vem ska få skapa pengar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vem ska få skapa pengar?"

Transkript

1 Nr 3/2014 Utges av JAK Medlemsbank för en rättvis ekonomi. Pris 40 :- specialnummer: Monetär omställning vem ska få skapa pengar? Bank of England berättar hur det funkar Oskar Broberg om en komplicerad utmaning Vad tycker partierna i frågan?

2 2 Nyckeln till ett bättre samhälle? Förespråkarna menar att monetär omställning är vägen till en bättre värld. Motståndarna ser det som en utopi. Samtidigt fattar JAK-stämman beslut att verka för monetär omställning. I det här specialnumret av Grus & Guld tittar vi på hur terrängen runt den vägen ser ut. text: dan håfström ILLUSTRATION: DAVID KARLSTRÖM Pengar en del av vår infrastruktur Monetär omställning, eller penningreform som det också kallas, handlar om att för ändra dagens penningsystem. Förespråkarna jämför penningsystemet med vägnätet och menar att både penning systemet och vägnätet utgör delar av samhällets infrastruktur. Kring väg nätet finns det en bred politisk enighet för statlig kontroll. De flesta motsätter sig att privata före tag ska ta ut avgifter för att vi ska köra på vissa vägar. Men när det gäller penningsystemet står det till stora delar under privat kontroll. Vad är monetär omställning? Monetär omställning är ett begrepp som trots sin abstrakta natur väcker starka känslor. Förespråkarna menar att många av våra sociala och ekonomiska problem är kopplade till vårt penningsystem, alltså de regler som finns kring hur vi använder pengar. Den springande punkten gäller hur pengar skapas. I dag är det affärsbankerna som genom sin utlåning skapar en stor del av de pengar som cirkulerar i samhället. Enligt förespråkarna för monetär omställning är det nödvändigt att staten tar kontroll över skapandet av pengar. Det skulle ge medborgarna möjlighet att låta samhällsnytta gå före kortsiktiga vinstsyften och göra världen mer jämlik och rättvis. Förra året fattade JAK-stämman beslut om en inriktning att verka för monetär omställning. I det här specialnumret av Grus & Guld försöker vi reda ut vad som menas med begreppet. Vi lyfter också olika synsätt på omställningens möjligheter och på hur JAK kan gå vidare med frågan.»

3 » Kan bankerna skapa hur mycket pengar som helst? 4 Sedlar, mynt och siffror på skärm För att förstå kritiken mot penningsystemet måste vi titta närmare på hur dagens system är uppbyggt. Det finns två typer av pengar i dag: sedlar och mynt samt elektroniska pengar. Det är Riksbanken som lyder under riksdagen som trycker och bestämmer mängden av sedlar och mynt. Men sedlar och mynt utgör endast cirka 4 procent av de pengar som cirkulerar i samhället. Resten, alltså cirka 96 procent, är de elektroniska pengar som existerar på dataskärmar och bankomatkvitton. Var kommer de elektroniska pengarna ifrån? De elektroniska pengarna skapas av affärsbankerna (till exempel Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank) genom utlåning. När du tar ett lån skapar banken en fordran på dig och lånet betalas ut genom att motsvarande belopp sätts in på ett konto i ditt namn i banken. Detta är pengar som skapas genom en knapptryckning på en dator. Alltså pengar som inte fanns då du steg in i banken. Så länge det finns någon som vill låna kan banken skapa nya pengar. Men en begränsning som banker av affärsmässiga skäl bör förhålla sig till är risken att få problem att finansiera sig om det visar sig att låntagarna inte kan betala tillbaka. Det finns knappast något självändamål för en bank att skapa pengar genom utlåning, förutsättningen är att banken tror att det ska bli en bra affär. När du lånar en miljon av banken Genom att låna en miljon kronor av banken har du bidragit med en miljon kronor till Sveriges penningmängd. Tvärtemot vad många tror måste inte banken ha en miljon kronor för att kunna låna ut en miljon kronor. Enligt lagen behöver banken bara ha en viss del av summan som den lånar ut. Många menar att kapitaltäckningskravet, alltså den andel eget kapital som banken måste ha för att låna ut en viss summa pengar, är väldigt lågt sade riksbankschefen Stefan Ingves att en bank endast behöver ett eget kapital på kronor för att låna ut en miljon kronor. Sedan dess har vissa skärpningar av kapitaltäckningskravet införts. Räntan föder nya skulder I dag skapas en stor andel av våra pengar genom affärsbankernas utlåning. När man tar ett lån i en affärsbank så kräver banken (till skillnad från JAK) att man betalar en viss procent i ränta. Följden blir att vi betalar ränta på en väldigt stor del av vår penningmängd. De som tjänar på detta system är det fåtal vars ränteinkomster är större än deras ränteutgifter. Lösningen staten skapar pengarna Enligt förespråkare för monetär omställning bör staten ta ifrån bankerna möjligheten att som i dag skapa pengar genom sin utlåning. I stället skulle ett demokratiskt kontrollerat organ, till exempel Riksbanken, skapa elektroniska pengar på samma sätt som man i dag trycker sedlar och mynt. Skapandet av pengar skulle alltså utgå från staten/medborgarna. Pengarna skulle komma ut i samhället som betalning för arbete och samhällstjänster som vård, skola och omsorg. 5problem med dagens penningsystem Enligt kritikerna av dagens penningsystem finns det en rad problem, till exempel följande: Systemet är ogenomträngligt och svårt att förstå. Det påverkar oss alla men väldigt få vet hur det fungerar. Systemet leder ofrånkomligt till skuldsättning. Eftersom någon måste skuldsätta sig för att samhället ska tillföras pengar så bygger systemet på att någon ständigt är skuldsatt. Monetär omställning en framtidsfråga Ser samhället ut som det gör för att vi har det penningsystem vi har, eller ser penningsystemet ut som det gör på grund av det samhälle vi har? Både förespråkare och skeptiker till monetär omställning tycks i alla fall vara överens om att frågor kring dagens penningsystem måste lyftas och bli en del av den politiska debatten. Systemet leder till instabilitet. Under högkonjunktur kan bankerna skapa i princip hur mycket pengar som helst, förutsatt att stat, medborgare och företag vill låna, vilket får till följd att penningmängden ökar kraftigt. Under långkonjunktur svänger pendeln över åt andra hållet och det blir brist på pengar. Systemet leder till att bankerna får större makt på demokratins bekostnad. Systemet leder till en omfördelning från fattig/ skuldsatt till rik/kapitalägare. 5

4 4medlemmar tycker till. Hur ska JAK verka för monetär omställning? Balansakt 6 JAK ska ha en inriktning att verka för en monetär omställning. Beslutet är taget av stämman, JAKs högsta beslutande organ. Men vad beslutet innebär i praktiken återstår att komma fram till. JAKs medlemschef Ann-Marie Svensson hoppas att både förespråkare och skeptiker vinner nya lärdomar. text: dan håfström Foto: Jak Vad betyder stämmans beslut för JAK? Ja, det är det vi som förening måste komma fram till. Vilka delar av allt tankematerial som finns kring monetär omställning vill vi ta till oss? Och hur ska vi agera när vi väl enats kring en hållning? Hur ska ni gå till väga för att komma framåt? Vi har redan påbörjat en läroprocess som kommer att fortsätta under hösten. Under september kommer vi till exempel hålla en kursledarutbildning med fördjupning om monetär omställning. Vi uppmanar också lokalavdelningarna att bjuda in föreläsare och debattera frågan. I slutet av året ska ett nytt avsnitt i JAK-boken om monetär omställning vara klart. Evert Larsson Kristinehamn Ida Nordin Umeå Tom K. Strömberg Storvreta Monetär omställning handlar inte om lokal ekonomi, kryptovalutor eller filosofiska utsvävningar om skuld utan om hur vår svenska krona skall skapas, regleras och ersätta dagens katastrofala system. I dag skapar storbanker pengar ur intet och människor är tvungna att skuldsätta sig för att det ska finnas tillräckligt med pengar. Personligen skulle jag tycka det vore intressant att få höra fler röster än aktivisterna själva som uttalar sig om monetär omställning. Därför tycker jag att JAK kan försöka bidra till att få fram mer tillförlitlig forskning i frågan. I dag känns som att det är väldigt få inom forskarvärlden som arbetar med det här, vilket är märkligt. Kanske kan Jag upplever att det finns en viss splittring och osäkerhet i JAK kring frågan om monetär omställning. Vissa tycker att vi gör tillräckligt redan i dag, dels genom vårt ställningstagande mot räntans skadeverkningar, dels genom att vi visar att det går att ha en fungerande bankverksamhet på räntefri grund. Min egen övertygelse är att JAK just för att vi har en så tydlig värdegrund skulle Vi behöver ett system där Riksbanken tar över ansvaret och skapar en skuldfri valuta. Vi behöver ett system där Riksbanken tar över ansvaret och Kanske kan JAK initiera något slags idémöte mellan aktivister och forskare. JAK initiera något slags idémöte mellan aktivister och forskare. JAK borde också kunna bidra till Alla måste få till - fälle att reflektera över frågan. kunna bli en viktig röst för monetär omställning. Men för att vi ska komma dit krävs ett gemensamt förändringsarbete. Vi delar alla visionen om ett mer jämlikt och rättvisare sam skapar en skuldfri valuta. Genom monetär reform blir offentlig ekonomi räntefri. I våra medlemmar finns en stor potential för att utveckla frågan och föra ut diskussionen till svenska folket. JAK:s krav på en räntefri ekonomi gör det till en underlåtenhetssynd att inte agera kraftfullt för monetär reform. att debatten om penningsystem och skuldbubblor blir mer känd både bland våra medlemmar och andra. I dag förs debatten ofta inom en sluten krets. hälle men vi måste konkretisera hur vi ska nå dit. Vi måste börja arbeta med de stora frågorna kring hur pengar skapas, av vem och på vilket sätt. Det finns medlemmar som är väldigt ivriga och vill ha snabba förändringar, men som alltid i JAK gäller det att inte röra sig för fort. Alla måste få tillfälle att reflektera över frågan och alla måste känna sig trygga med den väg vi väjer. 7 Vilken är din egen inställning till monetär omställning? Jag tycker att det florerar väldigt många rykten, missförstånd och konspirationsteorier i debatten kring monetär omställning. Vilket ökar behovet av en process där vi tar ordentlig tid på oss. Men en del förespråkare är väldigt tvärsäkra på sin sak och är dessutom ivriga att använda JAKs förtroende för att driva opinion i frågan. Min förhoppning är att både de tvärsäkra och vi som är mer avvaktande kommer att lära oss mycket under resans gång. Cicci Andersson Boden Det viktiga är att vi fortsätter att processa i den anda jag lärt känna inom JAK. Alltså att vi samlar ihop oss på JAK-skolor och uppmuntrar lokalavdelningarna att ventilera och debattera frågan. Och möjligen hitta en minsta gemensam nämnare. Om vi börjar skicka ut pressmeddelanden med krav på att Riksbanken ska ta över skapandet av pengar undrar jag om vi skulle Det viktiga är att vi fortsätter att processa i den anda jag lärt känna inom JAK. bli tagna på allvar. Personligen tycker jag också att man kan diskutera vad som vore den bästa eller mest effektiva reformen. Är det att Riksbanken ska ta över skapandet av pengar eller är det att vi till exempel utvecklar lokal och sund ekonomi på fler ställen, som i förlängningen kan leda till en sund global ekonomi? Min poäng är att JAK gör väldigt mycket redan i dag och står för värden som skulle kunna spridas mycket bredare.

5 8 DAVID GRAEBER: Pengar är bara centralbanken kan trycka så mycket pengar den behagar. Men den är också noga med att inte trycka för mycket. I själva verket får vi ofta höra att det är därför det över huvud taget finns självständiga centralbanker. Om de styrande själva kunde trycka pengar skulle de med all säkerhet producera för mycket, och den efterföljande inflationen skulle försätta ekonomin i kaos. Institutioner som Bank of England och US Federal Reserve instiftades i syfte att noggrant reglera penningmängden för att förhindra inflation. Därför är det enligt lag förbjudet för dem att direkt finansiera landets styrning genom att till exempel köpa statsobligationer. I stället finansierar de privatekonomiska verksamheter som de styrande enbart beskattar. Det är den här förståelsen som gör att vi kan fortsätta prata om pengar som om det vore en begränsad tillgång i likhet med bauxit eller råolja, att säga det finns helt enkelt inte tillskuldebrev Pengar skapas ur tomma intet när någon tar ett lån i banken. I den här krönikan kommenterar den amerikanske författaren och antropologen David Graeber det faktum att även den brittiska centralbanken, The Bank of England, numera ställer sig bakom den verklighetsbeskrivningen. bank of englands plötsliga ärlighet kullkastar själva den teoretiska grunden för åtstramningar. Någon gång på 1930-talet lär Henry Ford ha anmärkt att det var tur att de flesta amerikaner inte kände till hur bankerna egentligen fungerade, David Graeber är för för om de gjort det skulle de närvarande professor göra uppror innan morgondagen gryr. vid London School of Economics. I våras hände något märkvärdigt. Bank of England la korten på bordet. I en artikel med rubriken Att skapa pengar i den moderna ekonomin, skriven av tre ekonomer från bankens avdelning för valutaanalys, deklarerade man öppet att det mesta som folk tror sig veta om hur banker fungerar helt enkelt är fel och att det slags populistiska och heterodoxa förhållningssätt som vanligtvis förknippas med grupper som Occupy Wall Street är riktiga. Därigenom kullkastade de i praktiken hela den teoretiska grunden för åtstramningar. för att få en uppfattning om hur radikalt bankens nya förhållningssätt är kan man begrunda den vedertagna uppfattningen, som även fortsatt ligger till grund för all städad debatt om den offentliga politiken. Folk sätter in sina pengar på banken. Sedan lånar banken ut pengarna mot ränta, antingen till konsumenter eller till entreprenörer som är beredda att investera dem i någon lönsam verksamhet. Systemet med fraktionella reserver (fractional-reserve banking, FRB) gör det förvisso möjligt för bankerna att låna ut betydligt större summor än sin reserv, och privatbanker kan förvisso ansöka om att låna mer från centralbanken om deras egna resurser inte räcker till. räckligt med pengar för att finansiera sociala program och att tala om det omoraliska med statsskulder eller med att offentliga utgifter tränger undan den privata sektorn. Det Bank of England medgett i veckan är att inget av detta egentligen är sant. Med ett citat ur bankens inledande sammanfattning: Snarare än att låna in hushållens besparingar och sedan låna ut dem så skapar bankerna inlåning genom sin utlåning. Under normala omständigheter fastställer centralbanken inte den mängd pengar som är i omlopp. Inte heller multipliceras centralbankspengarna för att skapa mer utlåning och inlåning. med andra ord är allt det vi vet inte bara fel det är helt bakvänt. Då banker lånar ut skapar de pengar. Det här beror på att pengar i själva verket bara är skuldebrev. Centralbankens roll är att styra över en rättsordning som i praktiken ger bankerna ensamrätt att utfärda ett visst slags skuldebrev ett som de styrande erkänner som ett lagligt betalningsmedel i och med att man villigt accepterar dem som skattebetalning. Det finns egentligen ingen gräns för hur mycket banker skulle kunna skapa, förutsatt att de kan hitta någon som är villig att låna. De kommer aldrig att sakna tillgångar av den enkla anledningen att låntagare i allmänhet inte tar slantarna och stoppar dem i madrassen de pengar en bank lånar ut kommer till slut bara att hamna i en bank igen. För banksystemet som helhet blir alla utlåningar helt enkelt inlåningar. Och inte nog med det: i den mån bankerna behöver skaffa medel från centralbanken kan de låna Bankens uppgift är att faktiskt hålla systemet i rullning, och på senare tid har systemet inte rullat på så värst bra. så mycket de vill; det enda den sistnämnda egentligen gör är att den fastställer räntan, hur mycket pengar kostar, inte hur mycket pengar det finns. Sedan lågkonjunkturen började har centralbanken i USA och Storbritannien minskat den kostnaden till så gott som ingenting. I själva verket har de med hjälp av kvantitativa lättnader praktiskt taget pumpat in så mycket pengar de bara kunnat i bankerna utan att åstadkomma några inflationseffekter.» 9

6 10» det här innebär att den verkliga begränsningen av hur mycket pengar som totalt är i omlopp inte utgörs av hur mycket centralbanken är villig att låna ut utan av hur mycket de styrande, företag och vanliga medborgare är beredda att låna. De offentliga utgifterna är den främsta drivkraften i allt detta (och om man läser artikeln noga kan man se att den tillstår att centralbanken när allt kommer omkring faktiskt finansierar landets styrning). Det är alltså inte frågan om att offentliga utgifter tränger undan privata investeringar. Det är precis tvärtom. Så varför medgav Bank of England plötsligt allt det här? En anledning är att det uppenbarligen är sant. Bankens uppgift är att faktiskt hålla systemet i rullning, och på senare tid har David Graeber har skrivit den mycket omtalade boken Skuld. De första 5000 åren (Daidalos). I boken argumenterar han bland annat för att införa ett slags jubelår som skulle innebära avskrivning av både internationella skulder och konsumentskulder. systemet inte rullat på så värst bra. Det är möjligt att banken har bestämt sig för att driften av den sagolandsversion av ekonomin som har visat sig vara så praktisk för de rika helt enkelt är en lyx som man inte längre har råd med. Politiskt innebär detta dock att man tar en enorm risk. Man kan föreställa sig vad som skulle kunna hända om bolåntagarna insåg att de pengar som banken lånat ut till dem i själva verket inte är någon ekonomiskt lagd pensionärs samlade besparingar utan något som banken helt enkelt har trollat fram med hjälp av det trollspö som vi, allmänheten, har gett den. Historiskt sett har Bank of England tenderat att ta ledningen och hävdat till synes radikala förhållningssätt som med tiden blivit nya dogmer. Om det är det som håller på att hända nu har vi kanske snart möjlighet att avgöra huruvida Henry Ford hade rätt. Copyright Guardian News & Media Ltd 2014 Översättning: Hanna Hannes Hård I september är det dags, då firar vi JAK-dagen runt om i landet. Vi uppmärksammar på olika sätt att JAK Medlemsbank finns och bjuder in andra att tillsammans med oss fortsätta folkrörelsesarbetet för en räntefri ekonomi. Dagen planeras av lokalavdelningarna så hör gärna av dig till dem om du är intresserad av att Ahjälpa till jak.se/lokalt JAK-DAGEN 18 SEPTEMBER 2014 jak.se/aktiva/jak-dagen Visste du att The Chicago Plan fortfarande är aktuell På 1930-talet utarbetade ekonomen Irving Fisher med kollegor vid University of Chicago ett förslag till monetär omställning som de kallade The Chicago Plan. Förslaget var en reaktion på börskraschen 1929 och den efterföljande depressionen kom Internationella valutafonden, IMF, med en rapport kallad The Chicago Plan Revisited. Författarna till rapporten, Michael Kumhof och Jaromir Benes, argumenterar i likhet med ekonomerna bakom den ursprungliga Chicagoplanen för fördelarna med att staten tar ifrån bankerna möjligheten att skapa pengar genom utlåning. Att IMF publicerar detta i mångas ögon radikala innehåll har fått stor uppmärksamhet. 90% % Abraham Lincoln tryckte egna sedlar Riksbanken är oroad över skuldsättningen Greenbacks kallades de sedlar som president Abraham Lincoln lät trycka under det amerikanska inbördeskriget. Lincoln behövde pengar för att finansiera armén och ville inte betala de höga räntor Sedan 1995 har de svenska hushållens aggregerade skuldkvot, det vill säga deras totala skulder som andel av den disponibla inkomsten ökat från 90 till 174 procent. Fyra av tio låntagare minskar inte sin skuld över tiden och de flesta som gör det minskar den mycket långsamt. Enligt Riksbanken kan en fortsatt växande skuldsättning i hushållssektorn bli kännbar både för ekonomin och för den finansiella stabiliteten. I boken Vad är pengar? (Natur & Kultur) skriver Andreas Cervenka, ekonomireporter och krönikör på Svenska Dagbladet, om skapandet av pengar och våra växande skulder. Han förhåller sig också kritisk till att bankerna vill ha så lite statlig kontroll som möjligt över sin verksamhet men ändå förväntar sig att bli räddade om något går snett. I utbildningsradions programserie En bok, en författare så intervjuas Andreas Cervenka av miljöpartiets före detta språkrör Birger Schlaug. Intervjun går att se på ur.se. som bankerna krävde. Lincolns lösning blev att staten tryckte upp pengar själv. Greenbacks hade ingen koppling till guld eller något annat fysiskt material. Värdet vilade alltså helt på förtroendet för den amerikanska regeringen. Värdet på en Greenback-sedel kom i praktiken att hänga samman med nordstaternas krigslycka. Trots att nordstaterna till slut segrade upphörde Greenbacks att gälla efter kriget. Under årtiondena som följde fanns det en stark politisk rörelse för att återinföra Greenbacks. En del förespråkare för monetär omställning lyfter fortfarande fram Greenbacks som ett lyckat exempel på statens förmåga att ha ansvaret över skapandet av pengar. 11

7 Bankerna skulle bli skyldiga samhället alla de pengar, i dag ca miljarder kronor, som finns bokförda som tillgångar på deras konton. I samma takt som lånen i det gamla systemet betalas av, kommer denna skuld matas tillbaka till statsbudgeten som nya skuldfria pengar via Riksbanken. Det blir alltså en rätt mjuk övergång som kan pågå under cirka 20 år och totalt blir det faktiskt ett tillskott på miljarder kronor i stadsbudgeten, säger Lars Alaeus. Oscar Kjellberg ser tecken på att de stora Utmanarna finansiella institutionernas inställning är på De driver bara en fråga, välkomnar folk från både höger och vänster och säger nej till konspirationsteorier. Deltagarna i kampanjen Positiva Pengar hoppas att enkelhet och öppenhet ska få fler intresserade av monetär omställning. text OCH FOTO: dan håfström F ör susanne ekelin tog engagemanget för monetär omställning sin början under en helt vanlig hemmakväll. På nätet hittade hon dokumentärfilmen 97% Owned om penningsystemet i Storbritannen och följde med stigande fascination filmens skildring av hur pengar skapas. Jag tyckte det verkade helt knasigt att banker kunde skapa pengar ur tomma intet. Det blev en slags chock som fick mig att söka mer information, säger Susanne Ekelin. Snart kom hon i kontakt med den brittiska organisationen Positive Money som tipsade henne om att fler svenskar hade hört av sig. Susanne fick några namn och arrangerade en träff på ett café. Det blev starten för kampanjen Positiva Pengar som nu funnits ett drygt år. Målet är att informera allmänheten och väcka debatt om hur pengar skapas och vilka konsekvenser det får för samhället. Vi som är med jobbar ideellt och bidrar med det vi kan och tycker är meningsfullt. För mig personligen har det varit en utmaning att våga prata om de här frågorna trots att jag inte är ekonom. Men jag tycker att samhällsekonomi är för viktigt för att man ska låta sig bli bortskrämd av experter. kampanjen lyfter bara en fråga: Att i Sverige få till stånd en monetär omställning som innebär att staten tar ifrån bankerna rätten att skapa pengar och överlåter den funktionen till ett organ under demokratisk kontroll. Vi vill inte förstatliga bankerna. Men vi vill att de ska vara en servicefunktion som fungerar på marknadens villkor, inte en finansiell maktfaktor som är too big to fail och måste stöttas av staten. Under Positiva Pengars drygt ettåriga existens har det redan knutits vissa band till JAK. När Grus & Guld träffar Susanne Ekelin är hon ackompanjerad av Lars Alaeus och Oscar Kjellberg, som båda är aktiva i kampanjen och sedan länge medlemmar i JAK. Lars är engagerad i hur övergången från dagens system till ett monetärt omställt system skulle gå till rent praktiskt. väg att bli mer intresserad och öppen analyserade två ekonomer från FN-organet Internationella valutafonden, IMF, ett förslag om monetär omställning gällande dollarekonomi. I analysen framgår klart och tydligt att en monetär omställning är möjlig att genomföra och skulle leda till en mer stabil ekonomi, säger Oscar Kjellberg. ett av positiva pengars delmål är nu att få det statliga Finansiella stabilitetsrådet, där både regeringen och Riksbanken finns representerade, att göra en liknande analys. Ett annat arbete består i att forma Positiva Pengars profil utåt. Vi vill locka både dem som står till höger och vänster politiskt och försöker undvika att skrämma bort folk genom att blanda in värderingar och politiska mål som inte är direkt kopplade till monetär omställning. Vi tror inte att bankerna eller någon annan konspirerat fram dagens system. Varken bankanställda eller bankägare är onda. Dagens system har uppstått genom stegvisa regeländringar och avreglering av finansmarknaden. Politikerna som tog besluten kunde inte förutse vilka följder det skulle få, säger Susanne Ekelin. Följden är enligt Positiva Pengar att systemet fångat både den politiska makten och medborgarna i en skuldfälla. Problemet med att bankerna skapar nästan alla våra pengar genom utlåning är dels att vår skuldbörda ökar hela tiden, dels att vi tvingas betala ränta på en väldigt stor del av vår penningmängd. När en allt större del av våra inkomster går till räntebetalningar blir konsekvensen att pengar i allt snabbare takt flyttas över till de få personer som har ränteinkomster som är större än deras ränteutgifter, säger Susanne Ekelin. men man säger inte kategoriskt nej till ränta. Enligt deras förslag ska banker kunna ge ränta till den som vill investera sina inkomster. Efter reformen kommer 100 procent av alla pengar vara skapade av staten fria från skuld och ränta. Av denna mängd pengar kommer vissa personer och företag vilja investera sina inkomster för att få ränta på dem. Banker hjälper till att investera pengarna, vilket de tar en avgift eller ränta för. Enbart de pengar som banken fått i uppdrag av en kund att investera kommer att vara räntebärande för den som lånar dem. Det samlade räntekravet på samhället blir då oerhört mycket mindre, säger Susanne Ekelin. - Boktips! Modernising Money av Andrew Jackson och Ben Dyson är utgiven av Positiva Pengars systerorganisation i Storbritannien: Positive Money. Boken beskriver det förslag om monetär omställning som den svenska kampanjen anpassat till svenska förhållanden. Monetär omställning enligt Positiva Pengar Pengar och banker ska fungera så som de flesta tror att de fungerar. De pengar vi har på våra konton ska fungera på samma sätt som sedlar och mynt. 1Pengar ska inte skapas i form av räntebärande skulder. Det vill säga nya pengar som tillförs ekonomin ska vara fria från krav på återbetalning och utan krav på ränta. 2 4 Enbart folket/ staten, förslagsvis via Riksbanken, ska ha rätt att skapa pengar. 3Privata företag, det vill säga banker, ska fråntas rätten att skapa de betalmedel vi använder i Sverige. Banker ska enbart tillåtas låna ut pengar som de har lånat in och kunderna har valt att placera på investeringskonton. Individer och företag kan sätta in pengar på transaktionskonto eller på investeringskonton. Pengar på transaktionskontot är 100 procent säkra men ger ingen ränta. Pengar som förs över till investeringskonton binds på en viss tid och kommer lånas ut av banken. Det innebär en viss risk men ger också en ränta motsvarande risken. 13

8 14 Dubbel hemvist Han står med ena foten i den ekonomiska historien och den andra i sitt engagemang för JAK. I Oskar Brobergs fall ger det en världsbild där monetär omställning är en intressant utgångspunkt för diskussion, men knappast lösningen på samhällets problem. text: dan håfström foto: lars ardarve 15 Handelshögskolan på vasagatan i Göteborg och farmor Ingegerds gräsmatta i Onsala. Två platser som enligt Oskar Broberg format honom som ekonom och människa. På Handelshögskolan har han fått sin yrkesmässiga identitet och blivit docent i ekonomisk historia. På farmor Ingegerds gräsmatta föddes de tankar som så småningom ledde fram till engagemanget i JAK. När jag klippte farmors gräsmatta kom jag in i ett tillstånd av avskildhet och lugn som lämpade sig väldigt väl för funderingar. Med ungdomlig entusiasm sökte jag kopplingar mellan pengarnas roll i samhället och världens orättvisor. När jag sedan hittade JAK blev jag väldigt glad över att det fanns ett alternativ till de traditionella bankerna. Efter att ha deltagit i ett sommarseminarium i slutet på 90-talet var han med och startade en lokalavdelning i Göteborg. Under några år satt han med i JAKs riksstyrelse. I takt med att hans akademiska meriter växte fick han i JAK-sammanhang allt oftare ikläda sig rollen som nationalekonomen. Ibland har jag fungerat som ett slags akademiskt alibi, titta här har vi en kille som är forskare. Men när jag träffar andra medlemmar försöker jag ligga lågt med Handelshögskolan. En viktig tanke i JAK är ju att alla är lika värda. Genom att resonera med varandra utifrån våra olika erfarenheter så kan vi komma fram till intressanta lösningar på olika problem. Nu har JAKs stämma beslutat att JAK ska verka för en inriktning i samhället mot monetär omställning. Oskar Broberg är inte odelat positiv till detta. Dels tror han inte att förespråkarnas utsagor om omställningens positiva effekter stämmer, dels är han tveksam till att JAK ska ikläda sig rollen som opinionsbildare i vad som i hans mening är en smal fråga. Han håller med förespråkarna om att den höga skuldsättningen i samhället är ett stort problem Genom att resonera med varandra utifrån våra olika erfarenheter så kan vi komma fram till intressanta lösningar på olika problem. och att det behövs en omfördelning av resurser för att göra samhället mer rättvist, men tror att det finns bättre sätt att förändra. I dag beskattas arbete väldigt hårt medan kapital, till exempel privatpersoners förmögenheter, beskattas väldigt lågt. Om man vände på det förhållandet skulle vi ta ett stort steg mot ökad jämlikhet, säger han. Förespråkarna menar att monetär omställning skulle ge den politiska makten ett större inflytande över samhällets ekonomiska resurser. Ett skifte från vinstsyfte till samhällsnytta skulle bli möjligt. Ekonomen i Oskar Broberg tror inte att en större statlig styrning skulle bli tillräckligt effektiv.

9 viktiga platser: Handelshögskolan och farmors gräsmatta. INOM PLANETENS GRÄNSER EKOLOGISK EKONOMI I TEORI & PRAKTIK Distanskurs till holland.fhsk.se/utbildning A Hur kan vi människor leva väl på jorden? Hur stor bör vår resurs användning vara och hur ska den fördelas för mänskligt liv inom ekologins gränser? DISTANSKURS I EKOLOGISK EKONOMI 28 juli 14 januari, studietakt ca 4 tim/ vecka. Kursen sker i samverkan mellan JAK Medlemsbank & Hållands folkhögskola Oskar Broberg om monetär omställning! Hållands Folkhögskola i Åredalen 17 Det finns en kraft och dynamik som uppstår när finansiella aktörer är inblandade som historiskt sett varit väldigt viktig för samhällets utveckling. Jag är tveksam till om staten kan ta över den funktionen. Men oavsett vad man tycker om monetär omställning har ju stämman på demokratisk väg röstat igenom detta, är det inte bara för organisationen att rätta sig efter det? Jag tycker det faller på styrelsen att tolka hur vi ska gå vi- dare. Och då tror jag det är klokt att inleda en process där fler medlemmar får chansen att sätta sig in i frågan. Innan vi börjar driva opinion måste vi noga överväga hur vi i så fall påverkar JAKs roll som folkbildare om ekonomiska frågor i allmänhet och frågan om räntefri ekonomi i synnerhet. Tvivlen till trots så tycker han att monetär omställning är en intressant fråga. Skuld är av stor betydelse för hur samhället fungerar och jag är övertygad om att JAKs process kring monetär omställning kommer att leda till många viktiga och utvecklande diskussioner framöver. Min grundläggande kritik riktar sig mot synsättet på pengar som om det var möjligt att tydligt definiera vad som är pengar. Däri genom skulle det vara möjligt att kontrollera denna mängd genom att reglera bankutlåningen hårt. Min syn på pengar är delvis en annan. Det är sant att huvuddelen av våra privata skulder i dag är bankskulder, men pengar kan anta många former genom olika typer av skuldförbindelser och det är just genom denna rörlighet mellan olika typer av skulder som finansmarknaden bidrar med dynamik till samhällsekonomin. Jag menar därför att om man vill komma tillrätta med ökande skuldsättningsnivåer i samhället måste man i första hand påverka efterfrågan, det vill säga folks vilja att låna. Risken är att man annars bara flyttar utlåningen från bankerna till en mindre hårt reglerad del av finansmarknaden. Detta blir ännu tydligare för den del av finansmarknaden som rör krediter till näringslivet. Illustration: Elias F Kron Ungkurs handlar om ekologisk ekonomi, planetens gränser & social rättvisa, om JAK Medlemsbank som folkrörelse för rättvis ekonomi & om hur du kan delta, om vår egen räntefria & kooperativa bank, hur den fungerar samt hur du kan använda den för att förverkliga drömmar. A UNGKURS I JAK EN KURS OM MÖJLIGHETER Undersåker, Åre Anmälan: senast 7/9 Kursen är för dig som är år. Är du medlem står JAK för resa, mat och logi. Om du inte är medlem står du själv för din resa, resten betalar JAK. jak.se/ung

10 Vad är ert partis hållning i frågan om monetär omställning? Grus & Guld har frågat de etablerade partierna om monetär omställning. Av svaren att döma så funderar partierna en hel del kring penningsystemet. Källa: riksdagskansliet för respektive Parti Socialdemokraterna Finanskrisen har visat på den stora samhälleliga kostnaden för ett allt för vidlyftigt risk tagande och brist på trans parens i det finans iella sys temet. Sedan 2008 har en mängd initiativ väckts för att reducera riskerna i det finansiella systemet. Det är viktigt att kapital täckningskraven bidrar till ett balanserat risk tagande. Frågan om en mer om fattande monetär omställning är inte aktuell för oss i dagsläget. Moderaterna En reformation av dagens penningsystem enligt förslaget skulle kräva att dagens ekonomiska system i princip görs om från grunden. Vi ser inte det som ett realistiskt, genomförbart förslag. Vänsterpartiet Den monetära omställning som beskrivs handlar om att införa 100 procentiga kassakrav på bankerna. Detta är inget förslag som Vänsterpartiet driver. Vad gäller bankernas kapital vill vi dock öka deras kapitaltäckningskrav (till procent av de riskvägda tillgångarna), och vi anser att de bör vara progressiva, det vill säga ju större bank, desto högre kapitaltäckningskrav. På så sätt ges bankerna incitament att inte bli too big to fail. Vi vill också införa en bankdelningslag som ska tvinga bankerna att separera traditionell bankverksamhet från spekulativ investmentverksamhet. Folkpartiet Folkpartiet anser inte att det vore lämpligt med en omställning mot ett system där Riksbanken de facto är den enda tillåtna långivaren på kredit marknaden. Vi vill behålla dagens system med en mångfald av aktörer. Att genomföra en sådan omvälvande reform skulle med säkerhet få långtgående och oförut sägbara konsekvenser vilka skulle påverka alla delar av sam hället negativt. Med det sagt anser Folkpartiet att frågan om hushållens skuldsättning behöver tas på allvar. Det har redan satts in ett antal åtgärder för att bromsa ökningen och det är möjligt att ytter ligare steg behöver tas för att förhindra att skuldsättningen fortsätter att växa i alltför snabb takt. Centerpartiet Hur pengar i ekonomin skapas är ganska komplicerat. Genom att ta emot insättningar och låna ut pengar så bidrar bankerna till att öka penning mängden i ekonomin. Penning mängden kan dock inte öka obegränsat. Pengarna som bankerna skapar är inte sedlar och mynt utan kredit pengar. Mot ökningen i inlåning står hela tiden en lika stor ökning i utlåning. Hur mycket bankerna kan låna ut begränsas av storleken på den reserv de väljer att hålla, vilket i många länder regleras av kassa krav. I Sverige begränsas utlåningen av så kallade kapitaltäckningskrav (definierade i Baselreglerna) och innebär, förenklat att bankerna måste hålla en viss mängd eget kapital i förhållande till sin utlåning. Regeringen har aviserat hårdare kapitaltäckningskrav än vad det internationella regelverket stipulerar. Något vi tycker är viktigt. Det är alltså endast centralbanken som kan skapa sedlar och mynt. Men våra betalningsmedel består även av tillgångar på likvida bankkonton. Merparten av dessa pengar skapas av affärsbankerna, dock alltså i en process som regleras av centralbanker och andra myndigheter. Frågan om monetär omställning är inte en fråga vi specifikt diskuterar. Miljöpartiet Vi instämmer i att hushållens skuldsättning är oroande och behöver motverkas. Det finansiella systemets uppgift är att stödja den reala ekonomin genom att kanalisera sparande och investeringar och att tillhandahålla betalningstjänster och riskspridning. Girighet, överskuldsättning och spekulation ska motverkas. En alltför hög privat skuldsättning är en risk för individen och för samhällsekonomin. Vi kan inte bygga en fungerande långsiktig ekonomi på en ständigt växande skuldsättningsnivå. Samhället måste motverka det överdrivna risktagande som dominerat finansmarknaderna. Vi vill se en skatt på vissa finansiella transaktioner. En uppdelning av bankernas verksamhet mellan traditionell affärsverksamhet och mer spekulativ investmentverksamhet bör övervägas. Det förs diskussioner om dessa frågor inom Riksbanken och även här i riksdagen. Riksbanken och Finansinspektionen har fått i uppdrag att ta fram verktyg och också uppdrag att övervaka dessa frågor. Det som gjorts hitintills har varit bra men inte tillräckligt. Vi följer frågan men vi har hittills inte landat i att problemen är så stora att hela det penningpolitiska systemet ska kastas över ända. Nya system riskerar att skapa nya problem. Kristdemokraterna Visst finns det nedsidor med att penningmängden ökar vid utlåning. En radikal reform av vårt banksystem är dock inget vi Kristdemokrater prioriterar i dagsläget. Kapitaltäckningen i svenska banker är i internationell jämförelse redan hög, samtidigt som vi avvaktar effekterna från exempelvis introduktionen av det nya Basel 3-regelverket och implementeringen av bankunionens olika delar (här ingår ju även en indirekt granskning av de svenska banker som bedriver verksamhet i bankunionens medlemsländer). Amorteringskrav, nedtrappning av ränteavdrag och ökade riskvikter för bolån hos bankerna är också åtgärder som diskuteras på nationell nivå och som kan bidra till att lätta på skuldbördor hos svenska hushåll och mana till återhållsamhet inom banksektorn. Vi står för en social marknadsekonomi och tycker därför inte att staten ska ha monopol på den pengaskapande funktionen. Det skulle i praktiken innebära en form av nationalisering och kraftigt skada förtroendet för den svenska ekonomin. Fotnot: Sverigedemokraterna har inte svarat. 19

11 20 Bästa medlem! Det här numret av Grus & Guld är ett specialnummer om monetär omställning. Sedan stämman beslutade att JAK ska verka för en monetär omställning har vi påbörjat en process för att komma fram till vad detta ska betyda i praktiken. För att organisationen JAK ska stå på stadigare grund i denna fråga behövs mera information och fördjupad diskussion. Medlemmar på våra JAK-skolor har haft möjlighet att bekanta sig med ämnet. På JAK-skolan i mars gav Yoshi Frey och Susanne Ekelin från nätverket Positiva Pengar, sin syn på ämnet. En viktig tanke i JAK har alltid varit att gå från idé till handling. Hur gör vi det i frågan om monetär omställning? Det här specialnumret är ett steg mot en gemensam hållning. Tidningen är också ett steg på vägen i en förändring av Grus & Guld. Sedan drygt tio år ger JAK Medlemsbank ut Grus & Guld som når alla medlemmar. Tidningen vänder sig även till andra intresserade och är en av JAKs viktigaste kommunikationskanaler. Grus & Guld fördjupar kunskapen och följer utvecklingen inom ideologiskt viktiga områden för JAK. Tidningen visar såväl på konsekvenser av det nuvarande ekonomiska systemet som på nytänkande och alternativ. Nu ser vi fram emot att utveckla och förnya Grus & Guld. Tidningen är mycket uppskattad och förändringen kommer inte att innebära att allt det gamla försvinner. För att kunna ta del av dina synpunkter, är vi tacksamma för om du vill besvara den enkät som nu ligger på internetbanken. God läsning och på återhörande! Lotta Friberg Ordförande JAK Medlemsbank Grus & Guld är en medlemstidning för JAK Medlemsbank och kommer ut med fem nummer per år. Årsprenumerationen kostar 200 kronor, enstaka nummer kostar 40 kronor. Tidningen ingår i medlemsavgiften för JAK-medlemmar. Ansvarig utgivare: Monija Manai Somnius Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Redaktör (tf): Dan Håfström Annonser: Louise Clausen, Prenumeration: Carina Danling, Tryck: V-Tab, Vimmerby Vad tycker du om tidningen? Vi vill göra Grus & Guld ännu bättre och därför är dina synpunkter viktiga. Logga in på internetbanken och svara på frågorna. Det tar ca tre minuter. JAK Medlemsbank Box 216, Skövde Besöksadress: Vasagatan 14 Hemsida: jak.se E-post: Tel: Öppet: mån tor fre Banktelefon är öppen dygnet runt, tel Tack på förhand! jak.se Lokalkontor Box 43, Orsa. Besök: Dalagatan 1 Tel , Öppet: mån tor fre Lunch Sommaröppet 30 juni 15 augusti mån fre Text: Louise Clausen Foto: Hanna Sikter JAKs årsstämma 2014 demokratiprojektet fortsätter röra upp känslor JAKS ÅRSSTÄMMA 2014 dominerades av diskussion kring demokratiprojektet, men även om monetär omställning och hur JAK ska förhålla sig i den frågan. Till stämman som ägde rum april i Stockholm hade 90 personer anmält sig, tillsammans med fullmakter blev antalet röstande 100 medlemmar. Lördagen ägnades mest åt utskottsarbete och påverkanstorg, följt av ett framträdande av estradpoeten Bob Hansson på scenen i ABFhuset. Söndagens program bestod av omröstningar och beslut gällande styrelsens propositioner, budget, motioner och ny styrelse. JAKs ekonomi När det gäller JAKs ekonomi har 2013 dominerats av ökad inlåning och minskad utlåning. Färre medlemmar lånar allt mindre belopp och större delen av utlåningen går till privatpersoner. Snittlånet låg under 2013 på kronor. Nyutlåningen har minskat gällande såväl antal lån som storleken på lånen. Inlåningen däremot har ökat med 7,2 procent under Det visar att förtroendet för JAK som bank är stort. Samtidigt har vi en omvärld att förhålla oss till. Då måste vi vara anpassningsbara och få fram flexiblare låneprodukter, förklarade VD Sammy Almedal. Stämman beslutade att bevilja styrelsens ledamöter och VD ansvarsfrihet. Årsredovisningen i sin helhet finns att ladda ner på JAKs hemsida. att ladda ner på JAKs hemsida. JAKs syn på monetär omställning Den stora diskussionsfrågan förra året gällde JAKs förhållande till monetär omställning, vilket återkom som motion även i år (se närmare längre fram om motionen). Tolkningen av vad monetär omställning innebär skiljs åt och kunskapen är låg. Kort uttryckt handlar monetär omställning om pengar, och med vilka betalningsmedel en ny ekonomi skulle fungera, förklarade vice ordförande Jonas Löhnn, och fortsatte: en ny ekonomi skulle fungera Att på något sätt förändra förhållandet att pengar idag huvudsakligen skapas som skuld av privatägda banker. Den analysen är många överens om. Sen finns det massor av olika synsätt på hur en reform ska genomföras. Evert Larsson som tog initiativ till motionen 2013 förklarade hur han såg på det: 21

12 Kort uttryckt handlar monetär omställning om pengar, och med vilka betalningsmedel en ny ekonomi skulle fungera. Motionen var anpassad till hur JAK är uppbyggd. Att vi sparar till de lån vi ger i banken. Johan Löhnn konstaterade dock att frågan om monetär omställning är mycket omfattande. Det här är en väldigt stor fråga, som måste vara genomtänkt och finnas i vårt arv och tankegods. Därför har vi försökt hantera den här frågan med klokhet. Så många som möjligt av medlemmarna bör få chansen att själva bilda sig en uppfattning. Det tas upp på årets två JAK-skolor och kommer även att behandlas i processen med den nya JAK-Boken. Beslutet anger att JAK ska ha som inriktning vilket kan innebära ett tillägg i verksamhetsinriktningen i reglementet, vilket i så fall bör göras efter process i organisationen. och kontanthantering Ett annat stämmobeslut från 2013 gällde ett uttalat stöd från JAK att behålla sedlar och mynt. JAKs förhållningssätt är ett fortsatt stöd för kontanternas bevarande och att kommunicera detta i folkbildningsarbetet. na bara deltar via nätet och utskottsarbetet försvinner. Även den sociala processen med nätverkande, diskussioner och samtal medlemmarna emellan befaras minska om fokus i framtiden läggs på teknisk överföring istället för fysisk mötesplats. För mycket fokus på rösta, för lite på process, tyckte Tom Strömberg, De processerna måste vi säkerställa att vi har ändå, menade Jonas Löhnn. Många som är passiva idag och lämnar bort sin röst på stämman, ges ytterligare möjlighet att faktiskt lägga sin röst. Fler måste inkluderas och styrelsen är mån om att det fysiska mötet Demokratiprojektet Demokratiuppdraget och hur JAK ska fortsätta arbetet med det, skapade en hel del debatt. Synpunkter som framkom var bland annat att demokratin i föreningen försvagas, om medlemmarblir fortsatt prioriterat i processen innan ett förslag är framme till beslut. JAK är ute på väldigt farligt område om vi ska överlåta medlemmarnas röstning till nätet, tyckte Evert Larsson. Ann-Marie Svensson uttryckte farhågor för arbetsbelastningen vad gäller projektets utbildningsbehov, och att hon som medlemschef tycker det är värdefullt att behålla den sociala aspekten med årsstämman. Resultatet av debatten blev att stämman röstade enligt styrelsens förslag. Dock med tillägget av utskottets yrkande, att medlemmar och lokalavdelningar ska bjudas in i processen av Reglementets utformning till följd av Demokratiuppdraget. Höjda arvoderingar Valberedningen hade föreslagit en höjning av arvodet till styrelsens ledamöter. Detta mot bakgrund av det ökade personliga ansvaret och att arvodena inte reglerats på flera år. Det ställs numera också högre krav på ledamöternas kompetens, i och med det nya regelverket från EU och Finansinspektionen. I framtiden kan vi få en heltidsarbetande ordförande som behöver gå ner i arbetstid för att kunna ta uppdraget. Därför måste vi kunna erbjuda ersättning som är överensstämmande med en halvtidstjänst, menade Berit Lindqvist. JAKs nya styrelse En medlem undrade om det finns något i stadgarna som stipulerar fördelningen mellan antalet kvinnor respektive män i styrelsen. Svaret blev att någon sådan riktlinje inte finns. Stämman önskade även nominera Johan Sandwall och Abdelhafid Mebrouk, men efter att en sluten omröstning ägt rum, blev resultatet enligt valberedningens förslag. Lotta Friberg omvaldes enhälligt som ordförande. Se separat info om nya styrelsen. Avslut Överlag dominerades stämmans diskussioner av ett fåtal manliga medlemmar, vilket har föranlett styrelsen att inför nästa stämma ta upp frågan om att begränsa talartiden, så att fler JAK-medlemmar kan göra inlägg. På söndagseftermiddagen avslutades stämman med att Lotta Friberg tackade ordförande Monjia Manai Sonnius och presidiet för en väl genomförd stämma. Miguel Ganzo tackades för insatsen som personalrepresentant i styrelsen, Dan-Eric Archer för hans insats som lekmannarevisor, Gunilla Åkerbergoch Cecilia Carlsson för deras insats i etikrådet, Emlan Wolke och Ivans Naidjonoks för deras insats i valberedningen samt Johan Sandwall och Maha al Haddad för deras insats i styrelsen. Alla som avtackades fick 10 träd i VI-skogen. För den som vill se stämman i efterhand, hänvisas till hemsidan jak. se, där den finns utlagd i sin helhet, även i mobilversion

13 JAKs nya styrelse Ordinarie ledamöter: Antal röster: Lotta Friberg 2014 _ 2015 enhälligt enligt förslag Cicci Andersson 2013 _ Núria Albet Torres 2013 _ Ali Hamidian 2013 _ Jonas Löhnn 2013 _ Uffe Madsen 2012 _ Johannes Kretschmer 2013 _ Suppleanter: Bo Ander 2014 _ Petra Modée 2014 _ Stephen Hinton 2012 _ Lekmannarevisorer: Mary Obanda Johan Thelander Etikråd: 2014 _ 2015, ordinarie 2014 _ 2015, suppleant Marcus Brafors, sammankallande 2013 _ 2015 Leif Öhlund 2014 _ 2016 Ellen Belmore 2014 _ 2015 Valberedning: Berit Lindqvist sammankallande 2013 _ 2015 Eva Stenius 2014 _ 2016 Lilly Bendevis 2014 _ 2017 Ida Nordin 2014 _ 2016 Jorge Gonzalez Flores 2014 _ 2015 Medlems annonser Stämmobeslut i korthet Pensionssparande En utredning om alternativt pensionssparande görs i samarbete med medlemmarna genom t.ex. seminarier och workshops. Lån till solceller En satsning ska göras på sparfria lån för energieffektiviseringar och investeringar av förnyelsebar energi. Full sparpoäng JAK-medlemmar skall ges möjlighet till försparande med full sparpoäng på sätt som styrelsen finner lämpligt. Bygg Bostäder! Lånealternativ som underlättar byggandet av bostäder ska utformas. JAK:s vision JAK ska konkretisera sin inriktning för en monetär omställning och en räntefri ekonomi för att tydliggöra hur den är del av verksamhetens långsiktiga målsättning. Livslånga lån För att minska JAK-kundens upplevda ränta ska möjligheten till Sparfrihet i lägre eller högre grad undersökas. Plats för årsstämman Platsen för JAKs årsstämma kommer att variera mellan Skövde, Skara, Härnösand och Stockholm. ÖNSKAR sparpoäng så att vi kan behålla vårt ställe på Gotland (trädgård plus galleri). Tacksam för alla poäng vi kan få. GG DELI-SMÅFÖRETAGARE söker sparpoäng. Besökt råvaruodlare i Sydeuropa 6ggr på 11 år. Jag smaksätter min produkt i egen lokal med ett 30-årigt kryddrecept. GG ÄR I STORT BEHOV av att lösa mitt lån hos JAK och behöver ca sparpoäng. Stort tack till den som kan skänka och hjälpa mig. GG ÅRIG TJEJ med drömmar om gemenskap söker sparpoäng (alla små och stora bidrag tas tacksamt emot) för att i sinom tid kunna starta ett kollektivboende för unga studenter i Stockholms-området. Framtiden är ljus! GG BARN OCH SORG Kurser, föreläsningar och redskap för att möta barnet och familjen i sorg JAG OCH MIN MAN planerar en tillökning i familjen och försöker minska våra kostnader och behöver spar poäng. Väldigt tacksam för varje litet sparpoäng! GG FINNS NÅGON VÄNLIG själ? Behöver omgående poäng så att vi får ut efterspar. GG UNG MAN med neurologisk sjukdom söker hjälp att få extra sparpoäng för möjlighet till viktig bostadsanpassning. Tacksam för alla bidrag. GG SEMESTER I KARLSTAD 2014? Hyr en kajak heldag eller två kajaker halvdag och du får låna en barnkajak gratis när du visar upp G&G med ditt namn på. Passar cirka 3 _ 10 år. All utrustning ingår. Kontakt: eller Hälsningar Mitzi ENSAMSTÅENDE ARBETSLÖS söker sparpoäng till mitt efterspar. Alla poäng tas emot med stor tacksamhet. GG AKUT BEHOV av spar poäng! Måste hjälpa min ensamstående dotter som är i kris/ekonomisk nöd. Ditt bidrag betyder oerhört mycket! GG VI SÖKER sparpoäng till köp av mark för vårt open source ekoprojekt, unikt i sitt slag! Supertack för din hjälp! GG ÄR I STORT BEHOV av sparpoäng, fattas för mig en del för att göra mitt projekt i Afrika. Behövs poäng för att kunna resa dit. Hoppas på hjälp, tack på förhand. GG MAMMA TILL FYRA småbarn i stort behov av sparpoäng, för att kunna ta ut efterspar o betala av lån jag varit tvungen att ta från privatpersoner. Tacksam för alla bidrag. GG JAG VILL GÄRNA ta emot sparpoäng och undrar om det finns någon vänlig själ som är villig att överlåta sparpoäng till mig. Tack på förhand GG

14 JAK LOKALT JAK Boden-Luleå Cecilia Andersson Leif Öhlund STUDIECIRKEL om JAK Medlemsbank och räntefri ekonomi. Anmälan till Studiefrämjandet, Start när tillräckligt många har anmält sig. JAK Piteå-Älvsbyn Helena Sidenmark Kay Rung Maria Henriksson JAK Umeå Hillevi Fransson Håkan Joëlson Tara Roxendal FÖR INFORMATION läs på hemsidan. Välkommen! JAK Jämtland-Härjedalen Marianne Hallsten, Föllinge , Christer Lund, Dvärsätt Nils Sandqvist, Östersund JAK Höga kusten & Sollefteå Ingrid Eklund Tomas Eklund , Göran Andersson , Ewa Thun KURSER OCH CIRKLAR om JAK Medlemsbanks sparlånesystem och en räntefri ekonomi. Kontakta någon av ovanstående! JAK Härnösand c/o Rosmarie Sandin Tulegatan 13, HÄRNÖSAND KarinMalin Ekström VI ERBJUDER hembesök och information till föreningar och företag. Ring eller skriv till någon av informatörerna. INTERN KOMMUNIKATION. Vänligen mejla din e-postadress till eller till Ring om du vill vara aktiv, men inte kan/vill använda Internet. Medelpad Vill du ha kontakt med aktiva i Medelpad, maila JAK Norra Hälsingland c/o Marie Zättlin, Änga 5, ENÅNGER Lennart Andersson JAK NORRA HÄLSINGLAND inbjuder till öppet hus första helgfria måndagen varje månad utom jan, juni, juli och aug, alltid kl 19:00. Vi har öppet hus på olika orter i norra Hälsingland. Alla är välkomna och JAK bjuder på fika. Om du vill besöka oss önskar vi att du ringer för att få veta mötesort och möteslokal. Vi kanske även kan erbjuda samåkning. VI BESÖKER GÄRNA FÖRENINGAR och grupper. Vår medverkan är kostnadsfri. Även hembesök hos familjer. Ring gärna Lennart Andersson VÅRT MEDLEMSBREV skickas via e-post till ett hundratal medlemmar. Är du intresserad, hör av dig till Lennart Andersson. JAK Södra Hälsingland Bo Lundstein Michael Modig Kent Eriksson STUDIECIRKEL startar när tillräckligt många har anmält sig. Anmälan till Kent Eriksson, tfn se ovan. Idre Åke Näslund, Ovansiljan Anders Lundhammar Malung-Vansbro Jan-Åke Blomqvist Conny Roos , JAK Nedansiljan c/o Tobias Persson, Hjortnäs vägen 17, LEKSAND, , HAR DU FUNDERINGAR eller frågor angående JAK Medlemsbank, hör av dig till Tobias. JAK Falun-Borlänge Staffan Sellfors JAK Gävle Elisabeth Österberg , LOKALAVDELNINGEN har en hylla på Alternativboden Lyktan i Gävle, Där finns informationsmaterial om JAK Medlemsbank och JAK Gävle. Vi behöver bli fler i vår trevliga arbetsgrupp i Gävle. Sms:a ditt telefonnummer till , så ringer vi upp. Besök även hemsidan se under Lokalavdelningar/Gävle Bengtsfors Mariann Andreasson JAK Värmland Per Olsson Krister Lönn Annika Arnesdotter Vincent Spasov GRUNDKURS Välkommen till en grundkurs om rättvis ekonomi och JAK Medlemsbank. Cirkeln är kostnadsfri och öppen för alla intresserade. För mer information, ring Krister Lönn eller Vincent Spasov. JAK Örebro c/o Maria Westerholm, Ladu gatan 14, ÖREBRO, Maria Westerholm Anna Isaksson Gunilla Åkerberg JAK-GRUNDKURS lördagen den 6/9 kl. 9 _ 16 på Föreningarnas Hus Slottsgatan 13 A. Vi bjuder på vegetarisk sopplunch och fika. Kursen är kostnadsfri. Anmälan senast den 4/9 på tel: eller JAK Västerås c/o Roine Andersson Badelunda Jädra VÄSTERÅS Roine Andersson Kerstin Wallin Catherine Burgman SOPPLUNCHER i början av varje månad, läs mer på hemsidan. VILL DU ATT VI ordnar en kurs på din ort? Hör av dig till Roine Andersson. JAK Uppsala c/o Anders Hällbom, Vaksalagatan 21 lgh 1102, UPPSALA Anders Hällbom NYFIKEN PÅ VÅR lokalavdelning? Kontakta: Kolbjörn Örjavik, GRUNDKURSER, fortbildning & folkbildning, intresseanmälan & idéer välkomnas: Tom Strömberg, se på hemsidan när nästa grundkurs är på gång. JAK Stockholm Fjällgatan 23A 2tr, STOCKHOLM , Naima Clevenhag ÄR DU INTRESSERAD av att aktivera dig? Maila oss så berättar vi mer! INTERNATIONELLT KUNSKAPS UTBYTE I HÅLLBARA MIKROFINANSER OCH UTVECKLING: 9 _ 10 augusti. Lördag kl 13:00 till söndag kl 18:00. Sensus, Medborgarhuset, 4:e våningen. Medborgarplatsen, Stockholm SOMMARTRÄFF MED GRILL & FOTBOLL: 24 augusti _ Södra Årstalundens koloniområde TIPS: INSPIRATIONSDAGAR om småskalig ekologisk matproduktion. Stockholms Universitet, den 4 augusti. Joel Salatin från Polyface Farms är en av föreläsarna. För mer information, kontakta Monica Mohlin på monica. eller JAK STOCKHOLM finns på Facebook! facebook.com/jakstockholm JAK Järna-Södertälje c/o Elle-Kari Ernholm, Södra Järnvägsgatan 24, JÄRNA. Eva Stenius Nigel Wells Markus Tibbling Ylva Kallin Lisa Lund MÖTEN VARJE MÅNAD, se hemsidan. Norrköping Linköping Mjölby Håkan Asp Hanna Höglund, JAK Södra Vätterbygden c/o Tobias Möllerström Bergvägen 20, TABERG Anna Magnusson, , (före 20.00) Tobias Möllerström, Höglandet Sten Dahl Hans Lange , Kent Eriksson , Maria Bodänge , Gotland Ingrid Gustafsson , Samuel Andersson Susanne Reich Bengt Harrsjö Ivan Arman Lars Åkerlund JAK Göteborg , TITTA PÅ hemsidan och vår facebook-sida för att se när och var vi har möten. Välkomna! AKTIVA MEDLEMMAR och informatörer som vill engagera sig lite mer, kan gärna anmäla sig till lokalavdelningen via JAK Södra Halland Per Wikholm MEDLEMSMÖTEN när, var och hur, håll utkik på hemsidan under mötesplatser. Växjö Ida Qvarnström Björn Martinsson , Kalmar Jonas Löhnn , Jacob Brideau Hässleholm Kurth A Johansson Lena Nockert Tis och tors 18 _ 20. Ring för hem besök. Höör Hugo Malm, , Lund Erik Johansson, , HÖR AV DIG till Erik om du vill gå grundkurs eller ha ett möte. Malmö / JAKtivism Skåne Alex Veitch, JAK GRUPPEN JAKtivism Skåne har sin bas i Malmö och håller möten med Attac och aktionsgruppen Besök en bank. Om ni är intresserade, kontakta Alex

15 B SVERIGE PORTO BETALT AKort Skaffa du också! JAKort Skaffa du JAKort också! du du ock jak.se/kort jak.se/kort jak. 0 av våra medlemmar Gör som över redan 300 har av Gör Gör våra som som medlemmar över över av av redan våra våra medlemmar har medlemmar redan om ditt egna gjort betal- och och ansök kreditkort om gjort ditt gjort och egna och ansök betal- ansök om och om ditt ditt kreditkort egna egna betal- betal- och och kred hos JAK idag! hos hos JAK JAK idag! idag!

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i ABF-huset, Stockholm den 26-27 april 2014

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i ABF-huset, Stockholm den 26-27 april 2014 Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i ABF-huset, Stockholm den 26-27 april 2014 1 Val av mötesordförande och två justeringspersoner samt rösträknare Stämman öppnades kl 10.00 av styrelsens ordförande

Läs mer

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Tillsammans är vi Sveriges största medlemsbank JAK har cirka 39 000 medlemmar över hela Sverige och vilar

Läs mer

Styrelsens rapporter till stämman

Styrelsens rapporter till stämman Styrelsens rapporter till stämman ÅM 2014 14B: DEMOKRATIUPPDRAGET Stämmans beslut: - att lägga redovisningen av hur styrelsen arbetat vidare med förslaget till handlingarna, samt - att godkänna de föreslagna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015

Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015 Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015 VD-rapport VD Sammy Almedal föredrog ärendet. Antalet låneansökningar har varit stort de senaste veckorna. Även utlåningen har börjat ovanligt bra med många

Läs mer

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08.

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08. Den onda cirkeln - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället Nils Fagerberg Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08 Ulvsåkra www.ekologiskekonomi.se Upplägg 18.00 Problemanalys - samhällsekonomins

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i Kyrkans hus, Skövde den 18-19 april 2015

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i Kyrkans hus, Skövde den 18-19 april 2015 Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i Kyrkans hus, Skövde den 18-19 april 2015 1 Val av mötesordförande och två justeringspersoner samt rösträknare Stämman öppnades av styrelsens ordförande Lotta

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Proposition angående demokratiuppdraget

Proposition angående demokratiuppdraget Proposition angående demokratiuppdraget STYRELSEN FÖRESLÅR ATT STÄMMAN BESLUTAR - att lägga redovisningen av hur styrelsen arbetat vidare med förslaget till handlingarna, - att godkänna de föreslagna stadgeändringarna,

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 24 januari 2015

Referat från styrelsemöte den 24 januari 2015 Referat från styrelsemöte den 24 januari 2015 VD-rapport VD Sammy Almedal föredrog ärendet. Arbete pågår för att söka ett ombud i RIX vad gäller avveckling. Det innebär en för oss avsevärt mindre kostnad

Läs mer

Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Välj din bank Har du någon gång funderat över etik, värdegrund och ideologi i samband med att du

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Närvarande. Demokratiuppdraget. Styrelsereferat JAK Medlemsbank 2014-03-08

Närvarande. Demokratiuppdraget. Styrelsereferat JAK Medlemsbank 2014-03-08 Närvarande Lotta Friberg, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Sandwall, ledamot Johannes Kretschmer, ledamot Cicci Andersson, ledamot Uffe Madsen, ledamot Ali Hamidian, ledamot Núria Albert Torres,

Läs mer

Referat från styrelsens telefonmöte den 9 november 2010

Referat från styrelsens telefonmöte den 9 november 2010 Referat från styrelsens telefonmöte den 9 november 2010 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Oppmark, VD Birgitta Harsbo, ledamot Johan Sandwall, ledamot Lotta Friberg,

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

Hållbar omställning inom samhällsekonomin

Hållbar omställning inom samhällsekonomin Hållbar omställning inom samhällsekonomin Nils Fagerberg Ekologisk ekonom Kursen Hållbar omställning 14-01-31 Högskolan i Jönköping Dagens upplägg Ringa in de svaga punkterna i det rådande ekonomiska systemet

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i ABF-huset, Stockholm den 20-21 april 2013

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i ABF-huset, Stockholm den 20-21 april 2013 Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i ABF-huset, Stockholm den 20-21 april 2013 1 Val av mötesordförande och två justeringspersoner samt rösträknare Stämman öppnades av styrelsens ordförande Lotta

Läs mer

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN.

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. Ett räntefritt CSN Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. JAK Medlemsbank är en bank i Sverige idag som jobbar med räntefri ekonomi och som fungerar

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 23 maj 2015

Referat från styrelsemöte den 23 maj 2015 Referat från styrelsemöte den 23 maj 2015 VD-rapport VD Sammy Almedal föredrog ärendet. Kapitaltäckning Snart börjar den av Finansinspektionen (FI) aviserade kontracykliska kapitalbufferten att påverka

Läs mer

Styrelsereferat 2012:16

Styrelsereferat 2012:16 Styrelsereferat 2012:16 Tid: Söndag den 20 januari 2013, kl 08:00-14:30 Plats: Sätra Brunn Närvarande Lotta Friberg, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Oppmark, VD Sammy Almedal, vice VD Johannes

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 16-17 oktober 2014

Referat från styrelsemöte den 16-17 oktober 2014 Referat från styrelsemöte den 16-17 oktober 2014 Budgetpresentation VD Sammy Almedal, IT-chef Johan Oppmark, medlemschef Ann-Marie Svensson samt bankchef Magnus Frank föredrog budgeten. Utgångspunkten

Läs mer

JAK Distans - Kursplan

JAK Distans - Kursplan JAK Distans - Kursplan Varmt välkommen att delta på JAK Distans! En grundkurs om som folkrörelse och bank samt om våra idéer för ekologisk, rättvis och räntefri ekonomi. Kursen sker i samverkan med Åredalens

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 10 december 2011

Referat från styrelsemöte den 10 december 2011 Referat från styrelsemöte den 10 december 2011 Närvarande Lotta Friberg, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Oppmark, VD Cicci Andersson, ledamot Johannes Kretschmer, ledamot Johan Sandwall,

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 (belopp inom parantes avser samma period föregående år där inget annat anges) Allmänt Såväl inlåning som utlåning har ökat. Ökningstakten i försparandet

Läs mer

Styrelsereferat 23 november 2013

Styrelsereferat 23 november 2013 Närvarande Lotta Friberg, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Sandwall, ledamot Johannes Kretschmer, ledamot Cicci Andersson, ledamot Uffe Madsen, ledamot Ali Hamidian, ledamot Núria Albet Torres,

Läs mer

Strategi för lägre lånekostnad och därmed ökat medlemsantal

Strategi för lägre lånekostnad och därmed ökat medlemsantal Strategi för lägre lånekostnad och därmed ökat medlemsantal Stämman 2012 beslutade att ge styrelsen i uppdrag att ta fram pedagogiskt och enkelt informationsmaterial med syfte att jämföra JAK-bankens och

Läs mer

Ansvarstagande ekonomiska system

Ansvarstagande ekonomiska system Ansvarstagande ekonomiska system - ekonomins roll i det hållbara samhället Nils Fagerberg Ekologisk ekonom och jägmästare 14-04-24 Hantverksskolan Dacapo Utmaningarna Två sidor av hållbar samhällsutveckling:

Läs mer

: Vad har vi lärt oss: 1) När banken betalar sin skuld till kontoinnehavaren rivs den digitala skuldsedeln och motsvarande belopp av penningmängden

: Vad har vi lärt oss: 1) När banken betalar sin skuld till kontoinnehavaren rivs den digitala skuldsedeln och motsvarande belopp av penningmängden Kapitel 1 Det kan vara svårt att acceptera är att bankernas pengar, dvs kontoinnehav dör när banken betalar sin fiktiva skuld. Jag skriver fiktiva då banken inget lånat ut (se citaten av ekonomiprofessorerna

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Ditt sparande är din framtid

Ditt sparande är din framtid Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att

Läs mer

Styrelsereferat 17-18 oktober 2013

Styrelsereferat 17-18 oktober 2013 Närvarande Lotta Friberg, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Sandwall, ledamot Johannes Kretschmer, ledamot Cicci Andersson, ledamot Uffe Madsen, ledamot Ali Hamidian, ledamot Núria Albet Torres,

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Högskolan i Jönköping 2011-03-09 Ulvsåkra Några siffror över den moderna ekonomin

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

kronor och INTE kronor.

kronor och INTE kronor. Kapitel 1 Det kan vara svårt att acceptera är att bankernas pengar, dvs kontoinnehav dör när banken betalar sin fiktiva skuld. Jag skriver fiktiva då banken inget lånat ut (se citaten av ekonomiprofessorerna

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 4-5 december 2009

Referat från styrelsemöte den 4-5 december 2009 Referat från styrelsemöte den 4-5 december 2009 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande Johan Oppmark, VD Birgitta Harsbo, ledamot, vice ordförande Sten-Inge Kedbäck, ledamot Jonas Löhnn, ledamot Lotta

Läs mer

Nyhetsbrev, april 2011

Nyhetsbrev, april 2011 Nyhetsbrev, april 2011 Hej medlem! Här kommer medlemsbladet för april månad. Katter som vistas utomhus Tänk på att ni som har utekatt har samma ansvar som de med hundar, dvs. att plocka upp efter ert djur.

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

?Har du För dig som är ung! koll

?Har du För dig som är ung! koll Har du koll? För dig som är ung! Har du råd att bli vuxen? Alla tonåringar drömmer nog om att bli vuxen. Om att bestämma över sitt eget liv och ta sina egna beslut. Om friheten att tjäna egna pengar och

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 Göran Hägglunds debattartikel inför Almedalens tal Staten har inte allt vi behöver Det goda samhället kan inte skapas i en ensidig relation mellan

Läs mer

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Helsingborg stämmer Kommuninvest Helsingborgs stad stämmer Kommuninvest och vill ha tillbaka pengar som med förlust placerats i amerikanska kommunobligationer.

Läs mer

Almedalens goda samtal möten Sverige behöver

Almedalens goda samtal möten Sverige behöver Almedalens goda samtal möten Sverige behöver Välkommen till vår vackra mötesplats, 130 m från Almedalens scen, med utsikt över havet. En mötesplats för det goda samtalet. I Almedalsprogrammet presenteras

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 6-7 mars 2015

Referat från styrelsemöte den 6-7 mars 2015 Referat från styrelsemöte den 6-7 mars 2015 Årsredovisning 2014 Stf VD Karin Frejarö föredrog ärendet. Årsredovisningen inkl. förvaltningsberättelsen skrivs under i sin helhet av styrelsens ordinarie ledamöter

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i Kyrkans Hus, Skövde 26-27 april 2008

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i Kyrkans Hus, Skövde 26-27 april 2008 Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i Kyrkans Hus, Skövde 26-27 april 2008 1 Val av mötesordförande och två justeringsmän som tillika är rösträknare Stämman öppnades av styrelsens ordförande Kåre

Läs mer

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings Möten för miljarder! Onsdagen den 26 november klockan sju minuter över sju samlades ett hundratal Malmöföretagare på Slagthuset för att diskutera nyttan med just möten. Vad ska det här frukostmötet leda

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetkontrollutskottet EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 8.4.2008 ARBETSDOKUMENT 1 nr 2 om budgetöversynen Godtagbar risk för fel Budgetkontrollutskottet Föredragande: Herbert Bösch 1 Ett arbetsdokument är

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Gilla Din Ekonomi. Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31

Gilla Din Ekonomi. Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31 Gilla Din Ekonomi Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31 Ung & Student Koll på läget Från 13 år får ungdomar skaffa ett eget konto med kort. Och på 18 årsdagen öppnar sig en hel värld av möjligheter.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? Studiehandledning

Vad gör Riksbanken? Studiehandledning Vad gör Riksbanken? Studiehandledning Innehåll sid 1. Förord 3 2. Riksbankens utbildningsmaterial 3 3. Minifakta om Sveriges riksbank 5 4. Förslag till lektionsplanering och elevarbetsuppgifter 5 5. Länktips

Läs mer

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Dessa stadgar ersätter 2012 års stadgar. Fastställdes i samband med höstmötet 2013. Denna version av stadgan är författad i Lund av Richard

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 6 december 2014

Referat från styrelsemöte den 6 december 2014 Referat från styrelsemöte den 6 december 2014 VD-rapport VD Sammy Almedal föredrog ärendet. Prognostiserade siffror per 31 oktober visar ett positivt resultat före kreditförluster om ca 158 tkr. Budgetuppföljning

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-01-28 KS-2013/171.109 1 (7) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2013 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB

Läs mer

Budget för JAK Medlemsbank 2015

Budget för JAK Medlemsbank 2015 Budget för 2015 Fastställd av styrelsen i december 2014. Rapporteras till stämman 2015. JAK MEDLEMSBANK ÖVERGRIPANDE Övergripande rammålsättningar för budgeten 2015 är: - Att trots en extremt låg räntenivå

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

STADGAR för Ängsbacka Kursgård Ekonomisk Förening. 1 NAMN Föreningens firma är Ängsbacka Kursgård Ekonomisk förening.

STADGAR för Ängsbacka Kursgård Ekonomisk Förening. 1 NAMN Föreningens firma är Ängsbacka Kursgård Ekonomisk förening. STADGAR för Ängsbacka Kursgård Ekonomisk Förening 1 NAMN Föreningens firma är Ängsbacka Kursgård Ekonomisk förening. 2 STYRELSENS SÄTE Föreningens styrelse har sitt säte i Karlstads kommun. 3 FÖRENINGENS

Läs mer

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för.

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. STADGAR Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. 1 Namn Föreningens firma är Ollebacken vind Ek. för. Org. 769618-1010. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

Nr 278, Tyresö 2014-11-19

Nr 278, Tyresö 2014-11-19 BRF TRÄDGÅRDEN PLATS OCH TID: Gemensamhetslokalen, Kanelgränd 51. 2014-11-19, kl. 19.00 1 STÄMMANS ÖPPNANDE Stämman öppnades av föreningens ordförande Torsten Kahn som hälsade stämmodeltagarna varmt välkomna.

Läs mer