Väg 1426 m.fl. Gång- och cykelväg mellan Jonstorp och Ängelholm via Farhult och Utvälinge

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL ARBETSPLAN Väg 1426 m.fl. Gång- och cykelväg mellan Jonstorp och Ängelholm via Farhult och Utvälinge Höganäs kommun, Helsingborgs Stad, Ängelholms kommun, Skåne län (reviderad ) Objekt:

2 Dokumenttitel: Miljökonsekvensbeskrivning till Arbetsplan Väg 1426 m.fl. Gång och cykelväg mellan Jonstorp och Ängelholm via Farhult och Utvälinge Dokumentdatum: (Rev ) Dokumenttyp: Miljökonsekvensbeskrivning Objektnummer: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Håkan Bertilsson, Trafikverket, Uppdragsansvarig: Jenny Brorsson, Tyréns AB, MKB: Johan Meurling, Tyréns AB, Distributör: Trafikverket Region Syd, telefon:

3 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Föreslagen utformning Miljökonsekvenser Måluppfyllelse Inledning Bakgrund Ändamålet med ombyggnaden Syfte Avgränsningar Läsanvisning Planer och utredningar Planeringsprocessen för väg Fyrstegsprincipen Tidigare utredningar och beslut Kommunala planer Förutsättningar Landskap Naturmiljö Kulturmiljö Boendemiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Yt- och grundvatten Areella näringar Beskrivning av alternativ Utbyggnadsalternativet Nollalternativ Konsekvenser Landskap Naturmiljö Kulturmiljö Boendemiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Yt- och grundvatten Areella näringar Samlad bedömning miljökonsekvenser Påverkan under byggtiden Byggnadssätt

4 7.2 Konsekvenser Skyddsåtgärder Uppföljning Måluppfyllelse Transportpolitiska mål Nationella Miljökvalitetsmål Regionala och kommunala miljömål Miljökvalitetsnormer Dispenser Samråd Referenser...47 Bilagor Översiktsritning Miljökartor över skyddade områden Samrådsredogörelse

5 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund Idag saknas en trafiksäker cykelmöjlighet mellan Höganäs och Ängelholm och gång- och cykelresenärerna är hänvisade till att färdas i blandtrafik i området. En gång- och cykelväg mellan Höganäs och Ängelholm via Jonstorp finns med i Trafikverkets (tidigare Vägverkets) cykelledsplan för åren Målet med ombyggnaden är att höja säkerheten och öka tillgängligheten för gående och cyklister mellan Höganäs och Jonstorp. Denna MKB omfattar sträckan mellan Jonstorp och Ängelholm via Farhult och Utvälinge. 1.2 Föreslagen utformning Förslaget omfattar en ny gång- och cykelväg från den befintliga gång- och cykelväg i östra delarna av Jonstorp till Kulltorp i Ängelholm. Sträckan är drygt 11 km lång. Sträckan visas i bilden nedan. Kartan medföljer även som bilaga. Figur 1 Utbyggnadsalternativet, gång- och cykelvägen förläggs på norra sidan av väg 1426 och Från Jonstorp till Ängelholm förläggs den nya gång- och cykelvägen på norra sidan av väg 1426 och väg På sträckan finns broar över Görslövsån, Västkustbanan, Vege å och några mindre bäckar. På samtliga dessa ställen utnyttjas befintlig vägbana för gång- och cykelvägen och ingen breddning görs. 1.3 Miljökonsekvenser Den nya gång- och cykelvägen ökar möjligheterna att använda och komma ut i landskapet. Upplevelsen av landskapet och landskapsbilden bedöms inte försämras. Naturmiljön påverkas negativt i liten omfattning. Fornlämningar i området kan komma att beröras i de fall där gång- och cykelvägen kommer att gå utanför befintlig vägbana och samråd med länsstyrelsen kommer att sökas. 5

6 Boendemiljön förbättras genom ökad tillgänglighet till omgivande landskap och samhällsfunktioner. Utmed väg 1426 och 1785 kommer gång- och cykelvägen att huvudsakligen avvattnas till befintliga diken. Den största negativa miljökonsekvensen bedöms vara negativ påverkan på naturresursen jordbruksmark. 1.4 Måluppfyllelse Projektet bedöms inte påverka miljökvalitetsmålen eller miljökvalitetsnormerna negativt. Projektet bidrar till att uppfylla de transportpolitiska målen positivt genom att en säker gång- och cykelväg byggs ut och att tillgängligheten ökar för oskyddade trafikanter. 6

7 2 Inledning Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, tillhör arbetsplanen för Väg 1426 m.fl. Gång- och cykelväg mellan Jonstorp och Ängelholm via Farhult och Utvälinge. I detta kapitel beskrivs bakgrund, mål, syfte och avgränsning. 2.1 Bakgrund Idag saknas en trafiksäker cykelmöjlighet mellan Höganäs och Ängelholm. Idag är gång- och cykelresenärerna hänvisade till att färdas i blandtrafik i området. En gång- och cykelväg mellan Höganäs och Ängelholm via Jonstorp finns med i Trafikverkets cykelledsplan för åren I början på år 2006 tecknade Helsingborg Stad, Höganäs kommun, Ängelholms kommun och Trafikverket Region Skåne en avsiktsförklaring för vardera kommunen som reglerar genomförandet av projektet. Avsiktsförklaringen gör gällande att cykelleden ska samfinansieras 50/50 och att genomförandet ska ske under åren De tre kommunerna har själva inventerat sträckningen och producerat underlag, gällande sträckning och utformning. Sträckan mellan Höganäs och Ängelholm är också en del i ett större projekt med en till stora delar bilfri gång- och cykelled mellan Helsingborg och Göteborg, den så kallade Kattegattleden. Kattegattleden är ett initiativ av Region Skåne, Region Halland samt flera kommuner utmed västkusten. I Skåne har Båstads kommun, Helsingborg Stad, Höganäs kommun och Ängelholms kommun deltagit i arbetet tillsammans med Region Skåne, och det pågår nu ett arbete för att fastställa slutlig sträckning. Målet är att leden i sin fulla sträckning ska vara färdig att tas i bruk år Den aktuella sträckan är också en del i den befintliga gång- och cykelleden cykelns blå band, ett initiativ om en kustnära led från Skånes nordvästra kommuner, Hallands södra kommuner, Trafikverket samt cykelfrämjandet. 7

8 Figur 2 Gång- och cykelväg mellan Höganäs och Ängelholm, bild från förstudie Ändamålet med ombyggnaden Målet med ombyggnaden är att höja säkerheten och öka tillgängligheten för gående och cyklister mellan Jonstorp och Ängelholm. För att få en funktionell och användbar gång- och cykelväg förläggs den på den norra sidan av väg 1426 och Gång- och cykelvägen skulle förlora mycket av sin funktion om den växlade sida längs befintlig väg. 2.3 Syfte Arbetsplanens syfte är att väghållaren ska erhålla så kallad vägrätt. Det innebär att arbetsplanen ska innehålla den information som är nödvändig för fastställelsen, d v s uppgifter om vägområde och underlag för bedömning av vägens fysiska och miljömässiga intrång samt vägens kostnader. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning anges i Miljöbalkens kapitel 6 3: Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 8

9 2.4 Avgränsningar Gång- och cykelvägen är tänkt att gå i anslutning till väg 1426 (Kustvägen) mellan Jonstorp och Utvälinge samt väg 1785 (Kullavägen) mellan Utvälinge och Ängelholm. Gång- och cykelvägen mellan Höganäs och Ängelholm är indelad i fyra etapper. Hela sträckan delas upp i två arbetsplaner: Arbetsplan Höganäs Jonstorp samt genom Jonstorp, etapp 1 i figuren nedan. Arbetsplan Jonstorp Ängelholm via Farhult och Utvälinge, etapp 2-4 i figuren nedan. Figur 3 Etappindelning av gång- och cykelväg mellan Höganäs och Ängelholm Denna MKB avser den andra delen mellan Jonstorp och Ängelholm via Farhult och Utvälinge. Miljökonsekvensbeskrivningen inriktas på de miljöaspekter som är relevanta utifrån projektets art och omfattning. Följande miljöaspekter beskrivs inte i denna MKB då ombyggnaden bedöms medföra en liten eller marginell påverkan eller inte kan anses vara relevanta. Luftföroreningar: Inga miljökvalitetsnormer för luft bedöms överskridas. Riksintresse för kustzonen bedöms generellt inte påverkas av en gångoch cykelväg som följer befintlig vägbana. Energihushållning: Påverkan på energiåtgången bedöms som marginell. Buller: Gång- och cykelvägen medför inget ökat trafikbuller. Vibrationer: Det finns ingen ökad risk för vibrationer som kan påverka omkringliggande fastigheter. 9

10 Markföroreningar: Det finns inga identifierade områden med markföroreningar. Materialåtgången är liten vid byggande av gång- och cykelväg och konsekvensbeskrivs inte vidare som naturresurs. En gång- och cykelväg ger inga negativa miljökonsekvenser under driftskedet avseende cykling, gående och renhållning mm av gång- och cykelvägen. 2.5 Läsanvisning Som underlag för upprättande av miljökonsekvensbeskrivningen har miljöbalken och Trafikverkets föreskrifter och handböcker använts. Miljökonsekvensbeskrivningen har följande upplägg: Kapitel 1 är en icke teknisk sammanfattning. Kapitel 2 beskriver bakgrund, mål, syfte och avgränsningar. Kapitel 3 behandlar planeringsprocessen för väg och tidigare utredningar. Kapitel 4 beskriver förutsättningar i området. Kapitel 5 redovisar utbyggnadsalternativet och nollalternativet. Kapitel 6 beskriver miljökonsekvenserna. Kapitel 7 redovisar påverkan under byggskedet. Kapitel 8 redovisar uppföljning. Kapitel 9 redovisar måluppfyllelse. Kapitel 10 behandlar genomförda samråd. Kapitel 11 redovisar referenser. 10

11 3 Planer och utredningar I detta kapitel beskrivs planeringsprocessen för väg, tidigare beslut och utredningar och kommunala planer. 3.1 Planeringsprocessen för väg Byggande av allmän väg regleras i väglagen (1971:948). Planeringsprocessen består formellt av tre steg; förstudie, vägutredning och arbetsplan. I förstudien klargörs projektets problem och förutsättningar, varefter olika förslag på lösningar på problem redovisas. Det fortsatta arbetet av projektet redovisas i förstudien, eftersom förstudien är ett beslutsunderlag. Under planeringsprocessen genomförs samråd med berörda sakägare, myndigheter m fl. En vägutredning behövs när det finns ett flertal alternativa vägsträckningar. Utredningen utgör ett underlag för val av vägsträckning och trafikteknisk standard. Miljöbalkens regler om MKB tillämpas vid vägplanering. I Trafikverkets författningssamling (VVFS 2001:18) har det preciserats om föreskrifter om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m m i förstudier, vägutredningar och arbetsplaner. Om alternativa korridorer inte är aktuella utförs inte vägutredning. Efter de formella stegen upprättas en bygghandling som utgör underlag för upphandling av planerade vägbyggnadsåtgärder. 3.2 Fyrstegsprincipen En åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen bygger på ett transportslagsövergripande synsätt men hanterar främst brister och problem inom vägtransportsystemet. Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållnings-/angreppssätt för att hitta den bästa åtgärden för att uppfylla ett behov. Åtgärder utanför vägsystemet kan minska behovet av vägtransporter och därmed behovet av åtgärder inom vägtransportsystemet. I ett första steg skall därför åtgärder övervägas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. Därefter prövas och analyseras åtgärder inom vägtransportsystemet. 11

12 Aktuellt projekt medför, om det genomförs, en förbättring för de oskyddade trafikanterna, som i sin tur bör ge en minskning i bilresande. Projektet påverkar därför det första steget i fyrstegsprincipen genom både förändrat transportbehov och val av transportsätt. 3.3 Tidigare utredningar och beslut Under arbetet med tidigare förstudie har samråd hållits med företrädare för Helsingborg Stad, Höganäs kommun och Ängelholms kommun. Samråd har därefter hållits med allmänheten Samråd med Länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan har hållits Länsstyrelsen i Skåne län har beslutat att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 3.4 Kommunala planer Höganäs kommun Den föreslagna utbyggnaden av ny gång- och cykelväg finns beskriven i översiktsplan för Höganäs kommun. Helsingborgs Stad Helsingborgs stad bygger ut ett cykelvägnät bestående av högkvalitativa stråk som binder samman stadsdelar och ett lokalt nät som ansluter viktiga målpunkter till cykelstråken. Stråken kommer att bestå av cykelbanor eller cykelvägar som håller extra hög standard beträffande framkomlighet, fysisk utformning och underhåll. I förlängningen av cykelstråken i staden ska cykelstråk på landsbygden utvecklas. Primärt ska Helsingborgs stad verka för att stärka cykelförbindelser till och mellan stationsorter. Arbete med fördjupning av översiktsplan för Vege pågår. I denna beskrivs att möjligheten att etablera ny cykelväg (Kattegattsleden) mellan Höganäs och Ängelholm ska beaktas vid planering för en ny tågstation i Utvälinge. Ängelholms kommun Ängelholms kommun har en översiktsplan från 2004, ÖP I FÖP Södra Ängelholm som omfattar nya bostäder och verksamheter planeras för en utbyggnad med nya gång- och cykelvägar. Dessa bedöms kunna anslutas till gång- och cykelvägen utmed väg

13 4 Förutsättningar I kapitlet beskrivs förutsättningarna avseende landskapet, natur- och kulturmiljö, boendemiljö, rekreation och friluftsliv, yt- och grundvatten och areella näringar. För avgränsning av ej relevanta miljöaspekter se kapitel Landskap Landskapet är ett komplext resultat av bland annat de olika elementen: geologi, jordarter, klimat, flora och fauna, markanvändning, bebyggelse och andra kulturella mönster. Även betraktarens bakgrund påverkar hur denne läser av och upplever landskapet. För att underlätta beskrivningen av ett landskap kan landskapets karaktärer användas för att ge en generell bild. Landskapet inom arbetsplanens område karakteriseras av öppna uppodlade fält med bebyggelse utspridd längs vägar eller uppförd i anslutning till träddungar och läplanteringar. Närheten till kusten är påtaglig genom utblickar och bebyggelse med koppling till fiske och kustnära verksamhet såsom bad och friluftsliv. Landskapets värde ligger i både storskaligheten i jordbruksmarken och passagerna genom samhällena med en småskalig karaktär. Nedan visas passagen genom Norra Häljaröd. Figur 4 Passagen genom Norra Häljaröd med en småskalig karaktär Järnvägen (Västkustbanan) passerar mellan Utvälinge och Ängelholm och är ett tydligt inslag i landskapsbilden. Västkustbanan utgör riksintresse för kommunikation. 13

14 4.2 Naturmiljö Naturvärdena på Ängelholmslätten är främst knutna till vattendrag såsom Rönne å, Vege å, Görslövsån och kusten. I fullåkersbygden är naturvärdena knutna till bland annat äldre hägnader, mindre skogsdungar, parker, kyrkogårdar, äldre trädgårdar och gårdsmiljöer. Samtidigt som flera av vattendragen i detta område har höga biologiska värden är belastningen av närsalter mycket hög på Ängelholmslätten. Vege å har höga till extremt höga halter av kväve och fosfor till följd av belastning från jordbruk såväl som reningsverk. Flera bekämpningsmedel har hittats i anmärkningsvärda koncentrationer. Söder om väg 1785 är ett område längs Vege å utpekat som nyckelbiotop för strandskog (ObjektID: ). Här finns ett stort inslag av senvuxna träd och spärrgreniga grova träd. Norr om arbetsplanens område finns Natura 2000-område som ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. Till varje Natura område finns en bevarandeplan (se referenser). Bevarandeplanen ska peka ut naturvärdena för ett område och beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska finnas kvar. Figur 5 Naturreservat, Natura2000 och riksintressen, se även bilagor för bättre upplösning. Samtliga miljöintressen redovisas i bilaga med detaljerade kartor. Natura 2000-område Jonstorp-Vegeåns mynning (SE ) Enligt bevarandeplanen utgör området ett av de största marina våtmarksområdena i regionen. Områdets värden är knutna till olika typer av marina miljöer, strand- och dynhabitat, skogshabitat och hävdade naturtyper såsom salta strandängar. Område med grunda bottnar och mycket flacka stränder. Kring åmynningen finns utbredda vassområden. De grunda bottnarna utgör en viktiga lek- och yngelplatser för fisk. Området sammanfaller till stor del med Natura 2000 Skälderviken, se nedan. 14

15 Natura 2000-område Skälderviken (SE ) Skäldervikens södra kust är ett särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet som delvis överlappar ett område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet, se nedanstående. Området utgörs av grunda småvikar och deras stränder, några öar, sanddyner, sandrevlar, skogsområden samt tre åmynningar. De salta strandängarna har under lång tid betats och har idag stora natur- och kulturvärden. Natura 2000-område Ängelholms kronopark (SE ) Ängelholms kronopark är beläget strax utanför Ängelholms tätort och används för fritids- och rekreationsändamål. Området består av olika typer av sandbankar och sanddyner, barrskog och lövsumpskogar av fennoskandisk typ. Ett rikt djurliv finns i området, med fågelarter såsom till exempel bivråk, fisktärna, fältpiplärka, nattskärra men även grod- och kräldjur som till exempel större vattensalamandrar. Naturreservat Längs kusten finns naturreservaten Görslövsåns mader, Rönnen, Vegeåns mynning och Ängelholms strandskog där södra delen av naturreservatet för Vegeåns mynning ligger i anslutning till arbetsplanens område. Vegeåns mynning är även klassat som ett Ramsarområde på grund av sitt rika fågelliv. Vid mynningen blandas salt och sött vatten, vilket ger upphov till en särskild typ av miljö. Stranden kring mynningen är mycket långgrund, rik på moränblock, och här finner man Sandön och stenrevet Själrönnen. Denna speciella typ av strandlandskap var tidigare mycket vanlig vid Skälderviken, men på grund av bland annat stenfiske kan den endast ses i begränsade vattenområden. Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald bland fåglar och kärlväxter, bevara naturmiljöer (marina miljöer, odlingslandskapet och substratmiljöer i form av sand, block m.m.) samt att främja friluftslivet med avseende på landskapsbilden (öppna landskap och utsiktsplatser). Riksintresse Riksintresseområdet för naturvården (Farhult-Görslövsån-Vegeåns mynning- Ängelhoms strandskog, nr N42) berörs av den nya gång- och cykelvägen. Riksvärdena utgörs av odlingslandskap i form av naturbetesmark med värdefull flora och fauna samt marin strandäng. Området rymmer också ett rikt sjöfågelliv. I registerbladet för riksintresset står bl a följande beskrivning: 15

16 Värdeomdöme Lerhamn-Arild-Farhult utgör ett representativt odlingslandskap med fiskejordbruk i kustbygd. Naturbetesmarker som utgörs av öppen hagmark och havsstrandängar förekommer vid Görslövsåns mynning. Här återfinns delvis artoch individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som kattfot och knägräs. Våtmarksområdet vid Görslövsåns mynning utgörs av ett värdefullt våtmarkskomplex/strandkomplex med en högt värderad marin strandäng. Lokalen är även en viktig fågellokal. Området mellan Vegeåns mynning och Ängelholm har välutvecklade kustdyner som är bevuxna med tallskog. Innanför dynerna vidtar en sänka med sumpskog. Områdets huvuddrag Grunda havsområden med angränsande strandängar samt å med omgivande fuktängar. Betesmarkerna med strandväxter är delvis välhävdade. Växter som klockgentiana, majnycklar, ljung och klockljung förekommer. Fågelfaunan karakteriseras av våtmarksfåglar som tofsvipa, kärrsnäppa, rödspov, storspov och rödbena samt gulärla, kärrsångare och buskskvätta. Tidigare har även kornsparv funnits i området. Vid Vegeåns utlopp i Skälderviken finns de båda öarna Sandön och Själrönnen. Den inre ön, Sandön, som är uppbyggd av sand, växlar ständigt i areal och utseende och har därigenom stort intresse för studier av strandprocesser i inre delen av Skälderviken. Den yttre ön, Själrönnen, är en långsmal ö helt uppbyggd av block och sten. Mellan öarna och fastlandet är vattenområdena mycket grunda med en mängd stora stenblock. De flacka öarna och det grunda vattenområdet har utvecklat ett värdefullt fågelliv, bl.a. småtärna, skärpiplärka och skärfläcka. Under höstarna rastar också stora mängder vadare och under vinterhalvåret uppehåller sig stora flockar änder i området. Säl förekommer i området. Förutsättningar för bevarande Pågående markanvändning ej avsevärt ändras. Fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Naturliga strandprocesser och dynmorfologi skall fortgå opåverkat. Skogsbrynet lämnas opåverkat av skogsbruk. Fågellivet lämnas ostört. Delar av arbetsplanens område ligger inom Riksintresse för kustzonen (Högexploaterad kust). Riksintresset sträcker sig runt Skånes kuststräcka och har för avsikt att bevara en attraktiv kustzon, som livsmiljö för såväl människor och andra levande varelser samt en långsiktig värdefull tillgång för regionen, kommunerna, näringslivet och de enskilda människorna. 16

17 Figur 6 Strandskydd och övriga bevarandeintressen, se även bilagor för bättre upplösning Området längs kusten ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt M8401). Det skånska naturvårdsprogrammet visar att områden kan vara intressanta p.g.a. deras terrängform, naturvård eller marina intressen. En stor del av Skälderviken ingår i naturvårdsprogrammet för marint intresse. Görslövsån, Kustområdet mellan Jonstorp och Norra Häljaröd och Prästaskogen vid Farhult ingår i länsstyrelsens naturvårdsprogram för naturvärde och terrängformer. Görslövsån, Klass: 1 - vilket motsvarar särskilt höga naturvärden Landskapet kring Görslövsån-Madgropen är flackt och mycket låglänt. Dalgången skiljer Kullahalvön från resten av den nordvästskånska slättbygden och utgör en rest av det sund som till för 2000 år sedan utgjorde en förbindelselänk mellan Skälderviken och Öresund. De kvartärgeologiska förhållandena är därför intressanta. Görslövsån är det enda större vattendraget i kommunen. Ån har varit utsatt för omfattande kanalisering och utdikning vid ett par tillfällen. Den långsamma avrinningen och ringa nivåskillnaden gör att markerna kring ån ofta översvämmas vid riklig nederbörd i kombination med högt vatten i Skälderviken. Saltvatten kan tränga in i ån flera kilometer. Dessa översvämningar är förutsättningen för den fuktängsvegetation som breder ut sig. Områdets vegetation innehåller därför såväl söt- som saltvattensberoende växter. Området har stor betydelse för både häckande som flyttande våtmarksfåglar. Landskapet i denna mycket flacka ådal är tilltalande. 17

18 Kustområdet mellan Jonstorp och Norra Häljaröd Klass: 1 - vilket motsvarar särskilt höga naturvärden Södra sidan av Skälderviken uppvisar en ytterst tilltagande landskapsbild samtidigt som kusten också visar på rester av det äldre odlingslandskapet och de många små jordbruks- och fiskebyar som varit vanliga i äldre tid. Mycket av de gamla strukturerna i landskapet och den genuina bebyggelsen längs kustvägen finns ännu kvar. Vid Farhult och Farhultsbaden finns en omfattande fritidsbebyggelse. De geovetenskapliga och biologiska värdena är mycket höga och de hävdade strandmarkerna är tillsammans med de grunda havsområdena av mycket stor betydelse för såväl häckande som rastande och övervintrande fåglar. Hela kusten är ett uppskattat strövområde som ger utblickar över Skälderviken, Kullaberg och Bjärehalvön. Vid Farhultsbaden finns dynområden och en omtyckt och mycket populär badplats. Prästaskogen vid Farhult, Klass: 2 - vilket motsvarar mycket höga naturvärden. Skogsdunge med bok, ek, al, björk, asp och rönn omedelbart intill Farhults kyrka. Lövskogsdungen är en rest av det större sammanhängande skogsområde som ännu i början av 1800-talet fanns mellan Farhult och Norra Häljaröd. I skogen finns många gamla och kraftiga ekar, vilka är en förutsättning för att den ovanliga oxtungsvampen skall förekomma. I skogen finns också flera gamla alar med mycket kraftig sockelbildning. Genom utdikning har markens torvartade ytskikt sjunkit ihop. Markvegetationen är till övervägande del hedartad med bl a ekorrbär, skogsstjärna och kruståtel. Skogsdungen avgränsas i norr av en gammal hägnadsvall av sten och jord. Tillsammans med kyrkan, som är den bäst bevarade romanska medeltidskyrkan i kommunen, utgör Prästaskogen en helhet med högt värde med avseende på både kulturhistoriska och naturvårdsmässiga aspekter. Strandskydd Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (miljöbalken 7 kap 13 ). Gång- och cykelvägen berör på ett antal kortare sträckor strandskyddade områden, se Figur 6. Hotade arter Artskyddsförordningen innehåller bestämmelser om fridlysning av vilda djur och växter och den reglerar import, export, transport, förvaring, handel, preparering och förevisning av djur och växter av arter som lever vilt. 18

19 Rödlistan är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område. ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala har Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram Sveriges rödlista. I bevarandeplanen för natura 2000 Skälderviken anges ett antal fågelarter med skydd enligt Artskyddsförordningen. Inom Natura 2000-området har till långt in på 1970-talet funnits strandpadda (Bufo calimita). Den senast kända lokalen förstördes genom att området användes som kommunal avfallsdeponi. Restaurering av igenväxta kärr och våtmarker skulle möjligtvis kunna leda till en återetablering. Strandpadda är idag rödlistad i Sverige i kategorin starkt hotad (EN). Naturreservat under bildande Ett naturreservat är under bildande, föreslagna gränser visas nedan. Figur 7 Föreslagen gräns för nytt naturreservat. Det blivande naturreservatet sammanfaller till stor del med Natura 2000 SPA och SCI. Det blivande naturreservatet sammanfaller med gång- och cykelvägen endast vid 5/130 5/400, se Översiktsplan (på övriga ställen görs breddningen på södra sidan). Trafikverket genomförde under 2011 en förstudie för gång- och cykelvägen mellan Höganäs Ängelholm. Det är lämpligt att det blivande naturreservatets gräns anpassas på sträckan 5/130 5/400 till den nya gång- och cykelvägen. 19

20 4.3 Kulturmiljö Inom arbetsplanens område finns ett antal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Fasta fornlämningar som kan beröras inom arbetsplanens område finns söder om Farhult samt runt Norra Häljaröd och Utvälinge. Figur 8 Kultumiljövärden, se även bilagor för bättre upplösning Områdena kring Farhult Norra Häljaröd ingår i Kulturmiljöprogrammet, Särskilt värdefulla kulturmiljöer, se nedanstående beskrivning. Farhult-Norra Häljaröd, Motiv för bevarande Områdets kulturhistoriska intresse är framför allt knutet till det välbevarade strandängslandskapet och bymiljöer. Farhult är ett välbevarat exempel på äldre tiders sockencentrum med stark koppling till omgivande jordbrukslandskap medan Norra Häljarp visar, med de olika gårdarna och torpen, den sociala skiktningen i det gamla bondesamhället. Landskapets öppna karaktär och dess fritidsbebyggelse är av betydelse för området. Söder om väg 1785 finns särskilt värdefull kulturmiljö runt Vegeholm. Vegeholm, Motiv för bevarande Området representerar ett godslandskap med månghundraårig kontinuitet i bebyggelsen. Vegeholm uppvisar en komplett godsmiljö där stordriften med åkerbruk och betesmarker, sandflyktsplanteringar, vägsträckningar och alléer är av kulturhistorisk betydelse. Genom de i modern tid bevarade båda holmarna åskådliggörs ett för de skånska sätesgårdarna typiskt system med närliggande man- och ladugård. 20

21 Kustremsan mellan Jonstorp och Ängelholmligger inom Kulturmiljöstråket Skånelinjen Per Albin-linjen som ingår i Kulturmiljöprogrammet. Motiv för bevarande är att försvarslinjen är en unik företeelse som tydligt visar Skåne som gränsprovins. Samtliga värn är viktiga delar i den helhet som Skånelinjen utgör. 4.4 Boendemiljö Det finns flera bostäder och gårdar som ligger i direkt anslutning till väg 1426 och väg 1785 som idag till viss del påverkas av trafikbuller och tung trafik som förekommer på vägen. I Farhult och Norra Häljaröd finns äldre bebyggelse utmed väg 1426 med koppling till jordbruk och fiske. 4.5 Rekreation och friluftsliv Allmänt tillgänglig allemansrättslig mark utanför tätort uppgår till 7 % av Ängelholmsslättens yta eller 0,05 hektar/invånare. Arbetsplanens område ligger till stor del inom riksintresseområde för rörligt friluftsliv i enlighet med MB 4 kap med benämning Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden. Riksintresset för rörligt friluftsliv sammanfaller delvis geografiskt med ett riksintresseområde för friluftsliv (MB 3kap). Riksintresseområdet för friluftsliv benämns Bjärehalvön med Hallandsåsen och Rönne å. Rekreation och friluftsliv finns särskilt i och kring orterna Farhult, Norra Häljeröd och kring Utvälinge, badplaster finns vid Farhultsbaden och i Utvälinge. 4.6 Naturresurser Enligt miljöbalken skall mark och vatten ges en sådan användning som medför en god hushållning. Hushållningen med naturresurser syftar till att säkra ett långsiktigt utnyttjande av förnybara och icke förnybara naturresurser. Som naturresurser beskrivs här areella näringar och yt- och grundvatten Yt- och grundvatten Inom arbetsplanens område finns följande ytvatten; Görslövsån Oderbäcken Mindre dike väster om Farhults kyrka, biflöde till Oderbäcken En mindre bäck/dike öster om Norra Häljaröd 21

22 Vege å Görslövsån, Oderbäcken och Vegeå omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. Miljökvalitetsnormerna visar att för dessa vattendrag är ekologisk status dålig och att det finns risk att önskad status inte uppnås Längs hela sträckan finns utpekade förekomster av grundvatten i främst sandoch grusförekomst. Grundvattnet har god kemisk och kvantitativ status med risk att kemisk status inte uppnås Areella näringar Den svenska jordbruksmarken är klassad i en 10-gradig skala varav de tre högsta klasserna endast återfinns i Skåne. Ängelholmsslätten är ett område med delvis mycket bördig mark. De bästa åkerjordarna i området hör till åkerjordsklass Inom arbetsplanens område finns omfattande jordbruk. Jordbruksmarken inom arbetsplanens område är till största del av klass 7. 22

23 5 Beskrivning av alternativ I kapitlet beskrivs utbyggnadsalternativet och nollalternativet. 5.1 Utbyggnadsalternativet Förslaget omfattar en ny gång- och cykelväg från Jonstorp utefter väg 1426 mellan Jonstorp och Utvälinge och väg 1785 (Kullavägen) mellan Utvälinge och Ängelholm. I Ängelholm ansluter gång- och cykelvägen till befintlig gång- och cykelväg i Södra Utmarken. Sträckan är drygt 11 km lång. Sträckan visas i bilden nedan. Figur 9 Utbyggnadsalternativet, Generell utformning och gestaltning Gång- och cykelvägen ansluter till befintlig gång- och cykelväg i östra delarna av Jonstorp och förläggs på norra sidan av befintlig väg antingen på jordbruksmark/skogsmark eller genom att befintlig vägbana tas i anspråk för gång- och cykelvägen. Gång- och cykelvägen skulle förlora mycket av sin funktion om den växlade sida. Med den valda utformningen, se Översiktsritning, breddas vägen på södra sidan på totalt ca 5 km längd av totalt drygt 11 km. Genom att lokalisera gång- och cykelvägen till befintlig väg minskas även påverkan på omgivande mark. Gång- och cykelvägen passerar genom Farhult, Norra Häljaröd och Utvälinge och ansluter till befintlig gång- och cykelväg i Södra Utmarken. Behov av belysning prövas utifrån gång- och cykelvägens funktion som pendelstråk eller turiststråk. I möjligaste mån utnyttjas befintlig belysning. Gång- och cykelvägen får ingen särskild gestaltning utan ansluter till omgivande miljö genom att utföras i asfalt. Gång- och cykelvägen blir 2,5 meter bred med ett antal smala passager på 1,5 meters bredd. 23

24 Avvattning av gång- och cykelvägen följer nedanstående principer: Där den nya gång- och cykelvägen gränsar till åkermark utförs ett grunt dike som samlar upp regnvatten från gång- och cykelvägen. Diket får inget utlopp utan samlar endast upp regnvattnet för infiltration. Diket kommer inte att ha funktion för markavvattning. På övriga ställen utförs inga diken. Olika typfall av utformning visas nedan. Figur 10 Till vänster syns den vanligaste utformningen där vägen breddas mot norra sidan. Till höger visas att på broar görs ingen breddning utan gång- och cykelvägen använder befintlig vägbana. Bilarna får ett körfält. Figur 11 Bilderna visar exempel i trånga sektioner genom samhällen, i vänstra bilden breddas vägen medan i högra bilden görs en liten breddning på tomtmark. I alla exemplen utförs ett kantstöd mellan gång- och cykelväg och vägbana. Detta innebär en viss fördel ur miljösynpunkt då eventuella utsläpp av bensin eller andra miljöfarliga ämnen vid olyckor samlas vid kantstödet istället för att rinna ut på omgivande mark. Kantstödet innebär också en liten positiv effekt 24

25 genom att risken för att bilar och lastbilar ska sladda av vägen vid halka minskar något. På Översiktsplan ritning 200T0101, se bilaga, visas var breddningen görs. Röd färg breddning på södra sidan Grön färg breddning på norra sidan orange färg ingen breddning alls Nedan beskrivs delsträckorna, se även Översiktsplan ritning 200T0101. Delen Jonstorp Farhultsbaden Figur 12 Utsnitt ur översiktsplan Gång- och cykelvägen förläggs på norra sidan av vägen. Över Görslövsån och Oderbäcken utnyttjas befintlig vägbana. I Farhult passeras en mindre bäck där befintlig vägbana utnyttjas. Mark som tas i anspråk: Sträcka enligt Breddning Markyta, biotop intresse längdmätning, ca utförs på 0/000 1/000 I huvudsak Vägslänt, Riksintressen mm norra sidan. ingen breddning över Görslövsån åkermark 1/300 1/500 Norra sidan Vägslänt, Riksintressen mm Betesmark 1/500 1/900 Södra sidan Vägslänt, skog Riksintressen mm 25

26 1/900 2/900 Norra sidan Vägslänt, betesmark 3/200 3/700 I huvudsak Vägslänt, norra sidan gräsmark, parkmark Riksintressen mm Riksintressen mm Ingen breddning av vägbanan görs vid Görslövsån, Oderbäcken och biflödet till Oderbäcken (orange markering i bild). På flera ställen finns bostadsfastigheter utmed väg På dessa ställen förläggs gång- och cykelvägen på befintlig vägbana och för att behålla vägbanans bredd görs motsvarande utökning på södra sidan. Figur 13 Gång- och cykelvägen förläggs på norra sidan av väg 1426 öster om Jonstorp. 26

27 Figur 14 Vid broarna över Görslövsån, anläggs gång- och cykelvägen på befintlig vägbana. Vägtrafiken får ett körfält. Figur 15 Genom Farhult förläggs gång- och cykelvägen till vänster i bilden. Figur 16 I Farhult finns en mindre bäck som är ett biflöde till Oderbäcken, gång- och cykelvägen förläggs på befintlig vägbana. Vägtrafiken får ett körfält. Vid Natura 2000 Skälderviken 1/500 1/900 Vid Natura 2000 görs breddningen av vägen på södra sidan för att undvika intrång i Natura 2000 området. 27

28 Natura 2000 Skälderviken GC-väg förläggs på befintlig vägbana Breddning på södra sidan Breddning på södra sidan Figur 17 Vid Natura 2000 område Skälderviken km 1/500 1/900 görs breddning på södra sidan 28

29 Delen Farhultsbaden till Norra Häljaröd Sträckan präglas av ett kustnära landskap. Genom Farhultsbaden förläggs gångoch cykelvägen i huvudsak på norra sidan av väg Här passerar vägen genom mestadels öppen mark. I Norra Häljaröd finns bostäder på norra sidan av väg 1426 och här kommer vägen att utökas på södra sidan. Figur 18 Utsnitt ur Översiktsplan Mark som tas i anspråk: Sträcka enligt Breddning Markyta, biotop intresse längdmätning, ca utförs på 4/000 4/900 Norra och Vägslänt, Riksintressen mm delvis södra sidan åkermark 4/900 5/100 Ingen breddning 5/100 5/400 Norra sidan Vägslänt, Riksintressen mm ängsmark 5/400 6/400 Södra sidan ängsmark, genom Häljaröd gräsmark, buskage Riksintressen mm 6/500 Södra sidan, trumma förlängs Vägslänt Riksintressen mm 29

30 Figur 19 Genom Farhultsbaden går Cykelns blå band som tvingas använda befintlig vägbana. Figur 20 Genom Farhultsbaden, (öster om macken) utnyttjas befintlig vägbana för den nya gång- och cykelvägen. Figur 21 Öster om infarten till Norra Häljaröd, vägen breddas till höger i bild på åkermarken. 30

31 Figur 22 Infarten till Norra Häljaröd Öster om Norra Häljaröd och genom Utvälinge Sträckan går till stor del inom Helsingborgs Stad. Genom Utvälinge kommer vägbanan att utökas på södra sidan för att gång- och cykelvägen ska kunna läggas på befintlig vägbana. 31

32 Figur 23 Öster om Norra Häljaröd kommer vägen i kontakt med Skälderviken. Gång- och cykelvägen förläggs på öppen mark till höger i bilden. Figur 24 Genom Utvälinge, vägen breddas till höger Beskrivning av mark som tas i anspråk: Sträcka enligt längdmätning, ca Breddning utförs på Markyta, biotop 6/500 8/200 Södra sidan Vägslänt, åkermark, gräsmark, ängsmark 8/200 8/600 Norra sidan Vägslänt, skogsmark 8/600 Vege å - gång- och cykelbana går helt på befintlig väg intresse Riksintressen mm, gränsar till Natura 2000 Riksintressen mm Riksintressen mm 32

33 Figur 25 Väster om Vege å går vägen genom ett skogsområde, gång- och cykelvägen förläggs utanför vägbanan till vänster i bilden, en del vegetation måste tas bort. Från Vege å till Södra Utmarken, väg 1785 Över Vege å och på bron över Västkustbanan utnyttjas befintlig vägbana. Från bron över Västkustbanan in till Södra Utmarken har vägen en rak sträckning och landskapet har en mer enahanda karaktär jämfört med den kustnära sträckan genom Farhult och Norra Häljaröd. Gång- och cykelvägen förläggs på norra sidan på jordbruksmark och ansluter till befintlig gång- och cykelväg i Kulltorp. 33

34 Beskrivning av mark som tas i anspråk: Sträcka enligt längdmätning, ca Breddning görs på Markyta, biotop Vege å 9/500 - gång- och cykelvägen går helt på befintlig vägbana 9/500 11/300 Norra sidan odlad mark, (grästorvsodling) intresse Riksintressen mm, Figur 26 Över Vege å kommer gång- och cykelvägen att gå på befintlig vägbana. Vägtrafiken får två körfält. 5.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen gång- och cykelväg anläggs. Detta medför i sin tur att de oskyddade trafikanterna även fortsättningsvis får samsas med övrig trafik i området. Då fler bostäder planeras byggas ibland annat i Jonstorp och Farhult, samtidigt som cykelturismen kan antas öka i framtiden, kommer trafiksäkerheten och möjligheterna till att färdas längs sträckan försämras då de dåliga förhållandena kvarstår samtidigt som behovet ökar. För miljön förväntas inga förändringar mot nuvarande förhållanden. 34

35 6 Konsekvenser I kapitlet beskrivs miljökonsekvenserna avseende landskapet, natur- och kulturmiljö, boendemiljö, rekreation och friluftsliv, yt- och grundvatten och areella näringar. 6.1 Landskap Den nya gång- och cykelvägen ökar möjligheterna att använda och komma ut i landskapet. Landskapsbilden påverkas i liten omfattning av det parallella vägrummet som gång- och cykelvägen skapar. Effekterna av gång- och cykelvägen innebär en viss uppdelning av landskapet. Det nya kantstödet kan upplevas som ett nytt inslag i en vägmiljö som inte finns idag De negativa konsekvenserna för landskapsbilden längs väg 1426 och 1785 bedöms bli små. Eventuell ny belysning bedöms inte påverka landskapsbilden negativt. Inga skyddsåtgärder är aktuella. 6.2 Naturmiljö Naturmiljön påverkas sammantaget endast i liten omfattning. Natura 2000 område Skälderviken och Jonstorp Vegeåns mynning Breddningen görs på södra sidan, inget fysiskt intrång är aktuellt inom Natura 2000 områdena. Från 1/700 till 2/000 finns skog på södra sidan och en del träd måste här tas bort. Kärnvärdena i Natura 2000 är knutna till öar, kusten och åmynningen och har stort värde för fågellivet. Påverkan blir förlust av mark med gräsvegetation och ett antal träd. Miljöförutsättningarna för fauna och flora förändras inte. Konsekvensen för naturmiljön blir mycket små då den mark och de träd som måste tas bort har mycket liten betydelse för Natura 2000 områdenas värde i sin helhet. Inga indirekta konsekvenser kan emotses. Den mark som beläggs med asfalt används inte av fåglar för födosök eller för häckning. Natura 2000 områdenas miljökvaliter bedöms inte påverkas och ingen betydande påverkan kan emotses. 35

36 Figur 27 Natura 2000 områdena Skälderviken och Jonstorp Vegeåns mynning ligger till vänster i bild och utgörs av delvis grov tallskog närmast väg Befintlig vägbana breddas 2, 5 meter ut över gräsytan till höger i bild och ett antal träd behöver tas bort. Under driftskedet kan viss positiva miljökonsekvenser förutses då sannolikheten för att utsläpp på befintlig vägbana som rinner ut i Natura 2000 området minskar och det är även troligt att sannolikheten för att fordon ska halka av vägen och åka ut i Natura 2000 området minskar något. Natura 2000 område Ängelholms Kronopark Gång- och cykelvägen ligger på ca 500 meters avstånd från Kronoparken och dess värden kan därmed inte skadas alls. Riksintresse naturvård, naturreservat Vegeåns mynning, naturvårdsprogram Gång- och cykelvägen går genom eller i närheten av riksintresse naturvård, naturreservat Vegeåns mynning och flera områden utpekade i naturvårdsprogram. Kärnvärdena berörs inte av en ny gång- och cykelväg i och med att gång- och cykelvägen utförs på befintlig vägbana eller i direkt anslutning till befintlig väg. Påverkan blir att mark i form av åker, gräsvegetation och ängsmark kommer att tas i anspråk. Miljöförutsättningarna för fauna och flora förändras inte. Inga indirekta konsekvenser kan emotses. Konsekvensen för naturmiljön blir mycket små då den mark som tas i anspråk har mycket liten betydelse för områdenas värde, marken/biotopen används inte primärt för födosök, häckning eller skydd. 36

37 Strandskydd Görslövsån, Oderbäcken och Vegeå omfattas av strandskydd. Inga nya broar är aktuella längs sträckan. Gång- och cykelvägen går därmed endast en kort sträcka på ömse sidor om vattendragen inom strandskyddsområdet. Strandskyddens värde försämras inte. Görslövsån Figur 28 Görslövsån, orange markering visar att ingen breddning görs över ån, strandskyddet utbredning visas med blå pil. Ingen breddning görs över Görslövsån, den grönmarkerade ytan på ömse sidor om bron avser åkermark. Oderbäcken Oderbäcken Figur 29 Oderbäcken, orange markering visar att ingen breddning görs över bäcken, strandskyddets utbredning visas med blå pil. 37

38 Ingen breddning görs över Oderbäcken, den grönmarkerade ytan väster om bron är åkermark och grönmarkerad yta öster om bron avser betesmark. Vegeå Figur 30 Vege å, orange markering visar att ingen breddning görs över ån, den blå pilen visar strandskyddets utbredning Ingen breddning görs över Vegeå, den grönmarkerade ytan väster om bron avser skogsmark. Strandskyddsområde mellan Farhult och Häljaröd Figur 31 Sträckan från ca 4/900 till ca 5/700 omfattas till större delen av strandskydd, den blå pilen visar strandskyddets utbredning På denna sträcka kan man konstatera att endast på en kort sträcka i grönmarkerat område görs en breddning inom strandskyddat område. Marken utgörs av inhägnad betesmark. 38

39 Strandskyddsområde öster om Häljaröd Figur 32 Sträckan från ca 6/300 till ca 7/300 omfattas av strandskydd På denna sträcka görs breddningen på södra sidan av vägen och bedömningsvis tas ingen mark i anspråk av strandskyddat område. Sammanfattande bedömning konsekvenser för strandskyddet Utbyggnad av gång- och cykelvägen ökar tillgängligheten till områdena med strandskydd och detta bedöms som positivt. Sammantaget omfattar intrången mycket begränsade ytor av vägslänt, åker, skogsmark och betesmark. Effekterna för miljöförutsättningarna bedöms inte försämras. Konsekvenserna för naturmiljön inom de strandskyddade områdena bedöms som mycket små. 6.3 Kulturmiljö Gång- och cykelvägen går genom värdefulla kulturmiljöer och fornlämningar från Farhult till Utvälinge. Kulturmiljövärdena bedöms inte påverkas av att en ny gång- och cykelväg förläggs i anslutning till befintlig väg eller strax utanför. De historiska sambanden kommer inte att förändras. 39

40 Fornlämningar i området kommer att beröras i de fall där gång- och cykelvägen kommer gå utanför befintlig vägbana och samråd med Länsstyrelsen kommer att genomföras. Två fornlämningar har identifierats i direkt anslutning till den nya gång- och cykelvägen. Fornminne vid 6/290, RAÄ-nummer Farhult 2:1 Beskrivning: Stensättning, rund, 13 m diam och m hög med plan topp, 9 m diam. och tämligen branta sidor. I NNÖ kanten är ca 2.5 m borttagna vid vägbygge. Bevuxen med ca 15 lövträd. Breddning görs på norra sidan och inget intrång görs i fornminnet, Breddning på tomtmark Figur 33 Fornminne vid 6/290, RAÄ-nummer Farhult 2:1. 40

41 Fornminne vid 6/740 RAÄ-nummer Välinge 1:1 Beskrivning: Hög, rund, 9 m diam och 0,5-0,6 m hög. Avgränsningen av anläggningen är diffus åt SV - S - SÖ på grund av upplagd odlingssten. I mitten är ca 20 st m st stenar upplagda, röjningssten. Breddning på södra sidan Figur 34 Fornminne vid 6/740 RAÄ-nummer Välinge 1:1 I detta fall föreslås en breddning på södra sidan då fornminnet ligger ca 7 m från vägkanten. Miljökonsekvenserna för kulturmiljövärdena bedöms sammantaget som små. 6.4 Boendemiljö Boendemiljön förbättras genom ökad tillgänglighet till omgivande landskap och samhällsfunktioner. Utmed sträckan kommer en del privat tomtmark att lösas in. Eventuell påverkan på värdefull vegetation kommer att kompenseras. Boendemiljön påverkas ej negativt. Gång- och cykelvägen medför inga negativa hälsoaspekter. 6.5 Rekreation och friluftsliv Gång- och cykelvägen går genom Riksintresse för friluftsliv MB 3 och 4 kap. Möjligheterna till friluftsliv och rekreation förbättras eftersom gång- och cykelvägen möjliggör ett säkert transportsätt och ökar tillgängligheten i området. 41

42 Den föreslagna gång- och cykelvägen förbättrar påtagligt kommunikationen för de oskyddade trafikanterna i området vilket är positivt för möjligheterna att utöva friluftsliv och rekreation. Ungdomar och övriga oskyddade trafikanter får ökad tillgänglighet mellan fritidsaktiviteter och andra viktiga målpunkter. Konsekvenserna är sammantaget positiva för rekreation och friluftsliv. 6.6 Naturresurser Yt- och grundvatten Utmed väg 1426 och 1785 kommer gång- och cykelvägen att huvudsakligen avvattnas enligt följande principer: Där den nya gång- och cykelvägen gränsar till åkermark utförs ett grunt dike som samlar upp regnvatten från gång- och cykelvägen. Diket får inget utlopp utan samlar endast upp regnvattnet för infiltration. På övriga ställen utförs inga diken. Inga nya broar utförs och ytvatten bedöms inte påverkas negativt. Grundvatten påverkas inte negativt av ny gång- och cykelväg Areella näringar Areella näringar påverkas negativt eftersom jordbruksmark tas i anspråk. 6.7 Samlad bedömning miljökonsekvenser Den största negativa miljökonsekvensen bedöms vara påverkan på naturresurser avseende areella näringar eftersom gång- och cykelvägen tar i anspråk jordbruksmark. Den största positiva miljökonsekvensen är en förbättrad boendemiljö med avseende på tillgänglighet och ökade möjligheter till rekreation och friluftsliv. Gång- och cykelvägen förläggs utanför Natura 2000 område Skälderviken och undviker därmed fysiskt intrång. De intrång som görs direkt utanför natura 2000 området (på södra sidan av vägen) omfattar biotoper av alldaglig karaktär och påverkar inte Natura 2000 området som sådant. Miljöförutsättningarna förändras inte för natura 2000 området. 42

43 7 Påverkan under byggtiden Påverkan under byggtiden är temporär och konsekvenserna varar i de flesta fall så länge vägbygget varar. Påverkan består av buller, de eventuella vibrationer och luftföroreningar som byggnadsarbeten och transporter av material medför. Byggnadsarbetena kan påverka såväl människor som naturmiljön. 7.1 Byggnadssätt Utbyggnad av gång- och cykelvägen kommer att genomföras med fortgående trafik med tillfällig hastighetsnedsättning. 7.2 Konsekvenser Det befintliga vägnätet kommer att vara trafikerade under byggtiden vilket leder till att framkomligheten kommer att försämras för både oskyddade och skyddade trafikanter. Arbetena på vägen kommer huvudsakligen att genomföras under dagtid på vardagar så att de boende ej skall störas på kvällar och helger. För att undvika risker i byggskedet måste rutiner upprättas för miljösäkring för såväl arbetsmiljö som yttre miljö. En arbetsmiljöplan enligt kraven i AFS 1999:3 kommer att upprättas. Vid upphandling av entreprenadarbeten tillämpas de krav som ställs i Riktlinje TrV 2012/14513 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling. I den ställs bland annat krav på att en miljöplan upprättas. 7.3 Skyddsåtgärder Byggtiden för gång- och cykelväg i närheten av Natura 2000 områden ska genomföras under en årstid då fågellivet är mindre känsliga för störningar. 8 Uppföljning Ingen särskild uppföljning föreslås. 43

44 9 Måluppfyllelse Kapitlet behandlar hur arbetsplanen uppfyller transportpolitiska mål, miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. 9.1 Transportpolitiska mål Trafikverket skall verka till att de transportpolitiska målen som riksdagen antog i maj 2009 uppfylls. De gällande transportpolitiska målen består av två huvudmål och ett antal preciseringar för vartdera huvudmål. Övergripande mål: Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Huvudmål: Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Projektet bidrar positivt till att uppfylla funktionsmålet för tillgänglighet. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Projektet bidrar positivt till att uppfylla hänsynsmålet för säkerhet men minskar marginellt målet för miljö genom att jordbruksmark tas i anspråk. 9.2 Nationella Miljökvalitetsmål Regering och riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål som syftar till att vi till nästa generation ska kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Arbetet med miljökvalitetsmålen vilar på fem grundläggande värden. Relevanta miljökvalitetsmål i detta projekt är främst: Ett rikt växt och djurliv Ett rikt odlingslandskap 44