruppen av respondenter. Sallas museum för krig och återuppbyggnad är nu med i statistiken för första gången. Kervo konstmuseum och Kervo museum sammanslogs i början av 2013 till ett museum som kalllas Kervo konst- och museicentret Sinkka. Som ett nytt museum tog man nu med Museum Militaria som inledde sin verksamhet i början av 2013 då Finlands Artillerimuseum, Pionjärmuseum och Signalmuseum slogs ihop. Det har även skett sådana förändringar i museifältet under 2013 som inte direkt påverkar museistatistiken. Till exempel Norra Österbottens museum, Uleåborgs konstmuseum och Tietomaa Vetenskapscenter slogs ihop genom den nya administrationsmodellen för Uleåborgs musei- och vetenskapscenter. Norra Österbottens museum, som är ett landskapsmuseum, och Uleåborgs konstmuseum, som är ett regionalt konstmuseum, är ändå med i statistiken som separata museienheter emedan de får förhöjda statsbidrag för sin verksamhet. 4 MUSEISTATISTIK 2013 MUSEERNA I FINLAND 2013

6 Professionellt skötta museer (154) Kommunala och privata museer som får statsbidrag (123) Museer som får förhöjt statsbidrag (54) Landskapsmuseer (22) Regionala konstmuseer (16) Statliga specialmuseer (16) Övriga museer som får statsbidrag (69) Övriga museer som sköts på helteid (31) Statliga museer och universitetsmuseer (10) Statliga museer (5) Statliga museier (3) Övriga statliga museer (2) Universitetsmuseer (5) Övriga museer (kommunala och privata som inte omfattas av statsandel)(21) Antalet museienheter 154 professionella museer i Finland driver 322 reguljärt öppna museienheter. I det totala museienheter har de enheter tagits med som undantagsvis inte regelbundet har varit öppna för allmänheten, till exempel på grund av reparationsarbeten. Museienheters som är öppna på beställning finns inte med i statistiken. I genomsnitt hade ett museum två museienheter. Det fanns 75 museer med en museienhet. Finlands nationalmuseum (12) hade de flesta museienheterna. Av dessa var 157 (48,8 %) kulturhistoriska museer, 58 (18,0 %) konstmuseer, 86 (26,7 %) specialmuseer och 12 (3,7 %) naturvetenskapliga museer. 9 av museienheterna (2,8 %) var kombinerade museer (diagram 2). Diagram 1 Museernas andel per museigrupp ,3 % Landskapsmuseer Regionala konstmuseer 10,4 % Statliga specialmuseer 10,4 % 13,6 % Övriga museer 4,5 % 1,9 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer Statliga museer Övriga museer som omfattas an statsandel 44,8 % MUSEERNA I FINLAND 2013 MUSEISTATISTIK

7 Museernas ägandeförhållanden År 2013 var över hälften av alla museer kommunala. Antalet kommunala museer var 83 (53,9 %). Antalet statsägda museer var 10 (6,5 %), universitetsmuseer inkluderade. Antalet museer som drivs av föreningar och stiftelser var över 60 (39,0 %). Till gruppen Annat ägande (0,6 %) hör Verla fabriksmuseum av museienheterna sköttes av kommunala museer. Deras andel av de 322 museienheterna var 64,6 %. 28 (8,7 %) av museienheterna var statliga museer och universitetsmuseer. Antalet museienheter som ägs av stiftelser och föreningar var 85 (26,4 %) och det fanns en museienhet som ägs av någon annan (0,3 %) (diagram 3). 4 Postmuseet och Finlands ortodoxa kyrkomuseum som hörde tidigare till samma grupp övergick 2013 i stiftelsers ägo. Diagram 2 Museienheternas andel enligt typ av museum ,8 % Kombinerade museer Kulturhistoriska museer 48,8 % 3,7 % Naturhistoriska museer 26,7 % Specialmuseer 18,0 % Konstmuseer Diagram 3 Museernas ägandeförhållanden Museer Staten 28 Kommun Stiftelser och föreningar 1 1 Övrigt Museer per museienhet 6 MUSEISTATISTIK 2013 MUSEERNA I FINLAND 2013

8 2. Finansieringen av museiverksamheten Den totala finansieringen av de professionellt skötta museerna var 219,1 miljoner euro 5 år 2013, något som nästan motsvarar summan under det föregående året ( euro mindre än 2012). Museiväsendet finansieras huvudsakligen med offentliga medel. Statens finansieringsandel Statens finansieringsandel utgörs av de statliga museernas nettoutgifter samt av museernas statsandelar och -understöd. Staten finansierade museiverksamheten med cirka 90,3 miljoner euro. Detta var 41,2 % av museernas totala finansiering. Under 2013 sjönk statens finansieringsandel med cirka 2,5 miljoner euro, det vill säga 2,7 % jämfört med Statsbidragen till museerna var 47,9 miljoner. I statsbidragen har också inkluderats de sysselsättningsstöd på mer än 1,1 miljoner euro som beviljades museerna. Av beloppet var de kommunala museernas andel euro, de statliga museernas andel nästan euro och de privata museernas andel euro. Utöver undervisnings- och kulturministeriets och Museiverkets prövningsbaserade understöd beviljar även kommunikationsministeriet prövningsbaserade under- 5 Informationen om intäkter och utgifter vid Åbo universitets zoologiska museum är från 2012 och informationen om Verla fabriksmuseum från Den totala finansieringen av museiverksamheten var 219,1 miljoner euro. stöd för att stödja museer inom sin egen sektor. Likaså beviljar försvarsmakten dem som driver krigshistoriska museer fastighetsstöd. Även statens ämbetsverk och statliga inrättningar kan stödja museiverksamheten genom att bevilja understöd som stiftande medlem i stiftelsen som driver museet. Kommunernas finansieringsandel Den kommunala finansieringen uppgick till cirka 77,7 miljoner euro, vilket är 34,3 % av museernas totala finansiering. Kommunernas finansieringsandel steg jämfört med året innan 3,5 %, cirka 2,6 miljoner euro. Den kommunala finansieringsandelen beräknas genom att man från de kommunala museernas totala utgifter drar av statsbidragen, övriga understöd och intäkterna från den egna verksamheten. I kommunernas finansieringsandel ingår även understöd som har beviljats privata museer som noteras i museistatistiken. Museernas egen verksamhet Intäkterna från museernas egen verksamhet 2013 var 32,0 M eller 14,6 % av helhetsfinansieringen (15,2 % 2012). Minskningen i euro jämfört med året innan sjönk till cirka 1,3 miljoner euro (minskning på 4 % jämfört med året innan). Den största andelen av intäkterna från den egna verksamheten utgjordes av inträdesbiljetter som jämfört Diagram 4 Finansieringen av museerna ,0 % Övriga understöd Staten 41,2 % 5,7 % Stiftelser och föreningar 14,6 % Egen verksamhet 35,5 % Kommun FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK

9 med fjolåret steg till 41,4 procent (39,5 % 2012). Andelen service- och försäljningsintäkter från den egna verksamheten var 35,4 % 2013 och andelen övriga intäkter var 19,7 %. Man hade ändrat fördelningen av frågorna jämfört med året innan en aning och detta ledde till att siffrorna inte är direkt jämförbara 6. Vid museer som får statsbidrag utgjorde intäkterna från egen verksamhet 13,5 % (15 % 2012) av den totala finansieringen. Vid de privata och kommunala museer som inte får statsbidrag var denna andel 15,6 % (8,2 % 2012) respektive vid statliga museer 17,9 % (16,9 % 2012). År 2013 finansierade staten den professionella museiverksamheten med 90,3 miljoner euro. Andelen av den kommunala finansieringen var 77,7 miljoner euro och intäkter av museernas egen verksamhet 32,0 miljoner euro. Andelen av övrig finansiering var 19,1 miljoner euro. 6 Frågor av år 2012 fördelades i Försäljningsintäkter samt Tjänster och övriga intäkter. Frågor av år 2013 fördelades i Tjänst- och Försäljningsintäkter samt Övriga intäkter. Diagram 5 Finansieringen av museerna M , 2012, 2013, Staten Kommun Egen verksamhet Stiftelser och föreningar Övriga understöd MUSEISTATISTIK 2013 FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN

10 Övrig finansiering Andelen övrig finansiering i museernas totala finansiering var 8,7 %, cirka 19,1 miljoner euro. 34,3 % av detta bestod av övriga understöd inklusive verksamhets- och projektunderstöd från staten eller kommunen samt EU-stöd och -bidrag 7. Förutom understöd innehåller övrig finansiering även den finansiering som stiftelser och föreningar samt andra privata instanser ger sina museer. Denna andel av övrig finansiering var 65,7 %. Museer som får statsbidrag Statsandelen baserar sig på årsverken 8 som undervisnings- och kulturministeriet årligen fastställer för varje museum. År 2013 var det totala av dessa 1 183, liksom även år I statsbudgeten fastställs årligen priset per enhet per årsverke. År 2013 var det momsfria priset per enhet per årsverke euro och priset per enhet inklusive moms euro. De kommunala museerna och de mervärdesskattskyldiga privata museerna får statsbidrag enligt det skattefria priset per enhet och de privata museer som inte är mervärdesskattskyldiga får statsbidrag enligt det förhöjda priset. För landskapsmuseerna, de regionala konstmuseerna och de riksomfattande specialmuseerna är statsbidraget 47 % av enhetspriset per årsverke och för de övriga museerna 37 % av enhetspriset per årsverke. På basis av museilagen beviljades 123 museer statsbidrag och 54 av dessa fick förhöjt statsbidrag 10. Av museerna var 72 kommunala och 51 privata 11. Museerna fick 36,7 miljoner euro i statsbidrag Den genomsnittliga statsandelen för landskapsmuseerna, de regionala konstmuseerna och de riksomfattande specialmuseerna var euro ( ). Dessa museer utgjorde 74,5 % av det totala beloppet av statsandelar. Den genomsnittliga statsandelen för andra museer som får statsbidrag var euro ( ). Av den totala finansieringen av museer som får statsbidrag utgjorde statsandelen och andra statsstöd 29,9 % och kommunernas finansiering 46,9 %. Andelen intäkter från museernas egen verksamhet täckte 13,5 % och andelen övrig finansiering 9,7 %. För de museer som får förhöjt statsbidrag utgjorde statsstöden 33,9 % av finansieringen och den kommunala finansieringen 49,2 %. Andelen intäkter från museernas egen verksamhet täckte 14,6 % och andelen övrig finansiering 2,3 %. För de museer som får förhöjt statsbidrag ökade andelen av den statliga finansieringen något jämfört med år 2012: den statliga finansieringen täckte 0,3 % och den kommunala finansieringen 0,9 %. Däremot minskade museernas egen verksamhet (-11,4 %) och övriga finansiering (-10,8 %). För de övriga museer som får statsbidrag täckte den statliga finansieringen 22,4 % och den kommunala finansieringen 42,7 %. Intäkterna från egen verksamhet täckte i denna grupp 11,5 % av den totala finansieringen. Andelen övrig finansiering var klart högre än för de museer som får förhöjt statsbidrag, det vill säga 23,4 %. För de museer som får statsbidrag var den statliga finansieringen per museibesök 18,8 euro 2013 (20,3 2012). Från den offentliga finansieringen (totala summan av statens och kommunernas finansiering) har man dragit av museernas fastighetsutgifter och skillnaden har dividerats med totala besök i museerna. 7 I Museistatistik- enkäten 2013 fördelades understöd av staten eller kommunen till Övriga verksamhetsunderstöd, övriga projektunderstöd samt EU-stöd och -bidrag. År 2012 fördelades dessa till Övriga understöd samt EU-stöd och bidrag. 8 Undervisningsstyrelsen, Fastställning av finansiering: SEOT_TEATTERIT_ORKESTERIT.pdf Statsandelar Museer, teatrar och orkestrar: uta.fi/rap/vos/v13/v22yk6l13.html Museernas statsandelar, Undervisnings- och kulturministeriet Undervisnings- och kulturministeriet godkände inga nya museer för statsandel från början av år FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK

11 3. Utgifter för museiverksamheten De totala utgifterna för de yrkesmässigt skötta museerna uppgick 2013 till 219,1 miljoner euro 12. Jämfört med år 2012 blev totalutgifterna nästan desamma. Utgifterna minskade endast med euro (-0,1 %). Museernas utgifter växlade mellan under euro och över 20 miljoner euro. De genomsnittliga utgifterna per museum var euro (604 museer). De genomsnittliga utgifterna minskade med euro jämfört med året innan (-0,7 %). För museer som får förhöjt statsbidrag minskade de totala utgifterna något, med 1,6 %. För övriga museer som får förhöjt statsbidrag ökade totalutgifterna 14,0 % jämfört med det föregående året. För statliga museer och universitetsmuseer ökade de totala utgifterna med 7,8 %. För museer som ligger utanför statsbudgeten minskade de totala utgifterna med 10,1 %. Största delen (47,7 %) av professionellt skötta museernas utgifter utgörs av kostnader. Museernas utgifter Ändring % Museer som får förhöjt statsbidrag ,6 Övriga museer som får statsbidrag ,0 Statliga museer och universitetsmuseer ,8 Övriga kommunala och privata museer ,1 Alla museer ,1 Museernas genomsnittliga utgifter Ändring % Museer som får förhöjt statsbidrag ,6 Övriga museer som får statsbidrag ,0 Statliga museer och universitetsmuseer ,8 Övriga kommunala och privata museer ,4 Alla museer ,7 Största delen av museernas utgifter utgörs av löneoch fastighetskostnader. År 2013 var andelen lönekostnader 47,7 % (48,1 % 2012). Museernas sammanlagda lönekostnader ökade lite jämfört med det föregående året (0,9 %). Fastighetskostnaderna inklusive räntor och avskrivningar utgjorde 32,3 % (30,5 % 2012). Fastighetskostnaderna ökade med 5,8 % (9,9 % 2012). Andelen övriga utgifter var 18,7 % (en minskning på -7,3 %). I enkäten 2013 består övriga utgifter av Utgifterna för utställningsverksamhet, Marknadsföring och kommunikation samt Övriga utgifter 13. Museerna använde 2,8 miljoner euro för att utöka sina samlingar genom inköp, vilket utgjorde 1,3 % av de totala utgifterna. Detta var , det vill säga 4 % mer än året innan. 12 Informationen om intäkter och utgifter vid Åbo universitets zoologiska museum är från 2012 och informationen om Verla fabriksmuseum från I enkäten 2012 fördelades Övriga utgifter inte alls. Därför ska man vid jämförelse av siffrorna år 2012 och 2013 granska Övriga utgifter (2012) och Övriga utgifter (2013). 10 MUSEISTATISTIK 2013 UTGIFTER FÖR MUSEIVERKSAMHETEN

12 Diagram 6 Museernas utgifter ,7 % Övriga utgifter Löneutgifter 47,7 % 1,3 % Förvärv till samlingarna 32,3 % Utgifter för fastigheter Diagram 7 Museernas utgifter M , 2012, 2013, Löneutgifter Utgifter för fastigheter Övriga utgifter Förvärv till samlingarna UTGIFTER FÖR MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK

13 4. Museernas personalresurser I Museistatistiken granskas personalen i verkliga årsverken 14 som fördelas i statistiken till fast anställda på heltid, övriga anställda på heltid samt deltidsanställda och timanställda. Därtill i samband med personalen granskas bland annat museiprofessionalitet och frivilligarbete. Antalet faktiska årsverken 2013 i Museistatistiken var (2 749 år 2012) vilket är 40 årsverken mindre är det föregående året (-1,4 %) 15. Verkliga personarbetsår och museiprofessionalitet År 2013 sysselsatte museerna fast anställda arbetstagare på heltid 16 (1 947 år 2012). Museigrupp Faktiska årsverken Fast anställda på heltid i årsverken Andelen fast anställda på heltid av faktiska årsverken Museer som får förhöjt statsbidrag ,4 % Övriga museer som får statsbidrag ,2 % Statliga museer och universitetsmuseer ,3 % Övriga kommunala och privata museer ,1 % Alla museer ,3 % Museer som får statsbidrag hade i årsverken fast anställda på heltid. 961 av dem arbetade i museer som får förhöjd statsandel och 460 i andra museer som får statsandel. Vid de museer som får förhöjt statsbidrag var andelen fast anställda på heltid 71,4 % av verkliga årsverken och vid andra museer som får statsbidrag 70,2 %. Vid de kommunala och privata museer som inte får statsbidrag var andelen 60,1 %. Andelen fast anställda på heltid vid statliga museer och universitetsmuseer var 78,3 %. Av de fast anställda på heltid arbetade 49,1 % vid museer som får förhöjt statsbidrag 23,5 % vid andra museer som får statsbidrag 24,5 % vid statliga museer och universitetsmuseer 2,9 % vid övriga kommunala och privata museer Av de fast anställda hade (55,1 %) utbildning inom museibranschen. Arbetsinsatsen av visstidsanställda på heltid utgjorde 488 årsverken (n=128), varav andelen anställda med utbildning inom museibranschen var 143. Arbetsinsatsen av deltidsanställda och timanställda 17 var 262 (n=108) årsverken. I siffran ingår även arbeten som utförts som köpta tjänster. I genomsnitt sysselsatte de yrkesmässigt skötta museerna 12,7 fast anställda på heltid, varav 7,2 hade utbildning inom museibranschen. Indelade enligt museigrupp: Museigrupp Fast anställda arbetstagare på heltid i genomsnitt (personarbetsår) Andelen fast anställda arbetstagare med utbildning inom museibranschen i genomsnitt (personarbetsår) Museer som får förhöjt statsbidrag 17,8 9,7 Övriga museer som får statsbidrag 6,7 4,3 Statliga museer och universitetsmuseer 48,0 29,7 Övriga kommunala och privata museer 2,7 2,2 Alla museer 12,7 7,2 I diagram 8 granskas fördelningen av faktiska personarbetsår till fasta anställda på heltid, visstidsanställda på heltid samt deltidsanställda och timanställda under åren Man kan observera att ändringarna har varit rätt små. Den största ändringen syns i den ökade mängden av fast anställda på heltid. 14 Ett årsverk avser en anställds heltidsarbete under ett helt år. Deltidsanställda och visstidsanställda eller personer som annars har arbetat för en del av året behandlas som relativa andelar. Till följd av reformen år 2013 har man uteslutit kalkylerade årsverken som undervisnings- och kulturministeriet använder som grunder för statsandelar. I granskningen fokuserar man på de verkliga årsverken. 15 Åbo universitets zoologiska museums personaluppgifter (fastanställda, heltidsanställda och verkliga årsverken) är från 2012 och en del av Statens konstmuseum (fastanställda, heltidsanställda) är från Arbetstid minst 30 timmar per vecka. 17 Arbetstid under 30 timmar per vecka. 12 MUSEISTATISTIK 2013 MUSEERNAS PERSONALRESURSER

14 Diagram 8 Fördelning av faktiska årsverken total 2619 total 2657 total 2740 total 2749 total Deltidsanställda och timanställda Visstidsanställd personal på heltid Fast anställd personal på heltid Antalet faktiska årsverken 2013 i Museistatistiken var vilket är 40 årsverken mindre är I årsverken fanns det 1958 fast anställda på heltid. Frivilligarbete i museerna Antalet volontärer uppgavs av 57 museer år Av diagram 9 framgår att museer som arrangerar volontärarbete ökade år av museer uppgav volontärernas arbetsinsats (47 år 2012) som var timmar ( timmar år 2012) det vill säga 18,1 personarbetsår. Antalet arbetstimmar varierade per museum från 5 till timmar per år. Vid åtta museer var volontärernas arbetsinsats timmar eller mera. Över hälften av dessa museer var specialmuseer. Diagram 9 Antalet museer som erbjuder volontärverksamhet Diagram 10 Volontärmedarbetares arbetsinsats i timmar MUSEERNAS PERSONALRESURSER MUSEISTATISTIK

15 Volontärernas arbetsinsats var minst timmar under år 2013, bland annat vid: Museets namn Volontärernas arbetsinsats i timmar per år Finlands luftmuseum Finlands Järnvägsmuseum Pansarmuseet Sagalunds Museum Miehikkälä museum Stundars museum Arbetarmuseet Werstas Finlands Luftvärnsmuseum museer anmälde volontärmedarbetares arbetsinsats år Antalet arbetstimmar var det vill säga 18,1 årsverken. Som en ny fråga i statistikenkäten 2013 frågade man efter volontärarbetare. 54 av museerna uppgav informationen och volontärer var Antalet varierade mellan 1 och 200 volontärer. Övrig arbetsinsats Som en ny fråga i statistikenkäten 2013 frågade man efter personarbetsår hos de anställda vars lön betalas av någon annan instans än museet. Sådana är till exempel sysselsättnings- och rehabiliteringsanställda vars lön betalas av till exempel kommunen eller centralförvaltningen eller någon annan aktör men vars arbetsinsats riktas till ett museum medan lönen inte ingår i museets budget. År 2013 var personarbetsår 147 (n=69). Därtill frågade man för första gången om mängden av oavlönat arbete i personarbetsår. Siffran täcker till exempel praktikanter från läroanstalter, skuggning, provperioder och civila samhällstjänstgörare men inte volontärarbetare. År 2013 hade man oavlönade medarbetare vid 79 museer. Arbetsinsatsen i personarbetsår var MUSEISTATISTIK 2013 MUSEERNAS PERSONALRESURSER

16 5. Museibesök I Museistatistiken följer man museibesök 18 med hjälp av vilket det är möjligt att granska till exempel hur museibesöken fördelas per landskap och museigrupper. Museistatistiken skapar inga besökarprofiler. Enligt statistiken 2013 hade professionella museer över 5,4 miljoner besök (5,3 miljoner är 2012) 19. Antalet besök var fler är året innan. 47,1 % av besöken var betalda ( ). Andelen gratisbesök var 52,9 % ( ) Museibesök definieras i statistikenkäten med följande ord: Till det totala besök räknas besök på utställningar och evenemang som museet själv ordnar i sina egna utrymmen. Som besök räknas inte kunder som besöker museets butik eller café, besök på evenemang som ordnas utanför museets utrymmen, besökare på mottagningar eller motsvarande som ordnas av utomstående i museets utrymmen, besök genom experttjänster, och inte heller besökare på vandringsutställningar som museet håller på andra museer. 19 Tills 2012 använde man termen besökare i stället för besök. 20 På vissa museer följer man inte noggrant upp gratisbesökare. Antalet gratisbesökare och det verkliga besökar är sannolikt högre än vad som anges. I diagram 11 granskar man museibesök under de senaste tio åren. Total av besök har ökat under de senaste åren. Detta har man observerat även under ett längre tidsperspektiv. Av diagrammet framgår också att förhållandet mellan betalda besök och gratisbesök har ändrat under granskningstiden. Till exempel vid jämförelse av gratisbesök 2004 och 2013 kan man se att gratisbesök har ökat betydligt: 2004 var andelen 38,2 % och ,9 %. Antalet besök per museum var i genomsnitt ( år 2012). Antalet besök per museienhet var i genomsnitt ( år 2012) gjorde man 5,4 miljoner besök vid professionellt skötta museer i Finland. Diagram 11 Museibesök milj Gratisbesök Betalda besök Antalet museibesök MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK

17 Museibesök per landskap Vid jämförelse av museibesök per landskap framgår det att de flesta museibesök gjordes till museienheter som ligger i Nyland (89 museienheter), i Birkaland (15 museienheter) och i Egentliga Finland (36 museienheter). Färre museibesök gjordes till museienheter i Kajanaland (4 museienheter), i Mellersta Österbotten (3 museienheter) och i Södra Österbotten (6 museienheter). Antalet museibesök i förhållande till folkmängden 21 visar en avsevärt jämnare indelning. I toppen ligger 21 Folkmängd per landskap Källa: Statistikcentralen. Diagram 12 Antalet besök per landskap 2013 Lappland (11 museienheter) Kajanaland (4 museienheter) Norra Österbotten (13 museienheter) Mellersta Österbotten (3 museienheter) Norra Österbotten (14 museienheter) Södra Österbotten (6 museienheter) Mellersta Finland (23 museienheter) Norra Karelen (10 museienheter) Norra Savolax (11 museienheter) Södra Savolax (13 museienheter) Södra Karelen (9 museienheter) Kymmenedalen (11 museienheter) Päijänne Tavastland (9 museienheter) Birkaland (25 museienheter) Egentliga Tavastland (17 museienheter) Satakunda (18 museienheter) Egentliga Finland (36 museienheter) Nyland (89 museienheter) Diagram 13 Antalet besök per landskap 2013/100 invånare Lappland (11 museienheter) 111 Kajanaland (4 museienheter) 21 Norra Österbotten (13 museienheter) 37 Mellersta Österbotten (3 museienheter) 62 Norra Österbotten (14 museienheter) 59 Södra Österbotten (6 museienheter) 26 Mellersta Finland (23 museienheter) 70 Norra Karelen (10 museienheter) 54 Norra Savolax (11 museienheter) 46 Södra Savolax (13 museienheter) 110 Södra Karelen (9 museienheter) 53 Kymmenedalen (11 museienheter) 140 Päijänne Tavastland (9 museienheter) 37 Birkaland (25 museienheter) 144 Egentliga Tavastland (17 museienheter) 151 Satakunda (18 museienheter) 64 Egentliga Finland (36 museienheter) 115 Nyland (89 museienheter) MUSEISTATISTIK 2013 MUSEIBESÖK

18 Egentliga Tavastland (151 besök/100 invånare), Birkaland (144 besök/100 invånare) och Kymmenedalen (140 besök/100 invånare). I Egentliga Tavastland gjordes flesta besök till Tavastehus stads historiska museum (60 006), i Birkaland till Vapriikki ( ) och i Kymmenedalen till Maritimcentret Vellamo ( ) (diagram 13). Antalet museibesök per invånare i förhållande till folkmängden 22 var cirka 1. 40,7 % av alla museibesök riktades till museienheter i Nyland, 13,4 % i Birkaland och 10,7 % i Egentliga Finland. Av tabellen nedan framgår fördelningen av alla museibesök i landskapen i Finland: 22 I slutet av 2013 var Finlands folkmängd (Statistikcentralen). Även om man inte granskar museer på Åland i Museistatistiken, är även Åland med i folkmängden. Landskap Antalet museienheter Antalet museibesök 2013 Procent av alla besök Nyland ,7 % Egentliga Finland ,0 % Satakunta ,7 % Egentliga Tavastland ,9 % Birkaland ,4 % Päijänne Tavastland ,4 % Kymmenedalen ,7 % Södra Karelen ,3 % Södra Savolax ,1 % Norra Savolax ,1 % Norra Karelen ,6 % Mellersta Finland ,5 % Södra Österbotten ,9 % Österbotten ,0 % Mellersta Österbotten ,8 % Norra Österbotten ,8 % Kajanaland ,3 % Lappland ,8 % Museibesök per museigrupp Av museibesöken gjordes 26,6 % till landskapsmuseerna (22,1 % år 2012), 9,2 % till de regionala konstmuseerna (9,6 % år 2012) och 11,4 % till de riksomfattande specialmuseerna (12,6 % år 2012). Antalet av övriga museer som får statsbidrag var 26,2 % (25,8 % år 2012). Av museibesöken gjordes 19,6 % till riksmuseerna (23 % år 2012): Naturhistoriska centralmuseet, Finlands nationalmuseum och Statens konstmuseum. Universitetsmuseer och statens övriga museer av museibesöken var 2,9 %. Av besöken gjordes 4,2 % till kommunala och privata museer som inte får statsbidrag. Jämfört med föregående år har riksmuseernas andelar har stigit. Riksmuseernas andelar har däremot sjunkit. Diagram 14 Museibesök per museigrupp ,6 % Landskapsmuseerna De regionala konstmuseerna 9,2 % 4,2 % Övriga museer 2,9 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer Statliga specialmuseer 11,4 % 19,6 % Statliga museer Övriga museer som omfattas an statsandel 26,2 % MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK

19 Antalet besökare i genomsnitt per museum (inklusive museienheterna) per museigrupp: museer som får förhöjt statsbidrag, besök (landskapsmuseer , regionala konstmuseer , riksomfattande specialmuseer ) övriga museer som får statsbidrag besök statliga museer och universitetsmuseer besök (riksmuseer besök, övriga statliga museer och universitetsmuseer ) andra kommunala och privata museer, besök. Museienheter med över besök under 2013: Museienheter Antalet museibesök 2013 Ateneum (Statens konstmuseum) Vapriikki (Tammerfors stads historiska museer) och Finlands Ishockeymuseum Museet för nutidskonst Kiasma (Statens konstmuseum) Naturhistoriska museet Luomus Åbo slott (Åbo museicentral) EMMA Esbo moderna konstmuseum Maritimcentret Vellamo: Kymmenedalens museum och Finlands sjöhistoriska museum (Finlands nationalmuseum) Finlands nationalmuseum Besök av daghems-, skol- och studentgrupper Museerna följer upp besök av daghems-, skolelevs- och studerandegrupper 23. Det sammanlagda av dem var (n=149), något som utgör 10,4 % av alla besök 24. Flesta besök gjordes till museienheter vid Statens konstmuseum (64 998), Finlands nationalmuseum (34 361) och Tammerfors stads historiska museer (34 198). Museigrupp Besök av daghems-, skol- och studentgrupper Andel av museigruppens besök Landskapsmuseerna ,6 % De regionala konstmuseerna ,9 % De riksomfattande specialmuseerna ,1 % Övriga vos-museer ,1 % De riksomfattande specialmuseerna ,5 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer ,3 % Övriga museer ,3 % 23 I museistatistiken utgörs skoleleverna av grundskolans elever på låg- och högstadiet. Som studerande kalkylerar man här studerande som skaffar sig sekundär utbildning. 24 Tidigare år har man frågat efter endast besök av skolelevgrupper ( år 2012). Besök av utlänningar Nästan alla av museerna följer upp utländska besökare antingen noggrant eller så att de kan ge en uppskattning av. Museerna har under de senaste åren fäst uppmärksamhet vid sättet att föra statistik över sina utländska besökare. Det är värt att notera att många museer med flera besök, liksom Statens konstmuseum, inte alls följer upp andelen av utländska besökare. Antalet besök av utlänningar år 2013 var (n=139), det vill säga 9,2 % av total besök (8,4 % år 2012). Museerna som uppgav minst utländska besökare under 2013: Museum (innehåller alla museienheter) Besök av utlänningar Finlands nationalmuseum Lapplands landskapsmuseum Helsingfors stadsmuseum Samemuseet Siida Designmuseet Tammerfors konstmuseum Alvar Aalto-museet Finlands arkitekturmuseum Krigsmuseet Kymmenedalens museum Tammerfors stads historiska museer EMMA Esbo moderna konstmuseum Besök genom experttjänster, övriga besök och besök på webbplatsen Som nya frågor i statistikenkäten 2013 behandlades Besök genom experttjänster och Övriga besök. Dessa uppgifter räknas inte med i det totala besök i museerna. Med besök genom experttjänster avser man till exempel besök kring användningen av samlingar och arkivmaterial. Antalet besök genom experttjänster i museerna var nästan (n=116). Antalet besök genom experttjänster varierade mellan ett och besök. Sex museer anmälde över besök: Helsingfors stadsmuseum, Forum Marinum, Mellersta Finlands museum, K.H. Renlunds museum, Tusby museum och Statens Konstmuseum. Övriga besök gällde besök till evenemang som utomstående arrangerade i museiutrymmen. Som besök räknas inte kunder som besöker museets butik eller café. Antalet övriga besök var (n=75). Antalet övriga besök varierade mellan 3 och besök. Finlands nationalmuseum, Åbo museicentral, Tammerfors stads historiska museer och Amos Andersons konstmuseum anmälde över besök. 18 MUSEISTATISTIK 2013 MUSEIBESÖK

20 81 av museerna, det vill säga litet över hälften, anmälde att de följer upp även besök på webbplatsen. Sammanlagt var besök på webbplatserna över 7,5 miljoner (n=79) (över 11 miljoner år 2012) 25. Antalet besök på webbplatserna varierade mellan 200 och Flest webbesök hade de statliga museerna, det vill säga Finlands nationalmuseum, Statens konstmuseum och Naturhistoriska museet Luomus. Öppettider År 2013 hade museerna, inklusive alla museienheter, öppet dagar ( år 2012). Genomsnittet per museienhet var 198 dagar under året (189 år 2012). 135 (88,2 %) av alla museers huvudenheter var regelbundet öppna året runt, fem av dem endast under sommaren och åtta (5,2 %) var öppna periodvis. Fem museer (3,3 %) var undantagsvis stängda under hela året (diagram 15). Inträde År 2013 var inträdesavgiften 26 för vuxna till museernas basutställningar högst 12 euro och minst 2 euro. Till tillfälliga utställningar var inträdesavgiften för vuxna högst 12 euro och minst 2 euro. Barnbiljetten kostade högst 10 euro både till basutställningar och tillfälliga utställningar. Den lägsta barnbiljetten kostade 1 euro. Den genomsnittliga inträdesavgiften till basutställningar och tillfälliga utställningar per museigrupp: 25 Man har preciserat anvisningen för statistikenkäten 2013: besök under observationsåret (ej laddningar). 26 I statistikenkäten uppgav museerna den högsta inträdesavgiften som var i bruk. Museigrupp Vuxna/ Bas Vuxna/ Tillfällig Barn/ Bas Gratis inträde till alla museienheter gällde vid 12 museer. Friitala Lädermuseum Helsingfors stadsmuseum Kieppi, Karleby naturhistoriska museum Lappo stads museer Lovisa stads museum Uleåborgs universitets växtmuseum Polismuseet Päivälehtimuseet Reso museet Harkko Finlands Urmuseum Tornedalens landskapsmuseum Arbetarmuseet Werstas Barn/ Tillfällig Museer som får förhöjt statsbidrag 6,89 6,72 3,48 3,59 Övriga museer som får statsbidrag 5,95 5,84 3,45 3,05 Statliga museer och universitetsmuseer 6,86 9,00 3,20 3,67 Övriga kommunala och privata museer 5,14 4,78 3,25 3,67 Alla museer 6,26 6,23 3,42 3,38 Gratis inträde till alla museienheter eller en del av dem gällde vid 20 museer. 82 av museerna hade gratis inträde för personer under 18 år till minst en museienhet. Som en ny fråga i statistikenkäten 2013 frågade man efter eventuella gratisdagar och -timmar. 124 av museerna (80,5 %) hade gratis inträde en viss dag eller vissa dagar i året. Sammanlagt var gratisdagar i genomsnitt 19 dagar per museum. Antalet gratisdagar varierade mellan 1 och 157 dagar. Om man granskar gratis inträde i timmar så fanns det timmar, i genomsnitt 113 timmar gratis inträde per år. 27 Listan innehåller museer som har svarat ja på statistikenkätens fråga Har museet gratis inträde för alla? och anmält 0 betalda besök under Diagram 15 Museets huvudenhets öppettider ,3 % Undantagsvis stängd Regelbundet öppet året runt 88,2 % 5,2 % Öppet periodvis 3,3 % Öppet endast under sommaren MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK

21 6. Guidning, verkstäder och övriga evenemang I statistikenkäten 2013 har man tillsatt nya frågor gällande museernas mest typiska samarbetsformer. Frågorna täcker ändå inte i vid mening museernas mångsidiga samarbete utan de ger en helhetsbild av utbudet och användningen av vissa verksamheter. Guidning under utställningar Nästan alla museer (n= 149) uppgav guidningar under utställningar. Siffran innehåller för allmänheten öppna guideturer och guideturer som arrangeras på beställning för daghems-, skolelev- och studerandegrupper. Man arrangerade sådana guidningar i museerna 2013 ( år 2012). Flest guidningar under utställningar ordnades i Finlands nationalmuseum, Åbo museicentral och Statens konstmuseum. Museerna som hade minst utställningsguideturer under 2013: Museum Antalet utställningsguideturer Finlands nationalmuseum 9914 Åbo museicentral 3186 Statens konstmuseum 2430 Tusby museum 2342 Tammerfors stads historiska museer 1336 Naturhistoriska centralmuseet 1187 Esbo stadsmuseum 1071 Aboa Vetus & Ars Nova 1024 Antalet deltagare i arrangerade guidningar under utställningar var (n=144) ( år 2012). 14,1 % av alla museibesökare deltog i dessa guidningar (15,3 % år 2012). Drygt en tredjedel av sådana guidningarna (17 902) var avsedda för daghems-, skolelev- och studerandegrupper. Antalet deltagare i dessa guidningarna var , det vill säga cirka hälften (49,8 %) av det totala besök av grupperna i fråga. Verkstad 119 museer uppgav verkstäder. Sammanlagt arrangerade man verkstäder år 2013 med deltagare (2,5 % av alla museibesök). Man arrangerade utställningsguideturer i museerna Museerna som höll minst 150 verkstäder under 2013: Museum Organiserade verkstad Statens konstmuseum 641 Teatermuseum 529 Finlands nationalmuseum 425 Finlands luftmuseum 399 Åbo museicentral 267 EMMA Esbo moderna konstmuseum 219 Aboa Vetus & Ars Nova 212 Jyväskylä konstmuseum 185 Finlands leksaksmuseum Hevosenkenkä 183 Helsingfors konstmuseum 176 Tusby museum 164 Tikanoja konsthem 160 Sagalunds Museum (67,0 %) av verkstäderna var avsedda för daghems-, skolelev- och studerandegrupper. Flest verkstäder för dessa grupper arrangerades av Teatermuseum, Statens konstmuseum och Finlands nationalmuseum. Övriga evenemang Med övriga evenemang avser man föreläsningar, diskussioner, kulturmiljöevenemang eller andra museets egna evenemang även utanför museiutrymmet. Antalet övriga evenemang uppgavs av 144 museer. Sammanlagt arrangerade man publikevenemang under år Antalet evenemang varierade mellan enstaka och tusentals evenemang. 20 MUSEISTATISTIK 2013 GUIDNING, VERKSTÄDER OCH ÖVRIGA EVENEMANG

22 7. Samlingar Samlingarna fördelas i Museistatistiken till kulturhistoriska föremålssamlingar, konstsamlingar, naturvetenskapliga samlingar och fotografisamlingar. Därtill kartlägger man även arkivmaterialet i hyllmeter. Med hjälp av statistikfrågorna strävar man efter att kartlägga även bland annat samlingarnas omfattning samt graden av digitalisering och katalogisering. Från och med 2013 granskar man även museernas samlingspolitiska program och digitaliseringsplaner. Ett samlingspolitiskt program används vid 114 museer (74,0 %) och vid 32 museer var saken i preparation. Digitaliseringsprogram Ett samlingspolitiskt program användes vid 114 museer används vid 47 museer (30,5 %) och vid 53 museer var saken i preparation. Enligt statistiksvaren använder man ett elektroniskt samlingshanteringssystem vid 150 museer. Utgifterna för förvärv till samlingarna Museernas samlingar växer i huvudsak genom inköp och donationer. Under 2013 använde museerna cirka 2,8 miljoner euro för att utöka sina samlingar, vilket är samma nivå som året innan. Sammanlagt utökade 90 museer sina samlingar genom inköp. Utgifterna för förvärv till samlingarna fördelades per museigrupp på följande sätt: 43,6 % av museerna som får förhöjt statsbidrag (29,2 % av detta utgörs av landskapsmuseer, 65,7 % av regionala konstmuseer och 5,2 % av riksomfattande specialmuseer) 28,7 % av övriga museer som får statsbidrag 26,4 % statliga museer och universitetsmuseer (av denna var riksmuseernas andel 99,5 %) 1,3 % andra kommunala och privata museer. Statens konstmuseum använde cirka euro på förvärv. Därtill använde Serlachius-museerna Gustaf och Gösta, Helsingfors konstmuseum, Åbo museicentral och Tammerfors konstmuseum över på förvärv, liksom även året innan. Museer som använde minst euro på förvärv under 2013: Statens konstmuseum Serlachius-museerna Gustaf och Gösta Helsingfors konstmuseum Åbo museicentral Tammerfors konstmuseum Amos Andersons konstmuseum Kuopio konstmuseum Finlands nationalmuseum EMMA Esbo moderna konstmuseum Rovaniemi konstmuseum Jyväskylä konsmuseum Åbo konstmuseum Björneborgs konstmuseum Raumo konstmuseum Tusby museum Aboa Vetus & Ars Nova Finlands fotografiska museum Postmuseet Hyvinge stads museer Samlingarnas omfattning Det förekommer stora årliga variationer i samlingsuppgifterna. Detta kan delvis förklaras genom att arbetet för inventering och katalogisering av samlingarna framskrider varvid siffrorna preciseras. Museisamlingarna innehöll i slutet av 2013 lite över 5,4 miljoner kulturhistoriska objekt (6,1 miljoner år 2013) varav nästan förvärvades under året. Antalet konstverk var nästan ( år 2012) varav förvärvades under året. Samlingarna i de naturvetenskapliga museerna hade över 17 miljoner objekt eller prov (22 miljoner år 2012), varav knappt förvärvades under året. SAMLINGAR MUSEISTATISTIK

23 I bildarkivmaterialen ingick 22,0 miljoner objekt 28 (24,7 miljoner år 2012), varav cirka förvärvades under året. Arkivmaterial utan tjänstearkivmaterial omfattade cirka 18,0 hyllkilometer (n=123). För första gången frågade man i Museistatistiken även efter övrigt katalogiserat samlingsmaterial. Svaren innehåller till exempel Postmuseets omfattande filatelistiska samling med över objekt. Därtill uppgav museerna information om handlings- och bibliotekssamlingar, små publikationer samt klipparkiv. Det togs även fram mångsidiga audiovisuella materialsamlingar som består bland annat av intervjuar, filmer och dokumenteringar. Enligt statistikförfrågan var graden av elektronisk katalogisering och digitalisering av museernas samlingar i slutet av 2013 följande 29 : Materialtyp Elektroniskt Digitaliserat katalogiserat Kulturhistoriska samlingar 41,2 % 23,5 % Konstsamlingar 86,1 % 61,6 % Naturvetenskapliga samlingar 20,0 % 14,1 % Fotografsamlingar 13,5 % 13,7 % 28 Variationen kan även förklaras med att Museiverkets bildsamlingar räknades med i statistiken för Finlands nationalmuseum I slutet av 2013 innehöll Museiverkets bildsamlingar ca åtta miljoner bilder som man inte längre räknade med i Nationalmuseets bildsamlingar det året. 29 Svarsanvisning i statistikenkäten: Ett katalogiserat objekt är inte samma sak som ett digitaliserat objekt. Av objektet har tagits ett eller flera digitaliserade/digitala foton, teckningar, 3D-modelleringar eller motsvarande. Med digitalisering avses att material som är i analog form omvandlas till digital form. Med detta avses att den ursprungliga informationen (t.ex. dokument, foton, tonband) omvandlas till elektronisk form. Också fotografering och elektronisk lagring av tredimensionella objekt är digitalisering. 8. Utställningar I Museistatistiken följer man upp öppnade utställningar i museerna under året. Objekt som observeras är tillfälliga utställningar, vandringsutställningar och för utlandet producerade utställningar. Därtill frågade man för första gången efter utställningar och webbutställningar som har producerats utanför museibyggnaden. Nya eller förnyade basutställningar har inte räknats separat i statistiken 30. Det öppnades nya utställningar. Tillfälliga utställningar År 2013 genomfördes totalt utställningar (1267 år 2012), varav var tillfälliga utställningar (1 195 år 2012), 25 vandringsutställningar (45 år 2012) och 32 producerade för utlandet (30 år 2012). Av de tillfälliga utställningarna var 511, det vill litet under hälften, museernas egen produktion och 258, det vill säga cirka en fjärdedel, gemensam produktion. Av de tillfälliga utställningarna var 306, det vill säga litet över en fjärdedel, producerade av de andra. I professionella museer öppnades det i genomsnitt 7,3 tillfälliga utställningar (8,1 år 2012). Siffran innehåller de 147 museer som har arrangerat tillfälliga utställningar. Antalet tillfälliga utställningar i olika museigrupper var i genomsnitt följande: 9,7 vid museer som får förhöjt statsbidrag (landskapsmuseer 9,5; regionala konstmuseer 11,9 och riksomfattande specialmuseer 7,6) 6,3 vid andra museer som får statsbidrag 7,4 vid statliga museer och universitetsmuseer (riksomfattande museer 13,7 och övriga statsmuseer 3,6) 3,9 % vid övriga kommunala och privata museer När det gäller tillfälliga utställningar förekommer stora variationer i de enskilda museerna. År 2013 producerade 45 av museerna 1 3 tillfälliga utställningar medan 51 museer producerade 4 7 utställningar. Däremot arrangerade 13 museer 15 utställningar eller fler under året. Vid granskning av tillfälliga utställningar lönar det sig att lägga märke till faktumet att många museer har flera museiobjekt. 30 I enkäten 2013 fördelade man inte längre utställningar enligt temaområden i till exempel konsthistoriska, kulturhistoriska och etnografiska utställningar. En strikt fördelning är inte längre relevant då utställningar produceras allt oftare över traditionella temaområden och genom att kombinera dem. 22 MUSEISTATISTIK 2013 SAMLINGAR UTSTÄLLNINGAR