Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Paprikans förskola. Paprikans förskola. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Paprikans förskola Likabehandlingsplan och plan mot

2 Innehåll Inledning... 3 Systematiskt och målinriktat likabehandlingsarbete... 3 Nuläge... 5 består av ca 130 barn fördelat på 7 grupper. Fem grupper är för barn i åldrarna 1-3 år, en grupp med 4-åringar och en grupp med 5-åringar Personalen på består av utbildad personal, förskollärare och barnskötare. Till stöd i arbetet finns rollen verksamhetsnära stöd att tillgå som bollplank i alla pedagogiska frågor inom verksamheten Ingen utvärdering av tidigare års Likabehandlingsplan/ Plan mot är gjord, då arbetet på förskolan ej följt en modell med utvärdering av en lagd plan. Förskolan har utvärderat sina aktiviteter Kartläggning... 5 Återkommande diskussioner kring miljö och material på förskolan Utvärdering... 7 Fördelning av roller och ansvar... 7 Mål... 8 Definition av diskriminering, trakasserier och... 13

3 Inledning Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela förskolans verksamhet och ska synliggöras i omsorg, utbildning, regler, rutiner och ett normkritiskt förhållningssätt. All personal i förskolan, barnen och vårdnadshavare ska involveras i likabehandlingsarbetet. På utgår likabehandlingsarbetet från skollagen, förskolans uppdrag och värdegrund och FN:s barnkonvention. Förskolans värdegrund bottnar i förskolans läroplan Lpfö 98, rev Vår vision och vårt övergripande mål är att vi ska skapa förutsättningar för att alla barn ska nå sin fulla potential. För att barnen ska nå sin fulla potential behöver barnen känna trivsel och trygghet i en lärande miljö där alla barn känner sig sedda och inkluderade. Systematiskt och målinriktat likabehandlingsarbete Vår vision visar vårt övergripande och långsiktiga mål för likabehandlingsarbetet. I vår likabehandlingsplan och plan mot synliggörs hur vi arbetar systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat. Vårt systematiska likabehandlingsarbete följer bestämda steg under året. Samma steg återkommer sedan nästa år. Vi har alltså en inarbetad struktur i likabehandlingsarbetet. Vår plan är ett levande och viktigt verktyg i vår vardag. Personal, vårdnadshavare och barn deltar i utformningen av planen och likabehandlingsarbetet i stort. Vi ser delaktighet också som ett sätt att aktivt främja lika rättigheter och förebygga kränkande behandling.

4 Främja, förebygga och åtgärda Vårt likabehandlingsarbete är en kombination av främjande insatser, förebyggande och åtgärdande arbete i verksamheten. Vi sätter upp konkreta utvärderingsbara mål och insatser för att säkerställa en trygg och trivsam lärmiljö i vår förskola. Det är en skillnad mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Här beskriver vi skillnaden: Främjande arbetet: handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet genomförs oavsett om det finns aktuella problem eller inte och riktar sig till alla barn. Förebyggande arbetet: handlar om att avvärja de risker för som finns i verksamheten. Vårt förebyggande arbete utgår från konkreta problem som har synliggjorts vid kartläggningen av situationen i vår verksamhet. Åtgärdande arbetet: handlar om att upptäcka, utreda och eventuellt åtgärda när ett barn har blivit utsatt för. Vi har tydliga rutiner som beskriver hur vi ska arbeta när personal i verksamheten får kännedom om att kränkande behandling har skett.

