Ärende 4 - Rapport färdigställs till nämnd Informationsärenden, inga handlingar

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (12) Hamn- och gatuförvaltningen Beslutsorgan Hamn- och gatunämndens arbetsutskott Tid Fredagen den 9 februari, kl Plats B2, Stadshus B Ärenden 1. Val av justerare, förslag Lennart Isaksson (S) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Årsredovisning Förslag till Badplatsriktlinje för Varbergs kommun (HGN 2018/0060-1) 6. Åtgärdsval - Mötesplats och bytespunkt i Veddige (HGN 2018/0056-1) 7. Torgverksamheten 8. Information om kaktusplanteringen och eventuell framtida hantering 9. Förvaltningen informerar 10. Övriga ärenden Tobias Carlsson Ordförande Oskar Reinholdsson Sekreterare Ärende 4 - Rapport färdigställs till nämnd Informationsärenden, inga handlingar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Östra Långgatan hgn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (12) Tidplanering Tid Ärende Föredragande Joakim Malmberg, Oskar Reinholdsson Henrik Petzäll Henrik Petzäll Henrik Petzäll Henrik Petzäll Henrik Petzäll

3 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (12) 4. Årsredovisning 2017

4 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (12) 5. Förslag till Badplatsriktlinje för Varbergs kommun Dnr: HGN 2018/ Handläggare: Åsa Svensson Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämnden Förslag till Badplatsriktlinje för Varbergs kommun Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. anta Badplatsriktlinje för Varbergs kommun Beskrivning av ärendet I samband med hamn- och gatunämndens beslut 14 april 2014, 40, om förslag till investeringsbudget 2015 fick hamn- och gatuförvaltningen i uppdrag att ta fram en badplan baserad på Badvision 2015 med särskilt fokus på tillgänglighet, service och rekreation. Förvaltningen har arbetat med utvecklingen av badplatserna på en övergripande nivå i Badplatsriktlinje för Varbergs kommun. Riktlinjen kommer även att följas av en handlingsplan med förslag på åtgärder. Beslutsunderlag Badplatsriktlinje för Varbergs kommun, Övervägande Syftet med Badplatsriktlinjen är att den ska fungera som vägledning och planeringsunderlag för hamn- och gatuförvaltningen vid utveckling och skötsel av de kommunala badplatserna. Riktlinjerna visar vad kommunen strävar efter att badplatserna ska uppnå gällande tillgänglighet, service och rekreation. Riktlinjerna omfattar kommunens alla badplatser och skapar en variation av bad- och rekreationsmöjligheter som stärker Varberg som destination och kommun att leva i. Målet med riktlinjerna och utvecklingen av badplatserna är att öka tillgängligheten till stränder och bad, skapa många olika typer av bad för olika målgrupper, tillföra fler rekreativa värden som lockar till vistelse året runt, skapa tydlighet kring innehåll på service och skötselnivå samt att bibehålla och förstärka befintliga landskapskaraktärer.

5 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (12) Förslaget till riktlinjer berör följande: TILLGÄNGLIGHET SERVICE REKREATION Badplatser i Varbergs kommun ska: - ha parkering för cykel och bil - fler med funktionsnedsättning ska kunna bada - fler stränder ska vara tillgängliga Badplatser i Varbergs kommun ska: - vara lätta att hitta - ha en tydlig markering av dess början och slut - ha en tillgänglighetsanpassad toalett - erbjuda dusch på utvalda platser - ha en välfungerande sophantering Badplatser i Varbergs kommun ska: - vara mötesplatser - innehålla många olika rekreativa värden - uppmuntra till lek - ge möjlighet för tillfälliga aktiviteter på utvalda platser För att tydliggöra vad besökaren kan förvänta sig har tidigare standardindelning utvecklats och omfattar nu även vilket innehåll kommunen strävar efter att badplatserna ska uppnå. Tre olika standarder föreslås där alla badplatser som minst ska uppnå basnivån. Förslaget innebär 12 stränder med basstandard, 11 med mellanstandard och 4 med hög standard. För att uppnå riktlinjerna och de ökningar i standard förvaltningen föreslår behövs flertalet åtgärder. Behoven höjs ju högre standard badplatsen ska uppnå. Målet är att fram till 2027 successivt utveckla kommunens badplatser främst genom investeringsprojekt, dock även genom mindre åtgärder inom driftsbudgeten. Som första prioritet föreslås att öka tillgängligheten på flertalet badplatser och att skapa ett nytt tillgänglighetsbad. Övriga investeringar föreslås ske genom platsspecifika projekt med avsikt att förbättra 1-2 badplatser per år. Ekonomi och verksamhet I budget finns medel avsatta för den första fasen i utvecklingen av badplatserna. I kommande budgetarbete föreslås ytterligare medel sökas. Vilka investeringar som ska genomföras kommer att hanteras löpande enligt gällande investerings- och budgetprocess. Kommunens driftskostnader för badplatserna av mellan och hög standard kommer att öka i och med att fler tillägg sker (tillägg som ökar tillgängligheten och skapa mötesplatser/fler rekreativa värden). Samråd Badplatsriktlinjen har tagits fram av en arbetsgrupp på hamn- och gatuförvaltningen, med stöd av en referensgrupp som består av representanter från samhällsutvecklingskontoret, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, serviceförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Näringslivs- och

6 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (12) destinationskontoret, Svenska livräddningssällskapet och Kommunala handikapprådet. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Åsa Svensson Landskapsarkitekt Protokollsutdrag

7 BAD)PLLATSR I KT lli NJ E FÖR VA~ BERGS Kd M ~ UN ~ fiäl VARBERGS WKOMMUN

8 Titel: Utgivare: Datum: Badplatsriktlinje för Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen, Varbergs kommun Framtagen av hamn- och gatuförvaltningen, Varbergs kommun ARBETSGRUPP Cecilia Frederiksen, Stadsträdgårdsmästare Åsa Svensson, Landskapsarkitekt Andreas Lindqvist, Landskapsarkitekt Jenny Bergström, Avdelningschef drift- och anläggning Stefan Larsen, Enhetschef drift- och anläggning Karin Nyberg, Trafikplanerare Inledande arbete utfört av: Liv Sonntag, Stadsträdgårdsmästare Maja Moberg, Landskapsarkitekt Sofia Lindgren, Trafikplanerare Badplatsriktlinje för Varbergs kommun är en fortsättning på Strandbadplatser - vision Riktlinjen är en fördjupning av Simma, lek och svärma - Grönstrategi för aktiviteter, upplevelser och biologisk mångfald i Varbergs kommuns utemiljö, framtagen enligt beslut Kf 69/2010. Badplatsriktlinjen har antagits av hamn- och gatunämnden 2018-xx-xx.

9 Innehåll 1 Inledning 5 Strandbadplatser - vision Uppdraget... 5 Upplägg Bakgrund 7 Syfte... 7 Visioner och mål... 7 Vad är en kommunal badplats? Myndighetsdirektiv Föreningar, organisationer och allmänhet Nuläge och behov 12 Varierat utbud Geografisk spridning Rådighet över mark De lokala ordningsföreskrifterna Naturvärden och känsliga områden Landskapets karaktär God badvattenkvalitet Hundvänliga badplatser Surf Säkerhet Tillgänglighetsbad Riktlinjer 21 Tillgänglighet Service Rekreation Standard 29 Bas Mellan Hög Plan för genomförande 32 Från riktlinje till förbättrad badplats Åtgärder som behövs Successiv utveckling Prioriteringar Drift 37 Idag Förändringar Referenser 39 Bilder & Illustrationer 39 Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 3

10

11 1 Inledning Strandbadplatser - vision 2015 Strandbadplatser - vision 2015 har angett vilken standard de kommunala badplatserna i Varberg ska ha. Dokumentet togs fram 2008 och beräknades då gälla fram till Badplatsriktlinje för Varbergs kommun är det dokument som ersätter Strandbadplatser - vision 2015 från och med antagandet vintern Badplatsriktlinjen hanterar alla typer av kommunala badplatser - havsbad såväl som insjöbad. Uppdraget En inventering av dagens badplatser visar att det finns behov av förbättringar inom områdena tillgänglighet, service och rekreation. Uppdraget har utförts av en projektgrupp på hamn- och gatuförvaltningen på uppdrag av hamn- och gatunämnden. I projektgruppen har landskapsarkitekter, trafikplanerare och personal från drift- och anläggning medverkat. Kunskap om badplatserna och synpunkter på riktlinjerna har även inhämtats från en referensgrupp. STRANDBADPLATSER VISION 2015 Juni 2008 REFERENSGRUPP De som har varit delaktiga i referensgruppen är: Stadsutvecklingskontoret Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Serviceförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Marknad Varberg Svenska Livräddningssällskapet Kommunala handikapprådet < Barnens badstrand en solig dag. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 5

12 Upplägg Planeringen för badplatserna består av två dokument, Badplatsriktlinje för Varbergs kommun och Handlingsplan för badplatser i Varbergs kommun. Badplats1iktlinjen är översiktlig och beskriver i vilken 1iktning utvecklingen av kommunens badplatser ska ske. Riktlinjerna har fokus på de tre områdena tillgänglighet, rekreation och service. BADPLATSRIKTLINJE Externt dokument, generella riktlinjer för de kommunala badplatserna ! De specifika åtgärder och önskemål som identifierats på varje badplats beskrivs i handlingsplanen som löper fram till år Handlingsplanen är inget fastställt dokument utan en samling av kartlagda b1ister, behov och önskemål för vaije badplats. HANDLINGSPLAN Internt dokument, åtgärdsplanering för ett till två år i taget. Åtgärderna finansieras av hamn- och gatunämndens investerings- och driftbudget. Vilka specifika åtgärder som ska göras och i vilken omfattning beslutas inom va1je projekt. Innan en investe1ing sker på en badplats fortsätter skötsel och underhåll som tidigare. 6

13 2 Bakgrund Syfte Syftet med riktlinjerna är att de ska visa vad kommunen strävar efter att badplatserna ska uppnå gällande tillgänglighet, service och rekreation. Badplatsriktlinjen ska fungera som vägledning och planeringsunderlag för hamn- och gatuförvaltningen vid utveckling och skötsel av de kommunala badplatserna. Syftet är även att Badplatsriktlinjen ska visa vad besökaren kan förvänta sig av en kommunal badplats i Varberg. Visioner och mål I kommunens grönstrategi Simma, lek och Svärma lyfts visionen om Varbergs kommun som hela Sveriges badparadis. Utveckling av strandlivet och badkulturen är en av de strategier som har tagits fram för att visionen ska uppnås och det är den strategin som badplatsriktlinjen utgår ifrån. I hamn- och gatunämnden finns ytterligare mål som har varit utgångspunkter för arbetet med riktlinjerna. Ett av nämndens mål är att skapa goda offentliga miljöer för en god livskvalitet och ett trivsamt boende. Ett annat mål är att Varberg ska vara en attraktiv kommun att vistas i. Illustration från kommunens grönstrategi. För att uppnå nämndens mål arbetar förvaltningen med att utveckla och binda samman kommunens gröna stråk så att de i högre grad kan bidra med rekreativa värden, biologisk mångfald och social samvaro. Badplatserna är en viktig del i kommunens grönstruktur. Förvaltningen har även som mål att arbeta med projekt som utvecklar kommunens kust- och strandliv och aktiviteter som är kopplade till hav, sjöar och vattendrag året om. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 7

14 För att kunna uppnå visionen om ett badparadis och utveckling av kommunens kust- och strandliv har fem mål för utvecklingen av kommunens badplatser tagits fram: ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL STRÄNDER OCH BAD MÅNGA OLIKA TYPER AV BAD FÖR OLIKA MÅLGRUPPER FLER REKREATIVA VÄRDEN SOM LOCKAR TILL VISTELSE ÅRET RUNT TYDLIGHET KRING INNEHÅLL PÅ SERVICE OCH SKÖTSELNIVÅ BIBEHÅLLEN OCH FÖRSTÄRKT LANDSKAPSKARAKTÄR

15 Vad är en kommunal badplats? En kommunal badplats är en badplats som kommunen ansvarar för, genom anläggning, underhåll och utveckling. Vilka badplatser kommunen måste ta ansvar för regleras av bestämmelserna gällande EU-bad. I kommunen finns idag 16 EU-bad, utöver dessa har kommunen tagit ansvar för ytterligare 11 badplatser. I kommunens lokala ordningsföreskrifter anges vilka badplatser som är offentlig plats, och som därmed kommunen ansvarar för.* På en kommunal badplats tas vattenprover som analyseras regelbundet. Det finns en viss standardiserad service och utveckling av anläggningarna genomförs på en rimlig nivå. OM EU-BAD Platser med mer än 200 badande per dag under badsäsongen ska registreras som EUbad. Kommunerna ska sköta dessa enligt bestämmelserna i badvattenförordningen och Havs- och vattenmyndighetens (HAV) föreskrifter. Varje EU-bad ska ha en kontrollplan för provtagning, en badvattenprofil och informationsskyltar om vattnets kvalitet. Vattnet på badplatserna ska både provtas och besiktigas. Mer information finns på havochvatten.se Djupa dräkt. * De lokala ordningsföreskrifterna finns att läsa i sin helhet på varberg.se Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 9

16 Myndighetsdirektiv Det finns flera myndigheter som rekommenderar olika åtgärder för att de kommunala badplatserna ska vara säkra, hälsosamma och ha en god service. Havs- och vattenmyndigheten (HA V) kontrollerar badvattenkvaliteten regelbundet och kräver god skyltning som visar aktuell nivå. HAV:s föresk1ifter och allmänna råd gäller de badvatten som är registrerade som EU-bad. OM MILJÖBALKEN Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling. Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, i 45 punkt 5 ska kommunen ägna särskild uppmärksamhet åt strandbad. För mer information se naturvardsverket.se Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Varbergs kommun har tillsynsansvaret över de kommunala badplatserna enligt Miljöbalken. Tillsynen av badplatserna innebär bland annat granskning av vattenprover och kontroll av hygienutrymmen, skyltning samt nedskräpning. Räddningstjänsten har direktiv för hur säkerhetsutrustning som livbojar, stegar och räddningsbåtar ska placeras, samt hur framkomligheten för räddningsfordon bör vara. 10

17 Föreningar, organisationer och allmänhet Utöver myndigheternas krav på de kommunala badplatserna finns även önskemål från organisationer, föreningar och allmänhet att ta hänsyn till. Det kommunala handikapprådet kommer exempelvis gärna med förslag på åtgärder för en bättre tillgänglighet på badplatserna, och Svenska Livräddningssällskapet ger användbara tips för säkrare och tryggare badstränder. Allmänhet och intressegrupper bidrar med ett stort antal tips på hur badplatserna kan förbättras utifrån enskilda önskemål. Dessa förslag tas om hand och utreds i handlingsplanen och förverkligas i den mån som är rimligt. Pojke på bryggan i Lilla apelviken, Kåsa. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 11

18 3 Nuläge och behov Varierat utbud Möjlighet till bad och närhet till vatten är något som Varberg är känt för och som kommunen är stolt över. I dagsläget har Varberg 27 kommunala badplatser, belägna både vid havet och vid kommunens insjöar. Se karta till höger. I dagens badpalett finns många olika typer av badplatser - från långgrund sandstrand till klippiga djup. Vissa badplatser används mer än andra varför det går att hitta både populära stränder och mer folktomma pärlor. Geografisk spridning Många av badplatserna som idag är kommunala finns av gammal hävd och har helt enkelt tillkommit där människor vill bada. Därför finns det i vissa områden av kommunen tätt med badplatser att välja mellan medan andra områden helt saknar en kommunal badplats. I fortsatt arbete med badplatserna ska kommunen se över om det finns något behov av avveckling eller tillägg i antalet badplatser. De lokala ordningsföreskrifterna behöver i så fall kompletteras vilket sker i kommunfullmäktige. Avveckling skulle kunna bli aktuellt om en badplats har för låg vattenkvalitet eller för få badande för att det ska vara samhällsekonomiskt försvarbart att ha den kvar som en kommunal badplats. Lekande barn på Barnens badstrand. Ytterligare kommunala badplatser kan bli aktuellt för att få till en större geografisk spridning eller om en badplats används av mer än 200 badande per dag. Det kan även bli aktuellt att utöka avgränsningen av befintliga badplatser. 12

19 ~ OKLÅNGEN l) r;~ i SKALLINGESJON i FEJvHE VI FJARDE V TREDIE VI SKARJ:>E NORD DJUPA DRAKT Kommunens 27 badplatser. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 13

20 Rådighet över mark Rådighet över marken innebär att kommunen antingen äger marken eller har ett avtal med markägaren som ger rätt att använda marken för ett visst ändamål. Det är viktigt att kommunen gör investeringar endast på mark som kommunen har rådighet över. Det är även viktigt att rådighet finns för tillfa1tsvägar och parke1ingsplatser. De lokala ordningsföreskrifterna Vissa av åtgärderna kan göra att de lokala ordningsföreskrifterna behöver ändras. Det gäller främst vid aweckling eller tillägg i utbudet av badplatser eller om ändringar görs i förbuden mot hund och häst. Föränd1ing i de lokala ordningsföresk1ifterna kan föreslås av hamn- och gatunämnden och beslutas i kommunfullmäktige. Hälften av kommunens badplatser ligger på kommunägd mark. En fjärdedel av kommunens badplatser har kommunen delvis rådighet över (via avtal) och ytterligare en fjärdedel har kommunen ingen rådighet över. Om rådighet inte finns för en kommunal badplats behöver denna säkerställas innan en investering kan ske. Om kommunen inte kan få rådighet övermarken kan frågan hanteras genom ny detaljplan. Vilka lösningar som finns är unika för varje plats och beror bland annat på markägarförhållandena och gällande detaljplaner. 14

21 Naturvärden och känsliga områden Många kommunala badplatser är belägna i eller i närheten av områden med höga naturvärden, vissa är skyddade genom att vara ett Natura 2000-område* eller naturreservat. Typiska naturtyper vid badplatserna i Varbergs kommun är betade strandängar, sanddynsmiljöer och kusthedar, miljöer som har en rik mångfald av växter och djur. I havet utanför kusten finns även värdefulla marina naturtyper och öar betydelsefulla för säl och sjöfågel. De skyddade områdena har ofta skötselplaner specifikt anpassade till naturvärdena på platsen, och dessa omfattar ibland även badplatsen. Länsstyrelsen ansvarar för skötseln av naturreservaten. De höga naturvärdena fyller en viktig funktion, både genom att de bidrar till natursköna badplatser och till den biologiska mångfalden. Vid utveckling av badplatser i eller intill höga naturvärden behöver därför stor hänsyn tas och i vissa fall krävs dispens för att en förändring och utveckling ska kunna ske. Blommande ljung vid Hästhagabergen. * Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU med syfte att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 15

22 Landskapets karaktär Med en lång kustlinje och många sjöar i inlandet erbjuder Varberg både havs- och insjöbad. Kusten är varierad då sandstränder i söder möter klipphällar och skärgård i norr. Variationerna i landskapets karaktär ger olika identitet till badplatserna och olika förutsättningar för utveckling. Badplatserna vid havet kan delas in i tre olika landskapskaraktärer; långsträckt sandstrand, mindre vik med sand och klippstrand. Insjöbad har gemensamma karaktärsdrag i landskapet och beskrivs som en landskapskaraktär. Långsträckt sandstrand De långsträckta sandstränderna ligger i flacka landskap med mjuka övergångar mellan vatten, sandstrand och gräs. Vissa av sandstränderna avslutas med små sanddyner bevuxna med gräs medan andra direkt övergår i låg örtvegetation. De långsträckta sandstränderna ligger i större vikar eller längs en rakare del av kusten vilket skapar en öppen känsla och ger långa vyer. Storskaligheten gör det lättare att placera byggnader och verksamheter i dess bakkant utan att dessa blir för dominerande. Dessa platser är däremot känsliga för uppstickande element eller byggnader som blockerar vyn. Illustration av kustlinjen från Grönstrategin. Långsträckt sandstrand vid Björkäng. 16

23 Mindre vik med sand De mindre vikarna karaktäriseras av små sandstränder som inringas av klipphällar eller större stenar i vattnet. Sanden övergår i magra gräs- eller hagmarker. Mark som ibland är kuperad. Småskaligheten i vikarna ger en intim känsla vilket i sin tur gör platsen känslig för inslag av för många byggnader eller främmande element. Vid kuperad terräng kan det vara svårt att tillgänglighetsanpassa* utan större inslag av ramper och ledstänger. Klippstrand Klippstränderna karaktäriseras av just klippor som skjuter ut i havet. Ofta finns mindre betongbryggor med stegar som underlättar bad. Klipporna är mjukt rundade och det finns inslag av större stenbumlingar. Tång växter ofta längs dess kanter i vattnet, mot land övergår klipporna i låg gräsvegetation. Vyerna ut mot havet är vidsträckta. Klippstränderna är ofta kuperade och svåra att tillgänglighetsanpassa* utan större inslag av ramper och betongbryggor. Mindre vik vid Gamla köpstad. Klippbad vid Apelviken. * Med tillgänglighetsanpassa menas att göra platsen mer tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 17

24 Insjöbad Insjöbaden består av mindre vikar med sandstrand och flytbryggor. Sandstranden övergår i låga gräsytor och sjöarna ramas in av skogs- och betesmarker. Vyerna sträcker sig ut över sjön och omgivande skogslandskap. Vilket tillsammans med skalan i de mindre vikarna ger en intim känsla. Insjöbaden ger med sitt söta och lugnare vatten bättre möjligheter för enklare bryggor och aktiviteter i vattnet. Med närheten till storvuxna träd och skog kan mindre byggnader och uppstickande element placeras utan att störa landskapsbilden. God badvattenkvalitet Vid alla kommunala badplatser eftersträvas en god badvattenkvalitet som inte utgör någon risk för badandes hälsa. Fysiska förutsättningar som dagvattenutsläpp, vattendjup och strömmar påverkar badvattenkvaliteten. Även om en plats är populär för bad innebär det inte att förutsättningarna för bra badvattenkvalitet finns. Exempelvis kan vattnet vara för stillastående, dagvattenutsläpp i området kan förorena vattnet eller vattendjupet vara för grunt för att badvattnet ska kunna uppnå en god kvalitet. Generellt sett har Varbergs badplatser idag mycket god badvattenkvalitet. Hundvänliga badplatser I de lokala ordningsföreskrifterna regleras att hund inte får vistas på de kommunala badplatserna under tiden 1 maj - 31 augusti, med undantag för Getterön tredje vik. Sandstrand vid Skällingesjön. Önskemål om ytterligare hundbad finns, samtidigt som det förs fram klagomål 18

25 från allmänhet om att hundar vistas på de kommunala badplatserna där förbud råder. Inom de kommunala badplatserna gäller de lokala ordningsföreskrifterna, utanför gäller allemansrätten. Genom att förtydliga badplatsens gränser blir det lättare för hundägare att veta var de kan bada med sin hund. Kommunen ska även i fortsatt arbete utreda möjligheten att tillåta hund på delar av någon/några befintliga badplatser. För att få en bra spridning bör en badplats i norr och en i söder väljas. Surf Flera av våra badplatser används för olika vattensporter som vindsurfing och kite. De goda möjligheterna som finns i kommunen lockar många besökare va1je år. Flera av de stränder som är populära för olika vattenspo1ter är även populära badstränder. För att minska risken för konflikter mellan smfare och badare kan det bli aktuellt att under sommarsäsongen markera specifika ytor för smfare. Detta görs redan vid Björkäng där skylt på stranden och boj i vattnet visar var smfare får vara och därmed har företräde. Vindsurf. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 19

26 Säkerhet För att säkerställa säkerheten på kommunens badplatser finns räddningsutrustning tillgänglig. Befintlig räddningsutrustning ses över varje år, i samarbete med Livräddningssällskapet. Vilken räddningsutrustning som är lämplig påverkas av platsens karaktär och hur den används. Badplatser med brygga ska ha räddningsstege, boj och krok för att underlätta räddning året runt. Sandstränder ska ha boj utan lina och klippstränder boj med lina. Bryggor och pirar bör ha en fast monterad stege året runt för att underlätta att ta sig i och ur vattnet. Guide till ökad vattensäkerhet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap används som utgångspunkt för kommunens arbete med säkerhet. Kommunen arbetar även med att få certifieringen En vattensäker kommun vilket innebär ytterligare steg mot ökad säkerhet vid kommunens vatten. Tillgänglighetsbad I nuläget finns ett tillgänglighetsanpassat bad vid Lilla Apelviken, Kåsa. Platsen har inte fungerat så bra, delvis på grund av att rampen har fel lutning, liften har varit komplicerad att sköta och att platsen är väldigt väderutsatt med starka strömmar i vattnet. Det finns nu behov av ett nytt tillgänglighetsbad. För att platsen ska vara lämplig har kommunen listat flertalet funktionella kriterier: centralt läge kollektivtrafik tillgänglig kommunalägd mark flackt landskap med goda möjligheter till tillgänglighet utan större ingrepp (liten påverkan på landskapsbilden) låg risk för väderutsatthet (ger lägre risk för mekanisk påverkan på anläggningen och högre rekreativa värden) låg risk för sandflytt (påverkar skötsel och användandet av anläggningen) viss befintlig service såsom parkering och toalett möjlighet att placera tillgänglighetsbadet på en egen del av stranden med stöd i landskapet (minskar påverkan på landskapsbild och skapar känsla av trygghet) 20

27 4 Riktlinjer Riktlinjerna visar vad kommunen strävar efter att badplatserna ska uppnå gällande tillgänglighet, service och rekreation. Riktlinjerna omfattar alla kommunala badplatser. Tillsammans skapar de en palett av bad- och rekreationsmöjligheter som är varierad, unik och av olika standard. På följande tre uppslag följer de riktlinjer som gäller för respektive område. Rubriken är själva riktlinjen, därefter beskrivs VARFÖR riktlinjen är viktig och HUR den kan uppnås.

28 00 0 BADPLATSER I VARBERGS KOMMUN.. SKA... HA PARKERING FOR CYKEL OCH BIL VARFÖR? För att underlätta att ta sig till stranden är det viktigt att det finns bra möjligheter att parkera framförallt sin cykel men även bil. Bilparkeringen behöver även ha tillgängliga parkeringsplatser för att funktionsnedsatta ska kunna ta sig till platsen. HUR? Se över behovet av parkering för framförallt cykel men även bil. I första hand främja cykelparkering alternativt yta för cyklar nära stranden. Varje badplats ska ha en handikapparkering. Ytor som används för bilparkering under badsäsongen får gärna samnyttjas med andra aktiviteter resten av året.

29 PÅ BADPLATSER I VARBERGS KOMMUN SKA... FLER MED FUNKTIONSNEDSATTNING KUNNA BADA VARFÖR? För besökare med funktionsnedsättning kan det vara svårt att ta sig i vattnet. Det är viktigt att våra badplatser på olika sätt underlättar för bad. HUR? Ett av våra havsbad ska ha ett tillgänglighetsbad som är anpassat för funktionsnedsattas behov. Flera av våra badplatser ska ha ramper, bryggor med stege och ledstänger för att underlätta bad. Platsens förutsättningar avgör var det är lämpligt att göra vattnet mer tillgängligt. Riktlinjen är främst aktuell för badplatser av hög standard. - - PÅ BADPLATSER I VARBERGS KOMMUN SKA... FLER STRANDER VARA TILLGANGLIGA VARFÖR? För besökare med funktionsnedsättning kan våra stränder vara svåra att vistas på. Det är viktigt att alla som vill kan besöka olika stränder. HUR? Flera av våra badplatser ska ha släta gångvägar, ledstänger och spänger som förbinder stranden med sin omgivning. Platsens förutsättningar avgör var det är lämpligt att skapa tillgängliga stränder. En geografiskt jämn fördelning ska eftersträvas. Riktlinjen är främst aktuell för de badplatser som är av hög eller mellan standard.

30 0 BADPLATSER.. I VARBERGS KOMMUN SKA... VARA LATTAATT HITTA VARFÖR? För att locka besökare till våra badplatser behöver det finnas bra och tydlig information om vilken karaktär stranden har och vilken standard som finns. Är det sand, sten eller gräs? Finns det toalett, parkering eller brygga? Badplatserna ska vara lätta att hitta fram till och väl på stranden ska det vara lätt att förstå vad som finns var. HUR? Alla kommunala badplatser ska ha en tydlig informationsskylt och det ska finnas information om badplatsen på kommunens hemsida. Det är viktigt att informationen är aktuell. Det ska även finnas vägskyltar som leder fram till badplatsen. BADPLATSER I VARBERGS KOMMUN SKA... HA EN TYDLIG MARKERING AV DESS BORJAN OCH SLUT VARFÖR? HUR? I Varbergs kommun finns en lång kust med många I dagsläget syns badplatsernas början och slut platserförbad. De kommunala badplatserna ären på kartan på befintliga informationsskyltar. Det offentlig plats vilket gör att fler bestämmelser för kan även vara lämpligt att rent fysiskt markera allmän ordning och säkerhet gäller här. En tydligt badplatsens början och slut, exempelvis kan markerad plats gör det lättare för besökaren att gränsen markeras med en stenbumling, trästock veta var en viss nivå på standard finns och var en eller betongfigur med badplatssymbolen på. viss aktivitet får ske. Markeringen kan se olika ut på olika platser och ska anpassas till landskapets karaktär...

31 BADPLATSER I VARBERGS KOMMUN SKA... HA EN TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD TOALETT VARFÖR? Alla kommunala badplatser i Varbergs kommun har idag en vattentoalett eller enklare mulltoalett för besökare. Toaletterna är av varierande standard och nivå på tillgänglighetsanpassning. Badplatserna gynnas av att erbjuda välfungerande, estetiskt tilltalande och tillgänglighetsanpassade toaletter. HUR? Utveckla tillgängligheten i det befintliga toalettbeståndet. Vid upprustning och nybyggnation ska tillgänglighetsanpassning ske och kommunens Plan för offentliga toaletter i Varbergs kommun ska följas. BADPLATSER I VARBERGS KOMMUN SKA... PÅ UTVALDA PLATSER ERBJUDA DUSCH VARFÖR? Vid några av våra badplatser finns idag möjligheten att duscha av sig saltvatten och sand, inomhus eller utomhus. Duscharna gör vistelsen på stranden trevligare och bör finnas där det är möjligt. HUR? Intill vattentoaletter ska en enklare utomhusdusch finnas, fot- eller helkroppsdusch. Befintliga inomhusduschar ska finnas kvar. Riktlinjen är främst aktuell för de badplatser som är av hög eller mellan standard. BADPLATSER I VARBERGS KOMMUN SKA... HA EN VÄLFUNGERANDE SOPHANTERING VARFÖR? Istället för många små soptunnor ute på våra stränder vill kommunen samla sophanteringen till ett fåtal kärl vid badplatsernas entrépunkter. Förändringen minskar risken för lukt på stranden, fåglarnas spridning av skräp och effektiviserar tömningen. HUR? Sophanteringen förändras successivt över tid med fokus på att börja med badplatser av hög och mellan standard. Besökaren får ta med sig sina sopor till strandens entrépunkt på vägen hem.

32 BADPLATSER.. I VARBERGS KOMMUN SKA... VARA MOTESPLATSER VARFÖR? För att skapa möjlighet till möten, integration och locka till vistelse året runt behöver våra badplatser erbjuda olika sorters mötesplatser. HUR? Unika och variationsrika mötesplatser skapas. Från den lilla mötesplatsen som kan bestå av picknickbord och grill till mer innehållsrika platser som lockar till vistelse och lek året runt. Mötesplatsens innehåll och utformning ska anpassas till landskapets karaktär, vilken standardnivå badplatsen har och behov från besökare. Placeringen av mötesplatsen ska främja kopplingen till omgivande grönstruktur. BADPLATS~R I VARBE~GS KOMMUN SKA... INNEHALLA MANGA OLIKA REKREATIVA VARDEN VARFÖR? Kommunens badplatser har en stor möjlighet att HUR? På flera av kommunens badplatser skapas erbjuda något mer än bad. För att locka besökarna aktiviteter knutna till vattnet och stranden, att använda platserna året runt, uppleva havet i dess olika skiftningar och skapa förståelse för den natur som finns här behöver de rekreativa värdena på badplatserna utvecklas. exempelvis vattenlekplats på stranden, snorkelled i vattnet och bollnät för strandsporter. Platsens förutsättningar och behov är utgångspunkten till vilka rekreativa värden som ska lyftas på vilken plats. Badplatserna med hög och mellan standard ska tillsammans kunna erbjuda många olika rekreativa värden. En geografisk spridning av olika rekreativa värden ska eftersträvas.

33 BADPLATSER I VARBERGS KOMMUN SKA... UPPMUNTRA TILL LEK VARFÖR? Olika typer av miljöer uppmuntrar till olika typer av lek. Den lek som kan ske på våra stränder och badplatser bidrar till att skapa en mångfald av lekmiljöer för barn och ungdomar. Det är därför viktigt att utformningen av mötesplatser och aktiviteter på badplatserna tar hänsyn till barn och ungdomars behov. HUR? Utformningen av mötesplatser och aktiviteter på badplatserna ska ta hänsyn till barn och ungdomars behov, exempelvis kan möbler och konst användas som även fungerar för lek och häng. På våra mindre stränder kan en mindre del av den vrakved som städas bort sparas på valda platser och på så sätt bli tillgänglig för upptäcktsglädje och lek BADPLATSER I VARBERGS KOMMUN SKA... GE MOJLIGHET FOR TILLFALLIGAAKTIVITETER VARFÖR? Många av Varbergs badplatser och stränder används redan idag för säsongsbetonad kursverksamhet, uthyrning och publika tävlingar (till exempel kite, surf, SUP, yoga, beachvolleyboll, triathlon och flera andra strandaktiviteter). Dessa aktiviteter tillför betydelsefulla rekreativa värden till badplatsen. Det är viktigt med möjlighet till fortsatt verksamhet och vidareutveckling för innevånare, turister, näringsliv och Varberg som destination. HUR? På flera av våra badplatser ska det finnas möjlighet till uppställning. Ändamålsenliga ytor skapas med olika nivåer av service såsom tillgång till vatten, avlopp och el. Det skulle till exempel kunna vara en grusad eller annan hårdgjord och tillgänglig yta som lämpar sig för uppställning av foodtrucks, en tillfällig försäljningsbod eller en så kallad popupcontainer för uthyrning och försäljning (surf, SUP, badkläder, mat, glass med mera). I första hand ska detta ske på badplatser av hög standard.

34

35 5 Standard För att tydliggöra vad besökaren kan förvänta sig på respektive badplats i innehåll föreslås att badplatserna delas in i tre olika nivåer: bas, mellan och hög standard. Alla kommunala badplatser ska som minst uppnå basnivån. Innehållet på badplatserna i de olika standarderna inkluderar de förbättringar som riktlinjerna ger upphov till, och som kommunen strävar efter att badplatserna ska uppnå. Innehållet för respektive standard är därför inte information om vad som finns på badplatserna idag. Vid behov kan standarden för en badplats förändras, detta sker i så fall i arbetet med handlingsplanen och i samband med budgetarbetet. Information kring vilket innehåll badplatsen har och vilken standard kommunen strävar efter att den ska uppnå ska finnas uppdaterad på kommunens hemsida. Bas Badplatser med basnivå är platser där kommunen väljer att hålla en lägre nivå på service, tillgänglighet och rekreation. Detta kan bero på att badplatsen har färre antal besökare, ligger inom område med höga naturvärden eller kan ha sämre möjligheter att skapa god tillgänglighet. Det kan även vara badplatser med sämre vattenkvalitet eller platser som inte är EU-bad. Badplatserna med basnivå som standard bidrar med badupplevelser där närheten till naturen är i fokus. Badplatsens innehåll: toalett som är tillgänglighetsanpassad informationstavla som är uppdaterad skylt från väg markerad gräns samlad sophantering livräddningsutrustning mindre mötesplats med enstaka sittplatser och enklare grill parkering för cykel och bil, minst en handikapparkering < Öresjö badplats i Trollhättans kommun. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 29

36 Mellan Badplatserna med mellanstandard är platser med god servicenivå och höga rekreativa värden, medan kraven på tillgänglighet är lägre jämfört med hög nivå. Badplatserna ska även ha god vattenkvalitet och vara EU-bad. Badplatserna med mellanstandard kommer att erbjuda en stor variationsrikedom för besökaren. På badplatser med mellanstandard finns olika sorters mötesplatser, aktiviteter och tillgänglighetslösningar med olika nivåer. Hög Badplatserna med hög standard är de som sticker ut lite extra, har något unikt och kan sätta Varbergs kommun på kartan. Det är badplatser som har många besökare, är väldigt attraktiva med höga rekreativa värden och som har goda förutsättningar att uppfylla både god servicenivå och god tillgänglighet. Badplatserna ska även ha god vattenkvalitet och vara EU-bad. Badplatsens innehåll ska minst uppfylla basnivån och därutöver: innehålla enklare dusch där vattentoalett finns vara en mötesplats med god kvalitet innehålla tre rekreativa värden utöver bad På några av platserna med mellanstandard kan det även finnas plats för upplåtelse, tillgängligt vatten och tillgänglig strand. Badplatsens innehåll ska minst uppfylla basnivån och därutöver: innehålla enklare dusch där vattentoalett finns vara en mötesplats av god kvalitet med en unik utformning innehålla ytterligare fem rekreativa värden utöver bad ha god tillgänglighet till stranden ha plats för tillfälliga aktiviteter På några av platserna med hög standard bör det även finnas tillgänglighet till att bada. 30

37 STRÅVALLA (/OKLÅNGEN l) [? {J i t SKALLI NGESJON FE.MTE VI FJARDE TREDJE V~ SKARPE NORD DJUPA DRÄKT e Basstandard e Mellanstandard e Hög standard Karta som visar vilken standard kommunen strävar efter att respektive badplats ska uppnå. Vid behov kan standarden för en badplats förändras. Detta sker i så fall i arbetet med handlingsplanen och i samband med budgetarbetet. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 31

38 6 Plan för genomförande Från riktlinje till förbättrad badplats Riktlinjer Med beslutade riktlinjer får kommunen en tydlig vision för utvecklingen av de kommunala badplatserna. Riktlinjerna är ett underlag för kommande investeringsprojekt. Handlingsplan och budgetarbete Handlingsplanen belyser vilka behov som finns på vilken badplats. Vilka badplatser som utvecklas beslutas löpande i budgetarbetet. Viss utveckling av badplatserna sker regelbundet inom kommunens driftsbudget. Det arbetet kommer att fortsätta och sker löpande under hela tidsperioden. Investeringsprojekt och utveckling inom driften Inom varje projekt specificeras vad som ska göras, på vilken del av badplatsen och hur platsen ska utformas. Detsamma gäller för utveckling inom driftsbudgeten. Beslut om vad, var och hur tas för varje specifik förbättring. I samband med att projekt utförs ska riktlinjerna för både tillgänglighet, service och rekreation följas. Samråd Vid utformningen av varje projekt är det viktigt att samråda med de som använder badplatsen och närliggande verksamheter. Med utgångspunkt i riktlinjerna och i samråd med berörda ges goda förutsättningar för att skapa badplatser av hög kvalitet. Genomförande Byggnation på badplatserna bör ske utanför den intensiva badsäsongen för att minska störande arbeten för besökaren. 32

39 1 3 HANDLINGSPLAN OCH BUDGETAR BETE -~"------:::a;::::c!,:::::::_rs~ -,-...;-t-~ ,,-,::~:INGSPROJEKTDCH UTVECKLING INOM C) ~ 90 ~ :-"' ' ~----::.~:~'{IL,. ~ ~ ~- - I~. ~ FÖRBÄTTRAD BADPLATS! LÖPANDE UNDERHÅLL T OCH UTVECKLING Diagram som illustrerar genomförandet från riktlinje till förbättrad badplats. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 33

40 Åtgärder som behövs För att uppnå riktlinjerna och de mål kommunen har för badplatserna behövs flertalet åtgärder. Behoven höjs ju högre standard kommunen strävar efter att badplatsen ska uppnå. För badplatser med basstandard uppnås redan de flesta kraven på innehåll. Endast mindre kompletteringar behövs, exempelvis vägskyltar som visar till badplatsen, markeringar av den kommunala badplatsens gränser och uppdatering av livräddningsutrustning vid bryggor. Lek på mötesplats Badhusplatsen, en viktig del av upplevelsen vid Barnens badstrand. För badplatser med mellan och hög standard finns behov av fler insatser. Åtgärderna som behövs är av väldigt olika karaktär beroende på vad som redan finns på aktuell badplats. Det rör sig exempelvis om åtgärder som att skapa/ förbättra mötesplatser (och därigenom öka antalet rekreativa värden) samt att förbättra tillgängligheten till strand och i vissa fall vatten. Det rör sig även om mindre åtgärder som att komplettera med enklare dusch där vattentoalett finns, samla sophanteringen till strandens entrépunkter, skapa plats för tillfälliga aktiviteter och markera badplatsens gränser bland annat. Snorkelled i Kosterhavet. 34

41 Successiv utveckling Målet är att fram till 2027 successivt utveckla kommunens badplatser, en utveckling som sker både inom driftsbudgeten och genom investeringar. Inför finns medel avsatta för utveckling av kommunens badplatser. I kommande budgetarbete kommer ytterligare medel att sökas. Prioriteringar Att öka tillgängligheten till våra badplatser prioriteras högst av de tre områdena tillgänglighet, service och rekreation. I första hand kommer kommunen att satsa på att bygga ett nytt tillgänglighetsbad, och att göra olika tillgänglighetsåtgärder på flertalet badplatser runtom i kommunen. Investeringsplaneringen innebär att flera investeringsprojekt kommer att utföras på olika badplatser under de närmaste åren. Övriga investeringar kommer främst att vara platsspecifika projekt med fokus på att förbättra 1-2 badplatser per år. I första hand väljs de badplatser som även har goda förutsättningar att skapa tillgängliga mötesplatser och stränder där kommunen strävar efter mellan eller hög standard. Det kommer även bli aktuellt med enstaka punktinsatser för att exempelvis förbättra skyltningen fram till en badplats, eller justera sophanteringen. Vid varje investeringsprojekt ska riktlinjerna för tillgänglighet, service och rekreation följas. Öresjö badplats i Trollhättans kommun. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 35

42

43 7 Drift Idag De största skötselinsatserna sker under badsäsongen 15 maj-15 augusti. Inför och efter badsäsong sker även förberedelser och avveckling. På alla badplatser utförs liknande driftsåtgärder. Vilka insatser som behövs i driften styrs inte av badplatsens standard utan av badplatsens storlek, innehåll, antalet användare och hur väderutsatt badplatsen är. Badplatsens standard styr däremot vilken badplats som ska prioriteras vid behovsstyrda insatser, som exempelvis rensning av tång. Inför Strax innan badsäsongens början ser kommunen över alla badplatserna och ser till att: grovstädning sker harvning sker extra papperskorgar finns dagvattenutsläpp rensas och justeras spänger justeras bryggor och trappor läggs i bollnät sätts upp bänkar och övrig utrustning besiktigas livräddningsutrustning besiktigas de toaletter som inte är vinteröppna öppnas Under Under badsäsongen sker en kontinuerlig skötsel med fokus på: daglig städning av stränderna och tömning av papperskorgar underhåll av livräddningsutrustning vattenprovtagning regelbunden kontroll av räcken och trappor vid behov rensning av tång från stränder, trappor och räcken vid behov städning av stranden med maskin Efter Efter badsäsongens slut ser kommunen över alla badplatser och ser till att: extra papperskorgar tas in bryggor tas upp bollnät tas ned de toaletter som inte är vinteröppna stängs Vid badplatserna finns även offentliga toaletter och lekplatser vars drift sköts separat från skötseln av badplatserna med en egen driftsbudget. De offentliga toaletterna sköts enligt standard definierad i Plan för offentliga < Bete som del i skötseln av Getterön. Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 37

44 toaletter i Varbergs kommun. Lekplatserna sköts enligt Lekplatsriktlinje för Varbergs kommun. Förändringar För badplatserna med basnivå kvarstår nuvarande nivå på skötsel och kostnaderna påverkas inte. För badplatserna med mellan och hög standard sker fler tillägg för att öka tillgängligheten och skapa mötesplatser vilket i sin tur leder till ökat behov av skötsel. 38

45 Referenser Varbergs kommun (2010). Simma, lek och svärma - strategi för aktiviteter, upplevelser och biologisk mångfald i Varbergs kommuns utemiljö. Hamn- och gatunämnden, Varberg. Varbergs kommun (2008). Strandbadplatser - vision Hamn- och gatunämnden, Varberg. Varbergs kommun (2013). Plan för offentliga toaletter i Varbergs kommun. Hamn- och gatunämnden, Varberg. Varbergs kommun (2013). Lekplatsriktlinje för Varbergs kommun. Hamn- och gatunämnden, Varberg. Varbergs kommun (2017). Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar Hamnoch gatunämnden, Varberg. Göteborgs stad ( ). Badplatser, utomhusbad. kultur-och-fritid/fritid-och-natur/friluftsliv-natur-och/badplatser--utomhusbad/ Naturvårdsverket ( ). Skyddad natur. Skyddad-natur/ Havs- och vattenmyndigheten ( ). Badvatten. fritid/badvatten.html Bilder & Illustrationer Marie Hidvi framsida bild nr 1 och 7, s. 9, 15, 19 och 36 Hidvi group s. 11, 12 och 34 Sofia Axelsson framsida bild nr 5, s. 4 Mikael Göthage framsida bild nr 4 Mareld landskapsarkitekter s. 28 och 35 Lars-Ove Loo s. 34 bild nr 2 Rebecka Rosén s. 7 och 16 bild nr 1 Maja Moberg och Åsa Svensson s. 33 Övriga bilder från Varbergs kommun och illustrationer av Åsa Svensson Badplatsriktlinje för Varbergs kommun 39

46 VARBERGS KOMMUN BESÖKSADRE SS: ÖSTRA VALLGATAN 18 POSTADRESS: VARBERGS KOMMUN, VARBERG TELEFON VÄX EL: E-POST: WEBBPLATS:

47 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (12) 6. Åtgärdsval - Mötesplats och bytespunkt i Veddige Dnr: HGN 2018/ Handläggare: Katarina Wellholt Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämnden Åtgärdsval - Mötesplats och bytespunkt i Veddige Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. godkänna åtgärdsval gällande mötesplats och bytespunkt i Veddige 2. ge i uppdrag åt förvaltningen att genomföra en förstudie gällande mötesplats och bytespunkt i Veddige Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen har tagit fram ett åtgärdsval gällande mötesplats och bytespunkt i Veddige. Centrala Veddige saknar omsorg om gestaltningen och det behövs en mötesplats i Veddige där människor kan träffas. En så kallad bytespunkt behöver också utvecklas så att det blir enklare och trevligare för människor att byta färdsätt mellan gång, cykel, bil, buss och tåg. Busshållplatsen behöver bli tillgänglighetsanpassad och kunna nås med gång- och cykelvägar. Med tanke på Viskadalsbanans upprustning så kommer troligen pendlingen att öka. Här är också en lämplig placering av en offentlig toalett. Beslutsunderlag Åtgärdsval gällande mötesplats och bytespunkt i Veddige. Övervägande Veddige är en av kommunens största serviceorter. Mer övergripande syftar mötesplatsen och bytespunkten till att utveckla Veddige som ort och att underlätta pendling med kollektivtrafik. Utifrån genomfört åtgärdsval föreslår förvaltningen att en förstudie genomförs. Utvecklingen av Veddige som beskrivs i åtgärdsvalet stämmer väl överens med nämndens målområden Goda offentliga miljöer för en

48 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (12) god livskvalitet och ett trivsamt boende samt Säkra, effektiva och hållbara resor och transporter. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Katarina Wellholt Landskapsarkitekt Protokollsutdrag

49 Åtgärdsval Veddige mötesplats och bytespunkt Katarina Wellholt Landskapsarkitekt Hamn- och gatuförvaltningen Version 0.1

50 Åtgärdsval 1 (7) Veddige mötesplats och bytespunkt Datum Version Hamn- och gatuförvaltningen Innehållsförteckning 1 Bakgrund Varför behövs åtgärder? Varför just nu? Arbetsprocessen och organisering av arbetet Tidigare planeringsarbete Anknytande planering och projekt Sammanförande av flera behov/brister/problem Övergripande syfte med de lösningar/åtgärder som studerats Kostnadsramar för genomförande av lösning/åtgärder Intressenter Kommunala, regionala och statliga intressenter Privata intressenter Allmänna intressenter Avgränsningar Geografisk avgränsning Avgränsning av innehåll och omfattning Tidshorisont för åtgärders genomförande Mål Koppling till kommunala mål Problembeskrivning, förhållanden, förutsättningar Problembeskrivning Befintliga förhållanden och utveckling referensalternativ Förslag till inriktning och rekommenderade åtgärder Beskrivning av övergripande inriktning Rekommenderade åtgärder Förslag till beslut om fortsatt hantering... 7

51 m Åtgärdsval 2 (7) Veddige mötesplats och bytespunkt VARBERGS KOMMUN Datum Version Hamn- och gatuförvaltningen Bakgrund 1.1 Varför behövs åtgärder? Varför just nu? Centrala Veddige (här avses området runt stationshuset och grillköket) saknar omsorg om gestaltningen och det behövs en central mötesplats i Veddige där människor kan träffas. En s.k. bytespunkt behöver också utvecklas så att det blir enklare och trevligare för människor att byta färdsätt mellan gång, cykel, bil, buss och tåg. Här är också en lämplig placering av en offentlig toalett. Med tanke på Viskadalsbanans upprustning så finns det anledning att tro att pendlandet kommer att öka. Busshållplatsen behöver bli tillgänglighetsanpassad och kunna nås med gång- och cykelvägar. "Bussgatan"-Stationsvägen mellan stationshuset och Kapmansvägen behöver bli en "riktig" gata med asfalt och målade linjer. 1.2 Arbetsprocessen och organisering av arbetet Den här åtgärdsvalsstudien genomförs av hamn- och gatuförvaltningen. Som ett led i arbetet har kommunen genom mark- och exploatering inlett förhandlingar med Trafikverket om att få köpa mark norr om Stationsvägen och själva stationshuset. Marken söder om Stationsvägen (där lastkajen ligger bl.a.) vill inte Trafikverket sälja. Även förhandlingar om markköp eller nyttjanderättsavtal med fastighetsägaren till grillköket har inletts. Hamn- och gatuförvaltningen har fört diskussioner med Veddigevisionens infrastrukturgrupp inom ramen för projektet "mötesplatser på landsbygden" som Veddigevisionen har ansökt om. Projektet är för stort för att hanteras på det sättet. V 15

52 Åtgärdsval 3 (7) Veddige mötesplats och bytespunkt Datum Version Hamn- och gatuförvaltningen Tidigare planeringsarbete Utvecklingen av centrala Veddige har diskuterats i kommunen i många år, men bristen på kommunal mark och många inblandade intressenter har troligen varit en fördröjande faktor. 1.4 Anknytande planering och projekt Upprustning av Viskadalsbanan. Ersättningsbussar under bygget av Varbergstunneln. Kommande markköp. Köp av stationshuset. Upprustning av stationshuset och ev. tillgänglighetsanspassning av toalett. 1.5 Sammanförande av flera behov/brister/problem Behovet av en mötesplats centralt i Veddige kan med fördel samordnas med utvecklingen av en bytespunkt då projekten drar nytta av varandra. Även en offentlig toalett bör inrymmas i projektet. 1.6 Övergripande syfte med de lösningar/åtgärder som studerats Syftet är att tillgodose ett behov av en mötesplats och en bytespunkt i en av kommunens största serviceorter. Mer övergripande syftar detta till att utveckla Veddige som ort och att underlätta pendling med kollektivtrafik. 1.7 Kostnadsramar för genomförande av lösning/åtgärder Förslaget på framsidan har beräknats till mellan 7 och 8 miljoner kronor. Förslaget behöver revideras. T.ex. kan den offentliga toaletten ligga i stationshuset om kommunen köper det. Då kan mötesplatsen/torgytan utökas. Parkeringslösningen behöver utredas vidare. 2 Intressenter 2.1 Kommunala, regionala och statliga intressenter Hamn- och gatuförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Hallandstrafiken Trafikverket 2.2 Privata intressenter Ägaren av grillköket/kiosken och thaivagnen Sparbanken Revisionsbyrån

53 Åtgärdsval 4 (7) Veddige mötesplats och bytespunkt Datum Version Hamn- och gatuförvaltningen Allmänna intressenter Veddigevisionen Vägföreningen i Veddige Allmänheten

54 Åtgärdsval 5 (7) Veddige mötesplats och bytespunkt Datum Version Hamn- och gatuförvaltningen Avgränsningar 3.1 Geografisk avgränsning Se aktuellt område nedan. 3.2 Avgränsning av innehåll och omfattning Projektet omfattar inte det av Veddigevisionen kallat bygatan, dvs inga åtgärder på Viskastigen (huvudgatan) som går genom samhället norr om aktuellt område 3.3 Tidshorisont för åtgärders genomförande Ett markköp från Trafikverket kan bli aktuellt våren Trafikverket ska först göra en markföroreningskontroll. Därefter kan projektet starta med utformning, projektering och byggnation.