Dokumentation Konferensen Riktlinjer och styrdokument i hälso- och vården november 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation Konferensen Riktlinjer och styrdokument i hälso- och vården 28 29 november 2013"

Transkript

1 Dokumentation Konferensen Riktlinjer och styrdokument i hälso- och vården november 2013

2 Innehållsförteckning 1. Socialstyrelsen och Nka 2. Landstinget Dalarna 3. Landstinget i Jönköpings län 4. Västra Götalandsregionen 5. Norrbotten läns landsting 6. Landstinget i Östergötland 7. Stockholms läns landsting 8. Region Skåne 9. Landstinget Sörmland 10. Beroendecentrum Stockholm 11. Framgångsfaktorer och tips Redaktör: Karoline Ödell

3 Det är en folkhälsofråga Den november hölls konferensen Riktlinjer och andra styrdokument i vården som hade fokus på Barn som anhöriga. Konferensen anordnades av Nka och Socialstyrelsen och deltog gjorde strategisk personal från nio av landets landsting som arbetar med att utveckla anhörigstödet till barn som är anhöriga. Landsting som deltog: Stockholm läns landsting Landstinget i Östergötland Landstinget i Jönköpings län Västra Götalandsregionen Region Skåne Landstinget Dalarna Landstinget Sörmland Norrbottens läns landsting Landstinget Västernorrland Landstingen fick dela med sig av arbetet med riktlinjer och andra styrdokument över landstingsgränserna. Nästa steg är att sprida erfarenheterna vidare till övriga landsting som inspiration och hjälp på vägen med att uppfylla lagen 2g hälso- och sjukvårdslagen, som säger att landstingen har en skyldighet att beakta barns behov av information, råd och stöd, säger Lena Gustavsson, projektledare Nka. Många barn drabbas Syftet med konferensen är att barn och ungdomar i hela landet ska uppmärksammas och få det stöd som de är behov av. Får de inte det stöd som de behöver finns det risk för sämre skolresultat, psykisk och somatisk ohälsa. Vi vet att det är många barn och unga som drabbas, menar Merike Hansson, projektledare Socialstyrelsen: Det är viktigt att se det som en folkhälsofråga. Det pågår mycket intressant och engagerat arbete i landet. Spridning av riktlinjer och styrdokument är ett arbete som Nka och Socialstyrelsen kommer fortsätta att arbeta med under Fakta Barn som anhöriga 17 % har en förälder med missbruk eller pyskisk ohälsa % har en förälder med allvarlig sjukdom 3,4 % är med om att en förälder avlider. 11 % har våld i familjen. 1

4 I det nationella utvecklingsarbetet Barn som anhöriga som leds och samordnas av Nka, på uppdrag av Socialstyrelsen, deltar fyra utvecklingsregioner. Dessa är: Landstinget Dalarna, Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län och Västra Götalandsregionen. Under konferensen Riktlinjer och andra styrdokument i vården berättade de om sitt arbete och sina erfarenheter kring detta. Mycket implementeringsarbete i Dalarna Mycket av det arbete som pågår i Landstinget Dalarna är implementeringsarbete och förbättringsarbete tillsammans med verksamheterna i sjukvården. Det är det vanliga implementeringsarbetet som gäller och det är svårt att få utrymme i allt det övriga utvecklingsarbetet som pågår, menar Gunilla Apell, projektledare. Projektgruppen bygger nätverk och försöker på det sättet få förtroende för att arbeta i och med verksamheterna. Arbetet har idag stöd från ledningen och arbetet är väl förankrat, menar Gunilla Apell och säger att en svårighet också är den stora omsättningen av personal. Dokumentationsmall Landstinget Dalarna har bland annat tagit fram en juridisk godkänd dokumentationsmall som heter Barnperspektivet, som vårdpersonal ska använda när de frågar patienten om minderåriga barn. Sedan den var klar i september 2013 har en del verksamheter börjat arbeta med den. Vi ska följa upp arbetet framöver och på det sättet visa hur många som arbetar med den och hur det gått för dem. Vi tänker att vi börjar underifrån med att få verksamheterna att använda den och ser det sedan växa. Att verksamheterna förstår att de har nytta av den. I landstinget pågår flera parallella projekt, bland annat ett om Stödgruppen Barn i sorg som är ett samarbetsprojekt mellan landstinget, sjukhuskyrkan, svenska kyrkan och Rädda Barnen. Det pågår också ett om anmälningsplikten tillsammans med en kommuns socialtjänst. Samtidigt anordnars spridningsseminarier i sjukvården för att nå ut till alla och höja kompetensnivån att uppmärksamma barn som anhöriga hos vårdpersonalen i vuxenverksamheterna. Spridning av arbetet För att sprida utvecklingsarbetet som pågår i landstinget har en broschyr till personalen tagits fram som presenterar vad landstinget arbetar med när det gäller barn som är anhöriga. Vi arbetar på flera olika plan, på olika nivåer, till olika målgrupper, säger Gunilla Apell. I vår arrangeras ett större spridningsseminarium då de genomförda utbildningsinsatserna och övrigt utvecklingsarbete presenteras. Det riktar sig främst till personalen i hälso- och sjukvården, socialtjänsten och elevhälsovården och som möter barnet som anhörigt. 2

