GEOTEKNISKT PM PRÄSTLYCKAN, ALINGSÅS, CENTRUM 1:6 OCH 1:9 TORNSTADEN PROJEKTUTVECKLING PÅ UPPDRAG AV PRÄSTLÖNETILLGÅNGARNA I SKARA STIFT (PLTISS)

Transkript

1 GEOTEKNISKT PM PRÄSTLYCKAN, ALINGSÅS, CENTRUM 1:6 OCH 1:9 TORNSTADEN PROJEKTUTVECKLING PÅ UPPDRAG AV PRÄSTLÖNETILLGÅNGARNA I SKARA STIFT (PLTISS) UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Edwin Meissner Nicholas Lusack Nicholas Lusack MEC AB 1(9

2 Kund: Kundens kontaktperson: Beställare Tornstaden Projektutveckling på uppdrag av PLTiSS Anna Westergården Konsult: [MEC] Projektansvarig: Nicholas Lusack Handläggare: Edwin Meissner Konsultens projektnummer: 1817 Relaterade dokument: Nr Antal sidor Namn Datum 1 14 Markteknisk undersökningsrapport Miljöteknisk undersökningsrapport (9)

3 Innehåll 1 Objekt... 4 Befintliga samt blivande anläggningar Syfte och Geoteknisk kategori Underlag... 5 Utförda undersökningar Markförhållanden... 6 Jordlagerföljd... 6 Markmiljö... 6 Hydrogeologiska förhållanden... 6 Markradon Geotekniska egenskaper... 7 Stabilitet... 7 Sättningar Rekommendationer... 7 Grundläggning... 8 Schakt... 8 Stabilitet... 8 Sättningar (9)

4 1 Objekt MEC AB har på uppdrag av Tornstaden Projektutveckling utfört en geoteknisk undersökning för objektet Prästlyckan i Alingsås. Området är beläget ca 500 m norr om Alingsås centralstation, i direkt anslutning till Alingsås innerstad. I dagsläget upplåtes platsen som parkeringsplats. Norra Ringgatan löper direkt söder om fastigheten. Den avgränsar mot den äldre tätbebyggda stadskärnan, med huvudsakligen två- till trevåningshus. Den nordliga delen angränsar mot ett parkområde som i norr avgränsas av Säveån. Inom parkområdet återfinns enstaka offentliga byggnader omgärdat av grönområden. Direkt väster om undersökningsområdet finns flerbostadshus. Direkt öster om Prästgårdsvägen, som löper direkt ost om fastigheten är ett kvarter beläget innehållande en skola och några flerbostadshus. På grund av osäkerheter kring möjliga föroreningar har en markmiljöteknisk undersökning genomförts, se tillhörande rapport Översiktlig markundersökning Prästlyckan, Miljöteknisk undersökningsrapport, Centrum 1:6 och 1:9. Av Figur 1 framgår ungefärligt område för den geotekniska undersökningen. Figur 1: Översiktsbild där aktuellt område är markerat med en röd fyrkant (Källa: Befintliga samt blivande anläggningar På den aktuella fastigheten planerar Tornstaden AB att uppföra flerbostadshus som en U-formad två- till tre våningsbyggnad samt ett fem våningar högt punkthus på innergården. Husen skall byggas med ett källarplan. Inga andra anläggningar än markparkering har noterats inom området. Det förekommer ledningar under marknivå inom området. 4(9)

5 Figur 2 Planerad bebyggelse (Källa Tornstaden Projektutveckling) 2 Syfte och Geoteknisk kategori Syftet med undersökningarna är att klargöra de geotekniska förutsättningarna för den föreslagna byggnationen. Samtliga konstruktioner inom objektet bedöms kunna tillhöra Geoteknisk Kategori 2 (GK2) och Säkerhetsklass 2 (SK2). 3 Underlag Vid upprättande av denna rapport så har följande material nyttjats: MEC AB, Markteknisk undersökningsrapport , undersökningar för nybyggnation av flervåningshus, Prästlyckan, Alingsås, Centrum 1:6 och 1:9 Inhouse Tech AB, Översiktlig markundersökning , Prästlyckan, Miljöteknisk undersökningsrapport, Centrum 1:6 och 1:9 Utförda undersökningar Inhouse Tech AB har mellan och utfört geotekniska fältundersökningar. Fältarbetet innefattade 7 störda provtagningar, 3 cpt-sonderingar samt 1 hejarsondering. 5(9)

6 Inhouse Tech AB har i anslutning till fältarbetet utfört inmätning av undersökningspunkter och planområdet där koordinatsystem SWEREF samt höjdsystem RH 2000 använts. Resultatet av undersökningarna redovisas i tillhörande Rapport, Markteknisk undersökningsrapport, MUR, Markförhållanden Jordlagerföljd Enligt den marktekniska undersökningsrapporten, MUR, består undersökningsområdet huvudsakligen av sand ovan lera. Undersökningarna har påvisat att lera förekommer i större utsträckning på djupet än väntat. Under ett ca 10 cm tjockt lager asfalt förekommer ett sandig matjordslager på ca cm mäktighet. Därunder följer ett gulfärgat sandlager som blir ljusare mot djupet och också finare i fraktionen. I botten av detta lager blir sanden siltig och ljusgrå. På ett djup av ca. 3-4 m finns brunfärgade järnoxider, det tyder på en varierande grundvattenyta på denna nivå. Inom den södra delen av undersökningsområdet har ett lager med block upptäckts. Blocken är runda och förefaller vara ett naturligt lager. Finkorniga material förekommer på större djup. Sammantaget medför detta att fraktioner från lera till block kan påträffas inom området. Under sandlagret på ca 6-7 m djup övergår jordmaterialet i lera som är skiktad med sand och silt ned till ca m djup. Där tar fastare friktionsmaterial, alternativt överkonsoliderad lera vid. Ingen bergnivå har noterats vid dessa undersökningar. Den djupaste sonderingen har avbrutits på ca 50 m djup. Markmiljö En miljöundersökning har genomförts inom ramen för denna studie. Resultaten presenteras i dokument Översiktlig markundersökning Prästlyckan, Miljöteknisk undersökningsrapport, Centrum 1:6 och 1:9. Miljöundersökningen sammanfattar att det inte föreligger några risker avseende förorenad mark baserat på upptagna jordprover. Grundvattnet uppvisar spår av föroreningshalter. Rekommendationer för hur detta ska hanteras beskrivs i miljörapporten. Hydrogeologiska förhållanden I samband med den nu utförda markmiljötekniska undersökningen har två grundvattenrör installerats. Nivåer har uppmätts på ca 3,6 m djup. I omkringliggande område har grundvattenytan tidigare uppmätts på ca 3-4 m djup. Den regleras delvis av Säveån och Lillån. Markradon Enligt kommunens radonriskkarta från år 2007 beskrivs aktuellt planområde som normalriskområde. I närområdet finns ett antal jordluftsmätningar vilka indikerar KBq/m3. Mätningar med gammaspektrometri indikerar lägre halter. Områdets klassning som normalriskområde stöds av jordluftens innehåll av radon. Då undersökt område ligger på ett mäktigt lager av sedimentära, med relativt täta jordar, är risken mindre än för områden med berg i dagen. 6(9)

7 Bostads- och kontorsbyggnader inom normalriskområde ska normalt utföras med radonskyddande konstruktion, alternativt ska motsvarande åtgärder vidtas så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. För att säkerställa rätt åtgärdsnivå kan en platsspecifik radonundersökning utföras. 5 Geotekniska egenskaper Vattenkvoten WN har uppmätts i 4 prover och varierar mellan 3-16 %. Jordarterna under asfalten har i laboratorium bedömts tillhöra tjälfarlighetsklass 1 och 2 med en majoritet av proverna enligt klass 1. Dominerande materialtyp under fyllnadsmaterialet tillhör 2, lokalt förekommer 3B. Materialtyper enligt tab TK Geo 13. Området har en jordlagerföljd bestående av primärt sand som underlagras av leror som enligt sonderingsresultat är relativt fasta. De enligt sonderingarna lösaste lerlagren uppvisar en ostörd karakteristisk skjuvhållfasthet om ca 50 kpa i snitt. Se rapport MUR för utförligare beskrivning. Friktionsvinkel för leran uppskattas till 30 grader. Sandmaterialet bedöms ha en friktionsvinkel om 35 grader Tabell 1. Uppmätta och utvärderade karakteristiska värden för förekommande jordarter. Jordart Mäktighet [m] Vattenkvot [%] Skjuvhållfasthet [kpa] Friktionsvinkel [ ] Materialtyp/ Tjälfarlighetsklass [tab TK Geo 13] Sand 0,0-6, , 3B / 1, 2 Lera Friktionsmaterial / Fast lera Se utvärdering för resp. djup i rapport MUR 38 - Stabilitet Stabilitetsförhållandena är goda och skall bara utvärderas vid eventuella schaktarbeten eller upplag av nya jordmassor. Sättningar Enligt tidigare och nu utförda undersökningar kommer små eller måttliga sättningar att uppkomma inom området vid påförande av måttliga laster. Förekommande sandjordar har relativt liten sättningsbenägenhet. För större laster såsom husbyggnader etc. kommer sättningar att genereras. Dessa kommer att utvecklas olika så att differenssättningar kan uppkomma pga. varierande jordlagerföljd i området. Grundförstärkning av husgrunder kommer att krävas för att undvika framtida skadliga sättningar. 6 Rekommendationer Förutsättningarna för följande grundläggningsrekommendationer baseras på föreslagen utbyggnad med konstruktioner om 2-3 respektive 6 våningsplan om mellan ca kpa. För lägre laster alternativt lägre byggnadshöjder om 2-3 våningar rekommenderas en omvärdering av eventuellt behov av förstärkt grundläggning. Ett källarplan planeras för 7(9)

