OECD/PISA Frisläppta uppgifter Naturvetenskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OECD/PISA Frisläppta uppgifter Naturvetenskap"

Transkript

1 OECD/PISA Frisläppta uppgifter Naturvetenskap Huvudunderökningen 2006 Med resultat från Sverige och OECD Australian Council for Educational Research (ACER) Netherlands National Institute for Educational Measurement (CITO) National Institute for Educational Policy Research (NIER, Japan) Analyse des systèmes et des pratiques d enseignement (aspe) Westat Skolverket Mittuniversitetet

2 Frisläppta uppgifter i naturvetenskap från PISA MS2006. PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. I PISA mäts kunskaper och färdigheter som är nära relaterade till vardagslivet och av betydelse i det vuxna livet. Stor vikt läggs i PISA vid elevernas förmågor att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. PISA genomförs vart tredje år. Vid varje tillfälle är ett kunskapsområde i fokus men alla kunskapsområden undersöks varje gång, vilket möjliggör jämförelser över tid. Många av provfrågorna hålls hemliga och används flera gånger för att kunna studera trender i elevernas kunskapsutveckling. Här presenteras de uppgifter i naturvetenskap från huvudundersökningen 2006 som är offentliggjorda. Till varje uppgift finns information om uppgiften. Vilka kompetenser den anses mäta, vilket innehåll den har, vilket sammanhang, svårighetsgrad samt lösningsfrekvens i Sverige för pojkar och flickor och i OECD.

3 Innehållsförteckning SURT REGN...4 SOLSKYDDSMEDEL...9 GENMODIFIERAD GRÖDA...12 VÄXTHUS...14 FYSISK TRÄNING...18 KLÄDER...20 GRAND CANYON...22 MARY MONTAGU...24

4 SURT REGN Här nedan ser du ett foto av statyer kallade Karyatiderna som byggdes på Akropolis i Aten för mer än 2500 år sedan. Statyerna är gjorda av en stenart som heter marmor. Marmor består av kalciumkarbonat. År 1980 flyttades originalstatyerna in i Akropolismuseet och ersattes av kopior. Originalstatyerna hade börjat frätas sönder av surt regn.

5 Fråga 1: SURT REGN Normalt regn är svagt surt därför att det har absorberat en del koldioxid från luften. Surt regn är surare än normalt regn därför att det även har absorberat gaser som svaveloxider och kväveoxider. Varifrån kommer luftens svaveloxider och kväveoxider? Kompentensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Fysikaliska system (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Risker Nivå 3 Lösningsfrekvens Sverige: 55 %, (P=57 F=54) Lösningsfrekvens OECD: 58 % Effekten av surt regn på marmor kan visas genom att man lägger marmorskärvor i vinäger över natten. Vinäger och surt regn har ungefär samma surhetsgrad. När en marmorskärva läggs i vinäger bildas gasbubblor. Den torra marmorskärvans massa kan bestämmas före och efter experimentet.

6 Fråga 2: SURT REGN En marmorskärva har en massa av 2,0 gram innan den sänks ner i vinäger över natten. Nästa dag tas skärvan upp och torkas. Vilken massa kommer den torkade marmorskärvan att ha? A Mindre än 2,0 gram B Exakt 2,0 gram C Mellan 2,0 och 2,4 gram D Mer än 2,4 gram Kompentensdimension: Använda naturvetenskapliga fakta och argument. Innehållsdimension: Fysikaliska system (kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Risker Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 67 % (P=67 F=68) Lösningsfrekvens OECD: 67 % Fråga 3: SURT REGN Elever som utförde detta experiment lade även marmorskärvor i rent (destillerat) vatten över natten. Förklara varför eleverna tog med detta steg i sitt experiment? Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Risker Nivå 6 full poäng Nivå 3 delpoäng Lösningsfrekvens Sverige: 39 % (P=37 F=41) Lösningsfrekvens OECD: 36 %

