Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Thors förskola 2017.

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Thors förskola Hagalunds förskoleenhet Thors förskola. Förord Verksamheten har skyldighet att följa de grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Samtliga begrepp i det här dokumentet gäller mellan barnen, vuxna mot barn, barn mot vuxna, och vuxna mot vuxna. Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas. Förskolans personal har en skyldighet att agera så snart någon får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för trakasserande eller annan kränkande behandling. Inledning. Här nedan följer en redogörelse för de rutiner vi har kring likabehandlingsarbetet på Thors förskola i Solna. Vi beskriver och klargör detaljerna kring hur vi har kartlagt verksamheten för att sedan kunna skapa metoder för främjande och förebyggande arbetet samt visa på de åtgärder vi gör när eventuella kränkningar uppstår. Skriften tillämpas utifrån lagstiftning och skolverkets allmänna råd. Alltså de styrdokument, lagar och regler som är obligatoriska för denna verksamhet. Denna text skall revideras årligen. Dokumentet skall förankras hos personal, föräldrar, barn och alla andra som på något sätt har tillträde i denna verksamhet. Det är förskolechefen och personalen som ansvarar för att planen årligen överensstämmer med det faktiska arbetet som sker på förskolan när det gäller likabehandlingsarbetet. Vision. Vi ska skapa en trygg miljö här på Thors förskola som är fri från all form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla som befinner sig här bidrar till att detta skapas. Barnens bästa ska vara utgångspunkt i verksamheten på Thors förskola. Presentation av Thors förskola. Förskolan ligger i ett etniskt mångkulturellt område med närhet till kommunikation och grönområden. Vi har två stora gårdar där barnen kan leka flera gånger om dagen samt närhet till andra parker och skogsområden. Thor är en stor förskola som består av fem avdelningar. Två avdelningar med 3-5 åringar, en två språkig avdelning finsksvensk, med 1-5 åringar och två grupper med i 1-3 åringar. Sammanlagt är det 95st inskrivna barn här på Thor. Det är en förskolechef ett ledningsstöd, fem förskollärare och 11 barnskötare samt en kokerska som arbetar här. Sedan har vi både lärarstudenter och barnskötarelever som gör sina verksamhetsförlagda utbildningar hos oss under olika perioder. Vidare är vi många olika etniciteter, religioner och kulturer samlade - personer med olika livsöden och livsstilar som berikar oss alla och bidrar till mångfald. Nedan följer en beskrivning av begrepp att känna till:

2 Diskriminering, Diskriminering betyder att ett barn missgynnas direkt eller indirekt med koppling till någon av dessa grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier. Det är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna här ovan. Kränkande behandling. Kränkande är all form av nedsättande bemötande, synlig eller dold. Det kan vara gester, blickar, grimaser, nedsättande tilltal, förlöjliganden, fysiskt våld, utfrysning eller hot. De kan inträffa vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Gäller det en och samma individ är det mobbning. Kränkningar kan ske direkt eller indirekt. Allstå öga mot öga eller via teckningar, lappar, fotografier, sms, brev eller telefon etc. Det är alltid den kränkte som har tolkningsföreträde kring händelserna. Lagen delar in kränkande behandling i två delar vilkets står att läsa här ovan. Förebygga och främja. Förebyggande arbete siktar på att minimera och avvärja risken för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Man skall identifiera eventuella risker. Det främjande arbetet handlar om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla barn ska ha lika rättigheter. En trygg förskola där alla deltar på samma villkor oavsett förutsättningar och bakgrund. Utvärdering av föregående år. Vi behöver förankra Likabehandlingsplanen mer hos personalen. Dels nyanställda men också de gamla så att dokumentet blir mer levande i vår verksamhet. Det kan vi göra om vi utvecklar exempelvis aktiviteter där vi får ta ställning till olika dilemman och liknande värderingsövningar och fallbeskrivningar etc. Vidare skall vi återkoppla arbetet i april för att se om vi har kommit vidare. När vi arbetar med barnen upptäcker vi att det är mycket givande att höra deras tankar och perspektiv. Det behöver vi göra oftare. Innemiljön arbetar vi med för att tillrättaställa den pedagogiska miljön så att barnen dels har valmöjligheter samt också får vara med och skapa dessa ytor utifrån deras behov. Avdelningarna har kommit olika långt med detta arbete. Utomhusverksamheten och miljön på gården ser vi som ett utvecklingsområde i nuläget, här behöver vi arbeta vidare för att säkerställa vuxnas närvaro på olika platser. Det behöver också finnas ett större utbud av aktiviteter på gården. Det här är något vi vuxna upplever mer än barnen som verkar nöjda i nuläget. Olika litteratur bör ses över även i år eftersom vi ser att vi kan komma längre även där. Våra tidigare insatser med mindre grupper och mer tydliga rutiner har givit utdelning då den verksamheten har blivit lugnare och mera trivsam för samtliga inblandade. Vi har nu också

3 en handlingsplan för barn som biter. Vid konflikter eller eventuella bråk är barnen de som i huvudsak, tillsammans med en vuxen, löser problemet själva. Personalen är noga med att höra alla parters åsikter. Vi behöver vara nära barnen och observera deras lek mera för att på så vis förebygga eventuella trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. Kartläggning av verksamheten: Denna höst har vi gjort trygghetsvandringar inne och utomhus där vi ställt olika frågor till barnen. Hur är det att vara på den här platsen eller i det här rummet? Finns det någon plats där du känner dig rädd? Här det något ställe där du kan vara ifred? Finns det tillräckligt med vuxna där du/ ni leker? Observationer har också gjorts. Intervjuer med barnen en och en har också ägt rum vid olika tillfällen. Där har vi ställt frågor som: Vad gör du om någon är ledsen? Finns det något som du saknar här på förskolan? Har någon varit dum mot dig någon gång, vad hände? Trivselregler har man tillsammans framtagit. Några avdelningar har med bilder andra har text, men skall göra bilder. Några av de lite yngre barnen har fått känselbilder att peka på vid behov. En avdelning har lekmaterial känselbollar som de använder för att prata känslor med barnen. Hur är man när man är glad, ledsen etc. Barnen får ta den bollen som de tycker stämmer. På de yngre avdelningarna har man i huvudsak observerat barnen och de platser där barnen leker på för att se om det kan existera någon plats som är otrygg. Några intervjuer har gjorts med de något äldre barnen 2 åringar men en del intervjuer återstår att göra. De yngre avdelningarna har också bilder under texten: Här trivs vi för att Resultat av kartläggning: Slutsatsen har blivit att vi upplever det som om alla barn känner sig trygga här på Thor. Både inne och ute. Det fanns i och för sig reservationer kring staketet på gården och bakom träden. Några barn sa att det är mörkt där och då blir det lite läskigt samt att träden lever. En vuxen gick bakom buskarna och några träd på gården för att upptäcka att det faktiskt blev mörkare när man var och lekte just där. Vi själva som vuxna har noterat att toaletterna kanske kan vara riskplatser där vi behöver ha mera koll, men barnen har inte givit några signaler om detta mer än att något barn nämnde att hemma kunde hen gå på toa själv men inte här på förskolan. Personalen har blivit bättre på att placera sig strategiskt på gårdarna, men vi ser att vi kan förbättra även det arbete. Barnen verkar anse att det finns tillräckligt med vuxna på gården och att de får hjälp vid behov. På småbarn är det i huvudsak otryggt vid inskolningar ute på gården då det kan vara väldigt många personer där vid dessa tillfällen. Här har man då löst detta med att börja inskolningen inomhus för att öka tryggheten för de allra yngsta. Man har konstaterat att det blivit väldigt bra för barnen att göra så. Vidare har det tagits fram en handlingsplan för barn som biter. Att vara endast ett fåtal personer i rummen är ytterligare

4 en strategi som de flesta avdelningarna nu arbetar med. Samma gäller vid ut och ingång i tamburerna. Nedan följer några roliga kommentarer vid intervjuerna som gjordes med barnen. Frågan vi ställde var: Finns det någon plats där du får vara ifred om du vill? - Jaa, men då måste jag lura min lillasyster så att hon inte springer efter mig. Jag får gömma mig. - Finns det någon plats där du upplever att ingen ser dig. - Ja, Det kan ju vara så att man har glömt sina glasögon och då ser man ju inte. - Om någon är ledsen, Vad gör du då? - Går hem - Finns det något som du inte tycker om på förskolan? - Ja, jag gillar inte att spela memory med hen och hen, för dom vinner alltid. När vi haft förskoleråd har vi fått goda reaktioner från föräldrarna. De påtalar att de tycker att det verkar lugnt och tryggt när de kommer in i verksamheten på Thor. De anser att barnen har ett fint förhållningssätt mot varandra och leker på ett fint sätt i större eller i mindre grupper, då både ute och inomhus. De säger att det känns trygga att lämna sina barn på förskolan. Främjande åtgärder: - Vi bemöter alla på samma sätt med ögonkontakt, hälsar när vi kommer och går. - Medvetandegöra personalens värderingar och föreställningar angående: kön, enisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Detta sker bland annat på arbetsplatsträffar värderingsövningar, diskutera i smågrupper etc. - Medvetandegöra personalens värderingar och kunskaper samt erfarenheter kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. - All personal och andra som arbetar i verksamheten ska vara väl insatt i detta arbete som vi reviderar och utvärderar en gång om året. - Vid inskolning skall föräldrarna informeras om likabehandlingsplanen tillsammans med övriga styrdokument. - Miljön skall vara anpassad på ett sätt som gör att barnen själva kan förse sig med det som de vill aktivera sig med material etc. - Närvarande, härvarande och lyssnande pedagoger skall prägla verksamheten. - Alla barn får vara med och styra eller hjälpa till med aktiviteter och rutiner oavsett ålder eller kön. - På arbetsplatsträffar skall värdegrunden diskuteras kontinuerligt för att hålla den uppdaterad i det vardagliga arbetet.

5 - Familjer skall ha information i god tid när det gäller all verksamhet på förskolan aktiviteter, möten, traditioner etc. - Det skall finnas litteratur som belyser olika familjebildningar, minoriteter eller annan mångfald i verksamheten. - Vi ska uppmuntra barnen att känna stolthet över deras och deras föräldrars kulturella identitet och se det som en berikande kunskap för alla på förskolan. - Information kring likabehandlingsrutiner och arbete kring förebyggande och främjande skall vara väl anknutet i föräldragruppen då främst via föräldraråd, föräldramöten och att dokumentet finns tillgängligt på nätet och på avdelningen tillsammans med övriga styrdokument. - Vi ska skapa en miljö som ger möjlighet till bättre koncentration, fokus, lägra ljudvolym som därmed ökar allas arbetsro och trivsel. - Lärmiljön ska vara inspirerande, välkomnande och inbjudande till möten, lärande och forskande. - Vi ska anpassa lärandemiljön till alla barns förutsättningar och möjligheter att utvecklas i sin egen takt. - Vi tänker också på att vi vuxna är förebilder som så att säga visar vägen till ett välgott och respektfullt beteende. Förebyggande åtgärder: - De vi gör i ett förebyggande syfte är att hela tiden vara medvetna om detta arbete och hålla samtalen levande kontinuerligt på olika möten och vid planeringstillfällen. - De vuxna skall ha ögonkontakt och möta barnen på deras nivå samt alltid lyssna på alla barnens berättelser vid eventuella konflikter. - Barnen får tillsammans med oss vuxna göra ordningsregler/trivselregler som sitter uppe på avdelningarna och som vi hela tiden kan återkomma till vid behov. Exempel på trivselregler är: Vi pratar med låg nivå inomhus. Vi hjälper varandra. Vi är rädda om varandra och alla saker som finns här. Vi lyssnar på varandra. Om någon är ledsen tröstar vi. Om det händer något gör vi förlåt. Hur då? Vi säger, klappar, kramar eller så kan man blåsa, sätta på plåster, hämta vatten etc. Det är den som blir tröstad som bestämmer. - Ser vi någon som far illa förmedlas det omgående vuxen som barn. - Vi intervjuar barnen för att förstå deras vistelse i förskolan bättre trivs de, mår de bra, är det något som måste förändras för ett specifikt barn etc. - Vi observerar och ser över de vuxnas förhållningssätt, placeringar på gården och inomhus är vi där barnen är? - Barnen lär sig rätten till sin egen kropp. Ingen får röra mig om jag inte vill. De magiska orden som vi alla ska följa är: Låt bli, stopp, nej, jag vill inte och sluta. Man kan sätta upp handen och visa stopp också. För de yngre barnen handlar det om att vi måste tolka deras miner, gester, humör kroppsspråk och ljud för att bekräfta deras gränssättning och integritet. - Barnen får lära sig sätta ord på sina känslor. Hur känns det och var i kroppen känns det när

6 man är arg, glad, ledsen, besviken etc. - Under olika perioder arbetar vi med känslor, vänskap och gruppstärkande aktiviteter som i sin tur ökar tryggheten och delaktigheten i gruppen. Är man trygg så vågar man lösa problem och berätta när och om något händer. - De vuxna placerar sig strategiskt på gården vid utelek. Detta för att förhindra att bråk och konflikter inte skall upptäckas när det händer. Vidare ska vi vara närvarande som lekstödjare när och om så behövs. Alla vuxna har ansvar för alla barn på gården och ska lösa svårigheter eller konflikter när och om det inträffar. Vi behöver också upptäcka barn som inte har förmåga att ta sig in i leken eller på annat sätt har svårigheter att aktivera sig. - Vi ska se och bekräfta alla barn omkring oss. Inomhus fördelar vi barnen så att det inte skall vara för många personer i samma rum. Där barnen är finns också närvarande vuxna som kan inspirera, stödja, uppmuntra, tillrättavisa och eventuellt aktivera de barn som kan tänkas vara lite svårstartade. - Vi ser över våra rutiner vid in- och utgång, toalettbesök, samling och fria aktiviteter ständigt. - Uppstår turbulens i en barngrupp eller personalgrupp tar vi hjälp snabbt. - Vi agerar goda förebilder mot och för alla som befinner sig i verksamheten och/eller utanför.

7 Bilaga1 I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om kränkande behandling som innebär att förskola har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Dessa skyldigheter utgår ifrån barns rättigheter som grundas på samhällets grundläggande principer om mänskliga rättigheter. 1 Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är handlingar som kränker barns värdighet. Kränkande behandling kan vara när ett barn gör något som får det andra barnet att bli ledsen och må dåligt. Kränkande behandling är alltså negativa handlingar som kan vara synliga eller dolda. Med kränkande behandling avses till exempel nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden, fysiskt våld, utfrysning eller hot. Kränkande behandling kan inträffa vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 2 Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt med koppling till någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering innebär att någon missgynnas och förutsätter att personen som utsätter har någon makt det vill säga maktutövande position. I förskola kan endast huvudmannen eller personal anses skyldig för diskriminering i juridisk bemärkelse. 3 Barnens rättigheter i förskolan I skollagen tydliggörs barnens rättigheter där utbildningen ska gestalta de grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Likaså anges all verksam personals skyldighet att aktivt motverka all form av kränkande behandling och främja de mänskliga rättigheterna. 4 Barnets bästa ska vara utgångspunkt för all utbildning och annan verksamhet. Bestämmelsen har sin utgångspunkt i FN barnkonventionen artikel 3 och 12 som innebär att alla åtgärder som rör barn ska vidtas med barnets bästa i första rummet samt att barn ska få möjlighet att vid frågor som de berörs av ges möjlighet att få uttrycka sina åsikter oavsett ålder och mognad kap skollagen 2 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 9 3 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s kap. 5 skollagen 5 1 kap. 10 skollagen

