JÄRNA KONFERENSCENTER

Transkript

1 JÄRNA KONFERENSCENTER Fördjupning av behovsbedömning inför plansamråd Version Ekologigruppen AB Åsögatan 121, 5 tr SE Stockholm, Sweden Tel.+46 (0) Fax+46 (0) Organisation no: eko@ekologigruppen.se

2 INLEDNING Denna rapport utgör en bilaga till behovsbedömning av miljöbedömning som tillhör förslag till plan för Järna konferenscenter i Ytterjärna. Rapporten har utarbetats av Ekologigruppen AB som ett underlag till Södertälje kommuns miljöbedömning av planen. Behovsbedömningen sammanfattar de största riskerna för och möjligheterna till påverkan: De största riskerna för negativ påverkan på miljön är knutna till: risk för påverkan på riksintresset för kulturmiljö risk för påverkan på vattenmiljön i Järnafjärden. Med föreslagna åtgärder kan betydande negativ miljöpåverkan undvikas. Viktigaste möjlighet till positiva konsekvenser är möjligheterna till stärkt skydd för byggnader med högt kulturmiljövärde inom området knutet till Steinerseminariet möjligheterna att utveckla seminarieområdets betydelse som mötesplats och att utveckla allmänhetens tillgång till området möjligheterna att utveckla förutsättningarna för kollektivtrafik utvecklat system för avlopps- och avfallshantering Planarbetet måste behandla följande miljöfrågor på ett betryggande sätt: Påverkan på riksintresset för kulturmiljö Påverkan på vattenmiljön genom avlopps- och dagvattenhantering Påverkan på grundvattentillgång och dricksvattenförsörjning Biotopsskyddad åkerholme Allmänhetens tillgång till seminarieområdet, områdets betydelse som mötesplats Förutsättningarna för kollektivtrafik och trafiksäkerhet Påverkan från omgivande jordbruksverksamhet Smittrisker mellan människor och boskap Beställning: Vidarstiftelsen, genom Anders Kumlander Framställt av: Ekologigruppen AB, Telefon: Huvudförfattare: Åsa Eriksson Medförfattare: Krister Sernbo Kvalitetsgranskning: Krister Sernbo Projektnr: 6072, Version: 4.0 Dokumentansvar: Krister Sernbo, (22)

3 INNEHÅLL Järna konferenscenter... 1 Inledning... 2 Innehåll... 3 Påverkan på kulturmiljön... 4 Påverkan på naturvärden... 9 Påverkan på jordbruksverksamheter Påverkan på vattenmiljön Referenser (22)

4 PÅVERKAN PÅ KULTURMILJÖN Beskrivning och konsekvensanalys bygger dels på underlag från Riksantikvarieämbetet avseende riksintressen, dels gestaltningsunderlag över landskapsbilden samt programmet för del av Ytterjärna Nibble. Kulturmiljövärden och lagskydd i nuläget Kulturmiljön Kulturmiljöprogrammet för Södertälje kommun är ett vägledande kulturhistoriskt kunskapsunderlag som pekar ut kulturhistoriskt intressanta miljöer och platser inom kommunen och anger riktlinjer för hur dessa skall värnas i den fysiska planeringen. Järna kommundelsnämnd beslutade den 23 april 2007 att arbeta efter kulturmiljöprogrammet för Överjärna och Ytterjärna socknar som underlag för samhällsplaneringen. Steinerområdet i Ytterjärna (nr.65) är en av de miljöer som pekas ut som kulturhistoriskt värdefull. Arkitekturen inom Steinerområdet är utmärkande med hus av olika karaktär men med de gemensamma nämnarna av organiska former och färger som harmonierar med varandra. Enligt riktlinjerna i kulturmiljöprogrammet bör bebyggelsen och trädgårdarna vårdas i enlighet med den antroposofiska ideologin med för dem rätta material och metoder. Säby gård (nr. 61), Säby ( nr. 62) och Ytterjärna kyrka och sockencentrum (nr. 66) är några andra kulturhistoriskt intressanta miljöer som ligger i anslutning till Steinerområdet. Säby gård är med sin kontinuitet sedan medeltiden en intressant mångfacetterad miljö som är representativ för socknens mellanstora gårdar. Tillhörande ekonomibyggnader, höga ädellövträd samt omgivande landskap med ett aktiv jordbruk med bete är av stor betydelse för kulturmiljön. Ytterjärna kyrka har sedan 1100-talet utgjort ett dominerande riktmärke av högt symbolvärde i landskapet. Den medeltida försvarskyrkan omgiven av kulturlandskapet har ett högt kulturhistoriskt värde för socken. Fornlämningar Ytterjärna socken är rik på fornlämningar och i området finns ett flertal registrerade objekt. Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. I planområdets närhet finns ett gravfält med högar och runda stensättningar och bebyggelselämningar och runristningar vid Ytterjärna kyrka (RAÄ Fornsök). En fördjupad arkeologisk undersökning kommer att genomföras under sommar eller tidig höst 2011 inom planområdet. 4 (22)

5 Riksintresse kulturmiljö enligt MB kap 3 Planområdet ingår i riksintresse för kulturmiljö som omfattar stora delar av Östersjökusten. Riksintresse Mörkö (AB 3) är ett riksintresse med motiveringen: Farledsmiljö och mellanbygd utmed vattenleden från Östersjön via Södertälje till Mälaren, som präglas av det försvarsstrategiskt viktiga läget, dominerande storgods av delvis medeltida ursprung samt partier med ett mer småbrutet agrarlandskap. Uttryck för riksintresset är fornborgar utmed en nu uppgrundad vattenled tvärs över Mörkö. Lämningarna av de befästningar som nu ingår i Hörningsholms slott och som påbörjades på 1200-talet. Skanssundet med skansar som anlades vid 1600-talets början och förstärktes på 1700-talet samt lämningar av första världskrigets försvarsanläggningar. Herrgårdarna Hörningsholm och Ängsholm, med tillhörande ekonomibyggnader, parkanläggningar, underlydande gårdar och torp, samt det av storgodsdriften präglade landskapet. Mörkö kyrka med äldsta delar från 1200-talet och många minnen från herrgårdarnas ägare. Äldre vägnät. Landskapspartier med mer småskaligt jordbruk och bebyggelse som huvudsakligen speglar 1800-talet. Byar, ensamgårdar. Farledskrogar från 1800-talet. (Miljön berör även Botkyrka kommun.) I området ingår även Steinerseminariet i Järna (antroposofiskt centrum) med bl.a. särpräglad arkitektur från 1970-talet och Bruno Liljefors "Wigwam" - bostad och ateljé. Riksintressen enligt särskilda bestämmelser om hushållning med mark och vatten enligt MB kap 4 Planområdet omfattas även av riksintresse enligt miljöbalkens kap 4, 2, Kustområdena och skärgårdarna i Södermanland och Uppland. Området är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i det, i sin helhet av riksintresse. Inom området skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Planområdets kulturmiljövärden bedöms vara av betydelse för riksintresset, liksom de värden området har som besöksmål för turismen. Planområdet omfattas också av riksintresse för värden inom högexploaterad kust, enligt miljöbalkens kap 4, 4. Inom dessa kustområden och skärgårdar får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse, såvitt det inte finns särskilda skäl. Sådana förslag är inte aktuella i den föreslagna planen. 5 (22)

6

7 Konsekvenser för kulturmiljövärden Konsekvenser för riksintresse MB kap 3 Risk för negativa konsekvenser för riksintressets värden till följd av ändrad bebyggelsestruktur och skala Riksintresset består dels av farledmiljö och mellanbygd, dels av Steinerseminariet med sin särpräglade stil från 1970-talet. Den nu aktuella utbyggnaden mellan Steinerseminariet och Säby gård, på befintlig parkeringsplats och jordbruksmark, är till del en fortsättning på bebyggelse från 1970-talet. Risk för förändrade skalförhållanden som påverkar kyrkans dominans Förslaget rymmer en risk för att förslagets största byggnad, konferensbyggnaden, kan minska den dominerande rollen som Ytterjärna kyrka har i landskapet. Volymförslaget på konferenscentrat planeras därför att ligga lägre än Ytterjärna kyrka (se figur) vilket begränsar påverkan på riksintresset. Byggnaden kommer också att delas upp i mindre volymenheter för att göra denna mindre dominant. Då byggnadshöjder, placering och volymsuppdelning föreslås bli styrda av planen, skapas försäkringar mot att nya byggnader förringar kyrkans dominans i landskapet. Risk för påverkan på seminarieområdets bebyggelsestruktur Om de nya byggnaderna bryter det tidigare mönstret för landskapsanpassning inom Steinerområdet, finns risk för att riksintressets värden påverkas negativt. Förslaget utgår därför från den relativt glesa placeringen av byggnader som håller sig i kanten eller innanför åkerholmar och bryn. Denna landskapsanpassning kommer att förstärkas med nyanlagda bryn och mindre åkerholmar. Med den föreslagna begränsningen av byggnadshöjd, samt uppdelningen av huvudbyggnaden i mindre volymer, motverkas risken att byggnaden övertar rollen av huvudbyggnad från det befintliga Kulturhuset i centrum av seminarieområdet, vilket bedöms vara en fördel. Med förslaget tillförs området en ny och tydlig entrépunkt, vilket gör denna del av riksintresset mer tillgängligt för allmänheten. Möjligheter till bättre skydd av byggnader med högt kulturmiljövärde Planen föreslår skyddsbestämmelser (q-märkning) av de befintliga byggnaderna inom planområdet, vilket ger dessa byggnader ett starkt skydd mot rivning samt förändring av yttre och inre karaktärer. Skyddet innebär ett starkare skydd av värden med betydelse för riksintresset. Risk för påverkan på det historiska landskapet I anslutning till planområdets västra gräns finns en gammal landsväg som idag är avstängd för biltrafik. Vägens sträckning och framkomlighet har betydelse för riksintressets värde. Förslaget innebär att vägen dras om till en historiskt mer riktig sträckning och behåller sin funktion som viktig gång- och cykelväg. Den brukade jordbruksmarken, med värde för riksintresset, kommer dock att minskas med en yta av 1,3 hektar, då den tas i anspråk för bl.a. ny parkering och parkmark. 7 (22)

8 Risk för påverkan på fornlämningar Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. En fördjupad arkeologisk undersökning kommer att utföras under sommaren Förslaget bedöms inte påverka landskapsstrukturer av betydelse för tolkningen av de omgivande fornlämningarnas betydelse och sammanhang. Samlad bedömning av påverkan på riksintresset Med den utformning som beskrivits i illustrationer och i planen, är bedömningen att planen inte bedöms medföra påtaglig skada på riksintresset. Konsekvenser för riksintresse MB kap 4. 2 Möjligheter till positiva konsekvenser för friluftslivet och risk för negativa konsekvenser för kulturmiljön Det rörliga friluftslivet och turismen har möjligheter att stärkas genom planförslaget. Seminarieområdet som målpunkt för besökare och turister kan utvecklas genom förslagets planerade verksamheter för service, kulturevenemang och utställningar. Det finns risk att kulturmiljön kan påverkas negativt av förslaget se konsekvenser för riksintresse MB kapitel 3. Konsulten gör dock bedömningen att det inte föreligger risk för påtaglig skada, samtidigt som skyddet för värdefulla byggnader kan stärkas. Naturvärden med betydelse för riksintresset påverkas inte. 8 (22)

9 PÅVERKAN PÅ NATURVÄRDEN Kunskap om naturvärden har inhämtats från fältbesök, samt från dokumentation från planprogrammet. Naturvärden i nuläget Inom planområdet förekommer inte några höga naturvärden. Jordbruksmarken utgör dock ett värde i sig och en åkerholme i området omfattas av biotopskydd. Allmänna skydd enligt miljöbalken Enligt MB 3 kap, 4, är jord- och skogsbruk av nationell betydelse och brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Eftersom marken har brukats i vårt decennium, där effektiviseringen av jordbruket lett till att sämre marker fasats ut, kan den antas vara brukningsvärd. Inom planområdet finns idag 1,4 hektar jordbruksmark som brukas. Biotopskydd enligt miljöbalken kap 7 Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 första stycket 1 Miljöbalken. Det gäller bl.a. åkerholmar, vattensamlingar i jordbruksmark, alléer, m.m. Dispens krävs om åkerholmen riskerar att påverkas på ett betydande sätt. Konsekvenser för naturvärden och lagskydd Konsekvenser för brukningsvärd jordbruksmark Brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk i liten skala Förslaget innebär att 1,3 hektar jordbruksmark kommer att anläggas med olika hårdgjorda ytor, medan ca 0,1 hektar omvandlas till parkytor. Förlusten av jordbruksmarken orsakar inte uppdelning av fält eller andra svårigheter med att bruka övriga delar av jordbrukslandskapet. Konsekvenserna av förlusten av marken bedöms därför som små, då ytorna som berörs är relativt små. 9 (22)

10 Konsekvenser för biotopskyddad åkerholme Biotopskyddad åkerholme bevaras Åkerholmen med sin befintliga vegetation bedöms kunna bli bevarad som parkmark inom förslaget och påverkas ej. Åkerholmen hyser idag inga särskilt skyddsvärda arter. 10 (22)

11 PÅVERKAN PÅ JORDBRUKSVERKSAMHETER Bedömning av påverkan på jordbruksverksamheter grundas på material i planprogrammet, på Boverkets material samt på en utredning utförd av SLU; Byggande av en konferensanläggning i Järna med nötkreatur i närområdet (SLU Alnarp 2009) Utredningar har genomfört av SLU, Lantbrukets byggnadsteknik avseende luftmiljöaspekter, smittskyddsaspekter samt möjlighet till servitutbildning (SLU 2009). Jordbruksverksamheter i nuläget I direkt anslutning till planområdet, åt väster och norr, ligger betesmark och åkermark som tillhör Säby gård. I sydväst finns ytterligare jordbruksmark som tillhör Nibble gård. Avståndet mellan Säby gårds kostallar och gödselvårdsanläggning och planområdet är knappt 500 meter. Avståndet mellan föreslagen ny bebyggelse och Säby gårds beteshagar är ca 60 meter. Enligt planförslaget utgår en befintlig byggrätt för verksamhetslokaler som ligger på ett avstånd av 25 meter från Säby gårds beteshagar. Jordbruksverksamhetens påverkan på planförslagets verksamheter Vid Säby gård bedrivs ett ekologiskt inriktat lantbruk med växtodling och djurhållning (huvudsakligen nötboskap) Det finns också planer för en verksamhet med fjäderfä. Verksamheten kan medföra bl.a. buller från jordbruksmaskiner och hötorkar, lukt från gödselhantering, flugor och allergener från boskap. På flera håll, bl.a. från Boverket och Socialstyrelsen, finns riktlinjer för skyddsavstånd mellan jordbruksverksamheter och bostäder för att säkerställa sunda boendemiljöer. Riktlinjerna är dock inte anpassade till verksamheter som t.ex. de planerade nya byggnaderna med konferenscenter, utställningslokaler och ateljéer. Enligt utredning från SLU är det främst risker för lukt från djurhållningsbyggnader och från gödselspridning som är värda att beakta. Planförslagets påverkan på jordbruksverksamheterna Hela seminarieområdet har varje år ett stort antal besökare från såväl andra delar av Sverige, som från andra länder. Människor rör sig längs med hagmarker främst på den huvudväg som ansluter från väg 57, samt i viss mån också på den grusväg som är en rest av den gamla landsvägen. 11 (22)

12 Det finns viss risk att smitta kan överföras från människor till boskap. Överföringen kan huvudsakligen ske vid direktkontakt mellan människor och djur. Rent teoretiskt skulle smitta kunna sprida sig genom överföring från material som fastnat på skor och som lösgörs i hage. Konsekvenser för jordbruksverksamheter Konsekvenser av jordbruksverksamheternas påverkan Risk för negativa konsekvenser om seminarieområdets verksamheter invänder mot jordbruksverksamheternas störningar Det finns risk att möjligheterna att utöka lantbruksverksamhet påverkas negativt av förslaget, om verksamheter inom seminarieområdet upplever att jordbruksverksamheterna stör alltför mycket. Det kan inte uteslutas att Boverkets rekommenderade skyddsavstånden för skydd av människan kan åberopas för att hindra en utveckling av Säby gårds verksamheter. Planförslagets nya verksamheter kommer att medföra att fler av seminariets gäster uppehåller sig på nära håll till jordbruksverksamheterna. Avståndet till hagarna kommer att vara ca 60 meter som kortast. Redan idag rör sig människor i direkt anslutning till hagar och odlingsmark, när man färdas på huvudvägen och på den gamla landsvägen. Med planförslaget väntas antalet människor som rör sig på dessa vägar öka. I nuläget förekommer i stort sett samma situation. Människor inom verksamheterna rör sig helt intill jordbruksverksamheterna. Gödselspridning förekommer på Nibble gårds marker intill hela planområdet och helt intill Kulturhuset. Krav på åtgärder mot lukt har inte framförts hittills. Inom gällande plan finns också en byggrätt för verksamheter på något närmare avstånd (ca. 25 meter), men med mindre omfattande verksamheter. Enligt en bedömning av SLU Alnarp (2009), är det främst risker förknippade med lukt från djurhållningsbyggnader och gödselspridning som kan skapa konflikter: Lukt I dagsläget uppstår sannolikt inga problem med lukt i anslutning till konferensanläggningen då stallar och gödselbehållare ligger på ett avstånd av ca 500 m. Vid en eventuell framtida utbyggnad av djurhållningen kan krav på åtgärder för reducering av lukt från djurhållningen inte uteslutas. Lokalisering av en konferensanläggning i närområdet kan då möjligen påverka vilka krav som ställs vid en eventuell framtida utbyggnad av djurhållningen. Allergener Allergener är troligtvis inget problem Buller Buller är troligtvis inget problem Flugor Flugor kan bli ett problem om djuren betar alltför nära konferensanläggningen. Enligt erfarenheter från Västra Götalands-regionens Miljömedicinska Centrum kan ett avstånd på 50 m mellan boskap och konferensanläggning vara att rekommendera. 12 (22)

13 Gödsling Enligt erfarenheter från Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum bör gödselspridning undvikas minst 100 m från bostäder. Samma avstånd bör kunna vara tillämpligt för konferensanläggningen. Sammanfattningsvis bedöms förslaget medföra att fler människor uppehåller sig inom jordbruksverksamheternas influensområde för bl.a. lukt från djurhållning och gödselspridning. Skillnaden mot nulägesförhållande bedöms dock vara små. Konsekvenser för smittorisker Viss risk för negativa konsekvenser för jordbruksverksamheten p.g.a. ökad risk för smittspridning till djur Enligt Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) ökar smittorisk av salmonella om människor kan gå in i hagar och/eller mata djuren och om vattendrag går genom hagar och badsjöar som ligger i anslutning till hagar. Enligt tidigare utredning, Herlin 2009, ska all direktkontakt mellan besökande och betesdjuren förhindras. Det finns dock inga bestämda skyddsavstånd, smittorisken får avgöras från fall till fall och rörelsemönster får utredas. De skyddsavstånd som det hänvisas till i yttrande för samrådsskedet (Boverket bättre plats för arbete) är till för att skydda människor från lukt, smitta, allergi mm. Avstånden har inget att göra med smitta från människa till djur. Dubbla stängsel med 1-2 meter mellan stängsel bedöms vara tillräckligt för att bryta smittspridningen (Herlin 2009) och kan med fördel kombineras med informationsskyltar/informationsmaterial. Dubbla stängsel föreskrivs också av planen. Planförslaget bedöms därför inte öka risken för smittspridning från människor till djur på ett betydande sätt. 13 (22)

14 PÅVERKAN PÅ VATTENMILJÖN Inför samråd kring planförslaget har kommunen ställt tydliga krav på att planförslaget måste visa hur VA-frågorna kan lösas, inte bara för den tillkommande bebyggelsen, utan för hela det område med antroposofiskt inriktade verksamheter som omfattades av det tidigare programområdet. Inför samrådet kring detaljplan för Järna konferenscenter, har därför en utredning om VA-situationen påbörjats. Utredningen utförs av WRS Uppsala AB, som också genomförde en besiktning i fält i april Till grund för utredningen ligger bl.a. sammanställningar utförda av Jonas Darin (2011) samt examensarbete av Maria Melin (2007). Inför samrådet presenteras en bristanalys för nuvarande VA-system, samt förslag till tre principiellt utformade alternativ till framtida lösningar. Till planens utställning ska ett fullständigt förslag till lösning presenteras. Vattenmiljön i nuläget Vatten från området rinner av till Järnafjärden, del av vattenförekomsten Himmerfjärden i avrinningsområde 62/63 Mellan Tyresån och Trosaån. Ekologisk status på recipienten är idag måttlig, medan miljökvalitetsnormen för ytvatten (MKN) föreskriver god status senast Kemisk status är idag god, med MKN satt till fortsatt god. Viktigaste anledning till bristande ekologisk status är hög närsaltsbelastning p.g.a. tillrinnande vatten från jordbruksmark och avlopp. Järnafjärden har flera grunda områden med betydelse för fiskreproduktion (#tror jag, kollar detta vidare). Viken har också viss betydelse för rastande sjöfågel. I anslutning till planområdet finns en VA-anläggning som har beviljats miljödom för vattenverksamhet för att valla in mark. Nuvarande VA-system VA-systemet är idag uppdelat på två större enheter; Seminarieanläggningen i norr och Nibbleanläggningen i söder. Den största belastningen ligger idag på Nibbleanläggningen. Båda anläggningarna utgår från biologiska reningsprocesser i främst biologiska dammar. Seminarieanläggningen har dock även ett steg med kemisk fällning av fosfor samt en markbädd, medan Nibbleanläggningen kompletteras med infiltration i sandfilterbädd. 14 (22)

15 Seminarieanläggningen Seminarieanläggningen börjar med en pumpstation som ligger intill den andra dammen i en serie av sju dammar som hör till anläggningen. Från pumpstationen trycks avloppsvattnet till ett hus där det finns en doseringsanordning som tillsätter fällningsskemikalien Polyaluminiumklorid (Pax XL-60.) Den kemiska fosforfällningen startade Kemikalierna gör att en stor del av fosforn binds i grovslammet som stannar i en trekammarbrunn. Avloppsvattnet går från brunnen med självfall till en öppen markbädd med sandfilter. Sandfiltret består av två delar som behandlar avloppsvattnet växelvis, där partiklar filtreras bort och där också en viss biologisk nedbrytning sker. När vattnet har filtreras genom sanden pumpas det ut till anläggningens sju biologiska dammar, där det sker en biologisk bearbetning med bl.a. kvävereducering samt sedimentering. Totalt fyra vattentrappor behandlar vattnet och bidrar bl.a. med syresättning. När vattnet har gått igenom den sjunde dammen pumpas det ut till Järnafjärden. Grovslammet från trekammarbrunnen töms fyra gånger per år och läggs i slamfickor som avvattnas mot Nibbleanläggningen. Detta slam komposteras intill slamfickorna. Nibbleanläggningen Avloppsvattnet pumpas till en s.k. trekammarbrunn där det grövsta slammet kan sedimentera. Det flytande avloppet fortsätter till fyra biologiska dammar som renar vattnet stegvis med hjälp av vattentrappor. Vattnet som har gått igenom dammsystemet pumpas sedan med en tryckledning till en markinfiltration som ligger i det gamla sandtaget vid Ulvsundet. Vattnet sjunker långsamt genom markinfiltrationen ner till grundvattnet. Senaste mätningen visar att grundvattennivån under markfiltrationen är lägre än vattennivån i Järnafjärden. Detta bedöms förhindra att avloppsvatten rinner ut i Järnafjärden. Grovslammet från trekammarbrunnen samlas i torrfickor som töms regelbundet var tredje månad. Tömningarna sker endast för det grövsta slammet som körs i en stor bil till Himmelfärdsverket (ett konventionellt reningsverk). Det slam som är mer flytande pumpas ut på gräset bredvid slamfickorna för att sedan rinna ner i första dammen i Nibbleanläggningen. En del av slammet komposteras på stora högar bredvid slamfickorna. Endast en gång har komposterna kommit till användning. Anslutna enheter Anläggningen består utav två skilda system; Seminarieanläggningen och Nibbleanläggningen. Seminarieanläggningen ägs utav Kulturcentrum Järna och Nibbleanläggningen ägs utav Nibble Stiftelsen. De två anläggningarna är kopplade till en mängd olika organisationer och människor. Nedan följer de enheter som är kopplade till vatten-avloppssystemet: FÖRETAG/GRUPP VATTENANVÄNDNING Seminarieanläggningen Vita Huset (inklusive Kulturcentrum Järna, LSF och Rudolf Steinerhögskolan) 20 DAGLIGA ANVÄNDARE Asmussens Arkitektkontor 7 DAGLIGA ANVÄNDARE Youth Initiative Program 40 BOENDE Föreningen Individual Studies 5 DAGLIGA ANVÄNDARE 15 (22)

16 Vidarstiftelsen 6 DAGLIGA ANVÄNDARE Ormen Långe Bead and Breakfast Hotellverksamhet Kulturhuset (inklusive Kulturforum AB, Järna Kafé, Antroposofiska Sällskapet och Järna Kommunikation) Robygge (inklusive Robygge Butik och Ytterjärna Resturang) Privatbostäder 15 BOENDE 100 DAGLIGA ANVÄNDARE 100 DAGLIGA ANVÄNDARE 10 BOENDE Totalt antal dagliga användare 238 (varav boende 65) NIBBLEANLÄGGNINGEN Vidarkliniken 30 DAGLIGA ANVÄNDARE 35 BOENDE Örjanskolan 310 DAGLIGA ANVÄNDARE Nibblestiftelsen (BOSTÄDER) Nibble Naturbruksgymnasium Nibble Gård Nibble Trädgård Nibble Handelsträdgård Järna Mejeri Privatbostäder (efter sågen) 15 BOENDE 38 DAGLIGA ANVÄNDARE 2 DAGLIGA ANVÄNDARE 7 BOENDE 5 DAGLIGA ANVÄNDARE 5 DAGLIGA ANVÄNDARE 20 BOENDE Skogsbrynsbyn 150 BOENDE Totalt antal dagliga användare 397 (varav boende 227) DAGLIGA ANVÄNDARE TOTALT VARAV BOENDE 635 personer 272 personer Dagvatten Dagvatten avleds från hårdgjorda ytor främst från Seminarieområdet. Vattnet leds här till en sedimentationsdamm som sedan mynnar i avloppsanläggningens slutsteg, den sjunde dammen, innan utsläpp till recipient. Vattenförsörjning Vattenanläggningen som försörjer alla hushåll med vatten ligger på BRF Nibble Skogsbrynsbyns mark, i skogskanten mot Nibblestiftelsens marker. Vattnet som går till vattenverket kommer från ett flertal borrade djupvattenbrunnar. I vattenverket renas vattnet först genom ett långsamfilter och sedan genom ett UV-filter. 16 (22)

17 Vattnet pumpas sedan upp till kranen där det redo att brukas. När vattnet har använts till dusch, dricksvatten, tvätt och disk spolas det ner i avloppsystemet. Vattenanvändning Vattnet förbrukas på följande sätt inom anläggningarna: Seminarieanläggningens vattenenheter: Antal toaletter 105 Antal duschar/badrum 60 Antal tvättmaskiner 6 Antal diskbänkar 18 Antal stora kök 3 Nibbleanläggningens vattenenheter: Antal toaletter 202 Antal duschar/badrum 159 Antal tvättmaskiner 87 Antal diskbänkar 85 Antal stora kök 6 Stora kök Robygge Ytterjärna Restaurang Kulturhuset Järna Kafé Vita Huset Kulturcentrum Järna Örjanskolan Vidarkliniken Gröna Huset Nibblestiftelsen Ladugården Nibblestiftelsen 1 Järna Mejeri besökare per dag, har fettavskiljare 100 besökare per dag, ingen fettavskiljare 50 besökare per dag, ingen fettavskiljare 310 personer per dag, ingen fett avskiljare 100 personer per dag, ingen fett avskiljare 40 personer per dag 1 Järna Mejeri tvättar mjölkkannor ca två gånger per dag. Vattenanvändningen där är uppskattningsvis som två stora kök. 2 Mändgen vatten som går till korna vid Nibble ladugård är kanske den högsta på området. Korna behöver vatten att dricka samt bonden behöver vattnet till att städa stallet. Vattenanvändningen är mycket hög. Värt att notera är dock att det vattnet inte blir till avlopp utan det läggs på åkern. Vattenanvändingen på Nibble Gård kan vara hög under sommaren då åkern vattnas. Värt att notera är också att vattnet inte blir till avlopp utan det tas upp av åkern. 17 (22)

18 Prestanda och brister i nuvarande avloppssystem Det befintliga systemet kring Seminariedammarna är processtekniskt en bra lösning; robust, effektiv och säker rening med potential för återvinning. Systemet behöver räknas igenom och bedömas avseende kapacitet och utformning med framtida belastning i åtanke. Detta är inte utfört. I samband med kapacitetsberäkning bör också besiktning av anläggningen göras avseende underhållsbehov. Anläggningen kring Nibbledammarna saknar kemisk fällning, men har istället en omfattande infiltration som avslutande reningssteg. Det finns svårigheter att analysera färdigrenat vatten efter infiltrationen. Mätvärden från utsläppspunkt till recipient från Seminarieanläggningen. P = totalfosfor i mg/l, N = totalkväve i mg/l, BOD7 = biologisk syreförbrukande ämnen i mg/l. Provtagningar gjord av Karl-Olov Blom och sedan analyserade på laboratorium. Tabellen är sammanställd av Jonas Darin. Reningskapaciteten brister vid vissa tillfällen I ett antal år har för höga halter av totalfosfor noterats vid provtagning av utsläpp till recipient från Seminariedammarna. En av orsakerna till detta är de sedan många år lagrade bottensedimenten som troligen innehåller höga fosforhalter och nu internbelastar systemet. Nuvarande damm 2 har muddrats på sammanlagt 9 m 3 slam mellan åren och nuvarande damm 7 tömdes år 1990 och bottenrensades. Sedan dess har inte dammarnas botten tömts på sediment. De senaste tio årens provtagningar av utgående vatten visar på en pågående tendens till ökade fosforhalter vilket kan vara ett tecken på att fosforläckage nu sker från bottensedimenten. Med installerad fosforfällning har dock fosforhalterna sjunkit. Kemisk fällning kan effektiviseras Den kemiska fällningen i Seminariedammarna är enligt bedömning av WRS inte optimalt installerad. Effekten av fällningen bör kunna effektiviseras avsevärt om dosering av kemikalie och inblandning av denna trimmas in. 18 (22)

19 Kemisk fällning tillämpas inte vid Nibbledammarna i nuläget. Vid behov kan anläggningen kompletteras med en sådan teknik. Tömning av slam från fällningen är praktiskt svårt Slamdammarna vid båda anläggningarna erbjuder praktiska svårigheter vid tömning. Det låter sig göra att tömma slammet, men det är förknippat med tidsödande och tungt arbete. Markbädd används inte optimalt Genom bättre rensning av vegetation och fördelning av vattenflödet kan effekten av markbädden vid Steinerseminariet öka. Infiltrationen vid Ulvsundet, där Nibbledammarnas vatten har sin slutrening, antas fungera väl. Läckage av fosfor från sediment Gamla sediment i dammarna läcker sannolikt fosfor. Tömning av dammarnas sediment kan minska läckage av fosfor. Avvattning av slam och kompostering Avvattning av slam fungerar idag bristfälligt, eftersom de torrfickor som används ofta sätter igen. Vid dessa tillfällen riskerar slammet att läcka ut vid häftiga regn och belastar då åter systemet (eftersom de dräneras till första Nibbledammen). Det lätta slammet från Nibbleanläggningens trekammarbrunn avvattnas idag utan tät botten, men närsalter från hanteringen hamnar sannolikt til största delen inom systemet. Avvattnat slam komposteras utan tät undergrund. Prestanda och brister hos dricksvattenförsörjningen Enligt uppgifter från Vidarstiftelsen finns idag ingen brist på kapacitet i dricksvattentillgången, sedan nya borrhål tagits upp intill den s.k. Skogsbrynsbyn. Det finns däremot tydliga problem med kvaliteten på vattnet som enligt uppgift orsakar svåra skador på flera tekniska installationer och rörsystem. Sannolikt innehåller vattnet metaller som orsakar kemiska reaktioner med bl.a. kopparledningar. Problemet är idag av stor ekonomisk betydelse och olika lösningar utreds för närvarande. Alternativa lösningar till VA-system I samband med planarbetet, har tre olika principlösningar för avloppssituationen tagits fram. 1. Utveckling av nuvarande system med kemisk fosforfällning Det nuvarande systemet representerar en anläggning med känd teknik som förekommer på ett stort antal platser i landet där de fungerar tillfredsställande. Sammansättningen av kemisk fosforfällning, markbädd och biologiska dammar ger goda förutsättningar att klara utsläppskrav och smittskydd. För att klara en högre 19 (22)

20 belastning, och möta moderna miljökrav, krävs dock vissa justeringar enligt diskussionen tidigare. Den kemiska fällningen med aluminium, som normalt används på våra allmänna reningsverk, är väldigt effektiv vad gäller att fälla ut fosfor. Nackdelen är att aluminium måste tillföras, en metall som medför en miljöbelastning från gruvdrift till framställning. Ur pedagogisk synvinkel bedöms lösningen inte vara särskilt intressant för Vidarstiftelsen. I en forskning kring näringens kvalitet, är tillskottet av aluminium ett problem. En vidareutveckling av nuvarande system bedöms ändå vara en möjlighet att klara planens krav på ytterligare belastning, om övriga alternativ till lösningar skulle visa sig omöjliga. 2. Fosforreduktion med filterbäddar med fosforbindande material De nuvarande dammarna vis Steinerseminariet har planerats för möjligheten att anlägga filterbäddar med fosforbindande material, där fosfor kan bindas i t.ex. leca-kulor eller kalkmaterial. Filterbäddarna har dock inte anlagts, istället används dessa ytor till den första biologiska dammen. Filterbäddar finns idag utprovade i många olika varienter, med många typer av filtrerande och fosforbindande material. Bäddarna kan också planteras med t.ex. rörflen, som skördas årligen, varigenom en del näringsämnen kan tas bort från vattnet. Problemet med denna teknik är främst att den bygger på material som kräver mycket energi för sin tillverkning (leca-kulor) eller ändliga resurser som olika kalkmaterial. Eventuellt kan restprodukter från järnframställning (slagg) användas. Det finns också dåligt med erfarenheter kring hur materialet beter sig i kompost eller i gödsling. Det är ännu något oklart ifall de tillgängliga ytorna är tillräckliga för att ge plats åt filterbäddar med nödvändig kapacitet. Ur pedagogisk synvinkel är processen mer intressant för Vidarstiftelsen, eftersom det är lättare att sätta näringens kvalitet i centrum. Vidare utredningar får utröna om det finns tillräckliga ytor och tillräckligt bra och beprövad teknik för att realisera denna lösning. 3. Källsortering av klosettavfall samt våtkomostering Södertälje kommun har idag påbörjat utvecklingen av ett eget system för kompostering av klosettavfall, med syfte att öka mängden av näringsämnen som kan återföras i kretslopp. Tekniken bygger på vakuum-spolande toaletter, d.v.s. med minimal mängd spolvatten. Klosettavfallet samlas i tankar, som töms i en central anläggning för våtkompostering, där avfallet rötas. BDT-vatten, d.v.s. vatten från bad, disk och tvätt, måste dock behandlas med rening, vilket här skulle kunna ske i de biologiska dammarna. Enligt detta alternativ, byggs planförslagets byggnader med den nya teknikens toaletter. På lång sikt byts sedan övriga toaletter ut mot de nya, i takt med att våtutrymmen renoveras. 20 (22)

21 Nackdelen med detta alternativ är att det sannolikt tar mycket lång tid innan befintliga vattenklosetter kan bytas ut mot separerande toaletter och att det under lång tid därför måste finnas parallella system. Dagvattenhantering Det finns goda förutsättningar att hantera dagvatten på ett effektivt sätt inom nuvarande system. Flödesberäkningar måste dock utföras för att kunna bedöma att befintliga volymer i dammarna är tillräckliga. En förutsättning för ett fungerande system är sannolikt att delar av de nya planerade hårda ytorna utförs i material som åtminstone delvis är genomsläppliga. Gröna tak på de någon eller några av de nya byggnaderna väntas också minska flödena vid häftiga regn på ett betydande sätt. Nya parkeringsplatser bör förses med oljeavskiljning, vilket också bör gälla vid eventuell ombyggnad av befintliga p-platser med fler än 10 platser. Lågpunkten framför den planerade nya parkeringen och konferenscentrat kommer att behöva en dräneringspunkt med kapacitet att klara häftiga regn. Med avseende på höjdförhållanden är detta möjligt. Viss sprängning kan dock bli nödvändig för att nå förbi bergryggar öster om planområdet. Förslag till förbättrad kvalitet för dricksvatten Förslag till lösningar är under utredning. 21 (22)

22 REFERENSER Darin, Jonas, 2011: Sammanställningsrapport 2010 Vatten och Avlopp i Ytterjärna. Herlin, A Smittskyddsaspekter. I Byggande av en konferensanläggning i Järna med nötkreatur i närområdet. Lantbrukets byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp. Melin, Maria, 2007: Observationer och analyser vid reningsammarna vid Rudolf Steinerseminariet. Examensarbete vid Södertörns högskola. Miljösamverkan Sydost Djurhållning nära tätbebyggelse. Rapport Riksantikvarieämbetet. Fornsök. SLU Alnarp 2009: Byggande av en konferensanläggning i Järna med nötkreatur i närområdet. Lantbrukets byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp. Södertälje kommun Program för del av Ytterjärna Nibble. Järna kommundel. Samhällsbyggnadskontoret. Personliga kontakter: Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Gunilla Hallgren. Länsstyrelsen i Stockholms län, Cecilia Norén, enheten för lantbruksfrågor, veterinär Maria Servas, Bodil Tjöneberg, livsmedel (tidigare smittskydd) Karl-Olov Blom, driftsansvarig för VA-anläggningarna vid Seminarieområdet och Nibble. Anders Kumlander, Vidarstiftelsen. 22 (22)