5 Barndialogen ett forum för utvecklingsarbetet Landstinget i Jönköpings läns mål är att unga och barn ska känna att de får det råd och stöd de behöver och att det ger stöd på ett systemövergripande sätt. Det ska finnas en god kunskap i landsting och kommuner och fungerade rutiner samt samverkan. Samtidigt försöker de involvera civilsamhället i sitt arbete, berättar Linda Frank, projektledare. Det primära är att stötta föräldrarna i deras situation. Att arbeta utifrån ett familjeperspektiv. Det är hög prioritet att arbeta med det här och det finns med i de viktigaste styrdokumenten. Modellen avgörande Utvecklingsarbetet Barn som anhöriga ligger under Barndialogen, som är ett forum för utvecklingsarbete där Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet och externa organisationer är med. Arbetet har funnits i 12 år och har sin utgångspunkt i Barnkonventionen. Utvecklingsarbetet har en styrgrupp där bland annat primärvård, specialistvård, kommun och psykiatri finns representerade. Över 100 personer sitter med i en referensgrupp. Vi hade aldrig fått till stånd det här utvecklinsarbetet om vi inte valt den här modellen, att kloka människor träffas och som får tid att arbeta med fråga. Präster, barnmorskar onkologer, patientstödjare och även privatpersoner ger mycket av sin erfarenhet, säger Linda Frank. På varje arbetsplats i landsting och kommuner finns ett barnombud som har kunskap om barn som är anhöriga och som vet hur de ska hjälpa. Totalt är det 250 personer. Det här arbetet har pågått i ett tiotal år och finns med i ett politiskt policydokument från Inför 2014 har landstinget fått tre nya KVÅkoder gällande barn som anhöriga. De har också fått in det som en journalhandling i Cosmic, med tre alternativ, om man haft ett enskilt samtal med föräldrar, ett enskilt samtal med barnet eller haft ett samtal med båda två tillsammans. Det kommer ha stor betydelse för oss. Det är en framgång eftersom vi då kan se data. Vi kan se hur det används, hur många barn det handlar om och vilka åtgärder behöver göras. Det är en indikator i vårt kvalitetssystem. Familjeformulär och kvalitetssystem De har utarbetet ett familjeformulär som fylls i av föräldrarna tillsammans med personal. Formuläret är ett verktyg för personal inom sjukvården att synliggöra om patienter har minderåriga barn. Att utifrån den kunskapen hjälpa dessa föräldrar att ge sina barn det stöd som behövs. Det kan användas i öppenvård, slutenvård och i somatisk vård. Ett kvalitetssystem har arbetats fram för att säkra barnets rätt till en likvärdig vård. Det finns tio indikatorer så att de kan mäta och följa upp vad som händer i länet. De jobbar också med Regionalt Cancercentrum Sydost tillsammans med Landstinget i Kalmar län och Landstinget i Östergötland. Kompetenshöjning är en viktig del, och de anordnar utbildningar och lärandeseminarium efter de behov som finns. Ute i verksamheten pågår 25 delprojekt som fått medel för att arbeta med frågan. Bland annat arbetar Hälsohögskolan med uppsatser om Barn som anhöriga. Teateri gör en föreställning om en flicka som förlorade sin mamma och befäl på räddningstjänsten har fått utbildning för att hjälpa de barn de möter i arbetet. 3

6 Västra Götalandsregionen kartlägger Innan regionen blev en del av det nationella utvecklingsarbetet Barn som anhöriga fanns ingen regionövergripande organisation för att arbeta med frågan. I Västra Götalandsregionen finns 22 sjukhus inklusive fyra sjukhusgrupper, ca 200 vårdcentraler och 49 kommuner. Vi arbetar med att utveckla strukturer och modeller så att variationen gällande vilket stöd barnen får minskar, säger Åsa Porathe, en av tre projektledare. Utvecklingsarbetet började med att man genomförde två hearings med kommuner, hälsooch sjukvården och idéburna organisationer. En enkät skickades ut till verksamhetscheferna. Syftet var att få en bild av vilket stöd som erbjöds. Resultatet från kartläggningarna stämde väl överens. Det visades sig att 2g hälso- och sjukvårdslagen inte var så känd i regionen. Många blandade samman bestämmelsen med Barnkonventionen och anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen. Ökad kännedom Det pågick också arbete på olika ställen i regionen, men det saknades modeller och metoder inom hälso- och sjukvården. Ett flertal kommuner hade och har stödgrupper med olika inriktningar men det är svårt att få barn till gruppverksamheterna. Gemensamt önskade hälso- och sjukvåden och kommunerna ökad kännedom om varandras verksamheter och ökad samverkan. Kartläggningarna visade att det fanns ett flertal rutiner och formulär. Som en del av utvecklingsarbetet har nu ett regionalt stödmaterial tagits fram. Det innehåller en Vägledning som bland annat tar upp bestämmelsens innebörd, hur man kan prata med barn och vilka behov de har. Vidare har ett barn- och familjeformulär och rutin tagits fram samt en broschyr som riktar sig till föräldrar. En A4:a med stödord är tänkt att sitta på de olika expeditionerna. En sticka med bestämmelsen på ena sidan och stödord på andra sidan är tänkt att finnas i personalens fickor. Allt material kommer att lanseras i regionen i mars. Stödmaterialet är processat med processtödjarna och deras arbetsgrupper innan det helt nyligen färdigställdes. Styrande och unik Arbetet med att ta fram en regional medicinsk riktlinje pågår. Den är styrande och unik på så sätt att den rör en icke-medicinsk fråga. En medicinsk riktlinje underlättar för verksamheterna att skapa organisatoriska strukturer, säger Åsa Porathe. Fakta Vägledningen är en del av den nationella webbutbildning som Västra Götalandsregionen skriver material till. Webbutbildningen finansieras av Socialstyrelsen och sker i samverkan med Nka som samordnar arbetet. 4

7 Östergötland arbetar med befintliga processer I Landstinget i Östergötland har det pågått flera arbeten om barn som anhöriga genom åren. Men det gäller att ständigt uppdatera och ta upp trådar igen, menar Ewa Vestin, projektledare. Att uppmärksamma barn som är anhöriga har länge funnits med i kunskapsunderlag, PM, avtal med verksamheter, informationsmaterial och barntraumateam. Det har också funnits utbildningar inom Beardslee familjeintervention och Föra barnen på tal. När utvecklingsarbetet Barn som anhöriga startade började vi med att informera verksamheterna om att det pågår och har därmed kopplats in i verksamheter som berörs. De har bland annat genomfört en kartläggning för att se vad som pågår och även hållit utbildningsdagar för olika yrkesgrupper. En del av arbetet är att få alla medvetna om att det här måste vi arbeta med. Ledning och chefer är med i arbetet, vilket är viktigt. I befintliga processer Landstinget arbetar för att lyfta in barn som anhöriga i befintliga processer som sjukskrivningar och vårdplaner. I framtiden är målet att även få in det i patientsäkerthetsarbetet, genom att det ska bli en avvikelse när det inte sköts. De jobbar också med barn som anhöriga i Regionalt cancercentrum Sydost, tillsammans med Landstinget i Kalmar län och Landstinget i Östergötland. Vi försöker integrera det här med barn som anhöriga, där det redan pågår ett arbete, så att det inte blir något bredvid utan är en del i vårdverksamheten. Barnpotten Genom Barnpotten har de välkomnat verksamheter att söka pengar för att utveckla och förbättra arbetet med att uppmärksamma barn som är anhöriga. Totalt pågår ett 20-tal projekt inom olika verksamheter i hela länet. Några exempel som pågår i processarbetet är att PBL-grupper ska implementera rutiner och lagen. Det här är rutiner som funnits tidigare, men som ingen riktigt vet hur de ska förhålla sig till eller hur man ska gå tillväga när man får ett sådant ärende. Verksamheter har också tagit fram egna utbildningar efter behov och samverkansstrukturer med kommuner har tagits fram. Ett försök med att starta stödgrupp för barn pågår. I befintliga processer För att få med primärvården i arbetet har projektgruppen arbetat gentemot landstingets 43 vårdcentraler. De har träffat alla primärvårdschefer och besökt många arbetsplatsmöten och berättat om utvecklingsarbetet. Det här är något nytt för många, och man vet inte hur man ska ta sig an det, säger Anna- Karin Schöld. processtödjare. Arbetet har lett till ett initiativ i en länsdel, där barnhälsan tillsammans med vårdcentraler har skapat ett anhörigteam som finns runt föräldrarna för att stötta dem i deras föräldraskap och deras barn. Få alla medvetna En lathund är framtagen som verksamheterna kan ta hjälp av och arbeta med. Det finns också information om hur man kan prata med föräldrar och skola. Vi arbetar med att ge personalen verktyg, menar Ewa Vestin. Gunilla Ringdahl, processtödjare som jobbat med barn som anhöriga i många är menar att det måste till ständig påfyllnad i arbetet för att hjälpa barnen på bästa sätt. Det behövs också en struktur över vem som gör vad och rutiner behöver uppdatera. Det viktiga är att få en det systemiska familjetänket. Lyckas vi med det har vi gjort ett jättearbete. 5

