EXAMENSARBETE. ANNE TANO ANN-LOUISE ÖHGREN. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. www.?.se ANNE TANO ANN-LOUISE ÖHGREN. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ"

Transkript

1 2003:127 SHU EXAMENSARBETE Frågan om en Internethemsida kan utgöra ett driftställe vid bedömningen av svensk domsrätt och tillämplig lag ANNE TANO ANN-LOUISE ÖHGREN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Rättsvetenskap Vetenskaplig handledare: Jenny Blom 2003:127 SHU ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Förord Arbetet med denna uppsats har varit inspirerande och lärorikt. Ämnet i sig kan vara komplext och vi vill därför tacka de personer som hjälpt oss att klargöra rättsläget och problematiken. Vi vill rikta ett särskilt tack till Professor Michael Bogdan, Lunds Universitet för inspirationen. Vår handledare, Jenny Blom, Fil.mag. i rättsvetenskap, för tålamod och stöd, uppmuntran och värdefulla synpunkter samt tron på oss och vårt arbete. Och slutligen varandra - för uthållighet och tålamod i stunder av tvivel, för glädje och iver när allt gått bra, men främst för viljan, humorn och vänskapen. Tack! Författarna

3 Abstract Based on a cross-border contract legal dispute, regarding a web-related contract - where order, payment and delivery of digital products have been made through the Internet, the essay examines, from a Swedish international private- and process legal perspective, whether an Internet- homepage can constitute an establishment when considering jurisdiction and applicable law. The essay has not handled questions about recognition and enforcement of foreign judgements or the material laws, which could come to apply to the question of dispute. With use of a traditional judicial method we can establish that a homepage, dependent on the conditions in each specific case could be regarded as an establishment according to the existing rules of applicable law and jurisdiction, handled in the essay. The legal situation is however vague. Consideration must also be taken to the specific characteristic Internet possesses, among other factors like domain name and the placement of the server. The legal situation could therefore come out differently, when consideration is taken to Internets characteristics and each specific case.

4 Sammanfattning Med utgångspunkt ur en gränsöverskridande kontraktsrättslig tvist, baserad på ett webbrelaterat avtal - där beställning, betalning och leverans av digitala produkter skett via Internet, utreds ur ett svenskt internationellt privat- och processrättsligt perspektiv, frågan om en Internethemsida kan utgöra ett driftställe vid bedömningen av domsrätt och tillämplig lag. I uppsatsen har inte behandlats frågor om erkännande och verkställighet av utländska domar eller de materiella lagar, vilka skulle kunna komma att tillämpas på själva tvistefrågan. Genom användande av traditionell juridisk metod konstaterar vi att en hemsida, beroende av omständigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna anses utgöra ett driftställe enligt de befintliga lagvals- och domsrättsregler uppsatsen behandlat. Rättsläget är dock oklart. Hänsyn måste även tas till de speciella särdrag Internet besitter, bl.a. vad gäller faktorer som domännamn och serverns placering. Rättsläget skulle således kunna komma att se annorlunda ut vid beaktandet av såväl Internets särdrag som omständigheterna i det enskilda fallet.

5 Förkortningslista AvtL Bryssel I-förordningen ChL Checklag (1932:131) Ds EG EU GD HD Haagkonventionen HovR IKL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (Avtalslagen) Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000, om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område Departementsserien Europeiska gemenskapen Europeiska unionen Europeiska gemenskapernas domstol Högsta domstolen 1955 års Haagkonvention om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker Hovrätten Lagen (1964:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker KkL Konsumentköplag (1990:932) KöpL Köplag (1990:931) Luganokonvetionen JT NJA NJA II PBL Prop Lag (1992:794) om domstols internationella behörighet och om verkställighet av utländska domar enligt Luganokonventionen Juridisk tidskrift Nytt juridiskt arkiv, avdelning I Nytt juridiskt arkiv, avdelning II Processlagberedningen Proposition RB Rättegångsbalk (1942:740) RH Romkonventionen SOU SvJT TR Rättsfall från Hovrätterna Lag (1998:167) om tillämplig lag vid avtalsförpliktelser Statlig offentlig utredning Svensk Juristtidning Tingsrätten VxL Växellag (1938:130)

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte Avgränsning Metod och material AVTAL MED INTERNATIONELL ANKNYTNING Ingående Giltighet Problemställningar Avtalsstatutet SVENSK INTERNATIONELL PRIVAT- OCH PROCESSRÄTT Tillämplig lag Tillämplig lag enligt IKL Tillämplig lag enligt Romkonventionen Domsrätt Svensk domsrätt enligt Rättegångsbalken Svensk domsrätt enligt Bryssel-I förordningen DRIFTSTÄLLET UR ANDRA PERSPEKTIV Domännamn Serverns placering ANALYS/SLUTDISKUSSION Lagvalsfrågan Domsrättsfrågan SLUTORD KÄLLFÖRTECKNING

7 1. Inledning IT-rätten framställs som den materiella juridik som handlar om informationsteknikens användning, produkter och tjänster. Rättsområdet är väldigt ungt och orsakar svårhanterliga rättsliga problem och tolkningar. Den tekniska tillväxten har varit snabb och ökar ständigt vilket ger upphov till att lagstiftningen fortfarande är otillräcklig på flera områden. De juridiska frågeställningar som Internet 1 ger upphov till är av olika karaktär och har i olika sammanhang givit upphov till diskussioner om att Internet skulle vara laglöst eftersom det saknas specifika Internetlagar. Diskussionerna är relativt grundlösa eftersom Internet på intet sätt kan betraktas som laglöst de lagar som gäller för övrigt i samhället gäller också för Internet. Diskussionen bör istället föras hur de gällande lagarna kan appliceras på Internetfrågor. Frågan handlar om att kunna tolka hur gällande rätt skall tillämpas för att syftet med regelns ursprungliga tillkomst skall åstadkomma ett lämpligt resultat. Det finns vissa områden där det inte existerar några självklara svar på dessa frågor. En av de frågor som aktualiserats genom den ständigt ökande användningen av Internet som handelsplats, gäller frågan huruvida och i så fall under vilka förutsättningar en Internethemsida kan utgör ett driftställe 2 vid bedömningen av svensk domsrätt och tillämplig lag. Vid tillämpningen av de svenska internationella privat- och processrättsliga [IP-rättsliga] bestämmelserna, vilka samtliga härstammar från tiden före Internets tillkomst 3, äger begreppet "driftställe"("filial, agentur eller liknande", "filial agentur eller annan etablering", "filial, verksamhetsställe", osv.) en framträdande roll. 4 Problemställningen kan belysas genom följande hypotetiska situation: Antag att ett företag "Buy it" som är ett irländskt bolag verksamt som grossistförsäljare av datorprogram, skapar en särskild hemsida för den nordiska marknaden. Det finns inga lokaler eller några anställda i Norden. Hemsidan anger att Buy it är ett irländskt bolag men har texten på nordiska språk samt anger priset i nordiska valutor. Hemsidan är även placerad på en serverdator i Sverige under domännamnet Hemsidan är programmerad att omedelbart automatiskt bekräfta och tacka ja till alla beställningar. Köparen uppger sitt kreditkortsnummer för att pengarna skall kunna tas från dennes bankkonto och överföras till Buy its bankkonto i Dublin. 1 Begreppet Internet definieras enligt följande i SOU 1999:106, Konsumenten och IT - en utredning om datorer, handel och marknadsföring, s 36; " ett nätverk av datorer och annan nätverksutrustning som används för att datorer skall kunna kommunicera med varandra, t.ex. överföra e-post, filer och dokument. Nätverket är uppbyggt av en mängd mindre nätverk som i sin tur består av än mindre nätverk osv.. Genom att allt fler nätverk ansluts till det stora nätverket Internet är detta i ständig förändring och växer efter hand. Internet är idag världens största datornätverk." 2 En fråga som enligt Pålsson, Bryssel I-förordningen, s 122, ännu inte prövats i praxis. 3 Till Sverige kom Internet 1988 vilket är ganska tidigt sett ur ett internationellt perspektiv. Det vi idag allmänt tänker på som Internet är nog World Wide Web (www - en samlingsbeteckning på resurser - datorer, program, dokument på Internet som använder protokollet http), en företeelse skapad under talet. 4 Se t.ex. Bogdan, SvJT 1998; Carlén-Wendels, Nätjuridik, 3u., Norstedts Juridik AB, Stockholm 2000, s 35. 1

8 Efter att betalningen är registrerad i Dublin skickar bolaget via e-post från Irland en kod till köparen som gör det möjligt för denne att ladda ner det köpta programmet från hemsidan i Sverige. Avtalet saknar prorogations- 5 och lagvalsklausul 6. Antag nu att en dansk detaljist köper programmet men är missnöjd med varan och nu överväger att stämma Buy it för kontraktsbrott. Fråga uppstår nu hur en eventuell tvist med anledning av den uppkomna situationen skall lösas. Är svensk lag tillämplig och kan tvisten prövas i svensk domstol? 1.1 Syfte Med utgångspunkt från ovan angivna frågeställning, avser uppsatsen att utreda om en Internethemsida kan anses utgöra ett driftställe, vid bedömningen av svensk domsrätt och tillämplig lag. 1.2 Avgränsning Uppsatsens frågeställning baseras på en gränsöverskridande kontraktsrättslig tvist. Med anledning av det internationella inslaget har vi valt att utgå från ett svenskt internationellt privat- och processrättsligt perspektiv. Det aktuella kontraktsförhållandet baseras på en köpsituation, benämnd "direkt e-handel" 7, med vilket här avses beställning, betalning och leverans av digitala produkter via Internet [cit webbrelaterat avtal]. Uppsatsen avser inte att behandla de materiella lagar, vilka skulle kunna komma att tillämpas på själva tvistefrågan. Inte heller kommer frågor om erkännande och verkställighet av utländska domar 8 att behandlas. 1.3 Metod och material Arbetet i uppsatsen har baserats på traditionell juridisk metod. Genom studier av ämnesspecifik doktrin, svensk och EG-rättslig praxis, statliga offentliga utredningar, propositioner och svensk och europarättslig lagstiftning har vi bildat oss en grundläggande uppfattning av rättsläget på området. Utgångspunkt och inspirationskälla för uppsatsen har varit professor Michael Bogdans artikel; Kan en Internethemsida utgöra ett driftställe vid bedömningen av svensk domsrätt och tillämplig lag? 9. Tack vare den bas artikeln gett oss har vi på ett enklare sätt tagit till oss och bearbetat befintligt material på området. Vissa rapporter, rekommendationer och publikationer har inhämtats genom nedladdning från Internet. Information som laddats ned från Internet har i den mån det varit möjligt, kontrollerats och jämförts med information från andra källor för att öka trovärdigheten och reliabiliteten i uppsatsen. Med utgångspunkt från sökorden; svensk internationell privat- och processrätt, IT-rätt, lagkonflikter, internationell rätt och domännamn, har relevant information och litteratur sökts via databaserna LUCIA och LIBRIS. 5 Dvs., avtal mellan parterna om att uppkommen eller framtida tvist med anledning av avtalet, må eller skall väckas vid domstol i ett visst angivet land. 6 Dvs., avtal mellan parterna om tillämplig lag på avtalet, med anledning av en eventuell tvist. 7 SOU 1999:106, s 44; "E-handel kan beteckna två typer av köpsituationer. Indirekt e-handel innebär att man beställer en materiell vara via Internet. Betalningen sker via faktura eller mot postförskott och den levereras på traditionellt sätt t.ex. via posten. Direkt e-handel [kursivering tillagd] är när man beställer en immateriell vara och betalning och leverans av varan sker via Internet. Några exempel på immateriella varor är dataprogram, spel, musik, filmer och tjänster, dvs. produkter som går att digitalisera så att de kan levereras via Internet." 8 Möjligheten att få domar erkända och verkställda i annat land. 9 Bogdan, SvJT

9 Litteraturen i övrigt har inhämtas vid och via Luleå tekniska universitets bibliotek. Slutligen kan tilläggas att uppsatsens frågeställning inte i någon större omfattning har behandlats i vare sig doktrin eller författning, av praxis inte alls, vilket för vår del inneburit att det varit svårt att hitta relevant litteratur i ämnet. Arbetet har således till stor del fokuserats kring de allmänna regler om domsrätt och tillämplig lag som utvecklats inom den svenska IP-rätten. 3

10 2 Avtal med internationell anknytning I syfte att åskådliggöra det kontraktsförhållande som ligger till grund för arbetet, följer nedan en allmän redogörelse av formen för ett Internetavtals ingående, giltighet, problemställningar, samt avtalets statut. 2.1 Ingående Formerna för att ingå avtal via Internet kan variera. Ett exempel är att en köpare väljer ut en vara på en webbsida eller via utväxlande av e-post och sedan gör sin beställning. Säljaren bekräftar i sin tur beställningen, vanligast via e-post. Köparen kan sedan välja att betala direkt via Internet, med hjälp av t.ex. ett kontokort. Hela processen sker elektroniskt utan de handlingar som annars vanligtvis förekommer vid ordinär handel i form av t.ex. skriftliga avtal, skriftliga standardvillkor eller skriftliga kvitton. 2.2 Giltighet Ett avtal som ingås på elektronisk väg skiljer sig i avtalsrättslig mening inte från ett traditionellt avtal. Av 1 AvtL framgår att ett avtal är bindande utan särskilda formkrav. Bundenhet uppstår när en samstämmig viljeförklaring skett, dvs. att anbud och accept utväxlats. Det elektroniska avtalet är med andra ord lika bindande som det traditionella avtalet, vilket innebär att alla avtalsrättsliga förpliktelser gäller för parterna. Den enda egentliga skillnaden i detta sammanhang är att det elektroniska avtalet har ingåtts med hjälp av ny teknik Problemställningar När Internet används för e-handel uppkommer ofta avtal med internationell anknytning, detta kan i sin tur ge upphov till en rad olika rättsliga konflikter. De juridiska problem som kan uppstå, kan indelas i tre huvudgrupper: Den första gruppen av problem uppstår till följd av att ett nytt medium används för utväxlingen av de meddelande som leder fram till avtalet. Det kan t.ex. handla om att bestämma när ett anbud skall ha kommit mottagaren tillhanda eller om att fastställa kraven på bevisning i denna nya miljö. En köpare bör därför tänka på att digitala meddelanden saknar säker identifiering. Det kan t.ex. gälla vem avsändaren är och att meddelanden lätt kan ändras från ett tillfälle till ett annat. Följden blir att bevisvärdet av elektroniska dokument i många fall kan anses som osäkert. Det är därför viktigt att den som handlar via Internet dokumenterar köpet, t.ex. genom att på hårddisken spara eller skriva ut webbsidan, standardvillkoren och eventuell bekräftelse etc. så som dessa såg ut vid avtalstillfället. 11 Den andra gruppen av problem hänger samman med att avtalsingående i större utsträckning kan automatiseras genom att den ene eller båda parterna utnyttjar automatiska rutiner för att sända eller motta förpliktande meddelanden. Här kan det t.ex. röra sig om en part kan bli förpliktad av meddelanden som genereras av hans datorsystem eller om datorn kan vara i ond tro. 10 Lindberg, Agne & Westman, Daniel, Praktisk IT-rätt, 3 u, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2001, s 68 f. 11 SOU 1999:106, s 58 ff. 4

11 Med "ond tro" menas att datorn i sig inte har en egen vilja men genom att systemet tagits i bruk kan det leda till ett bindande avtal. Vanligen talas om en hypotetisk vilja hos den part som svarar för en helt automatisk rutin. Genom att ta i bruk ett datorsystem som är avsett att ersätta fysiska personers viljeakter kan enligt detta synsätt parten anses ha samtyckt till det avtal som datorn ingår för hans räkning. Något som t.ex. kan aktualiseras vid Internetavtal med banker. 12 Den tredje huvudgruppen är det internationella inslaget. Här uppstår frågorna om erkännande och verkställighet av utländska domar, samt frågor om domsrätt (jurisdiktion) och lagval vilket uppsatsen i huvudsak handlar om Avtalsstatutet När Internet används för elektronisk handel uppkommer ofta avtal med internationell anknytning. När en domstol skall avgöra en tvist med anledning av ett förmögenhetsrättsligt avtal med internationell karaktär, blir det ofta tveksamt vilket lands lag som bör tillämpas. Antag att ett köpeavtal har slutits mellan ett företag i Sverige och ett företag i Spanien. Avtalet har formulerats på franska och undertecknats i London, priset är bestämt i tyska mark, den sålda varan befann sig vid avtalets ingående i Norge men parterna vill nu exempelvis få avtalet ogiltigförklarat av svensk domstol på grund av svek, kräver skadestånd för den andra avtalspartens kontraktsbrott eller hävdar att det är den andra parten som i brist på särskild överenskommelse i avtalet är skyldig att betala frakten. Beträffande dessa och liknande frågor, inklusive framställningens frågeformulering, anses varje enskilt förmögenhetsrättsligt avtal i princip vara underkastat ett visst lands lag. Denna betecknas som kontraktets avtalsstatut; i vissa främmande länders internationella privaträtt talar man i detta sammanhang om "avtalets egen lag" (the proper law of the contract) SOU 1999:106, s 66, Lindberg, Agne & Westman, Daniel, a a, s Bogdan, Lagkonflikter, s 29; Bogdan, Svensk IP-rätt, s 225; Lindberg, Agne & Westman, Daniel, a a, s 90 ff. 5

12 3 Svensk Internationell privat- och processrätt Den svenska IP-rätten innehåller regler för att avgöra situationer där det föreligger en lagkonflikt, dvs. där rättsfrågan har anknytning till två eller fler länders rättsordning. Den svenska IP-rätten utgör därvid det svenska regelsystemet, med hjälp av vilket sådana lagkonflikter skall lösas. Regelverket innehåller således endast s.k. kollisionsregler och löser inte den egentliga tvisten. Andra länder har motsvarande kollisionsregler, men dessa gäller endast för respektive land. IP-rätten är alltså inte, vilket är av stor betydelse, någon internationell rättsordning. Den svenska internationella privaträttens huvuduppgift är att fastställa vilka rättsförhållanden som skall prövas enligt främmande rätt och vilken främmande rättsordning det i så fall skall röra sig om. 15 I samband med den internationella privaträtten behandlas också den internationella processrätten. Här är det inte fråga om att tillämpa främmande processrätt. Domstolar och andra myndigheter följer det egna landets processrätt. Den svenska internationella processrätten omfattar sådana svenska processrättsliga regler vilka hänför sig till processituationer med anknytning till utlandet. Hit hör bl.a. frågor om svenska domstolars behörighet att befatta sig med mål vilka uppvisar anknytningar till främmande länder (frågor om svensk domsrätt) och erkännande och verkställighet av utländska domar och beslut, etc. De internationellt processrättsliga frågorna, i synnerhet frågan om svensk domsrätt, har nära samband med den internationellt privaträttsliga frågan avseende tillämplig rättsordning. För att frågan om tillämplig lag överhuvudtaget skall kunna uppkomma inför svensk domstol krävs det att svensk domsrätt föreligger Tillämplig lag Vilket lands lag som en svensk domstol ska tillämpa bestäms av den svenska internationella privaträtten. I likhet med forumreglerna 17 finns på detta område få uttryckliga lagvalsregler 18. I princip anses varje enskilt avtal vara underkastat ett visst lands lag, det s.k. kontraktets avtalsstatut. För Sveriges del styrs lagvalsprinciper av främst två lagar, genom vilka Sverige har införlivat internationella konventioner i svensk rätt. Primärt gäller IKL och sekundärt Romkonventionen, med undantag för konsumentköp. Undantaget finns i artikel 1 p. 4, som anger att konsumentköp som omfattas av KkL eller Romkonventionens särskilda bestämmelser om konsumentavtal undantas från IKL:s tillämpningsområde Bogdan, Svensk IP-rätt, s 22; Bogdan, Lagkonflikter, s 10; SOU 1999:106, s 82 f; Åkerman & Thunman, JT , s Bogdan, Svensk IP-rätt, s Regler om vilken domstol som har såväl saklig och funktionell som lokal behörighet att uppta ett visst mål till prövning. 18 De kollisionsnormer som finns inom området är IKL, VxL, ChL och lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal. Dessutom finns det vissa bestämmelser inom transporträttens område. 19 SOU 1999:106, s 83 f. 6

13 3.1.1 Tillämplig lag enligt IKL IKL har sin grund i en internationell konvention 20 och tillämpas av Sverige i förhållande till världens alla länder. Lagens sakliga tillämpningsområde avgränsas i dess 1-2. Enligt 1 l st. äger lagen tillämpning på sådana köp av lösa saker som har internationell karaktär. Vilka köp som kan anses ha internationell karaktär regleras inte närmare i lagtexten, den frågan har överlämnats åt rättstillämpningen 21. Bogdan hävdar bl.a. " att om man på grund av köpets anknytning till mer än ett land känner tveksamhet om tillämplig lag så torde IKL kunna användas" Lagen avser som framgår av dess rubrik, uteslutande köp av lösa saker 24. Lagen gäller alltså inte köp av fast egendom, annan fast sak (t.ex. byggnad på annans grund), rörelse, immaterialrättighet (t.ex. upphovsrättigheter, patent, varumärken m.m.) elektrisk kraft, fordringar osv.. Undantaget från lagens tillämpningsområde är även fartyg och luftfartyg, värdepapper och försäljning genom judiciell myndighets åtgärd eller i exekutiv ordning. Av förarbetet framgår, som nämnts, att lagen omfattar alla sådana köp av lösa saker som har internationell karaktär. Lagen är alltså inte begränsad till handelsköp i köplagens mening och den omfattar även köpeavtal som ingås av offentlig myndighet. 25 Någon närmare preciseringen än vad som här angivits, vad gäller innebörden av begreppet "lös sak", framgår inte av vare sig författning eller den doktrin som behandlats i uppsatsen. Den omständigheten, inklusive det faktum att IKL tillkommit långt innan Internet blev en handelsplats, medför vissa problem vad gäller frågan om lagens tillämplighet för uppsatsens frågeställning. Tveksamhet råder nämligen vad gäller frågan om en digital produkt kan anses vara lös sak. Mycket talar för att webbrelaterade avtal inte skall omfattas av IKL. Det råder enligt SOU 1999:106, delade meningar i litteraturen om hur dessa avtal rättsligt skall bedömas. Bland annat ifrågasätts om ett avtal skall innebära ett köp av ett exemplar av mjukvaran eller endast avser en nyttjanderätt. Vidare hävdas att tillhandahållandet av en digital produkt kan anses vara en tjänst och därmed inte skall bedömas enligt köprättsliga regler. Frågan har ännu inte prövats och rättsläget är således oklart. Det mesta talar enligt utredningens mening för att digitala produkter inte kan anses omfattas av IKL. Om varan däremot avser någon form av "fysisk" sak, t.ex. ett dataspel eller en CD-skiva, vilken levereras till köparen på traditionellt sätt t.ex. via posten, blir IKL tillämplig. 20 Haagkonventionen. 21 Förarbetena till lagen är ganska knapphändiga och några HD-avgöranden som rör tillämpning av någon av dess paragrafer finns inte, varför man ofta är ute på osäker mark då man skall precisera lagens innebörd. 22 Till köp som har internationell karaktär hör i första hand köp inom ramen för den internationella handeln mellan företag och personer i olika länder. Men även köp mellan parter i samma land kan bli att anse som internationellt, om köpet med hänsyn till avtalsort, leveransort och dyl. har anknytning till annat land. Överhuvudtaget torde lagen vara avsedd att få ett tämligen vidsträckt tillämpningsområde. Lagen är avsedd att gälla för både kommersiella köp och konsumentköp, men sådana konsumentköp som omfattas av Romkonventionens art. 5 är undantagna till följd av Sveriges anslutning till konventionen. 23 Bogdan, Lagkonflikter, s "Lösa saker" är inte detsamma som vad i svensk rätt brukar definieras som lös egendom. 25 Prop 1964:149, s 12 f; Bogdan, Lagkonflikter, s 38 f; Bogdan, Svensk IP-rätt, s 231 f; SOU 1999:106, s 68 f och 83; Seth, Torsten, Internationella affärstvister, 3 u, Iustus Förlag AB, Uppsala, 1993, s 43 ff; Åkerman & Thunman, JT , på s 437 f. 7

14 Eftersom rättsläget får anses oklart, kvarstår möjligheten att IKL kan anses tillämplig även för köp av digitala produkter. Bogdan behandlar överhuvudtaget inte frågeställningen i sin artikel, utan konstaterar endast att IKL är tillämplig. 26 Rättsläget vid en prövning enligt IKL kommer i det följande att belysas. IKL: s egentliga kärna utgörs av dess 3 och 4, som innehåller kollisionsregler med vilkas hjälp köpets avtalsstatut skall fastställas. I 3 1 st. stadgas att köparen och säljaren uttryckligen eller på annat otvetydigt sätt kan överenskomma att "lagen i visst land" skall tillämpas på köpet. Det här uttrycket för den s.k. partsautonomin, dvs. parternas rätt att själva bestämma vilket lands lag som skall gälla, är en sedan länge vedertagen princip både i Sverige och i många andra länder. Fastställelse av avtalsstatut i brist på parternas eget val regleras i 4, vilken anger att: 4 IKL Föreligger icke sådan överenskommelse som avses i 3, tillämpas lagen i det land där säljaren har sitt hemvist då han mottager beställningen eller, om beställningen mottages vid ett säljaren tillhörigt fast driftställe, lagen i det land där detta är beläget. Huvudregeln i stadgandets 1 st., innebär att lagen i det land där säljaren vid tiden för beställningens mottagande hade sitt hemvist skall tillämpas. Att IKL i princip väljer säljarens lag sammanhänger med att säljarens förpliktelser vid ett köp i högre grad än köparens prestationer är karakteristiska för transaktionen. De är också onekligen mer komplicerade. Av 2 st. framgår att om beställningen mottagits vid ett säljaren tillhörigt fast driftställe skall i stället lagen i det land där driftstället är beläget tillämpas. I förarbetet 27 anges att uttrycket "fast driftställe" skall anses äga samma innebörd som i 10:5 RB (se avsnitt 3.2.1). Driftstället måste dock enligt IKL tillhöra säljaren, varför t.ex. en fast agentur inte torde vara tillräcklig. 28 Kollisionsregeln i 4 2 st. har blivit kritiserad, därför att ovidkommande tillfälligheter kan leda till att ett annat lands lag skall tillämpas vid en eventuell tvist. Det avgörande rekvisitet vid tillämpning av 4 2 st., är var säljaren eller hans representant befann sig när de tog emot beställningen. Om säljaren skriver på ett avtal i köparens land, kan det således bli köparens lands lag som skall tillämpas, under förutsättning att part kan visa att säljaren där tog emot den definitiva beställningen. Situationen kan belysas genom följande exempel. Antag att ett svenskt företag har fått beställning på att bygga ett hotell i Polen. Visst material till bygget, exempelvis kakel till badrummet, levereras av en lokal polsk underleverantör. Antag att underleveransavtalet ingåtts i Sverige. Enligt 4 2 st. skulle i så fall svensk rätt gälla beträffande detta avtal, trots att det rör sig om ett polskt företags leverans inom Polen Bogdan, SvJT 1998, s Prop 1964:149 förslag till lag om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker, m.m. 28 Prop 1964:149 s 23; NJA II 1943 s 100 f; Bogdan, Lagkonflikter, s 38 f; Bogdan, Svensk IP-rätt, s 231 ff; SOU 1999:106, s 84 f; Åkerman & Thunman, JT , s 438 f. 29 Bogdan, Lagkonflikter, s 41 f; SOU 1999:106, s 84 ff; Seth Torsten, a a, s 43 ff. 8

15 För uppsatsens hypotetiska situation (vilken saknade lagvalsklausul), får vad som ovan framkommit följande betydelse: 1. I det fall det ifrågavarande datorprogrammet skall definieras som lös sak, blir IKL gångbar. Enligt dess 4 2 st., skall lagen i det land där driftstället är beläget bli tillämplig, vilket i det här fallet innebär att svensk lag skulle kunna komma att användas på tvisten. För att så skall bli fallet krävs emellertid att hemsidan enligt 10:5 RB, kan anses utgöra ett driftställe (vilket behandlas i avsnitt 3.2.1). De i övrigt uppställda rekvisiten om att driftstället måste ägas av säljaren och att part måste kunna visa att säljaren mottagit den definitiva beställningen vid driftstället, får anses uppfyllt. Hemsidan har såväl skapats som lagts ut på Internet genom företagets försorg, i syfte att marknadsföra och sälja dess produkter. Hemsidan är dessutom programmerad att omedelbart automatiskt bekräfta och tacka ja till alla beställningar. Köparen gör således sin definitiva beställning via hemsidan (driftstället) i Sverige. 2. Om datorprogrammet däremot inte skulle anses vara en lös sak, skall Romkonventionens allmänna regler tillämpas. Vilket lands lag dessa regler förespråkar kommer att behandlas i avsnitt (nedan) Tillämplig lag enligt Romkonventionen Romkonventionen har ett utbrett tillämpningsområde. Den omfattar i princip alla slag av förmögenhetsrättsliga avtal och gäller i alla situationer där ett val skall göras mellan lagar i olika länder. Undantag görs för vissa typer av avtal eller avtalsrättsliga frågor, exempelvis försäkringsavtal. Andra undantag finns som ger andra rättsakter från EU och viss annan implementerad nationell lagstiftning företräde framför konventionen. Den generella karaktär som utmärker konventionen har påverkat utformningen av dess lagvalsregler. 30 Konventionen innehåller två huvudregler för bestämmandet av tillämplig lag för avtal. Den första bygger på principen om partsautonomi och innebär att ett avtal skall bedömas efter den lag som parterna själva har valt (art.3). Den andra huvudregeln gäller i fall där parterna inte har utnyttjat sin valfrihet och där lagvalet därför måste träffas på objektiv grund. Avtalet ska då vara underkastat lagen i det land som det har närmast anknytning till (art.4.1). Regeln preciseras sedan av en presumtionsregel som anger att ett avtal normalt skall antas ha sin närmaste anknytning till det land där den part som skall utföra den för avtalet karaktäristiska prestationen har sin vanliga vistelseort eller, i fråga om juridiska personer, sin centrala förvaltning eller sitt verksamhetsställe (art. 4.2). 31 I den utsträckning tillämplig lag för avtalet inte har valts i enlighet med art.3 skall avtalet enligt art 4.1 vara underkastat lagen i det land som det har närmast anknytning till. Regeln innebär att tillämplig lag skall bestämmas enligt vad som i doktrin brukar kallas det objektiva lagvalet ( även benämnd den individualiserande metoden). 30 Pålsson, Romkonventionen, 1 u, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1998, s 33 f. 31 A a, s 19 f. 9

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

Konsumentens skydd i handeln över landgränserna

Konsumentens skydd i handeln över landgränserna Konsumentens skydd i handeln över landgränserna MARIE LINTON IUSTUS FÖRLAG Innehåll 15 FÖRKORTNINGAR OCH ORDLISTA 17 1 INLEDNING 23 Konsumenten i handeln över landgränserna 23 1.2 Olika typer av konsumentskyddsregler

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 743-11 KLAGANDE Siv Ing Benum AS Drammensveien 130 B12 NO-0277 Oslo Norge Ombud: Advokat LL MOTPART Kinovox-Benum AB

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister

Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister särskilt om Internetrelaterade inträng av Ulf Maunsbach INNEHÄLLSFÖRTECKNING FÖRORD INNEHÄLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR FÖRKLARINGAR I

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Tentakompendium IP rätten

Tentakompendium IP rätten Tentakompendium IP rätten Vilka länder omfattas av de olika förordningarna? B1 och B1a: Alla medlemsstater (dvs EJ andra, t.ex. ej Island, Norge, Schweiz) Rom 1 2 och B2 förordningen: alla medlemsstater

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 oktober 2005 Ö 4968-04 KLAGANDE Fila Sport S.p.A. Viale Cesare Battisti 26 13900 Biella Italien Ombud: Advokat SB MOTPART Maersk Sverige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1 (5) 2013-05-21 Dnr SU FV-1.1.3-0995-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1. Sammanfattning Den 16 mars 2013 trädde

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juli 2011 Ö 5155-10 KLAGANDE MB Ombud: Advokat ÅG MOTPART AW Ombud: Advokat AK SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea

Läs mer

Domsrätt i varuförsäkringstvister en resa mellan Bryssel och Lugano

Domsrätt i varuförsäkringstvister en resa mellan Bryssel och Lugano NFT 4/2001 Domsrätt i varuförsäkringstvister en resa mellan Bryssel och Lugano av Sveriges dispaschör, Jur.dr. Svante O. Johansson Svante O. Johansson svante.johansson@law.gu.se En vara som skall transporteras

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2010 Ö 5591-09 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud: Chefsjurist R S MOTPART

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

4 Standardavtal i elektronisk miljö

4 Standardavtal i elektronisk miljö 4 Standardavtal i elektronisk miljö Fredrik Roos, advokat och delägare, Setterwalls Advokatbyrå Produkt- och tjänsteleverantörer erbjuder sina kunder och användare möjligheten att snabbt och enkelt, genom

Läs mer

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55)

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55) REMISSVAR 2008-10-28 Dnr 2008/494 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

Svensk rättspraxis i internationell familje- och arvsrätt

Svensk rättspraxis i internationell familje- och arvsrätt LENNART PÄLSSON Svensk rättspraxis i internationell familje- och arvsrätt Andra upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehäll Förord till andra upplagan 5 I förkortad form citerad litteratur 11 Vissa andra förkortningar

Läs mer

Internationella köp av fritidsfartyg

Internationella köp av fritidsfartyg EXAMENSARBETE UPPSALA UNIVERSITET VT 2005 Internationella köp av fritidsfartyg Examensarbete med praktik Civilrätt, Sjörätt: 20 poäng Författare: Ida Dahlborg Handledare: Hugo Tiberg 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 593/2008. av den 17 juni 2008. om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 593/2008. av den 17 juni 2008. om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) L 177/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 4.7.2008 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ

ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ Innehåll FÖRORD 13 FÖRKORTNINGAR 15 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH UTGÅNGSPUNKTER 19 1.1 Elektronisk handel och elektronisk fullgörelse

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring

Läs mer

Stockholm den 5 mars 2010 R-2010/0178. Till Justitiedepartementet. Ju2009/9247/L2

Stockholm den 5 mars 2010 R-2010/0178. Till Justitiedepartementet. Ju2009/9247/L2 R-2010/0178 Stockholm den 5 mars 2010 Till Justitiedepartementet Ju2009/9247/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 februari 2010 beretts tillfälle att avge yttrande angående ett förslag till

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

INDIVIDUELLA ANSTÄLLNINGS- AVTAL I DEN NYA ROM I-FÖRORDNINGEN

INDIVIDUELLA ANSTÄLLNINGS- AVTAL I DEN NYA ROM I-FÖRORDNINGEN Individuella anställningsavtal i den nya Rom I-förordningen INDIVIDUELLA ANSTÄLLNINGS- AVTAL I DEN NYA ROM I-FÖRORDNINGEN Michael Bogdan* 1. INLEDNING Numera är det inte ovanligt att ett anställningsförhållande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-02-18. Utländsk näringsverksamhet i Sverige

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-02-18. Utländsk näringsverksamhet i Sverige 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-02-18 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Utländsk näringsverksamhet

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Konsumenträtt: ett praktikfall

Konsumenträtt: ett praktikfall Rättsteknik VT-01 Konsumenträtt: ett praktikfall Staffan Malmgren Grupp 3 2 1 Sammanfattning Uppgiften rör huvudsakligen en konsuments rätt att reklamera hos säljaren samt skadeståndsanspråk för förlorat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 juni 2015 Ö 4842-14 KLAGANDE HK med uppgiven firma ATB Tjänst Ombud: Advokat E-LK MOTPART Finants Collect OÜ Pallasti 28 Ok 1224 10001

Läs mer

Internetauktioner och lagval

Internetauktioner och lagval Internetauktioner och lagval Magisteruppsats i affärsrätt (internationell privaträtt) Författare: Handledare: Ida Andersson Marie Larsson Linton Framläggningsdatum 2010-12-08 Jönköping december 2010 Magisteruppsats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 april 2012 Ö 5553-09 KLAGANDE Concorp Scandinavia AB, 556588-6990 Ombud: Advokat SB MOTPART Karelkamen Confectionary AB (tidigare Xcaret

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

7. Behörighet att företräda myndigheter

7. Behörighet att företräda myndigheter 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2012-11-13 114/2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2012:35, Behöriga företrädare för myndigheter. Sammantaget är de i promemorian framlagda

Läs mer

1. Syfte och avslut av städavtalet

1. Syfte och avslut av städavtalet Allmänna Villkor för städtjänster av tjänsteutövare bokade genom www.helpling.se Helpling Sverige AB, org.nr: 556971-7225, Klarabergsgatan 29, 111 21 Stockholm ( Helpling ) driver förmedlingsplattformen

Läs mer

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 november 2009 Ö 4090-08 KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 76231 Rimbo Ombud: Advokat HB MOTPART

Läs mer

1.1 Dessa allmänna villkor gäller för alla tjänster som Umbra Juridiska med

1.1 Dessa allmänna villkor gäller för alla tjänster som Umbra Juridiska med Allmänna villkor Giltiga från och med den 5 mars 2015 Villkoren omfattar elva (11) punkter och fem (5) sidor 1. Tillämplighet 1.1 Dessa allmänna villkor gäller för alla tjänster som Umbra Juridiska med

Läs mer

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25

1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 Innehåll FÖRKORTNINGAR 19 FÖRORD 23 1 KÖPRÄTTEN 25 1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 1.2 Lagstiftningen inom köprätten 29 1.2.1 Allmänt 29 1.2.2 1990 års köplag 30 1.2.3 Nyare kontraktsrättslig

Läs mer

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal 1 Denna lag gäller för avtal varigenom en näringsidkare överlåter eller upplåter lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument,

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02 Sammanfattning En svensk arbetstagare var anställd hos ett danskt bolag som bedrev viss verksamhet i Sverige. Arbetstagaren hade huvudsakligen arbetat i Sverige

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Rättsvetenskapligt utlåtande

Rättsvetenskapligt utlåtande Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit

Läs mer

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation 1 Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Riksdagen antog i december 2003 regeringens proposition 2003/2004:26 om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. De

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-14. Nya faktureringsregler för mervärdesskatt

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-14. Nya faktureringsregler för mervärdesskatt 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Nya faktureringsregler för mervärdesskatt Enligt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL Version, 2015-05-07 Dessa användarvillkor gäller för Licenstagares användning av digitala produkter och tjänster vilka tillhandahålls

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 juli 2012 Ö 2256-10 KLAGANDE ME Ombud: ST MOTPART Tylden & Co AS, 963963629 Postboks 4343 Nydalen NO-0402 Oslo Norge Ombud: Advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MOTPART Wasa Kredit AB, 556311-9204, Box 7233, 103 89 STOCKHOLM Ombud: advokaten Staffan Wilow,

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Zound Industries International AB, 556757-4610 Torsgatan 2 111 23 Stockholm

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2012 s. 328 (NJA 2012:32) Målnummer: B1803-10 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2012-05-14 Rubrik: En av ett aktiebolags styrelse utfärdad fullmakt att företräda

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 930-06 KLAGANDE EE Ombud: Advokat GS MOTPART Comtax AB, 556561-7759 Drottninggatan 7 252 21 Helsingborg Ombud: Advokat

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.07.2006 KOM(2006) 400 slutlig GRÖNBOK OM LAGVAL I FRÅGOR OM MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN, SÄRSKILT NÄR DET GÄLLER DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH ÖMSESIDIGT

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR FÖRETAGSKREDIT Dessa allmänna villkor gäller från den 27 mars 2015. 1. Parter Dessa allmänna villkor gäller för kredit som efter godkänd ansökan beviljas företagskund ("Kunden") av

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven PROMEMORIA Till: Från: Göran Forssén och Mikael Persson, Svenska Bussbranschföreningens Riksförbund ( BR ) Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Christian Martinsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB (

Läs mer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer Konsument verket KO PROTOKOLL Dnr Datum 2012/273 2012-12-17 Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer Konsumentverket och Elektriska hushållsapparatleverantörer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 december 2008 Ö 4308-07 PARTER 1. PF 2. CS Ombud för 1 och 2: Jur.kand. MS 3. MA 4. JF Ombud för 3 och 4: Advokat JC SAKEN Fel i fastighet

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. KONSUMENTOMBUDSMANNEN STÄMNINGSANSÖKAN Verksjuristen Patrik Havermann 2015-02-20 2013/414 Marknadsdomstolen SÖKANDE Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Eniro 118 118 AB, 556476-5294 Gustav

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer