Kulturnämnden Remissvar på motion (S) om Meetoodebatten (KN )

Transkript

1 Förslag till beslut 2 (2) Kulturnämnden Remissvar på motion (S) om Meetoodebatten (KN ) Förslag till beslut Kulturnämnden godkänner föreslaget remissvar och föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Ärendebeskrivning Socialdemokraterna har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om efterverkningar i metoodebatten. Socialdemokraterna föreslår att kommunen genomför en genomlysning av verksamheternas förebyggande arbete för att motverka sexuella trakasserier. Alla nämnder ska presentera vad dom hittills har giort för att minska sexuella övergrepp och dåliga maktstrukturer på arbetsplatsen och inom de områden de verkar inom. I det svar som kulturnämnden lämnar vidare sammanställs förvaltningens förebyggande och främjande arbete för att motverka sexuella trakasserier. Beslutsunderlag KN AU Remissvar på motion (S) om Meetoodebatten 2. Remissvar på motion (S) om Meetoodebatten 3. Rutin för hantering mot trakasserier rev Remiss, Motion (S) om Meetoodebatten 5. Motion till kommunfullmäktige i Vallentuna om efterverkningar i meetoodebatten (S) Expedieras till Akten, Kommunstyrelsen 2

2 Remissvar på motion (S) om Meetoodebatten 9 KN

3 Sammanträdesprotokoll Kulturnämndens arbetsutskott Remissvar på motion (S) om Meetoodebatten (KN ) Beslut Kulturnämndens arbetsutskott föreslår att kulturnämnden godkänner föreslaget remissvar och föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Reservationer Pär Elfström (S) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Socialdemokraterna har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om efterverkningar i metoodebatten. Socialdemokraterna föreslår att kommunen genomför en genomlysning av verksamheternas förebyggande arbete för att motverka sexuella trakasserier. Alla nämnder ska presentera vad dom hittills har giort för att minska sexuella övergrepp och dåliga maktstrukturer på arbetsplatsen och inom de områden de verkar inom. I det svar som kulturnämnden lämnar vidare sammanställs förvaltningens förebyggande och främjande arbete för att motverka sexuella trakasserier. Yrkanden Ordförande Helena Klange (KD) yrkar att kulturnämndens arbetsutskott föreslår att kulturnämnden godkänner föreslaget remissvar och föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Pär Elfström (S) yrkar att kulturnämndens arbetsutskott ska föreslå kulturnämnden att bifalla motionen. Beslutsgång Ordförande Helena Klange (KD) ställer proposition på sitt eget och på Pär Elfströms (S) yrkande och finner att kulturnämndens arbetsutskott beslutar i enlighet med hennes eget yrkande. Beslutsunderlag 1. Remissvar på motion (S) om Meetoodebatten 2. Rutin för hantering mot trakasserier rev Remiss, Motion (S) om Meetoodebatten 4. Motion till kommunfullmäktige i Vallentuna om efterverkningar i meetoodebatten (S) Expedieras till Akten, Kommunstyrelsen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

4 Sammanträdesprotokoll Kulturnämndens arbetsutskott Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 25

5 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KN ANNICA BROZIN SID 1/2 NÄMNDSEKRETERARE KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Remissvar på motion (S) om Meetoodebatten Förslag till beslut Kulturnämnden godkänner föreslaget remissvar och föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Ärendet i korthet Socialdemokraterna har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om efterverkningar i metoodebatten. Socialdemokraterna föreslår att kommunen genomför en genomlysning av verksamheternas förebyggande arbete för att motverka sexuella trakasserier. Alla nämnder ska presentera vad dom hittills har giort för att minska sexuella övergrepp och dåliga maktstrukturer på arbetsplatsen och inom de områden de verkar inom. I det svar som kulturnämnden lämnar vidare sammanställs förvaltningens förebyggande och främjande arbete för att motverka sexuella trakasserier. Kulturnämndens arbete för att motverka sexuella trakasserier Det finns en kommungemensam rutin, se bilaga, för hantering mot trakasserier. Rutinen innefattar: diskriminering, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och mobbning. Denna rutin är ett stöd i arbetet för att förhindra detta och den klargör hur arbetsgivaren ska agera vid en eventuell händelse samt vem den drabbade ska vända sig till. Kulturförvaltningen diskuterar denna rutin löpande under året på de olika enheternas personal- och LAG-möten. Kulturenheten har diskuterat att det, på förekommen anledning, framöver bör införas en klausul i de kontrakt som upprättas med artister och vid evenemang beträffande hur man uppför sig och beter sig i kommunens lokaler och mot personal. På biblioteket har det skyltats med media kopplade till denna fråga både på barnavdelningen och vuxenavdelningen och det har även varit föreläsningar för allmänheten med detta tema. Biblioteket har jobbat med frågan på det sätt och i de former ett bibliotek kan och detta ger möjlighet till fördjupning och egen förkovran för alla besökare. Personalen är uppmärksamma på sina besökare och försöker vara observanta och medvetna om det är någon händelse bland besökarna som kräver deras stöd eller närvaro och de tänker på sitt eget ansvar gentemot besökarna i den verksamhet de bedriver. TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE 6