8 Syskon skrevs in i riktlinje I början av 2011 startade ett utvecklingsarbete i Norrbottens läns landsting för att arbeta utifrån barnens rättigheter och Barnkonventionen. En arbetsgrupp med representanter från primärvård, akutsjukvård, vuxenpsykiatri och barnsjukvård startades upp. I denna ingår främst strategiska personer som i sin tur förankrade arbetet ute på sina verksamheter. Arbetsgruppen tog fram en riktlinje för hur landstinget skulle arbeta med frågan Barnets behov och rättigheter som anhörig och patient i mötet med hälso- och sjukvården Riktlinjer för hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till barn Vi valde att hålla kvar vid anhörigbegreppet, men att verksamheternas arbete även skulle beröra syskon. Det skrevs in i riktlinjen, berättar Sara Engström, verksamhetsstrateg. Egna handlingsplaner I riktlinjen står det att berörda verksamheter måste ta fram egna handlingsplaner och rutiner för hur man kommer i kontakt med barnen. Berörda verksamheter ska också utse barnrättsombud. De har också jobbat med att dokumentera i journalsystemet och kommer arbeta med Socialstyrelsens nya KVÅ-koder och egna uppföljningskoder för att kunna ta fram statistik och följa upp. De har också tagit fram en mall/familjeformulär som är ett arbetsmaterial för personalen för att ta reda på om patienten har några barn och vilket stöd barnens kan behöva. Det finns också ett kunskapsunderlag och informationsmaterial till personalen om barnet som anhörig och patient. I materialet besvaras frågor som: Vad behöver barnet? Vad ska man tänka på när man tar fram en handlingsplan? Önskemål om broschyrer Efter önskemål har flera broschyrer tagits fram. En om barns reaktioner när föräldrar eller syskon är allvarligt sjuk och en om råd till förskola/skola. En till föräldrar när de är sjuka och en som gäller när syskonet är sjukt. Materialet har spridits i verksamheten. Vuxenpsykiatrin har varit mest drivande i arbetet och använt sig av materialet. Ingenting implementerar sig självt. Det ser olika ut om man jobbar med det i vårt landsting. Det är idag inte implementerat i hela organisationer, men vi tar ett nytt tag inför Vi ska titta på hur vi ska nå ut i verksamheterna och få dem att börja fråga om patienterna har barn? säger Sara Engström. Nästa steg i landstingets arbete är ett möte med engagerade och drivna personer för att täcka olika verksamhetsområden och yrkeskategoirer. Sedan görs en plan för det fortsatta arbetet. 6

9 SLL har tagit fram viktigt material Hösten 2011 togs initiativet att se över vilket stöd hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Stockholms läns landsting kan behöva i sitt arbete med barns som anhöriga. En arbetsgrupp med representanter från neurologen, cancerrehabilitering, psykologklinik, psykiatri, palliativ vård, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES bildades. Man undersökte vilket material som fanns ute i landet och kom fram till att landstinget själva skulle göra en vägledning till verksamhetschefer för hur de ska arbeta med frågan. En checklista för personal och ett kunskapsunderlag för hur man kan samtala med barn. Arbetet förankrades genom diskussioner med personal och en remissrunda gällande dokumentationen gick ut till verksamhetsledare, sakkunniga och annan personal. Arbetet förankrades hos politikerna i hälsooch sjukvårdsnämnden. Vägledningen utgår ifrån barns rättigheter och hälso- och sjukvårdens skyldighet att beakta barns behov av information, råd och stöd. Den innehåller bland annat information om lagar, styrdokument, barnkonventionen och hur man kan jobba med andra verksamheter som lekterapi, sjukhuskyrka och bibliotek. När jag träffar verksamhetschefer brukar jag utgå från Hälso- och sjukvårdslagen och barnkonventionen och fråga om vilka patienter är berörda hos er? Få det till att bli deras ansvar, säger Ludmilla von Zweigbergk, Folkhälsovetare, MPH Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Checklista kan anpassas Det kom också fram att personalen använder flera olika sökord vid journaldokumentation och vägledningen påpekar vikten av att bli konsekvent för hur man dokumenterar i journalen, så att det går att mäta. Checklistan är utformad som ett förslag och kan verksamhetsanpassas. Ett gott exempel är länsakuten inom psykiatrin som idag har tre checklistor; en när patienter med barn kommer till akuten, en när det kommer patienter utan barn samt en om de lägger in patienten. Representanter i arbetsgruppen eftersökte ett kunskapsunderlag. Ska vi få dem att göra det vi vill behöver de kunskap och tips om hur de kan göra. I kunskapsunderlaget finns information om planering inför samtal med barnet, deras reaktioner, familjeperspektivet, anmälningsskyldighet och sekretess. Det finns även med goda exempel från landstinget och tips på litteratur, material, metoder och forskning. I spridningen av materialet har det också tagits fram en Powerpoint med talmanus, som personal kan använda när man pratar om materialet. Presentationen lyfter att det är viktigt för både patienten, barnen och vårdpersonalens skull att arbeta med frågan. En webbenkät Ett mejl skickades ut till alla verksamhetschefer med ett följebrev från en politiker som lyfte varför det är viktigt att arbeta med detta. Något som gav tyngd till materialet och gav mycket respons. Verksamhetscheferna har också blivit erbjudna att få hjälp och stöd i det praktiska arbetet eller att genomföra workshops och presentationer. För att följa upp hur många som sett materialet gjordes en webbenkät. Då såg vi vilka som inte tyckte det var något för dem att arbeta med och vilka som arbetade med dem. Det kom också kommentarer som att det här var bra, det borde vi arbeta med. Det pågår också ett arbete med barnombud som får hjälp med stödjande strukturer och som pushas att lyfta sin roll på varje arbetsplatsmöte. Sedan våren 2013 har man i några verksamheter börjat mäta registrering av anhöriga barn i journalen och bestämt vilka sökord som till exempel minderåriga barn och information till minderåriga barn. Något som gör att man får upp ögonen för arbetet, menar Ludmilla von Zweigbergk. 7

10 Psykiatri arbetar förebygggande Psykiatrin i Region Skåne har arbetat med Barn som anhöriga länge och nu ska arbetet utvecklas i alla andra verksamheter. I Region Skåne jobbar människor, av dem inom sjukvården. Regionens psykiatri har arbetat med barnfrågan sedan slutet av 1980-talet med olika typer av projekt. Efter många års arbete finns det idag barnombud i alla psykiatri-verksamheter. Det är fortfarande slitigt att driva på det arbetet, så barnombuden är aktiva i sitt arbete, säger Kerstin Bergmark, utvecklare och barnsjuksköterska. Barn som far illa Inom Psykiatri Skåne skrevs 2007 en handlingsplan för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Samtidigt togs Barn som far illa ett handlingsprogram fram för hela vården i Skåne. Handlingsprogrammet Barn som far illa reviderades 2011, och fr o m 2013 har permanenta tjänster tillsatts som ska stödja vården att implementera arbete enligt anmälningsplikten och hur de ska uppmärksamma barn och deras behov. Barn som far illa-arbetet har en förebyg- gande dimension och därför har det varit självklart att sammanföra utvecklingsarbetet kring 2 med uppdraget Barn som far illa. Vi kommer att ta fram ett handlingsprogram för 2 gemensamt för kommuner och region i Skåne. Initiativet kommer från kommunförbundet Skåne och Psykiatri Skåne, berättar Kerstin Bergmark. Stöd för implementering Regionen har också hållit i flera dialogseminarier för personalen kring barn som anhöriga. Tillsammans med Hovedstadspsykiatrin i Själland har regionens psykiatri gjort en kartläggning för att få svar på vad personal och ledning känner till kring arbetet med barn som anhöriga i psykiatrin på båda sidor av sundet. I det fortsatta arbetet ser Kerstin Bergmark att de bland annat måste arbeta med utveckling gällande stöd för implementering, tydliggörande för ansvar, se till att det blir användbart i verksamheterna, hur dokumentationen ser ut och vägledning och handfasta tips om hur man hjälper barnen. En styrgrupp för det fortsatta utvecklingsarbetet i regionen har bildats, med representanter från alla verksamheter. Arbetsgruppen kommer att dra igång arbetet i februari

11 Alla har en handlingsplan Vid slutet av 2010 kom förfrågningar från både personal och tjänstemän om arbetet med barn som anhöriga, 2g hälso- och sjukvårdslagen och hur landstinget arbetade med denna fråga. Då hade ett gediget arbete kring barnrättsarbetet pågått i flera år, men i och med förändringen i hälso-och sjukvårdslagen fick Folkhälsocentrum uppdraget att ta fram en styrande skrift/riktlinje för hur landstinget skulle hantera lagen. Det kom tydligt från politikerna att vi skulle fokusera på landstinget och landstingets verksamhet och uppdrag, Monica Gustafsson- Wallin, strateg för barnrättsfrågor, Landstinget Sörmland En arbetsgrupp tillsattes som jobbade nära verksamheten, eftersom utgångspunkten var att få med verksamheterna i utvecklingsarbetet och att få dem att se barnen bakom patienten. Utgångspunkterna för framtagandet av riktlinjen blev hälso- och sjukvårdslagen, Barnkonventionen, den nationella strategin för barns rättigheter och resterande skrivningar i hälsooch sjukvårdslagen. Det första vi hittade i arbetet var en diskriminering. Lagen ser inte till syskon och andra närstående till barnen, vilket betyder att vår personal ställs inför etiska dilemman. De bestämde sig för att lagen skulle vara basen, men att verksamheterna kunde göra mer om de ville. Därför antog de ett bredare perspektiv för vilka som räknas som närstående/ anhöriga. Landstinget Sörmlands definition är att verksamheternas ansvar gäller varje gång som ett barn lever nära någon som drabbas av sjukdom. Barnet och dess vårdnadshavare bestämmer själva vem som av dem räknas som närstående. Alla ska ha handlingsplan I riktlinjen står det att alla verksamheter ska ta fram handlingsplan för hur man vill arbeta med barn som anhöriga. Till det arbetet finns det en checklista till hjälp, med frågor som ska problematiseras av verksamheten. Definitionen gör att inga barn diskrimineras och vi hjälper vår personal att inte hamna i etiska dilemman. De behöver inte fundera, utan alltid fråga. Riktlinjen är antagen av landstingsstyrelsen och är styrande för allt. Vad betyder beakta, som står i 2g hälsooch sjukvårdslagen? Den frågan har kommit från personalen och därför står det definierat i riktlinjen vad som menas. Deras tolkning är beredskap för ett aktivt handlande. Samtidigt som ansvaret lades på verksamheter att ta fram en handlingsplan så skapades ett råd med representanter från berörda förvaltningar och verksamheter. Uppdraget är att följa hur man jobbar med riktlinjen, revidera den och genomföra kompetens och informativa insatser. Första steget i det rådets arbete var att öka kunskapen om att lagen finns. Barnens röst Det genomfördes också fokusgrupper med barn som närstående för att få reda på deras syn på hur mötet med vårdspersonalen upplevdes. Barnen svarade bland annat att de inte såg dem i ögonen och inte hade tid att stanna och prata. Det här har vi haft väldigt nytta av då vi förstod att vi ska backa i våra ambitioner och börja arbeta med både informationsmaterial om lagen samt stöttande verktyg för mötet med patient och barn. Ett informationskoncept togs fram. I detta ingår en power point-presentation med tillhörande manus, affischer, foldrar, ett komi-håg-kort med information om vad man ska tänka på i mötet med patienten och råd i mötet med barnen. I materialet finns bland annat information om lagen, vad det innebär att arbeta med frågan, vilka vinster som görs och vilka krav som ställs på verksamheten. Det har också tagits fram broschyrer till föräldrar och som föräldrar kan lämna till skolan. Samt checklistor för hur man kan jobba rutinmässigt och ett häfte med fallbeskrivningar. 9

12 Beroendecentrum tog krafttag Utvecklingsarbetet handlar om att få 700 personer att gå i samma riktning, säger Christina Scheffel-Birath, Med. Dr., leg psykolog, Stockholms läns landsting. Beroendecentrum Stockholm, BCS, har 700 anställda och är en egen klinik inom den specialiserade psykiatrin. Varje år besöker drygt patienter BCS. Innan utvecklingsarbetet drog igång fanns det flera olika sätt att dokumentera barn som anhöriga. När det gällde orosanmälan uppstod ofta frågor som: vem ska anmäla? Hur anmäler jag? Lagens betydelse har blivit tydlig för de anställda, men nu behöver vi rutiner för att alla 700 personer ska veta vad och hur de ska göra när de möter patienten och dess anhöriga. Enligt Scheffel Birath ska rutinerna vara tydliga, enkla och uppföljningsbara. Det behövs utbildning i hur man ska ta upp frågan om barn med den vuxne patienten. Vidare dokumentation och samverkan med andra aktörer som Socialtjänsten, skola, idéburna organisationer är viktiga frågor att arbeta med. Genomförde en kartläggning För att få svar på frågor som: Hur många patienter är föräldrar? Vad är inställningen hos ledning, personal och patienter kring den här frågan? Vilken kunskap har personalen kring frågan? så genomförde BCS och Sveriges kommuner och landsting, SKL, en kartläggning. Som ett resultat av kartläggningen fann vi att personalen hade kunskap om att socialtjänstlagen finns, men man jobbar olika med den på olika sektioner och även inom sektionerna. När det gäller hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2g, var kännedomen inte lika god. Kartläggningen visade också att personalen var uppdelad i två grupper, en som ansåg att det här är jätteviktigt att jobba med, och en grupp som sa att det är inte vår sak, vi har vuxna patienter. Hur många är barn som anhöriga? I kartläggningen gjordes även en uppskattning av hur många barn och patienter det handlar om. Genom att läsa patientjournaler från samtliga patienter som besökt någon av BCS mottagningar en specifik vecka, totalt ca 3000 patienter. I journalerna fanns registrerat att 765 patienter hade minderåriga barnen, totalt barn var dokumenterade, 50 procent av de här barnen bodde hos patienten helt eller delvis. 15 patienter djupintervjuades, nio kvinnor och sex män. Det visade sig att personalen vet lite om vad lagstiftningen handlar om, men patienterna har ingen koll överhuvudtaget. Tre fjärdedelar av de patienter som intervjuades uppgav oro för hur deras missbruk påverkar barnen. Utvecklingsarbetet och överenskommelsen med SKL om kartläggningen var starten på ett förändringsarbete. Idag har man dubbelt så många barnombud, 30 stycken, som alla ska gå eller har gått fördjupningsutbildningen genom SKL. De arbetar med barnombudsmöten och förbättrade journalmallar, och tydliga sökord. Nu finns det mycket bättre dokumenterad kunskap om antal barn, deras situation och insatser för dem. Jobbar för ett familjeperspektiv För det fortsatta arbetet har man utarbetat en handlingsplan för utbildningsinsatser för personalen. Det finns också ett förslag på rutiner som ska godkännas hos ledningen. Samverkan med SKL:s processtödjare pågår på regional nivå, och man arbetar tillsammans med socialtjänsten med en gemensam hållning när det gäller orosanmälan och utbildningssatsning när det gäller att utveckla familjeperspektivet. Målet är att skapa en hållbar struktur i arbetet med orosanmälan, socialtjänstlagen och hälso och sjukvårdslagen, och att hela verksamheten ska arbeta utifrån ett familjeperspektiv. Ett familjeperspektiv ger en ökad livskvalitet för såväl patienter som närstående, genom att stärka faktorer som stödjer patienternas förändring till ett mer nyktert och drogfritt liv och för att förebygga ohälsa hos barn som anhöriga. Mer information på aspx 10

13 Under flera workshops fick deltagarna diskutera framgångsfaktorer i arbetet med att utveckla styrdokument och riktlinjer i vården för barn som anhöriga. De sammanfattas nedan tillsammans med tips på vad man ska tänka på. Framgångsfaktorer: Tid, resurser, personal Pengar Vikt av kompetens kring barns utveckling, nära verksamheterna Kompetens En rejäl dos engagemang och intresse Ledningsstöd Uthållighet Incitament (pinnar) Erfarenhetsutbyte, nätverkande med andra landsting Delaktighet, bredd, många enheter, yrkesgrupper Ha in det i befintliga processer Jobba rättighetsbaserat, inte bara utifrån lagen Barnombud, en lokal person som måste få näring från någon struktur En funktion på central förvaltning, som driver frågorna med mandat En central arbetsgrupp på övergripande nivå/råd/styrgrupp Kunskap om implementering Förstå vårdorganisationens logik Samordning/samordnare Verksamhetsfokus, nytta för personalen Tips till andra landsting: Någon behöver få tid och mandat (den personen behöver ha kompetens och implementeringskunskap Tänk på: Sammansättningen av styrgruppen är viktig. Det behöver vara personer med mandat, goda kommunikatörer, representanter från olika professioner, möjliggörare. Lyfta de som redan jobbar med detta, ge credit, ta vara på den kunskap som finns. Personer med kunskap om organisationen, förtroende, mandat, någon högre upp i organisationen. Förankring (hos ledningen, första linjens chefer, beställnings-funktionen, politiker) En arbetsgrupp med bred representation (bra sätt att jobba med förankring) Remissrunda Nyckelpersoner (barns rättigheter, folkhälsofrågor, etc) Förankring = frågan ska vara känd och alla ska känna sig delaktiga. Strategiska personer, centralt placerade Tid och mandat Bra kommunikationskanaler Uthållighet! En bra projektplan Effektivisera systemen (dokumentation, identifiera hinder och möjligheter mm) Försök få med det i budgetprocessen Undvik detta: Tro inte att det sköter sig själv Kör inte över verksamheterna Se det inte som ett projekt, utan ett arbete som ständigt pågår 11

14

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Barnombud Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011 Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn Nätverk ca 250 personer Länsgemensamma utbildningsinsatser

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Barndialogen är. Snarare än att tänka sig in i ett nytt agerande tror vi på att agera oss in i ett nytt tänkande

Barndialogen är. Snarare än att tänka sig in i ett nytt agerande tror vi på att agera oss in i ett nytt tänkande Barndialogen är ett forum för utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan mellan Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet och en mängd samhällsaktörer. Barndialogen vill på ett nytt sätt förbättra

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Kartläggning som grund för utveckling

Kartläggning som grund för utveckling Kartläggning som grund för utveckling Seminarium om att beakta barns behov av information, råd och stöd hur gör vi? Folkets Hus 11 12 november 2014, Med.dr. Leg psykolog, Beroendecentrum Stockholm Varför

Läs mer

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Vad vill vi åstadkomma?

Vad vill vi åstadkomma? Vad vill vi åstadkomma? Att barn och unga själva upplever att de får den information, råd eller stöd som de behöver Att kommuner och landsting har adekvat kompetens Fungerande rutiner och samverkan inom

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio. Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Datum: 1 december 2008 Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Hälsoverket, Oxelösund Britta Bergström, (S)

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar

Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar 2012-09-12 Samarbetsavtal Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommun genom liktydande bestämmelser i HSL (8 a ) och SoL (5 kap

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad ehälsofrågorna ska förankras i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet;

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

intk)1 4 21414...ne.,nek Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar av verksamheten

intk)1 4 21414...ne.,nek Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar av verksamheten ESLÖVS KOMMUN intk)1 4 21414...ne.,Nek SKANE SKANE Primärvården i Eslöv Psykiatri Skåne Båda huvudmännen har vidta it föl'ande åt ärder Se till att överenskommelsen om samverkan tillämpas i alla delar

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg Dokumentation Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Inledning Ny organisation skapar förutsättningar för operativt arbetssätt i samverkan kring patienten.

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Barn- och ungdomsplan

Barn- och ungdomsplan Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

BARN SOM ANHÖRIGA. Fyra utvecklingsregioners arbete för att se och möta barn enligt paragraf 2 g i hälso- och sjukvårdslagen

BARN SOM ANHÖRIGA. Fyra utvecklingsregioners arbete för att se och möta barn enligt paragraf 2 g i hälso- och sjukvårdslagen BARN SOM ANHÖRIGA Fyra utvecklingsregioners arbete för att se och möta barn enligt paragraf 2 g i hälso- och sjukvårdslagen NKA BARN SOM ANHÖRIGA 2015:1 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN, HSL, PARAGRAF 2 G Hälso-

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Nationell konferens. Barn som anhöriga 2014. En bro för gemensamt lärande och samverkan

Nationell konferens. Barn som anhöriga 2014. En bro för gemensamt lärande och samverkan Nationell konferens Barn som anhöriga 2014 En bro för gemensamt lärande och samverkan Under 2012-2014 har Socialstyrelsen tillsammans med Nationellt kompetenscentrum anhöriga på regeringens uppdrag lett

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Västerås. Årets förebyggande kommun år 2011. Drogfocus 2012-10-24

Västerås. Årets förebyggande kommun år 2011. Drogfocus 2012-10-24 Västerås Årets förebyggande kommun år 2011 Drogfocus 2012-10-24 Kriterier Policy för alkohol & drogförebyggande arbete som är aktuell och innehåller mätbara mål som följs upp Persona avdelad för det drogförebyggande

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Barnkonventionen i Jönköpings län Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Sofia Lager Milton FoU-ledare Barn och unga FoU-rum Yvonne Linden Andersson Utvecklingsledare/samordnare FoU-rum

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer