Vår kommun i EU. nu vänder vi på Europa! Studiematerial. av Karin Källström. Centerpartiets Brysselkansli

Transkript

1 Vår kommun i EU nu vänder vi på Europa! Studiematerial av Karin Källström Centerpartiets Brysselkansli

2 Innehåll Välkommen till studiecirkeln! 3 Tips för en lyckad cirkel! 5 träff 1: Vår plats i Europa 6 träff 2: Vår ort i EU 10 träff 3: Utåtriktad aktivitet! 12 träff 4: Avsluta och gå vidare 14 vår ort och europa: Företagande 16 vår ort och europa: Miljön 16 vår ort och europa: Utbildning 18 Hela eller delar av skriften är fri för kopiering och utskrift. Dock måste källan alltid anges: Vår kommun i EU nu vänder vi på Europa, Studiematerial från Centerpartiets Brysselkansli. Skriften kan hämtas som PDF på Författaren och Centerpartiets Brysselkansli Författare: Karin Källström Grafisk form: Birgitta Fors, ConForza Foto på Kent: Pressbild EU Övriga foton: Studieförbundet Vuxenskolans fotoarkiv, istockphoto

3 Välkommen till studiecirkeln! Europa är inte Berlin, Paris eller något annat som ligger någon annanstans. EU är inte bara Bryssel och Strasbourg. Europa är Sollefteå, Vassmolösa, Avesta och Orust. Vi befinner oss i händelsernas centrum. Vad som händer inom EU får konsekvenser för hur dyrt det ska vara att ringa hem när vi är i Köpenhamn och om det går att bada eller inte på stränderna på Öland. Och vad som görs hos oss får konsekvenser för resten av Europa! I Tidaholms fabrik exporteras 98 procent av alla tändstickor som produceras där. Och i fabriken i Domsjö tillverkas viskos av den svenska skogen som i sin tur blir kläder som ett miljövänligt alternativ till bomull. Ändå tycker många människor att Europa är alldeles för långt borta. Med den här studiecirkeln vill vi vända på perspektivet. Genom studiematerialet vill vi involvera fler människor att få upp ögonen för europafrågor inför det stundande Europaparlamentsvalet. Upplägget som presenteras i detta studiematerial består av fyra träffar. Under de två första träffarna diskuterar och undersöker ni ämne och planerar hur ni ska genomföra en aktivitet. Ämnet som ni har undersökt ska sedan utmynna i en rapport, som kan utgöra underlag för ett utspel eller vars resultat er valda aktivitet ska kretsa kring. Enligt upplägget ägnar ni den första och andra träffen åt att göra en grundläggande kartläggning av läget i er ort, kommun eller landsända. På vilket sätt påverkas de största företagen på er ort av EU-reglering? Vilka europafrågor är också viktiga frågor lokalt hos er? Under den andra träffen planerar ni och organiserar samtal med lokala intressenter kring temat och under den tredje träffen genomförs själva aktiviteten. Till sist avslutar ni med att sammanfatta studiecirkeln, utvärdera aktiviteten och fundera över vad ni 3

4 lärt er och hur ni kan gå vidare. I studiematerialet finner ni grundläggande fakta om EU och Europaparlamentet, diskussionsfrågor, idéer på vilka personer ni kan kontakta som kan bidra till cirkelns innehåll samt idéer på utspel. Studieplanen innehåller fler frågor och förslag på arbetsuppgifter än som normalt hinns med under fyra träffar. Materialet ska ses och användas som ett smörgåsbord, där ni i gruppen gemensamt väljer vad ni vill läsa, diskutera och göra. Diskussionsfrågorna är endast exempel att utgå ifrån. Kommer gruppen ifrån frågan, in i en annan fråga som är intressant och relevant för ämnet, är det bara att bejaka! Förbered Ta kontakt med er lokala avdelning av Studieförbundet Vuxenskolan, SV. Här kan ni få hjälp med lokaler, närvarolista, kopiering, utbildning av cirkelledare med mera. Hitta närmaste avdelning eller kontor på Tillfråga deltagare. Tänk på att en personlig fråga alltid ger bäst resultat. Läs igenom och ladda ner studiematerialet på Se till att någon deltagare har med sig en surfplatta eller en bärbar dator

5 Tips för en lyckad cirkel! Några saker för studiecirkelledaren att hålla i minnet för att skapa ett bra diskussionsklimat i cirkeln Uppmuntra att olika åsikter och synpunkter på ämnet förs fram så att alla ståndpunkter synliggörs, det gör diskussionen bredare och intressantare. Ge alla deltagare ungefär lika mycket utrymme. Ta vara på deltagarnas olika behov och intressen. Relatera faktaunderlaget till egna erfarenheter och upplevelser för att göra frågeställningarna mer levande. Lägg vikten på problemlösning och fruktbar dialog. Bestäm redan tidigt på träffen tillsammans med deltagarna hur länge ni ska hålla på. Det är viktigt att markera att träffen har ett tydligt slut och att de som vill kan stanna kvar och surra efteråt, men att det vid en viss tidpunkt är okej att gå. Visualisera gärna vad ni pratar om genom att använda hjälpmedel som blädderblock, post-it-lappar och tuschpennor. Det hjälper del tagarna att tänka, minnas och dokumentera. Avsluta varje träff med att alla får ta med sig någonting från träffen. På så sätt får ni bra feedback på hur alla upplevt samtalet. 5

6 träff 1 Vår plats i Europa Många använder ordet globalisering med viss rädsla. Det gör inte jag. Ordet globalisering betyder att världen kommit hem till mig. Inte att saker hamnar längre bort. Kent Johansson, Europaparlamentariker Inledning Sedan Sverige gick med i EU har det ofta dryftats i debatten om hur stor inverkan EUreglering har på den lokala nivån i Sverige. Ofta nämns att 60 procent av alla ärenden till kommunfullmäktige har en tydlig koppling till EU. Men kopplingen mellan det lokala och det europeiska handlar inte bara om kommunen som organisation utan kommunen i ett större hänseende. Därför ska inte studiecirkeln syfta till att gå igenom det senaste årets föredragningslistor till fullmäktige eller liknande. Under första träffen ska gruppen fokusera på att hitta kopplingar mellan Europa och de privata företagen på orten, kopplingar mellan de lokala miljöutmaningarna och Europa och kopplingar mellan utbildningarna på orten och Europa. Cirkelstart Läs överskådligt igenom materialet. Vilka områden är gruppen särskilt intresserade av? Vid vad vill ni lägga fokus? Välj bort det som är mindre intressant för just er grupp. Vilka mål har ni med arbetet i studiecirkeln? Lista på ett papper eller blädderblock och prioritera sedan gemensamt. Notera gruppens mål för uppföljning under den sista träffen. Kom överens om vilka spelregler som gäller inom gruppen och vilka förväntningar ni har på varandra. Fundera över hur deltagarna, i den mån de behöver det, kan hålla kontakt mellan träffarna. 6

7 Samtal Vad är EU för er? Hur skulle ni förklara EU för den som aldrig hört talas om det tidigare? Kan ni komma på något i er vardag som skulle vara annorlunda om inte EU-samarbetet fanns? Läs upp citatet i början och fundera. Håller ni med? Hur använder ni själva ordet globalisering? Låt alla deltagare först fundera enskilt och ta sedan en samtalsrunda där alla i tur och ordning får prata. Ta reda på Spåna tillsammans på kopplingar mellan er ort och övriga Europa. Finns det något företag eller skola på orten som handlar eller samarbetar med övriga Europa? Om någon har med sig en surfplatta eller dator leta ihop! Vilka är de tio största privata företagen på er ort? Tips! Titta på er kommuns webbsida för näringsliv eller kontakta näringslivsansvarig på kommunen. Vad tillverkas eller erbjuds i dessa företag? De som är tillverkningsföretag hur mycket av det som tillverkas exporteras till Sverige, till Europa och till övriga världen? De som är tjänsteföretag hur mycket av deras verksamheter eller villkor är kopplade till EU och Europa? Örnsköldsviks kommun står för 0,5 procent av befolkningen men tre procent av exporten. Hur ser den siffran ut i er kommun? Vilka miljöutmaningar finns i er kommun? Stora som små. Är det utmaningar som bäst kan lösas lokalt, i samarbete med andra kommuner eller i samarbete med andra länder? Går någon av er i skolan, eller känner ni någon som går i gymnasiet på orten? Fundera på och ta reda på ungefär hur många i en vanlig gymnasieklass som vill bo, studera eller jobba utomlands under studietiden eller efter studenten. Vilka samarbeten görs på skolan för att inspirera och underlätta för sådana önskningar? Är villkoren desamma för de som går ett teoretiskt program och de som går ett praktiskt program? Fundera på fortsättningen! Cirkelns arbete leda till ytterligare aktivitet som gör att kunskapen sprids till andra. Vad vill ni att studiecirkeln ska utmynna i? En föreläsning eller debatt, en utställning eller en studieresa? Arbetet kommer att resultera i en rapport, men se till att diskutera vad ni vill göra av den. Se till att göra en plan för hur detta ska förberedas under cirkelns gång. 7

8 Finns det personer i er närhet som kan bidra till diskussionen i cirkeln genom att medverka som sakkunnig under någon av träffarna? Fundera på vilken riktning ni vill ta i cirkeln, om ni vill fokusera på en eller flera av frågorna företagande, miljöfrågor eller utbildning. Vilka personer kan vara bra att prata med eller ställa frågor till? Personer inom kommunen med ansvar för EU-frågor Personer som arbetar inom näringslivet på er ort Personer som arbetar i organisationer vars frågor har ett tydligt Europaperspektiv Forskare Personer som är ansvarig på gymnasieskolans yrkeslinjer Personer inom kommunen med ansvar för miljöfrågor Sakta i backarna! Behöver ni mera inläsning och grundläggande EU-kunskap? Ta några minuter och läs följande och diskutera sedan frågorna sitt först två och två i bikupor och redovisa sedan något av det ni kom fram till inför hela gruppen. Den europeiska unionen är en unik organisation. Dess tillkomst skedde ur sviterna efter de två världskrigen. Belgien, Italien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland skapade en gemensam marknad för handel sinsemellan, den så kallade kol- och stålunionen. Syftet var att hejda en ny kapprustning och framtida krig mellan länderna. Genom att skapa en gemensam marknad för, och därmed lika tillgång till, 8

9 de råvaror som var förutsättning för krigsföring skulle konflikter förebyggas. Den bärande var övertygelsen att ett land inte går i krig med en viktig handelspartner, och att inget land bombar sina egna fabriker, oavsett i vilket land de ligger. Fredsprojektet kom att bli framgångsrikt. Med tiden har samarbetet vuxit från de ursprungliga sex länderna till att i dag omfatta 28 medlemsstater. En grundläggande uppgift för EU är att minska och ta bort handelshinder unionens medlemsländer emellan. Varor, tjänster, kapital och människor ska fritt kunna röra sig mellan medlemsstaterna. Varken människor eller varor ska möta diskriminering till följd av vilket EU-land de har sitt ursprung i. Den så kallade inre marknaden är grundbulten i EU-samarbetet. I anslutning till denna, med syfte att ytterligare underlätta handeln, samarbetar EU-länderna numer också i frågor om miljö- och asylpolitik, brottsbekämpning och penningpolitik. EUs formella makt inom olika politikområden varierar. Kring handelspolitik är det bara EU som får stifta lagar. Detta innebär att EUs beslut står över de nationella lagarna. I andra frågor, så som beskattning och regler kring medborgarskap, har medlemsländerna kvar sin suveränitet. Det är EU-kommissionen, unionens egen administration, som formulerar förslag till ny EU-lagstiftning. Europaparlamentet, dit medborgarna i medlemsstaterna väljer sina representanter, och ministerrådet, bestående av regeringschefer och ministrar, tar sedan ställning till förslagen och ny lagstiftning införs endast om bägge instanser godkänner förslaget. Medlemsstaterna har i sin tur förpliktat sig att följa de regler som EUs institutioner beslutar om. Det land som inte följer reglerna kan dras inför rätta i EU-domstolen. Samtal EU-samarbetet bildades med en tydlig målsättning: Att bygga för fred. Men hur bidrar en gemensam marknad till att skapa och upprätthålla fred? Vilka för- respektive nackdelar följer med ökat politiskt samarbete? EU-samarbetet utvecklas utan något förutbestämt mål för samarbetet. Vad menas med fördjupat samarbete och hur tar det sig uttryck? Vilka följder får ett fördjupat europeiskt samarbete positiva och negativa för enskilda människor i er kommun? Diskutera likheter och skillnader mellan länder inom EU-samarbetet och människor som bor i dem. Vad förenar? Vilka klyftor är svåra att överbrygga? Vilka saker är gemensamt för de nordiska länderna? Kan ni se några sammanhang då skillnader i relation till övriga Europa framträder inom EU-samarbetet? Webbtips för den som vill ta reda på mer Europarl.ep.eu Europaparlamentets hemsida Europaportalen.se europeisk nyhetssida med temasida om Europaparlamentsvalet 2014 Europaparlamentet.se Europaparlamentet i Sverige Kentjohansson.eu Kent Johansson, europaparlamentariker, blogg och hemsida 9

10 träff 2 Vår ort i EU Vi är beroende av övriga Europa. Övriga Europa är beroende av oss. Ett annat sätt att säga det är att vi har nytta av varandra. Så är det med vänner, man är beroende, och med det följer ömsesidighet och nytta. Kent Johansson, Europaparlamentariker Cirkelstart Andra träffen syftar till att arbeta med rapporten och diskutera centerpolitik med Europakoppling. Kanske har ni till denna träff bjudit in någon som kan ge ett extra perspektiv till ämnet för rapporten. Nu är det också dags att börja planerandet av den avslutande aktiviteten. Inläsning Läs om Centerpartiets europapolitik på Samtal I vilka sammanhang upplever ni att folkvalda i Sverige diskuterar EU? Vad tror ni att ointresset för europafrågor beror på? Är det för att EU inte har någon betydelse för våra liv? Eller för att EU är alltför komplicerat? För att medierna rapporterar för lite om EU? Beror det på att de viktiga besluten fortfarande fattas i varje medlemsstat, och inte i Bryssel eller Strasbourg? eller bara för att EU-politik är så himla tråkigt? Hur påverkas EU-samarbetet av vår egen och omvärldens syn på Europa? Hur har denna syn förändras under den tid som ni själva kan överblicka? Vilka tankar väcker detta om framtidens Europa, om framtidens EU? Ta reda på Titta på de tomma raderna i någon av de bifogade PDF-filerna (eller på sid 16-18) och använd dokumenten som inspiration. Vilka av de tomma raderna har ni idag ingen kunskap om utan behöver ta reda på? Dela upp er i smågrupper och fördela arbetet så att varje grupp tar ansvar för en del av rapporten. Sök på internet och prata med folk som kan frågorna. 10

11 Tänk på att det inte finns något rätt och fel! Kommer ni ifrån ämnet och hittar en annan infallsvinkel än studiematerialet föreslår är det bara att bejaka. Antingen så fyller ni i rapporten under sista träffen, eller så gör ni det nu. Det beror på vad ni har valt för typ av kampanjaktivitet handlar aktiviteten om att släppa en rapport eller att inhämta mer kunskap och få ytterligare inspiration så att rapporten i slutändan blir så bra som möjligt? Oavsett vilken väg ni väljer behöver ni under denna träff ta reda på så mycket fakta ni kan för att fylla i de tomma raderna. Samtal Får ni någon aha-upplevelse av det ni tagit reda på? Finns det någon politisk reform eller något förslag som skulle behöva komma till lokalt eller i ett europaperspektiv kopplat till det ni skrivit i rapporten? Vilka effekter skulle det få? Är det en fråga som ni redan driver eller något ni skulle behöva driva framöver? Var ligger ansvaret för de olika frågor som ni har identifierat kommunalt, regionalt, nationellt, eller på europeisk nivå? Planera Diskutera och planera den kampanjaktivitet som ni gemensamt ska genomföra på den tredje träffen. Fundera över tid, plats och tema för aktiviteten. Planera också vilka personer som ska bjudas in/tillfrågas om medverkan. Fördela uppgifterna i gruppen! 11

12 träff 3 Utåtriktad aktivitet! Tredje träffen Antingen genomför ni aktiviteten på den tredje träffen eller så ägnar ni hela denna träff till att i detalj planera den. Bjud in till ett rundabordssamtal eller ett offentligt samtal och diskutera hur kommunen och invånarna kan jobba. Tänk långsiktigt och bygg relationer. Förlägg under en längre tid era medlemsmöten i miljöer som passar temat för kampanjen och gör er i så fall synliga där. Om ni bjuder in till rundabordssamtal, tänk det som en flerstegsraket det vill säga att ni fokuserar på frågan under en längre tid och även arbetar med den på andra sätt. 12

13 Tips Fundera över vilket tema ni vill ha på er utåtriktade aktivitet. Välj ett smalt och konkret tema för aktiviteten. Sätt en rubrik som lockar, gärna en som väcker uppmärksamhet. Ta upp en fråga som är aktuell och har betydelse lokalt. Tänk på att planeringen av aktiviteten måste påbörjas i tid. Avsätt därför extra tid för att diskutera och utforma aktiviteten. Gör att göra-listor. Se till att alla vet de ska göra när ni lämnar mötet. Ta initiativ till nya relationer med nya organisationer och människor på nya platser. Bjud in personer som ni vet har olika åsikter. Bjud in dem personligen. Bjud in lokalmedia till er aktivitet och skriv ett pressmeddelande, som ni skickar ut senast dagen innan. Skriv en insändare/debattartikel om samma tema som aktiviteten och sänd in den ungefär en vecka före aktiviteten för att få den publicerad samma vecka. Rapportera gärna direkt från mötet på Twitter, Facebook, blogg med flera. Oavsett hur stor eller liten aktiviteten är så var noga med att låta någon vara samtalsledare/mötesledare. Det är tryggt för alla inblandade när man vet vem som har hand om det. Samtalsledaren är den som kan sätta igång och avsluta och som ser till att det inte blir en enmansshow utan att många får chansen att prata. Dokumentera! Ge någon i studiecirkeln i uppdrag att anteckna och ta bilder. Ett bra samtal är inte mycket värt om ingen minns det efteråt. Lägg upp bilderna på er hemsida. Ett tips kan vara att den som antecknar också skriver en liten artikel till hemsidan med citat från deltagarna. Det ökar chansen till att den sprids på sociala medier. Återkoppla till företag, organisationer och personer som inte är direkt kopplade till cirkeln eller partiet. Vad blev det av aktiviteten? Tacka! Det går också bra att arbeta tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) kring enstaka aktiviteter, vilket i SV-sammanhang definieras som kulturprogram. Planera alltid tillsammans med er kontaktperson på SV-kontoret. 13

14 träff 4 Avsluta och gå vidare Fjärde träffen Målet med sista träffen är att utvärdera aktiviteten, följa upp förväntningarna och utarbeta en rapport som kan vara ett underlag för ett utspel. Diskutera och dokumentera. Utvärdera Vilket resultat gav aktiviteten? Vad behöver ni följa upp? Hur kan ni återkoppla? Vilka nya förslag eller fakta kom fram som ni behöver arbeta vidare med? Hur många lyckades ni engagera? Kom ungefär så många som ni tänkt? Vilken uppmärksamhet blev det kring träffen i media? Att diskutera Vad har du lärt dig om EU som du inte visste sedan tidigare? Vad tar ni med dig från arbetet med aktiviteten? Att göra Fyll i rapporten. Passar frågebatteriet i rapporten för just det ni vill komma fram till och diskutera? Diskutera tillsammans om något ska ändras. Planera hur rapporten ska användas när den är klar för att få så mycket uppmärksamhet som möjligt. Gå vidare Vilka nya frågor och förslag inom området har ni själva arbetat fram? Har några sådana frågor eller förslag kommit fram genom aktiviteten? Hur arbetar ni vidare med dem? Kan ni formulera förslag till kommunfullmäktige eller någon nämnd (eller motsvarande i landsting eller region). Kan ni skriva en motion eller på annat sätt lämna ett förslag till Centerpartiet? 14

15 Ska ni följa upp med en insändare eller annan medieaktivitet? Vill ni fördjupa er i någon fråga som har kommit upp i studiecirkeln? Då kan ni starta en ny studiecirkel. Ta kontakt med er lokala SV-avdelning. Vill ni fortsätta att arbeta i den här gruppen? Vilket tema väljer ni då? Använd gärna skrifterna Reflektion & Dialog som tematiskt behandlar lokala frågor och Europa som går att hämta på Skrifterna behandlar Livslångt lärande, Landsbygd och jordbruk, Vart är EU på väg?, Föreningslivet och EU, Klimathotet samt Skogen som resurs för grön omställning. Reflektera Avsluta sista träffen med en runda där alla deltagare får säga något. Låt var och en förbereda sig under en tyst minut. Återkoppla till förväntningarna. Vad tänkte du första gången och hur känns det nu? Sätt upp blädderblocksbladen från första träffen på väggen! Vad har varit det roligaste med studiecirkeln? 15

16 vår ort och europa Företagande Vår kommun heter Vi har invånare De största privata företagen i vår kommun är Ett exempel på ett privat företag som berörs av Europa i vardagen är Eftersom de tillverkar eller erbjuder handlar det regler och standardiseringar, som ibland kan vara EU-beslutade eller branschbeslutade. Reformer på Företagande skulle förbättra möjligheterna att växa och utvecklas för företaget Vi och Centerpartiet håller med om att Inspiration Tändstickstillverkning i Tidaholm tänder upp hela världen sv.wikipedia.org/wiki/vulcan_(tändsticksfabrik) Biltestverksamhet är en modern basindustri i Arjeplog Eton i Borås är en exklusiv skjorttillverkare

17 vår ort och europa Miljön Vår kommun heter Vi har invånare En miljöutmaning i vår kommun är och kommun kan inte själva lösa det problemet. Den utmaningen kräver gemensamma insatser. Insatser som gjorts är till exempel Insatser som vi och Centerpartiet tycker bör göras är till exempel Inspiration Klimat 2030 för en ambitiös europeisk klimatpolitik Reflektion & Dialog Amokabel i Alstermo, företaget som investerat i egen vind- och vattenkraft och redan är självförsörjande på grön el. amokabel.com 17

18 vår ort och europa Utbildning Vår kommun heter Vi har invånare Bland våra ungdomar som går i gymnasiet, oavsett om det är i vår kommun eller andra kommuner, vill många bo, studera eller resa utomlands efter studenten. På teoretiskt program ges följande möjligheter till internationella utbyten och europeiska persopektiv På yrkesprogram ges följande möjligheter till internationella utbyten och europeiska persopektiv Vi och Centerpartiet anser att alla ungdomar ska ges möjlighet att använda sina kvalifikationer i ett europeiskt sammanhang. Insatser som gjorts är till exempel Insatser som vi och Centerpartiet tycker bör göras är till exempel Inspiration Livslångt lärande för alla? Reflektion & Dialog Teknikcollege Kungsbacka utvecklar yrkesutbildningen genom internationalisering Kungsbacka/ 18

19 egna anteckningar 19

20