8 Ansvarsfördelning Huvudmannen (nämnden) är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som anges bland annat i skollagen och även i andra författningar. 6 I skollagen anges vidare att det pedagogiska arbetet vid en förskolenhet ska ledas och samordnads av en förskolechef som huvudansvarig. 7 Kränkande behandling Huvudmannens och förskolechefens skyldigheter vid kränkande behandling syftar till att säkerställa att varje barn får en trygg och säker förskolemiljö där varje barns behov ska tillvaratas. Huvudmannen är skyldig att ta fram åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. Som en del av det förebyggande arbetet ska huvudmannen se till att det årligen upprättas plan mot kränkande behandling i varje förskola. 8 Plan mot kränkande behandling Varje år ska respektive förskola inom en förskoleenhet upprätta en plan mot kränkande behandling. Planen ska innehålla konkreta mål som grundas på slutsatserna av kartläggningar och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året i syfte att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Planen ska även innehålla rutiner för hur personalen ska agera, hur barn och vårdnadshavare ska anmäla, ansvarsfördelning samt hur händelser ska utredas, dokumenteras och åtgärdas. I planen är det viktigt att det framgår vilka åtgärder som behöver vidtas för att motverka kränkande behandling. I efterföljande års plan ska förra årets åtgärder redovisas och nya åtgärder tas fram. 9 Anmäla, utreda och vidta åtgärder Om ett barn blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är förskollärare eller annan personal skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Därefter är förskolechefen skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar. 10 Detta innebär att förskolans personal ska ta varje uppgift om kränkande behandling på allvar och på delegation av huvudmannen utreda vad som har hänt. Utredningens omfattning beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Om utredningen visar att kränkning skett ska förskolan vidta de åtgärder som krävs så att kränkningarna upphör. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas för att säkerställa att kränkande behandling upphört. Om det visar sig vid uppföljning och utvärdering att insatta åtgärder inte får kränkningarna att upphöra ska förskolan sätta in nya eller kompletterande åtgärder. Förskolan är således skyldig att organisera sin verksamhet på så sätt att barn inte utsätts för kränkande behandling kap. 8 skollagen 7 2 kap. 8 skollagen 8 6 kap. 7 skollagen 9 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s kap. 10 skollagen 11 Barn- och elevombudets beslut med dnr 2012:268

9 Vid kännedom om att kränkning inträffat ska uppgifterna hanteras på följande sätt: 1. Personal, barn eller vårdnadshavare får kännedom om att kränkning skett. 2. Uppgifterna anmäls till förskolechef så snart personal fått kännedom om att kränkning skett 3. Förskolechef anmäler till huvudman. 4. På delegation av huvudmannen ska förskolan skyndsamt utreda anmälan och eventuellt vidta åtgärder. Ansvarsfördelning vid kränkande behandling Personal på förskolan har anmälningsplikt till förskolechef om de får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Förskolechef ansvarar för att utöva ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling samt aktivt främja barns lika rättigheter. Förskolechef ska tillsammans med personal, barn och vårdnadshavare upprätta, genomföra, följa upp samt årligen utvärdera skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och se till att åtgärder vidtas tills kränkningarna upphört. Förskolechef ansvarar för att en anmälan om kränkande behandling rapporteras till barn- och utbildningsnämnden. Personal på förskolan ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och kränkande behandling samt aktivt främja barns lika rättigheter. När ska förskollärare eller övrig personal anmäla till förskolechef? Personal på förskolan är skyldiga anmäla till sin förskolechef om de får kännedom om att kränkande behandling skett. Anmälningsskyldigheten till förskolechef anses gälla vid all kännedom om att kränkning skett. Även de mer bagatellartade händelserna. Förskolechef med sitt huvudansvar avgör då hur händelsen ska hanteras. Bedömningen om vad som kan anses som bagatellartad kränkning vilar hos respektive förskoleenhet. 12 När ska vårdnadshavarna bli informerade? Det finns inga särskilda bestämmelser som anger att vårdnadshavare ska kontaktas vid kränkande behandling. Däremot genomsyras skollagen och läroplanen för förskola av att förskola ska samarbeta med hemmen. I Lpfö-98 kap anges att förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Detta innebär att förskolan ska vid kännedom att kränkande behandling skett kontakta barnens vårdnadshavare kap. 10 skollagen

10 Arbetsgången vid kränkande behandling Vid kännedom om att kränkande behandling skett ska arbetsgången ske på följande sätt: 1. Den personal som får kännedom om att kränkning skett är skyldig att skyndsamt ska anmäla detta genom att fylla i en blankett som sedan lämnas till förskolechef. Personal är ansvarig att inhämta uppgifter på så sätt att man kan få en helhetsbild av vad som har hänt för att eventuellt sätta in åtgärder så att kränkningen upphör. Den personal som får kännedom om att kränkande behandling skett är således ansvarig för att utreda uppgifterna. Uppgifter om att kränkning skett kan till exempel komma från barn, förskollärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. 2. När förskolechef får kännedom om att kränkande behandling skett ska uppgifterna anmälas till huvudman (central förvaltning). 3. Förskolechef avgör om inkommen anmälan behöver utredas ytterligare med åtgärder eller om händelsen kan anses utagerad och avslutad. Om fler barn blivit utsatta i aktuell händelse ska anmälan och utredning upprättas för respektive barn. Ärendet kan avslutas om kränkningen var av mildare form och om det var en engångsföreteelse. Förskolechef eller ansvarige för utredningen ska kontakta vårdnadshavare för berörda barn och informera om vad som hänt och hur förskolan arbetar med händelsen. 4. Vid allvarligare form av kränkning eller vid upprepad kränkning ska förskolechef utse ansvarig personal som ska utreda omständigheterna i det aktuella fallet och sätta in åtgärder. Detta görs genom att fylla i en blankett. I detta skede är det viktigt att se till att händelsen blir utredd i den utsträckning att förskolechefen kan få en helhetsbild av vad som hänt. Utredning ska genomföras även om barn eller vårdnadshavare uppger att de inte vill att händelsen ska utredas Förskolechef eller den förskolechef utser som ansvarig för utredning ska följa upp och utvärdera insatta åtgärder minst 1 gång per vecka i två veckor. Detta ska genomföras med det barn som blivit utsatt och den eller de barn som utsätter. Om det framkommer vid uppföljning att kränkningarna upphört kan ärendet avslutas. Om inte, ska ansvarig personal finna nya lösningar i form av åtgärder för att få stopp på kränkningarna. Det är då viktigt att se över barnens hela situation i förskolan, både för den som blir utsatt och den/de som utsätter. Det är även viktigt att samarbete sker mellan berörda förskollärare, barnskötare samt förskolechef för att kartlägga respektive barns situation i förskolan. Med hjälp av fler insatta åtgärder finns större möjligheter att få stopp på kränkningarna. 13 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s.32

11 Förskolechef ska varje månad sammanställa och gå igenom befintliga anmälningar och utredningar. Detta för att kartlägga om det finns något mönster bland utsatta barn som inte uppmärksammats tidigare. Om förskolechef vid genomgång får fram dold upprepad kränkning ska åtgärder vidtas omgående enligt ovanstående rutiner. Offentlighets- och sekretesslagen, OSL Uppgifter om kränkande behandling bör betraktas som känsliga uppgifter och sekretesskyddas enligt offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess till skydd för den enskilde i utbildningsverksamhet för barn finns i 23 kap 1 OSL.

12 Bilaga 2 Definition av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med ett visst kön., viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssätet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någon värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrund. Det kan tillexempel handla om retas, frysa ut någon eller förstöra en kamrats leksak. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse.

13 Bilaga 3 Rutiner vid misstanke om att ett barn eller en elev blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av personal Inledning Huvudmannen, förskolan och skolan har en skyldighet att utreda uppgifter om att ett barn har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som utredningen ska utgå ifrån. Det innebär att det inte behövs några bevis för att starta en utredning. Varje ärende ska utredas skyndsamt. I regel gör barn- och utbildningsförvaltningen utredningen. De utredningar som rektor/förskolechef hanterar görs alltid i samråd med förvaltningen. Detta för att stärka barnrättsperspektivet och för att undvika jäv. Utredningen ska i första hand utgå från barnets och elevens bästa. Arbetsgång Om ett barn eller en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen, följer huvudmannen, förskolan eller skolan nedanstående arbetsgång: Arbetsgång Lämna blankett med anmälan till rektor eller förskolechef. Informera vårdnadshavare till berörda barn eller elever samma dag som anmälan lämnats in. Anmäl uppgifterna till avdelningschef administrativt stöd och förvaltningschef genom att skicka kopia på anmälningsblanketten. Gör en förstahandsbedömning av anmälan. Beroende på uppgifterna i anmälan gör antingen rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning utredningen. Ta även ställning till om anmälan till annan myndighet behöver göras (t.ex. polis) samt om berörd personal ska arbeta vidare i verksamheten medan utredningen pågår. Ansvarig Personal i skola eller förskola Rektor eller förskolechef Rektor eller förskolechef Avdelningschef administrativt stöd och rektor/förskolechef

14 SOLNA STAD SID 2 (3) Arbetsgång Påbörja utredningen Samla in underlag till utredningen genom enskilda samtal med berörda parter (anmälaren, personal och ev. vittnen). Vid behov samtala även med barn/elev om vårdnadshavare och barn/elev samtycker. Ansvarig Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning I samtalen ska utredaren ha med sig en kollega som för anteckningar. Detta ur rättsäkerhetsperspektiv och för att utredaren ska kunna fokusera på att ställa frågor och föra samtal med berörda parter om anmälda uppgifter. Vid samtal med personal, har personalen möjlighet att ta med sig en facklig representant. Delge samtalsanteckningarna och eventuella andra uppgifter som rör ärendet till vårdnadshavare, (barn/elev) och personal, för att de ska få möjlighet att lämna synpunkter. Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning Berörda parter har rätt till insyn i ärendet. Gå igenom insamlat underlag och gör i samråd med närmsta chef en bedömning om kränkning/ diskriminering skett eller inte. Utredning gjord av skola/förskola Gör bedömning i samråd med central förvaltning. Skicka utredningen med beslut till berörda parter med rekommenderad (REK) post eller överlämna personligen. Utredning gjord av central förvaltning. Gör förslag till bedömning och beslut i ärendet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar i ärendet. Beslutet ska skickas till berörda parter med rekommenderad (REK) post. Rektor/förskolechef eller utredare på central förvaltning Rektor eller förskolechef Utredare från central förvaltning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Utredare central förvaltning

15 SOLNA STAD SID 3 (3) Arbetsgång Betungande beslut Innebär att personalen anses skyldig till anmälda uppgifter och har utsatt elev/barn för kränkande behandling eller diskriminering. Ansvarig Rektor/förskolechef och HR-chef Hantera ärendet och ta ställning till om eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Fortsatt arbete utifrån barnperspektiv. Rektor eller förskolechef Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Se till att eleven/barnet som känner sig utsatt av personal får det stöd som den behöver. Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning

16 SOLNA STAD SID 4 (3)

17 SOLNA STAD SID 5 (3) Bilaga 4 blanketter Diarienummer Anmälan och utredning om befarad kränkande behandling/diskriminering Den här blanketten fylls i av den personal som får till sig uppgifter om att kränkande behandling/diskriminering skett. Alla uppgifter ska fyllas i för att förskolan på bästa sätt ska kunna följa upp det som hänt och vidta eventuella åtgärder. Det utsatte barnet Personnummer Avdelning Datum Anmälare Anmälarens e-postadress Person eller personer som utfört den befarade kränkande behandlingen och diskriminering Tidpunkt och plats när befarade kränkningen ägde rum Personer som såg vad som hände, utöver den utsatte UTREDNING (det här har hänt) 1)Anmälarens beskrivning av händelseförloppet, utöver den utsatte även de som har sett situationen. 2)Den/ de som blivit utsatt, 3) den/de som utfört 4) de övriga Forts

18 SOLNA STAD SID 6 (3) Vårdnadshavare har blivit informerad av: Namn: Datum / 20 Sätt x och datum: Utredningen avslutas (kränkning ej ägt rum/kränkning av mildare form eller engångsföreteelse) Kränkning har ägt rum och utredningen fortsätter (upprepad eller allvarligare form av kränkning). Förskolechef utser ansvarig person för åtgärder, uppföljning och utvärdering. *Se blankett 2 Åtgärder, uppföljning och utvärdering av kränkande behandling och diskriminering. Ansvarig för åtgärder, uppföljning och utvärdering: Underskrift förskolechef

19 SOLNA STAD SID 7 (3) Diarienummer Åtgärder, uppföljning och utvärdering av kränkande behandling och diskriminering Sekretess 23 kap. 1 OSL Den här blanketten fylls i av den personal som förskolechef utsett som ansvarig för utredning av kränkande behandling och diskriminering. Det utsatte barnet Personnummer Avdelning Datum Ansvarig E-postadress Ev. ytterligare utredning/kartläggning av händelsen Åtgärder (hur, när och av vem ska åtgärder genomföras)

20 SOLNA STAD SID 8 (3) Uppföljning/utvärdering (hur, när och av vem ska uppföljning/utvärdering genomföras) Har kränkningen/kränkningarna upphört? JA NEJ Om JA: avslutas ärendet (datum) Om NEJ: nya åtgärder (datum) * fyll i ny blankett nr 2 Ansvarig för åtgärder och uppföljning: Underskrift förskolechef: