Vår kommun i EU. nu vänder vi på Europa! Studiematerial. av Karin Källström. Centerpartiets Brysselkansli
|
|
- Ingemar Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vår kommun i EU nu vänder vi på Europa! Studiematerial av Karin Källström Centerpartiets Brysselkansli
2 Innehåll Välkommen till studiecirkeln! 3 Tips för en lyckad cirkel! 5 träff 1: Vår plats i Europa 6 träff 2: Vår ort i EU 10 träff 3: Utåtriktad aktivitet! 12 träff 4: Avsluta och gå vidare 14 vår ort och europa: Företagande 16 vår ort och europa: Miljön 16 vår ort och europa: Utbildning 18 Hela eller delar av skriften är fri för kopiering och utskrift. Dock måste källan alltid anges: Vår kommun i EU nu vänder vi på Europa, Studiematerial från Centerpartiets Brysselkansli. Skriften kan hämtas som PDF på Författaren och Centerpartiets Brysselkansli Författare: Karin Källström Grafisk form: Birgitta Fors, ConForza Foto på Kent: Pressbild EU Övriga foton: Studieförbundet Vuxenskolans fotoarkiv, istockphoto
3 Välkommen till studiecirkeln! Europa är inte Berlin, Paris eller något annat som ligger någon annanstans. EU är inte bara Bryssel och Strasbourg. Europa är Sollefteå, Vassmolösa, Avesta och Orust. Vi befinner oss i händelsernas centrum. Vad som händer inom EU får konsekvenser för hur dyrt det ska vara att ringa hem när vi är i Köpenhamn och om det går att bada eller inte på stränderna på Öland. Och vad som görs hos oss får konsekvenser för resten av Europa! I Tidaholms fabrik exporteras 98 procent av alla tändstickor som produceras där. Och i fabriken i Domsjö tillverkas viskos av den svenska skogen som i sin tur blir kläder som ett miljövänligt alternativ till bomull. Ändå tycker många människor att Europa är alldeles för långt borta. Med den här studiecirkeln vill vi vända på perspektivet. Genom studiematerialet vill vi involvera fler människor att få upp ögonen för europafrågor inför det stundande Europaparlamentsvalet. Upplägget som presenteras i detta studiematerial består av fyra träffar. Under de två första träffarna diskuterar och undersöker ni ämne och planerar hur ni ska genomföra en aktivitet. Ämnet som ni har undersökt ska sedan utmynna i en rapport, som kan utgöra underlag för ett utspel eller vars resultat er valda aktivitet ska kretsa kring. Enligt upplägget ägnar ni den första och andra träffen åt att göra en grundläggande kartläggning av läget i er ort, kommun eller landsända. På vilket sätt påverkas de största företagen på er ort av EU-reglering? Vilka europafrågor är också viktiga frågor lokalt hos er? Under den andra träffen planerar ni och organiserar samtal med lokala intressenter kring temat och under den tredje träffen genomförs själva aktiviteten. Till sist avslutar ni med att sammanfatta studiecirkeln, utvärdera aktiviteten och fundera över vad ni 3
4 lärt er och hur ni kan gå vidare. I studiematerialet finner ni grundläggande fakta om EU och Europaparlamentet, diskussionsfrågor, idéer på vilka personer ni kan kontakta som kan bidra till cirkelns innehåll samt idéer på utspel. Studieplanen innehåller fler frågor och förslag på arbetsuppgifter än som normalt hinns med under fyra träffar. Materialet ska ses och användas som ett smörgåsbord, där ni i gruppen gemensamt väljer vad ni vill läsa, diskutera och göra. Diskussionsfrågorna är endast exempel att utgå ifrån. Kommer gruppen ifrån frågan, in i en annan fråga som är intressant och relevant för ämnet, är det bara att bejaka! Förbered Ta kontakt med er lokala avdelning av Studieförbundet Vuxenskolan, SV. Här kan ni få hjälp med lokaler, närvarolista, kopiering, utbildning av cirkelledare med mera. Hitta närmaste avdelning eller kontor på Tillfråga deltagare. Tänk på att en personlig fråga alltid ger bäst resultat. Läs igenom och ladda ner studiematerialet på Se till att någon deltagare har med sig en surfplatta eller en bärbar dator
5 Tips för en lyckad cirkel! Några saker för studiecirkelledaren att hålla i minnet för att skapa ett bra diskussionsklimat i cirkeln Uppmuntra att olika åsikter och synpunkter på ämnet förs fram så att alla ståndpunkter synliggörs, det gör diskussionen bredare och intressantare. Ge alla deltagare ungefär lika mycket utrymme. Ta vara på deltagarnas olika behov och intressen. Relatera faktaunderlaget till egna erfarenheter och upplevelser för att göra frågeställningarna mer levande. Lägg vikten på problemlösning och fruktbar dialog. Bestäm redan tidigt på träffen tillsammans med deltagarna hur länge ni ska hålla på. Det är viktigt att markera att träffen har ett tydligt slut och att de som vill kan stanna kvar och surra efteråt, men att det vid en viss tidpunkt är okej att gå. Visualisera gärna vad ni pratar om genom att använda hjälpmedel som blädderblock, post-it-lappar och tuschpennor. Det hjälper del tagarna att tänka, minnas och dokumentera. Avsluta varje träff med att alla får ta med sig någonting från träffen. På så sätt får ni bra feedback på hur alla upplevt samtalet. 5
6 träff 1 Vår plats i Europa Många använder ordet globalisering med viss rädsla. Det gör inte jag. Ordet globalisering betyder att världen kommit hem till mig. Inte att saker hamnar längre bort. Kent Johansson, Europaparlamentariker Inledning Sedan Sverige gick med i EU har det ofta dryftats i debatten om hur stor inverkan EUreglering har på den lokala nivån i Sverige. Ofta nämns att 60 procent av alla ärenden till kommunfullmäktige har en tydlig koppling till EU. Men kopplingen mellan det lokala och det europeiska handlar inte bara om kommunen som organisation utan kommunen i ett större hänseende. Därför ska inte studiecirkeln syfta till att gå igenom det senaste årets föredragningslistor till fullmäktige eller liknande. Under första träffen ska gruppen fokusera på att hitta kopplingar mellan Europa och de privata företagen på orten, kopplingar mellan de lokala miljöutmaningarna och Europa och kopplingar mellan utbildningarna på orten och Europa. Cirkelstart Läs överskådligt igenom materialet. Vilka områden är gruppen särskilt intresserade av? Vid vad vill ni lägga fokus? Välj bort det som är mindre intressant för just er grupp. Vilka mål har ni med arbetet i studiecirkeln? Lista på ett papper eller blädderblock och prioritera sedan gemensamt. Notera gruppens mål för uppföljning under den sista träffen. Kom överens om vilka spelregler som gäller inom gruppen och vilka förväntningar ni har på varandra. Fundera över hur deltagarna, i den mån de behöver det, kan hålla kontakt mellan träffarna. 6
7 Samtal Vad är EU för er? Hur skulle ni förklara EU för den som aldrig hört talas om det tidigare? Kan ni komma på något i er vardag som skulle vara annorlunda om inte EU-samarbetet fanns? Läs upp citatet i början och fundera. Håller ni med? Hur använder ni själva ordet globalisering? Låt alla deltagare först fundera enskilt och ta sedan en samtalsrunda där alla i tur och ordning får prata. Ta reda på Spåna tillsammans på kopplingar mellan er ort och övriga Europa. Finns det något företag eller skola på orten som handlar eller samarbetar med övriga Europa? Om någon har med sig en surfplatta eller dator leta ihop! Vilka är de tio största privata företagen på er ort? Tips! Titta på er kommuns webbsida för näringsliv eller kontakta näringslivsansvarig på kommunen. Vad tillverkas eller erbjuds i dessa företag? De som är tillverkningsföretag hur mycket av det som tillverkas exporteras till Sverige, till Europa och till övriga världen? De som är tjänsteföretag hur mycket av deras verksamheter eller villkor är kopplade till EU och Europa? Örnsköldsviks kommun står för 0,5 procent av befolkningen men tre procent av exporten. Hur ser den siffran ut i er kommun? Vilka miljöutmaningar finns i er kommun? Stora som små. Är det utmaningar som bäst kan lösas lokalt, i samarbete med andra kommuner eller i samarbete med andra länder? Går någon av er i skolan, eller känner ni någon som går i gymnasiet på orten? Fundera på och ta reda på ungefär hur många i en vanlig gymnasieklass som vill bo, studera eller jobba utomlands under studietiden eller efter studenten. Vilka samarbeten görs på skolan för att inspirera och underlätta för sådana önskningar? Är villkoren desamma för de som går ett teoretiskt program och de som går ett praktiskt program? Fundera på fortsättningen! Cirkelns arbete leda till ytterligare aktivitet som gör att kunskapen sprids till andra. Vad vill ni att studiecirkeln ska utmynna i? En föreläsning eller debatt, en utställning eller en studieresa? Arbetet kommer att resultera i en rapport, men se till att diskutera vad ni vill göra av den. Se till att göra en plan för hur detta ska förberedas under cirkelns gång. 7
8 Finns det personer i er närhet som kan bidra till diskussionen i cirkeln genom att medverka som sakkunnig under någon av träffarna? Fundera på vilken riktning ni vill ta i cirkeln, om ni vill fokusera på en eller flera av frågorna företagande, miljöfrågor eller utbildning. Vilka personer kan vara bra att prata med eller ställa frågor till? Personer inom kommunen med ansvar för EU-frågor Personer som arbetar inom näringslivet på er ort Personer som arbetar i organisationer vars frågor har ett tydligt Europaperspektiv Forskare Personer som är ansvarig på gymnasieskolans yrkeslinjer Personer inom kommunen med ansvar för miljöfrågor Sakta i backarna! Behöver ni mera inläsning och grundläggande EU-kunskap? Ta några minuter och läs följande och diskutera sedan frågorna sitt först två och två i bikupor och redovisa sedan något av det ni kom fram till inför hela gruppen. Den europeiska unionen är en unik organisation. Dess tillkomst skedde ur sviterna efter de två världskrigen. Belgien, Italien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland skapade en gemensam marknad för handel sinsemellan, den så kallade kol- och stålunionen. Syftet var att hejda en ny kapprustning och framtida krig mellan länderna. Genom att skapa en gemensam marknad för, och därmed lika tillgång till, 8
9 de råvaror som var förutsättning för krigsföring skulle konflikter förebyggas. Den bärande var övertygelsen att ett land inte går i krig med en viktig handelspartner, och att inget land bombar sina egna fabriker, oavsett i vilket land de ligger. Fredsprojektet kom att bli framgångsrikt. Med tiden har samarbetet vuxit från de ursprungliga sex länderna till att i dag omfatta 28 medlemsstater. En grundläggande uppgift för EU är att minska och ta bort handelshinder unionens medlemsländer emellan. Varor, tjänster, kapital och människor ska fritt kunna röra sig mellan medlemsstaterna. Varken människor eller varor ska möta diskriminering till följd av vilket EU-land de har sitt ursprung i. Den så kallade inre marknaden är grundbulten i EU-samarbetet. I anslutning till denna, med syfte att ytterligare underlätta handeln, samarbetar EU-länderna numer också i frågor om miljö- och asylpolitik, brottsbekämpning och penningpolitik. EUs formella makt inom olika politikområden varierar. Kring handelspolitik är det bara EU som får stifta lagar. Detta innebär att EUs beslut står över de nationella lagarna. I andra frågor, så som beskattning och regler kring medborgarskap, har medlemsländerna kvar sin suveränitet. Det är EU-kommissionen, unionens egen administration, som formulerar förslag till ny EU-lagstiftning. Europaparlamentet, dit medborgarna i medlemsstaterna väljer sina representanter, och ministerrådet, bestående av regeringschefer och ministrar, tar sedan ställning till förslagen och ny lagstiftning införs endast om bägge instanser godkänner förslaget. Medlemsstaterna har i sin tur förpliktat sig att följa de regler som EUs institutioner beslutar om. Det land som inte följer reglerna kan dras inför rätta i EU-domstolen. Samtal EU-samarbetet bildades med en tydlig målsättning: Att bygga för fred. Men hur bidrar en gemensam marknad till att skapa och upprätthålla fred? Vilka för- respektive nackdelar följer med ökat politiskt samarbete? EU-samarbetet utvecklas utan något förutbestämt mål för samarbetet. Vad menas med fördjupat samarbete och hur tar det sig uttryck? Vilka följder får ett fördjupat europeiskt samarbete positiva och negativa för enskilda människor i er kommun? Diskutera likheter och skillnader mellan länder inom EU-samarbetet och människor som bor i dem. Vad förenar? Vilka klyftor är svåra att överbrygga? Vilka saker är gemensamt för de nordiska länderna? Kan ni se några sammanhang då skillnader i relation till övriga Europa framträder inom EU-samarbetet? Webbtips för den som vill ta reda på mer Europarl.ep.eu Europaparlamentets hemsida Europaportalen.se europeisk nyhetssida med temasida om Europaparlamentsvalet 2014 Europaparlamentet.se Europaparlamentet i Sverige Kentjohansson.eu Kent Johansson, europaparlamentariker, blogg och hemsida 9
10 träff 2 Vår ort i EU Vi är beroende av övriga Europa. Övriga Europa är beroende av oss. Ett annat sätt att säga det är att vi har nytta av varandra. Så är det med vänner, man är beroende, och med det följer ömsesidighet och nytta. Kent Johansson, Europaparlamentariker Cirkelstart Andra träffen syftar till att arbeta med rapporten och diskutera centerpolitik med Europakoppling. Kanske har ni till denna träff bjudit in någon som kan ge ett extra perspektiv till ämnet för rapporten. Nu är det också dags att börja planerandet av den avslutande aktiviteten. Inläsning Läs om Centerpartiets europapolitik på Samtal I vilka sammanhang upplever ni att folkvalda i Sverige diskuterar EU? Vad tror ni att ointresset för europafrågor beror på? Är det för att EU inte har någon betydelse för våra liv? Eller för att EU är alltför komplicerat? För att medierna rapporterar för lite om EU? Beror det på att de viktiga besluten fortfarande fattas i varje medlemsstat, och inte i Bryssel eller Strasbourg? eller bara för att EU-politik är så himla tråkigt? Hur påverkas EU-samarbetet av vår egen och omvärldens syn på Europa? Hur har denna syn förändras under den tid som ni själva kan överblicka? Vilka tankar väcker detta om framtidens Europa, om framtidens EU? Ta reda på Titta på de tomma raderna i någon av de bifogade PDF-filerna (eller på sid 16-18) och använd dokumenten som inspiration. Vilka av de tomma raderna har ni idag ingen kunskap om utan behöver ta reda på? Dela upp er i smågrupper och fördela arbetet så att varje grupp tar ansvar för en del av rapporten. Sök på internet och prata med folk som kan frågorna. 10
11 Tänk på att det inte finns något rätt och fel! Kommer ni ifrån ämnet och hittar en annan infallsvinkel än studiematerialet föreslår är det bara att bejaka. Antingen så fyller ni i rapporten under sista träffen, eller så gör ni det nu. Det beror på vad ni har valt för typ av kampanjaktivitet handlar aktiviteten om att släppa en rapport eller att inhämta mer kunskap och få ytterligare inspiration så att rapporten i slutändan blir så bra som möjligt? Oavsett vilken väg ni väljer behöver ni under denna träff ta reda på så mycket fakta ni kan för att fylla i de tomma raderna. Samtal Får ni någon aha-upplevelse av det ni tagit reda på? Finns det någon politisk reform eller något förslag som skulle behöva komma till lokalt eller i ett europaperspektiv kopplat till det ni skrivit i rapporten? Vilka effekter skulle det få? Är det en fråga som ni redan driver eller något ni skulle behöva driva framöver? Var ligger ansvaret för de olika frågor som ni har identifierat kommunalt, regionalt, nationellt, eller på europeisk nivå? Planera Diskutera och planera den kampanjaktivitet som ni gemensamt ska genomföra på den tredje träffen. Fundera över tid, plats och tema för aktiviteten. Planera också vilka personer som ska bjudas in/tillfrågas om medverkan. Fördela uppgifterna i gruppen! 11
12 träff 3 Utåtriktad aktivitet! Tredje träffen Antingen genomför ni aktiviteten på den tredje träffen eller så ägnar ni hela denna träff till att i detalj planera den. Bjud in till ett rundabordssamtal eller ett offentligt samtal och diskutera hur kommunen och invånarna kan jobba. Tänk långsiktigt och bygg relationer. Förlägg under en längre tid era medlemsmöten i miljöer som passar temat för kampanjen och gör er i så fall synliga där. Om ni bjuder in till rundabordssamtal, tänk det som en flerstegsraket det vill säga att ni fokuserar på frågan under en längre tid och även arbetar med den på andra sätt. 12
13 Tips Fundera över vilket tema ni vill ha på er utåtriktade aktivitet. Välj ett smalt och konkret tema för aktiviteten. Sätt en rubrik som lockar, gärna en som väcker uppmärksamhet. Ta upp en fråga som är aktuell och har betydelse lokalt. Tänk på att planeringen av aktiviteten måste påbörjas i tid. Avsätt därför extra tid för att diskutera och utforma aktiviteten. Gör att göra-listor. Se till att alla vet de ska göra när ni lämnar mötet. Ta initiativ till nya relationer med nya organisationer och människor på nya platser. Bjud in personer som ni vet har olika åsikter. Bjud in dem personligen. Bjud in lokalmedia till er aktivitet och skriv ett pressmeddelande, som ni skickar ut senast dagen innan. Skriv en insändare/debattartikel om samma tema som aktiviteten och sänd in den ungefär en vecka före aktiviteten för att få den publicerad samma vecka. Rapportera gärna direkt från mötet på Twitter, Facebook, blogg med flera. Oavsett hur stor eller liten aktiviteten är så var noga med att låta någon vara samtalsledare/mötesledare. Det är tryggt för alla inblandade när man vet vem som har hand om det. Samtalsledaren är den som kan sätta igång och avsluta och som ser till att det inte blir en enmansshow utan att många får chansen att prata. Dokumentera! Ge någon i studiecirkeln i uppdrag att anteckna och ta bilder. Ett bra samtal är inte mycket värt om ingen minns det efteråt. Lägg upp bilderna på er hemsida. Ett tips kan vara att den som antecknar också skriver en liten artikel till hemsidan med citat från deltagarna. Det ökar chansen till att den sprids på sociala medier. Återkoppla till företag, organisationer och personer som inte är direkt kopplade till cirkeln eller partiet. Vad blev det av aktiviteten? Tacka! Det går också bra att arbeta tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) kring enstaka aktiviteter, vilket i SV-sammanhang definieras som kulturprogram. Planera alltid tillsammans med er kontaktperson på SV-kontoret. 13
14 träff 4 Avsluta och gå vidare Fjärde träffen Målet med sista träffen är att utvärdera aktiviteten, följa upp förväntningarna och utarbeta en rapport som kan vara ett underlag för ett utspel. Diskutera och dokumentera. Utvärdera Vilket resultat gav aktiviteten? Vad behöver ni följa upp? Hur kan ni återkoppla? Vilka nya förslag eller fakta kom fram som ni behöver arbeta vidare med? Hur många lyckades ni engagera? Kom ungefär så många som ni tänkt? Vilken uppmärksamhet blev det kring träffen i media? Att diskutera Vad har du lärt dig om EU som du inte visste sedan tidigare? Vad tar ni med dig från arbetet med aktiviteten? Att göra Fyll i rapporten. Passar frågebatteriet i rapporten för just det ni vill komma fram till och diskutera? Diskutera tillsammans om något ska ändras. Planera hur rapporten ska användas när den är klar för att få så mycket uppmärksamhet som möjligt. Gå vidare Vilka nya frågor och förslag inom området har ni själva arbetat fram? Har några sådana frågor eller förslag kommit fram genom aktiviteten? Hur arbetar ni vidare med dem? Kan ni formulera förslag till kommunfullmäktige eller någon nämnd (eller motsvarande i landsting eller region). Kan ni skriva en motion eller på annat sätt lämna ett förslag till Centerpartiet? 14
15 Ska ni följa upp med en insändare eller annan medieaktivitet? Vill ni fördjupa er i någon fråga som har kommit upp i studiecirkeln? Då kan ni starta en ny studiecirkel. Ta kontakt med er lokala SV-avdelning. Vill ni fortsätta att arbeta i den här gruppen? Vilket tema väljer ni då? Använd gärna skrifterna Reflektion & Dialog som tematiskt behandlar lokala frågor och Europa som går att hämta på Skrifterna behandlar Livslångt lärande, Landsbygd och jordbruk, Vart är EU på väg?, Föreningslivet och EU, Klimathotet samt Skogen som resurs för grön omställning. Reflektera Avsluta sista träffen med en runda där alla deltagare får säga något. Låt var och en förbereda sig under en tyst minut. Återkoppla till förväntningarna. Vad tänkte du första gången och hur känns det nu? Sätt upp blädderblocksbladen från första träffen på väggen! Vad har varit det roligaste med studiecirkeln? 15
16 vår ort och europa Företagande Vår kommun heter Vi har invånare De största privata företagen i vår kommun är Ett exempel på ett privat företag som berörs av Europa i vardagen är Eftersom de tillverkar eller erbjuder handlar det regler och standardiseringar, som ibland kan vara EU-beslutade eller branschbeslutade. Reformer på Företagande skulle förbättra möjligheterna att växa och utvecklas för företaget Vi och Centerpartiet håller med om att Inspiration Tändstickstillverkning i Tidaholm tänder upp hela världen sv.wikipedia.org/wiki/vulcan_(tändsticksfabrik) Biltestverksamhet är en modern basindustri i Arjeplog Eton i Borås är en exklusiv skjorttillverkare
17 vår ort och europa Miljön Vår kommun heter Vi har invånare En miljöutmaning i vår kommun är och kommun kan inte själva lösa det problemet. Den utmaningen kräver gemensamma insatser. Insatser som gjorts är till exempel Insatser som vi och Centerpartiet tycker bör göras är till exempel Inspiration Klimat 2030 för en ambitiös europeisk klimatpolitik Reflektion & Dialog Amokabel i Alstermo, företaget som investerat i egen vind- och vattenkraft och redan är självförsörjande på grön el. amokabel.com 17
18 vår ort och europa Utbildning Vår kommun heter Vi har invånare Bland våra ungdomar som går i gymnasiet, oavsett om det är i vår kommun eller andra kommuner, vill många bo, studera eller resa utomlands efter studenten. På teoretiskt program ges följande möjligheter till internationella utbyten och europeiska persopektiv På yrkesprogram ges följande möjligheter till internationella utbyten och europeiska persopektiv Vi och Centerpartiet anser att alla ungdomar ska ges möjlighet att använda sina kvalifikationer i ett europeiskt sammanhang. Insatser som gjorts är till exempel Insatser som vi och Centerpartiet tycker bör göras är till exempel Inspiration Livslångt lärande för alla? Reflektion & Dialog Teknikcollege Kungsbacka utvecklar yrkesutbildningen genom internationalisering Kungsbacka/ 18
19 egna anteckningar 19
20
Studiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs merBarnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merStudiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER
Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken
Läs merStudiehandledning. gör en annan värld möjlig
DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merNär jag inte längre är med
Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden
Läs merSVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte
SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att
Läs merStudieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald
Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merIDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se
IDÉ ACTION! Exempel på planering Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se Om workshopen Idé->Action! handlar om att uppleva känslan i kroppen av att
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs mer2 EU på 10 minuter. EU i din vardag
! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merStudiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merUnga på väg: Europa stöder unga människor
FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens
Läs merom att anordna föreningsstyrelsesamling i unf
om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf Fss-manualen anordna föreningsstyrelsesamling i unf innehåll Det du håller i din hand är ett viktigt verktyg för att utveckla UNF:s föreningar och deras arbete
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merFörändrings- och förnyelsearbete - Föreningen Norden genomför omfattande förändringar i organsation och verksamhet
Norden gör från hösten 2014-2017 med sikte på 100-årsjubileum 2019 Förändrings- och förnyelsearbete - Föreningen Norden genomför omfattande förändringar i organsation och verksamhet Demografiska utmaningar
Läs merIntroduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merUNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET
UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merIdrottens föreningslära GRUND
1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens
Läs mer#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted
#talasomted Om konsten att tala - #talasomted DEL 1 #talasomted Att välja ämne Nu ska du börja sätta ihop ditt tal/föreläsning. Innan man kan skriva ihop ett bra tal måste en sak vara klar; Vad ska du
Läs merVälkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012
Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Sverige är ett populärt land! 2012 kommer YFU Sverige att ta emot totalt 76 utbytesstudenter varav 4 är sommarstudenter, 5 är halvårsstudenter och 67 är helårsstudenter.
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merNära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER
Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp
Läs merHur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?
Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merom demokrati och föreningskunskap
Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet
Läs merAtt ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag
Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage. Genom enastående ledarskap och kreativitet
Läs merHANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING
HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merstudiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING
studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller
Läs merGuide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merUppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2
Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. I Uppdrag: Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Dags att ta steget från ord till handling Uppdrag: Rädda Östersjön! Ni har nu
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merLösa konflikter som orsakar skada
Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merStudieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström
Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet
Läs merAtt höra barn och unga
Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.
Läs merStudier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND
Studier 2011-2014 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND 2013 Utbildningarna riktar sig till tre olika delar av vår organisation; medlemmarna, s-föreningarna och de förtroendevalda. Studieprogrammet är basen som vi
Läs merUtvecklingssamtal Chefsmaterial Bild på man och kvinna som samtalar.
Utvecklingssamtal Chefsmaterial Bild på man och kvinna som samtalar. Förberedelse inför start-/infomöte om utvecklingssamtal Det kan vara en god idé att ha ett start-/infomöte inför utvecklingssamtalen.
Läs merBarn för bjudet Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merHANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben
Från tanke TILL HANDLING Detta blad innehåller en samling tips på hur ni kan komma igång och påverka på webben genom att blogga och andra sociala medier. Metodblad: Påverka på webben Påverka på webben
Läs merAtt prata mer om alkohol och tonåringar
studieplan för studiecirkel med boken Tonårsparlören Att prata mer om alkohol och tonåringar Att det är bra att prata med sin tonåring om alkohol vet de flesta. Frågan är bara hur? Det är inte lätt att
Läs merRättvisa i konflikt. Att leva i konflikt
Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merHär följer några sidor mötestips ur vår bok
23 Här följer några sidor mötestips ur vår bok Varför ska du ha ett tydligt syfte? 1. Du blir mer inspirerad OCH inspirerande. Det syns på hela personen när hon eller han agerar utefter ett tydligt syfte.
Läs merInnehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende
Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merHandledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal
Handledning alternativa lönemodellen En handledning skapad av SLA och Kommunal Innehåll Handledning alternativa lönemodellen... 1 En handledning skapad av SLA och Kommunal... 1 1 Hur inför vi den alternativa
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merTänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning!
Marknadsföringsaktiviteter som SLA stödjer med marknadsföringsbidrag - Inspiration och förslag för dig som arbetar på skolan eller är ledamot i skolans skogliga programråd. Branschen och SLA ser naturbruksskolorna
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER
INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INFÖR TEATERBESÖKET Ska du gå på teater med en grupp barn/unga? Kanske ingår teaterbesöket som en del av ett större temaarbete på skolan? Eller kanske ska ni gå för
Läs merDiskussionskarusellen
Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Elevgrupper Fsk Gsk Gy Från 35 minuter Från 6 personer är en brainstormande övning som gör alla deltagare aktiva. Metoden är effektiv, deltagaraktiv
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merDemokratifesten. årsmöte för lokalgruppen
Demokratifesten årsmöte för lokalgruppen 2014 2015 Guiden är till våra lokalgrupper så att de kan genomföra demokratiska, inkluderande och roliga demokratifester. Till guiden finns ett flertal mallar och
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merRapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan
Rapport Grön Flagg Förskolan Kåsan/Fröviskolan Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-29 13:33:31: Det är inspirerande att läsa er rapport och se hur ni har integrerat hållbar utveckling i er verksamhet!
Läs merUtbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se
Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till
Läs merMan ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet.
Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet. -Nik Märak, en av deltagarna på redovisningsträffen Inspirations- och redovisningsträff, Stockholm 2011-08-17 Text: Lina Olofsson Dagens
Läs merUppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1
Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling Självvärderingsinstrument steg 1 Förberedelse: Bestäm vem som ska leda uppföljningsarbetet. Det kan exempelvis vara studiecirkelledaren, enhetschef,
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merMärkestavla Upptäckare Termin: 1
Termin: 1 Vägen Andra repmärket Andra repmärket är en fortsättning på det första repmärket. Genom att jobba med aktiviteter kopplade övar du dig i att lösa problem och hur du kan få nytta av rep till olika
Läs merSTUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT
STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,
Läs merFörslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016
Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Inledning Distriktets roll har länge ifrågasatts inom Föreningen Norden, och det har vid flera tillfällen skrivits
Läs merAtt komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.
10 steg till att planera en workshop Att organisera en workshop är mycket tidskrävande och det finns många detaljer att hålla reda på, men det kan vara en mycket givande forum och kan användas i många
Läs merTopboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Läs merTema: 24-timmarsdygnet
Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merRapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne
Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt
Läs merManual för medlemsvärvning
Manual för medlemsvärvning BLI MEDLEM I SFP! ETT TVÅSPRÅKIGT OCH FRISINNAT FINLAND BEHÖVER DIG Vem skall värva? Alla kan värva! Vi kan vara stolta över vårt parti, SFP. Därför kan vi alla marknadsföra
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merTro en vardagsförmiddag- 10:27
Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...
Läs meren lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Särgymn, Vux, Särvux Lektionstyp: reflektion
Läs merNormer och makt. Träff
12 Normer och makt 2. Träff Mål för den andra träffen är att få förståelse för vad normer är och hur de uppstår få förståelse för hur normer och makt hänger ihop med diskriminering? (Plats för eventuellt
Läs merAnteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)
Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten
Läs merTidslinje för politikutvecklingsarbetet i Framtidsstaden Framtidsstaden är ett politikutvecklingsprojekt som löper över flera år.
Workshopmaterial 1 Workshop för föreningar och klubbar om Framtidsstaden Det här är ett workshopmaterial som vänder sig till socialdemokratiska föreningar och klubbar i Stockholms stad som vill delta i
Läs merNå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag
Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag 2014-08-10 Svenska Web Voice Annika Elgeskog www.webvoice.se +46 725 861010 presenterar Företagarens guide till framgång på Instagram.
Läs merHa en underbar sommar!
maj 2012 Hej Klippan-vänner! brev Ett nytt Klippan-brev! Läs nyhetsbrevet tillsammans eller välj ut vilka saker du tar upp med din Klippan-sektion. Hör gärna av er om ni vill veta mer om något av det vi
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merTALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA
TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA UPPSTART: Hur globaliserad är du? Om du tittar dig runt i din vardag inser du ganska snart att du har väldigt många
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs mer