5 Nuläge består av ca 130 barn fördelat på 7 grupper. Fem grupper är för barn i åldrarna 1-3 år, en grupp med 4-åringar en grupp med 5-åringar. Personalen på består av utbildad personal, förskollärare och barnskötare. Till stöd i arbetet finns rollen verksamhetsnära stöd att tillgå som bollplank i alla pedagogiska frågor inom verksamheten. Ingen utvärdering av tidigare års Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling är gjord, då arbetet på förskolan ej följt en modell med utvärdering av en lagd plan. Förskolan har utvärderat sina aktiviteter. Kartläggning Vi använder diskrimineringsombudsmannens kartläggningsverktyg som kallas för husmodellen. Kartläggningen visar var och när det finns risk för i vår verksamhet. Vi gör även föräldraenkäter (brukarenkät), barnintervjuer och observationer De kunskaperna ligger sedan till grund för vårt främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. När vi diskuterat var riskerna för kränkning finns kan vi konstatera att det finns en viss risk i många av dagens situationer, och att det handlar i stor utsträckning om hur vi vuxna är, både mot barnen och mot varandra. Det måste finnas en stor medvetenhet om hur mitt eget beteende som pedagog kan påverka barnen att göra på olika sätt. Därför kan vi konstatera att vuxnas stress är en riskfaktor för att barn utsätts för kränkning, både av andra barn men även av stressade vuxna. De vuxnas attityder och inställning till sitt arbete är också avgörande, att alla tar sitt ansvar och utgår ifrån vad den själv gör och säger och hur den agerar, är otroligt viktigt. Från den kartläggning som gjorts ser vi att risken för kränkning ökar i t ex hallen, vilket ofta kan härröras till stress. I hallen kommer ofta flera barn in samtidigt, och att det här sker olika former av kränkningar ser vi som en risk. Att som vuxen arrangera hallsituationen så att de vuxnas stress minimeras blir då avgörande. Toaletter är relativt små, trånga utrymmen vilken är en rent fysisk risk vad gäller kränkning, samt att det finns en risk för kränkning om vuxna inte finns med i toalettsituationerna för att säkerställa att alla får den tid de behöver och den ro de behöver. Ett exempel är möjligheten för barnen att få vara ifred på toaletten, känna sig trygga utan att riskera att andra rycker i dörrar eller stör. På vilan finns också en viss risk för kränkning om inte vuxna närvarar i rummet. Rolleken kan bära med sig risk för uteslutning ur lek beroende på olika faktorer t.ex. olika traditioner, livsmönster och kön som kan utgöra risk för uteslutning ur lek. Rolleken avspeglar ofta traditionella mönster som barnen upplever i samhället och här har vi som pedagoger ett stort ansvar att delta, lyssna och samtala.

6 Främjande arbete Återkommande diskussioner kring miljö och material på förskolan. Återkommande diskussioner kring jämlikhet och likabehandling i arbetslagen på förskolan, även mellan förskolor i enheten. Pedagoger observerar barnens fria lek. Är närvarande och aktiva inför barnens handlingar med och mot varandra. Pedagoger visar engagemang och intresse för de olika språk och traditioner som förekommer bland barnen på förskolan. Vi arbetar med case-baserade diskussioner på APT för att tillsammans resonera kring olika lösningar. Mål Att alla ska känna sig trygga på förskolan. Fördelning av roller och ansvar Förskolechef ansvarar för att mål som ovan näms är kända av all personal inom förskolan. Personal ansvarar för att de i sitt dagliga arbete använder sig av de aktiviteter som planen innehåller. Aktivitet 1. Vi möter varje barn som en individ. 2. Vi ska använda oss av böcker som belyser olika typer av familjebildningar, arbete mot mobbing, vänskap osv. 3. Leken görs mer könsneutral genom att utöka valen av lekattribut som ej är bundna till traditionella könsrollsmönster, uppmuntra barnen till att pröva olika roller 4. Utvecklar rum i rummen, utifrån barnens intressen och behov. Lek utifrån material snarare än utifrån leksaker. 5. Diskussioner i barngrupp kring barnens olika ursprung ur perspektiv; språk, traditioner, matvanor, hemlandsflaggor osv. 6. I lekar uppmuntras barnen att pröva olika roller såväl inom som utom det traditionella könsmönstret allt efter barnens egen fantasi. 7. Vi strävar efter att pojkar och flickor benämns vid sina namn för att undvika och relatera till speciell könstillhörighet. 8. Göra trygghetsvandringar och intervjuer med hjälp av bilder såväl inomhus som utomhus 1 ggr/termin inför utvecklingssamtal. 9. Vi ska starta ett genusbefrämjande arbete och föra diskussioner i nätverk tillsammans med vår grann-enhet.

7 Utvärdering Utvärdering sker inom ramen för vårt systematiska likabehandlingsarbete och kvalitetsarbete. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för som finns i vår verksamhet och för att göra detta riktas vårt arbete mot de risk- och problemområden som vi har identifierat i vår kartläggning. Vårt förebyggande arbete utvecklas ständigt. Varje år kartläggs nuläget på förskolan genom bl. a verktyget husmodellen och föregående års insatser följs upp och utvärderas. Den analysen och nuläge ligger sedan till grund för det förebyggande arbetet under kommande år. På studiedagen i augusti och januari görs en kartläggning och utvärdering. Genomtänkta regler och rutiner satta tillsammans med barnen. (T ex kompissol) Pedagoger visar nolltolernas mot nedvärderande språkbruk mellan barn/barn och vuxna/ barn. Pedagogerna har ett kontinuerligt samtal kring förebyggande arbete, händelser i barngruppen och är lyhörda för vårdnadshavares åsikter/önskemål gällande barnens beteende mot varandra. Vi inventerar tillsammans med barnen, risker för under lärakänna-fasen. (Trygghetsvandringar) Mål Skapa en miljö där alla känner sig trygga. Fördelning av roller och ansvar Förskolechef ansvarar för att mål som ovan nämns är kända av all personal inom förskolan. Pedagoger ansvarar för att de i sitt dagliga arbete använder sig av de aktiviteter som planen innehåller. Personal har ansvaret för att det förebyggande arbetet sker på varje avdelning. Aktivitet Skapa regler tillsammans med barnen på varje avdelning som passar mot åldersgrupp gällande språkbruk och beteende mot varandra. T ex kompissolen Goda rutiner för pedagoger i det praktiska dagliga arbetet, kända av alla på förskolan, skapade av pedagoger. Användning av handen (stopptecknet): ett nej är ett nej från barn till annat barn. Kräver ej mycket språklig medvetenhet och kan förstås av alla. Barns delaktighet i alla aktiviteter ska uppmuntras. Skapa lugn och ro för barnen vid t.ex. påklädning, toalettbesök. Pedagoger finns nära och hör vad som händer. Mindre grupper, mindre stress. Vid lek och aktivitet ska pedagog finnas nära och vara uppmärksam på vad som händer. Pedagogerna fördelar sig såväl inomhus som utomhus, tillgängliga där barnen befinner sig bl.a. utifrån vad kartläggningens riskanalys visat. Inga klungor på gården.

8 Utvärdering Utvärdering sker inom ramen för vårt systematiska likabehandlingsarbete och kvalitetsarbete. Åtgärdande arbete Vi agerar alltid vid misstanke om att ett barn har blivit utsatt för. Vi ser också snabbt till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför har vi väl fungerande rutiner för att hantera situationer där har skett. Se i bilaga nr 1 våra rutiner och arbetsgång. Mål All personal i verksamheten kan rutinerna om. All personal har kunskap i hur man arbetar när ett barn blivit utsatt för kränkande behandling. Vårdnadshavare har fått ta del av rutinerna och vår arbetsgång vid kränkande behandling. Fördelning av roller och ansvar Förskolechef ansvarar för att mål som ovan näms är kända av all personal inom förskolan samt att vårdnadshavare fått ta del av likabehandlingsplanen. Pedagoger ansvarar för att de i sitt dagliga arbete använder sig av de aktiviteter som planen innehåller. Personal har ansvaret för att det åtgärdande arbetet sker på varje avdelning. Aktivitet Genomgång av rutiner på APT. Uppföljning av likabehandlingsplanen kontinuerligt på varje APT i form av casebaserade diskussioner. Genomgång av rutiner på föräldramöte och förskoleråd.

9 Bilaga 1 I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om som innebär att förskola har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och. Dessa skyldigheter utgår ifrån barns rättigheter som grundas på samhällets grundläggande principer om mänskliga rättigheter. 1 Vad är? Kränkande behandling är handlingar som kränker barns värdighet. Kränkande behandling kan vara när ett barn gör något som får det andra barnet att bli ledsen och må dåligt. Kränkande behandling är alltså negativa handlingar som kan vara synliga eller dolda. Med avses till exempel nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden, fysiskt våld, utfrysning eller hot. Kränkande behandling kan inträffa vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 2 Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt med koppling till någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering innebär att någon missgynnas och förutsätter att personen som utsätter har någon makt det vill säga maktutövande position. I förskola kan endast huvudmannen eller personal anses skyldig för diskriminering i juridisk bemärkelse. 3 Barnens rättigheter i förskolan I skollagen tydliggörs barnens rättigheter där utbildningen ska gestalta de grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Likaså anges all verksam personals skyldighet att aktivt motverka all form av och främja de mänskliga rättigheterna. 4 Barnets bästa ska vara utgångspunkt för all utbildning och annan verksamhet. Bestämmelsen har sin utgångspunkt i FN barnkonventionen artikel 3 och 12 som innebär att alla åtgärder som rör barn ska vidtas med barnets bästa i första rummet samt att barn ska få möjlighet att vid frågor som de berörs av ges möjlighet att få uttrycka sina åsikter oavsett ålder och mognad. 5 Ansvarsfördelning Huvudmannen (nämnden) är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som anges bland annat i skollagen och även i andra författningar. 6 I skollagen anges vidare att det pedagogiska arbetet vid en förskolenhet ska ledas och samordnads av en förskolechef som huvudansvarig kap skollagen 2 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och s. 9 3 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och s kap. 5 skollagen 5 1 kap. 10 skollagen 6 2 kap. 8 skollagen 7 2 kap. 9 skollagen

10 Kränkande behandling Huvudmannens och förskolechefens skyldigheter vid syftar till att säkerställa att varje barn får en trygg och säker förskolemiljö där varje barns behov ska tillvaratas. Huvudmannen är skyldig att ta fram åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för. Som en del av det förebyggande arbetet ska huvudmannen se till att det årligen upprättas plan mot kränkande behandling i varje förskola. 8 Plan mot Varje år ska respektive förskola inom en förskoleenhet upprätta en plan mot. Planen ska innehålla konkreta mål som grundas på slutsatserna av kartläggningar och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året i syfte att förebygga diskriminering och. Planen ska även innehålla rutiner för hur personalen ska agera, hur barn och vårdnadshavare ska anmäla, ansvarsfördelning samt hur händelser ska utredas, dokumenteras och åtgärdas. I planen är det viktigt att det framgår vilka åtgärder som behöver vidtas för att motverka. I efterföljande års plan ska förra årets åtgärder redovisas och nya åtgärder tas fram. 9 Anmäla, utreda och vidta åtgärder Om ett barn blivit utsatt för i samband med verksamheten är förskollärare eller annan personal skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Därefter är förskolechefen skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar. 10 Detta innebär att förskolans personal ska ta varje uppgift om på allvar och på delegation av huvudmannen utreda vad som har hänt. Utredningens omfattning beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Om utredningen visar att kränkning skett ska förskolan vidta de åtgärder som krävs så att kränkningarna upphör. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas för att säkerställa att kränkande behandling upphört. Om det visar sig vid uppföljning och utvärdering att insatta åtgärder inte får kränkningarna att upphöra ska förskolan sätta in nya eller kompletterande åtgärder. Förskolan är således skyldig att organisera sin verksamhet på så sätt att barn inte utsätts för. 11 Vid kännedom om att kränkning inträffat ska uppgifterna hanteras på följande sätt: 1. Personal, barn eller vårdnadshavare får kännedom om att kräkning skett. 2. Uppgifterna anmäls till förskolechef. 3. Förskolechef anmäler till huvudman. 4. På delegation av huvudmannen ska förskolan skyndsamt utreda anmälan och eventuellt vidta åtgärder. Ansvarsfördelning vid Personal på förskolan har anmälningsplikt till förskolechef om de får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för. 8 6 kap. 7 skollagen 9 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och s kap. 10 skollagen 11 Barn- och elevombudets beslut med dnr 2012:268

11 Förskolechef ansvarar för att utöva ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och samt aktivt främja barns lika rättigheter. Förskolechef ska tillsammans med personal, barn och vårdnadshavare upprätta, genomföra, följa upp samt årligen utvärdera skolans plan mot diskriminering och. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och se till att åtgärder vidtas tills kränkningarna upphört. Förskolechef ansvarar för att en anmälan om rapporteras till barn- och utbildningsnämnden. Personal på förskolan ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och samt aktivt främja barns lika rättigheter. När ska förskollärare eller övrig personal anmäla till förskolechef? Personal på förskolan är skyldiga anmäla till sin förskolechef om de får kännedom om att skett. Anmälningsskyldigheten till förskolechef anses gälla vid all kännedom om att kräkning skett. Även de mer bagatellartade händelserna. Förskolechef med sitt huvudansvar avgör då hur händelsen ska hanteras. Bedömningen om vad som kan anses som bagatellartad kränkning vilar hos respektive förskoleenhet. 12 När ska vårdnadshavarna bli informerade? Det finns inga särskilda bestämmelser som anger att vårdnadshavare ska kontaktas vid. Däremot genomsyras skollagen och läroplanen för förskola av att förskola ska samarbeta med hemmen. I Lpfö-98 kap anges att förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Detta innebär att förskolan ska vid kännedom att skett kontakta barnens vårdnadshavare. Arbetsgången vid Arbetsgången vid kännedom om att skett är följande. 1. Uppgifter om att kränkning skett kan komma från till exempel barn, förskollärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. Personal som mottar uppgifter om ska fylla i blankett 1: Anmälan och utredning om befarad och diskriminering. 2. När personal sammanställt uppgifter från berörda barn ska förskolechef avgöra om utredningen ska avslutas eller om eventuellt ytterligare utredning med åtgärder och uppföljning behöver vidtas. I detta läge behöver förskolechef bedöma om kränkning skett eller inte. Om inte, avslutas ärendet. Om utredningen visar att kränkning skett ska förskolechef rapportera till huvudman (nämnden). Ärendet kan avslutas om kränkningen var av mildare form och om det var en engångsföreteelse. Oavsett bedömning av kränkningens form ska förskolechef eller ansvarige för utredningen kontakta vårdnadshavare för berörda barn och informera om händelsen och hur förskolan arbetar med händelsen. Om fler barn blivit utsatta i aktuell händelse ska en anmälan och utredning upprättas för respektive barn. 3. Vid allvarligare form av kränkning/upprepad kränkning ska förskolechef utse ansvarig personal som ska fylla i blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering och ansvara för ärendet. Ansvarig personal ska eventuellt utreda händelsen ytterligare 12 6 kap. 10 skollagen

12 genom att samtala med berörda barn. Med berörda barn avses i första hand utsatt barn och den/de som utsatt barnet för. I detta skede finns utrymme för förskolechef att vidga utredningen så att fler får återge sina iakttagelser om aktuell händelse. Det är dock viktigt att se till att händelsen blir utredd i den utsträckning att förskolechefen kan få en helhetsbild av vad som hänt. Utredning ska genomföras även om barn eller vårdnadshavare uppger att de inte vill att händelsen ska utredas Förskolechef eller den förskolechef utser som ansvarig för utredning av anmälan ska i blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering ta fram åtgärder som leder till att kränkningarna upphör och blir varaktigt lösta. Utredningen samt framtagandet av åtgärder mot bör göras i samråd med arbetslaget. 5. Förskolechef eller den förskolechef utser som ansvarig för utredning ska följa upp och utvärdera insatta åtgärder minst 1 gång per vecka i två veckor. Detta ska genomföras med det barn som blivit utsatt och den eller de barn som utsätter. Uppföljning/utvärdering ska dokumenteras i blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering. Om det framkommer vid uppföljning att kränkningarna upphört kan ärendet avslutas. Om inte, ska ansvarig personal fylla i en ny blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering. I detta läge är det av yttersta vikt att finna nya lösningar i form av åtgärder för att få stopp på kränkningarna. Det är då viktigt att se över barnens hela situation i förskolan, både för den som blir utsatt och den/de som utsätter. Det är även viktigt att samarbete sker mellan berörda förskollärare, barnskötare samt förskolechef för att kartlägga respektive barns situation i förskolan. Med hjälp av fler insatta åtgärder finns större möjligheter att få stopp på kränkningarna. 6. I utredningsprocessen av åtgärder mot är det viktigt att sätta in effektiva åtgärder som ger direkt verkan och får stopp på kränkningen. Förskolechef ska varje månad sammanställa och gå igenom befintliga anmälningar och utredningar. Detta för att kartlägga om det finns något mönster bland utsatta barn som inte uppmärksammats tidigare. Om förskolechef vid genomgång får fram dold upprepad kränkning ska åtgärder vidtas omgående enligt ovanstående rutiner. Offentlighets- och sekretesslagen, OSL Uppgifter om bör betraktas som känsliga uppgifter och sekretesskyddas enligt offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess till skydd för den enskilde i utbildningsverksamhet för barn finns i 23 kap 1 OSL. 13 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och s.32

13 Bilaga 2 Definition av diskriminering, trakasserier och Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med ett visst kön., viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssätet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någon värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrund. Det kan tillexempel handla om retas, frysa ut någon eller förstöra en kamrats leksak. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Fastställd av barn- och utbildningsnämnden

14 Bilaga 3 Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller elev blir eller anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning och det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som förskolan eller skolan ska utgå ifrån. Varje ärende ska utredas och handläggas skyndsamt. Ansvarig för detta är rektor eller förskolechef och ytterst ansvarig är huvudmannen, BUN. Om ett barn eller elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: Arbetsgång Ansvarig 1. Anmälan lämnas till rektor eller 2. Anmälan anmäls till huvudman via chef skola eller chef förskola. Rektor eller förskolechef Rektor eller förskolechef Eventuell anmälan 3. Vårdnadshavaren informeras samma dag som rektor eller förskolechef Rektor eller förskolchef Fastställd av barn- och utbildningsnämnden

15 4. Utredning genomförs (blankett för utredning). a. Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter. Om medarbetaren önskar kan en facklig representant medverka. Rektor eller förskolchef Fastställd av barn- och utbildningsnämnden

16 kränkande behandling c. Under utredningstiden har rektor eller förskolechef kontakt med sin närmaste chef, den berörde vuxne och vårdnadshavare. d. I samråd med barn- och utbildningsförvaltningens HRavdelning fattas beslut om eventuella arbetsrättsliga åtgärder enligt AB. Facklig part kopplas in. 5. Uppföljning och utvärdering (blankett för uppföljning och utvärdering). a. Följa upp med barn eller elev och vårdnadshavare. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden 6. Utredning avslutas 7. Dokumentation och beslut diarieförs löpande och återrapporteras till huvudregistrator på central förvaltning via skoladministratöre rna. Rektor eller förskolechef Rektor eller förskolechef Rektor eller förskolechef och central förvaltning.

17 kränkande behandling Bilaga 4 blanketter Diarienummer Anmälan och utredning om befarad kränkande behandling/diskriminering Den här blanketten fylls i av den personal som får till sig uppgifter om att kränkande behandling/diskriminering skett. Alla uppgifter ska fyllas i för att förskolan på bästa sätt ska kunna följa upp det som hänt och vidta eventuella åtgärder. Det utsatt e barne t D a t u m A n m ä l a r e P er so nn u m m er Anmälaren s e- postadress A v d e l n i n g Person eller personer som utfört den befarade en och diskriminering Tidpunkt och plats när befarade kränkningen ägde rum Personer som såg vad som hände, utöver den utsatte UTREDNING (det här har hänt)

18 kränkande behandling 1)Anmälarens beskrivning av händelseförloppet, utöver den utsatte även de som har sett situationen. 2)Den/ de som blivit utsatt, 3) den/de som utfört 4) de övriga Forts. Vårdnadshavare har blivit informerad av: Namn: Datum / 20 Sätt x och datum: Utredningen avslutas (kränkning ej ägt rum/kränkning av mildare form eller engångsföreteelse) Kränkning har ägt rum och utredningen fortsätter (upprepad eller allvarligare form av kränkning). Förskolechef utser ansvarig person för åtgärder, uppföljning och utvärdering. *Se blankett 2 Åtgärder, uppföljning och utvärdering av och diskriminering. Ansvarig för åtgärder, uppföljning och utvärdering:

19 kränkande behandling Underskrift förskolechef. Diarienummer

20 kränkande behandling Åtgärder, uppföljning och utvärdering av och diskriminering Sekretess 23 kap. 1 OSL Den här blanketten fylls i av den personal som förskolechef utsett som ansvarig för utredning av och diskriminering. D e t u t s a t t e b a r n e t D a t u m Pers onnu mme r Ansv arig A v d el ni n g E - p o st a dr e s s Ev. ytterligare utredning/kartläggning av händelsen

21 kränkande behandling Åtgärder (hur, när och av vem ska åtgärder genomföras) Uppföljning/utvärdering (hur, när och av vem ska uppföljning/utvärdering genomföras) Har kränkningen/kränkningarna upphört? JA NEJ Om JA: avslutas ärendet (datum) Om NEJ: nya åtgärder (datum) * fyll i ny blankett nr 2 Ansvarig för åtgärder och uppföljning: Underskrift förskolechef:

22 kränkande behandling