UTBILDNINGSPLAN. Programmet i energiteknik, inriktning bioenergisystem, 120 poäng

Transkript

1 Dnr: 819/ Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet i energiteknik, inriktning bioenergisystem, 120 poäng Programme in Energy Technology with emphasis on Bioenergy Systems, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen för teknik och design Fastställande av utbildningsplan Styrelsen för institutionen för teknik och design har genom beslut godkänt utbildningsplanen. Grundutbildningsnämnden har genom beslut fastställt utbildningsplanen. Giltighet Utbildningsplanen gäller från och med Förkunskaper För tillträde till programmet krävs Matematik D, Fysik B och Kemi A eller motsvarande. Syfte och mål Syfte Programmet avser att förbereda studenterna för arbete inom energisektorn i vid mening. Potentiella arbetsgivare kan vara till exempel energibolag och olika konsultbolag men också myndigheter som såsom länsstyrelser, kommuner eller statliga organ som energimyndigheten eller liknande. Utbildningen behandlar även icke-svenska förhållanden avseende både råvaror och produkter - detta då arbetsmarknaden, speciellt inom konsultbranschen, är internationell. Utbildningen skall ge studenterna en god ämnesbas kombinerad med dels faktakunskaper och dels ett kritiskt sinnelag vad det gäller utvecklingen av processer baserade på icke fossila fasta bränslen. Ett syfte är också att erbjuda studenterna flexibilitet vilket innebär en valfrihet i studiegången som kan leda fram till en till en yrkesexamen (högskoleingenjörsexamen 120p) eller till en generell examen (kandidatexamen 120p). Mål Enligt högskolelagen 1 kap 9 : Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 1 (5)

2 Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Utöver de mål som finns uppsatta i högskolelagen finns följande mål för programmet: För de studenter som väljer att läsa med inriktning mot en Högskoleingenjörsexamen, 120 poäng: Efter genomgången utbildning skall ingenjörerna kunna justera och delta i felsökning vid existerande processer och anläggningar. Ingenjörerna skall förstå hur modifieringar i en processkedja påverkar den totala miljöbelastningen och ekonomin i processen. De skall självständigt kunna genomföra begränsade utredningar. Ingenjörsstudenterna ska ha klart för sig ingenjörens yrkesroll både i rollen som ensam sakkunnig och i egenskap av gruppdeltagare. Ingenjörsstudenterna ska kunna delta i mera kvalificerat laboratoriearbete. För de studenter som väljer att läsa med inriktning mot en Teknologie kandidatexamen, 120 poäng: Kandidatexamen innebär fördjupade ämneskunskaper jämfört med en ingenjörsexamen och de som avlagt en teknologie kandidatexamen inom detta program skall i första hand vara väl förberedda för fortsatta studier inom t ex en magisterutbildning alternativt för ett specialiserat utvecklingsarbete inom energisektorn. Programmets organisation och uppläggning Programmet ligger organisatoriskt under institutionen för teknik och design och tillhör sektorn för utbildning till tekniska yrken. Utbildningen omfattar 120 poäng och leder fram till en teknologie kandidatexamen eller en högskoleingenjörsexamen, beroende på studentens val. För att erhålla en teknologie kandidatexamen krävs minst 60 poäng inom huvudämnet bioenergiteknik varav 20 poäng på C-nivå. Bland kurserna på C-nivå skall ingå en 10-poängs uppsats. Utöver huvudämnet skall 40 poäng återfinnas inom det matematiska /tekniska/naturvetenskapliga utbildningsområdet. För programmet finns en programansvarig som har det övergripande ansvaret för programmet. Grundstrukturen är i form av ett sammanhållet treårigt utbildningsprogram nedbrutet i enskilda kurser. Varje kurs omfattar fem eller tio poäng. Enskilda kurser kan falla inom kategorierna obligatoriska kurser eller valfria kurser. Programmets profil är teknisk - dvs. utbildningen syftar till tekniska yrken - vare sig den studerande väljer att avgå med en ingenjörsexamen eller en kandidatexamen. All teknisk yrkesverksamhet ställer krav på grundläggande kunskaper inom vissa naturvetenskapliga områden utöver de kunskaper som krävs av varje yrkesverksam inom det moderna samhället. Dessa tekniska och naturvetenskapliga grundkunskaper innefattar matematik, fysik och kemi medan de mera allmänna kunskaperna innefattar miljökunskap, ekonomi och liknande. I utbildningsprogrammet ingår detta bland annat i matematikkurserna, i kemi- och fysikkurser, i det så kallade "TMS-blocket" (Teknik/Människa/Samhälle) och i valbara kurser inom ekonomi, miljöjuridik, arbetsledning och liknande. En del av dessa kurser finns schemalagda som obligatoriska medan andra är valfria. Det moderna yrkeslivet ställer höga krav på samarbete, eftersom många praktiska arbetsuppgifter organiseras som tidsbegränsade projekt. Därför ställs höga krav på utbildningen att trä- 2 (5)

3 na studenterna i denna arbetsform. Inom programmet sker detta inte genom speciella kurser i projektarbete utan genom att flera av kurserna genomförs i form av projektarbeten och examineras genom skriftliga rapporter och muntliga föredragningar. Detta gäller alldeles speciellt de ämnesspecifika kurserna i de högre årskurserna - exempelvis "Biobränsleförädling" och kursen i upphandlingsregler och beställarkompetens. Den rena yrkeskunskapen byggs upp successivt från en mera övergripande och introducerande nivå i första årskursen, via mera processinriktade kurser under andra årskursen till mera specifika och produktinriktade kurser under det tredje året. Avsikten med detta är att ge alla studerande en gemensam bas och en gemensam terminologi och att ge de valfria fördjupningsblocken en naturlig hemvist i en övergripande förståelse för hela produktionskedjan. Exempel på övergripande kurser i första årskursen är "Uthållig energiförsörjning" och "Biobränslekunskap" - vilka syftar till att ge studenterna en bild av vilka biobränslen som finns att tillgå lokalt och vilka metoder som används för att bedöma tillgängliga resurser, lokalt, regionalt och globalt - samtidigt som hela energiförsörjningen analyseras och biobränslenas roll i ett uthålligt system diskuteras kritiskt. Även om tyngdpunkten i utbildningen läggs på biobränslenas roll i ett framtida energisystem innebär ju detta inte att andra energitekniker - vindkraft, vattenkraft, solenergi i olika versioner etcetera - får uteslutas. Under andra året fördjupas kunskaperna dels om energisystemet som helhet, inklusive olika energislags roll i ett uthålligt system, men tyngdpunkten läggs mera specifikt på biobränslenas egenskaper. Försörjningskedjan från skog/åker/äng, myr eller avfallsfraktion/industriell biprodukt, liksom bränslekvalitetens förändringar under försörjningskedjan diskuteras såväl i kurserna i biobränsleteknik som inom en speciell logistikkurs. Möjligheterna att påverka eller förbättra försörjningskedjan eller att producera specifika bränslen med förutbestämda egenskaper diskuteras i en speciell kurs om förädlingsprocesser och de restprodukter som kan uppstå både vid förädlingen och vid andra processer behandlas i en separat kurs om reningsteknik. Tredje året innehåller fördjupningskurser gällande två processer av helt central betydelse inom området - nämligen framställning av motorbränslen och förbränningsteknik. Dessa två processer är så viktiga att alla studenter med examen inom området bör känna till dem. Under tredje året kan studenterna i viss mån specialisera sig genom valfria fördjupningsblock om 15 poäng. Examensarbetet utgör även en specialisering. Modell över programmet Högskoleingenjör Kandidatexamen År 1 Uthållig energiförsörjning (1-20 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) TMS-kurs * (1-20 p) (7.5 ECTS) Fysik (1-20 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) Biobränslekunskap (1-20 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) Grundläggande kemi (1-20 p) (15 ECTS) (7.5 ECTS) Differential- och integralkalkyl 1( 1-20 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) Differential- och integralkalkyl 2 (1-20 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) Mikrobiologi (1-20 p) (7.5 ECTS) År 2 Grundläggande algebra (1-20 p) (7.5 ECTS) Logistik (1-20 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) TMS-kurs * (1-20 p) (7.5 ECTS) Biobränsleteknik, grundkurs (1-20 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) Biobränsleteknik, fortsättningskurs (21-40 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) Energisystem (21-40 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) Biobränsleförädling (21-40 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) Reningsteknik (41-60 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) Termodynamik (1-20 p) (7.5 ECTS) 3 (5)

4 Värme- och materialtransport (21-40 p) (7.5 ECTS) År 3 Förbränningsteknik (41-60 p) (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) Upphandlingsregler/beställarkompetens (7.5 ECTS) Fordonsbränslen från biomassa (7.5 ECTS) (7.5 ECTS) Fritt val ** 1 (30 ECTS) 20 *** poäng (30 ECTS) Examensarbete (41-60 p) (15 ECTS) (15 ECTS) * TMS står för teknik människa och samhälle väljs efter samråd med utbildningsansvarig ** Efter samråd med utbildningsansvarig *** Minst fem poäng måste väljas inom MNT-fakulteten Innehåll Högskoleingenjörsexamen 120 poäng: Matematik Kemi Fysik Hållbar energiförsörjning Upphandlingsregler/beställarkompetens Bioenergi TMS-kurser Examensarbete Fritt val Totalt 120 poäng Huvudämnet energiteknik innehåller kurser inom hållbar energiförsörjning, bioenergi samt examensarbetet. Ingenjörerna är de studenter som behöver mest matematik, eftersom de skall kunna delta i processoptimering och processutveckling, men de behöver också kunskaper i allmän processteknik. Den nyutexaminerade ingenjören skall i första hand kunna tillämpa ett systemtänkande på en process snarare än kunna gå in i detalj och analysera processens delförlopp. Detta fördjupade processkunnande förutsätts utvecklas under yrkesverksamheten. Teknologie kandidat energiteknik 120 poäng: Matematik Kemi Fysik Mikrobiologi Uthållig energiförsörjning Termodynamik Transportfenomen Bioenergi Examensarbete Fritt val 4 20 poäng Totalt 120 poäng Huvudämnet energiteknik innehåller kurser inom hållbar energiförsörjning, bioenergi samt examensarbetet. För kandidatexamen till skillnad från ingenjörsexamen skiftar tyngdpunkten från ett brett kunnande inom processteknik till ett smalare perspektiv där de rena bioenergikunskaperna är mera betydelsefulla. Inom ramen för Fritt val erbjuds kurser inom områdena bränsleförsörjning, bränsleförädling och energiproduktion. 4 (5)

5 Arbetslivsanknytning I programmet ingår flera uppgifter som studenterna skall lösa genom besök och studier vid sina respektive fadderföretag. Undervisning och examinationsformer Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, laborationer, studiebesök, projekt- och hemuppgifter och seminarier. Studenterna arbetar såväl individuellt som i grupp. Varje delkurs inom programmet har sitt eget kunskapsprov, i de flesta fall i form av en skriftlig tentamen. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetssäkring Varje enskild kurs utvärderas genom kursvärderingar. Dessa arkiveras för att möjliggöra efterhandskontroll av att åtgärder vidtagits och för bedömning av vilken verkan de vidtagna åtgärderna haft. Dessutom sker, terminsvis, utvärderingar av hela programmet, samspelet mellan olika kurser, samordningen mellan lärare etc, genom träffar med studenterna. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan De som följt Programmet i energiteknik, inriktning bioenergisystem, kan erhålla följande examen/examina: Högskoleingenjörsexamen i energiteknik Inriktning: bioenergisystem Bachelor of Science in Energy Technology Specialisation: Bioenergy Systems Teknologie kandidatexamen Huvudämne: Energiteknik Inriktning: Bioenergisystem Bachelor of Science in Technology Major subject: Energy Technology Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt I programmet ingår studiebesök som kan medföra extra kostnader för de som studerar på programmet. 5 (5)