6 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KN SID 2/2 Kulturskolans personal har inlett en diskussion om hur de ska säkerställa ett bra bemötande och fullständig trygghet i sin verksamhet. Detta ska utmynna i en rutin för hur de bemöter sina elever i undervisningssituationer och övrig tid. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, Remissvar på motion (S) om Meetoodebatten 2. Rutin för hantering mot trakasserier 3. Remiss, Motion (S) om Meetoodebatten 4. Motion till kommunfullmäktige i Vallentuna om efterverkningar i meetoodebatten (S) Petri Peltonen Förvaltningschef Ska expedieras till Akten, Kommunstyrelsen 7

7 SID 1/5 Rutin för hantering mot trakasserier m.m. Rutinen mot trakasserier innefattar: diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier, kränkande särbehandling och mobbning Rutinen är tänkt som ett stöd i arbetet med att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier, kränkande särbehandling och mobbning. Rutinen klargör hur arbetsgivaren ska agera och vem som den drabbade kan vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen eller påståendet utreds. Utrednings- och åtgärdsskyldighet träder i kraft så fort arbetsgivaren får kännedom om att någon på arbetsplatsen har upplevt sig utsatt för trakasserier. Vad är trakasserier? Omfattar ett brett spektrum av beteenden av en stötande karaktär. Beteendet förstås främst som en avsikt att uppröra och störa, och är repetitivt till sin karaktär. Från lagen sett är trakasserier uppsåtliga handlingar som anses hotfulla eller störande. Exempelvis så är en kategori av trakasserier sexuella trakasserier (Wikipedia). Vad är diskriminering? En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen innebär att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Dessa är: 1) Kön, 2) könsöverskridande identitet eller uttryck, 3) etnisk tillhörighet, 4) religion eller annan trosuppfattning, 5) funktionsnedsättning, 6) sexuell läggning, 7) ålder ( Vad är kränkande särbehandling? Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap (Arbetsmiljöverket, 4 AFS 2015:4). Handlingar som för de flesta människor känns: Obehagligt, Olustigt, Obegripligt och Orättvist ( Vad är sexuella trakasserier? Sexuella trakasserier är ett uppträdande i arbetslivet av sexuell natur som kränker 8

8 SID 2/5 en arbetssökande eller arbetstagare. Sexuell uppmärksamhet övergår i sexuella trakasserier om beteendet fortsätter efter att den som blivit utsatt sagt ifrån. Några exempel på sexuella trakasserier kan vara när en person blir utsatt för fysisk beröring, tafsande, blickar eller kommentarer som personen ifråga själv upplever som kränkande. Blickar och bilder som är sexuellt anspelande och nedvärderande. Det kan handla om ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster, oönskad fysisk kontakt, ovälkomna sexuella anspelningar, blickar, visslingar och kommentarer om utseende, könsord, pornografiska bilder och nedsättande skämt om det kön du tillhör (Svenska författningssamling 2008:567, Diskrimineringslagen och Arbetsmiljölagen). Vad är repressalier? Innebär att arbetsgivaren, eller en person som hos arbetsgivaren har getts en ledande ställning över andra arbetstagare, vidtar åtgärder som har karaktär av bestraffningsåtgärder. Repressalier utgör med andra ord en bestraffning eller en hämndaktion. Förbudet mot repressalier riktar sig alltså till arbetsgivaren och syftar till att skydda den eller de arbetstagare som exempelvishar anmält arbetsgivaren för diskriminering, påtalat att arbetsgivaren har handlat i strid med lagen eller medverkat i en utredning enligt lagen. Även den som för någon annans räkning anmäler eller påtalar att arbetsgivaren har handlat i strid med lagen eller medverkat i en utredning omfattas av skyddet. Repressalier kan ta sig många olika uttryck, det kan t ex röra sig om handlingar, uttalanden eller underlåtenhet som medför skada eller obehag för den enskilda eller som är till nackdel för den enskilda på något sätt att hens villkor eller förhållanden försämras på arbetsplatsen. Arbetstagaren kan exempelvis få försämrade arbetsförhållanden eller arbetsvillkor (Diskrimineringslagen). Vad är mobbning? Samma som kränkande särbehandling, men med följande tillägg: Det behöver finnas en maktskillnad där den utsatte har svårt att försvara sig. Det behöver pågå under minst sex månader med en frekvens av minst en till två gånger per vecka. De handlingar som används har ett syfte att på något sätt skada den som är utsatt. Handlingarna resulterar i ekonomisk, psykisk eller fysisk skada och/eller skapar en fientlig arbetsmiljö. Kriterier för mobbning: systematisk, avsikt, tidsaspekt (Diskrimineringslagen, AFS 2015:4). Vad ska jag som medarbetare göra om jag drabbas? 1) Säg ifrån direkt till den som trakasserar. Tala om att beteendet upplevs som kränkande, respektlöst och ovälkommet och kräv ett slut på det. Du kan också göra det skriftligt. Resultatet blir ofta att den som trakasserar slutar med detta. 2) Det är viktigt att föra minnesanteckningar med datum, klockslag, plats, eventuella vittnen, vad den som trakasserade gjorde, reaktioner och känslor. Dessa anteckningar kan vara ett bra stöd om händelserna behöver anmälas till arbetsgivaren. 9

9 SID 3/5 3) Du bör i första hand vända dig till din närmaste chef för anmälan och eventuellt behov av stöd, som kan fås från Företagshälsovården, HRavdelningen, fackligt ombud och/eller skyddsombud. 4) Är det den närmaste chefen som trakasserar eller att du upplever dig utsatt för repressalier kan du ta kontakt med närmast överordnad chef, HRavdelningen, huvudskyddsombud, skyddsombud eller fackligt ombud. 5) Du har möjlighet att anmäla till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om du upplever att du själv blivit diskriminerad utifrån de sju diskrimineringsgrunderna alt. utsatts för repressalier. Till DO kan du också göra en anmälan utifrån de sju grunderna, även om det inte rör dig personligen. 6) Du bör anmäla i KIA (Kommunernas Informationssystem om Arbetsmiljö). Det går att välja att anmäla riskobservation eller tillbud anonymt i verktyget. Vad ska jag som chef göra? Målsättningen är att se till att trakasserierna upphör på ett snabbt och konfidentiellt sätt. Får du som chef kännedom om att någon medarbetare anser sig blivit utsatt för trakasserier är du skyldig att utreda omständigheterna och vidta åtgärder (2 kap. 3 DL). Det finns olika vägar att gå, nedan beskrivs ett förslag på tillvägagångssätt: 1) Vänta inte. Ta tag i problemet direkt. 2) Tala med de inblandade var för sig. 3) Ta inte parti för någon. Håll dig neutral men visa att du är engagerad. 4) Låt dig inte påverkas av rykten, utan skapa dig en egen bild. 5) Utgå från att den drabbade ger en riktig version utifrån sitt perspektiv. 6) Våga ställa direkta frågor även om känsliga saker. 7) Gör klart att du inte accepterar någon form av trakasserier på arbetsplatsen. 8) Fråga den drabbade medarbetaren vilket stöd han/hon behöver. Erbjud eventuellt stöd från företagshälsovård vid behov. 9) Glöm inte att det kan finnas medarbetare runtomkring, som kan fara illa utan att vara direkt inblandade. 10) Arbetsgivaren kan anlita en tredje person som båda parter accepterar, för att få hjälp att finna en fungerande lösning för framtiden samt ev. erbjuda stöd och hjälp. Den tredje personen kan vara från exempelvis företagshälsovården. 11) Arbetsgivaren undersöker, riskbedömer och åtgärdar brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. 12) Gör en handlingsplan för de åtgärder som inte åtgärdas på en gång. 13) Följ upp. 14) Trakasserier kan innebära arbetsrättsliga konsekvenser, som i förlängningen kan innebära organisatoriska åtgärder, som t ex att den som trakasserar riskerar omplacering eller att förlora sin anställning. Ta stöd av HRavdelningen vid behov. 10

10 SID 4/5 Om ovanstående hanteringssätt inte är tillräckligt för att sätta stopp för trakasserierna, måste en mer formell utredning genomföras av företagshälsovård. Alla inblandade parter har i så fall rätt att ha någon person med som stödjer dem under handläggningen. Chefens ansvar: Informationen ska tydligt tala om att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier, kränkande särbehandling och mobbning definitivt inte accepteras av vare sig chefer eller medarbetare på arbetsplatsen. Varje förvaltningschef har ansvar för att rutinen mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier, kränkande särbehandling och mobbning är känd och förankrad vid förvaltningens arbetsplatser och att uppföljning av rutinen sker löpande och systematiskt. Varje chef ska känna till att hen har utrednings- och åtgärdsskyldighet då hen får kännedom om att någon på arbetsplatsen har upplevt sig utsatt för trakasserier. Varje chef är ansvarig för att arbeta förebyggande kring trakasserier. Metodstöd för att motverka trakasserier finns att tillgå på intranätet. 11

11 SID 5/5 Varje chef och ledare är ansvarig för att muntligt och skriftligt informera samtliga medarbetare på sin arbetsplats om rutinerna för att förebygga, uppmärksamma och hantera diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier, kränkande särbehandling och mobbning. I informationen till nyanställda, som ska ges både muntligt och skriftligt, ska bland annat rutinen mot trakasserier ingå. Frågor att fundera över som chef: Finns det kunskap hos alla i personalgruppen om vad diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier, kränkande särbehandling och mobbning är? Är det tydligt för alla medarbetare att det inte är accepterat och känner alla medarbetare till rutinen? Känner du som chef/ledare till vad det är som kan orsaka trakasserier? Finns ett aktivt arbete för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till trakasserier? Lagrummet diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier, kränkande särbehandling och mobbning: AML ramlag AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Diskrimineringslagen 2008:567 Lokala policydokument och riktlinjer 12

12 REMISS KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS EMELIE HALLIN SID 1/1 STABSCHEF BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN FRITIDSNÄMNDEN KULTURNÄMDEN Remiss Motion (S) om Metoodebatten Svar på remissen önskas senast: Hos oss handläggs ärendet av Emelie Hallin Remissvaret sänds i pappersformat till kommunledningskontoret samt elektroniskt till registrator.klk@vallentuna.se Förlängd remisstid begärs snarast hos handläggaren. Emelie Hallin Bilagor: Motion (S) KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE 13

13 $F*-:få*î,iyY::?unã Vallentuna Motion till kommunfullmäktige i Vallentuna om efterverkningar i #Metoodebatten. ( #Metoo är den debatt som uppstod hösten 2017 efter att det uppmärksammats hur mycket kvinnor utsätts för sexuella trakasserier.) Vi har alla läst och reagerat med bestörtning på alla upprop inom olika branscher, skolor, vården, teatem, filmindustrin, kultursfären med flera. Vi har alla reagerat på alla berättelser om övergrepp, våldtäkter, sexuella anspelningar, porr, tafsande, kråinkande behandling och ingen grupp av kvinnor eller män har kommit undan. Det handlar om makt och en förgrovad sexualism. Nu senast kan vi läsa om barn som blir utsatta av en så kallad nätdoktor som filmar barnen, vi har alla följtakademiens problem att hantera kulturprofilens 18 övergrepp/ anmälningar och vi läser återkommande om våldtäkter och kvinnor barn som blir filmade och utsatta på nätet. Så vad kan vi politiker göra efter att debatten har tysûrat i mediema. Vad gör vi på hemmaplan för att öka jåimståilldheten och trygga upp vårt samhälle? Hur visar vi politiker i Vallentuna att vi har förstått och att vi bryr oss om? Socialdemolcaterna anser att det finns mycket vi politiker ska ta ansvar för. I skolan och förskolan kan man exempelvis ha ett handlingsprogram med genusinriktning, man kan diskutera hur man beter sig mot varandra på gymnasiet. Hur påverkar det en ung människa att bli våtdtagen, tafsad på, eller uthängd på nätet med bilder? Hur påverkar det en anställd om chefen kommer med smicker och kommentarer med sexuella anspelningar eller att chefen faktiskt tafsar? Törs vi säga ifran på jobbet? Kan vi ha en kommunal chatt med en kurator/ rådgivare om sexuella trakasserier? Vad gör undersköterskan nåi en patient tafsar, en elev när kamrater begår övergrepp? Vi politiker har det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är god i skolor och på våra arbetsplatser. En ny lag fran den första januari 2018 säger att alla arbetsplatser ska ha ett förebyggande och främjande arbete när gäller att motverka diskriminering. Chefer har ett tungt ansvar för att deras arbetsplatser inte har kränkningar och mobbing på jobbev förskolan/ skolan. vill fortsätta debatten och ta ett långsiktigt grepp om det som händer i Socialdemokraterna fortsätüningen vad gäller #Meeto. Vi tror att alla partier är beredda att ta samma ansvar och att det utarbetas en arbetsplan för detta i Vallentuna. Socialdemokraterna yrkar därför att: - Alla nämnder ska presentera vad dom hittills har giort för att minska sexuella övergrepp och dåliga maktstrukturer på arbetsplatsen och inom de områden de verkar inom. - Att en genomlysning genomförs i kommunen vad gäller efterverkningar i #Metoodebatten och att åtgärder vidtas för att förebygga att nya övergrepp kommer an ske. 14

14 - Att kommunen arbetar aktivt med en handlingsplan för att göra en riskanalys inom alla våra yrkesgrupper, skolor, fritidsverksamheter, kulturskolan, åldringsvården med mera, vad gäller sexuella trakasserier. För Socialdemokraterna i Vallentuna kommun Ing-Marie Elfström J Tilles IV -),) ) ) 15