MUSEISTATISTIK Museistatistik 2014

Transkript

1 MUSEISTATISTIK 2014

2 MUSEISTATISTIK 2014 Museistatistik 2014 Redaktion Aura Kivilaakso, Annimari Laakkonen, Eija Liukkonen och Tapani Sainio Ombrytning Antero Airos Översättning Multidoc ISSN (Webbpublikation) Museiverket / National Board of Antiquities 2015 Hänvisning till Museistatistiken Museistatistik 2014 ISSN (Webbpublikation) Helsingfors: Museiverket, Utvecklingstjänster [hänvisat: ]. Åtkomstsätt:

3 INNEHÅLL Till Läsaren Museerna i Finland Upprättande av museistatistik...4 Antalet yrkesmässigt skötta museer...4 Antalet museienheter....5 Museernas ägandeförhållanden Finansieringen av museiverksamheten...7 Statens finansieringsandel...7 Kommunernas finansieringsandel...7 Intäkter från museernas egen verksamhet...8 Övrig finansiering...8 Museer med rätt till statsandel Utgifter för museiverksamheten Museernas personalresurser...12 Årsverken...12 Frivilligarbete vid museer Övrig arbetsinsats Museibesök...15 Museibesök per landskap...16 Museibesök per museigrupp...17 Besök av daghems-, skol- och studentgrupper...18 Besök av utlänningar...19 Besök för experttjänster och övriga besök...19 Öppettider...19 Inträde Guidning, verkstäder och övriga evenemang...21 Utställningsguidningar Verkstäder...21 Övriga evenemang Samlingar...22 Utgifterna för förvärv till samlingarna...22 Samlingarnas omfattning Utställningar...23 Temporära utställningar Övriga utställningar...24 Utgifter för utställningsverksamhet Publikationer Statistiktabeller Diagram 1 Museernas andel per museigrupp Museienheternas andel enligt typ av museum Museernas ägandeförhållanden Finansieringen av museerna Finansieringen av museerna Museernas utgifter Museernas utgifter Fördelning av faktiska ärsverken Antalet museer som erbjuder volontärverksamhet Volontärarbetarnas arbetsinsats i timmar Museibesök Antalet besök per landskap Antalet besök per landskap 2014 / 100 invånare Museibesök per museigrupp Museets huvudenhets öppettider Museernas nya utställningar Museernas publikationer

4 TILL LÄSAREN Den årliga Museistatistiken baserar sig på informationen som museerna samlar om sin verksamhet. Syftet med Museistatistiken är att ge en helhetsbild av den mångsidiga museibranschens resurser, personal och verksamhet. Målet är en Museistatistik som lever i tiden och som samtidigt bevarar kontinuiteten och jämförbarheten. Publikationen Museistatistik finns tillgänglig som tryckt publikation och i elektronisk form i webbtjänsten www. museotilasto.fi. I webbtjänsten kan information dessutom granskas med hjälp av en statistiksökning samt tabeller som publicerats som öppna data. Med hjälp av sökfunktionen kan man söka bland statistik över till exempel museibesök, publiksamarbete, samlingar, utställningar, personal och ekonomi sedan Informationen kan granskas per museum, fråga eller enkät. I webbtjänsten finns årliga tabeller i Excel- och CSV-format. Statistikinformationen erbjuder beredskap för analysering av såväl enskilda museer som hela branschen samt för definiering av riktlinjer för framtiden. Museistatistiken är avsedd för användning, komplettering och bearbetning och den erbjuder för egen del verktyg för den som vill bevisa museibranschens betydelse. Respons på statistiken kan skickas till adressen museotilasto@museovirasto.fi. Statistikteamet, Aura Kivilaakso, Annimari Laakkonen, Eija Liukkonen och Tapani Sainio MUSEISTATISTIK

5 1. MUSEERNA I FINLAND 2014 Upprättande av museistatistik Museiverket svarar för den årliga statistiken över Finlands museifält. Museistatistiken sammanställs för såväl museerna och deras intressentgrupper som myndighetsbruk. Statistikuppgifterna tillgodogörs bland annat i Kulturstatistiken som Statistikcentralen redigerar 1 samt internationellt i synnerhet i EGMUS-arbetsgruppens 2 publikationer och webbtjänst. Museistatistiken omfattar de av landets museer som sköts yrkesmässigt på heltid och drivs av staten, kommuner, stiftelser eller föreningar. 3 Med ett yrkesmässigt skött museum avses ett museum som har en direktör och åtminstone en heltidsanställd, vilkas utbildning och professionella kännedom uppfyller kriterierna i museiförordningen. 4 Utöver de yrkesmässigt skötta museerna finns det även ca lokala museienheter och samlingar i Finland som upprätthålls av föreningar, stiftelser, kommuner, företag och privatpersoner. Lokala museer upprätthålls huvudsakligen som bisyssla och med frivilliga krafter. Museiverket samlar in statistik över lokal museiverksamhet med hjälp av en separat enkät vart femte år. Strävan är att få med alla museer som har drivits yrkesmässigt och på heltid i mer än ett kalenderår i den årliga Museistatistiken. Statistikenkäten som genomfördes på webben 2014 skickades till 154 museer och den besvarades av samtliga museer med undantag av tre. 5 Målet med Museistatistiken är att ge en så pålitlig allmän bild av landets yrkesmässiga museiverksamhet som möjligt. Svaren är delvis bristfälliga och innehåller olika tolkningar, men dessa spelar ingen avgörande roll för helhetssiffrorna, medelvärdena eller hanteringen av uppgifterna per museigrupp. Denna statistikpublikation är en redigerad sammanfattning av uppgifterna som har samlats in via enkäten. Antalet yrkesmässigt skötta museer Statistikenkäten för 2014 omfattar de yrkesmässigt skötta museerna i Finland. Av dessa var kommunala och privata museer med rätt till statsandel 125 och riksmuseer, kommunala och privata museer som inte får statsandelar 27. Av de 125 museerna med rätt till statsandel får 54 förhöjd statsandel: 22 landskapsmuseer, 16 regionala konstmuseer och 16 riksomfattande specialmuseer. Den förhöjda statsandelen bygger på de regionala och riksomfattande särskilda uppgifter som fastställs i museiförordningen. Landskapsmuseerna och de regionala konstmuseerna främjar och styr verksamheten vid kulturhistoriska museer och konstmuseer samt utvecklar museisamarbetet i det egna området. De riksomfattande specialmuseerna har som uppgift att främja och styra museiverksamheten inom sin specialbransch. Antalet andra yrkesmässigt skötta museer med rätt till statsandel uppgår till 71. Fem av museerna som inte får statsandelar är statliga museer. Av dessa är Finlands nationalmuseum, Nationalgalleriet 7 och Naturhistoriska centralmuseet riksmuseer. I samma grupp som statliga museer behandlas även fyra universitetsmuseer i Finland. 8 Det finns även 18 kommunala och privata museer som inte får statsandelar. 1 Statistikcentralen, Statistik efter ämne: Kultur: European Group on Museum Statistics. Mer information: Museerna inom självstyrelseområdet Åland omfattas inte av denna statistik. 4 Museiförordningen (2005/1192 och dess förändring 456/2013) 5 Carlsro, Finska Missionssällskapets museum Kumbukumbu och Åbo universitets djurmuseum. 6 Kumbukumbu var berättigat till statsandel I statistiken anges endast statsandelen för Kumbukumbu. 7 Tidigare Statens konstmuseum. 8 Av universitetsmuseerna föll Åbo universitets djurmuseum utanför statistiken. 4 MUSEISTATISTIK 2014 MUSEERNA I FINLAND 2014

6 De yrkesmässigt skötta museerna klassificeras i Museistatistiken enligt följande: Yrkesmässigt skötta museer (152) Kommunala och privata museer med rätt till statsandel (125) Museer som får förhöjd statsandel (54) Landskapsmuseer (22) Regionala konstmuseer (16) Riksomfattande specialmuseer (16) Övriga museer som sköts på heltid (27) Statliga museer och universitetsmuseer (9) Statliga museer (5) Riksmuseer (3) Övriga statliga museer (2) Övriga museer med rätt till statsandel (71) Universitetsmuseer (4) Övriga museer (kommunala och privata museer som inte får statsandelar) (18) Diagram 1 Museernas andel per museigrupp ,5 % Landskapmuseer Regionala konstmuseer 10,5 % 13,2 % Övriga museer Riksomfattande specialmuseum 10,5 % 3,9 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer 2,0 % Statliga museer Övriga museer som omfattas an statsandel 45,4 % Antalet museienheter De 152 yrkesmässigt skötta museerna i Finland driver 327 museienheter som har öppet regelbundet. I det totala museienheter har även räknats med de enheter som undantagsvis inte har varit regelbundet öppna för allmänheten under det aktuella året, till exempel på grund av reparationer. De museienheter som har öppet på beställning finns inte med i statistiken. Det fanns 71 museer med en museienhet. Numerärt sett hade Finlands nationalmuseum flest museienheter (12). Av museienheterna var 166 (50,8 %) kulturhistoriska museer, 59 (18,0 %) konstmuseer, 81 (24,8 %) specialmuseer och 12 (3,7 %) naturvetenskapliga museer. Nio enheter (2,8 %) var delar av kombinerade museer. MUSEERNA I FINLAND 2014 MUSEISTATISTIK

7 Diagram 2 Museienheternas andel enligt typ av museum ,8 % Kombinerade museer Kulturhistoriska museer 50,8 % 3,7 % Naturhistoriska museer Specialmuseer 24,8 % Kontsmuseer 18,0 % Museernas ägandeförhållanden År 2014 ägdes över hälften av museerna av kommuner. Deras antal uppgick till 83 (54,6 %). Antalet statsägda museer var 9 (5,9, %), universitetsmuseerna medräknade. Antalet museer som drivs av föreningar och stiftelser var 59 (38,8 %). Till gruppen Annat ägande (0,7 %) hör Verla fabriksmuseum som drivs av ett företag. Av museienheterna sköttes 215 av kommunala museer. Deras andel av de 327 museienheterna var 65,7 procent. 24 (7,3 %) av museienheterna var statliga museer och universitetsmuseer. Antalet museienheter som ägs av stiftelser och föreningar var 87 (26,6 %) och en museienhet ägs av en annan aktör (0,3 %). Diagram 3 Museernas ägandeförhållanden Museer Staten 24 Kommun Stiftelser och föreningar 1 1 Övrigt Museer per museienhet 6 MUSEISTATISTIK 2014 MUSEERNA I FINLAND 2014

8 Den totala finansieringen av museiverksamheten vid de yrkesmässigt skötta museerna uppgick till 246,4 miljoner euro år 2014 Statens finansiering utgjorde 44,5 procent och kommunernas 31,9 procent av museernas totalfinansiering. 2. FINANSIERING AV MUSEIVERKSAMHETEN Den totala finansieringen av museiverksamheten vid de yrkesmässigt skötta museerna uppgick till 246,4 miljoner euro år Finansieringen av museiväsendet baserar sig huvudsakligen på offentlig finansiering. 9 Totalfinansieringen har ökat med över 27 miljoner euro (12,5 %) jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på kostnaderna för ombildandet av Nationalgalleriet till stiftelse samt på överföringen av förvaltningen av Finlands nationalmuseums museibyggnad från Museiverket till Senatfastigheter. Statens finansieringsandel Statens finansieringsandel består av de statliga museernas nettoutgifter samt museernas statsandelar och -bidrag. Staten finansierade museiverksamheten med cirka 109,6 miljoner euro. Detta var 44,5 procent av museernas totalfinansiering. Statens finansieringsandel ökade med cirka 19,3 miljoner euro, det vill säga 21,4 procent, jämfört med De statliga museernas nettoutgifter uppgick till 38,6 miljoner euro och statsbidragen som museerna erhållit för sin verksamhet till 34,3 miljoner euro. I statsbidragen har också inkluderats de sysselsättningsstöd på mer än 1,2 miljoner euro som beviljades museerna. Av beloppet var de kommunala museernas andel euro, de statliga museernas andel cirka euro och de privata museernas andel euro. Utöver undervisnings- och kulturministeriet och Museiverket beviljar även kommunikationsministeriet prövningsbaserade bidrag beroende på prövning för att stödja museerna inom sin egen sektor. Likaså beviljar försvarsmakten dem som driver krigshistoriska museer fastighetsstöd. Statliga ämbetsverk och inrättningar kan bevilja understöd för museiverksamhet även som stiftande medlem i stiftelsen som driver museet. Kommunernas finansieringsandel Den kommunala finansieringen uppgick till cirka 78,7 miljoner euro år 2014, vilket var 31,9 procent av museernas totalfinansiering. Kommunernas finansieringsandel ökade med 1,3 procent, cirka miljoner euro, jämfört med föregående år. Den kommunala finansieringsandelen har beräknats genom att man från de kommunala museernas totala utgifter har dragit av statsbidragen, övriga understöd och intäkterna från den egna verksamheten. I kommunernas finansieringsandel ingår även de understöd som de beviljat privata museer och som noteras i museistatistiken. 9 Uppgifterna bygger på de inkomna svaren för Museistatistiken. Museiverksamhetens totala inkomster och utgifter har inte avstämts. Diagram 4 Finansieringen av museerna ,2 % Övriga understöd Staten 44,5 % 3,1 % Stiftelser och föreningar 14,3 % Egen verksamhet Kommun 31,9 % FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK

9 Intäkter från museernas egen verksamhet Intäkterna från museernas egen verksamhet uppgick till 35,3 miljoner euro eller 14,3 procent av totalfinansieringen år Förändringen i euro jämfört med året innan var cirka 3,3 miljoner euro (ökning på 10,3 % jämfört med året innan). Inträdesavgifterna stod för den största andelen av de egna intäkterna, 39,4 procent (41,4 % år 2013). Andelen service- och försäljningsintäkter av de egna intäkterna var 36,1 procent år 2014 (35,4 % år 2013)och andelen övriga intäkter 20,5 procent (19,7 % år 2013). Vid museerna med rätt till statsandel uppgick andelen egna intäkter till 14,4 procent av totalfinansieringen (13,5 % år 2013). Vid de privata och kommunala museerna som inte får statsandelar var andelen 24,0 procent (15,6 % år 2013) och vid statliga museer 32,1 procent (17,9 % år 2013). Museernas egna intäkter ökade med 10,3 procent jämfört med året innan. Inträdesavgifterna stod för den största andelen av de egna intäkterna, 39,4 procent. Övrig finansiering Andelen övrig finansiering av museernas totalfinansiering uppgick till 9,3 procent, cirka 22,8 miljoner euro (19,1 miljoner euro år 2013). Av detta bestod 66,9 procent (34,3 % år 2013) av övriga understöd, inklusive andra än verksamhets- och projektunderstöd från staten eller kommunen samt EU-stöd och -bidrag. Dessutom ingår i Diagram 5 Finansieringen av museerna M Staten Kommun Egen verksamhet Stiftelser och föreningar Övriga understöd MUSEISTATISTIK 2014 FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN

10 den övriga finansieringen även den finansiering som stiftelser och föreningar samt andra privata instanser allokerat till sina museer. Deras andel av den övriga finansieringen uppgick till 33,1 procent (65,7 % år 2013). Museer med rätt till statsandel Statsandelen baserar sig på beräkningsmässiga årsverken som undervisnings- och kulturministeriet årligen fastställer för varje museum. 10 År 2014 var det totala 1 183, liksom även föregående år. 11 I statsbudgeten fastställs årligen ett enhetspris per årsverke. År 2014 var enhetspriset per årsverke utan moms euro och enhetspriset inklusive moms euro. De kommunala museerna och de mervärdesskattskyldiga museerna får statsandelar enligt det skattefria enhetspriset och de privata museer som inte är mervärdesskattskyldiga får statsandelar enligt priset på statsandelen inklusive moms. Landskapsmuseerna, de regionala konstmuseerna och de riksomfattande specialmuseerna får 47 procent av enhetspriset per årsverke i förhöjda statsandelar för skötsel av sina regionala och riksomfattande uppgifter. Övriga museer med rätt till statsandel får 37 procent av enhetspriset per årsverke i statsandelar. Med stöd av museilagen beviljades 125 museer statsandelar, varav 54 erhöll förhöjda statsandelar. 12 Av museerna var 73 kommunala och 52 privata. År 2014 erhöll museerna 36,8 miljoner euro i statsandelar. Den genomsnittliga statsandelen för landskapsmuseerna, de regionala konstmuseerna och de riksomfattande specialmuseerna var euro ( euro år 2013). De här museernas andel utgjorde 73,9 procent av det totala beloppet av statsandelar. Den genomsnittliga statsandelen för andra museer med rätt till statsandel var euro ( euro år 2013). Av totalfinansieringen av museer med rätt till statsandel täckte statsandelen och andra statliga stöd 29,1 procent och kommunernas finansiering 45,9 procent. Andelen intäkter från museernas egen verksamhet utgjorde 14,4 procent och andelen övrig finansiering 10,6 procent av totalfinansieringen. För de museer som får förhöjd statsandel utgjorde statsbidragen 33,5 procent av finansieringen och den kommunala finansieringen 49,8 procent. Intäkterna från den egna verksamheten täckte 14,5 procent och den övriga finansieringen 2,2 procent. För de museer som får förhöjd statsandel ökade den offentliga finansieringen något jämfört med föregående år, den statliga finansieringen med 3,0 procent och den kommunala finansieringen med 5,8 procent. Även de övriga intäkterna ökade: de egna intäkterna med 3,7 procent och den övriga finansieringen med 0,3 procent. För de övriga museerna med rätt till statsandel täckte den statliga finansieringen 21,1 procent och den kommunala finansieringen 38,8 procent av totalfinansieringen. De egna intäkterna täckte i denna grupp 14,2 procent av totalfinansieringen. Andelen övrig finansiering var klart högre än för de museer som får förhöjd statsandel, 25,9 procent. För museerna med rätt till statsandel uppgick den statliga finansieringen per museibesök till 19,0 euro 2014 (18,8 euro år 2013). Den offentliga finansieringen per museibesök har beräknats genom att man från den offentliga finansieringen för museerna med rätt till statsandel har dragit av museernas fastighetsutgifter (summan av statlig och kommunal finansiering) och dividerat skillnaden med det totala besök. 10 Utbildningsstyrelsen, Fastställning av finansiering: rahjulk14/12_13_museot_teatterit_orkesterit.pdf Fördelning av statsandelar Museer, teatrar och orkestrar. v22yk6l14.html Nya museer som godkändes att omfattas av statsandelar år 2014 var Postmuseet och museerna i Ilomants. FINANSIERINGEN AV MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK

11 3. UTGIFTER FÖR MUSEIVERKSAMHETEN År 2014 uppgick de totala utgifterna för de yrkesmässigt skötta museerna till 244,8 miljoner euro (219,1 miljoner euro år 2013). 13 Jämfört med föregående år ökade de totala utgifterna på grund av kostnader för ombildandet av Nationalgalleriet till stiftelse samt överföringen av förvaltningen av Finlands nationalmuseums museibyggnad från Museiverket till Senatfastigheter. Museernas utgifter varierade mellan under euro och över 31 miljoner euro. De genomsnittliga utgifterna per museum uppgick till euro ( euro år 2013). För de museer som får förhöjd statsandel ökade de totala utgifterna med 4,1 procent. För övriga museer med rätt till statsandel ökade de totala utgifterna med 5,3 procent jämfört med året innan. För de statliga museerna och universitetsmuseerna ökade de totala utgifterna med 39,4 procent. För de museer som inte får statsandelar minskade de totala utgifterna med 24,4 procent. Museernas utgifter Muutos % Museer som får förhöjd statsandel ,1 % Övriga museer med rätt till statsandel ,3 % Statliga museer och universitetsmuseer ,4 % Övriga kommunala och privata museer ,4 % Alla museer ,7 % Museernas utgifter i genomsnitt Muutos % Museer som får förhöjd statsandel ,1 % Övriga museer med rätt till statsandel ,8 % Statliga museer och universitetsmuseer ,9 % Övriga kommunala och privata museer ,6 % Alla museer ,7 Största delen av museernas utgifter utgjordes av löne- och fastighetskostnader. Lönekostnadernas andel uppgick till 43,9 procent år 2014 (47,7 % år 2013). Museernas sammanlagda lönekostnader ökade med 2,7 procent jämfört med föregående år. Fastighetskostnaderna inklusive räntor och avskrivningar utgjorde 34,3 procent av samtliga utgifter (32,3 % år 2013). Fastighetskostnaderna ökade med 18,8 procent (5,8 % år 2013). Andelen övriga utgifter var 20,4 procent (en ökning på 21,9 % jämfört med 2013). I enkäten för 2014 består de övriga utgifterna av utgifterna för utställningsverksamhet, marknadsföring och kommunikation samt övriga utgifter. Museerna använde 3,3 miljoner euro för att utöka sina samlingar genom inköp, vilket motsvarade 1,4 procent av de totala utgifterna. Detta var euro eller 20,2 procent mer än föregående år. 13 Information om utgifterna för Verla fabriksmuseum saknas. 10 MUSEISTATISTIK 2014 UTGIFTER FÖR MUSEIVERKSAMHETEN

12 Diagram 6 Museernas utgifter ,4 % Övriga utgifter Löneutgifter 43,9 % 1,4 % Förvärv till samlingarna 34,3 % Utgifter för fastigheter Diagram 7 Museernas utgifter M Löneutgifter Utgifter för fastigheter Övriga utgifter Förvärv till samlingarna UTGIFTER FÖR MUSEIVERKSAMHETEN MUSEISTATISTIK

13 4. MUSEERNAS PERSONALRESURSER I Museistatistiken granskas personalen i faktiska årsverken 14, som i statistiken delas in i ordinarie heltidsanställda, övriga heltidsanställda samt deltidsanställda och timanställda. I samband med personalen granskas dessutom bland annat museiprofessionalitet och frivilligarbete. Antalet faktiska årsverken som anmäldes till Museistatistiken 2014 var (2 709 år 2013), vilket är 70 årsverken mindre är föregående år (-2,6 %). Årsverken Räknat i årsverken hade museerna ordinarie heltidsanställda år (1 958 år 2013). Det innebär en minskning med 39 årsverken (2 %) jämfört med föregående år. Deras andel av det totala årsverken var 72,7 procent (72,3 % år 2013). Antalet övriga heltidsanställda (visstidsanställda) vid museerna uppgick till 478 årsverken. Arbetsinsatsen för deltidsanställda och timanställda 16 motsvarade 242 årsverken. I siffran ingår även det arbete som utförts som köpta tjänster. Antalet faktiska årsverken minskade med 70 jämfört med föregående år och heltidsanställda museiarbetare med 39 årsverken. Museigrupp Faktiska årsverken Ordinarie heltidsanställda i årsverken Övriga heltidsanställda Deltidsanställda Andelen ordinarie heltidsanställda av faktiska årsverken Museer som får förhöjd statsandel ,3 % Övriga museer med rätt till statsandel ,1 % Statliga museer och universitetsmuseer ,3 % Övriga kommunala och privata museer ,1 % Alla museer ,7 % Museerna med rätt till statsandel hade ordinarie heltidsanställda, räknat i årsverken. Av dem arbetade 959 vid museerna som får förhöjd statsandel och 468 vid andra museer med rätt till statsandel. Vid de museer som får förhöjd statsandel var andelen ordinarie heltidsanställda 74,3 procent av faktiska årsverken och vid andra museer med rätt till statsandel 68,1 procent. Vid de kommunala och privata museer som inte får statsandelar var andelen ordinarie heltidsanställda 53,1 procent. Andelen ordinarie heltidsanställda vid de statliga museerna och universitetsmuseerna var 77,3 procent. Av de ordinarie heltidsanställda arbetade 50,0 procent vid de museer som får förhöjd statsandel 24,4 procent vid andra museer med rätt till statsandel 23,4 procent vid statliga museer och universitetsmuseer 2,2 procent vid övriga kommunala och privata museer. 14 Med årsverke avses en heltidsanställds arbete under ett helt år. Deltidsanställda och visstidsanställda eller personer som annars har arbetat under en del av året beaktas som relativa andelar. I denna statistikpublikation har årsverken avrundats till närmaste heltal. 15 Arbetstiden minst 30 timmar per vecka. 16 Arbetstiden under 30 timmar per vecka. 12 MUSEISTATISTIK 2014 MUSEERNAS PERSONALRESURSER

14 Av de ordinarie heltidsanställda hade (57,5 %) utbildning inom museibranschen eller ett museums specialbransch 17. I genomsnitt sysselsatte de yrkesmässigt skötta museerna 12,6 ordinarie heltidsanställda, varav 7,3 hade utbildning inom museibranschen. Museigrupp Ordinarie heltidsanställda i genomsnitt (årsverken) Andelen anställda med utbildning inom museibranschen av de ordinarie heltidsanställda i genomsnitt (årsverken) Museer som får förhöjd statsandel 17,8 9,9 Övriga museer med rätt till statsandel 6,7 4,4 Statliga museer och universitetsmuseer 49,9 25,7 Övriga kommunala och privata museer 2,4 1,9 Alla museer 12,6 7,3 I diagram 8 granskas fördelningen av faktiska årsverken mellan ordinarie heltidsanställda, visstidsanställda på heltid samt deltidsanställda och timanställda under Diagrammet visar att ändringarna har varit små. Den största ändringen syns i ökningen av ordinarie heltidsanställda. Frivilligarbete vid museer År 2014 uppgav 58 museer att de haft volontärer. Av diagram 9 framgår att museer som ordnar frivilligarbete har ökat i antal under de senaste åren. Av museerna uppgav 55 volontärer som uppgick till Variationsbredden är från en till 200 volontärer. Av museerna uppgav 56 volontärernas arbetsinsats som uppgick till timmar ( år 2013), det vill säga 22,3 årsverken (18,1 år 2013). 17 Mer information om personalen inom museibranschen finns i rapporten om Museiförbundets enkät Museoväki Diagram 8 Fördelning av faktiska ärsverken Total Deltidsanställda och timanställda Visstidsanställda personal på heltid Fast anställd personal på heltid MUSEERNAS PERSONALRESURSER MUSEISTATISTIK

15 Diagram 9 Antalet museer som erbjuder volontärverksamhet Diagram 10 Volontärmedarbetares arbetsinsats i timmar Volontärernas arbetsinsatser varierade mellan 10 och timmar om året. Vid nio museer uppgick volontärernas arbetsinsats till timmar eller mera. Volontärernas arbetsinsats var minst timmar under år 2014, bland annat vid: Museets namn Volontärernas arbetsinsats, timmar per år Finlands Flygmuseum Tammerfors stads historiska museer Finlands Järnvägsmuseum Arbetarmuseet Werstas Pansarmuseet Nautelankoski museum SAMU Produktions- och kulturhistoriska museet i Salo Sagalunds museum Stundars museum Mängden frivilligarbete ökade med 4,2 årsverken. Övrig arbetsinsats I Museistatistiken frågades även efter årsverken för sådana anställda vars lön betalas av någon annan än museet. I dessa räknas med till exempel sysselsättningsanställda och rehabiliteringspatienter vars arbetsinsats allokeras till museet, men vars lön betalas till exempel genom kommunens centralförvaltning och ingår därmed inte i museets budget. År 2014 var dylika årsverken 145 (n=76). Därtill frågade man för första gången efter mängden oavlönat arbete i årsverken. I siffran ingår till exempel praktikanter från läroanstalter, AO-elever, personer i arbetsprövningen och civiltjänstgörare men dock inte volontärer. År 2014 fanns det oavlönade medarbetare vid 73 museer. Arbetsinsatsen i årsverken var MUSEISTATISTIK 2014 MUSEERNAS PERSONALRESURSER

16 5. MUSEIBESÖK I Museistatistiken statistikförs antalen 18 museibesök med hjälp av vilka det är möjligt att granska till exempel hur museibesöken fördelas per landskap och museigrupp. Museistatistiken skapar ingen bild av besökarprofiler. Enligt statistiken gjordes det över 5,4 miljoner besök ( ) till de yrkesmässigt skötta museerna Det totala besök minskade med besök jämfört med förra året. Av besöken var 46,2 procent avgiftsbelagda ( ). Andelen gratisbesök uppgick till 53,8 procent ( ). 19 I diagram 11 granskas museibesöken under de senaste elva åren. Totalantalen besök har ökat på längre sikt. Av diagrammet framgår också att förhållandet mellan avgiftsbelagda besök och gratisbesök har ändrats under den granskade perioden. År 2010 och sedan 2012 har andelen gratisbesök av samtliga museibesök varit större än andelen avgiftsbelagda besök. Antalet besök per museum var i genomsnitt ( år 2013). Antalet besök per museienhet var i genomsnitt ( år 2013). 18 Museibesök definieras i statistikenkäten med följande ord: I det totala besök räknas med till exempel besök på utställningar och evenemang som museet ordnar i sina lokaler. Som besök räknas inte kunder som besöker museets butik eller café, besök på evenemang som ordnas utanför museilokalerna, besökare på mottagningar eller motsvarande som ordnas av utomstående i museets lokaler, och inte heller besökare på vandringsutställningar som museet producerat och ställt ut på andra museer. 19 Det finns ingen noggrann statistik över gratisbesök vid alla museer. Diagram 11 Museibesök Antalet museibesök Gratisbesök Betalda besök MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK

17 Museibesök per landskap Vid jämförelse av museibesök per landskap framgår det att de flesta museibesök gjordes till museienheterna i Nyland (89 museienheter), Birkaland (24 museienheter) och Egentliga Finland (36 museienheter). Färre museibesök gjordes till museienheterna i Kajanaland (4 museienheter), Mellersta Österbotten (4 museienheter) och Södra Österbotten (6 museienheter). Antalet museibesök i förhållande till folkmängden i landskapet visar en avsevärt jämnare fördelning. I toppen ligger Nyland (159 besök/100 invånare), Egentliga Tavastland (137 besök/100 invånare), Egentliga Tavastland (137 besök/100 invånare), Lappland Diagram 12 Antalet besök per landskap 2014 Södra Karelen (9 museienheter) Södra Österbotten (6 museienheter) Södra Savolax (14 museienheter) Kajanaland (4 museienheter) Egentliga Tavastland (18 museienheter) Mellersta Österbotten (4 museienheter) Mellersta Finland (23 museienheter) Kymmenedalen (11 museienheter) Lappland (11 museienheter) Birkaland (24 museienheter) Mellersta Österbotten (13 museienheter) Norra Karelen (10 museienheter) Norra Österbotten (17 museienheter) Norra Savolax (11 museienheter) Päijänne-Tavastland (9 museienheter) Satakunta (18 museienheter) Nyland (89 museienheter) Egentliga Finland (36 museienheter) Diagram 13 Antalet besök per landskap 2014 / 100 invånare Södra Karelen (9 museienheter) 55 Södra Österbotten (6 museienheter) 26 Södra Savolax (14 museienheter) 59 Kajanaland (4 museienheter) 19 Egentliga Tavastland (18 museienheter) 137 Mellersta Österbotten (4 museienheter) 39 Mellersta Finland (23 museienheter) 79 Kymmenedalen (11 museienheter) 85 Lappland (11 museienheter) 121 Birkaland (24 museienheter) 117 Mellersta Österbotten (13 museienheter) 61 Norra Karelen (10 museienheter) 60 Norra Österbotten (17 museienheter) 42 Norra Savolax (11 museienheter) 39 Päijänne-Tavastland (9 museienheter) 36 Satakunta (18 museienheter) 67 Nyland (89 museienheter) 159 Egentliga Finland (36 museienheter) MUSEISTATISTIK 2014 MUSEIBESÖK

18 (121 besök/100 invånare) och Birkaland (117 besök/100 invånare). Flest besökare lockade i Nyland Nationalgalleriet ( ), Tavastehus stads historiska museum i Egentliga Tavastland (99 026), Lapplands landskapsmuseum i Lappland (73 776) och Tammerfors stads historiska museer i Birkaland ( ). Antalet museibesök 20 per invånare i förhållande till Finlands folkmängd var cirka ett. Av samtliga museibesök gjordes 46,7 procent till museienheterna i Nyland (40,7 % år 2013), 10,9 procent till museienheterna i Birkaland (13,4 % år 2013) och 9,8 procent till museienheterna i Egentliga Finland (10,7 % år 2013). Landskap Antalet museienheter Antalet museibesök 2014 Procent av samtliga besök Södra Karelen (3 museer) ,3 % Södra Österbotten (3 museer) ,9 % Södra Savolax (4 museer) ,6 % Kajanaland (3 museer) ,3 % Egentliga Tavastland (8 museer) ,4 % Mellersta Österbotten (2 museer) ,5 % Mellersta Finland (9 museer) ,0 % Kymmenedalen (5 museer) ,8 % Lappland (9 museer) ,0 % Birkaland (13 museer) ,9 % Österbotten (5 museer) ,0 % Norra Karelen (6 museer) ,8 % Norra Österbotten (5 museer) ,1 % Norra Savolax (7 museer) ,8 % Päijänne-Tavastland (3 museer) ,4 % Satakunta (9 museer) ,7 % Nyland (43 museer) ,7 % Egentliga Finland (14 museer) ,8 % Museibesök per museigrupp Av museibesöken gjordes 22,8 procent till landskapsmuseerna (26,6 % år 2013), 9,0 procent till de regionala konstmuseerna (9,2 % år 2013) och 11,6 procent till de riksomfattande specialmuseerna (11,4 % år 2013). Andelen övriga museer med rätt till statsandel var 27,7 procent (26,2 % år 2013). Av museibesöken gjordes 22,0 procent till riksmuseerna (19,6 % år 2013): Naturhistoriska centralmuseet, Finlands nationalmuseum och Nationalgalleriet. Universitetsmuseerna och övriga statliga museer stod för 3,0 procent av museibesöken. Av besöken gjordes 3,9 procent till kommunala och privata museer som inte får statsandelar. Jämfört med föregående år ökade riksmuseernas och de övriga statsandelsmuseernas andelar av samtliga museibesök något medan landskapsmuseernas andelar däremot minskade. Antalen besök i genomsnitt per museum, samtliga museienheter medräknade: museer som får förhöjd statsandel besök (landskapsmuseer , regionala konstmuseer , riksomfattande specialmuseer ) övriga museer med rätt till statsandel besök statliga museer och universitetsmuseer besök (riksmuseer , övriga statliga museer och universitetsmuseer ) övriga kommunala och privata museer besök. 20 I slutet av 2014 var Finlands folkmängd Även om man inte granskar museerna på Åland i Museistatistiken, har även Åland räknats med i folkmängden. MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK

19 Diagram 14 Museibesök per museigrupp ,8 % Landskapsmuseerna Regionala konstmuseerna 9,0 % 3,9 % Övriga museer 3,0 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer Riksomfattande specialmuseerna 11,6 % 22,0 % Statliga museer Övriga museer som får statsbidrag 27,7 % Museienheter med över besök under 2014: Museienheter Antalet besök 2014 Konstmuseet Ateneum (Nationalgalleriet) Naturhistoriska museet Luomus Museet för nutidskonst Kiasma (Nationalgalleriet) Åbo slott (Åbo museicentral) Finlands nationalmuseum Finlands sjöhistoriska museum (Maritimcentret Vellamo) Kymmenedalens museum (Maritimcentret Vellamo) Besök av daghems-, skol- och studentgrupper Museerna statistikför antalen besök av daghems-, skolelevs- och studerandegrupper. 21 Det sammanlagda dylika besök uppgick till (n=146), vilket var 8,6 procent av samtliga besök. År 2014 var motsvarande siffra (n=149). Flest besök gjordes till Finlands nationalmuseums enheter (36 216), Åbo museicentrals enheter (21 410) och Tammerfors stads historiska museer (14 193). Nationalgalleriet uppgav inte de aktuella uppgifterna år 2014, vilket syns i siffrorna som gäller de regionala konstmuseerna och riksmuseerna. Museigrupp Besök av daghems-, skol- och studerandegrupper Andelen av besöken i den aktuella museigruppen Landskapsmuseer ,3 % Regionala konstmuseer ,4 % Riksomfattande specialmuseer ,7 % Övriga museer med rätt till statsandel ,5 % Riksmuseer ,0 % Övriga statliga museer och universitetsmuseer ,9 % Övriga museer ,7 % 21 Med skolelever avses grundskolelever på låg- och högstadiet. Som studerande räknas här studerande på andra stadiet. 18 MUSEISTATISTIK 2014 MUSEIBESÖK

20 Besök av utlänningar Nästan alla museer statistikför utländska besökare antingen noggrant eller så att de kan ge en uppskattning av besök. Museerna har under de senaste åren fäst uppmärksamhet vid sättet att föra statistik över sina utländska besökare. Det är emellertid värt att notera att många museer med många besök, såsom Nationalgalleriet, inte alls statistikför andelen utländska besökare. Det sammanlagda besök av utlänningar var år 2014 (n=142), det vill säga 9,4 procent av det totala besök (9,2 % år 2013). Museerna som uppgav minst utländska besökare under 2014: Museum Besök av utlänningar Finlands nationalmuseum Lapplands landskapsmuseum Åbo museicentral Designmuseet Helsingfors stadsmuseum Samemuseet Siida Krigsmuseet Alvar Aalto-museet Uleåborgs konstmuseum Kymmenedalens museum Besök för experttjänster och övriga besök Med besök för experttjänster avses till exempel besök kring användningen av samlingar och arkivmaterial. Antalet besök för experttjänster vid museerna var nästan (n=124). Antalet besök för experttjänster varierade mellan ett och besök. Åtta museer uppgav över besök: Tusby museum (3 229), Finlands Idrottsmuseum (2 725), Forum Marinum (2 060), Mellersta Finlands museum (2 032), Satakunta museum (1 282), Esbo moderna konstmuseum EMMA (1 127), Esbo stadsmuseum (1 100) och Arkitekturmuseet (1 073). Övriga besök gällde besök i evenemang som utomstående arrangerade i museilokalerna. Som besök räknas inte besök i museets butik eller café. Antalet övriga besök var (n=83). Antalet övriga besök varierade mellan två och Över övriga besök uppgavs av Finlands nationalmuseum (57 086), Åbo museicentral (46 224), Kymmenedalens museum (23 169) och Tammerfors stads historiska museer (16 677). Lite över hälften av museerna, det vill säga 82, uppgav att de också statistikför besök på webbplatsen. Sammanlagt uppgick besök på webbplatserna till över 9,2 miljoner (n=81) (över 7,5 miljoner år 2013). 22 Antalen besök på webbplatserna varierade mellan och Flest webbesök uppgav riksmuseerna, det vill säga Finlands nationalmuseum ( ), Nationalgalleriet ( ) och Naturhistoriska centralmuseet Luomus ( ). Upp till 92,1 procent av museerna hade regelbundet öppet året runt. I genomsnitt hade museienheterna öppet 191 dagar under året. Öppettider År 2014 hade museerna, alla museienheter medräknade, öppet dagar ( år 2013). Genomsnittet per museienhet var 191 dagar under året (198 år 2013). Av alla museers huvudenheter hade 139 (92,1 %) regelbundet öppet året runt, fyra (2,6 %) endast under sommaren och sex (4,0 %) periodvis. Två museer (1,3 %) var undantagsvis stängda hela året. 22 Antalet besök under observationsåret (inte nedladdningar). MUSEIBESÖK MUSEISTATISTIK

21 Diagram 15 Museets huvudenhets öppettider 2014 (n=151) 1,3 % Undantagsvis stängt Regelbundet öppet året runt 92,1 % 4,0 % Öppet periodvis 2,6 % Öppet endast under sommaren Inträde År 2014 var inträdesavgiften för vuxna 23 till museernas permanenta utställningar högst 14 euro och minst 2 euro. Till temporära utställningar var inträdesavgiften för vuxna högst 15 euro och minst 2 euro. Inträdesavgiften för barn till de permanenta utställningarna var högst 12 euro och minst 1 euro. Till de temporära utställningarna kostade inträdet för barn högst 15 euro och minst 1 euro. Den genomsnittliga inträdesavgiften till permanenta och temporära utställningar per museigrupp: Museigrupp Vuxna/Permanent Vuxna/Temporär Barn/Permanent Barn/Temporär Museer som får förhöjd statsandel 7,09 6,93 3,48 3,38 Övriga museer med rätt till statsandel 6,45 6,87 3,78 4,33 Statliga museer och universitetsmuseer 7,33 9,33 2,63 2,88 Övriga kommunala och privata museer 5,54 5,78 3,72 3,95 Alla museer 6,65 6,87 3,58 3,89 Upp till 20 av museerna uppgav sig erbjuda gratis inträde till alla museienheter eller åtminstone en av dem. Gratis inträde till alla museienheter gällde vid 11 museer: 24 Helsingfors stadsmuseum Kieppi, Karleby naturhistoriska museum Jyväskylä universitets museum Lappo stads museer Lovisa stads museum Uleåborgs universitets växtmuseum Polismuseet Päivälehtimuseet Museet Harkko i Reso Finlands Urmuseum Vanda konstmuseum 81 av museerna uppgav sig ha gratis inträde för personer under 18 år till åtminstone en museienhet. 123 eller 81,5 procent av museerna hade gratis inträde en viss dag eller vissa dagar i året. Sammanlagt uppgick gratisdagar till 2 653, vilket var i genomsnitt 22 dagar per museum. Antalet gratisdagar varierade mellan en och 304 dagar. 23 I statistikenkäten uppgav museerna den högsta aktuella inträdesavgiften. 24 Med på listan finns de museer som har svarat ja på statistikenkätens fråga Har museet gratis inträde för alla? och uppgett 0 avgiftsbelagda besök under MUSEISTATISTIK 2014 MUSEIBESÖK

22 6. GUIDNING, VERKSTÄDER OCH ÖVRIGA EVENEMANG Utställningsguidningar Alla museer uppgav sig ordna guidningar på sina utställningar. 25 I guidningar har räknats med både för allmänheten öppna guidningar och guidningar som ordnas på beställning, likaså guidningar för daghems-, skolelevs- och studerandegrupper. Det ordnades guidningar på museerna 2014 ( år 2013). Flest utställningsguidningar ordnades på Finlands nationalmuseum, Mellersta Finlands museum och Åbo museicentral. Museerna som ordnade minst guidningar på utställningarna under 2014: Utbudet av utställningsguidningar och museibesökare som deltog i guidningarna ökade. Museum Antalet guidningar Finlands nationalmuseum 9501 Mellersta Finlands museum 7946 Åbo museicentral 3721 Nationalgalleri 2339 Tusby museum 2101 Alvar Aalto-museet 1757 Mannerheim-museet 1647 Tammerfors stads historiska museer 1264 Esbo stadsmuseum 1242 Aboa Vetus & Ars Nova 1097 LUOMUS Naturhistoriska centralmuseet 1061 Satakunta museum 1033 I de ordnade guidningarna deltog besökare ( år 2013). 16,2 procent av alla museibesökare deltog i guidningar (14,1 % år 2013) (27 %) av guidningarna var avsedda för daghems-, skolelevs- och studerandegrupper. I dessa guidningar deltog besökare, vilket är 67,2 procent av det totala besök för de aktuella grupperna. Verkstäder 140 museer uppgav verkstäder som de ordnat. Vid museerna ordnades år verkstäder (7 789 år 2013) med deltagare (2,7 % av alla museibesök) ( år 2013). Museerna som ordnade minst 150 verkstäder under 2014: Museum Antalet verkstäder Teatermuseet 576 Nationalgalleriet 502 Åbo museicentral 423 Björneborgs konstmuseum 421 Nurmijärvi museum 420 Finlands Flygmuseum 406 Finlands nationalmuseum 295 EMMA Esbo moderna konstmuseum 231 Museerna för Stiftelsen för Finlands bokinstitut 187 Aboa Vetus & Ars Nova 181 Borgå museum 175 Finlands leksaksmuseum Hevosenkenkä 170 Arbetarmuseet Werstas 168 Mellersta Finlands museum 165 Rovaniemi konstmuseum 155 Satakunta museum RIISA Finlands ortodoxa kyrkmuseum var stängt år GUIDNING, VERKSTÄDER OCH ÖVRIGA EVENEMANG MUSEISTATISTIK

23 5 384 (63,1 %) av verkstäderna var avsedda för daghems-, skolelevs- och studerandegrupper. Flest verkstäder för de aktuella grupperna ordnades vid Nurmijärvi museum (420), Teatermuseet (397), Nationalgalleriet (251) och Finlands nationalmuseum (239). Övriga evenemang Med övriga evenemang avses föreläsningar, diskussioner och kulturmiljöevenemang som museet ordnar eller också andra museets egna evenemang även utanför museilokalerna. Antalet övriga evenemang för allmänheten uppgavs av 147 museer. Det ordnades evenemang för allmänheten vid museerna under 2014 ( år 2013). 7. SAMLINGAR Samlingarna indelas i kulturhistoriska föremålssamlingar, konstsamlingar, naturvetenskapliga samlingar och fotografisamlingar i Museistatistiken. Därtill kartlägger man mängden arkivmaterial i hyllmeter. Med hjälp av statistikfrågorna strävar man efter att kartlägga även bland annat samlingarnas omfattning samt graden av digitalisering och katalogisering. Sedan 2013 granskar man även museernas samlingspolitiska program och digitaliseringsplaner. Ett samlingspolitiskt program tillämpades vid 119 museer (78,8 %) och vid 26 museer var programmet under beredning. En digitaliseringsplan användes vid 55 (36,4 %) och bereddes vid 49 museer. Enligt statistiksvaren använder 147 museer ett elektroniskt system för hanteringen av samlingarna. Under 2014 utökades samlingarna med cirka 3,3 miljoner euro. Utgifterna för förvärv till samlingarna Museernas samlingar utökas i huvudsak genom inköp och donationer. Under 2014 utökades samlingarna med cirka 3,3 miljoner euro. Sammanlagt 80 museer (53,0 %) utökade sina samlingar genom inköp. Utgifterna för förvärv till samlingarna fördelades per museigrupp på följande sätt: 31,4 % museerna som får förhöjd statsandel (28,2 % av detta utgörs av landskapsmuseer, 65,5 % av regionala konstmuseer och 6,3 % av riksomfattande specialmuseer) 23,9 % övriga museer med rätt till statsandel 44,4 % statliga museer och universitetsmuseer (av denna är riksmuseernas andel 99,7 %) 0,3 % andra kommunala och privata museer. Mest, euro, användes för förvärv till samlingarna vid Nationalgalleriet. Sammanlagt sex museer utökade sina samlingar med mer än euro. Museerna som använde åtminstone euro på förvärv till samlingarna under 2014: Nationalgalleriet Serlachius-museerna Gösta och Gustaf Helsingfors konstmuseum Åbo museicentral Tammerfors konstmuseum Finlands nationalmuseum EMMA Esbo moderna konstmuseum Jyväskylä konstmuseum Amos Andersons konstmuseum Kuopio konstmuseum Västra Nylands landskapsmuseum MUSEISTATISTIK 2014 SAMLINGAR

24 Samlingarnas omfattning Det förekommer till och med stora årliga variationer i samlingsuppgifterna. Detta kan delvis förklaras genom att arbetet med inventering och katalogisering av samlingarna framskrider, varvid siffrorna preciseras. Enligt statistikenkäten innehöll museisamlingarna i slutet av 2014 lite över 5,5 miljoner kulturhistoriska objekt (5,4 miljoner år 2013) varav nästan förvärvades under året. Antalet konstverk var nästan (nästan år 2013) varav förvärvades under året. Samlingarna vid de naturvetenskapliga museerna omfattade över 19 miljoner objekt eller prov (17 miljoner år 2013), varav förvärvades under året. Fotografisamlingarna uppgavs omfatta 20,9 miljoner objekt (22,0 miljoner år 2013). 26 Cirka förvärvades under året. Utifrån den erhållna informationen beräknades arkivmaterialen utan tjänstearkivmaterial omfatta cirka 18,9 hyllkilometer (n=123). I Museistatistiken frågades även efter övrigt katalogiserat samlingsmaterial. I svaren nämndes till exempel Postmuseets omfattande filatelistiska samling med över objekt. Därtill uppgav museerna information om dokument- och bibliotekssamlingar, små publikationer och klipparkiv samt om byggnadsdelssamlingar och arkeologiska samlingar. Man lyfte även fram mångsidiga audiovisuella materialsamlingar som består bland annat av intervjuer, filmer och dokumenteringar. Enligt statistikenkäten var graden av elektronisk katalogisering och digitalisering av museernas samlingar i slutet av 2014 följande: 27 Materialtyp Elektroniskt katalogiserat Digitaliserat Kulturhistoriska samlingar 37,9 % 22,2 % Konstsamlingar 87,0 % 64,6 % Naturvetenskapliga samlingar 5,9 % 2,2 % Fotografisamlingar 14,4 % 12,0 % 8. UTSTÄLLNINGAR I Museistatistiken statistikförs utställningar som öppnats vid museerna under året. Objekt som granskas är temporära utställningar, vandringsutställningar och för utlandet producerade utställningar. Därtill frågas endast efter utställningar som producerats utanför museets egna lokaler samt webbutställningar. Det förs ingen separat statistik över nya eller förnyade permanenta utställningar. 28 Temporära utställningar År 2014 färdigställdes totalt utställningar (1 132 år 2013), varav var temporära utställningar (1 075 år 2013), 41 vandringsutställningar (25 år 2013) och 27 producerade för utlandet (32 år 2013). Av de temporära utställningarna var 522, det vill säga lite under hälften, museernas egen produktion och 236, det vill säga lite under en 26 I Museistatistiken beaktas inte Arkiv- och informationstjänsternas samlingar vid Museiverket för de har inte räknats med i Nationalmuseets samlingar sedan I slutet av 2014 omfattade Museiverkets bildsamlingar över tio miljoner bilder. 27 Svarsinstruktioner i statistikenkäten: Ett katalogiserat föremål är inte detsamma som ett digitaliserat föremål. Av det digitaliserade objektet finns ett eller flera digitaliserade/digitala foton, ritningar, 3D-modelleringar eller motsvarande. Med digitalisering avses att material som är i analog form omvandlas till digital form. Med detta avses att den ursprungliga informationen (t.ex. dokument, foton, tonband) omvandlas till elektronisk form. Också fotografering och elektronisk lagring av tredimensionella objekt är digitalisering. 28 I enkäten indelas utställningar inte längre i olika temaområden, till exempel konsthistoriska, kulturhistoriska och etnografiska utställningar. En strikt fördelning är inte längre relevant när utställningar allt oftare görs om traditionella temaområden och genom att kombinera dem. UTSTÄLLNINGAR MUSEISTATISTIK