8 byggnationen varför urgrävda massor kan utföras så att de motsvarar laster från byggnader genom en så kallad kompensationsgrundläggning. Grundläggning Grundläggning föreslås utföras med styv platta på mark. Vid behov skall komplettering genom grundförstärkning dimensioneras och utföras. All organisk samt tjälfarlig jord skall schaktas bort ner till tjälofarligt djup innan grundläggning genomförs. Vid tjälfarliga jordmaterial under markanläggningar skall tjälfarligt material ersättas med tjälofarligt under grundläggning. Grundläggningen skall ske på icke tjälfarligt material och schaktbotten ska packas tills dess tillfredsställande packningsgrad uppnåtts enligt EN kapitel 6, Plattgrundläggning. Området innehåller delvis tjälfarliga jordar varför ledningar bör grundläggas på frostfritt djup, alternativt frostskyddsisoleras. Ledningar som inte transporterar vätska kan övervägas att anläggas ovan frostfritt djup förutsatt att deras funktion inte påverkas av frysning. Schakt Vid tillfälliga schakter grundare än 1.5 m kan schaktslänter utföras utan restriktioner om entreprenören vidtar tillräckliga åtgärder för att undvika brott i schaktgropen. Detta kräver att släntkrön ej belastas och att entreprenören bedömer släntlutningen ur arbetsmiljösäkerhetssynpunkt utifrån Svensk Byggtjänst och SGI:s skrift Schakta säkert. Vid schakter mellan 1.5 och 2 m djup kan släntlutning förutsättas ställas enligt 1:1,5 utan föregående stabilitetskontroll medan schakter mellan 2 och 3 m djup kan utföras med släntlutning 1:2. Detta kräver dock att släntkrön ej belastas och att entreprenören bedömer släntlutningen ur arbetsmiljösäkerhetssynpunkt utifrån Svensk Byggtjänst och SGI:s skrift Schakta säkert. Samtliga schakter djupare än 3 m samt permanenta slänter skall föregås av en kontrollberäkning för att säkerställa fullgod stabilitet. Slänter flackare än 1:3 omfattas inte av detta krav. Då silt förekommer inom området krävs att schakter skyddas mot vatten för att förhindra erosion. Silt är även störningskänslig och effekter från eventuella vibrationer bör beaktas. Om schakt skall utföras direkt mot fastighetsgräns skall denna utföras inom avstyvad spont. Vid osäkerheter eller undantag från ovanstående skall sakkunnig geotekniker rådfrågas. Stabilitet Då jordprofilen består av ett mäktigare lager sand ovan en relativt fast lera bedöms totalstabiliteten för den planerade byggnationen vara tillfredsställande. Då silthaltiga jordar påfunnits i området bör vibrationsalstrande aktiviteter samt erosion, speciellt i kombination med vatten, beaktas. Sättningar Föreslagen byggnation kommer att generera tillskottslaster på jorden. För att undvika skadliga sättningar under byggnader föreslås att 2-3 våningshus utföres som kompensationsgrundläggning. Detta kan genomföras då massor kommer att tas ut för att bereda för en källarnivå. Detta massuttag kompenserar för senare påförda huslaster. 8(9)

9 Punkthuset om 6 våningar skall utredas vidare med avseende på laster för att bestämma val av grundläggning. 9(9)