7 Efter kunskapsfrågorna följer några frågor som avser att dels undersöka intresset för det naturvetenskapliga område som frågan handlar om, och dels undersöka hur stort stödet ör för ett naturvetenskapligt arbetssätt. Fråga 4: SURT REGN Hur är du av följande information? Markera endast en ruta i varje rad. Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls a) Få veta vilka mänskliga aktiviteter som bidrar mest till surt regn. b) Lära dig om teknologier som minimerar utsläppen av gaser som orsakar surt regn. c) Förstå metoderna som används för att reparera byggnader som skadats av surt regn. RESULTAT Surt regn a) Få veta vilka mänskliga aktiviteter som bidrar mest till surt regn b) Lära dig om teknologier som minimerar utsläppen av gaser som orsakar surt regn c) Förstå metoderna som används för att reparera byggnader som skadats av surt regn.. Mycket Ganska Mycket Ganska Mycket Ganska % % % % % % Sverige OECD Detta är en av de uppgifter som väcker störst intresse runt om i världen, men svenska elever visar minst intresse efter de holländska.

8 Fråga 5: SURT REGN I vilken grad håller du med om följande påståenden? Markera endast en ruta i varje rad. a) Skyddet av gamla ruiner bör baseras på vetenskapliga belägg om orsakerna till skadorna. b) Påståenden om orsakerna till surt regn bör baseras på vetenskaplig forskning. Håller absolut med Håller med Håller inte med Håller absolut inte med Stöd för ett naturvetenskapligt arbetssätt RESULTAT Surt regn Skyddet av gamla ruiner bör baseras på vetenskapliga belägg om orsakerna till skadorna.a Påståenden om orsakerna till surt regn bör baseras på vetenskaplig forskning. % % Sverige OECD 74 85

9 SOLSKYDDSMEDEL Mimmi och Dan undrade vilket solskyddsmedel som ger bästa skyddet för deras hud. Solskyddsmedel har en viss solskyddsfaktor som visar hur bra varje produkt absorberar den ultravioletta strålningen i solljuset. Ett solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor skyddar huden längre än ett med låg solskyddsfaktor. Mimmi tänkte ut ett sätt att jämföra några olika sorters solskyddsmedel med varandra. Hon och Dan samlade ihop följande: två ark av klar plast som inte absorberar solljuset. ett ark med ljuskänsligt papper. mineralolja (M) och en salva innehållande zinkoxid (ZnO); och fyra olika solskyddsmedel som de kallade S1, S2, S3 och S4. Mimmi och Dan tog med mineralolja därför att den släpper igenom det mesta av solljuset, och zinkoxid därför att den stänger ute nästan allt solljus. Dan hällde en droppe av varje substans i en cirkel markerad på ett av plastarken, och lade sedan det andra plastarket ovanpå. Han lade en stor bok över båda arken och pressade ner. Mimmi lade sedan plastarken ovanpå arket med ljuskänsligt papper. Ljuskänsligt papper M S1 S2 ZnO S3 S4 förändras från mörkt grått till vitt (eller mycket ljust grått) beroende på hur länge det utsätts för solljus. Slutligen placerade Dan arken på en solig plats plastark ljuskänsligt papper

10 Fråga 6: SOLSKYDDSMEDEL Vilket av dessa påståenden är en vetenskaplig beskrivning av den roll mineraloljan och zinkoxiden spelar vid jämförelsen av solskyddsmedlens effektivitet? A Mineralolja och zinkoxid är båda faktorer som testas. B Mineralolja är en faktor som testas och zinkoxid är en referenssubstans. C Mineralolja är en referenssubstans och zinkoxid är en faktor som testas. D Mineralolja och zinkoxid är båda referenssubstanser. Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 4 Lösningsfrekvens Sverige: 29 % (P=26 F=32) Lösningsfrekvens OECD: 40 % Fråga 7: SOLSKYDDSMEDEL Vilken av dessa frågor försökte Mimmi och Dan besvara? A Hur mycket skyddar ett solskyddsmedel jämfört med de andra? B Hur skyddar solskyddsmedel din hud mot ultraviolett strålning? C Finns det något solskyddsmedel som ger sämre skydd än mineralolja? D Finns det något solskyddsmedel som ger bättre skydd än zinkoxid? Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 3 Lösningsfrekvens Sverige: 57 % (P=57 F=58) Lösningsfrekvens OECD: 58 % Fråga 8: SOLSKYDDSMEDEL Varför pressades det andra plastarket ner? A För att inte dropparna skulle torka in. B För att sprida ut dropparna så mycket som möjligt. C För att hålla dropparna innanför cirkelmarkeringarna. D För att göra så att dropparna fick samma tjocklek. Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 4 Lösningsfrekvens Sverige: 55 % (P=54 F=56) Lösningsfrekvens OECD: 43 %

11 Fråga 9: SOLSKYDDSMEDEL Det ljuskänsliga pappret är mörkgrått och bleknar till ljusare grått när det utsätts för lite solljus, och till vitt när det utsätts för mycket solljus. Vilket av dessa diagram visar ett mönster som kan uppstå? Förklara varför du väljer det. A C M S1 S2 M S1 S2 ZnO S3 S4 ZnO S3 S4 B D M S1 S2 M S1 S2 ZnO S3 S4 ZnO S3 S4 Svar:... Förklaring:... Kompetensdimension: Använda naturvetenskapliga fakta och argument Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 4 Lösningsfrekvens Sverige: 25 % (P=23 F=26) Lösningsfrekvens OECD: 27 %

12 GENMODIFIERAD GRÖDA GM-MAJS BÖR FÖRBJUDAS Miljövårdsgrupper kräver att en ny sorts genmodifierad (GM) majs ska förbjudas. Denna GM-majs är speciellt framtagen för att kunna tåla ett nytt, starkt växtgift som dödar vanliga majsplantor. Det nya växtgiftet dödar de flesta arter av ogräs som växer på majsfält. Miljöaktivisterna säger att dessa ogräsarter är föda för många smådjur, särskilt insekter, och därför är det skadligt för miljön att använda det nya växtgiftet tillsammans med GMmajsen. De som försvarar användningen av GM-majs säger att en vetenskaplig studie visat att detta inte kommer att ske. Här är några detaljer ur den vetenskapliga studie som omnämns i artikeln ovan: Majs planterades på 200 fält över hela landet. Varje fält delades upp i två halvor. Genmodifierad (GM) majs behandlad med det nya, starka växtgiftet odlades på ena halvan, och vanlig majs behandlad med vanligt växtgift odlades på den andra halvan. Antalet insekter som påträffades i GM-majsen som behandlats med det nya växtgiftet var ungefär lika stort som antalet insekter i den vanliga majsen som behandlats med det vanliga växtgiftet. Fråga 10: GENMODIFIERAD GRÖDA Majs planterade på 200 fält över hela landet. Varför använde sig forskarna av mer än en plats? E Därför att många bönder skulle få prova den nya GM-majsen. F För att se hur mycket GM-majs de kunde odla fram. G För att fylla så många åkrar som möjligt med GM-grödan. H För att inkludera olika växtförhållanden för majs. Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Sammanhang: Naturvetenskapens och teknikens frontlinjer Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 76 % (P=75 F=77) Lösningsfrekvens OECD: 74 %

13 Här frågas också om hur e elevernas är av följande Fråga 10N: GENMODIFIERAD GRÖDA Hur är du av följande information? Markera endast en ruta i varje rad. Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Lära dig om den process genom vilken växter genmodifieras. Lära dig om varför somliga växter inte påverkas av växtgifter. Bättre förstå skillnaden mellan korsbefruktning och genmodifiering av växter. Lågt intresse igen i Sverige a) Lära dig om den process genom vilken växter genmodifieras. GENMODIFIERAD GRÖDA b) Lära dig om varför somliga växter inte påverkas av växtgifter c) Bättre förstå skillnaden mellan korsbefruktning och genmodifiering av växter. Mycket Ganska Mycket Ganska Mycket Ganska % % % % % % Sverige OECD

14 Läs texterna och svara på frågorna som följer. VÄXTHUS VÄXTHUSEFFEKTEN: FAKTA ELLER MYT? Allt liv behöver energi för att överleva. Den energi som upprätthåller liv på jorden kommer från solen, som sänder ut energi i rymden på grund av sin hetta. En liten del av den energin når jorden. Atmosfären fungerar som ett skyddande täcke över jordytan, och hindrar temperaturen att växla så mycket som den skulle göra i en värld utan luft. Det mesta av den strålningsenergi som kommer från solen passerar igenom atmosfären. Jorden absorberar en del av denna energi, och en del reflekteras åter från jordytan. En viss del av denna reflekterade energi absorberas av atmosfären. Ett resultat av detta är att medeltemperaturen ovanför jordytan är högre än den skulle varit utan atmosfär. Jordens atmosfär ger samma effekt som ett växthus, därav begreppet växthuseffekt. Växthuseffekten påstås ha förstärkts under 1900-talet. Det är ett faktum att medeltemperaturen i jordens atmosfär har ökat. I tidningar och tidskrifter anges ofta det ökade utsläppet av koldioxid som huvudorsak till temperaturökningen på 1900-talet.

15 En elev, Anders, intresserar sig för det möjliga sambandet mellan medeltemperaturen i jordens atmosfär och koldioxidutsläppet på jorden. På ett bibliotek finner han följande två diagram. Koldioxid-utsläpp (1000 miljoner ton per år) år Medeltemperatur i jordens atmosfär ( C) 15,4 15,0 14, år Anders drar av dessa två diagram slutsatsen att det är säkert att ökningen av medeltemperaturen i jordens atmosfär orsakas av ökningen av koldioxidutsläpp. S7-SV Sidan 15

16 Fråga 11: VÄXTHUS Vad i diagrammen stöder Anders slutsats? Kompetensdimension: Använda naturvetenskapliga fakta och argument Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå 3 Lösningsfrekvens Sverige: 55 % (P=53 F=56) Lösningsfrekvens OECD: 54 % Fråga 12: VÄXTHUS En annan elev, Jenny, tycker att Anders slutsats är fel. Hon jämför diagrammen och menar att vissa delar av diagrammen inte stöder Anders slutsats. Ange ett exempel på en del av diagrammen som inte stöder Anders slutsats. Förklara ditt svar. Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskaplig metod och Naturvetenskapliga förklaringar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå: 2 Lösningsfrekvens Sverige: 30 % (P=31 F=29) Lösningsfrekvens OECD: 34 % S7-SV Sidan 16

17 Fråga 13:VÄXTHUS Anders vidhåller sin slutsats att ökningen av medeltemperaturen i jordens atmosfär orsakas av det ökade koldioxidutsläppet. Men Jenny anser att hans slutsats är förhastad. Hon säger: Innan din slutsats kan godtas, måste du försäkra dig om att andra faktorer som kan påverka växthuseffekten är konstanta. Ange en sådan faktor som Jenny avser. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Jorden och rymden (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå 6 Lösningsfrekvens Sverige: 17 % (P=18 F=16) Lösningsfrekvens OECD: 19 % S7-SV Sidan 17

18 FYSISK TRÄNING Regelbunden men måttlig fysisk träning är bra för hälsan. Fråga 14: FYSISK TRÄNING S493Q01 Vilka är fördelarna med regelbunden fysisk träning? Ringa in Ja eller Nej efter varje påstående. Är detta en fördel med regelbunden fysisk träning? Fysisk träning hjälper till att förhindra sjukdomar i hjärta och blodomlopp. Fysisk träning leder till en hälsosam diet. Fysisk träning hjälper mot övervikt. Ja eller Nej? Ja / Nej Ja / Nej Ja / Nej Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Levande system (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Lösningsfrekvens Sverige: 59 % (P=61 F=57) Lösningsfrekvens OECD: 53 % S7-SV Sidan 18

19 Fråga 15: FYSISK TRÄNING S493Q03 Vad händer när musklerna tränas? Ringa in Ja eller Nej efter varje påstående. Händer detta när musklerna tränas? Musklerna får ökat blodflöde. Fetter bildas i musklerna. Ja eller Nej? Ja / Nej Ja / Nej Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Levande system(kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 82 % (P=82 F=82) Lösningsfrekvens OECD: 82 % S493Q Fråga 16: FYSISK TRÄNING Varför andas man häftigare under fysisk träning än när kroppen är i vila? Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Levande system(kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 4 Lösningsfrekvens Sverige: 55 % (P=61 F=50) Lösningsfrekvens OECD: 45 % S7-SV Sidan 19

20 KLÄDER Läs texten och svara på de efterföljande frågorna. KLÄDER TEXT Ett brittiskt forskarlag håller på att utveckla intelligenta kläder som kommer att ge handikappade barn förmågan att tala. Barn, som bär västar gjorda av en unik elektronisk textil, som kopplas till en röstsimulator, kommer att kunna göra sig förstådda genom att helt enkelt trycka på det kontaktkänsliga materialet. Materialet är gjort av vanligt tyg och ett sinnrikt nätverk av fibrer impregnerade med kol som kan leda elektricitet. När materialet utsätts för tryck ändras mönstret för signaler som passerar genom de ledande fibrerna och ett datorchip kan räkna ut var tyget berördes. Det kan då aktivera den elektroniska utrustning som finns ansluten, vilken inte behöver vara större än två tändsticksaskar. Det intelligenta består i hur vi väver tyget och hur vi leder signaler genom det och vi kan väva in det i befintliga tygprodukter så att man inte ser att det finns där, berättar en av forskarna. Materialet kan utan risk att det skadas tvättas, viras runt saker eller skrynklas. Forskaren påstår också att det kan massproduceras billigt. S7-SV Sidan 20

21 Fråga 17: KLÄDER S213Q01 Vilken/vilka av de påståenden som gavs i artikeln kan testas genom vetenskaplig undersökning i laboratoriet? Ringa in Ja eller Nej för varje. Materialet kan tvättas, utan att skadas viras runt saker, utan att skadas. skrynklas, utan att skadas. massproduceras billigt. Kan påståendet testas genom vetenskaplig undersökning i laboratoriet? Ja / Nej Ja / Nej Ja / Nej Ja / Nej Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskapliga undersökningar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Naturvetenskapens frontlinjer Nivå 4 Lösningsfrekvens Sverige: 49 % (P=44 F=53) Lösningsfrekvens OECD: 48 % Fråga 18: KLÄDER S213Q02 Vilken laboratorieutrustning hör till den materiel du skulle behöva för att testa om tyget leder elektricitet? A Voltmeter B Ljusmätare C Mikrometer D Ljudmätare Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Tekniska system (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Naturvetenskapens frontlinjer Nivå 1 Lösningsfrekvens Sverige: 84 % (P=87 F=81) Lösningsfrekvens OECD: 79 % PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 21

22 GRAND CANYON Grand Canyon ligger i en öken i USA. Det är en mycket stor och djup kanjon som innehåller bergarter i många skikt. Någon gång i det förflutna lyftes dessa skikt upp av rörelser i jordskorpan. Grand Canyon är nu 1,6 km djup på vissa ställen. Coloradofloden rinner i botten på denna kanjon Fråga 19: GRAND CANYON S426Q07 Omkring fem miljoner människor besöker Grand Canyons nationalpark varje år. Det finns en oro för de skador parken får genom så många besökare. Kan följande frågor besvaras genom vetenskapliga undersökningar? Ringa in Ja eller Nej efter varje fråga. Kan denna fråga besvaras genom vetenskapliga undersökningar? Hur mycket erosion orsakas genom nyttjandet av vandringsleder? Är parkområdet lika vackert som det var för 100 år sedan? Ja eller Nej? Ja / Nej Ja / Nej Kompetensdimension: Identifiera naturvetenskapliga frågeställningar Innehållsdimension: Naturvetenskapliga undersökningar (Kunskap om naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå 6 Lösningsfrekvens Sverige: 55 % (P=56 F=54) Lösningsfrekvens OECD: 61 % Fråga 20: GRAND CANYON S426Q03 Temperaturen i Grand Canyon varierar från under 0 o C till över 40 o C. Fastän det är ett ökenområde kan sprickor i berget ibland innehålla vatten. Hur bidrar dessa temperaturförändringar och vattnet i bergssprickorna till att skynda på nedbrytningen av berget? A Vatten löser upp varmt berg när det fryser. B Vatten cementerar ihop berget. C Is jämnar ut bergets yta. D Vatten som fryser utvidgas i bergssprickorna. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Jorden och rymden (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 71 % (P=71 F=71) Lösningsfrekvens OECD: 66 % PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 22

23 Fråga 21: GRAND CANYON S426Q05 Det finns många fossil av marina djur som snäckor, fiskar och koraller i Grand Canyons Kalksten A-skikt. Vad hände för miljontals år sedan som förklarar varför sådana fossil hittas där? A I äldre tider tog människor med sig fisk och skaldjur till området från havet. B Haven var mycket stormigare förr, och havsdjur spolades inåt land på jättelika vågor. C Vid den tiden täcktes detta område av ett hav som senare drog sig tillbaka. D Somliga havsdjur levde en gång i tiden på land innan de flyttade ner i havet. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Jorden och rymden (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Miljö Nivå 1 Lösningsfrekvens Sverige: 74 % (P=75 F=72) Lösningsfrekvens OECD: 76 % Fråga 22: GRAND CANYON S426Q10S I vilken grad håller du med om följande påståenden? Markera endast en ruta i varje rad. a) Systematiska studier av fossil är viktigt. Håller absolut med Håller med Håller inte med Håller absolut inte med b) Åtgärder för att skydda nationalparker från skador bör baseras på vetenskapliga bevis. c) Vetenskapliga undersökningar av geologiska skikt är viktigt. a) Systematiska studier av fossil är viktigt. GRAND CANYON b) Åtgärder för att skydda nationalparker från skador bör baseras på vetenskapliga bevis c) Vetenskapliga undersökningar av geologiska skikt är viktigt. Håller absolut med Håller absolut med Håller absolut med Håller med Håller med % % % % % % Sverige OECD Håller med PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 23

24 MARY MONTAGU Läs tidningsartikeln nedan och besvara frågorna som följer. VACCINERINGENS HISTORIA Mary Montagu var en vacker kvinna. År 1715 överlevde hon en smittkoppsinfektion, men fick därefter ärr över hela kroppen. Under en vistelse i Turkiet 1717 iakttog hon en metod kallad inokulation som var vanlig där. Denna behandling innebar att man skrapade in en svag form av smittkoppsvirus i huden på unga, friska människor som sedan blev sjuka, men i de flesta fall bara med en mild form av sjukdomen. Mary Montagu blev så övertygad om ofarligheten av dessa inokulationer att hon lät sin son och sin dotter bli inokulerade. År 1796 använde sig Edward Jenner av inokulationer av en närbesläktad sjukdom, kokoppor, för att framställa antikroppar mot smittkoppor. Jämfört med inokulation av smittkoppor hade denna behandling mindre biverkningar, och den behandlade personen kunde inte smitta andra. Behandlingen blev känd som vaccinering. Fråga 23: MARY MONTAGU S477Q02 Vilka slags sjukdomar kan människor vaccineras mot? A Ärftliga sjukdomar som blödarsjuka. B Sjukdomar orsakade av virus, som t.ex. polio. C Sjukdomar orsakade av funktionsstörningar i kroppen, som t.ex. diabetes. D Alla slags sjukdomar man inte har botemedel mot. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Levande system (kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 82% (P=78 F=87) Lösningsfrekvens OECD: 75 % PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 24

25 Fråga 24: MARY MONTAGU S477Q03 Om djur eller människor insjuknar i en infektionssjukdom orsakad av bakterier och därefter tillfrisknar, så blir de i regel inte sjuka igen av samma typ av bakterier som orsakade sjukdomen. Vad beror det på? A Kroppen har dödat alla bakterier som kan orsaka samma slags sjukdom. B Kroppen har bildat antikroppar som dödar den typen av bakterier innan de förökar sig. C De röda blodkropparna dödar alla bakterier som kan orsaka samma slags sjukdom. D De röda blodkropparna fångar in och avlägsnar den typen av bakterier från kroppen. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: Levande system (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 2 Lösningsfrekvens Sverige: 77 % (P=78 F=77) Lösningsfrekvens OECD: 75 % Fråga 25: MARY MONTAGU S477Q Ange ett skäl till varför man rekommenderar att särskilt små barn och gamla människor bör vaccinera sig mot influensa. Kompetensdimension: Förklara företeelser naturvetenskapligt Innehållsdimension: levande system (Kunskap i naturvetenskap) Sammanhang: Hälsa Nivå 3 Lösningsfrekvens Sverige: 68 % (P=64 F=74) Lösningsfrekvens OECD: 62 % PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 25

26 Fråga 26: MARY MONTAGU S477Q10S I vilken grad håller du med om följande påståenden? Markera endast en ruta i varje rad. a) Jag är för forskning som sysslar med att utveckla vacciner mot nya stammar av influensa. Håller absolut med Håller med Håller inte med Håller absolut inte med b) Orsaken till en sjukdom kan bara fastställas genom vetenskaplig forskning. c) Effekten av okonventionella behandlingar mot sjukdomar bör granskas genom vetenskapliga undersökningar. a) Jag är för forskning som sysslar med att utveckla vacciner mot nya stammar av influensa. MARY MONTAGU b) Orsaken till en sjukdom kan bara fastställas genom vetenskaplig forskning. c) Effekten av okonventionella behandlingar mot sjukdomar bör granskas genom vetenskapliga undersökningar. Håller absolut med Håller absolut med Håller absolut med Håller med Håller med % % % % % % Sverige OECD Håller med PISA MS2006 Frisläppta uppgifter NV Sidan 26

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

OECD/PISA Frisläppta uppgifter Naturvetenskap

OECD/PISA Frisläppta uppgifter Naturvetenskap OECD/PISA Frisläppta uppgifter Naturvetenskap Fram till och med huvudundersökningen 2006 Vissa med kodningsanvisningar Australian Council for Educational Research (ACER) Netherlands National Institute

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI

PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI Sverige svenska Projektkonsortium: Australian Council for Educational Research (ACER) Netherlands National Institute for Educational Measurement

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING 1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle

Läs mer

Upptäck Sverige Lgr 11

Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Ljus snabbare finns inte

Ljus snabbare finns inte Ljus snabbare finns inte En morgon satt jag och tittade på en daggdroppe i gräset. Den blänkte i solen. Plötsligt märkte jag att droppen ändrade färg när jag flyttade huvudet litet. Kan du förklara det?

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Fysik Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2016/2017 Kemi Delprov A1 Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

a 100% b 90% c 70% d 3%

a 100% b 90% c 70% d 3% Ungefär hur många procent av jordens vatten är sötvatten? S01_01 a 100% b 90% c 70% d 3% S032115 S01_02 Temperatur Löst salt Vattenvolym Densitet Rent vatten 25 C 0 g 100 ml 1,0 g/ml Saltlösning 25 C 10

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Att skapa ett jordklot i miniatyr för att förstå vattnets kretslopp. Du behöver det här Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor Sand Jord Lagom stora växter

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande:

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: Instuderingsfrågor - Hållbar utveckling Facit med kortfattade svar Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: BA3A: Regnskog och växthuseffekten (sälar o isbjörnar) BA3B

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

2. LÅNGSAMMA KOLHYDRATER

2. LÅNGSAMMA KOLHYDRATER 1. VÄXTHUSEFFEKTEN Olika energislag bidrar i olika grad till växthuseffekten och den ökande uppvärmningen av vår planet. Vilket av följande energislag bidrar mest till växthuseffekten när det används?

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer. 1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö

Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö 1903 Niels Finsen nobelpris för observation att solexponering kan behandla hudtuberkulos 1920-talet Coco Chanel 1940-talet bikini Risker

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Energiprojektet. Luftförvärmare

Energiprojektet. Luftförvärmare Energiprojektet Luftförvärmare Vi, TE15, har fått i uppgift att bygga ett energisystem och vår grupp har då konstruerat en luftförvärmare. En luftförvärmare är ett miljövänligt energisystem som använder

Läs mer

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform. HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Inre krafter - Geografi Gleerups

Inre krafter - Geografi Gleerups Lärarmaterial Inre kra!er Krafter som får energi från jordens inre kallas inre krafter. Det handlar till exempel om bergskedjeveckning, vulkaner och jordbävningar. Dessa krafter kan också sägas vara uppbyggande

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

En elevs skriftliga redovisning

En elevs skriftliga redovisning Modul: Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll Del 7: Redovisning bedömning En elevs skriftliga redovisning Nina Christenson, Karlstads universitet Katarina Ottander, Umeå Universitet Denna text

Läs mer